Trygve Söderling Drag på parnassen Del I: Medelklass med mänskligt ansikte Akademisk avhandling (del 1/2) som med tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet läggs fram till offentlig granskning i Arppeanum (Snellmansgatan 3), auditoriet, lördagen den 20 september 2008 kl. 10.15. Trygve Söderling « Två sextiotalsstudier Del I: Medelklass med mänskligt ansikte Medelklassradikalism i fyra sextiotalsromaner av Christer Kihlman, Jarl Sjöblom, Marianne Alopaeus och Ulla-Lena Lundberg Tekniska konventioner m.m. I det här arbetet används dubbla citattecken (”citat”) kring verkliga citat, enkla (’distans’) markerar en speciell an- vändning av ett ord eller en fras – t.ex. ironisk eller metaforisk. Ett undantag är citat inne i citat i löpande text, som också markeras med enkla citattecken. I del I ges sidhänvisningar till de fyra undersökta roma- nerna inom parentes i texten och gäller, om inte annat anges, första upplagan. Till andra källor hänvisas i fot- noter. Del I och del II av DRAG PÅ PARNASSEN har var sin litteratur- förteckning, var sin Summary och var sitt personregis- ter i slutet av respektive del. ISBN 978-952-10-4902-6 (hft., hela verket) ISBN 978-952-10-4903-3 (hft., del 1) ISBN 978-952-10-4904-0 (hft., del 2) ISBN 978-952-10-4905-7 (PDF, del 1) ISBN 978-952-10-4906-4 (PDF, del 2) ISSN: 1457-182X utgivare: Nordica, Helsingfors universitet www.helsinki.fi/nordica Meddelanden från avdelningen för nordisk litteratur nr 18 grafisk utformning: Kvarnprint frampärmen baserad på Per Beckmans omslagsbild till Christer Kihlmans roman Se upp Salige! (1960) på bakpärmen dessutom Kiki Maconis omslag till Mörkrets kärna (1965) och Ole Falcks till Kärret (1964) och En berättelse om gränser (1968) tryck: Universitetstryckeriet, Helsingfors 2008 Förord/tack Att forska i sextiotalet kan ha sina risker. Hämningslös sex och dro- ger och politik anses ju utmärka årtiondet, så någon får kanske för sig att dessa och detta drag har direkta motsvarigheter i forskarens egen häftiga livsstil. Ingen slutsats kunde vara mera felaktig. Åtminstone i mitt fall. Den hängivna forskaren hinner varken med sex eller politik och denna bok är dessutom helt drogfri. Dess ämne – finlandssvensk sextiotals- litteratur – råkade nämligen vara det, hur det nu kommer sig. Bort- sett från sprit, tobak och demokrati. Men jag upprepar: bara för att temat råkar vara sextiotalets erotik och politik och litteratur behö- ver inte forskaren själv automatiskt vara någon sorts kvarglömd 68- nostalgiker, en barrikadernas peter pan. Att mitt intresse är ett annat och strängt vetenskapligt hindrar inte att det alltid har varit kul att prata sextiotal med min bästa vän och spouse, Isa Fellman, som som konststuderande befann sig mycket närmare revolutionernas centra – själv har jag aldrig ens bott i ett riktigt kollektiv. Likaså måste jag motvilligt medge att det fortfarande finns ett sug i sextiotalsmusiken – hopplöst utsliten och underbar. Att You keep me hangin’ on och I can’t get no satisfaction fortfarande gäller insåg jag 1990 när min dåvarande journalistkompis Tapani Ritamäki och jag gjorde rocktextboken Som en smutsig hund. Våra drivkrafter var visserligen redan då lika litterära som rocki- ga. Till våra inspirationskällor hörde och hör den trio av fria essäister och kritiker som lagt grunden för modern finlandssvensk litteratur- forskning: Sven Willner, Johannes Salminen, Thomas Warburton. De har laddat fältet, avtryck av deras smarta kommentarer hittas också i denna bok. Av deras kolleger i följande generation var i synnerhet Merete Mazzarella den som i egenskap av professor lyfte upp mig på det akademiska spåret och sen höll tåget rullande. Utan henne och en treårig anställning vid Svenska litteratursällskapet – sällsynt lyx för en frilans – hade hela projektet nog aldrig blivit av. Åtminstone hade det blivit trängre. Några inhopp som assistent på avdelningen för nor- disk litteratur har också jämnat vägen. Min handledare under skede två, universitetslektor Holger Lill- qvist, har vänligt, skarpsynt, sett till att försändelsen anlänt hel till ändstationen. Till det som nu är dess första vagn var professor Clas Zilliacus i Åbo en viktig första förledare. Tillsammans med Michel Ekman beställde han dess urversion, en artikel för Finlands svenska litte- Drag på parnassen – del I 5 raturhistoria, och skaffade t.o.m. fram pengar. Sessionerna med de två herrarna i Åbo gav mig en glimt av hur en sokratiskt förlösande akade- mi ska se ut: professionell, engagerad, kritiken aldrig ett självändamål. Professor Tomas Forser, Göteborg, var min första akademiska lä- sare ’utifrån’, d.v.s. från Sverige – han opponerade lic-avhandlingen med konstnärlig flykt och uppfann i den vevan också det som blev hela opusets titel. Han, Per Rydén och John Sundholm pekade ut sa- ker att