Torsdag 24 november 2016 Clara Schumann Pianokonsert Uppsala Kammarorkester Emil Eliasson, dirigent Peter Friis Johansson, piano Program Kvällen inleds med utdelning av stipendier ur Håkan Parkmans minnesfond och Ivar Rondins musikstipendiefond. Victoria Borisova-Ollas Colours of Autumn för stråkorkester f. 1969 Clara Schumann Pianokonsert a-moll op 7 1819-1896 Allegro maestoso Romanze: Andante non troppo con grazia Finale: Allegro non troppo PAUS Adolf Fredrik Lindblad Symfoni nr 1 C-dur 1801-1878 Allegro con brio Scherzo: Presto Adagio e molto cantabile Finale: Allegro molto Konserten beräknas pågå till kl 21.00 Uppsala Kammarorkester Violin 1 Örjan Högberg Klarinett Nils-Erik Sparf, konsertmästare Annette Maxe Jan-Erik Alm Bernt Lysell Violoncell Elin Willert Anders Lagerqvist Sara Wijk Fagott Katarina Edvardsson Gunnar Jönsson Sven Aarflot Anna Kroeker Maria Böhm Magnus Bagge Dag Alin Bo Fåhraeus Horn Anders Inge Kontrabas Fredrik Dickfelt Violin 2 Sigrid Granit Lennart Stevensson Jeffrey Lee Yngve Malcus Trumpet Gabriele Freese Flöjt Paul Hägglöf Elin Rubinsztein Hanna Gustafsson Bengt Fagerström Catharina Ericsson Moa Bromander Staffan Ebbersten Trombon Christina Gustavsson Hamberg Oboe Birgitta Lagerstedt Kyoko Nakazawa Viola Pukor Jenny Hülphers Susanne Magnusson Christer Ferngren Kim Hellgren Borisova-Ollas, Schumann och Lindblad Victoria Borisova-Ollas kommer från Ryss- serten är det enda större verket. Mellan 1841 land och flyttade till Sverige när hon var 22 och 1854 fick hon åtta barn. Efter Roberts år gammal. Hon utbildade sig till tonsättare död slutade hon att komponera och ägnade i Moskva, Stockholm, Malmö och i London. sig främst åt att föra fram Roberts musik. Hennes karriär har gått spikrakt upp, idag Sista konserten gav hon 1891. Pianokonser- är hon etablerad och hennes verk spelas i ten har tre satser och den är en tidsspegel både Europa och i USA. Colours of Autumn av 1830-talets virtuosa stil. för stråkorkester var ett beställningsverk från 2002 för Växjö-baserade orkestern Den 28 februari 1832 uruppfördes Adolf Musica Vitae. Inspirationen är en roman av Fredrik Lindblads första symfoni vid en den ryske författaren Vladimir Nabokov, konsert i Riddarhuset. Orkesterkonserter Autumn is ringing in the air. I detta verk har tillhörde inte vanligheterna i 1830-talets Borisova-Ollas lagt in alla höstens växlande Stockholm. De var få och de gavs sporadiskt färger från naturen i musiken. i samband med att någon musiker tog ini- tiativet. Till denna konsert hade den tyske Clara Schumann har alltid varit känd inom violinisten Johan Beer samlat hovkapellets musikhistorien. Tillsammans med Franz musiker för att spela symfonisk musik. Liszt, Frédéric Chopin och Friedrich Kalk- brenner var hon en av de stora pianisterna. Lindblad började komponera som tonåring. Chopin och Kalkbrenner dog tidigt men Liszt Mellan våren 1823 och våren 1825 bodde han och framför allt Clara Schumann var aktiv i Uppsala, tog lektioner för director musices som pianist under nästan hela 1800-talet. J C F Haeffner och vikarierade ibland för ho- Känd som tonsättare har hon däremot blivit nom. Mest betydelsefulla var hans kontakter först de senaste 30 åren när musik kompone- med Uppsalakretsen, främst med Atterbom, rad av kvinnor har börjat uppmärksammas. Geijer och Malla Silfverstolpe, i samtliga fall Tonsättaryrket hade samband med hennes var vänskapen livslång. Från hösten 1825 till karriär, som pianist var det regel att framföra vintern 1827 tillbringade Lindblad i Berlin, egna verk vilket hon också gjorde som ung. mötte Felix Mendelssohn och umgicks i det Vid nio års ålder spelade hon i Leipzig Ge- Mendelssohnska huset. Han tog lektioner i wandhaus och när hon var 11 år gav hon sin komposition för C F Zelter, i piano för Ludwig första solokonsert. Samma år publicerades Berger och studerade J B Logiers undervis- hennes op 1, fyra polonäser. ningsmetod som han sedan undervisade efter vid sin musikskola i Stockholm. 1835 spelade hon sin pianokonsert op 7 i Leipzig Gewandhaus. Dirigent var Felix Mycket tyder på att Lindblad under sina Mendelssohn och Robert Schumann hade första år i Stockholm satsade på att bli en assisterat henne med instrumentationen. motsvarighet till Felix Mendelssohn i Ber- När hon gifte sig 1840 med Robert Schu- lin, en satsning som bland annat stupade mann var han en relativt okänd tonsättare på att musiklivet i Berlin sprudlade medan och hon en känd pianist. Under hela Roberts Stockholm var en liten stad med ett minimalt livstid fortsatte Clara att turnera. Bara 21 offentligt musikliv. opus finns bevarade efter henne, pianokon- I Stockholm umgicks Lindblad intensivt rik krans av flera olika slags blommor så får med både musikerna i hovkapellet och med även instrumentens olika klanger i orkestern skickliga