Torgny Lilja Formspråket och »själens palimpsest» i Johannes Edfelts lyrik Licentiatavhandling Stockholms universitet Litteraturvetenskapliga institutionen Vårterminen 2011 Abstract Title: Palimpsest of the Soul—Writing and Intertextuality in the Poetry by Johannes Edfelt (licentiate dissertation) The central thesis the author advocates is that the discourse by the Swedish poet Johannes Edfelt (1904–97) during the years 1932–47 inherits a conflict between tradition and reality. In order to bridge that division, Edfelt strives not only to be a part of history but also to recapture and change its foundations. The licentiate dissertation subordinates both thematic and linguistic microstructure to an intertextual view. These so called alludemes in Edfelt’s poetry often lead to an ancient origin, in several cases to the philosopher Plato, but also to literary works by Dante, William Shakespeare, Jean Racine, Johann Wolfgang von Goethe, Erik Johan Stagnelius, Søren Kierkegaard, Charles Baudelaire, Fyodor Dostoyevsky, Lina Sandell-Berg, Friedrich Nietzsche, August Strindberg, Ernst Josephson, Gustaf Fröding, Erik Axel Karlfeldt, Vilhelm Ekelund, Pär Lagerkvist, Bo Bergman, Martin Buber, Birger Sjöberg, Bertil Malmberg, and Hjalmar Gullberg. This polyphonic murmur of voices from the past creates a dialectical unity, which occurs on a higher level than the traditional monological writing. The conclusion is that only our view of the future can determinate the present and that the artist must not forget this. Reference words: literary theory, intertextuality, Swedish poetry, Johannes Edfelt Homepage: www.blackbirdsnest.se Innehåll Förkortningar .............................................................................................................. 4 Inledning ..................................................................................................................... 5 Materialbeskrivning .......................................................................................... 5 Tidigare forskning ............................................................................................. 6 Formens tre dimensioner ......................................................................................... 11 Olika stilkategorier .......................................................................................... 14 Begreppet ’alludem’ ........................................................................................ 20 Det splittrade formspråket ............................................................................. 23 Traditionens betydelse .................................................................................... 26 Ett är nödvändigt… — Antika intertexter ............................................................ 29 Palimpsest och paradox .................................................................................. 32 Gästabudet • De dödas skuggor Arvet från Atlantis ........................................................................................... 40 Ödestanken Livets bröd och salt — Religiösa intertexter ...................................................... 43 Lidandet som mysterium ............................................................................... 44 Gudsbilden • Nåden • Ångesten • Passionshistorien • Ångestsvetten • Slaktdjuret • Apokalyps Kärlek och sakrament ..................................................................................... 68 Skörd och torka • Vattnets mystik • Lågan • Psalmlyrik Osynligt land — Litterära intertexter .................................................................. 82 Rummet och tiden ........................................................................................... 83 Himlavalvet • Scenen • Besjälning • Osynligt land Fångenskapens dilemma .............................................................................. 102 Gallret • Rotlösheten • Pilgrimsfärden Själens instrument ......................................................................................... 111 Strängen • Orgeln Pånyttfödelsen ............................................................................................... 119 Blomman • Flödet • Fosterlandet Sammanfattning ...................................................................................................... 132 Litteraturförteckning ............................................................................................. 