ISSN 1103-1115 Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi Sociology of Education and Culture Research Reports Nr 13 ”...det är utbildningen som gjort att vi kommit någonstans” Studier av tre elitgymnasier med internationalisering på programmet Ingrid Heyman En rapport från projektet ”Den svenska gymnasieskolan i det nya Europa. Transnationella inslag i utbildningsinstitutionernas fält och elevernas levnadsbanor”, finansierat av Skolverket. Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för pedagogik Juli 1997 Redaktör: Donald Broady Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi Postadress Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik Box 34103, S-100 26 Stockholm Telefon vx 08-737 55 00, int. +46 8 737 55 00 Telefax 08-737 56 10, int. +46 8 737 56 10 URL http://www.lhs.se/~broady/sec/ Ingrid Heyman ”...det är utbildningen som gjort att vi kommit någonstans”. Studier av tre elitgymnasier med internationalisering på programmet Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 13 ISSN 1103-1115 Distr. HLS Förlag, Box 34103, 100 26 Stockholm © Ingrid Heyman och Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, 1997 Ingrid Heyman, ”...det är utbildningen som gjort att vi kommit någonstans” 3 Innehåll Förord ......................................................................................................................5 Inledning och ansats ................................................................................................7 Metodologiska överväganden..................................................................................8 Del 1 – Svensk gymnasieskola i Europa.......................................................15 Den svenska gymnasieskolan ..................................................................................15 Transnationalisering i gymnasieskolan....................................................................19 Datorisering i gymnasieskolan ................................................................................24 Individualisering, planering, disciplinering i gymnasieskolan................................25 Det nya Europa ........................................................................................................29 Del 2 – Tre elitgymnasier med internationalisering på programmet .....33 Viktor Rydbergs gymnasium...................................................................................34 Historia, inriktning och organisation .......................................................................34 Rekrytering av lärare och elever..............................................................................37 Skolans profil – de tre i:na: IT-satsning, internationella projekt, individualisering 39 Kungsholmens gymnasium, samhälls- och naturvetenskapliga program på engelska.....................................................................................44 Historia, inriktning och organisation .......................................................................44 Rekrytering av lärare och elever..............................................................................46 Frans Schartaus gymnasium ....................................................................................50 Historia, inriktning och organisation .......................................................................50 Skolans profilering; undervisning på annat språk än svenska, elevutbyte, Europamodulen ...........................................................................51 Rekrytering av lärare och elever..............................................................................55 Några familjers utbildningssstrategier.....................................................................58 Metodologiska kommentarer...................................................................................65 Del 3 – Utbildningsstrategier i tiden..............................................................69 Skolornas profilering har effekter på rekryteringen ................................................69 Datorn som redskap eller .....? .................................................................................71 Tolkning av ”det internationella” samt relationen mellan det nationella och det transnationella ...........................................................73 Det nationella – det internationella..........................................................................75 En- eller tvåspråkighet?? .........................................................................................77 Referenser................................................................................................................81 SEC Research Report 13 4 Ingrid Heyman, ”...det är utbildningen som gjort att vi kommit