STOCKHOLMS UNIVERSITET Historiska institutionen MÄLARSTÄDERNAS BEFOLKNINGSUTVECKLING 1200-1611 Per Gunnar Sidén D-uppsats VT 2002 Handledare: Lars Nilsson 1 INLEDNING.............................................................................................................. 4 1.1 BAKGRUND ...................................................................................................... 4 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR ...................................... 5 1.3 METOD............................................................................................................... 7 1.4 KÄLLMATERIAL.............................................................................................. 9 1.5 FORSKNINGSLÄGET..................................................................................... 11 1.6 UPPLÄGGNING .............................................................................................. 13 2 SKATTELÄNGDSMETODER............................................................................... 14 2.1 TIDIGARE FORSKNING ................................................................................ 14 2.2 KÄLLOR........................................................................................................... 16 2.3 1770-TALETS MANTALSLÄNGDER ........................................................... 24 2.4 HJONELAG, MÄN OCH GÅRDAR ............................................................... 29 2.5 BERÄKNINGAR ENLIGT GÅRDSMETODEN ............................................ 37 2.6 BERÄKNINGAR ENLIGT DE DEMOGRAFISKA METODERNA ............. 39 2.7 STOCKHOLM.................................................................................................. 42 2.8 SKATTEBELOPPSMETODEN....................................................................... 43 2.9 ÖVRIGA METODER....................................................................................... 44 2.10 SAMMANFATTANDE DISKUSSION......................................................... 45 3 BEBYGGD AREAL ................................................................................................ 48 3.1 INLEDNING..................................................................................................... 48 3.2 KÄLLMATERIAL............................................................................................ 48 3.3 METOD............................................................................................................. 49 3.4 KERAMIKDATERINGAR .............................................................................. 50 3.5 BEBYGGELSETÄTHET OCH BEBYGGD AREAL ..................................... 51 3.6 TIDIGASTE PÅVISBARA STADSBEBYGGELSE....................................... 55 3.7 URBANKRISEN .............................................................................................. 58 3.8 BEFOLKNING OCH BEBYGGD AREAL I UPPSALA ............................... 60 3.9 BEFOLKNING OCH BEBYGGD AREAL I STOCKHOLM........................ 62 3.10 BEBYGGELSEUTVECKLINGEN I ÖVRIGA STÄDER ............................ 64 3.11 KORTA KONJUNKTURSVÄNGNINGAR.................................................. 65 4 INSTITUTIONER.................................................................................................... 68 4.1 TIDIGARE FORSKNING ................................................................................ 68 4.2 KÄLLMATERIAL OCH METOD................................................................... 69 4.3 RANGORDNING OCH INDIKERAD FOLKMÄNGD.................................. 74 4.4 SAMMANFATTNING..................................................................................... 79 5 DISKUSSION .......................................................................................................... 82 5.1 INLEDNING..................................................................................................... 82 5.2 CENTRALORTSSTÄDER OCH NÄTVERKSSTÄDER ............................... 85 5.3 FRÅN CENTRALBYGD OCH HAMNPLATS TILL STAD ......................... 88 5.4 URBANKRISEN OCH EFTERFÖLJANDE ÅTERHÄMTNING .................. 91 5.5 NÄTVERKSSTÄDERNAS TILLVÄXT ......................................................... 95 5.6 HERTIGDÖMET SÖDERMANLAND UTMANAR STOCKHOLM ............ 99 5.7 KRONAN SOM TILLVÄXTMOTOR........................................................... 102 5.8 UTVECKLINGEN FRAM TILL 1770-TALET............................................. 102 5.9 JÄMFÖRELSE MED ÖSTERGÖTLAND..................................................... 103 5.10 JÄMFÖRELSE MED ÖVRIGA SVERIGE OCH EUROPA....................... 106 6 SAMMANFATTNING OCH FRAMTIDA FORSKNING................................... 109 6.1 SAMMANFATTNING AV DE VIKTIGASTE RESULTATEN .................. 