Mellan massan och Marx En studie av den politiska kampen inom fackföreningsrörelsen i Hofors 1917–1946 Stefan Dalin Skrifter från Institutionen för historiska studier 21 Umeå universitet Institutionen för historiska studier Umeå universitet s-901 87 Umeå Tel 090-786 5579 Fax 090-786 7667 • © Stefan Dalin och Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, 2007. Tryck: Print & Media, Umeå universitet Omslag och sättning: Erik Lindenius Omslagsbild: Förstamajdemonstration i Hofors år 1907. Bilden tillhör Hofors hembygdsförening. issn 1651-0046 isbn 978-91-7264-454-0 Till minne av morsan • Förord Arbetet med denna avhandling beskrivs bäst som flera resor. En som tog sin bör- jan i en ansats att skriva om den svenska pressen och det spanska inbördeskriget, som via den svenska Spanienrörelsen slutligen stannade vid den politiska kam- pen om den lokala fackliga rörelsen. Det har också varit en vetenskaplig resa som har gått från doktorandkurs till avhandlingsavsnitt och vice versa. Dessut- om har det varit en resa i dess egentliga bemärkelse, eftersom en stor del av av- handlingsarbetet har utförts på resande fot. På vägen till eller från ett arkivbesök, på en buss åt något håll eller under tiden som gästforskare vid Departemento de Historia II, Universidad de Alcalá de Henares (Spanien) och Department of • History, Indiana University (Bloomington, Indiana, USA). Två oförglömliga re- sor med många trevliga inslag. Ta bara en sådan sak som förmiddagsfikat med kamraterna på Departemento de Historia II. Kaffe och mandelskorpa? Icke. Där gällde öl, tapas och Ducados på Mesón El Foro. Ett annat roligt minne är den gången jag körde till Chicago i en splitterny Pontiac Trans Am. Klarröd med V8 och däck så låga att jag nästan körde på de skinande aluminiumfälgarna. In- för färden betonade mina kamrater vikten av ta rätt avtagsväg från Highway 65. Åkte jag fel skulle jag komma till staden Gary, och där ville jag, enlig dem, de- finitivt inte hamna. Tydligen var denna stad den farligaste platsen i USA. Som vanligt när jag får väghänvisningar, lyssnade jag med halva örat och tänkte ”hur svårt kan det vara!?”. Glad i hågen, med bly i foten och Ulf Lundell på hög vo- lym rullade jag upp mot Chicago. För att göra en lång historia kort, jag hamna- de i Gary. Det tog ett tag innan jag insåg det. Anade dock oråd när omgivningen började påminna om Dresden år 1945. Väl ute på Highway 65 igen fick jag tag på några poliser som stod vid vägkanten och frågade dem hur jag bäst tar mig till Chicago. Den ena polisen tittade åt det håll varifrån jag kom, på min bil och slutligen på mig och svarade lakoniskt, ”You’re Lucky to Be Alive!”. Avhandlingsarbetet skildras ibland som ett ensamarbete, och till en del kan jag hålla med om. I sina stunder har det varit så, men i väldigt stor utsträck- ning har det varit en social verksamhet där umgänget och samtalen med kamra- ter och kollegor utgjort en viktig förutsättning för mitt arbete. Mot denna bak- grund finns det ett antal personer som förtjänar ett tack och ett omnämnande. Först av allt vill jag rikta ett tack till Per Frånberg. Han var min handleda- re när jag skrev mina första akademiska uppsatser och, medvetet eller omed- vetet, sporrade mig att söka forskarutbildningen. Birgit Petersson var, fram till sin pensionering, min huvudhandledare och har som sådan haft stor betydel- se för min tid som doktorand. Ett stort tack till dig Birgit. Jag vill även tacka Jonny Hjelm, Kent Zetterberg och Tom Ericsson, vilka under skilda perioder fungerat som mina handledare. Inte minst har Tom spelat en viktig roll i slut- fasen av mitt arbete då han läst och kommenterat manuset i sin helhet. Andra personer som tagit sig tid att läsa mitt avhandlingsmanus är Nina Almgren, Camilla Norrbin, Patrik Lantto och Mikael Svanberg. Tack för hjäl- pen! Tack även till Lena Eriksson för hjälpen med fotografierna, till Erik Li- denius som satt avhandlingen och gjort omslaget och till Gunnar Persson som översatt sammanfattningen till engelska. Tack också till Hofors Hembygds- förening, IF Metall, Arkiv Gävleborg och Ann Majberg-Bloom för att lånet av fotografierna. Ett allmänt tack riktar jag till de arkiv, med personal, som hjälpt mig under dessa år, dock vill jag rikta ett särskilt tack Arkiv Gävleborg och dess personal. Er hjälp har varit ovärderlig. Jag vill också tacka dem som ekonomiskt bidragit till min forskning. Dessa • är lO som via sitt forskningsutskott beviljade mig medel, Hjalmar Brantings Minnesfond, Stiftelsen Ernst Wigforss Minne, Stiftelsen J C Kempes Minnes Stipendiefond, Stiftelsen Lars Hiertas Minne, stint, Svenska Institutet, He- rencos forskningsstiftelsen för ortsmedia, Helge Ax:son Johnsons Stiftelse och Svenska Presshistoriska föreningen. Doktorandlivet har sina vedermödor men det har