amatörmusiker. Umgänget mellan ett alldeles egendomligt behag. De likna de olika musikertyperna var friskt och man den ständiga skiftningen av prismats många spelade tillsammans både i salongerna och schatteringar. I sanning: tonernas klangfören- offentligt. När Lindblad kom från Berlin hade ing kan åstadkomma ett i hög grad romantiskt han komponerat första satsen av en pianoso- blomsterspråk.” nat. Den är stor till omfånget och påminner om Schuberts pianomusik. Dessutom två Lindblads symfoni var den första svenska stråkkvintetter, minst två stråkkvartetter, romantiska symfonin med en klangprakt minst en violinsonat och flera sånger. Lägg som för tankarna till både Carl Maria von därtill att han hade kronprinsen Oscar som Webers operamusik, som Lindblad hade hört kompositionselev och att flera från hovet var och kände till, samt till Mendelssohns orkest- elever i hans musikskola, så framstår hans rala naturskildringar. Instrumentationen var position som central i Stockholms musikliv. densamma som i Mendelssohns uvertyr till När första symfonin påbörjades är osäkert midsommarnattsdrömmen: bleckblås med men första satsen framfördes vid en konsert horn och naturtrumpeter men inga trombo- redan vintern 1831. ner. Även om inte alla i publiken var säkra på sina omdömen, till exempel var Geijer ganska I samband med att Mendelssohns uvertyr tveksam, förstod musikerna - där framför till En midsommarnattsdröm framfördes i allt blåsarna var internationellt erfarna - att mars 1828 i Stockholm skrev Lindblad till symfonin var ett imponerande debutarbete. honom att blåsarna i Stockholm var bättre än de han hade hört i Berlin men att strå- Hösten 1839 framförde Felix Mendelssohn karna i Stockholm var svagare än de i Berlin. Lindblads symfoni med Gewandhausor- Klangligt påminner Mendelssohns uvertyr kestern i Leipzig och den fick ett positivt och Lindblads första symfoni om varandra. mottagande. Samma höst publicerades den Första satsen inleds med en kort hornsignal av Breitkopf & Härtel Verlag i Leipzig och som oboen svarar på, sedan virvlar stråkarna presenterades i Allgemeine Musikalische förbi med snabba löpningar som leder över Zeitung. Våren 1840 skrev Robert Schumann till ett nytt tema som fördelar sig elegant i Neue Zeitschrift für Musik om symfonin och lekfullt mellan stråkar och blåsare. Även och om Lindblads sånger som tidigare hade Scherzo-satsen inleds med horn medan den publicerats i Tyskland. Lindblad hade ett bra långsamma satsen inleds med fagotter och sällskap omkring sig i Tyskland. stråkar. Vilken värld Lindblad befann sig i när han komponerade den sista satsen kan /Eva Öhrström man undra. Satsen är stort tänkt med flera teman som avlöser varandra. Eva Öhrström är professor emeritus i musik- historia och har i dagarna kommit ut med en Abraham Mankell skrev om Lindblads bok om A. F. Lindblad. Den finns till försäljning orkesterteknik att varje instruments klang i foajén i pausen. bidrog till ensemblens skönhet. ”Liksom en Emil Eliasson, dirigent Emil Eliasson tog 2014 examen från Kung- liga Musikhögskolan i Stockholm och mas- terprogrammet i orkesterdirigering, där han studerat för bl.a. Daniel Harding. Direkt ef- ter examen anlitades han som assisterande dirigent på Läckö slottsopera. Redan under studietiden gästade han flera av de profes- sionella symfoniorkestrarna runtom i landet, såsom Norrköpings Symfoniorkester, Sym- foniorkestern vid Norrlandsoperan, Gävle Symfoniorkester, Dalasinfoniettan och Väs- terås Sinfonietta. Nu gör han konsertdebut hos Uppsala Kammarorkester. Emil har assisterat Lawrence Renes, chefdirigent vid Kungliga Operan i Stockholm, och har varit även varit anlitad på Norrlandsoperan. Under säsongen 2014-2015 var Emil anställd som assisterande dirigent på Wermland Opera, där han har dirigerat flertalet föreställningar. Våren 2015 blev Emil utvald av Kungliga Musikaliska Akademien att delta i en master class med Herbert Blomstedt och Sveriges Radios Symfoniorkester. 2015 tilldelades han också Crusell-stipendiet. Peter Friis Johansson, piano Pianisten Peter Friis Johansson är född 1983, började spela piano vid nio års ålder och har sedan sin debut vid 17 års ålder genom- fört omfattande internationella turnéer och bl.a. framträtt på Musikverein i Wien och Concertgebouw i Amsterdam. Peter fick sin examen och sitt solistdiplom vid Kungl. Mu- sikhögskolan och har därefter varit Sveriges Radios ”Artist in Residence” och en återkom- mande solist med Sveriges Radios Symfo- niorkester. Peter Friis Johansson vann 2014 första pris och guldmedalj vid International Piano E Competition i Fairbanks i Alaska. Han har också utmärkt sig i flertalet inter- nationella tävlingar. Peter har nyligen arbetat med att studera in och framföra Franz Schu- berts elva färdigställda pianosonater. Utöver detta kommer