Historisk Tidskrift för Finland 1 • 2006 Historisk Tidskrift Innehåll HTF övergår till referee-system ......................................................................................................... 1 HistoriskTidskrift P ä i v i M a r i a P i h l a j a: Sverige, vetenskapen och Paris i slutet av frihetstiden. Synpunkter på de lärdas kontakter, deras vistelser i Paris och Nordens roll i de vetenskapliga förbindelserna ............... 2 FÖR FINLAND 1 • 2006 Översikter och meddelanden HTF De omhändertagna. Av P e r t t i H a k a l a .................................................................................... 35 Granskningar Gosudarstvennost Rossii. Slovar – spravotjnik. Av E l j a s O r r m a n ........................................... 44 Andreas Marklund: I hans hus. Svensk manlighet i historisk belysning, samt David Tjeder, The Power of Character: Middle Class Masculinities, 1800–1900. Av Anders Ahlbäck ................................................................................................................ 47 Kim Björklund, Nylands Svenska Lantbrukssällskap 1856–2006. För, genom och med folket. Av Maren Jonasson ............................................................................................................... 52 Aleksander Kan, Hemmabolsjevikerna. Den svenska socialdemokratin, ryska bolsjeviker och mensjeviker under världskriget och revolutionsåren 1914–1920. Av Ta u n o S a a r e l a ................ 56 Dmitri Frolov, Sotavankina Neuvostoliitossa. Suomalaiset NKVD:n leireissä talvi- ja jatkosodan aikana, samt Reinhard Nachtigal, Kriegsgefangenschaft an der Ostfront 1914 biz 1918. Litteraturbericht zu einem neuen Forschungsfeld. Av L a r s We s t e r l u n d ................................. 59 Kristian Gerner & Klas-Göran Karlsson, Folkmordens historia. Perspektiv på det moderna samhällets skuggsida. Av J e n n i c a T h y l i n ................................................................................ 64 Aino Niskanen, Väinö Vähäkallio ja hänen toimistonsa. Arkkitehdin elämäntyö ja verkostot. Av Kim Björklund ................................................................................................................. 68 Timo Tuomi, Kaupunkikuvan muutokset. Suomalaisten kaupunkikeskustojen suunnittelun tavoitteiden ja todellisuuden kohtaamisesta toisen maailmansodan lopusta 1960-luvun puoliväliin. Av Kim Björklund ................................................................................................................. 72 Diskussion J u h a M a n n i n e n: Randanmärkningar om J. V. Snellman ......................................................... 80 M a r j a J a l a v a: Några anmärkningar till Juha Manninens randanmärkningar ............................ 92 Från fältet ...................................................................................................................................... 98 Vetenskapliga kontakter i upplysningstidens Europa Historisk Tidskrift för Finland Redaktionens adress: Historiska institutionen, Pb 59 (Unionsgatan 38 A), 00014 Helsingfors universitet. Internet: www.historisktidskrift.fi Prenumerationspris 2006: 30 €, Postgiro 800014-952637. För beställningar till utlandet tillkommer 5 €. Lösnummerpris: 10 €. Försäljning: Akademiska bokhandeln i Helsingfors och Åbo, Vetenskapsbok han deln i Helsingfors (Kyrkogatan 14) samt genom redaktionen. ISSN 0046-7596 EKENÄS TRYCKERI AKTIEBOLAG Ekenäs 2006 Historisk Tidskrift för Finland utgiven av Historiska föreningen r.f., Helsingfors REDAKTIONEN Ansvarig redaktör: Docent Lars-Folke Landgrén Redaktionssekreterare: Fil.mag. Jani Marjanen • Fil.dr Charlotta Wolff Ekonom: Fil.mag. Michaela Bränn REDAKTIONSRÅD Max Engman (ordförande) • Henrik Meinander • Nils Erik Forsgård Tom Gullberg • Matti Klinge • Rainer Knapas • Henrik Knif Lars-Folke Landgrén • Mikko Majander • Eljas Orrman Minna Sarantola-Weiss • John Strömberg • Henrika Tandefelt TILL VÅRA LÄSARE Meddelanden om prenume rationer och adressföränd ringar skall riktas till vår adress: HTF / Michaela Bränn Historiska institutionen Pb 59 (Unionsga tan 38 A) 00014 Helsingfors universitet. Tele fon 040-563 1492 Epost: [email protected]. Redaktionens kontaktuppgifter: [email protected] [email protected] [email protected] Telefon 09-191 24347 (Marjanen) Historisk Tidskrift för Samtliga uppsatser i Finland Historisk Tidskrift för Finland är granskade av två sakkunniga. www.historisktidskrift.fi HTF trycks med bidrag av Vetenskapliga samfundens delegation och Svenska littera tur sällskapet i Finland. HTF övergår till referee-system Historisk Tidskrift för Finland har med ingången av sin 91 årgång övergått till ett formaliserat s.k. referee-system i fråga om publiceringen av uppsatser. Någon revolutionerande nyhet