Ölmbrotorp Garphyttan Örebro Mosås Stora Mellösa Odensbacken Askersby Hampetorp Kilsmo Brevens bruk En studie av grönstruktur. En inventering och analys av sociotopvärden i nio av Örebro kommuns mindre tätorter. Innehåll INLEDNING 5 Bakgrund och syfte 5 Tillvägagångssätt 5 1. STORA MELLÖSA 9 Inventering och analys 10 Grönstrukturen i Stora Mellösa 12 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 14 2. ODENSBACKEN 17 Inventering och analys 18 Grönstrukturen i Odensbacken 20 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 23 3. ASKERSBY 27 Inventering och analys 28 Grönstrukturen i Askersby 30 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 32 4. HAMPETORP 35 Inventering och analys 36 Grönstrukturen i Hampetorp 38 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 40 5. KILSMO 43 Inventering och analys 44 Grönstrukturen i Kilsmo 45 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 47 6. BREVENS BRUK 49 Inventering och analys 50 Grönstrukturen i Brevens bruk 51 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 51 7. ÖLMBROTORP 55 Inventering och analys 56 Grönstrukturen i Ölmbrotorp 57 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 58 8. GARPHYTTAN 61 Inventering och analys 62 Grönstrukturen i Garphyttan 64 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 67 9. MOSÅS 71 Inventering och analys 72 Grönstrukturen i Mosås 74 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 76 SLUTSATS 79 Föreslagna åtgärder 80 INLEDNING 5 Inledning Dokumentets bakgrund, syfte och tillvägagångssätt Detta dokument har tagits fram under Tillvägagångssätt sommaren 2015 som ett stöd för den De nio orter i Örebro kommun som stud- kommande revideringen av Örebro erats i detta arbete är Stora Mellösa, Odens- kommuns översiktsplan och som ett backen, Askersby, Hampetorp, Kilsmo, underlag för den fortsatta utvecklin- Brevens bruk, Ölmbrotorp, Garphyttan gen av nio av kommunens mindre och Mosås. Det är de tätorter i Örebro tätorter. kommuns översiktsplan från 2010 vars Tillgång till grönområden i sin närhet är ett grönstruktur inte studerats och som detta fundamentalt behov för människors livsk- arbete syftar att åtgärda. valitet och hälsa. Vikten av grönområden Idag räknas dock endast sju av dessa ort- sträcker sig utöver viktiga aspekterna så som er som enskilda tätorter då Mosås sedan lek, rekreation, motion, upplevelser och 2010 räknas som en del av Örebro tätort avkoppling till att även inkludera väsentliga och Brevens bruk tappade sin status som sociala aspekter i samhället. Grönområden tätort redan 2000 p.g.a. sin drastiska befolk- fungerar ofta som viktiga mötesplatser där ningsminskning under slutet av 1900-talet. I människor som är socioekonomiskt, etniskt fallet med Mosås finns det idag likväl ingen och åldersmässigt olika kan träffas. Det är studie över ortens(eller stadsdelens) grön- därför av största vikt som grönstrukturen i struktur vilket detta dokument avser att tätorter studeras så att denna kan bibehållas åtgärda. Vidare i fallet med Brevens bruk och fortsatt utvecklas. anses det betydande att även studera grön- strukturen i denna ort då den trots sitt låga Bakgrund och syfte invånarantal har en stor betydelse kulturhis- I detta dokument studeras och värdesätts toriskt för Örebro kommun. grönstrukturen i de tätorter i Örebro kom- mun som i den nuvarande översiktsplanen De mindre tätorterna i Örebro kommun saknar denna utredning. Syftet med utred- som inte studerats närmare i detta arbete ningen är att definiera existerande gröna är Hovsta, Vintrosa, Ekeby-Almby, Glan- värdekärnor och stråk som har betydelse för shammar och Latorp. orternas invånare och därför bör bevaras i den fortsatta utvecklingen. Det är även det- Framtagna sociotopvärden ta dokuments syfte att, i de fall där det är Sociotopvärden är begrepp som definierar nödvändigt, föreslå hur grönstrukturen kan vad människor gör i stadens grönområden, och bör utvecklas så att denna innehåller det vill säga hur dessa områden nyttjas. Vil- sociotopvärden viktiga för samhällets funk- ka begrepp/sociotopvärden som används i tion. stadsplaneringsarbetet skiljer sig från kom- mun till kommun och även de avstånd som 6 INLEDNING dessa värden bör kunna nås från bostaden är erna har tillgång till. Med detta sagt bör varierande. I Örebro kommun har följande man likväl, när det är möjligt och lämpligt, avstånd och sociotopvärden lyfts fram: tillföra blomprakt och gröna oaser i dessa orter och då gärna genom underhållssnåla Värden som bör nås inom 200-300 meter: åtgärder så som t.ex. blommande träd, pe- • Grön oas: grönområde där det finns renner eller ängsmark. sittplatser och en möjlighet att sitta i både sol och skugga. Ett grönområde För den sociala hållbarheten