STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFT FOR. POUTIK- STATISTIK- EKONOMI NV FÖLJD UTGIVEN JV FAHLBECKSKA STIFTELSEN ARG. 65 1962 HÄFTE 1 —E?™~— i STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFTS EXPEDITION, LUND DISTRIBUTÖR: CWK GLEERUP Detta häfte kostar kr. 5:- STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFT avses utkomma med fem häften om året. Prenumerationspriset för 1962 är 20 kr. pr år vid prenumeration direkt hos Statsvetenskaplig Tidskrifts Expedition, Lund [postgiro nr 27 95 65), samt 25 kr. pr år vid beställning genom bokhandel. Studerande vid de akademiska lärosätena erhålla abonnemang till nedsatt pris genom anmälan till vederbörande lärare. Eftertryck av tidskriftens artiklar och övriga innehåll utan angivande av källan förbjudes. Lund jan. 1962. FAHLBECKSKA STIFTELSEN INNEHÅLL: UPPSATSER: HENKOW, HUGO, Riksdagens Militieombudsman i STJERNQUIST, PER, Det ekonomiska livets rättsliga grundvalar 15 ROHTLIEB, CURT, Välfärdsstaten 21 ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN: Konstitutionella och kommunala frågor vid 1961 års riksdag. Av FINN BERGSTRAND 42 Konstitutionella och kommunala frågor förelagda 1962 års riksdag. Av HANS MEIJER 47 Missvisande statistik. Av BERTIL FISKESJÖ 49 Inrikesnytt. Av KRISTER WAHLBÄCK 51 Val utomlands. Av KRISTER WAHLBÄCK 52 Statskunskapen vid de akademiska lärosätena år 1961. Av ESBJÖRN JANSON, BENGT JOHANSSON, KRISTER WAHLBÄCK, LENNART BODSTRÖM 55 LITTERATURGRANSKNINGAR: Oscar II, Mina memoarer. Anm. av OLLE NYMAN 61 Mats Kihlberg och Donald Söderlind, Två studier i svensk konservatism 1916-1922. Anm. av NILS ELVANDER 67 Ivar Anderson, Svenska Dagbladets historia. I. 1884-1940. Anm. av OLLE GELLERMAN 72 Berättelse över Fahlbeckska stiftelsens verksamhet år 1961. .. 76 Tidskriftsöversikt. Av GUNNAR SJÖBLOM 79 STIFTELSEN SIAMON utdelar årligen stipendier till forskare eller vetenskapliga skrift­ ställare inom ämnena nationalekonomi och statskunskap. An- sölaiingar om stipendier med de handlingar och referenser som åberopas kan insändas senast den 10 maj 1962 till stiftelsens verkställande ledamot, advokaten Per-Axel Weslien, Norrmalms­ torg 2, Stockholm C. STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFT FÖR POLITIK — STATISTIK — EKONOMI NY FÖLJD UTGIVEN AV FAHLBECKSKA STIFTELSEN SEXTIOFEMTE ÅRGÅNGEN (NY FÖLJD, ÅRG. ii) 1962 STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFTS EXPEDITION, LUND REDAKTION : FAHLBECKSKA STIFTELSENS KOLLEGIUM REDAKTIONSSEKRETERARE OCH ANSVARIG UTGIVARE: ERIK FAHLBECK LUND HAKAN OHLSSONS BOKTRYCKERI 19 6 2 INNEHÅLL UPPSATSER GOLDMANN, KJELL, Några aspekter på läroverskungdomens politiska beteende . 406 HALLESVIK, STIG, Partimotsättningarna vid 1771—72 års riksdag som bakgrund till Gustav III:s statskupp 383 HANSSEN, BÖKJE, Hypotesernas roll inom historisk och nutidsinriktad samhälls­ forskning 119 HENKOW, HUGO, Riksdagens Militieombudsman 1 HESSLER, CARL ARVID, Herbert Tingstens förvandlingar 351 INGER, GÖRAN, Klosterförbudet i Sverige och dess upphävande 133 OLSSON, HENRIK A., Om »abdikationshot» och parlamentarism 98 PETRÉN, GUSTAF, Statsrättsliga spörsmål vid Sveriges deltagande i internationella organisationer 359 ROHTLIEB, CURT, Välfärdsstaten 21 STJERNQUIST, PER, Det ekonomiska