Opuscula Historica Upsaliensia utges av Historiska institutionen vid Uppsala universitet och syftar till att sprida information om den forskning som be­ drivs vid och i anslutning till institutionen. Huvudredaktör: Mikael Alm Redaktion: Josefin Englund, Jonas Lindström, Cristina Prytz och Patrik Winton. Löpande prenumeration tecknas genom skriftlig anmälan till Opuscula, Historiska institutionen, Box 628, 751 26 Uppsala, [email protected], http://www.hist.uu.se/opuscula/ Enstaka nummer kan beställas från Swedish Science Press, Box 118, 751 04 Uppsala, www.ssp.nu, [email protected], telefon 018/36 55 66, telefax 018/36 52 77 Ett nödvändigt ont Statsskuld och politik i Förenta Staterna och Sverige 1780-1870 MAX EDLING & PATRIK WINTON (RED.) Distribution Swedish Science Press, Box 118, 751 04 Uppsala [email protected], www.ssp.nu Omslagsbild: Riksgäldssedel från 1796. Kungliga Myntkabinettet. Foto: Kungliga Myntkabinettet, Stockholm. © Författarna Sättning och grafisk form: Elina Antell Tryck: Eländers Gotab, Stockholm 2009 ISSN 0284-8783 ISBN 978-9I-977312-5-6 Innehåll Prolog av Max Edling & Patrik Winton Ett nödvändigt ont: Statsskulden som historiskt fenomen av Max Edling dr Patrik Winton Staten med rätt att skuldsättas. En studie om statsskulder i Sverige 1789—1792 av Johan Gärdebo Den högsta maktens verkningskraft. Statsskuld och politik i Sverige 1800—1815 av Patrik Winton En fråga om frihet. Debatten om Förenta Staternas statsskuld under 1812 års krig av Joakim L. Johansson En berättelse om två republiker. Förenta Staternas finansiering av det mexikanska kriget 1846-1848 av Max Edling Skatter och federalism. Kongressdebatten om nordstaternas skattereform under inbördeskriget av Henrik Henriksson Salmon P. Chase och statsskuldsfrågan under det amerikanska inbördeskriget av Johan Kullberg MAX EDLING & PATRIK WINTON Statsskulder är ett mångfacetterat samhälleligt fenomen som har påverkat och fortsätter att påverka både ekonomisk och politisk utveckling över hela världen. Av goda skäl har därför statsskulder under lång tid tilldragit sig samhällsvetares och humanisters forskningsintresse. Perspektiven har dock tenderat att skifta över tid och mellan de olika vetenskapliga disciplinerna. I regel har ekonomer och ekonomhistoriker framförallt undersökt betydelsen av statsskulder för framväxten av finansiella marknader samt statsskulders inverkan på ekonomisk tillväxt. Mycket förenklat så undersöker de huruvida en fungerande finansiell marknad, som gynnar en effektiv mobilisering och allokering av kapital, har varit en nödvändig förutsättning för ekonomisk modernisering.1 Historiker och historiska sociologer har istället varit mer in­ tresserade av statsskuldernas roll i statsbyggnadsprocessen, samt betydelsen av effektiva fiskala metoder för att lyckas i den maktkamp som präglade det tidigmoderna europeiska statssystemet.2 Självfallet erkänner många forskare inom den inriktning som fokuserar på de finansiella marknadernas etablering att statens framväxt var viktig för den finansiella utvecklingen, på samma sätt som flera forskare som arbetar inom statsbyggnadsperspektivet lyfter fram att staterna var beroende av kapitalmarknader i till exempel Amsterdam och 1. Se till exempel Richard Sylla, "Shaping the U.S. Financial System, 1690-1913: The Dominant Role of Public Finance" i Richard Sylla, Richard Tilly & Gabriel Tortilla (red.) The State, the Financial System, and Economic Modernization (New York 1999), s. 249—270; Richard Sylla, "Financial Systems and Economic Modernization", Journal of Economic History, vol. 62 (2002), s. 277-292; Robert E. Wright, The Wealth of Nations Rediscovered: Integration and Expansion in American Financial Märkets, 1780-1850 (New York 2002); Peter L. Rousseau & Richard Sylla, "Emerging Financial Märkets and Early U.S. Growth", Explorations in Eco­ nomic History, vol. 42 (2005), s. 1—26. 2. Se till exempel John Brewer, The Sinews of Power: War, Money and the English State, 1688-1783 (London 1989); Richard Bonney (red.), Economic Systems and State Finance (Oxford 1995); Jan Lindegren, "Men, Money, and Means" i Philippe Contamine (red.), War and Competition Between States (Oxford 2000). 