Fängslande begravningar En studie av påmage-gravar på gravfälten på Gotland under vikingatiden Kandidatuppsats i Arkeologi Stockholms universitet HT 2012 Oscar Funegård Viberg Handledare: Torun Zachrisson Innehållsförteckning 1.1.1. InInIntroduktionIn troduktion 111 1.1. Inledning 1 1.2. Syfte 1 1.3. Frågeställningar 2 1.4. Metod 2 2.2.2. Gravfälten 333 2.1. Översikt av gravfälten 3 2.2. Bottarve 5 2.3. Ire 6 2.4. Bjärs 7 2.5. Butter 8 2.6. Bjärge 9 2.7. Pejnarve 10 2.8. Grodde 11 2.9. Paviken 12 2.10. Kopparsvik 12 3.3.3. Tolkning 22212111 3.1. Kontexten 21 3.2. Bebyggelse 21 3.3. Individerna 22 4.4.4. Slutsats 282828 5.5.5. Sammanfattning 292929 6.6.6. Referenser 303030 Abstract: This paper deals with the prone burials from the Viking Age on Gotland, Sweden. The conclusion to what kind of social status these individuals that were buried prone might have had was that anyone could have been buried prone. It did not matter if the individual had a higher or lower social status, if they were a man or a woman, old or young. OmslagsbildOmslagsbild:::: Illustration av anläggning A52 på Bjärge gravfält på Gotland, gjord av Eric Östergren. 1.1.1. Introduktion 1.1 Inledning På Gotland finns det ett flertal gravfält som är daterade till vikingatid där en del av de döda gravlagts på mage, det finns gravfält som är placerade vid kusten och det finns de som är placerade i det centrala Gotland. Vissa av de som är gravlagda på gravfälten har flera saker gemensamt med människor begravda på andra gravfält på Gotland. En likhet mellan vissa av de begravda på olika gravfält är att flera människor som hade blivit gravlagda på mage också varit bundna vid lederna. Man kan se att benen hade varit bundna eftersom de låg i en onaturlig ställning, flera personer hade blivit gravlagda på mage och knäna låg tätt ihop med fötterna liggandes på varandra. Dessa gravfält som har individer påmage finns i socknarna Fleringe, Hellvi, Hejnum, Väskinde, Vallstena, Visby, Västergarn, Fröjel och Levide (Arcini 2010a). Dessa anomalier på de gravlagda förekommer inte bara på Gotland utan i flera olika delar av världen och inte heller bara under vikingatid. Den äldsta kända händelsen med en individ gravlagd på mage sträcker sig tillbaka 26 000 år och hittades i Tjeckien (Arcini 2009a). Det finns många olika teorier om vilka dessa individer som blivit gravlagda på just detta sätt kan ha varit och varför de har blivit begravda på detta vis. Det finns teorier om att de kan ha varit brottslingar, krigsfångar, individer som begått självmord, individer som dog utomhus eller i sin sömn (Arcini 2009a), individer av lägre social status, levande begravda, individer med speciella krafter såsom schamaner, individer som inte blivit accepterade av det religiösa samhället (Arcini 2009b:32) eller helt enkelt människor som har kastats i gravarna och utan avsikt hamnat med mage ner (Carlsson 1999). Varför Gotland är värt att undersöka närmare är för att gravfältet Kopparsvik en bit utanför Visby har ett ovanligt stort antal gravlagda som placerats påmage, de utgör närmare 16 % av de gravlagda på gravfältet. Det är ungefär 330 begravda individer på det vikingatida gravfältet Kopparsvik och av dessa är ungefär 90% män och 10% kvinnor. Av de 330 gravlagda är 53 individer gravlagda på mage, de utgör 16%, varav 37 är män och 6 är kvinnor, det är osäkert vilka kön de resterande 8 individerna har. Av de individer som nämns i uppsatsen finns det de som ligger helt påmage och de som ligger till hälften påmage, jag anser att de som ligger till hälften påmage inte är en riktig påmage-grav men jag tar i vilket fall som helst med dem i redovisningen. Jag kommer i denna uppsats att jämföra och undersöka skillnader och likheter mellan de olika gravfälten på Gotland som individerna gravlagda påmage är placerade på samt jämföra undersöka de individer som blivit gravlagda påmage med köns- och sociala skillnader i fokus. 1.21.21.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att förstå sambanden och skillnaderna mellan de gravfält som har de individer som blivit gravlagda på mage samt att förstå samband och skillnader mellan just de gravlagda på mage för att se vilka dessa individer kan ha varit och vilken social status de kan ha haft på Gotland under vikingatiden. 1 1.3 Frågeställningar Vad är likheterna och skillnaderna mellan gravfälten på Gotland som har dessa gravlagda individer på mage? Vad är likheterna och skillnaderna mellan de gravlagda på mage på Gotland? Vilken social status, kön och ålder kan de individer som är gravlagda på mage ha haft? 1.4 Metod 1. Källkritik Den kvalitativa metoden källkritik går ut på att bevisa trovärdigheten i påståenden och att kritiskt granska källmaterial, med denna metod kan jag undersöka och bedöma den litteratur och de primära och sekundära källmaterial som finns till hands. Att kunna belysa de samband mellan olika källor och material för en möjlig röd tråd. 2. Statistik, sifferdata Den kvantitativa metoden statistik och sifferdata har hand om insamling, utvärdering och analys av information och data. Med denna metod ska jag kunna samla in den information och data jag anser vara viktig för uppsatsen, som till exempel litterära källor som handlar om de gravfält min uppsats kommer att beröra. Statistiken ska lyfta fram de likheter och skillnader mellan de gravlagda och mellan gravfälten. 