får jag be om en kommentar? 1 2 Göran Elgemyr Får jag be om en kommentar? yttrandefriheten i svensk radio 1925–1960 Nr 20 i en serie skrifter utgivna av S T I F T E L S E N E T E R M E D I E R N A I S V E R I G E 3 UTKOMNA VOLYMER I SKRIFTSERIEN 1. Leif Furhammar, Med TV i verkligheten 1995 2. Göran Elgemyr, Radion i strama tyglar 1996 3. Nina Wormbs, Genom tråd och eter 1997 4. Olle Sjögren, Den goda underhållningen 1997 5. Torsten Thurén, Medier i blåsväder 1997 6. Lars Hänström, Lär mig att mäta tiden 1997 7. Peder Lunell-Fallenius, Radiohuset 1998 8. Lars-Åke Engblom, Radio- och TV-folket 1998 9. Birgitta Höijer, Det hörde vi allihop! 1998 10. Alf Björnberg, Skval och harmoni 1998 11. Ulla B Abrahamsson, I allmänhetens tjänst 1999 12. Peter Dahlén, Från Vasaloppet till Sportextra 1999 13. Sune Tjernström, En svårstyrd skuta 1999 14. Michael Forsman, Från klubbrum till medielabyrint 2000 15. Ingegerd Rydin, Barnens röster 2000 16. Lasse Svanberg, TV-bilder 2000 17. Per Rahbek, Återupptäckten av provinsen 2001 18. Bo Reimer, Uppspel 2002 19. Peter Esaiasson & Nicklas Håkansson, Besked ikväll! 2002 20. Göran Elgemyr, Får jag be om en kommentar? 2005 © Stiftelsen Etermedierna i Sverige 2005 Fälth & Hässler AB, Värnamo 2005 isbn 91-518-4325-0 issn 1400-7274 4 Stiftelsen Etermedierna i Sverige har initierat och drivit ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om de svenska etermediernas upp- komst och utveckling fram till den tid då monopolet upphör. Ett tjugo- tal forskare har varit knutna till olika delprojekt, och deras resultat har publicerats i denna skriftserie. Projektet har också sammanfattats i tre populärvetenskapliga volymer. Sveriges Radio AB och Sveriges Televi- sion AB har anslagit medel till stiftelsen motsvarande huvudparten av de beräknade kostnaderna. Senare har även Teracom Svensk Rundradio AB inträtt som ett stödjande företag. Dessutom har betydande bidrag erhål- lits från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, Telia AB, Svenska Spel AB (Tipstjänst) och STIM. Administrativt har forskningsprojektet letts av förre TV1-chefen Olle Berglund (1993‒2000) och därefter av medieanalytikern Margareta Cronholm (SVT) som ordförande i redaktionskommittén tillsammans med redaktörerna Göran Elgemyr (SR) och Roland Hjelte (SVT). I kom- mittén ingår även projektledarna professorerna Stig Hadenius, Dag Nordmark och Lennart Weibull liksom professorerna Sverker Ek och Jarl Torbacke. 5 6 Innehåll förord · 13 inledning · 17 kapitel 1 radiotjänsts uppbyggnad och utveckling · 22 Rundradiofrågans lösning · 22 Styrelsen · 24 Radiocheferna · 32 Programrådet · 42 Radionämnden · 48 Radioutredningar · 51 Programavdelningar och personal · 58 Programutbud med begränsningar · 64 kapitel 2 uppbyggnadsskedet 1922–1924 · 65 Yttrandefriheten i radio begränsas · 65 Politik i försökssändningarna · 68 kapitel 3 från bannlysning 1925 till accepterande 1932 · 77 Önskemål om riksdagsutsändningar 1925 · 77 Inga politiska program 1925 · 79 Programrådets ställningstagande · 80 Dagsaktualiteterna tränger på · 82 Giftetikett och kyskhetsbälte · 88 7 Krönikor startas · 89 Programrådet ändrar inställning · 90 Gärna meningsbrytningar – men största varsamhet · 91 Ny motion om riksdagssändningar · 94 Läget utomlands 1930 · 97 kapitel 4 bannlysningens upphävande · 99 Reuterswärd föreslår valprogram · 99 Pressreaktioner · 101 Programrådets ställningstagande · 104 Reuterswärd ändrar planerna · 108 Opposition på bolagsstämman · 110 »Politiskt kafferep« · 113 Valdebatten · 116 Sammanfattning · 116 kapitel 5 ökad frihet ‒ ökat ansvar · 119 Hugos programpolitiska syn · 119 Radioutredningen går längre än Hugo · 133 »Lort-Sverige« – ett annat engagemang · 136 Manusgranskning · 141 Utrikesbevakningen · 149 Sammanfattning · 157 kapitel 6 när radiotjänst gjorde sin beredskapstjänst · 160 Manifestation av självbesinning och nationell enighet · 160 Den strikta neutralitetens linje · 162 Radiotjänsts många herrar · 165 Riktlinjer för programpolitiken · 176 Information och propaganda · 180 Självcensur · 189 Radiotjänst och grannländerna · 195 8 Tysk kritik · 218 Dagens Eko · 233 En splittrad press · 236 Svenska utlandssändningar · 237 Fredsdagarna · 243 Sammanfattning · 244 kapitel 7 en ny tid bryter fram · 250 Uppdämda behov inom samhället · 250 1943 års radioutredning: motverka stagnation · 251 Helén pläderar för ökad yttrandefrihet · 257 Aktualitetsavdelningen inte alltid så aktuell · 259 Förnyelse av politiska program 1946–1948 · 265 Stor satsning på ungdomsprogram · 271 Klagomål 1946–1948 · 274 Respektlös ton utan räddhåga · 279 kapitel 8 kommunistfrågan och radiotjänst 1948–1960 · 282 Antikommunismen allt starkare · 282 Bannlys kommunisterna · 284 Kommunister skall sägas emot · 287 »Västerländsk demokrati« skall gälla · 289 »Yttrandefrihetens dödgrävare« · 292 Extra styrelsemöte · 293 Personliga angrepp förbjuds · 297 Erlander vill utesluta · 300 Praktiska problem · 302 Erlander ändrar sig · 305 Radiochefen skärper tonen · 307 Avdramatisering · 308 Fallet Ladberg · 309 Kommunistiska klagomål mot Radiotjänst · 317 Sammanfattning · 330 9 kapitel 9 radion och arbetsmarknaden · 336 Folkrörelsekritik mot Radiotjänst · 338 Borgerlig livssyn · 341 Politisk neutralitet · 342 ABF:s Centrala Radiokommitté · 344 Radiotjänst bemöter kritik i Aftontidningen 1951 · 347 Kritik från intresseorganisationer · 349 Körarkonflikten 1946 · 349 »Kaffekoppsstrejken« 1948 · 352 Hamnarbetarkonflikten 1951 · 354 Gunnar Helén kontra Bertil Kugelberg (SAF) · 355 Arbetsmarknadsreporter tillsätts · 357 »En radio för hela folket« · 358 Radiotjänst möter fackorganisationerna · 360 »Snedrekrytering« · 363 Sven Jerstedt utses · 366 Varnande pekfinger · 368 Befarad politruk · 370 Hahrs PM · 371 Undfallenhet · 374 Sammanfattning · 378 kapitel 10 ifrågasatt radio 1949–1955 · 382 Censurdebatt · 383 Kritisk Helén säger upp sig · 385 Alltför välkammat och väluppfostrat · 390 Politiska ungdomsförbunden missnöjda · 395 Kontroversiella samhällsprogram · 401 Politisk kommitté bildas · 416 Åke Falck tar ton · 419 10 kapitel 11 vidgad yttrandefrihet 1955–1960 · 423 »Högexplosivt stoff« i Dagens Eko · 423 Det politiska skämtet · 453 Vilhelm Moberg på krigsstigen · 462 »Frihet i etern« diskuteras · 464 Viktiga principbeslut · 467 kapitel 12 sammanfattning av fyra decennier · 472 Programföretaget · 472 Radionämnden · 482 noter · 487 källor och litteratur · 516 