Giftskåpet Praktik och princip Karin Arbelius Institutionen för ABM Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267 Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2011, nr 543 Författare/Author Karin Arbelius Svensk titel Giftskåpet: Praktik och princip English Title The Poison Cabinet: Practice and Principle Handledare/Supervisor Ulrika Kjellman Abstract The aim of this thesis is to examine the historical use of ―poison cabinets‖, or restricted shelves, in Swedish libra- ries. Drawing upon the theories of Mary Douglas and Michel Foucault, it also seeks to sketch a cultural and ideo- logical context of the practice; with the emphasis on social or mental hygiene, and disciplinary aspects. Through qualitative interviews as well as digitalized recordings of librarians active during the first half of the 20th century, actual examples of poison cabinets are presented. A closer examination is conducted of past collections at Lund University Library, and two large public libraries situated in Växjö and Sigtuna. The essay also investigates views on library censorship, controversial literature, and other related subjects reflected in the library press during the period 1916–1979. In summary, the researched material suggests a historically widespread use of restricted collections, al- though the objectives of its use differ depending on library function. While the collection at Lund University Library appears to have been the result of state censorship, and is associated with the obligation to preserve mate- rials imposed on legal deposit libraries, public libraries‘ poison cabinets have had a stronger connection to an educational reading culture. As such, public libraries‘ main concerns have been less about bad books, more about easy-to-corrupt patrons. The study is a two-year master‘s thesis in Library and Information Science written at Uppsala University. Ämnesord Bibliotekshistoria, censur, samhällshygien, disciplin (ordning), sexualitet i litteraturen, litteratur och moral Key words Libraries--History, Libraries--Censorship, Discipline, Sexual Ethics, Hygiene 2 Innehållsförteckning Inledning .............................................................................................. 5 1.2 Syfte och frågeställningar ............................................................................... 6 1.3 Avgränsningar ................................................................................................ 6 1.4 Disposition ..................................................................................................... 7 2. Litteratur- och forskningsöversikt ................................................ 8 3. Teoretiska utgångspunkter och begrepp ..................................... 12 3.1 Det moderna samhället och disciplinen ....................................................... 12 3.2 Smuts som oordning..................................................................................... 14 3.3 Begreppsdefinitioner .................................................................................... 16 4. Metod och källmaterial ................................................................. 18 4.1 Fallstudien som forskningsmetod ................................................................ 18 Metodens begränsningar ........................................................................................... 20 4.2 Urval och genomförande .............................................................................. 21 Biblioteksbladet ........................................................................................................ 21 Biblioteksminnen ...................................................................................................... 21 E-post från bibliotekarier .......................................................................................... 22 Intervjuer och kompletterande material .................................................................... 22 Om textanalys ........................................................................................................... 24 5. Bakgrund........................................................................................ 25 5.1 Internationella jämförelser ........................................................................... 25 5.2 Svensk tryckfrihetslagstiftning ..................................................................... 29 6. Exempel från ett pliktleveransbibliotek ..................................... 32 6.1 Lämningar .................................................................................................... 34 6.2 Icke beslagtaget eller hemligstämplat material ............................................ 36 6.3 Sammanfattande reflektion .......................................................................... 38 7. Tidig hygienism ............................................................................. 40 7.1 Litterär förgiftning: idémässigt ursprung ..................................................... 40 7.2 Biblioteket som hälsopolitisk åtgärd ............................................................ 43 8. Giftskåpseran: 1930–1965 ............................................................ 52 8.1 Mer öppenhet – och kontroll ........................................................................ 54 8.2 Det läsande folkets glädjehus ....................................................................... 58 8.3 Gifthyllor ...................................................................................................... 65 8.4 Sigtunastiftelsens bibliotek .......................................................................... 75 9. Låntagaren-förbrytaren ............................................................... 82 9.1 Individ och massa ......................................................................................... 82 3 9.2 Den unga ...................................................................................................... 86 10. Efter 1965: några tendenser ....................................................... 92 11. Avslutande diskussion ............................................................... 101 12. Sammanfattning ........................................................................ 104 Käll- och litteraturförteckning ...................................................... 105 Otryckt material ............................................................................................... 105 I uppsatsförfattarens ägo ......................................................................................... 105 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet .............................................................. 105 Tryckt material ................................................................................................. 106 Biblioteksbladet ...................................................................................................... 106 Biblioteksminnen .................................................................................................... 109 Övrig litteratur ........................................................................................................ 111 Bilagor .............................................................................................. 119 Bilaga A: Kvarvarande skrifter i giftskåpssamlingen på Lunds universitetsbibliotek ..................................................................................... 119 Bilaga B: Böcker från giftskåpet på Sigtunastiftelsens bibliotek .......................... 124 4 Inledning Inte långt efter Berlinmurens fall i slutet av 1980-talet fick vi besök av överbibliotekarien vid Humboldtuniversitetet i f.d. Östberlin; en kvinna i 50-årsåldern med trötta ögon. Hon samla- de några av oss intresserade kring ett seminarium om bibliotekssituationen i forna DDR, och på en förfrågan om ‖förbjuden litteratur‖, så berättade hon småleende, att ‖jo visst, hade det i många år funnits ett låst skåp på biblioteket, innehållande av regimen förbjuden läsning, och vars nyckel vaktades noga av ledningen‖. – ‖Och‖, berättade hon vidare, ‖när muren föll och världen öppnade sig, så var det första vi gjorde att rusa till giftskåpet och låsa upp det.‖1 Anekdoten ovan, som återges av bibliotekarien Marie-Anne Condé vid Stock- holms universitetsbibliotek, skildrar ett fenomen insvept i dimridåer: giftskåpet, som språklig figur, har på ett abstrakt plan länge symboliserat kulturens tabube- lagda och tystade ämnen. Men namnet har också använts för de faktiska samlingar av litteratur som av olika anledningar bedömts alltför kontroversiella för att ställas fram på bibliotekens öppna hyllor eller listas i publika kataloger. Med jämna mellanrum dyker de upp i bibliotekshistoriska sammanhang, van- ligtvis i diskussioner kring folkbiblioteken, men sällan – om någonsin – mer än i förbigående och baserat på annat än antaganden. För den östtyska bibliotekarien i exemplet ovan innebar det upplåsta skåpet mer än något annat en stor besvikelse: ‖Jag vet inte vad personalen hade väntat sig att hitta där, men det visade sig att skåpet var så gott som tomt. Nichts!‖ Condé frågar sig: ‖Hade böcker trots bevak- ning försvunnit ur skåpet under årens lopp? Eller hade det aldrig funnits några där?‖2 Idag kan bruket av giftskåp i såväl DDR som i många andra diktaturregimer bekräftas, medan det saknas kunskap kring liknande åtgärder i Sverige. En anled- ning är sannolikt svårigheten att i efterhand utforska informella och illa doku- menterade praktiker som denna. Det har till en början