3. Komparation Den kvalitativa metoden komparation går ut på att jämföra likartade objekt, denna metod kan jag ha stor användning för vid bedömningen av de olika gravfält och gravlagda med de tidigare nämnda anomalierna. Med metoden komparation ska jag kunna besvara frågeställningen angående liknelser och skillnader. Den typ av resultat jag vill uppnå med denna metod är att det inte ska vara för stora skillnader mellan gravfälten och de gravlagda utan istället större liknelser för att kunna dra en slutsats på en likartad och jämn grund. 4. Avgränsningar och definitioner Att avgränsa och definiera kommer användas mycket i uppsatsen, vad definitionen av en påmage- grav. Vad jag räknar som en påmage-grav och hur jag avgränsar det från materialet. Med denna metod vill jag uppnå ett resultat som innehåller enbart påmage-gravar och genom användningen av denna metod kommer jag att kunna avgränsa vilka som ligger påmage och vilka som inte gör det. Resultatet genom användningen av dessa metoder kan redovisas genom diagram över liknelser och skillnader, jämförande kartanalyser och en sammanfattande slutsats. 2 2.2.2. Gravfälten 2.1 Översikt av gravfälten De nio gravfält på Gotland som har dessa gravlagda individer på mage kommer jag att presentera och gå igenom detaljerat i detta kapitel. De gravfält som har en anslutning till kust och stränder är Bottarve (Fröjel), Grodde (Fleringe), Butter (Väskinde), Paviken (Västergarn) och Kopparsvik (Visby) (Thunmark-Nylén 2006:596). Gravfälten Ire (Hellvi), Bjärs (Hejnum), Bjärge (Vallstena) Pejnarve (Levide) ligger mer inåt land på Gotland. Figur 2. De röda prickarna och namnen i röd text markerar de socknar där gravfält med individer gravlagda på mage finns på Gotland. De blå kryssen markerar ungefär vart i socknarna som gravfälten ligger. Kartan är hämtad från gotland.net och vidare justerad av mig. Som man kan se på kartan så är de nio gravfälten inte centrerade runt en specifik punkt eller ett område utan några gravfält är närmare varandra än vad andra är. Notera frånvaron av gravfält med individer gravlagda på mage på den östra sidan av Gotland. 3 40 Antal påmage-gravar 38 36 34 32 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Fröjel Västergar Väskinde Hellvi Hejnum Fleringe Vallstena Levide Visby (kusten) n(kusten) (kusten) (inland) (inland) (kusten) (inland) (inland) (kusten) Män 0 1 1 1 1 1 1 038 Kvinnor 0 0 0 0 0 0 0 1 5 Osäkert 2 Figur 2. Antal män och kvinnor gravlagda på mage i de ovan uppräknade socknarna, diagrammet är sammanställt efter Arcinis uppräkning av samtliga fall av gravläggning på mage i världen, könsbestämningen är enligt en osteologisk bedömning (Arcini 2010b). Som man kan se på diagrammet ovan så utmärker sig gravfältet Kopparsvik till en stor del, medan de andra gravfälten har som högst 2 individer gravlagda på mage så har Kopparsvik 43 individer gravlagda på mage. Det utmärker sig inte enbart för just Gotland utan även för hela världen under just vikingatid. De individer som har blivit gravlagda på mage skiljer sig dock inte så mycket från andra gravar, vissa av de gravlagda har gravföremål och andra inte (Carlsson 1999:109), vissa ligger ovanpå varandra och andra ligger rakt på mage utan att kroppen ligger i onaturliga ställningar. Jag kommer huvudsakligen att använda mig av tabellen ovan som grund men även jämföra och analysera den med andra källor, en arkeologisk könsbedömning kommer att genomföras av mig med hjälp av Bo Petrés artikel om att bestämma en individs kön utifrån fynd och gravkonstruktion (Petré 1993). Jag kommer även att använda mig av ordet ”påmage” för bestämningen av kroppställningarna. Mer om detta och detaljerade beskrivningar av de individer gravlagda på mage i gravarna och om själva gravarna i följande kapitel. 4 2.2 Bottarve Gravfältet i Fröjel socken heter Bottarve och där har det hittats två individer gravlagda på mage. I boken ”Ridanäs” beskriver Carlsson utförligt om de gravar som hittats och däribland även de individer som har blivit gravlagda på mage (Carlsson 1999). Bland de som medverkade i utgrävningarna var även dåvarande fil dr Berit Sigvallius och dåvarande fil mag Carola Liebe- Harkort (Carlsson 1999:111). Figur 3. Översiktsbild på strandförskjutningar och landhöjningar vid gravfältet Bottarve (markerat Bottarve 1:17), de två mörka fyrkanterna är de tydligaste spåren av hamnplatsen (Carlsson 1999:49).