Från Bruket till Yarden Nordiska perspektiv på arbetarlitteratur Jonsson, Bibi; Nilsson, Magnus; Sjöberg, Birthe; Vulovic, Jimmy 2014 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Jonsson, B., Nilsson, M., Sjöberg, B., & Vulovic, J. (Red.) (2014). Från Bruket till Yarden: Nordiska perspektiv på arbetarlitteratur. (Absalon : skrifter / utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund; Vol. 31). Litteraturvetenskap, Språk och litteraturcentrum i Lund. Total number of authors: 4 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 FRÅN BRUKET TILL YARDEN NORDISKA PERSPEKTIV PÅ ARBETARLITTERATUR FRÅN BRUKET TILL YARDEN NORDISKA PERSPEKTIV PÅ ARBETARLITTERATUR Redaktörer Bibi Jonsson, Magnus Nilsson, Birthe Sjöberg & Jimmy Vulovic Tryckt med bidrag från Clara Lachmanns Stiftelse och Letterstedska föreningen ABSALON Skrifter utgivna vid Språk- och litteraturcentrum i Lund Litteraturvetenskap Box 201 221 00 LUND Författarna och Språk- och litteraturcentrum i Lund Litteraturvetenskap Redaktion för skriftserien: Birthe Sjöberg (red), Lars Gustaf Andersson, Anders Palm, Johan Stenström, Jenny Westerström Omslagsbild: Harry Martinson, Huldran i fabriksskogen (1934). I privat ägo. Foto: Lars Engelhardt. Omslag: Lars Werstam Layout: Birthe Sjöberg ISSN 1102-5522 ISBN 978-91-88396-32-0 Tryck: Lunds universitet, Media-Tryck LUND 2014 Innehåll Förord 9 Beata Agrell: Klass, plats och genre i Alfred Kämpes Trälar (1907) och Ragnhild Jølsens Brukshistorier (1907) 13 Johan Landgren: Kollektivitet och kvinnokamp i den tidiga arbetarlyriken 25 Johannes Björk: Bokbindaren P.J. Öbergs estetiska erfarenheter och dess produktiva inaktivitet 35 Anker Gemzøe: Realisme og myte: To fortællinger i én 47 Margareta Ståhl: Arbetarkonst och arbetarlitteratur i Sverige 59 Per-Olof Mattsson: Vem sökte upp vem? Ivar Lo-Johanssons relation till Martin Andersen Nexø 69 Bibi Jonsson: Vem talar till – och skriver för – arbetarklassens kvinnor? Om klassidentitet, klassmedvetande och emancipation hos trettiotalets kvinnliga författare 83 Peter Forsgren: ”Hvar helst en usling fins”. Solidaritet och intersektionalitet i Moa Martinsons Kungens rosor (1939) 93 Anna Williams: Dagsverke, dröm och demokrati. Exemplen Vilhelm Moberg och Inga Lena Larsson 105 Magnus Gustafson: ”Från mörkret stiga vi mot ljuset” – om välfärdsstatens barndom, mognad och förfall mot bakgrund av socialdemokratiska memoarer 117 Bjørn Ivar Fyksen: Proletar og pratmaker. Var Alf Prøysen en arbeiderforfatter? 129 Carl-Eric Johansson: Nordiskt perspektiv på Kurt Salomonsons sociala romaner 141 Magnus Nilsson: Arbetarlitteraturen och den nya vänstern i Sverige och Västtyskland 155 Gunnel Testad: Arbetarspelet – en ny genre. Exemplet Spelet om Norbergsstrejken 1891–92 165 Ole Karlsen: Arbeiderlyrikeren Bjørn Aamodt. En introduksjon 177 Innehåll Sandra Mischliwietz: ”Finns det inga arbetare?” Klass, genus och barndom i den aktuella svenska arbetarlitteraturen 191 Christine Hamm: ”Ett nödbloss i natten”. Melodrama og skeptisisme i Kristian Lundbergs Yarden (2009) 205 Ingrid Nestås Mathisen: ”Kan själva skrivandet vara ett övergrepp?” Ein diskusjon om arbeidarforfattarars bakgrunn og høve til å representera 217 Åsa Arping: ”Så här berättar vi om oss själva”. Arbetarskildring och life writing i Susanna Alakoskis Oktober i Fattigsverige (2012) 229 John Swedenmark: ”…annars går allt åt pipsvängen”. En läsning av Jón Kalman Stefánssons romantrilogi 241 Litteratur 247 Medarbetarpresentationer 269 Personregister 275 Absalonserien 283 Förord Förord Den som letar i bibliotek och databaser efter forskning om den nordiska ar- betarlitteraturen kommer att hitta en hel del, men kommer också att kunna konstatera att forskningen saknar kontinuitet och att den är full av luckor. Medan vissa epoker, författarskap och frågeställningar tidvis ådragit sig re- lativt stort intresse från forskare tycks arbetarlitteraturforskningen under några perioder nästan ha upphört, och fortfarande finns det åtskilliga tema- ta, verk och strömningar som väntar på akademisk belysning. Dessutom är forskningen om den nordiska arbetarlitteraturen i hög grad nationellt inrik- tad, och få försök har gjorts att undersöka hur de arbetarlitterära traditio- nerna i de olika nordiska länderna förhåller sig till varandra, eller