Rörelsens ledare RÖRELSENS LEDARE Karriärvägar och ledarideal i den svenska arbetarrörelsen under 1900-talet Petra Pauli Avhandling från Institutionen för historiska studier Avhandling för filosofie doktorsexamen i historia, Göteborgs universitet Distribution: Petra Pauli, Institutionen för historiska studier, Göteborgs Universitet, Box 200, 405 30 Göteborg [email protected] © Petra Pauli Omslagsbild använd med tillstånd från Göteborgs Arbetarekommun Sättning och omslag: Gerhard Svedberg Tryck: Ale Tryckteam, Bohus ISBN: 978-91-628-8486-4 Göteborg 2012 Abstract Petra Pauli, Rörelsens ledare. Karriärvägar och ledarideal i den svenska arbe- tarrörelsen under 1900-talet, Avhandlingar från Institutionen för historiska studier, (Göteborg 2012) Written in Swedish with an English summary (The Leaders of the Movement – Career patterns and leader-ideal in the Swedish labour movement during the 20th Century). ISBN 978-91-628-8486-4 The overall purpose of this thesis is to analyse the leader-ideals and career paths within the Swedish labour movement, particularly in relation to the tension between leader and movement that could arise if the leaders became bour- geoisified in their new roles and social environments. The point of departure for the thesis’ theoretical position is taken from the German sociologist Robert Michel’s study On the Sociology of Political Parties in Modern Democracies (1911), in which Michel’s argues that the risk for embourgeoisement of the elite of the labour movement came from two directions: the recruitment of academ- ics and officials from bourgeois backgrounds, and also the embourgeoisement of the labour leaders that would occur in their transition from the status of physical labourer to that of office holder. The result shows that the embourgeoisifying tendencies of the Swedish labour movement pertaining to the increasing bureaucratization and professionaliza- tion in the 1910s came to an end. A characteristic aspect for the recruitment- and career patterns that arose thereafter was that the leaders, like the members, came almost exclusively from working class backgrounds, and that they were recruited from the labour movement’s suborganisations. In order to avoid the embourgeoisement of the leaders in their new environments, a leader-ideal developed which’ norm structure was formed by class-consciousness, loyalty, and idealism. Whosoever departed from this norm structure was unable to be taken up into the leader strata. An important conclusion is that the movement as a conscious strategy throughout the 20th Century continued to sustain these career strategies and leader-ideals through the unspoken yet pronounced aim to keep the leaders from becoming bourgeois. Keywords: Swedish labour movement, Social Democracy, SAP, LO, class cons- ciousness, Iron law of oligarchy, embourgeoisement, career patterns, ideology, class, gender, feminism, political elite, trade union elite. Förord Tack vare Anita Göransson fick jag förmånen att vara med, först som assistent och sedan som doktorand i projektet ”Kön och eliternas reproduktion”. Tack för det! I förord brukar man skriva att man har haft ont om tid för familjen. Det gör inte jag – vi har haft gott om tid tillsammans. Avhandlingsarbetet har bara tagit lite längre tid. Det har därför varit ovärderligt att ha en handledare som haft förståelse för att familjen alltid prioriterats. Det har min handledare, Lennart K Persson, haft hela tiden. För det är jag honom evigt tacksam. Dessutom är han noggrann, hjälpsam och ständigt beredd med rödpennan! Christer Ahlberger kom in som biträdande handledare under sista året med nya idéer och en sprudlande entusiasm. Tillsammans har vi vridit och vänt på problem som genom de snabba ledarbytena inom socialdemokratin ofta varit minst sagt dagsaktuella! Tack båda för stöd och uppmuntran också under de sista hektiska veckorna! Maria Sjöberg slutläste texten i sin helhet och gav tuffa men värdefulla syn- punkter. Tack Maria för din snabba och noggranna läsning! Till alla vänner och kollegor på Institutionen för Historiska Studier och Institutionen för arbetsvetenskap: ett stort tack för den trevliga samvaron och för konstruktiva kommentarer och samtal under åren som gått. Min vän, dok- torand- och projektkollega Ulrika Lagerlöf Nilsson förtjänar ett alldeles särskilt tack. Vi klarade det allt innan vi fyllde 40! Tack Elin Simonson för översättning av summary och abstract! Tack Birger Simonson för allmän språkstädning! Tack Gerhard Svedberg för sättning och omslag! Avhandlingsarbetet har finansierats genom en doktorandtjänst från Riks- bankens Jubileumsfond och stipendier från Adlerbertska Stipendiefonden, Centrum för Arbetarkultur, Filosofiska fakulteternas gemensamma donations- nämnd vid Göteborgs Universitet, Helge