På tal om Tredje spåret vid Riddarholmen Corvellec, Hervé 2002 Link to publication Citation for published version (APA): Corvellec, H. (2002). På tal om Tredje spåret vid Riddarholmen. BAS. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 På tal om Tredje spåret på Riddarholmen Hervé Corvellec Språklig bearbetning: Myriam Mazzoni 1 2 3 INNEHÅLL Förord 8 Introduktion 11 1 Forskningsprogrammet Managing the Big City 11 2 Debatten om Tredje spåret 12 3 Om materialet till boken 15 4 En detaljerad redogörelse av debatten om Tredje spåret 17 Kapitel 1 - En särskild plats, en särskild tid 21 1 Riddarholmen och Riddarfjärden 21 2 En mer än hundraårig fråga 27 3 Om den granskade perioden 33 4 Bruket som här görs av uttrycket Tredje spåret 34 Kapitel 2 - Berättelsen om Tredje spåret 37 1 Från Storstadstrafikkommittén (STORK) till Bengt Dennis 37 2 Nytt förslag om ett tredje spår vid Riddarholmen 39 3 Vägen mot den första Dennisöverenskommelsen 43 4. Det tidiga motståndet mot Dennisöverenskommelsen 51 5 Detaljplanen Dp 91012 ute på sin första remiss 55 6 Tunnelalternativets frammarsch 62 7 Debatten breder ut sig 67 8 Den andra Dennisöverenskommelsen 75 9 Banverket utreder olika pendeltågtunnelalternativ 78 10 Staten och staden i konflikt om tunnelfinansiering 79 11 Dennisöverenskommelsen röstas igenom 82 12 Fler kritiska röster 84 13 Stadsbyggnadskontoret stödjer tunnelalternativet 88 14 Ingen vanlig politisk fråga 90 4 Kapitel 3 - En exemplarisk debatt 181 15 Trafikpolitik och trafikteknik 99 16 Polariseringen av debatten 104 17 Stadsbyggnadsnämnden ändrar inställning 110 18 Tredje spåret kontra Centralbron 114 19 Mot ett godkännande av Tredje spåret i kommunfullmäktigen 121 20 Kommunfullmäktiges beslut överklagas till länsstyrelsen 126 21 Kommunfullmäktiges beslut överklagas till regeringen 129 22 Ett allmänt motstånd 131 23 Regeringens beslut dröjer 147 24 Regeringen upphäver Stockholms stads beslut 152 25 I anslutning till regeringens beslut 158 26 Riddarholmskommittén 163 27 Mot slutet för Dennispaketet 168 28 Pendeltågstunnel kontra Centraltunnel 171 Sammanfattningsvis: Fortsättning följer… 179 Kapitel 3 - En exemplarisk debatt 181 1 Stadga och instabilitet 181 2 Debatteringslogik 189 3 Sex uppslag om varför det (ännu) inte blivit något Tredje spår 198 a. Inget givet bra eller givet dåligt projekt 198 b. Lösa förbindelser till viktiga sammanhang 199 c. För stor och för svag ovisshet 204 d. Olika berättelser om stadens framtid 204 e. Asymetrin mellan bevisning och argumentering 205 f. Riddarholmens genius loci 206 Slutsatser - Meningsskapande strategier 209 Bilaga - Argumenttabell 213 Referenser 253 5 6 LAYOUT: A Lennart Brimstedt Kungsgatan 19 602 20 Norrköping © Hervé Corvellec och BAS förlag e-post: [email protected] Bokförlaget BAS Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Box 610 405 30 Göteborg Tel: 031 773 5416 Fax: 031 773 2616 e-post: [email protected] ISBN: 91-7246-189-6 Printed in Sweden by xxxxxx 7 8 Till Pomme och Pierre Toutes les villes se prennent avec des mots. [Alla städer tas med ord] Zebda 9 10 Förord Förord Ett särskilt tack till Monica Andersson, Riggert Andersson, Bengt Bellander, Ulf Hellsten, Gunnar Lantz, Pralen Melan- der, Lena Simonsson, Erik Stark, Jerker Söderlind, och Tord Tannenberg. Tack till Thomas Ahlberg, Christina Blanck, Björn Dahlborg, Jan Falk, Monica Hector, Bo-Lennart Nell- dal, Louise Nyström, Ulf Pauli, Per-Arne Ströberg, Göran Söderström och Kristina Weichbrodt. Denna bok hade inte blivit av om ni inte svarat på mina frågor, grävt i arkiven efter relevant material eller kommenterat vad jag skrivit. Tack till Petra Adolfsson, Barbara Czarniawska, Peter Dobers, Lena Porsander, Ewa Steen och övriga GRI:are. Tack till Ann- Christine Frandsén, Angelica Jönsson, AnnMarie Olsson och Cecilia Westling för er tekniska hjälp. Även tack till Christine Blomqvist, Karolina Isaksson, Anette Risberg och Richard Sotto. Störst tack till Myriam Mazzoni som konverterat min bland- ning av bristfällig svenska, franska och engelska till ren svenska. Vraiment merci Myriam. Alla fel och brister är och förblir dock mina och endast mina. Forskningsarbetet inför samt tryckning av denna bok har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond. 11 Centrala Stockholm med sträckningen för de befintliga spåren samt