Linköpings universitet | Institutionen för Kultur och Kommunikation B-Uppsats, 7,5 hp | Konstvetenskap 2 Vårterminen 2016 John Bauer – En studie om konstnären John Bauers liv och konstnärliga utveckling Elin Arvidsson Cecilia Svensson Handledare: Niclas Franzén Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se 1 Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................................. 3 Syfte och frågeställningar ................................................................................................................... 3 Metod och teori .................................................................................................................................. 4 Litteraturöversikt och tidigare forskning ............................................................................................ 6 Biografi .................................................................................................................................................... 8 Konstakademin ................................................................................................................................... 8 Resorna ............................................................................................................................................... 9 Konstnärskapet ................................................................................................................................. 10 Bland tomtar och troll ....................................................................................................................... 11 Nya vägar .......................................................................................................................................... 12 Sista åren ........................................................................................................................................... 12 Bildanalys .............................................................................................................................................. 14 Sagoprinsessan (1905) ...................................................................................................................... 14 Blå Eva (1918) ................................................................................................................................... 15 Jämförelse ......................................................................................................................................... 17 Sammanfattande diskussion och slutsatser.......................................................................................... 20 På vilket sätt utvecklades Bauers konstnärskap? ............................................................................. 20 Varför förändrades Bauers stil? ........................................................................................................ 21 Käll- och litteraturförteckning ............................................................................................................... 23 2 Inledning Alla har nog hört talas om John Bauer, sagotecknaren från Jönköping som dog alldeles för tidigt i ett skeppsbrott på ett stormigt Vättern. De allra flesta har någon relation till hans mystiska och fantasifulla troll och prinsessor men Bauer var dock så mycket mer än konstnär till enbart trollen. Under de 14 år Bauer var verksam som konstnär utvecklades och förändrades hans konstnärskap synnerligen. Ifrån att ha skissat karikatyrer som tonåring till sagoillustrationer som ung vuxen till nästan en expressionistisk stil med inslag av impressionism mot slutet. Bauer försökte hitta en egen väg, och livet var fyllt med olika uppdrag. De flesta har nog stiftat bekantskap med Bauers sagoillustrationer till Bland tomtar och troll men har nog sällan reflekterat över vem denna man egentligen var. Bauer gjorde så mycket mer än sina sagoillustrationer och det är detta som har fångat vårt intresse och blev det vi ville fördjupa oss i. Valet blev att göra en bildanalys över två av John Bauers verk, ett tidigt och ett av hans allra sista. Av dessa verk gör vi även en jämförelse för att sedan gå vidare till att göra ytterligare en kort jämförelse med tre av Bauers verk från hans mest kända illustrationer till Bland Tomtar och Troll. John Bauer var en otroligt skicklig konstnär som visade stor bredd i sitt konstnärskap och hans stil förändrades genom åren, dock fanns det alltid en röd tråd, naturen och mystiken, som följde Bauer hela livet. Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka John Bauers liv och hans konstnärliga utveckling. En bildanalys och jämförelse över två av hans verk, Sagoprinsessan (1905) och Blå Eva (1918) görs, där vi vill se hur Bauers konstnärskap utvecklades och förändrades. Utöver detta görs en jämförelse mellan dessa två verk och tre av Bauers illustrationer från Bland Tomtar och troll för att få en bredare förståelse för hur utvecklingen såg ut. Vi vill få en klarare bild över hur John Bauers konstnärliga utveckling gick till då det skiljer många år mellan Sagoprinsessan och Blå Eva. Sagoillustrationerna tog upp stor del av Bauers konstnärskap och de kan ge ett komplement till att förstå Bauers förändringsprocess. De tre verken är Humpe (1912), Trollkärringen och Pojken (1912) och Tuvstarr (1913). Utifrån detta formulerades två olika frågeställningar: Hur utvecklades John Bauers konstnärskap? Varför förändrades John Bauers stil? 3 Metod och teori Vi har använt oss av Erwin Panofskys (1892-1968) metod för uppsatsens bildanalyser. Panofsky forskade vidare på Aby Warburgs forskningsinriktning och utvecklade en tolkningsmodell som kallas för ikonologi. Denna modell har fått stort inflytande inom konstvetenskapen. Analysen är indelad i tre faser som har i uppgift att ge en klar översikt över konstverket som undersöks. Fokus ligger på material, symbolik samt historia vilket gör att forskaren kan får reda på mycket om konstverket.1 I fas ett så görs en objektiv beskrivning av verket vilket innebär att man beskriver det man ser. Här redogörs vad det finns för objekt och motiv, även färger och material redovisas. I fas två gör man en närmre analys av symboliken och försöker förstå och beskriva meningen med motivet. För att kunna identifiera motiven i konstverket gäller det att konstvetaren har kunskap, eller söker upp kunskap vad det gäller historia och mytologi eller annan kunskap för att kunna förstå vad det är som avbildats. I den slutliga fasen så försöker man tolka motivets inre och djupare betydelse. Konstvetaren ska sätta in konstverket i sin kontext och analysera vad verket skulle förmedla och/eller betydde då den gjordes. Diskussion kring vad konstnären hade för intentioner med sitt konstverk och hur samtidens samhälle kan ha påverkat konstnären ska analyseras.2 Panofskys analysmetod valdes till den här uppsatsen för att den passar bäst överens med den undersökning som görs. De verk vi valt ska analyseras var för sig enligt Panofskys metod. Resultaten efter analyserna ska sedan jämföras för att se hur Bauers måleri utvecklats samt vad för skillnader samt likheter det går att hitta. Till den biografiska delen används en biografisk metod där John Bauers liv redogörs. För att genomföra den här uppsatsen har insamling av empiriska källor gjorts. Böcker, avhandlingar och internetsidor har använts samt ett besök till Jönköpings läns museum har gjorts där Bauers verk har studerats på nära håll. Vi tänkte att vi skulle reda ut begreppen Nationalromantik och Impressionismen samt Expressionismen så det är lättare att förstå sammanhanget i texten. 1 Lars Olof Larsson, Metoder i konstvetenskap, Nordstedt, Stockholm, 2010, s. 67-68. 2 Larsson, 2010, s. 68-69. 4 Nationalromantiken Riktningen kommer man i kontakt med redan på stormaktstiden men den kommer att bli mer utvecklad under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Nationalromantiken knyter an till den nationella landsbygden där naturen är en central faktor. Stilen blev dominerande runt sekelskiftet och den fornnordiska mytologin blir en viktig beståndsdel i konsten. Nationalromantiken var estetisk genomgripande och påverkades av bland annat syntetismen och symbolismen. En av Sveriges nationalromantiska konstnärer var Anders Zorn.3 Impressionismen Stilen växer fram i Frankrike under 1870-talet då impressionisterna (en krets av franska konstnärer som inte följde den franska akademins synsätt på måleri) gör sitt först framträdande officiellt. Det är en stil som formas av intresset för Édouard Manets måleri. Det handlar om hur man fångar ljuset och känslan snarare än berättelsen. Man målade fritt pittoreska gestaltningar vilket satte en prägel på stilen. Landskapsmåleriet var det som var det främsta inom impressionismen. Några framgångsrika impressionister är bland annat Claude Monet, Camille Pissarro och Edgar Degas.4 Expressionismen Stilen växte fram under början av 1900 talet. Här går stilen emot impressionismen och istället för en intrycks-konst fokuserar man på en uttrycks-konst där känslor och tankar präglar stilen. Den realistiska framställningen av den utvändiga sanningen var inte längre det väsentliga. Det personliga och det spontana i skapandet präglade stilen. Skarpa konturer, linjer och former överskrider det ”normala” och man deformerar figurer och föremål. Färgerna är inte längre realistiska till verkligheten. När det gäller att framställa människofigurer avbildas de som avindividualiserade och anti-idealiserade. 3 Nationalencyklopedin,