definitivt sina ljuspunk- ter. En obestridlig sådan har umgänget med övriga doktorandkollegor varit, varav flera har blivit goda vänner. Här vill jag särskilt nämna Martin Hård- stedt, Patrik Lantto, Jacob Stridsman och Mikael Svanberg. Det finns många minnesvärda stunder att tänka tillbaka på, inte minst den traditionella whis- kyn efter seminarierna. Jag vill avsluta med att rikta mitt varmaste tack till min älskade Kristin Hånell, dels för att hon korrekturläste mitt manus, dels för att hon har stått ut med mitt sällskap dessa sista skälvande veckor. Denna bok vill jag tillägna minnet av Britt-Marie, utan morsan hade den här resan aldrig blivit av. På tåget mellan Stockholm och Sundsvall, november 2007 Stefan Dalin iii Innehåll Förord ii Kamp- eller rörelseparti? 47 Kommunisterna Inledning 1 vinner facklig terräng 49 Bakgrund 1 Kosackvalet – en vändpunkt 52 Övergripande syfte Hofors tar till vänster 54 och frågeställningar 2 Hofors Socialdemokratiska arbetarekom- • Hofors – bruket och kommunen 3 mun blir vänstersocialdemokratisk 54 Forskningsläget 6 Den fackliga oppositionen Maktresursansatsen och politisk försöker bygga en plattform 60 kultur som analytiska verktyg 24 Den socialdemokratiska Källmaterial, källdiskussion, arbetarekommunen återuppstår 62 avgränsningar, definitioner, Hofors Vänstersocialdemokratiska metod och disposition 31 arbetarekommun går med Forskningsetiska övervägningar 35 kommunisterna 64 Kommunisterna i Hofors Från partidelning till Kosackval 37 – en fortsatt heterogen skara 69 Vänsteroppositionen inom Göteborgsresolutionen socialdemokratin fram till 1917 37 och Enhetskommittén 73 En vänsteropposition Vinden börjar vända för inom lO tar form 40 socialdemokraterna i Hofors 80 Vänstersocialdemokraterna Kommunistisk valframgång har svårt att hålla ihop 43 men facklig motgång 86 ssV blir sKP/Ki Sammanfattning 90 men ssV föds på nytt 44 En kommunistisk fackföreningsinternational bildas 45 iv Mellan antimondism och Saltsjöbadsavtal 93 Kommunisterna i Hofors Socialdemokraternas kamp rannsakar sitt fackliga arbete 131 mot kommunismen organiseras 93 Ska Engvall tvingas avgå? 132 Moskvakommunism Socialdemokraternas eller nationell socialism 94 framgångar i Hofors fortsätter 136 Socialistiska Partiets fackliga strategi 98 Svenska Metallindustriarbetareförbun- Röd Facklig Opposition – sKP/Ki:s det väljer ny ordförande 137 väg till fackligt inflytande 100 Strid om platserna lO sluter upp bakom saP i metallavdelningens styrelse 139 i kampen mot kommunismen 101 Avdelningarna diskuterar Grunden för det socialdemokratiska RfO:s vara eller icke vara 144 maktinnehavet 103 Kommunistisk omorientering 145 sKP och sP skiftar positioner 104 Facklig enhetsfront Spanien i våra hjärtan 105 mot fascismen 146 sP splittras Arbetsmarknadslagstiftningsfrågan – en era närmar sig slutet 107 aktualiseras 149 Kommunalvalet 1934 – socialdemokra- Ett fackligt och politiskt terna i Hofors tappar väljare 150 turbulent årtionde i Hofors 108 Hofors och lO:s cirkulär 870 151 Engvall väljs till Socialisterna håller ställningen, men so- metallavdelningens ordförande 108 cialdemokraterna vinner terräng 153 • Inga kommunistiska talare För Spanien! 156 i Folkets park på Första maj 109 Sönderfallet börjar – Hofors Socialistis- Vilken väg ska den kommunistiska ka arbetarekommun mot slutet 159 arbetarekommunen välja? 113 Ett fall omöjligt att hindra 164 Den kommunistiska arbetarekommu- Socialisterna förlorar nen väljer Flyg och Kilbom 115 gjutareavdelningen 165 De moskvatrogna bildar Sammanfattning 166 ny arbetarekommun 116 Metallavdelningen lämnar fCO 118 Från antikommunism till Efterkrigsprogram 171 Socialdemokraterna vinner egen majo- Från antifascister ritet i kommunalfullmäktige 119 till nazikommunister 171 Ådalshändelsen upprör 121 Samlingsregeringens politik – fröet till En hård avtalsrörelse stundar 122 kommunisternas framgångar 174 Järnbruksföreningen Ska sKP/Ki förbjudas? 176 kräver lönereduceringar 124 Socialisternas sista kongress 177 Förbundsordförande Arbetarrörelsens efterkrigsprogram och Fritjof Ekman ifrågasätts 127 planhushållningsmotståndet 178 Metallarna i Hofors kritiska till sKP/Ki – en vänlig pådrivare 179 medlarnas avtalsförslag Verkstadskonflikten 1945 – också en – förbundet skriver på 129 strid mellan saP och sKP/Ki 181 v Kommunisterna i Hofors Avslutande diskussion 227 får också möta våren 183 Organisatoriskt försprång Antifascister blir nazikommunister 183 – en nyckel till framgång 229 Cirkulär 1144 debatteras 184 Med resultat, pragmatism Hoforsocialisterna är tveksamma till och tillit vinns massorna 230 partiets ställning i Finlandsfrågan 187 De lokala maktresurserna Insamlingar till förmån och hur de användes 234 för Finland diskuteras 188 Hofors fackliga och Kapitel Ett Antikommunismen politiska kultur 237 når