personregister · 525 11 12 Förord Under en lång rad av år har jag intresserat mig för Sveriges Radios historia, vilket resulterat i böcker, uppsatser, artiklar, radio- program och fonogramutgåvor. Intresset började redan när jag läste statskunskap i slutet av 1960-talet och fortsatte efter min an- ställning vid Sveriges Radio 1971, när jag hjälpte min handledare i historia, dåvarande docenten Jarl Torbacke, med bakgrundsmate- rial till två radioprogram om valprogram, vilka Lars Orup stod som producent för. Med Torbackes gillande beslöt jag mig för att skriva en avhandling om programsektorn »politik och samhälle« under radions första decennier. Tillsammans skrev vi 1975 en arti- kel i Historisk tidskrift: »Dags för nordisk radioforskning«. Hans Fredrik Dahl hade då kommit med sin första bok om NRK, vilken blev något av en inspirationskälla för mig. Inför SR:s 50-årsjubileum 1975 anlitades jag och Hans De Geer av producenterna Jörgen Cederberg och Roland Hjelte för en omfattande research i SR:s, Televerkets, TT:s, UD:s och Informa- tionsstyrelsens arkiv under Torbackes ledning. Sedan dess har det blivit många radioprogram om den svenska radions historia. Cederberg och jag producerade 1976 programserien »Jag vill vara neutral, sa radion«, som handlade om synen på »politik och samhälle« från starten 1925 fram till 1950-talets slut. Den följdes 1978 av serien »Ljuva 60-tal«, som också behandlade televisionen. År 1985 producerade vi flera program om reportage, featurepro- gram och dokumentärer. Vid SR:s 60- och 75-årsjubileer gjorde jag ytterligare program om radion. Samtliga program har byggt på tidigare okänt arkivmaterial och på intervjuer. 13 På 1970-talet var det inte lätt att komma in i Dokumentarki- vet. När jag sökte om tillstånd 1974 bestämde SR:s styrelse att en 25-årsgräns skulle gälla. Dåvarande radiochefen Otto Norden- skiöld intog sedan en generös attityd, när jag 1977 för program- serien »Ljuva 60-tal« ville få full tillgång till hela 1960-talet, vilket beviljades. Tillsammans med Cederberg var jag redaktör för antologin »Tala till och tala med. Perspektiv på den svenska radion och televisionen« (1984), i vilken jag medverkade med flera uppsat- ser. Finansiellt stöd från moderbolaget Sveriges Radio beviljades av koncernchefen Örjan Wallqvist. Jag ledde sedan ett internt populärvetenskapligt projekt, den så kallade Perspektivgruppen, som ledde till ett flertal opublicerade uppsatser av flera radio- och tv-medarbetare. När Dagens Eko fyllde 50 år 1987 utgav jag tillsammans med Kerstin Brunnberg – dåvarande biträdande redaktionschefen på Dagens Eko – antologin »Dagens Eko. Nyheter i radio 50 år«. Även i den boken skrev jag några uppsatser, bland annat om pressens långvariga inflytande på radion. År 1986 skrev jag på uppmaning av Radionämnden en längre uppsats om nämndens verksamhet under den enkanaliga tiden. Den presenterades vid Radionämndens 50-årssymposium 1986 och är delvis inarbetad i föreliggande bok. Under åren 1980–1984 tillhörde jag tillsammans med fil. dr Karl-Hugo Wirén forskningsprojektet »Etermedierna och sam- hället« (EOS) under ledning av professor Torbacke. Projektet var knutet till Historiska institutionen vid Stockholms universitet