och gemens- som ger möjlighet till avkoppling och amheten i orterna är det dock väsentligt rofylldhet (frånvaro av störningar som att det finns fungerande mötesplatser i det buller). offentliga rummet och där spelar grönom- råden en mycket viktig roll. Tillgången till • Lek vissa av de ovanstående sociotopvärdena är • Promenad: gröna stråk att strosa fram därför extra viktiga att prioritera och därför längs. har dessa lyfts fram extra mycket i denna Värden som bör nås inom 500 meter: studie: • Blomprakt: uppskattat naturvärde som Först och främst är det viktigt att det finns kan vara både vårblommor, ängsblom- kvalitativa lekplatser som lät kan nås från mor, rabatter och urnor. bostaden utan att stora vägar eller liknande • Naturupplevelse behövs passeras. Dessa lekplatser får med • Öppna gräsytor: ytor med plats att fördel inkludera naturlek och backåkning- mötas för bland annat picknick, solbad smöjligheter så att de även kan vara an- och sällskapspel vändbara på vinterhalvåret. Dessa lekplats- er får även med fördel vara placerade intill • Backåkning/pulka öppna gräsytor och/eller ytor för boll- • Bollspel/bollek/spontanidrott spel/bollek/spontanidrott så att lokala parker/ grannskapsparker kan skapas som Värden som bör nås inom 1500 meter: kompletterar villaträdgårdarna som vikti- • Större naturområde: med skogskäns- ga mötesplatser. Det är önskvärt att dessa la, möjlighet att gå en längre promenad sociotopvärden kan nås inom de ovan satta i naturmiljö, frånvaro av störning. riktvärdena för avstånd från bostaden men • Löpspår: belyst motionsspår. om detta inte är möjligt/fallet bör det med fördel finnas gröna stråk och promenad- Exempel på andra uppskattade värden som stråk som kopplar samman dessa platser. framhållits där inget riktvärde för avstånd Promenadstråk i sig själv är ett viktigt so- sats är kulturmiljö, fiske och bad. ciotopvärde som bör prioriteras och finnas Då denna studie berör de mindre tätort- tillgänglig i de mindre tätorterna. Vidare är erna i Örebro kommun är det viktigt att det även viktigt att det i orterna finns till- poängtera att det låga befolkningsunderlag- gängliga naturupplevelser t.ex. i form av et gör att det är svårt att alltid uppfylla alla skogs- och naturmark alternativ att större dessa sociotopvärden och de avstånd som naturområden kan nås inom de satta rik- satts. Det är till exempel svårt att rättfärdi- tvärdena. ga ett behov av belysta motionsspår inom I denna studie har fokus legat på att undersö- 1500 meter för alla boende i kommunens ka dessa ovanbeskrivna sociotopvärden; mindre tätorter på grund av de mycket stora deras frekvens, kvalitet, tillgänglighet etablerings- och skötselkostnaderna. Vidare och nåbarhet i orterna. Ytterligare socio- kan även vissa av dessa värden så som grön topvärden har även redovisat i de fall där oas och blomprakt till stor del uppfyllas av de påträffats men inte studerats närmare. de privata trädgårdarna som i genomsnitt Denna studie är även framförallt fokuserad 85 % av de boende i de studerade tätort- på kommunens ägda park- och naturmark INLEDNING 7 och åtgärder som är möjliga för kommunen första förståelse över grönstrukturen i dessa att göra på denna mark. Ingen djupare nio tätorter. studie har därför gjorts av skolgårdar, för- skolegårdar eller idrottsplatser men det är Redovisning av resultat ändå viktigt att poängtera att dessa platser Utav de resultat som fastställts från inven- har stor betydelse för tätorterna. En sam- teringen och förstudien kunde flera kartor mankoppling mellan dessa platser och framställas, analyser genomföras och en park- och naturmarken kan lyfta en orts slutsats tas kring de olika orternas grön- sociotopvärden och skapa större och mer struktur. sammanhängande grönområden. För att I detta dokument redovisas dessa resultat detta ska vara möjligt är det dock viktigt att först genom en kortfattad text som presen- dessa platser är tillgängliga för de boende terar den specifika ortens kontextuella bak- när ingen verksamhet bedrivs där. grund; det vill säga dess geografiska läge, de- mografi och generella uppbyggnad. Denna Förstudie text följs först av en inventeringskarta som Innan varje ort besökts gjordes en förstud- visar på ortens översiktliga struktur samt ie med hjälp av kommunens kartmaterial, var dess sociala tjänster ligger placerade. I statistik och planeringsdokument. Fokus denna karta redovisas även vilka område- låg på att innan besöket få en förståelse na i orten som detaljplanerats eller som ses över ortens geografi och vart dess grönom- som utbyggnadsområden i översiktsplanen. råden är placerade. Även Örebro kommuns Därefter följer en förenklad analys där de översiktsplan samt andra plandokument upplevda områdena, fysiska