ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Studia Historico-Ecclesiastica Upsaliensia 42 URBAN CLAESSON FOLKHEMMETS KYRKA Harald Hallén och folkkyrkans genombrott En studie av socialdemokrati, kyrka och nationsbygge med särskild hänsyn till perioden 19051933 Summary A Church for a Social Democratic Nation Harald Hallén and the emergence of the Swedish Folk Church A study in Social Democracy, Church and Nation-building with specific interest in the period 19051933 Doktorsavhandling för teologie doktorsexamen i kyrkohistoria framlagd vid Uppsala universitet 2004 ABSTRACT Claesson, Urban, 2004. Folkhemmets kyrka. Harald Hallén och folkkyrkans genombrott. En studie av socialdemokrati, kyrka och nationsbygge med särskild hänsyn till perioden 19051933. (A Church for a Social Democratic Nation. Harald Hallén and the emergence of the Swedish Folk Church. A study in Social Democracy, Church and Nation-building with specific interest in the period 19051933.) Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Historico- Ecclesiastica Upsaliensia 42. 474 pp. Uppsala. ISBN 91-554-6105-0. This thesis explores aspects of what happened to the state Church of Sweden during the rise of the importance of public opinion and the evolution of the democratic nation state. Denmark provides the most well known Nordic example of how an old state Church became a democ- ratic Folk (i.e. National) Church during this general transition. By comparing the Swedish with the Danish case, this study elucidates the less well known Folk Church ideology in Swe- den. In Denmark a strong agrarian movement influenced by revivalism managed to take hold of public opinion making the state Church a part of the Danish national identity. Such a movement never appeared in the more industrialised Sweden. Instead a secular working class movement took hold of public and national opinion. The investigation is focused upon Harald Hallén (18841967), a pastor and a Social Democratic Member of Parliament. Lacking the revival elements of the Danish nationalism Hallén found that in order to get a Folk Church accepted within the secular Working class movement, it had to rest upon the heritage of the Enlightenment. Hallén regarded the Church as an expression of common ethical values within the Swedish nation. The Folk Church was supposed to strengthen existing ideals for a right- eous socialist society by delivering the message of the Kingdom of God. Hallén strove to make the Church more democratic in order to express this ethical folk religion. Social Democ- ratic nationalism became the dominant factor in Swedish political life between 1905 and 1933. The period was characterised by conflicts. First Hallén and those whom he represented fought against the Youth Church movement, which strove to establish another Folk Church ideology, by supporting the Swedish King against the rise of political Democracy. Later on, within his own Social Democratic party, Hallén fought his battle against the Marxist view of the state Church as a simple reflection of the dominant class. Hallén was in line with the political development, which resulted in a period of solid Social Democratic nation building from the 1930s onwards. From that decade on the Folk Church ideology of Hallén was estab- lished. Key words: state Church, public sphere, public opinion, Jürgen Habermas, nation-building, democracy, Swedish Folk Church, comparative analysis, Danish Folk Church, Swedish Social Democracy, Harald Hallén, ethical folk religion, Kingdom of God, democratisation of Church Urban Claesson, Department of Theology, Uppsala University, Box 1604, S-751 46 Uppsala, Sweden © Urban Claesson 2004 ISSN 0562-2751 ISBN 91-554-6105-0 Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2004 Distributor: Uppsala University Library, Box 510, SE-751 20 Uppsala, Sweden Till min Ulrica ... socialismen i Sverige hämtar sina argument, icke från en marxistisk sam- hällsteori, utan från ett allmänt rättfärdighets- och rättvisepatos, som kan här- ledas direkt från den evangeliska folkförkunnelse, vars främsta instrument är svenska kyrkan. Harald Hallén i Vår Kyrka nr 23 8/6 1944 Innehållsförteckning Förord............................................................................................................13 Kyrkan som folkets kyrka- en inledning.......................................................15 1. Utgångspunkter.......................................................................................19 1.1. Syfte ..................................................................................................19 1.2. Metod- om komparativ kyrkohistoria................................................20 1.3. Teori- offentligheten, dess omvandling och kyrkan..........................20 1.3.a. Enhetsstat och enhetskyrka- den