livets rättsliga grundvalar 15 STRÖMBERG, TORE, Uppgifter för den allmänna rättsläran 271 THOMASSON, CARL-GUSTAF, Gustaf Steffen. En säregen gestalt i svensk lärdoms­ historia 279 "WELINDER, CARSTEN, Sovjets budget 85 ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN ANDERSON, STANLEY V., Medlemmerne i Nordisk Råd 1953—59 174 BERGSTRAND, FINN, Konstitutionella och kommunala frågor vid 1961 års riksdag 42 BYLUND, THORD, Israels statsliv 312 FISKESJÖ, BERTIL, Missvisande statistik 49 FREDELIUS, HJALMAR, Riksdagsledamöternas immunitet enligt 110 § regerings­ formen 435 LARSSON, REIDAR, Nationalutskotten i Tjeckoslovakien 192 MEIJER, HANS, Konstitutionella och kommunala frågor förelagda 1962 års riksdag 47 SJÖBERG, HANS, Den franska fackföreningsrörelsen efter andra världskriget 216 WAHLBÄCK, KRISTER, Inrikesnytt 51 — Val utomlands 52 — Val i Indien 308 — Referendum 309 — Nya statliga utredningar 310 — Förändringar inom departementen 432 — Utländska val 434 Statskunskapen vid de akademiska lärosätena år 1961. Av ESBJÖRN JANSON, BENGT JOHANSSON, KRISTER WAHLBÄCK, LENNART BODSTRÖM 55 LITTERATURGRANSKNINGAR AHLANDEB, BJÖRN, Maktspelet i USA. Partier och institutioner i amerikanskt statsliv. Anm. av Olle Nyman 345 ANDERSON, IVAR, Svenska Dagbladets historia I, 1884—1940. Anm. av Olle Gellerman 72 ELVÄNDER, NILS, Harald Hjärne och konservatismen. Anm. av Gert Hornvall .... 333 Festskrift till Arthur Thomson den 6 november 1961. Anm. av Hans Cavalli 454 FURHOFF, LARS, Kommunal skendemokrati? Anm. av Lennart Bodström 348 KELLY, JOHN MAURICE, Fundamental rights in the Irish law and constitution. Anm. av Lars Frykholm 258 KIHLBERG, MATS och SÖDERLIND, DONALD, Två studier i svensk konservatism 1916—1922. Anm. av Nils Elvander '67 LINDBLAD, INGEMAR, Svenska Kommunalarbetarförbundet 1910—1960. Anm. av P.-E. BACK 463 OSCAR II, Mina memoarer I. Anm. av Olle Nyman 61 — Mina memoarer II. Anm. av Nils Elvander 451 PETERS, HANS, m.fl., Handbuch der kommunalen Wissenschaften und Praxis, I—III Anm. av Fn7z Kaijser 234 RUIN, OLOF, Kooperativa Förbundet 1899—1929. Anm. av Hans Meijer 259 WALLIN, GUNNAR, "Valrörelser och valresultat. Andrakammarvalen i Sverige 1866—1884. Anm. av Per Sandberg 457 Berättelse över Fahlbeckska stiftelsens verksamhet år 1961 76 Tidskriftsöversikter. Av Gunnar Sjöblom 79, 263, 467 RIKSDAGENS MILITIEOMBUDSMAN Av Militieombudsmannen HUGO HENKOW, Stockholm är det år 1809 inrättade, för vårt land säregna justitieombuds­ N mansämbetet existerat i närmare hundra år, uppkom första gången tanken på ytterligare ett liknande ämbete. I sammanhang med antagandet av 1901 års härordning och värnpliktslag väckte den liberale riksdagsmannen Karl Staaff inom Andra kammaren en motion, vari han närmast efter mönster av det redan bestående ämbetet föreslog inrättandet av ett folkrepresentativt ämbete, en militieombudsman, med uppgift att kontrollera försvarsväsendet. Andra kammaren fann för sin del att förslaget borde göras till före­ mål för vidare prövning men i Första kammaren föll frågan. Vid 1903, 1904 och 1908 års riksdagar väcktes ånyo motioner i ämnet, varvid dock utgången blev densamma. Om sålunda riksdagen vid denna tid ej kände sig övertygad om att särskild kontroll över försvarsväsendet var behövlig, hade