109 2 6.2 FRAMTIDA FORSKNING ............................................................................ 112 FÖRKORTNINGAR................................................................................................. 114 APPENDIX ............................................................................................................... 115 KÄLLOR................................................................................................................... 122 OTRYCKTA KÄLLOR........................................................................................ 122 TRYCKTA KÄLLOR OCH LITTERATUR........................................................ 122 3 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Under 1200-talet integreras Sverige liksom övriga östersjöområdet in i den västeuropeiska samhällsutvecklingen. Starkt knuten till denna samhällsförändring är uppkomsten av ett stadsväsende efter kontinentalt snitt dvs. handel och hantverk koncentrerade till vissa platser som juridiskt är skilda från omgivande landsbygd. Med tanke på att det stora flertalet av dagens storstäder har sina rötter i denna urbaniseringsvåg är det kanske naturligt att den svenska urbanforskningen vad gäller medeltiden koncentrerat sig på städernas uppkomst, främst kronologi och bakomliggande orsaker, både stad för stad och för stadsväsendet som sådant. Betydligt mindre forskarmöda har ägnats åt städernas vidare utveckling fram till det sena 1500-talet då nästa stora urbaniseringsvåg sköljer över Sverige. Har alla städer vuxit eller gått tillbaka lika mycket eller har förskjutningar skett i stadssystemet under denna mellanperiod? Vad kan i så fall dessa förskjutningar säga oss om förändringar i den ekonomiska och samhälleliga utvecklingen? Att regionala skillnader föreligger i uppkomsten av städer mellan Västsverige och Östsverige och mellan tätbefolkade jordbruksbygder och glesare befolkade skogsbygder har redan påvisats av tidigare forskning1. Som förslag till Östsveriges försprång har föreslagits goda kommunikationer inom området, internationell handel, läge nära maktens centrum, både den kungliga och den kyrkliga, och att städerna hölls samman av en etablerad ortshierarki där varje stad har sin funktion i stadslandskapet. För Västsveriges del skulle dessa förhållanden inte gälla. Att studera tidpunkten för städernas uppkomst ger dock endast en grov och ibland felaktig bild av urbaniseringens intensitet och regionala fördelning. För att komma vidare och kunna fånga in kriser i systemet liksom tyngdpunktsförskjutningar inom och mellan olika regioner finns inga genvägar, man måste försöka uppskatta befolkningsutvecklingen. I min C-uppsats som behandlade befolkningsutvecklingen i Östergötlands städer 1200-1520 gjorde jag ett för svenska förhållanden första försök att uppskatta urbanutvecklingen i en sammanhållen svensk region utgående från befolkningsuppskattningar2. Det visade sig där att utvecklingen var allt annat än likformig under medeltiden med en tydlig förskjutning under senmedeltiden av hela stadssystemets tyngdpunkt mot väster, inåt landet. Som möjliga förklaringar kan man se ökad betydelse för den lokala handeln, förändrade relativpriser på exportprodukter och en ökad ekonomisk specialisering mot boskapsskötsel i Götalands skogsbygder. Även i övriga Europa finns samma dynamik i stadssystemet på samtliga nivåer. Exempelvis förefaller det under högmedeltiden ledande Norditalien falla tillbaka under senmedeltiden relativt andra regioner. För Europa tycks dessutom gälla att de 1 Andersson 1982, s 55; Andersson 1990, s 77ff 2 Sidén 1998 4 stora städerna går tillbaka under senmedeltiden, åtminstone fram till 1400-talets mitt. Detta förhållande kompenseras möjligen av att ett antal mycket små städer uppstår men det är tveksamt om detta uppväger de stora städernas tillbakagång. Stagnation eller tillbakagång mellan 1350 och 1500 är den dominerande synen för Europa i stort men med regionala variationer. Denna stagnation kopplas till den befolkningsminskning som följde i agrarkrisens spår3. Hur passar då städerna vid Mälaren in i den här bilden? Har vi även här ett dynamiskt stadslandskap och uppvisar senmedeltiden tillväxt eller stagnation? Forskningen har visserligen tyckt sig se tecken på en senmedeltida tillväxt i Stockholm och Uppsala, men en samlad och kvantifierad bedömning har inte gjorts. Att inga nya städer grundas under senmedeltiden i området behöver inte vara ett tecken på stagnation vare sig i absoluta eller relativa termer. För att beskriva utvecklingen finns inte heller här några genvägar. Vi måste uppskatta befolkningsutvecklingen stad för stad så precist som möjligt. 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR Den övergripande frågeställningen är således hur mälarstädernas befolkningsutveckling såg ut 1200-1611 och hur den ska förklaras både på stadsnivå