829 III:1 SVENSKAN I FINLAND – I DAG OCH I GÅR FINLÄNDSK SVENSKA FINLÄNDSK SVENSKA III:1 FRÅN MEDELTID TILL 1860 Detta är den näst sista volymen i den sexdelade bokserien Svenskan i Finland – i dag och i går. Volymen börjar med fram- växten av ett skriftsamhälle på svenska i Finland. Den här pro- cessen började på medeltiden då kyrkliga och administrativa texter skrevs bara av ett fåtal, och en stor del av de kyrkliga texterna var översättningar från latin. Folket var då beroende FRÅN MEDELTID TILLFRÅN 1860 MEDELTID av skrivare för att kunna kommunicera med myndigheterna. Då läs- och skrivkunnigheten efter reformationen långsamt spreds i vidare kretsar skapades fler texter såväl av nyttoskäl som för nöjes skull. På 1700-talet började svenskan göra sig gällande som ett akademiskt språk vid sidan av latinet. Nya genrer tillkom, t.ex. brev och dagböcker ger en inblick i sam- tidens språkbruk. En viss normering av språket blev nödvändig. Skriftspråket kom sedan med tiden att påverka talspråket. I den nya politiska situationen efter 1809 förändrades svenskans position i Finland, som nu var ett storfurstendöme inom det ryska imperiet. Det fanns farhågor om att ryskan skulle ersätta svenskan, men det blev i stället finska språket SVENSKAN I FINLAND OCH – I DAG I GÅR som så småningom fick en utvecklad och växande betydelse i landet. Invånare i svensk- och finskspråkiga socknar längs med kusterna var i varierande utsträckning tvåspråkiga. Speciellt i städerna fanns dessutom ett visst behov av kunskaper i ryska. Marika Tandefelt (red.) Svenska litteratursällskapet i Finland www.sls.fi FINLÄNDSK SVENSKA FRÅN MEDELTID TILL 1860 ISBN 978-951-583-456-0 ISSN 0039-6842 Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland SVENSKAN I FINLAND – I DAG OCH I GÅR III:1 SLS 9 789515 834560 SiF_omslag.indd 21-25 26.06.2019 09:15:54 Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 829 Marika Tandefelt (red.) FINLÄNDSK SVENSKA FRÅN MEDELTID TILL 1860 SVENSKAN I FINLAND – I DAG OCH I GÅR III:1 Svenska litteratursällskapet i Finland Helsingfors 2019 SVENSKAN I FINLAND − I DAG OCH I GÅR (2010−2017) är ett språkprojekt som finansieras av venskaS litteratursällskapet i Finland, Svenska Akade­ mien, Riksbankens Jubileumsfond, Svenska kulturfonden, Stiftelsen för Åbo Akademi, Stiftelsen Tre smeder och Svenska folkskolans vänner. Sam­ arbetsparter är Institutet för de inhemska språken samt Språkbanken vid Göteborgs universitet. Svenska litteratursällskapet administrerar projektet, och sällskapets förlag står som utgivare av volymerna. Projektet har en styrgrupp som består av professor Tom Moring (ordförande, Helsingfors universitet), professor em. Pirkko Nuolijärvi (Institutet för de inhemska språken), professor em. Mats Thelander (Uppsala universitet) och professor Nils Erik Villstrand (Åbo Akademi). Projektet representeras i styrgruppen av professor em. Ann- Marie Ivars (Helsingfors universitet), avdelningschef, fil.dr Nina Martola (Institutet för de inhemska språken), professor em. Marika Tandefelt (Svenska handelshögskolan) och professor Camilla Wide (Åbo universitet). Utgiven med stöd av Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II inom Svenska litteratursällskapet i Finland © Författarna och Svenska litteratursällskapet i Finland 2017 www.sls.fi Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0). Omslag och