rege­ ringen en annan mening. Visserligen ansåg regeringen att berättigade anmärkningar i stort sett icke kunde riktas mot det sätt varpå för­ svarets angelägenheter handhades. Men å andra sidan hade en all­ män misstro mot den militära förvaltningen på olika sätt tagit sig uttryck och antimilitaristisk propaganda alltmer utbrett sig. Efter särskild utredning i vad mån kontroll av eller samarbete med civila personer lämpligen borde äga rum inom det militära området samt angående omfattningen av kontrollen eller samarbetet och organisa­ tionen därav tillsatte därför Kungl. Maj:t den 11 december 1908 den s. k. civilkommissionen. Enligt utfärdad instruktion skulle kommissionen huvudsakligen undersöka förvaltningen av de för försvaret anslagna medlen samt de värnpliktigas behandling och vård. Kommissionens verksamhet var emellertid från början tids­ begränsad och betraktades sålunda endast som en provisorisk lös­ ning av spörsmålet om särskild kontroll över försvarsväsendet. År 1914 fann regeringen tiden vara inne att till slutlig behandling upptaga kontrollfrågan. Förutom sambandet med det vid detta års 1 — Statsvetenskaplig tidskrift 1902. N. F. 2 HUGO HENKOW senare riksdag framlagda förslaget till revision av strafflagstiftningen och rättegångsordningen för krigsmakten förelåg ett ännu mer vä­ gande skäl för frågans avgörande i de förestående reformerna inom försvarsväsendet. Dessa inneburo en väsentlig ökning utöver 1901 års härordning av såväl värnpliktens omfattning som anslagen för försvarsändamål. Genom proposition den 14 maj 1914 förelade Kungl. Maj:t riksdagen förslag till ändringar i grundlagarna av innebörd att ett militieombudsmannaämbete inrättades vid sidan om och med samma ställning som justitieombudsmansämbetet. Om­ budsmännen skulle ha till uppgift att öva tillsyn över lagars och författningars efterlevnad, militieombudsmanrien i vad de skulle till- lämpas vid krigsdomstolarna samt av ämbets- och tjänstemän med avlöning från de till försvaret anslagna medel och justitieombuds­ mannen i vad de eljest skulle vid domstolarna samt av ämbets- och tjänstemän tillämpas, ävensom att enligt sagda fördelning vid veder­ börliga domstolar i laga ordning tilltala dem som uti sina ämbetens utövning någon olaglighet begått eller underlåtit att sina ämbets­ plikter behörigen fullgöra. Propositionen innebar alltså en utbyggnad av riksdagens kontroll­ rätt över domstolar och förvaltning. Det kunde ha legat nära till hands att såsom en stadigvarande institution bibehålla civilkom­ missionen, vars medlemmar förordnats av Kungl. Maj.t. Såväl prin­ cipiellt som från praktisk synpunkt ansåg emellertid regeringen den föreslagna lösningen vara att föredraga. Som ett skäl av sistnämnda slag anfördes att civilkommissionen, åtminstone med sitt dittills- varande medlemsantal, visat sig alltför tung och vidlyftig för att lämpligen äga bestånd för framtiden. Sannolikt tillmättes dock väl så stor betydelse åt en annan omständighet, ehuru den icke kom till direkt uttryck i propositionen. Genom att tillsynen över försvars­ väsendet anförtroddes ett folkrepresentativt ämbete i stället för ett organ under Kungl. Maj:t kunde den förväntas bättre tillgodose det syfte som vid civilkommissionens tillsättande angivits vara att ådaga­ lägga