Riksdagens protokoll 2006/07:83 Onsdagen den 28 mars Protokoll Kl. 09.00 – 20.15 2006/07:83 1 § Justering av protokoll Justerades protokollet för den 22 mars. 2 § Meddelande om ändring i kammarens sammanträdesplan Förste vice talmannen meddelade att torsdagen den 29 mars skulle votering äga rum efter debattens slut, dock senast kl. 17.00. Voteringen kl. 12.00 skulle äga rum enligt tidigare planering. 3 § Anmälan om fördröjda svar på interpellationer Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser: Interpellation 2006/07:413 Till riksdagen Interpellation 2006/07:413 Merkostnadsersättningen för plusjobb av Tommy Ternemar (s) Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 10 april 2007. Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor. Stockholm den 27 mars 2007 Arbetsmarknadsdepartementet Sven Otto Littorin (m) Enligt uppdrag Catharina Nordlander Tf. expeditions- och rättschef Interpellation 2006/07:423 Till riksdagen Interpellation 2006/07:423 Skolan under den borgerliga regeringens tid av Nikos Papadopoulos (s) Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 17 april 2007. 1 Prot. 2006/07:83 Skälet till dröjsmålet är att jag befinner mig utomlands. 28 mars Stockholm den 26 mars 2007 Utbildningsdepartementet Jan Björklund Interpellation 2006/07:429 Till riksdagen Interpellation 2006/07:429 Mer resurser till Samhall av Torbjörn Björlund (v) Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 20 april 2007. Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor. Stockholm den 23 mars 2007 Arbetsmarknadsdepartementet Sven Otto Littorin (m) Enligt uppdrag Karin Renman Expeditions- och rättschef Interpellation 2006/07:433 Till riksdagen Interpellation 2006/07:433 Klassmorfar av Anneli Särnblad (s) Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 20 april 2007. Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor. Stockholm den 23 mars 2007 Arbetsmarknadsdepartementet Sven Otto Littorin (m) Enligt uppdrag Karin Renman Expeditions- och rättschef Interpellation 2006/07:435 Till riksdagen Interpellation 2006/07:435 Föräldraledighet och lägre a-kassa av Jasenko Omanovic (s) Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 20 april 2007. Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor. Stockholm den 23 mars 2007 Arbetsmarknadsdepartementet Sven Otto Littorin (m) Enligt uppdrag Karin Renman Expeditions- och rättschef 2 4 § Hänvisning av ärenden till utskott Prot. 2006/07:83 28 mars Föredrogs och hänvisades Framställningar 2006/07:RS1 till konstitutionsutskottet 2006/07:RRS23 till miljö- och jordbruksutskottet Redogörelse 2006/07:NR1 till utrikesutskottet 5 § Förnyad bordläggning Föredrogs och bordlades åter Finansutskottets betänkande 2006/07:FiU15 Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2006/07:MJU8 Arbetsmarknadsutskottets betänkanden 2006/07:AU9 och AU10 6 § Den svenska Kosovostyrkans deltagande i den EU-ledda insatsen Den svenska i Bosnien och Hercegovina Kosovostyrkans deltagande i den Föredrogs EU-ledda insatsen utrikesutskottets betänkande 2006/07:UU7 i Bosnien och Den svenska Kosovostyrkans deltagande i den EU-ledda insatsen i Hercegovina Bosnien och Hercegovina (prop. 2006/07:51). Anf. 1 CARINA HÄGG (s): Herr talman! Det är viktigt att i dag få säga några ord i samband med svenska Kosovostyrkans deltagande i den EU-ledda insatsen i Bosnien och Hercegovina. Min kollega, Kerstin Engle, kommer att tala mer övergripande utifrån utskottets ställningstagande kring betänkandet, som jag självfallet också står bakom. I dag på morgonen såg jag en rubrik i TT: ”Sexköpare fast i koppleri- härva.” Det är en kopplerihärva som man tror är en del av människohan- deln, och det är en ganska stor härva för att vara i Sverige. Men vi vet att detta är frågor som inte bara berör Sverige utan hela världen. Jag vet att det ska genomföras en global kampanj mot traffick- ing. Den inleddes i London den 27 denna månad. Detta är en fråga som uppmärksammas på olika sätt och vi har inte minst kommit i kontakt med den i samband med de insatser och det sam- arbete som vi har på Balkan. Själv hade jag möjlighet att besöka region- en, och jag vet att det finns ett bra regelverk för den svenska militären. Alla har inte samma regelverk. Alla reser inte heller ut under militär flagg och omfattas kanske därför inte av några regler. Det är ett problem. När vi reser ut ska vi bidra till att skapa säkerhet, bygga rättssäkra mil- jöer och se till att det inte finns problematisk verksamhet som spiller över på andra länder. I arbetet med lagar och brottsbekämpning skulle en konvention vara värdefull. 