tunnel- banelinjer och stationer (Karta: Banverket /LG Thambert Arkitekt AB) 12 1 Forskningsprogrammet Managing the Big City Introduktion 1 Forskningsprogrammet Managing the Big City Forskningsprogrammet Managing the Big City vill samman- föra organisationsteori och studien av staden på ett sätt som överbrygger klyftan mellan studier där planernas stad är i fokus och som bedrivs av bl.a. politiker, stadsplanerare, och arkitekter, och studier som fokuserar på användarnas stad och som bl.a. bedrivs av sociologer, skribenter och konstnärer. Programmets medlemmar har intresserat sig för Europeiska städer, i första hand Stockholm, Warszawa, och Rom. Beträf- fande Stockholm har administratörernas vardagsarbete med att planera och driva staden, förberedelserna inför kulturhu- vudstadsåret 19981, samt framväxten av bredband och IT-nät som en del av den moderna stadens drift2 redan beskrivits3, medan miljömätningars plats i stadens organiseringsprocess4 står under pågående granskning. Genom Warszawa har man sett närmre på de trevande förändringsprocesser som de öst- europeiska metropolerna genomgått de senaste tio åren5. För Rom har fokus lagts på firandet av Kristendomens 2000 års 1. Porsander, Lena (2000) Titt-skåp för alla – En berättelse om hur Stockholm blev kulturhuvudstad. Göteborg: BAS 2. Dobers, Peter and Strannegård, Lars (2001) Loveable Networks. A Story of Affection, Attraction and Treachery, Journal of Organizatio- nal Change Management. Vol. 14, issue 1, pp. 28-49 3. Czarniawska, Barbara (1999) Det var en gång en stad på vatten. Stock- holm: SNS Förlag 4. Adolfsson, Petra (1999) An Object of Many Qualities: The Multiple Uses of Environment Measurements in the Process of Organizing the City. Papper presenterat vid konferensen Managing the Big City, 27- 29 augusti 1999, Göteborg, Sverige 5. Czarniawska, Barbara (2000) A City Reframed – Managing Warsaw in the 1990s. Reading, UK: Harwood Academic Publishers 13 Introduktion jubileum6 samt på privatisering av Mjölkcentralen7. Andra erfarenheter från europeiska städer eller regioner, t.ex. Bologna, Helsingfors, London och Öresundsregionen, finns avhandlade i särskilda tvärvetenskapliga samlingsvolymer8. Programmet utgår ifrån en mycket bred definition av ”mana- gement” som en verksamhet som inte endast berör den lilla grupp av människor som bär den formella beteckning av managers, utan något som berör hela det social livet, alltid och överallt. Det är organiserandet (Engelska organizing) som står i fokus, och mot denna bakgrund försöker var och en av dessa studier ta sig an frågan om hur europeiska städer plane- ras, ordnas, kontrolleras och utvecklas. Programmets delta- gare delar ett intresse för berättelser om staden, översättningar och översättningsprocesser, stadsförvaltarnas retorik och agerande, urbana projekt, organiseringsfält, samt ordnandet och kontrollen av storstädernas aktörs- och hand- lingsnätverk. Forskningsprogrammet Managing the Big City har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond, och bedrivs vid Gothenburg Research Institute, Göteborgs Handelshögskola, under led- ningen av Professor Barbara Czarniawska. 2 Debatten om Tredje spåret Denna bok ägnar sig åt debatten kring ett projekt som i folk- mun kallas Tredje spåret, d.v.s. projektet om att bygga ett 6. Pipan, Tatiana & Porsander, Lena (2000) Imitating Uniqueness – How Big Cities Organize Big Events. Organization Studies, vol. 13, No.0, pp. 1-27 7. Mazza, Carmelo (1999) Words and Action in a Milk-shaker: Privati- zing La Centrale del Latte in Rome. Papper presenterat vid konferen- sen Managing the Big City, 27-29 augusti 1999, Göteborg, Sverige 8. Czarniawska, Barbara och Solli, Rolf (2001) Organizing Metropolitan Space and Discourse. Malmö: Liber; Solli, Rolf och Barbara Czarni- awska (2001) Modernisering av storstaden – Marknad och manage- ment i stora städer vid sekelskiftet. Malmö: Liber 14 2 Debatten om Tredje spåret tredje järnvägsspår i anslutning till Stockholms Central över Riddarholmen och vidare söderut. Som vi kommer att få se, rör det sig här om en ofullständig och partisk beteckning, och det vore lämpligare att tala om den eventuella förstärkningen av järnvägskapaciteten i centrala Stockholm för att verkligen uttrycka debattens omfång – men var sak har sin tid. Boken återger och analyserar debatten