5 Genua för att finansiera sina krigsoperationer. De skilda perspektiven tende­ rar dock att leda till att forskarna ställer olika frågor och att de förklarar den ekonomiska och politiska utvecklingen på olika sätt. Föreliggande studie fokuserar framförallt på statsskuldens betydelse för statsbyggnadsprocessen i Förenta Staterna och Sverige under perioden 1780-1870. Denna period var en tid då i princip alla ledande stater i både Amerika och Europa försökte omstrukturera sina statsskulder till följd av ökade resurskrav. Att låna var det viktigaste sättet att hantera det växande glappet mellan de tillgängliga resurserna och de behov som i synnerhet krigen skapade. Samtidigt var detta en revolutionär period då etablerade relationer mellan överhet och invånare ifrågasattes och omdefinierades. Eftersom stats­ skulderna påverkade i princip alla invånare blev statens finanser ett centralt ämne i de politiska strider som fördes inom ramen för etablerade politiska institutioner och i tidningar och pamfletter. Tidigare forskning har främst fokuserat på de ledande europeiska stor­ makterna, som till exempel Frankrike och Storbritannien, när dessa fenomen har undersökts. Därmed har utvecklingen i mer perifera länder som Sverige negligerats. Genom att analysera diskussionerna om statsskuldens organise­ ring i Förenta Staterna och Sverige, två länder som befann sig i den stor­ maktspolitiska periferin, kan vi få nya perspektiv på statsskuldens utveckling på ett mer generellt plan. Det ger också ny kunskap om en viktig tid i båda ländernas historia. Jämförelser mellan Sverige och Förenta Staterna, två på ytan vitt skilda politiska och sociala entiteter, kan även generera nya insikter om statsskuldens ekonomiska och politiska mekanismer som inte skulle upp­ täckas om länderna undersöktes var för sig. Utgångspunkten i alla artiklar har varit att studera politiska debatter och uttalanden om statsskulden i samband med 1700- och 1800-talets krig. Meto­ dologisk inspiration har i synnerhet hämtats från Quentin Skinners teser om betydelsen av att undersöka hur politiska aktörer använde ord, begrepp och exempel för att övertyga åhörare och läsare om sina ståndpunkter, samtidigt som de försökte kritisera sina motståndare.3 3. Quentin Skinner, "The Principles and Practice of Opposition: The Case of Bolingbroke versus Walpole" i N. McKendrick (red.), Historical Perspectives. Studies in English Thought and Society in honour ofJ.H. PLumb (London 1974), s. 93-128. 6 Arbetet med boken började vårterminen 2008 som ett pedagogiskt projekt vid Historiska institutionen i Uppsala. Tanken var att samla ett antal studen­ ter på C-nivån att skriva sina respektive uppsatser inom ett gemensamt tema som bestämdes av pågående forskning vid institutionen. Utgångspunkten var att både studenter och forskare skulle gynnas av en ökad integrering mellan undervisning och forskning. Efter att studenterna Johan Gärdebo, Henrik Henriksson, Joakim Johansson och Johan Kullberg ventilerade sina uppsat­ ser 2008 har de omarbetat dem till artiklar. Samtidigt har projektets ledare, forskarna Max Edling och Patrik Winton, författat sina respektive artiklar. Boken består därmed av både omarbetade studentuppsatser och artiklar av disputerade forskare. Några ord skall sägas om innehållet i artiklarna och om hur antologin är disponerad. Först ut är en inledande text författad av Max Edling och Patrik Winton som ger en bakgrund till det finansieringssystem som växte fram i Europa under tidigmodern tid och som de flesta stater var tvungna att an­ passa sig till under 1700- och början av 1800-talet. De ger också en bakgrund till utvecklingen av statsskulden i Sverige och Förenta Staterna under den undersökta perioden. Därefter följer Johan Gärdebos artikel, som behandlar den omfattande och tidvis mycket hätska politiska debatten i samband .med 1789 års riksdag då riksgäldskontoret bildades och en ny bevillning antogs. Han analyserar även de kungörelser som spreds runt om i det svenska riket med anledning av de obligationer och kreditsedlar som riksgäldskontoret gav ut. Därnäst undersöker Patrik Winton de omfattande diskussionerna om Sveriges statsskuld i början av 1800-talet och kopplingarna mellan den stats­ finansiella situationen och regimskiftet 1809. Han tar även kortfattat upp hur den svenska statsskulden utvecklades under perioden 1809—1830. I Joakim Johanssons artikel analyseras debatter i kongressen under 1812 års krig mellan Förenta Staterna och Storbritannien. Kriget var det första riktiga testet för hur de finansiella institutioner som den nya republiken hade etablerat efter självständigheten fungerade och hur ledande aktörer reage­ rade på händelseutvecklingen. Därefter undersöker Max Edling de debat­ ter som fördes i kongressen och i pressen angående hur Förenta Staterna skulle finansiera det pågående kriget mellan USA och Mexiko 1846—1848. Han jämför också resursmobiliseringen i de två krigförande staterna. De två sista artiklarna berör sedan finansieringen av nordsidans krigsansträngningar i det amerikanska inbördeskriget 1861—1865. Henrik Henriksson undersöker debat- 7 terna i kongressen medan Johan Kullberg behandlar finansministerns Salmon P. Chases finansieringsplaner. Avslutningsvis vill redaktörerna tacka för det ekonomiska stöd från Kungliga Patriotiska Sällskapet som har möjliggjort publiceringen av denna antologi. 8 Ett nödvändigt ont: Statsskulden som historiskt