representativa offentligheten .22 1.3.b. Den borgerliga offentligheten: bakgrund och idealtyp ..............24 1.3.c. Enhetskyrkan och den nya offentligheten..................................26 1.3.d. Borgerlig offentlighet blir medborgerlig: kampen om den allmänna opinionen..............................................................................29 1.3.e. Nationens framväxt som sammanhållande gemenskap..............31 1.3.f. Nordiska särdrag- ett teoretiskt memento...................................33 1.4. Folkkyrka- en definition utifrån ett konfliktperspektiv.....................34 1.5. Avgränsning- varför Harald Hallén?.................................................34 1.5.a. Harald Halléns levnadsbana- en skiss av yttre konturer ............36 1.6. Biografisk metod och offentlighetsteori- det enskilda i det allmänna ..................................................................................................................41 1.7. Avhandlingens disposition och tidsavgränsning ...............................43 1.8. Forskningsläge- tidigare studier om Harald Hallén...........................44 1.9. Material .............................................................................................44 2. Folkkyrkans grundvalar i Danmark 1830-1901...................................46 2.1. Neologi och bondeväckelse...............................................................46 2.2. Grundtvigs historiska roll..................................................................47 2.3. Liberalt genombrott...........................................................................49 2.4. Kamp om den allmänna opinionen- nationalliberalism och bonderörelse, Højre och Venstre..............................................................51 2.5. Venstre som ett nationalrepresenterande parti ..................................57 2.6. Analys av folkkyrkans danska förutsättningar ..................................60 2.7. Följder för danskt nittonhundratal.....................................................61 3. Folkkyrkans grundvalar i Sverige 1830-1905 ......................................62 3.1. Neologi och bondeväckelse...............................................................62 3.2. Bristande förutsättningar för en svensk motsvarighet till Grundtvig 63 3.3. Den svenska liberalismen och dess uteblivna genombrott ................65 3.4. Frikyrklighet- ett svenskt särdrag......................................................68 3.5. Kyrkosyner kontra offentlighetens genombrott.................................71 3.5.a. Lundensisk högkyrklighet..........................................................71 3.5.b. Boströmiansk statskyrklighet.....................................................73 3.6. Dröm om ett svenskt Venstre och en ny folkkyrka ...........................75 3.7. Alternativ till ett svenskt Venstre......................................................80 3.7.a. Radikal frikyrklighet..................................................................80 3.7.b. Nykterhets- och arbetarrörelse: erövrare av nationell opinion?.84 3.8. Ny nationell samling: medborgarmakt och industrikritik .................88 3.8.a. Ungdomsrörelse- den nationella samlingen konkretiseras.........91 3.8.b. Den medborgerliga nationalismens genombrott i stat och skola efter unionsupplösningen 1905............................................................95 3.8.c. Folkhögskolans nya nationella roll ............................................97 3.8.d. Antiindustrialismens anglosaxiska bakgrund ............................98 3.9. Folkkyrkans svenska förutsättningar- en översikt.............................99 4. Folkkyrka i ny svensk samling 1905-1909 ..........................................102 4.1. Huskvarnamötet 1907- två folkkyrkliga framtidsalternativ ............102 4.1.a. J.A. Eklunds Huskvarnatal- en folkkyrka inför ungkyrklighetens upptakt ...............................................................................................103 4.1.b. Einar Billing- en svensk Pontoppidan?....................................107 4.1.c. Magnus Pfannenstill- Huskvarnamötets motalternativ ............109 4.1.d. Gudsrikesteologi för en ny nation och dess nya kyrka ............109 4.1.e. Estetik och etik- grund för Pfannenstills folkkyrka .................114 4.1.f. En kristnad ungdomsrörelse? ...................................................116 4.2. Harald Hallén- en ny kyrka för ett nytt Sverige ..............................119 4.2.a Harald Hallén på Huskvarnamötet 1907...................................119 4.2.b. Tankefigurer i Halléns bakgrundsmiljö ...................................121 4.2.c Studenten Harald Hallén utvecklar sin vision i anslutning till ungdomsrörelsen................................................................................123