grafisk form: Antti Pokela – Karta s. 178: Hannu Linkola Typsnitt: Minion och Myriad ISBN 978-951-583-362-4 (tryckt utgåva) ISBN 978-951-583-487-4 (epub), http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-978-951-583-487-4 ISBN 978-951-583-488-1 (pdf ), http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-978-951-583-488-1 ISSN 0039-6842 (tryckt) ISSN 2490-1547 (digital) UDK 80 INNEHÅLL Förkortningar 10 Förord 11 Marika Tandefelt 1. Finländsk svenska från medeltid till 1860 13 Jennica Thylin-Klaus & Helena Holm-Cüzdan 2. Skriftlig produktion på svenska i Finland från medeltiden till 1860 21 2.1 Om läs- och skrivkunnighetens utbredning 22 2.2 Bokutgivning, tryckerier, bokförsäljning 25 2.3 Kyrkligt material och religiös litteratur 30 2.4 Högre utbildning 36 2.5 Myndigheternas kungörelser och undersåtarnas suppliker 40 2.6 Tidningar 42 2.7 Skönlitteratur och dramatik 47 2.8 Brev och dagböcker 53 2.9 Slutord 56 Eljas Orrman 3. Historiska källor till studiet av det svenska språket i Finland från medeltid till 1600-tal 69 3.1 De medeltida handlingarna 70 3.2 Det administrativa källmaterialet från 1500- och 1600-talen 74 3.3 Det privata arkivmaterialet från 1500- och 1600-talen 82 3.4 Källkritiska synpunkter på användningen av historiska handlingar 83 Lars Wollin 4. Jöns Budde – Finlands förste litteratör 97 4.1 Broder Jöns i Nådens dal 98 4.2 Den förste skriftställaren 100 4.3 ”Predikanten som översättare” 105 4.4 Översättaren 107 4.5 Predikanten 113 4.6 En tidig Åbosvensk? 116 4.7 Mannen bakom verket 118 5 Jennica Thylin-Klaus 5. Stadsskrivare på 1600-talet 127 5.1 Stadsskrivarens uppgifter 128 5.2 Kompetens 129 5.3 Stadsskrivarens arbete och lön 132 5.4 Statsmakten skärper sin kontroll: exemplet syndikus 135 5.5 Stadsskrivarens status 137 5.6 Stadsskrivarna i domboksmaterialet 138 5.7 Avslutning 140 Charlotta af Hällström-Reijonen & Jennica Thylin-Klaus 6. Akademiskt skrivande i 1700-talets Åbo 147 6.1 Samhällelig nytta 148 6.2 Latin och svenska 151 6.3 Dissertationerna 154 6.4 Dedikationer och gratulationer på svenska och andra språk 159 6.5 Det svenska inslaget i Åbo 160 Ann-Marie Ivars 7. 1700-talssvenska i Finland – i ljuset av Pehr Kalms brev till C. F. Mennander 169 7.1 Pehr Kalm 169 7.2 Kalms brev 171 7.3 Bildat Åbospråk 174 7.4 Ortografi och uttal 178 7.5 Ordförråd 180 7.6 Ordböjning 186 7.7 Namn- och ordbildning 188 7.8 Fraser och satser 190 7.9 Bildliga uttryck 192 7.10 Språkprov 194 7.11 Avslutning 195 Kerstin Thelander och Henrika Tandefelt 8. Språklig variation i en östnyländsk adelsfrökens dagbok 1799–1801 201 8.1 Familj och miljö 202 8.2 Dagbokens struktur och utformning 205 8.3 Jacobina Charlotta Munsterhjelm som dagboksskribent 206 8.4 Titlar, ord och fenomen i herrgårdsmiljön 208 6 8.5 Språket i Jacobina Charlotta Munsterhjelms dagbok 211 8.6 Sammanfattning och slutsatser 229 Charlotta af Hällström-Reijonen 9. Om J. L. Runebergs finlandismer 241 9.1 Provinsialismer i poesi och prosa 242 9.2 Tidigare studier i Runebergs språk 243 9.3 Vad vet vi om Runebergs sätt att tala? 245 9.4 Finlandssvenska särdrag av olika slag 249 9.5 Det obekanta, det välbekanta 267 Charlotta af Hällström-Reijonen 10. Diakrona jämförelser mellan svenskan i Finland och Sverige 277 10.1 Materialbeskrivning 277 10.2 Bristande kontakt med svenskans kärnområde påverkar 278 10.3 Drag där språkutvecklingen i