GÖTE BORG S KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE GÖTE BORG S KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE DETTA ÄR DET FJÄRDE NUMRET AV GÖTEBORGS KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE Skiascope Namnet är hämtat från ett instrument som den inflytelserike museimannen Benjamin Ives Gilman utvecklade i början av 1900-talet för att ge betraktaren möjlighet att fokusera på konsten i de, enligt upphovsmannen, ofta alltför ISBN 91-87968-73-8 stora och tätt hängda museisalarna. Ett finns på Göteborgs konstmuseum, KONSTPEDAGOGIK sannolikt inköpt av Axel Romdahl. REDAKTÖRER / EDITORS 1970 Skiascopet blev aldrig någon succé. Det blev kanske obsolet genom att en KRISTOFFER ARVIDSSON & JEFF WERNER glesare hängningsideologi vann mark under mellankrigstiden. Ändå kan nog LLERIES, , A T många museibesökare känna igen sig i det som Gilman beskriver som ett av E G EN M ag museiväsendets grundproblemen: den museitrötthet som infinner sig redan T E efter ett par salar. Redan vid sekelskiftet stod det klart att museernas själva : Gothenburg: Museum ofArt. essens – att samla och ställa ut – hotade att göra dem alltför omfattande och omöjliga för besökarna att ta till sig. Sovring blir med tiden lika viktigt som Photo RT SECTION, A DEMONSTRATION AV ETT SKIASCOPE DEMONSTRATION OF A SKIASCOPE USEUM OF ART. samlande. M RY COLOUR, TONE, MOVE G UR BENjaMIN IVES GILMANS FROM BENjaMIN IVES GILMAN’s A OR Museum Ideals of Purpose and Methods Museum Ideals of Purpose and Methods P Denna skriftseries ledstjärna är just fokusering. Liksom Gilmans instrument CaMBRIdgE CaMBRIdgE ENBUR ESSON L H vill vi bidra till att rama in, lyfta fram och intensivt studera frågor som vi ser 1918 1918 E ONTEM Th C S. 238 P. 238 GOT som betydelsefulla. Det kan vara enskilda verk, konstnärskap eller tidsperioder. THIS IS THE FOURTH ISSUE OF Skiascope, GOTHENBURG MUSEUM OF ART PUBLIC ATION SERIES 1970 Skiascope takes its name from a contraption invented in the early twentieth cen- tury by the influential museum curator, Benjamin Ives Gilman. Concerned that art was hung too close together in over-large galleries, he designed the , A skiascope to help visitors focus on individual works of art. The Gothenburg , ERN Museum of Art owns one, probably bought by Axel Romdahl. ag : Göteborgs: konstmuseum. Foto EN, ET The skiascope was never much of a success. Obsolescence was certain once G ON, RÖRELSE T the idea gained ground in the inter-war period that galleries should be more ELNIN sparsely hung. Still, many today will recognize what Gilman saw as a funda- D FÄRG, V S KONSTMUSEUM. A G mental problem: the museum fatigue that sets in after only a couple of rooms. A Even in his day it was clear that the museums’ identity – their mission to ERN D O EKTIONEN collect and exhibit – threatened to make them too comprehensive, and over- L M GÖTEBOR whelming for visitors. In time, selection would become almost as important as collection. Like Gilman’s device, the guiding principle of Skiascope is focus. We will bring select topics to public attention and study each issue in depth, be it a single work of art, an artist’s oeuvre, or an entire period. ART EDUCATION GOTH ENBURG M USEUM OF ART PUBLICATION S ERIES GOTH ENBURG M USEUM OF ART PUBLICATION S ERIES SKIASCOPE 4 SKIASCOPE Konstpedagogik Art Education 2011 2011 SKIASCOPE 4 4 ISBN 91-87968-73-8 TRYCK / PRINT: BILLES, GÖTEBORG 2011 DESIGN: PLAQUETTE GÖTE BORG S KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE GOTH ENBURG M US E U M OF ART PUBLICATION S ERIES REDAKTÖRER / EDITORS KRISTOFFER ARVIDSSON & JEFF WERNER KONSTPEDAGOGIK ART EDUCATION SKIASCOPE 4 SKIASCOPE 4 Innehåll Table of Contents ISABELLA NILSSON ISABELLA NILSSON FÖRORD 8 FOREWORD 9 JEFF WERNER JEFF WERNER INLEDNING 12 INTRODUCTION 13 KRISTOFFER ARVIDSSON KRISTOFFER ARVIDSSON NÄR KONSTEN INTE TALAR FÖR SIG SJÄLV WHEN ART DOES NOT SPEAK FOR ITSELF KONSTMUSEER OCH PEDAGOGIK 24 ART MUSEUMS AND EdUCATION 25 FIG. 1–28 118–173 FIG. 1–28 118–173 PHILIPPA NANFELDT PHILIPPA NANFELDT VAD, HUR OCH FÖR VEM ? WHAT, HOW AND FOR whOM ? KONSTPEDAGOGIKENS HISTORIA PÅ GÖTEBORGS KONSTMUSEUM 174 THE HISTORY OF ART EDUCATION AT THE GOTHENBURG MUSEUM OF ART 175 KONSTPEDAGOGIK ART EDUCATION FÖRORD FOREWORD In 2010 Philippa Nanfeldt, curator with special responsibility for pedagogy at the Gothenburg Museum of Art, was released from her normal duties to write on the history of art education at the museum, taking as her start- ing point the questions: What, How, and for Whom? This assignment was made possible through the grant of research resources from the Sten Under 2010 har intendenten för pedagogik vid Göteborgs konst- A Olsson Foundation for Research and Culture, a body that also finances museum, Philippa Nanfeldt, friställts från sitt ordinarie arbete för publication of Skiascope, a series of research reports from the Gothenburg att skriva om konstpedagogikens historia vid museet med utgångs- Museum of Art and where the present issue is entirely devoted to the punkt i frågorna Vad, hur och för vem? Detta arbete