PROGRAM FÖR CITY Samrådshandling 2017-05-08 Stadsbyggnadskontoret Uppdraget Stockholms stad Kommunfullmäktige gav 2012-10-15 (§ 14) stadsbygg- Projektgrupp nads-, trafik- och exploateringsnämnderna i uppdrag att Catarina Holdar, projektledare (fr.o.m. nov. 2016) implementera Stockholms stads vision för City 2030. Louise Heimler, projektledare (t.o.m. okt. 2016) David Essinger Trafiknämnden fick i uppdrag att ta fram en trafik- och Mattias Olsson gatumiljöplan, stadsbyggnadsnämnden att påbörja utred- Daniel Sjöborg ningsarbete avseende program- och strategifrågor och Referenspersoner exploateringsnämnden att leda det operativa arbetet med Torleif Falk stadsutvecklingsområdet City. Beslut om uppdragen fat- Thomas Stoll tades i stadsbyggnadsnämnden, expoateringsnämnden och Martin Schröder trafiknämnden i december 2012. Stadsbyggnadskontoret Underlag kulturmiljö har på uppdrag av stadsbyggnadsnämnden tagt fram detta Anna Birath, Nyréns program som svar på kommunfullmäktiges beslut. Markus Ängeby, Nyréns Grafisk form och kartor I budget för 2016 fick stadsbyggnadsnämnden ett särskilt Anna Bernmark, White arkitekter AB uppdrag att ta ett helhetsgrepp på utvecklingen i City, inte Tove Jägerhök, White arkitekter AB minst vad gäller höjder och taklandskap. I budget för 2017 Viktoria Arvidsson, White arkitekter AB får stadsbyggnadsnämnden tillsammans med exploate- Bilder och fotografier ringsnämnden och trafiknämnden i uppdrag att utveckla Bilder: Stadsbyggnadskontoret om inte annat anges. City. Ett av områdena som ska prioriteras i det fortsatta Fotografier: Lennart Johansson, om inte annat anges. arbetet är Tegelbacken och Järnvägsparken i Södra Klara. Tryck Framkomligheten för prioriterade trafikslag ska särskilt x, månad 2017 beaktas. Program för City är framtaget och beslutat av stads­ byggnadsnämnden XXXX. Omslag. Båtar på Nybroviken. Samråd Läsanvisning Program för City är uppdelat i två huvuddelar: Del 1 som beskriver riktlinjerna för den fortsatta utvecklingen i City och Del 2 som beskriver förutsättningarna för riktlin- jerna. Del 2 är en mer djuplodande del för de som önskar fördjupa sig i bakgrunden till riktlinjerna. Program för City inleds med en beskrivning av City idag, Citys framväxt och behovet av ett program för City. Programmet avslutas med uppgifter om referenser och en sammanfattning av tidigare ställningstaganden. Som underlag för programmet har en kulturmiljöutred- ning tagits fram (Kulturmiljöutredning. Karaktärisering av City. Nyréns. 2016). Riktlinjernas konsekvenser för kulturmiljön beskrivs i en konsekvensbeskrivning (Kon- sekvensbeskrivning. Nyréns arkitektkontor. 2017). Innehåll Inledning 7 Del 2 City idag 7 Citys framväxt 8 Förutsättningar - stadens karaktär 53 Ett program för City 9 Syfte 12 Förutsättningar - stadens offentliga rum 61 Programarbete och process 12 Förutsättningar - stadens olika funktioner 69 Del 1 Förutsättningar - stadens flöden 77 Stockholms mest föränderliga stadsdel 17 Den hållbara staden 81 Riktlinjer 23 Upplevelserikt – människan som utgångspunkt 25 Riksintressen 83 Unika möjligheter ­ mer stad 27 Övriga riksintressen 83 Starkt näringsliv – mångfald av utbud 29 Navet för stadens flöden 31 Referenser och underlag 85 Vattnet – stadens signum 33 Sammanfattning av tidigare ställningstaganden 86 Det modernistiska City - förutsättningar och möjigheter 35 Västra City - förutsättningar och möjligheter 39 Stenstaden - förutsättningar och möjligheter 45 Inledning 6 Inledning City idag Stockholm är tillväxtmotorn i Sveriges näringsliv, City att åtgärda Citysaneringens baksidor har påbörjats och som dess kärna har därmed betydelse för hela Sveriges föreslås genom riktlinjerna i Program för City fortsätta utveckling. Här finns ett rikt handels- och kulturutbud så att City kan utvecklas till ett område som svarar mot med Sveriges nationalscener och attraktiva besöksmål. stockholmarnas och besökarnas förväntningar på stadens Genom sin höga grad av offentlighet är City i många kulturhistoriska och urbana kvaliteter samt näringslivets, avseenden stadens vardagsrum. City är av stor betydelse handelns och turismens behov. för stadens starka turistnäring och är också en plats för I City ska det finnas möjlighet för näringslivet att utveck- manifestationer, evenemang och fest. las och bidra till en ekonomiskt hållbar stad. City ska En funktionell och attraktiv stadsmiljö som tillgodoser fortsätta att vara en konkurrenskraftig handelsplats med behov för alla de som nyttjar staden är en framgångsfaktor ett brett utbud. för stadens tillväxt, utveckling och demokratiska hållbar- Förändring och utveckling av bebyggelsen kan prövas het. En viktig del av Stockholms attraktivitet ligger i den i hela City men olika delområden har olika möjligheter, unika fysiska karaktären som vuxit fram ur läget