Ax:son Johnsons stiftelse, Kungliga och Hvitfeldtska stiftelsen och Stiftelsen samtidskultur. Tack! Denna bok tillägnas de viktigaste personerna i mitt liv – Sören, Ebba, Birger, Britt, Inge och farfar Rune som var med nästan till slutet. Masthugget i april 2012. Innehåll Kap 1. Inledning 13 Teoretiska utgångspunkter 14 Ledaridealet och arbetarrörelsens förborgerligande 14 Forskningsläge 16 Rekrytering och karriärvägar i arbetarrörelsen 16 Ledare och ledarideal 18 Klass och kön 21 Syfte och frågställningar 22 Metod och material 23 Kapital och prosopografisk metod 23 Att konstruera en arbetarrörelseelit 24 Kartläggning av social bakgrund och karriärvägar 25 Memoarer och tematisering 27 Memoarer skrivna av ledamöter i SAP:s VU och LO-ledningen 28 Tilläggsgruppen – Memoarer skrivna av ledamöter i SAP:s partistyrelse, i LO:s landsekretariat och av socialdemokratiska statsråd 30 Avhandlingens disposition 31 Kap 2. Rekrytering och karriärvägar i SAP 33 Det verkställande utskottet och dess ledamöter 34 Social rekrytering till SAP:s VU 36 VU-ledamöternas sociala bakgrund 36 VU-ledamöternas utbildningsnivå 40 VU-ledamöternas yrkesval – arbetare och akademiker 42 Karriärvägar i SAP 47 Den andra grenen – VU och fackföreningsrörelsen 47 ”Den mäktiga församlingen SSU” 49 Kvinnoförbundet - den obefintliga karriärvägen 52 Arbetarpressen – Karriärvägen som försvann 54 VU-ledamöternas deltagande i lokalpolitiken 56 En plats i riksdagen 58 I regeringen 61 Vid den politiska karriärvägens ände 64 Kapitelsammanfattning 67 Kap 3. Rekrytering och karriärvägar i LO 69 Landssekretariatets arbetsutskott – AU 70 Social rekrytering till LO-ledningen 71 Med rötterna i arbetarklassen – LO-ledarnas sociala bakgrund 71 Från folkskolan till fabriken – LO-ledarnas utbildningsnivå 73 Den viktiga erfarenheten av produktionen – LO-ledarnas yrken 77 Karriärvägar i LO 79 Från arbetare och fackligt aktiv till tjänsteman på förbundsnivå 79 Från rätt fackförbund till LO 82 Kvinnorna i LO 84 Det självklara medlemskapet i SAP 85 LO-ledarnas politiska uppdrag 88 Stanna i LO-borgen eller bli statsråd 90 Den fackliga karriärens slut 92 Kapitelsammanfattning 96 Kap 4. Arbetarrörelsens ledarideal 99 Klassmedvetande 102 Den klassmedvetne ledaren 102 Klassmedvetandets nya former 107 Klassmedvetande och politiskt engagemang 108 Att sakna klassmedvetande baserat på egna erfarenheter 112 Idealism 115 Den idealistiske ledaren i en idealistisk rörelse 115 Idealism och socialt avancemang 119 Idealism eller bara läpparnas ytliga bekännelser 121 Lojalitet 124 Den lojale ledaren 124 Lojaliteten ifrågasätts 127 Den icke-borgerlige ledaren 131 Det sociala avancemanget i arbetarklassens tjänst 133 Kapitelsammanfattning 136 Kap 5. Från ett klassbaserat till ett jämställt ledarideal 139 Jämlika men frånvarande kvinnor 142 En lämplig kvinna med arbetarbakgrund 144 De tre första kvinnliga statsråden – en klasskompromiss 146 Motståndet mot kvinnorna 148 Ulla Lindström och de omedvetna männen 150 Att inte förstå spelets regler 153 Jämställdheten förs upp på agendan 155 Det måste hända något 157 Från klass till kön 160 Den kvinnoförtryckande jargongen 163 ”Fittstimmet” och uppgörelsen med det manliga arbetarledaridealet 165 Ett nytt perspektiv – klass och kön – både och 168 Kapitelsammanfattning 170 Kap 6. Sammanfattning och utblick 173 Rörelsens icke-borgerliga ledarideal 176 Kontinuiteten rubbas 177 Utblick 179 Summary 183 Källor och litteratur 191 Personregister 203 Tabeller Tabell 1:1 Förteckning över memoarer av ledamöter i SAP:s VU och LO-ledningen under 1900-talet 29 Tabell 1:2 Förteckning över memoarer skrivna av ledamöter i SAP:s partistyrelse, i LO:s landsekretariat och av socialdemokratiska statsråd under 1900-talet 31 Tabell 2:1 VU-ledamöternas sociala bakgrund 1900-1999 37 Tabell 2.2 VU-ledamöternas sociala ursprung – uppdelat i generationer - utifrån faderns yrkesposition 1900-1999 38 Tabell 2.3 Högsta utbildningsnivå bland ledamöterna i SAP:s VU 1900-1999 41 Tabell 2.4 Kategorisering av VU-medlemmarnas yrkestillhörighet 1900-1999 43 Tabell 2.5 Kategorisering av VU-medlemmarnas yrkestillhörighet uppdelad på generationer 1900-1999 44 Tabell 2.6 Antalet VU-ledamöter med ledande uppdrag i arbetarkommuner och kommunfullmäktige 1900-1999. 57 Tabell 2.7 VU-ledamöternas dokumenterade uppdrag efter VU-tiden 64 Tabell 3.1 LO-ledarnas sociala bakgrund 1900-1999 72 Tabell 3.2 Högsta uppnådda utbildningsnivå inom LO-ledningen 1900-1999 75 Tabell 3.3 Kategorisering av LO-ledningens yrkestillhörighet 1900-1999 78 Tabell 3.4 LO-ledarnas ingångtjänster på förbundsnivå 1900-1999 81 Tabell 3.5 LO-ledarnas förbundstillhörighet 1900-1999 83 Tabell 3.6 LO-ledarnas uppdrag efter att de lämnade LO-ledningen 1900-1999 93 Kap 1. Inledning är denna avhandling påbörjades i början av 2000-talet