någonstans” 5 Förord I denna rapport redovisas ett års studier inom ramen för projektet ”Den svenska gymnasieskolan i det nya Europa. Transnationella inslag i utbildningsinstitutionernas fält och elevers levnadsbanor” som finansieras av Skolverkets forskningsprogram. Med ordet ”transnationell” avses sådana förhållanden som på skilda sätt överskrider gränser mellan länder. Följande tre frågor är centrala för projektet. • beträffande gymnasieeleverna: vilken roll fyller transnationella investeringar (förtrogenhet med främmande språk och kulturer, förmåga att verka utanför Sveriges gränser) i deras utbildningsstrategier; vilken är effekten för deras framtida banor? • beträffande eliterna: på vad sätt fungerar dylika transnationella investeringar som insatser i striderna mellan olika svenska elitgrupper? • beträffande skolväsendet: hur påverkas konkurrensen mellan gymnasieskolor och utbildningsinriktningar (program, linjer, grenar, profileringar av olika slag) av att utbildnings- och arbetsmarknaderna alltmer överskrider nationsgränserna? Inom projektet kombineras olika slag av forskningstekniker. I föreliggande rapport redovisar Ingrid Heyman närgångna kvalitativa studier i några skolor i Stockholmstrakten. Andra rapporter och artiklar presenterar kvantitativa studier som ger en bild av dels den sociala rekryteringen till den svenska gymnasieskolan, dels hierarkier och polariteter mellan olika skolor och studieinriktningar. Stockholm i juli 1997 Donald Broady SEC Research Report 13 6 Ingrid Heyman, ”...det är utbildningen som gjort att vi kommit någonstans” 7 Inledning och ansats De sista åren har de enskilda har fått större frihet att välja studieväg och har också möjlighet att förlägga delar av sina studier utomlands. När kommuner och skolenheter har större frihet att utforma och profilera sin utbildning får det konsekvenser såväl för de inblandade som för andra, t.ex. för presumtiva elever som ser till det symboliska värde utbildningen vid en bestämd skola kan ge. Allt sådant har vi funnit intressant att ta del av. Vilka elever som väljer vad av det utbud som finns, hur skolornas profilering tar sig ut, är frågor som varit styrande i det empiriska arbetet som redovisas i denna rapport. Den nya gymnasieskolan med en större valfrihet – i varje fall för vissa elever – att välja skola, kurser, inriktning etc. ger ytterligare chanser för elitens elever att förmera sitt kapital. Temat Europa i skolan har använts som idéprogram och pedagogisk profil för flera skolor, vilka lägger särskild tonvikt vid språk, internationella frågor, samhälls- och näringsliv i olika länder liksom även kultur och politik.1 Syftet med denna rapport är att via information från skolledningar, lärare med flera ge beskrivningar av några sådana specifika skolors inriktningar samt ge röst åt några av de elever som valt att genomgå sin gymnasieutbildning vid sådana skolor. Även föräldrar kommer till tals. På grund av det begränsade utrymmet har krafterna koncentrerats till elevers och föräldrars syn på och bruk av de möjligheter som finns av transnationellt slag.2 Ett fåtal gymnasieskolor med alldeles särskild inriktning mot internationella kontakter och språkfördjupning har vi studerat och kommer att rapportera ifrån. Denna rapport kan ses inlemmad i en tradition av dels teoretiskt art, dels av studier av svensk gymnasieskola inom Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi. Sedan 1985 har studier rörande svensk gymnasieskola bedrivits av forskare inom gruppen. Det första uppdraget gällde det försöks- och utvecklingsarbete som, under benämningen FS-verksamheten3, pågick under fyra år. Arbetet var koncentrerat till tre gymnasieskolor i Stockholms kommun samt hela Gotlands kommun och avrapporterades 1989.4 Utvärdering av försöksverksamheten med treårig 1 Europaskolan 1995 s. 15. 2 Först i slutet av år 1996 fick projektledningen besked om att projektet kan fortgå ytterligare två år. Denna rapport får då betraktas som en inledning för kommande studier. 3 FS står för Frivilliga Skolväsendet. Försöksverksamheten omfattade fyra huvudområden: den yttre organisationen, det inre arbetet, praktikförsök och samarbete gymnasieskola – kommunal vuxenutbildning. 4 Heyman, Mattsson & Pettersson 1989. SEC Research Report 13 8 yrkesinriktad utbildning i gymnasiskolan påbörjades den 1 januari 1989 och pågick i tre år. Slutrapporten fick formen av en SOU.5 Projektet Gymnasieskolan och det kulturella kapitalet genomfördes under tiden 1992 till 1995. Den lades upp som en jämförande utbildningssociologisk studie av elevernas kulturella bagage, studiekulturer och framtidsorientering och anslöt teoretiskt till den kultur- och utbildningssociologiska forskning som Pierre Bourdieu och medarbetare etablerat under mångårig och expansiv forskningsverksamhet.