är det inte fråga om, ty redaktionen har alltid använt sig av lektörer för granskning av uppsatser, men systemet har inte varit heltäckande. Det blir allt vanligare att bidragsgivare och finansiärer (bl. a. Finlands Akademi) i dag kräver ett sådant system, vilket anses borga för en hög kvalitet i fråga om de understödda tidskrifternas innehåll. Systemet skall också garantera en fullständig anonymitet både i fråga om skribentens person under själva granskningsskedet och beträffande lektörernas identitet, både under granskningen och efteråt. Alla uppsatsmanuskript granskas sålunda från och med detta nummer av två anonyma lektörer, vilka bedömer textens kvalitet och lämplighet för pub- licering i just HTF. Alla övriga manuskript, t.ex. granskningar samt bidrag till avdelningarna ”Översikter och meddelanden” och ”Från fältet” granskas av redaktionen. Fortsättningsvis är det ansvariga redaktören som i sista hand besluter om publicering av samtliga manuskript. Eftersom övergången till detta nya system kräver mera tid i fråga om publiceringsprocessen, vore det viktigt att skribenter och medarbetare i HTF i framtiden noggrant bekan- tar sig med de råd och anvisningar för skribenter som finns på tidskriftens hemsida (http://www.historisktidskrift.fi). Särskilt angeläget är detta för så- dana bidrag som därtill skall översättas från finskan, emedan översättningen ytterligare förlänger publiceringsprocessen. Förhoppningsvis skall ibruktagandet av referee-systemet inte avskräcka potentiella skribenter. Historisk Tidskrift för Finland utgör städse en viktigt nordisk kanal för finländska vetenskapliga artiklar i historia, oberoende av om de är skrivna på svenska eller finska. Välkommen som medarbetare i vår tidskrift! Lars-Folke Landgrén Sverige, vetenskapen och Paris i slutet av frihetstiden Synpunkter på de lärdas kontakter, deras vistelser i Paris och Nordens roll i de vetenskapliga förbindelserna PÄIVI MARIA PIHLAJA ”Denne Nedlags-platsen, som man med rätta kan anse som Centrum for alla Konster och Vetenskaper, icke allenast i Europen, utan i hela verlden”.1 Så beskrivs Paris av orientalisten J. J. Björnståhl, som under 1700-talets senare hälft tillbringade en tid i staden. Den blivande ärkebiskopen Erik Benzelius, ledande figur Vetenskapssocieteten i Uppsala, hade berättat att han under sin vistelse i Paris 1697–1700 funnit ”en ny werld af lärdom och lärda män”.2 I den spirituella franska atmosfären, bland idel lärda berömdheter som för- fogade över de senaste nyheterna i fråga om vetenskapliga instrument, över- väldigades svenskarna av en känsla av hemlandets fattigdom. Astronomen Fredrik Mallet konstaterade år 1760: ”Det tyckes mig om Fransosernas Astronomi lika såsom man hölt på laga up Sciences Garderobe. I Sverige har hon icke annat än paltor.”3 1 [Jonas Jacob Björnståhl], Resa till Frankrike, Italien, Sweiz, Tyskland, Holland, England, Turkiet och Grekeland, utg. af Carl Christoph. Gjörwell (Stockholm 1780), vol. I, s. 74. 2 Erik Benzelius, ’Kort utredning af mit lefvernes lopp…’. Linköpings stiftsbibliotek (LSB). Kopia även i X 240, Uppsala Universitetsbibliotek (UUB). Det finns även en förkortad version av Bentzelius självbiografi, Brefväxling imellan Ärkebiskop Erik Benzelstierna och dess broder G. Benzenstjerna, utg. Joh. Henr. Lidén (Linköping 1791), s. XVIII. Med exakt samma ord hade saken framförts även av Gronovius, som också hade tyckts sig stiga på Champs-Élysées du savoir. Citat och mera om Frankrikes roll finns i H a n s B o t s & F r a n ç o i s e Wa - quet, La République des Lettres, finns att läsa (Paris 1997), s. 74–75. (Det ska dock konstateras att Elyseum här syftar på ”ärans fält” som ett allmänt begrepp och inte på den gata som senare blivit ett landmärke för Paris.) 3 Mallet till Lidén 27.2.1770, i H a r a l d J. H e y m a n, ’Fredrik Mallet och Johan Hen- rik Lidén’, Lychnos 1938, s. 291. Historisk Tidskrift för Finland 1 • 2006 årg 91 Sverige, vetenskapen och Paris i slutet av frihetstiden 3 Efter denna förundran var beundran naturligtvis inte utan reservationer, och det fanns för all del också andra viktiga städer. Man bör komma ihåg att Sverige i förhållande till dessa inte enbart var mottagande part. Kontakterna till Tyskland var starka av tradition. Det samma gällde en annan knutpunkt för vetenskapligt samarbete, Royal Society i London; för talrika svenska anglo- filer var England föremål för djup beundran. Man bör även minnas att tidens ”resejournaler” eller brev inte nödvändigtvis exakt återspeglade personliga upplevelser, utan skrevs med en viss läsekrets i åtanke – för bekanta, eller rent av för att tryckas liksom tidens brevromaner och memoarer. Detta kan ha lett författarna att överdriva eller understryka vissa allmänna teman och till att följa reselitteraturens