Finland släpar efter 279 10.4 Kortformer av verb – finlandssvenskan har utvecklats i takt med sverigesvenskan 283 10.5 Pappret − ett drag där språkutvecklingen i svenskan i Finland gått i spetsen 285 10.6 Fyra exempel på språkutveckling nyanserar bilden 286 Charlotta af Hällström-Reijonen 11. Finländsk standardsvenska 291 11.1 Stockholm i språkområdets centrum 292 11.2 Åbo i språkområdets periferi 294 11.3 Helsingfors − storfurstendömets huvudstad 296 11.4 Särdrag som förekommer i den finländska standardsvenskan 299 11.5 Standardspråk och dialekt i konkurrens 305 Christer Kuvaja 12. Språkkontakt och tvåspråkighet i 1700- och 1800-talens Finland 317 12.1 Vad kan vi veta om historisk tvåspråkighet? 318 12.2 Enspråkiga och tvåspråkiga församlingar 319 12.3 Kontaktzoner 326 12.4 Individuell tvåspråkighet 328 12.5 Språkförmåga och språkbyte 336 12.6 Var och hur uppstod tvåspråkigheten? 339 12.7 Konklusioner 345 7 Marika Tandefelt 13. Viborg − en mix av språk och kulturer 355 13.1 Fyra språk under sju sekler 356 13.2 Rothe-Wahlska 364 13.3 Wiborska 366 13.4 Att gå på alla fyra 368 13.5 ”Min familj hörde till den mångsidiga språkgruppen” 378 Kaisa Häkkinen 14. Svenska lånord i finskan 385 14.1 Struktur och anpassning 385 14.2 Vikingatiden och yngre järnåldern 387 14.3 Medeltiden 388 14.4 Reformationen, stormaktstiden 392 14.5 1800-talet 394 14.6 Slutord 395 Max Engman 15. Storfurstendömets tre språk 399 15.1 Samexistens mellan tre språk 399 15.2 Nya och Gamla Finland 401 15.3 De första åren 403 15.4 Två kulturspråk och ett bondspråk 405 15.5 Kampen mellan språken 407 15.6 En svensk samlingsrörelse uppstår 408 15.7 Från svenskhet till finlandssvenskhet 409 15.8 Sammanfattning 413 Faktarutor Mikael Agricola 108 Eskolagubbens visor 162 Henrik Gabriel Porthan 172 Anders Chydenius 174 Elias Lönnrot 238 En språkbank för svenska texter från Finland 289 Särdrag i finländsk svenska kring 1900 – Adolf Noreens iakttagelser 300 Kartor Svensk- och tvåspråkiga socknar i Österbotten, Åboland och Nyland 320 Finlands östgräns 1721, 1743, 1809 och i dag 401 8 Författare Max Engman, professor em. vid Åbo Akademi. Helena Holm-Cüzdan, fil.mag., Helsingfors. Kaisa Häkkinen, professor em. vid Åbo universitet. Charlotta af Hällström-Reijonen, fil.dr, föreståndare för svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, Helsingfors. Ann-Marie Ivars, professor em. vid Helsingfors universitet. Maren Jonasson, fil.mag., projektforskare. Rainer Knapas, fil.dr (h.c.), kultur- och konsthistoriker. Christer Kuvaja, docent vid Åbo Akademi, forskningschef vid Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors. Eljas Orrman, professor, f.d. arkivråd. Henrika Tandefelt, docent vid Helsingfors universitet. Marika Tandefelt, professor em. vid Svenska handelshögskolan, Helsingfors. Kerstin Thelander, docent vid Uppsala universitet. Jennica Thylin-Klaus, fil.dr, utgivningschef vid Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors. Lars Wollin, professor em. vid Åbo Akademi. 9 Förkortningar FMS Folkmålsstudier. Meddelanden från Föreningen för nordisk filologi FO Ordbok över Finlands svenska folkmål I–IV. Helsing- fors: Forskningscentralen för de inhemska språken jämte Svenska litteratursällskapet i Finland (band IV). 1982, 1992, 2000, 2007. http://urn.fi/URN:NBN:fi:kotus-201330 FOreg Ordregister till Ordbok över Finlands svenska folkmål.