Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och Samhälle Examensarbete 10 poäng (15 hp) Malmös parker som klassrum Historia i närmiljön The parks of Malmö as a classroom History in the local surroundings Kim Liddell Lärarexamen 140 poäng (210 hp) Handledare: Roger Johansson Slutseminarium: 080602 Examinator: Thomas Småberg 2 Sammanfattning Detta arbete har som syfte att ge förslag på hur man kan använda sig av Malmös parker i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgångspunkt i den offentliga grönskan. Metoderna jag använt mig av har varit litteraturstudier av olika slag samt föreläsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia på Malmö Högskola samt studiebesök på Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Vidare redovisas stöd för tanken att arbeta utifrån parkerna lokalhistoriskt i styrdokumenten och inom historiedidaktiken. En modell för hur man kan använda parken som ett pedagogiskt redskap presenteras samt en förteckning över litteratur innehållande olika övningar och uppgifter att använda i samband med parkbesöken. Nyckelord: lokalhistoria, Malmö, närmiljö parker, undersökande arbetssätt Abstract The purpose of this project is to give proposals on how to use Malmö's parks in teaching, with accentuation on history and with a starting point in the municipal green areas. The methods I have used are literature studies of various kind, lectures, deliberations and group projects during the course The town's history at Malmö Högskola as well as visits to Malmö City archives and Malmö City library. Furthermore, support for the idea of working on the basis of the parks local history is presented in the governing documents and within history didactics. A model for how one can use the park as a pedagogical tool is presented as well as a list of literature containing various exercises and assignments to use in connection with the park visits. Keywords: examining approach, local environment, local history, Malmö, parks, 3 4 Innehållsförteckning 1. Inledning 6 1.1 Syfte och frågeställningar 6 1.2 Metod och källor 7 1.3 Disposition 7 2. Pedagogisk diskussion 9 2.1 Vad säger Lpo 94 och kursplanen för historia? 9 2.2 Historiedidaktik 12 2.3 Tematiskt arbete 18 3. Historisk bakgrund 20 4. Grönska i staden – Varför? 23 4.1. Hur ska en park se ut? 23 5. Varför använda Malmös parker i undervisningen? 25 5.1. Kungsparken 26 5.1.1 Tänkbara ingångar 28 5.2 Slottsparken 29 5.2.1 Tänkbara ingångar 31 5.3 Beijers park 32 5.3.1 Tänkbara ingångar 33 5.4 Pildammsparken 34 5.4.1 Tänkbara ingångar 36 5.5 Folket park 37 5.5.1 Tänkbara ingångar 39 5.6 Bulltoftaparken 40 5.6.1 Tänkbara ingångar 41 6. Modell för parken som klassrum 43 7. Litteratur med förslag på övningar och uppgifter 46 8. Sammanfattning 48 9. Referenslista 50 5 1. Inledning Epitetet ”Parkernas stad” sätter många i samband med staden Malmö. Detta kan tyckas vara lite missvisande då man ser till statistiken. Varje malmöbo har mindre än 50 kvm park och grönområde per person, vilket är lite i jämförelse med övriga riket (Guide till Malmös arkitektur, 2001, s.194). Trots ett lite malplacerat epitet finns det i Malmö gott om parker och grönområden att använda sig av. Detta tycker jag att man borde utnyttja bättre i skolan. Parken utgör stadens gröna miljö som genom naturens kretslopp renar luft och vatten och ger livsrum för växter och djur. Parkernas miljöer fungerar också som en arena för olika slags aktiviteter, för vila och som mötesplats för stadsborna. Själv älskar jag att vara utomhus och när det blev dags att välja ämne till examensarbete bestämde jag mig för att undersöka hur man skulle kunna använda sig av Malmös parker i undervisningen, att få parkerna att fungera som kunskapsförmedlare, men även för att skapa nyfikenhet och förståelse för de processer som har påverkat och format dagens Malmö. Den tänkta målgruppen är genomgående åk 4-6, men med enkla ändringar passar förslagen både till äldre och yngre elever. Det finns så otroligt mycket att lära sig genom att förflytta undervisningen ut i närmiljön och att få uppleva och känna med hela kroppen och alla sina sinnen. Tänker jag tillbaks på min egen skoltid är de mest bestående minnena ofta förknippade med utflykter och andra tillfällen då man lämnade klassrummet. Under utbildningens gång på lärarhögskolan har vi återkommande fått höra om vikten av att variera undervisningen så att den kan tillgodose elever med olika inlärningsstilar. Att vistas ute i Malmös parker där olika dofter blandas med ljud av alla slag, där det är fritt fram att känna på saker, gott om utrymme och där det finns en aldrig sinande ström av synintryck borde leda till optimala inlärningstillfällen. 