säga tydligare; jag hoppas att texten inte blivit sämre sedan de läste den. Ett speciellt tack går till mina rikssvenska slutgranskare Inge Jonsson och Claes-Göran Holmberg. Det känns betryggande att Jons- son, tidigare rektor för Stockholms universitet och i dag bl.a. ordfö- rande för det ryktbara Sällskapet De Nio, har gett sig tid att läsa mitt manus och skriva ett utförligt, positivt utlåtande (med, som bonus, viktiga rättelser på fyra språk). Förening 9 grundades på sextiotalet för att slåss för jämlika könsroller i Finland, men De Nio är kanske en annan sektion. Docent Claes-Göran Holmberg, Lund, har varit vänlig nog att åta sig arbetet att fungera som opponent. Jag ser fram emot detta möte med författaren till Upprorets tradition, IRL, in real life, som chattarna säger. Utan arkiv, bibliotek och folk som sköter dem blir det inte heller någonting; ur gömmorna på Brages pressarkiv och Söderströms och Schildts förlag härstammar många pusselbitar. Privat bjöd Peter Lo- denius, Lars-Peter Ringbom och Margaretha Starck generöst på tid- skrifter och sextiotalsmaterial. Elin Fellman hjälpte mig att göra eng- elskan engelsk Många andra har bidragit till att göra den här boken, med eller mot sin vilja; aktivt bl.a. mina doktorandkolleger Maria An- tas, Jenny Kajanus och Anna-Stina Lindholm i en första generation (jo, det har tagit tid) och Rita Paqvalén, Anna Biström, Tatjana Brandt, Topi Lappalainen och Eva Kuhlefelt i en andra. De har gett liv och intensi- tet åt seminarier och ölsnack – på köpet har de blivit vänner och förebilder. Under åren har dessutom en hel rad självpåtagna läsare dykt upp: Michel Ekman, Johannes Salminen, Fredrik Lång, Sara Ehn- holm-Hielm, Tapani Ritamäki, Sven-Erik Klinkmann och Arne Tofte- gaard Pedersen, min rumskamrat under SLS-åren. En speciell plats i intersektionen mellan veten- och vänskap intar samhällsvetaren Anna Rotkirch, Ny Tid-kollega i ett tidigare liv, idea- lisk inofficiell handledare i det här. Om universitetet skulle fungera som hon skulle det vara ett universitet. Ytterligare två viktiga institutioner bör nämnas: den nordiska väl- färdsstaten och den James Bond-inspirerade internet-radiostationen Secret Agent. På var sitt sätt delar, kanske, av sextiotalets arv. Broholmen i augusti 2008 Trygve Söderling 6 Drag på parnassen – del I Innehåll – del I Förord/tack................................................................................5 Upproret Mer än ett årtionde .................................................................................. 12 Perspektiv, strategi, metod .................................................................... 15 Ramen: medelklassens revolution .......................................................... 16 Strategin: en tolkningsprocess ................................................................. 18 Begrepp och metoder: andras och egna.............................................. 19 Sextiotalskontexter: fem försök ............................................................ 21 Försök 1: jordbävning och dominoteori ................................................ 21 Försök 2: Till och med i USA ................................................................... 23 Försök 3: Sextiotalet som språk ............................................................. 24 Försök 4: Samtider. Politik och kultur .................................................... 26 50- och 60-tal – kontrast eller likhet 26 Litteratur och idéer: Från trolöshet till protest 27 På närmare håll 28 Den större världen 29 Från Sputnik till strumpbyxor 30 Mentala överklivningar 31 Försök 5: Tio sextiotalsdrag ...................................................................... 32 Medelklass med mänskligt ansikte Inledning ................................................................................. 37 Mänskligt ansikte 37 1. Material, strategi .............................................................. 39 Fyra gånger sextiotal ............................................................................. 39 Valet av böcker, valet av läsningar ......................................................... 40 Prosan som avantgarde 40 En närmare inringning 41 Positiva val 43 Representativitetsproblematiken. Vad utelämnas? 44 Jämförbarhet 47 De fyra romanerna (1): kortreferat....................................................... 48 Se upp Salige! 48 Kärret 49 Mörkrets kärna 49 En berättelse om gränser 50 Drag på parnassen – del I 7 Rastren: tematiska fångstnät ................................................................. 51 Känslor som rör 52 Plats och makt 53 Strategin: den induktiva tratten .............................................................. 54 De fyra romanerna (2): berättarposition ...............................................................................