har möjliggjorts history of art museum education, its role and ambitions. I would like to express my warmest thanks to the contributors: Jeff genom forskningsmedel från Sten A Olssons Stiftelse för Forskning Werner, research director, Kristoffer Arvidsson and Philippa Nanfeldt, re- och Kultur som också finansierar utgivningen av Skiascope, en serie searcher and curator respectively, and to all others involved in the project. forskningsrapporter från Göteborgs konstmuseum där detta num- Particular thanks are due to the Sten A Olsson Foundation for Research mer helt ägnas konstpedagogikens historia, roll och syften. and Culture for the resources which have, for three years, financed the Jag vill rikta ett stort tack till skribenterna: forskningsledare Jeff work of the research unit at the Gothenburg Museum of Art and which Werner, forskare Kristoffer Arvidsson och intendent Philippa ­Nanfeldt have strongly contributed to the museum’s now possessing a permanent samt övriga medarbetare som involverats i projektet för deras arbete. unit devoted to research. Ett särskilt tack riktas till Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Art education is an area of high priority at the the Gothenburg Kultur för de medel som under tre år finansierat forskningsenheten Museum of Art. In Gothenburg, as in the rest of Sweden, political empha- vid Göteborgs konstmuseum och som varit ett starkt incitament till att sis is attached to the importance of activity in what is often referred to as knowledge provision. But the answers to the questions What, How, and museet numera har en permanent enhet för forskning. for Whom? have varied throughout history. Seen in a global perspective Konstpedagogiken är ett för Göteborgs konstmuseum prioriterat there are today various differing parallel approaches. The museum is a område. I Göteborg liksom i övriga Sverige betonas i politiken generator of knowledge, and as such one of its main duties is the posing betydelsen av en stark verksamhet inom det som ofta kallas kunskaps- of relevant questions regarding the material available in the form of the 8 förmedling. Men svaren på frågorna Vad, hur och för vem? har skiftat genom historien. Ur ett globalt perspektiv förekommer idag parallellt skilda förhållningssätt inom fältet. Museet är en kunskapsproducent och som sådan är en av dess främsta uppgifter att ställa relevanta frågor till det material som finns att hantera i form av samlingen, collections, the building and the history of the institution. In its role as a byggnaden och institutionens historia. Som kunskapsinstitution vill knowledge-related institution the Gothenburg Museum of Art is keen to expand curiosity into and awareness of varying structures and appraisals Göteborgs konstmuseum öka nyfikenheten och medvetenheten om both past and present, and also to examine in that context the role of the skilda strukturer och värderingar igår och idag och i det arbetet även museum as conveyor of norms. granska museets roll som bärare av normer. Pedagogical activities are, along with critical and analytical approaches, Det pedagogiska arbetet utgör tillsammans med det kritiska och the very cornerstones of the museum’s work. It is our conviction that more analytiska museets grundvalar. Det är vår övertygelse att mer forsk- research is needed to develop this field. With publication ofSkiascope 4 the ning behövs för att utveckla fältet. Med Skiascope 4 tar Göteborgs Gothenburg Museum of Art takes the initiative towards further research konstmuseum initiativ till fortsatt forskning och fördjupande samtal and an enriching discussion on the subject of art museum education. om konstpedagogik. ISABELLA NILSSON ISABELLA NILSSON / MUSEICHEF MUSEUM DIRECTOR TRANSLATED FROM SWEDISH BY DAVID ISITT JEFF WERNER JEFF WERNER INTRODUCTION INLEDNING Museums are popular attractions. Museums of art especially so. Sweden’s museums attract some fifteen million visitors every year – ten times more than Allsvenskan, the Swedish premier league in football. Even in Gothenburg, which likes to think itself the capital of Swedish football, it is the museums that pull in the largest numbers. The Gothenburg Museum of Art alone has more visitors than IFK Göteborg has on its grandstands.1 Det är populärt att gå på museum. Inte minst konstmuseum. De There is no question that, like football, the more you know about art svenska museerna räknar in runt femton miljoner besök årligen. the more enjoyable it becomes – when you not only notice what happens Det är tio gånger fler än den allsvenska fotbollen. Till och med i on the surface but also see the more profound patterns, when you know the rules and something of the people involved, and a bit of its history. Sadly, Göteborg, som gärna vill vara den svenska fotbollens huvudstad, most Swedes are less well equipped to experience art than to experience är det museerna som drar störst publik. Enbart Göteborgs konst- football. Art history as a subject in primary and secondary schools is 1 museum drar betydligt fler besökare än IFK Göteborg. almost non-existent.