1.1 Syfte och frågeställningar Detta arbete har som syfte att ge förslag till hur man kan använda sig av sin närmiljö i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgångspunkt i den offentliga grönskan. Frågeställningarna jag har arbetat efter att besvara är: Hur kan man använda sig utav 6 Malmös parker i historieundervisningen? I vilka andra ämnen eller teman kan man använda sig utav parkerna? Vad finns det för litteratur med förslag på övningar och uppgifter att göra i samband med parkbesöken? Vad finns det för stöd i skolans läroplan och kursplan för att använda sig av parkerna som pedagogiska redskap? Vad finns det för stöd inom historiedidaktiken för att man ska använda sig av parkerna i historieundervisningen? 1.2 Metod och källor För att ta reda på hur man kan använda sig utav Malmös parker i undervisningen valde jag att först blicka tillbaka och klargöra varför det finns parker och grönområden samt försöka utröna vad som påverkat parkernas uppkomst, placering och utseende. Metoderna jag använt mig av har varit kartanalyser, fältbesök, litteraturstudier av olika slag samt föreläsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia på Malmö Högskola. Jag utförde även studiebesök på Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Gatukontoret i Malmö har försett mig med allehanda kartor, skrifter och tips. I Patrik Grahns doktorsavhandling Om parkers betydelse har jag kunnat ta del av spännande forskning och undersökningar gällande parkers påverkan på människor. Det har varit svårt att hitta litteratur om historiken bakom Malmös parker. Författaren Per-Jan Pehrssons bok Malmö – Parkernas stad från 1986 har varit till stor hjälp. Vid samtal med författaren påpekade jag bristen på litteratur i ämnet och han skulle se över om något förlag var villigt att ge ut en ny och reviderad upplaga. I dagstidningen Sydsvenska Dagbladets arkiv har jag hittat en del intressanta och användbara artiklar. För att finna exempel på vilka övningar och uppgifter man kan göra i samband med parkbesöken har jag sökt bland i första hand litteratur rörande historieundervisning, men även arkivpedagogik, utomhuspedagogik, geografi, matematik, idrott och bild. 1.3 Disposition Uppsatsen inleds med en pedagogisk diskussion om vikten av att använda sin närmiljö lokalhistoriskt i undervisningen samt kopplingen till skolans styrdokument. En liten 7 tillbakablick görs om hur tidigare läroplaner behandlat historieämnet. Under rubriken historiedidaktik försöker jag ge en förklaring till uttrycken historiemedvetande, identitet och lokalhistoria samt presentera de olika teorierna som finns om dessa begrepp. Därefter följer ett avsnitt om historiken bakom varför vi har parker och grönområden i staden och en sammanfattad bild av historiken bakom ett urval av Malmös parker. Till varje park ges förslag på tänkbara ingångar för historieämnet och andra arbetsområden som skulle passa. I nästa del presenteras en modell som man kan använda för att arbeta med historia utifrån parkerna. Detta följs av förslag på litteratur där man kan finna övningar och uppgifter i olika ämnen att utföra i samband med parkbesöken. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning som knyter samman arbetet. 8 2. Pedagogisk diskussion Genom att använda sig av stadens parker i undervisningen får eleverna se och uppleva att historien finns att hitta runt omkring dem. Detta medför att de känner en närhet till och delaktighet i historien. Det är något verkligt och inte bara något som står att läsa i historieböckerna. En inflytelserik pedagog, amerikanen John Dewey, känd för uttrycket ”learning by doing”, ansåg att samspelet mellan individ och samhälle är viktigt för individens utveckling. I olika situationer och händelser bildar individ och samhälle meningsfulla helheter. Dewey ansåg att det är viktigt att verkligheten kopplas samman med undervisningen, och att aktivt experimenterande leder till kunskap. För Dewey var det viktigt att eleverna engageras inför uppgiften, söker information, funderar, observerar och föreställer sig för att komma fram till lösningar på problem (Egidius,Pedagogik för 2000-talet, 1999, s 22). Modellen som presenteras längre fram i uppsatsen innebär ett elevaktiv sätt att arbeta. Det gäller att undersöka, observera, kritiskt granska, söka information och fakta på alla möjliga ställen förutom själva parken, såsom stadsarkiv, bibliotek, föreningar, äldreboende för att intervjua äldre människor mm. Det är viktigt att man i första skedet skapar ett intresse och en nyfikenhet inför uppgiften hos eleverna. Lika viktigt är det att de får känna att det finns ett bruksvärde, en mottagare till det de gör. Detta arbete är tänkt att resultera i en utställning, guidning eller liknande med mottagare såsom föräldrar, andra klasser eller grupper. 2.1 Vad säger Lpo 94 och kursplanen för historia? Läroplanen, är en förordning utfärdad av regeringen. Den beskriver skolans värdegrund och uppdrag, samt mål och