mellan potential och förutsättningar för förändring. Citys stora Mälaren och Saltsjön och de topografiska förutsättning- utvecklingspotential ligger i användningen och utform- arna som Brunkebergsåsen och Söders förkastningsbrant ningen av det offentliga rummet. Programmet tydliggör ger. att förändringar av bebyggelsen i City ska bidra till att Citys roll som maktcentrum för politik, finans och kultur utveckla stadsliv och vistelsekvaliteter i det offentliga har satt sina avtryck i starka solitära byggnader som mani- rummet genom att alla aktörer samverkar för att skapa en festerar innehållet. Kulturvärdena i staden är en tillgång attraktiv, trygg och funktionell stadsmiljö för alla. att ta stöd i för stadsutvecklingen och ska tidigt finnas med i planprocessen. I City finns idag fysiska och funktionella utmaningar. Dessa har delvis skapats vid den radikala omdaningen av nedre Norrmalm på 1950-70-talen. Ett arbete med Fåglar på Strömmen vid Kungsträdgården Flygbild över City västerut med Fotograf: Anne Lintala Nybroviken i förgrunden. 7 Inledning Citys framväxt Bebyggelsen i City har vuxit fram under lång tid. Ett av skapade många av dagens utmaningar. Resultatet mot- de viktigaste karktärsdragen är den klassiska stenstaden svarar inte de förväntningar på livskvalitet som präglar med sin enhetliga hushöjd som utgör större delen av det Stockholm i övrigt. Det finns dock fina enskilda exem- som definieras som City. Stenstaden har sitt ursprung pel på modernismen som Sergels torg, Hötorgscity och i de omfattande och strikt reglerade utbyggnaderna Kulturhuset. På 1990-talet påbörjades en förnyelse av på malmarna från slutet av 1800-talet och 1900-talets City med bl.a. en satsning på levande bottenvåningar, en första årtionden. Det har gett Stockholm en stadssiluett bra blandning av funktioner och en ökad trygghet i det där endast ett fåtal byggnader tillåtits sticka upp. Stock- offentliga rummet, områden som är avgörande för att få holms höjder och läget vid stora vattenrum tillåter oss en levande stad under en stor del av dygnets timmar. Till- att betrakta staden lite från ovan från vissa utsiktspunk- komsten av moderna kontor och arbetsplatser, nya typer ter. Det gör det möjligt att läsa topografin i hustakens av handelsetableringar, bostäder och en fortsatt diversifie- böljande formationer och samtidigt betrakta ett varierat ring av kulturscenen är delar av den utveckling som på ett taklandskap. Befintliga landmärken i stadssiluetten, som positivt sätt bidragit till ett mer levande City. exempelvis kyrktornen, Hötorgshusen, Wenner-Gren Pågående och planerade infrastrukturprojekt som Cityba- Center och Skrapan på Söder fungerar som orienterings- nan och utbyggnaden av tunnelbanan innebär att res- och punkter i stadskärnan och dess närområde. rörelsmönster ändras. De stora kollektivtrafikinvestering- City har många funktioner som ska samsas på en liten yta. arna ökar Citys tillgänglighet och öppnar områden som I cityplanerna från 1962 och 1967 prioriterades bilismen, tidigare legat i bakvattnet. Bra och effektiv kollektivtrafik med omfattande rivningar som konsekvens. Planerna säkerställer att City fortsätter att vara en kommunikation- kom bara att genomföras till viss del. I cityplanen från snod för lokal, regionalt och globalt resande. 1977 stod istället ett bevarande av bebyggelsen. Cityom- En mångfald av stråk och platser som binder samman daningen fick som konsekvens att cityområdet tudelades stadens delar och skapar tillfällen för möten, evenemang med stora kontorsdominerade fastigheter i södra City och och vila utgör de viktigaste beståndsdelarna i en levande, kvarvarande stenstad dominerad av bostäder i de norra urban och demokratisk stad. Med utgångspunkt i det delarna. offentliga rummet formas staden för ett tryggt och upple- Efterkrigstidens idealism och framtidstro där stor- velserikt stadsliv med människan i centrum. skalighet och funktionsseparering var planeringsideal Kungsgatan, ett av Citys mest fotgängartäta stråk. Inledning 8 Körsbärsträdens blomning i Kungsträdgården är en attraktion som samlar människor från hela Stockholm. Fotograf: Anne Lintala 9 Inledning Inledning 10 Ett program för City annat bedömas utifrån en sammanvägd påverkan på Vision City 2030:s kulturmiljö, stadens siluett och riksintresset Stockholms utvecklingsområden City karaktäriseras av ständig förändring och utveck- innerstad med Djurgården. ling. Stockholms centrala delar har under vissa perioder 1. En vital urban miljö Citys förändring syftar alltid till att skapa en ännu bättre genomgått stora och omvälvande förändringar. Det har 2. En trygg och levande stadskärna gett oss en unik stadsbygd där äldre och småskalig bebyg- stad, i huvudsak inom ramen för befintlig struktur, befint- 3. Europeiskt nav för näringsliv och handel