om man rent av kan tala om en nordisk tradition. Bäst utforskad är den svenska arbetarlitteraturen, vilket inte är att förvå- nas över med tanke på att den arbetarlitterära traditionen haft en starkare ställning i Sverige än i de andra nordiska länderna. Ändå återstår mycket att göra även här. Inte minst är det uppseendeväckande att det ännu inte skrivits något mer omfattande översiktsverk över den svenska arbetarlitte- raturens historia. Dessutom saknas fortfarande grundläggande forskning om flera centrala författarskap. Exempelvis har det ännu inte skrivits något större akademiskt verk om Stig Sjödin, och Elsie Johanssons författarskap är i stort sett orört av litteraturvetenskapen. Denna antologi är en produkt av en konferens om nordisk arbetarlittera- tur som hölls i Landskrona i maj 2013. Konferensen var nummer tre i en serie som arrangerats av litteraturvetare vid Lunds universitet och Malmö högskola och som bland annat resulterat i antologin Från Nexø till Alako- ski. Aspekter på nordisk arbetarlitteratur (2011). Vid konferenserna har inte bara litteraturvetare, utan även historiker medverkat, liksom represen- tanter från fackföreningsrörelsen. Några ambitioner att fylla luckorna i den tidigare forskningen har denna bok inte. Ännu mindre syftar den till att ge en samlad bild av den nordiska arbetarlitteraturen. Ändå vill vi hävda att den är av stor betydelse för forsk- ningen om denna litteratur. 9 Förord Under de senaste åren har arbetarlitteraturen och annan litteratur som skildrar arbetarklassen fått ett uppsving i Norden. Genom författare som norrmannen Per Petterson, islänningen Einar Már Gumundsson, danskan Helle Helle och finlandssvensken Mathias Rosenlund har arbetarklassen och dess livsvillkor fått ökad synlighet i den nordiska litteraturen. Framför allt är det i Sverige som man kan tala om ett nytt arbetarlitterärt genom- brott, representerat av bland andra Susanna Alakoski, Johan Jönson och Kristian Lundberg. Åtminstone den senare av dessa har också rönt upp- märksamhet i de nordiska grannländerna och kan idag rent av, som fram- hålls av Ingrid Nestås Mathisen, betraktas som en av ”Nordens mest markante arbeidarforfattarar”. Detta arbetarlitterära uppsving har säkerligen bidragit till det ökade in- tresset för arbetarlitteratur i den akademiska litteraturforskningen. För det- ta talar inte minst det faktum att flera av bidragen i denna antologi behandlar samtida arbetarförfattare såsom Bjørn Aamodt, Åsa Linderborg, Susanna Alakoski, Tina Åmodt och, inte minst, Lundberg. Antagligen har detta uppsving också bidragit till att skapa nytt intresse för hela den arbe- tarlitterära traditionen. Samtidigt som Lundberg och hans författarkolle- gor fortsätter denna tradition förändrar de ju också densamma genom att undersöka nya motiv och skapa nya estetiska uttryck. Arbetarlitteraturforskningen reagerar inte passivt på arbetarförfattarnas innovationer. Tvärt om präglas även denna av vilja till förnyelse, vilket inte minst märks i denna antologi. I många av bidragen ställs de fundamentala frågorna om arbetarlitteraturen – inte minst frågan om hur denna litteratur ska definieras. Dessutom studeras den ur en mångfald av perspektiv, häm- tade från såväl life writing och marxism som postkolonial och feministisk teori. De tre konferenserna om den nordiska arbetarlitteraturen har fört sam- man en mängd forskare och resulterat i en stor mängd forskning. Utöver de texter som presenteras i antologierna har det också producerats artiklar till vetenskapliga tidskrifter, och konferensdiskussionerna har säkerligen ock- så satt spår i flera pågående forskningsprojekt. Detta är naturligtvis gläd- jande. Med tanke på att den nordiska arbetarlitteraturen är en så rik litterär tradition – och med tanke på att den i ett internationellt perspektiv på många sätt framstår som unik – är det dock uppenbart att mycket fortfaran- de återstår att göra. Vår förhoppning är därför att denna bok ska kunna 10 Förord fungera som inspiration och språngbräda för ännu större forskningsinsat- ser. Kanske har vi rent av tagit ett av de första stegen i riktning mot en nordisk arbetalitteraturhistoria? Slutligen vill vi tacka Clara Lachmanns Stiftelse, Stiftelsen Elisabeth Rau- sings minnesfond, Letterstedtska föreningen, Lunds universitet och Malmö