3 Prot. 2006/07:83 Jag hade också nyligen möjlighet att företräda riksdagen under en 28 mars session om kvinnokonventionen i FN och ha ett seminarium som hand- lade just om människohandel. Huvudtemat var hur vi får en konvention Den svenska på plats så att vi får det redskap som behövs för att kunna bidra till att Kosovostyrkans ytterligare stärka säkerheten, inte minst för kvinnor och barn i Bosnien deltagande i den och Hercegovina eller, som vi ibland talar om, i Kosovo. EU-ledda insatsen Sverige har varit pådrivande i arbetet med att ta fram en konvention i Bosnien och för Europarådets medlemsländer. Den är nu öppen även för länder utan- Hercegovina för Europarådets område och EU kan ansluta sig till konventionen. Just i år pågår Europarådets kampanj mot våld i nära relationer. Vi vet att även sexuellt våld är våld i nära relationer. Det har i sin tur kopp- lingar till människohandel. Arbetet med att driva på för en konvention går även i vissa delar hand i hand med den kampanj som pågår i Europa och också i vårt land. Vi vet att våld i nära relationer finns såväl i Bosnien och Hercegovina som i Sverige. Kvinnors rättigheter måste vi säkra tillsammans. Kvinnor säljs över gränserna och är det mer instabilt i ett område så kan den delen av Europa bli en tillflyktsort för dem som bedriver denna grova form av kriminalitet som kallas slavhandel och människohandel. Sverige undertecknade Europarådets konvention angående männi- skohandel, Council of Europe Convention Against Trafficking in Human Beings, när konventionen öppnades för undertecknande. Det är i dag många fler länder än vårt, 35 stycken, som har undertecknat konvention- en. Under förra sessionsveckan i Strasbourg var det fyra länder som hade ratificerat konventionen, men på hemsidan ser jag att det nu är sex län- der. Det är Moldavien, Rumänien, Österrike, Albanien, Georgien och Slovakien. Det har visat vägen genom att ratificera konventionen. Men det krävs tio länder för att konventionen ska träda i kraft. Den dåvarande regeringen beslutade att ge en utredare i uppdrag att utvärdera tillämpningen av skyddet mot människobrott och övriga för- ändringar i syfte att förstärka skyddet för denna grupp. Utredaren fick också i uppdrag att analysera frågan om svenskt tillträde till Europarådets konvention samt vilka lagändringar som i förekommande fall skulle behövas. Utredaren skulle också ge förslag på sådana lagändringar. Upp- draget skulle redovisas den 30 juni i år. Ratificeringsarbetet i Sverige har således pågått ett tag. Den dåvarande regeringen menade att andra skulle följa efter, och man ville ge en tydlig signal till de EU-medlemsstater som ännu inte hade påbörjat sitt arbete nationellt. Nu är det 2007 och utredningens slutdatum är framflyttat till den 31 oktober i år. Det ser inte ut som att vi kan ratificera innan vi själva tar över ordförandeskapet i Europarådet. Det är naturligtvis svårare i detta läge, då vi själva inte har gjort vår hemläxa, att med trovärdighet inför ordförandeskapet och som ordförande kräva fler steg av andra länder. På denna punkt kan jag konstatera en nedprioritering av den nuva- rande regeringens ambitioner. Man inser visserligen fortfarande vikten av konventionen, och man säger att det är positivt att alla undertecknar och ratificerar konventionen. Men man har ställt sig avvisande till att påverka och driva på konventionens ikraftträdande. Man har på samma sätt ställt sig avvisande till att driva på för att EU ska ansluta sig. Det är beklagligt. 4 Jag välkomnar däremot att utskottet enhälligt velat peka på problem- Prot. 2006/07:83 bilden som finns i Europa och i den region som vi debatterar i dag och att 28 mars vi i vårt betänkande också lika enhälligt har pekat på vikten av konvent- ionen. Vi har naturligtvis även berört frågan på andra sätt i andra sam- Den svenska manhang. Kosovostyrkans Jag hoppas att andra företrädare i utskottet än de socialdemokratiska deltagande i den vill påverka regeringen. Jag hade hoppats att vi skulle vara klara med EU-ledda insatsen utredningsarbetet och ratificeringen tidigare än vad som nu bli fallet och i Bosnien och att regeringen skulle ha varit mer pådrivande. Jag beklagar denna reträtt. Hercegovina Nu kommer vi inte heller att ingå i den första grupp av tio länder som har möjlighet att utveckla konventionen och på så sätt ha ett fadderskap och ett ansvar för det fortsatta arbetet och utvecklingen av konventionen. FN har uppskattat antalet offer till fyra miljoner årligen. De som säljs, transporteras, utnyttjas och förnedras är främst kvinnor och barn. En ma- joritet utnyttjas för sexuella ändamål. Siffror är ofta svårt på detta om- råde. Vi vet fortfarande mycket lite. Men det är ändå ett tal som indikerar hur stort detta är. Vi behöver alltså mer samordning, norm, samverkan, rättssäkerhet i olika länder och samarbete inom rättsväsende. Men vi behöver också konventionen som ett redskap och stöd för dem som vi sänder ut för att tjänstgöra på olika sätt i andra länder, inte minst i militära sammanhang. Den är ett stöd för dem i deras verksamhet. Vi måste bekämpa orsakerna till människohandeln och då även in- kludera efterfrågan på sexslavar och dem som på andra sätt har blivit offer för människohandel. Sveriges Kommuner och Landsting har undertecknat Europarådets lokala och regionala organ CLRAE:s deklaration och därigenom förbun- dit sig att arbeta för dess genomförande. Det visar på den bredd som det här stödet har i vårt samhälle. Den här regionala organisationen finns också i andra länder. Det finns representation från Bosnien och Hercego- vina. Det finns ett regionalt samarbete och ett lokalt samarbete. Det är ett mycket viktigt komplement.