136 3 Förkortningar AU Aftonunderhållning (1932) BE Bråddjupt eko (1947) BLM Bonniers Litterära Magasin DN Dagens Nyheter (liberal) EK Elden och klyftan (1943) GHT Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (frisinnad) GS Gesammelte Schriften GW Gesammelte Werke HM Högmässa (1934) ID I denna natt (1936) JÅ Järnålder (1937) KB Kungliga Biblioteket [i Stockholm] NDA Nya Dagligt Allehanda (moderat) OoB Ord och Bild SAOB Svenska Akademiens ordbok SR Sång för reskamrater (1941) SS Samlade skrifter SV Samlade verk (Samlede Værker) UUB Uppsala universitetsbibliotek VL Vintern är lång (1939) 4 Inledning Titelsidans båda begrepp ’formspråk’ och ’palimpsest’ anknyter till fransk strukturalism och syftar på de övergripande perspektiv ur vilka jag har valt att betrakta Johannes Edfelts (1904–97) lyrik under en period som sträcker sig från 1932, som var Kreugerkraschens år, fram till 1947, då USA genom Truman- doktrinen1 påbörjade det kalla kriget. Med en intertextuell och tematisk meto- dik pejlar föreliggande licentiatavhandling efter konturerna till ett gällande formspråk och lyckas förhoppningsvis åskådliggöra något av relationen mellan Edfelts diskurs och en formens problematik. En viktig utgångspunkt för avhandlingen har varit tesen om hur det skrivna hämtar innehåll från andra texter snarare än från ett abstrakt existe- rande idiom.2 I detta sammanhang kommer jag att försöka visa hur Edfelt kan vara både en uttolkare av en splittrad samtid och en formspråkets enhets- strävande förnyare. Materialbeskrivning Det undersökta materialet består av följande diktsamlingar, som Edfelt 1932–47 publicerade på Albert Bonniers Förlag i Stockholm:3 Aftonunderhållning (1932, 76 sidor) kostade 2:25 kronor häftad och kom ut i en upplaga på 1 650 exemplar; Högmässa (1934, 100 sidor; ny upplaga 1948 illustrerad av Folke Dahlberg, 100 sidor) kostade 3:75 kronor och kom ut i 1 500 exemplar (andra upplagan kostade 6:50 kronor och kom ut i 1 650 exemplar); I denna natt (1936, illustrerad av Bertil Bull-Hedlund, 96 sidor) kostade 4:50 1 Harry S Trumans doktrin innebar att USA beslutade sig för att stötta regeringar, som i likhet med Greklands kämpade mot en väpnad kommunistisk gerilla. 2 Ferdinand de Saussure anser att språket existerar som ett abstrakt system. Idem, Cours de linguistique générale, Édition critique préparée par Tullio de Mauro, Paris 1972, s 30 ff, 36 ff. 3 Uppgifterna om upplaga och pris kommer från Bonniers förlagsarkiv i Stockholm. 5 FORMSPRÅKET OCH »SJÄLENS PALIMPSEST» kronor och kom ut i 2 200 exemplar; Järnålder (1937, 23 sidor) kostade 1 krona och kom ut i 1 650 exemplar; Vintern är lång (1939, illustrerad av av Bull-Hedlund, 125 sidor) kostade 4:50 kronor häftad, 7 kronor inbunden och kom ut i 2 200 exemplar; Sång för reskamrater (1941, omslagsvinjett av Bull-Hedlund, 115 sidor) kostade 4:75 kronor häftad, 7:50 kronor inbunden och kom ut i 2 200 exemplar; Elden och klyftan (1943, illustrerad av Stig Åsberg, 100 sidor) kostade 5:50 kronor häftad, 8:50 kronor inbunden och kom ut i 2 150 exemplar; Bråddjupt eko (1947, 102 sidor; en andra upplaga kom samma år) kostade 7:50 kronor häftad, 10:50 kronor inbunden och kom ut i 2 200 exemplar plus ytterligare 330 exemplar för Holger Schildts förlag i Helsingfors. Fokuseringen på Edfelts 30- och 40-talsskede utesluter inte att jag har beak- tat såväl tidigare som senare lyrik, till exempel debutboken Gryningsröster (1923, 66 sidor), som förlaget Framtiden i Malmö gav ut, och den följande samlingen Unga dagar (1925, 75 sidor). Beträffande beskrivningen av Edfelts teoretiska bakgrund utgår jag från dennes under 1940-talet publicerade essäer »Lyrisk stil» (1941, rev 1947), »Poeten och samtiden» (1941) samt »Marginalia» (1943). Andra litteraturveten- skapliga arbeten med allmän inriktning, som jag har använt i följande fram- ställning, är Aristoteles’ skrift Περι ποιητικοηζ {Om diktkonsten} (övers 1994); T S Eliots essä »Tradition and the Individual Talent» (1917); Michail Bachtins bok èÓ·ÎÂÏ˚ ÔÓ˝ÚËÍË ÑÓÒÚÓ‚ÒÍÓ„Ó {Problem i Dostojevskijs poetik} (1929, rev uppl 1972); Hans Ruins bok Poesiens mystik (1935); Roland Barthes’ bok Le Degré zéro de l’écriture {Litteraturens nollpunkt} (1953); Kjell Espmarks böcker Att översätta själen (1975) och Dialoger (1985); Gérard Genettes bok Palimpsestes (1982); samt Peter Hallbergs bok Diktens bildspråk (1982). Tidigare forskning Författarkollegerna Bertil Malmberg (OoB 1937), Olof Lagercrantz (BLM 1938) och Harry Martinson (BLM 1941) skrev tidigt essäer om Edfelts lyrik. Malm- berg koncentrerar sig på skaldens form i anslutning till centrala temata och berör även dennes betydelse såsom tidsdiktare. På liknande sätt betonar Lager- 6 INLEDNING crantz tystnadens roll, som han beskriver såsom »en medveten protest mot formlösheten och mångordigheten i litteraturen och i det dagliga livet» (s 615), en komponent som förekommer både som symbol och som formprincip hos skalden. Därtill råder, skriver Lagercrantz, en medvetet vald anonymitet beträffande artbeteckningar, tidsangivelser och platser. Även om Martinsons omdöme om skalden såsom »grafisk mera än målerisk» (s 788) har kommit att stå