BÖTER OCH FREDSKÖP SKRIFTER UTGIVNA AV JÄMTLANDS LÄNS FORNSKRIFTSÄLLSKAP XVI BÖTER OCH FREDSKÖP JÄMTLANDS OCH HÄRJEDALENS SAKÖRESLÄNGDER 1601–1645 UTGIVNA AV OLOF HOLM, GEORG HANSSON OCH CHRISTER KALIN MED EN HISTORISK INLEDNING AV PER SÖRLIN OCH ORTSREGISTER UTARBETAT AV KARL GÖRAN ERIKSSON JÄMTLANDS LÄNS FORNSKRIFTSÄLLSKAP OCH LANDSARKIVET I ÖSTERSUND Abstract Böter och fredsköp. Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601–1645 . Ut- givna av Olof Holm, Georg Hansson och Christer Kalin. Med en historisk inled- ning av Per Sörlin och ortsregister utarbetat av Karl Göran Eriksson. (Fines and Purchases of Peace. Judicial Accounts for Jämtland and Härjedalen 1601–1645. Edited by Olof Holm, Georg Hansson and Christer Kalin. With a historical intro- duction by Per Sörlin and index of place-names by Karl Göran Eriksson.) Skrifter utgivna av Jämtlands läns fornskriftsällskap 16. Östersund 2016. xl, 328 pp. This is an edition, with commentary, of a series of judicial accounts for the pro- vinces of Jämtland and Härjedalen, dating from 1601 to 1645. Jämtland and Här- jedalen are today parts of Sweden, but belonged to Norway until 1645. During the period in question, Norway was part of the dualistic unitary state of Den- mark-Norway. The present accounts were made by the bailiffs serving in Jämtland and Härje- dalen. They report fines collected by the bailiffs and the misdeeds people were fined for. The bailiffs were subordinate to the feudal lord residing in Trondheim, who had the right to one sixth of the fines collected. The rest of the fines went, together with the accounts and other revenues and records as well, to the treasury of King Kristian IV in Copenhagen. Today all these records are kept in the national archives of Norway and Sweden. In the introduction, Per Sörlin describes and discusses the contents of the judicial accounts, the criminality they reflect, the social setting, the administra- tion in Jämtland and Härjedalen, along with other subjects. In the main part of the edition all text of the judicial accounts is transcribed. Two lists of so-called ‘fredsköp’ (purchases of peace), i.e. fines for eluding outlawry after the 1611– 1613 war against Sweden, are included as appendices. These fines were paid by farmers of Jämtland who were punished by the Danish King for disloyalty during the war. Also included in the edition are an investigation of the feudal lords and bailiffs in charge in Jämtland and Härjedalen 1601–45, indices of place-names and officials, and a word list. Bidrag till tryckningen har utgått från Gustaf Fjetterströms stiftelse © Jämtlands läns fornskriftsällskap och författarna Sällskapets hemsida: www.fornskrift.se Tryckt: Daus Tryckeri, Östersund, 2016 ISBN 91-87276-27-5 Innehåll VII Förord Eva Sjögren Zipsane IX Om saköreslängderna som historisk källa Per Sörlin XXXVIII Tingslagen i Jämtland och Härjedalen XXXIX Utgivningsprinciper och förkortningar 1 Saköreslängder 1601–1645 212 Bilagor 1. Längd över fredsköp i Jämtland 1613–1614 212 2. Längd över fredsköp i Jämtland 1615–1616 272 277 Jämtlands och Härjedalens dansk-norska länsherrar och fogdar 1601–1645 Olof Holm 287 Ortsregister Karl Göran Eriksson 314 Register över stånds- och ämbetspersoner Olof Holm 318 Ordförklaringar Christer Kalin 327 Jämtlands läns fornskriftsällskaps publikationer Förord Med denna utgåva återknyter Jämtlands läns fornskriftsällskap till det arbete som bedrevs i början av sällskapets existens: utgivningen av de jämtländska domböc- kerna från den dansk-norska tiden före 1645. Utgåvan omfattar de bevarade sak- öreslängderna för Jämtland och Härjedalen från perioden 1601–1645. I dessa längder beskrivs de böter som fogdarna samlade in och alla förseelser som låg bakom böterna. Saköreslängderna bildar ett viktigt komplement till domböckerna. 1600-talets första hälft var en tid då befolkningen ansågs behöva fostras och kontrolleras av överheten på ett sätt som aldrig tidigare varit aktuellt här uppe i Norden. Till exempel kriminaliserades alla möjliga handlingar som ansågs synd- fulla och olika former av ohörsamhet gentemot överheten slogs ned hårt. Detta framträder i högsta grad i denna bok, som blir den första tryckta utgåvan av dansk-norska saköreslängder över huvud taget från denna period. I original är Jämtlands och Härjedalens saköreslängder ett inte bara svårläst utan också svåröverskådligt källmaterial, uppsplittrat som det är på olika arkiv- serier i de svenska och norska riksarkiven. Det krävande arbetet med att transkri- bera och redigera dessa längder har utförts av Georg Hansson, Landsarkivet i Östersund, fil.dr Olof Holm, Riksdagsbiblioteket/Centrum för medeltidsstudier vid Stockholms universitet samt Christer Kalin, Östersund. Denna bok innehåller också en historisk inledning skriven av prof. Per Sörlin, Mittuniversitet, en kartläggning av Jämtlands och Härjedalens fogdar och länsherrar gjord av Holm, ett ortsregister utarbetat av Karl Göran Eriksson, Uppsala, ett register över stånds- och ämbetspersoner av Holm samt en lista med ordförklaringar skapad av Kalin. Holm har varit huvudredaktör för boken i sin helhet. Det är med stor glädje vi nu kan presentera denna utgåva, som inte bara har ett provinsiellt intresse, utan också uppmanar till vidare forskning om kriminalitet, normer och statlig kontroll i Norden under 1600-talet i stort. Avslutningsvis vill vi rikta ett varmt tack till samtliga som deltagit i arbetet med boken, till Lands- prosten Erik Anderssons minnesfond för ekonomiskt stöd till redaktionsarbetet och till Gustaf Fjetterströms stiftelse för arkivvetenskaplig forskning för bidrag till tryckningen. På Jämtlands läns fornskriftsällskaps vägnar, mars 2016 Eva Sjögren Zipsane VII Ur Daniel Rasmussons saköreslängd för Jämtland 1623–24. Foto: Riksarkivet, Stockholm. VIII Om saköreslängderna som historisk källa Per Sörlin De längder som förts över de insamlade böterna i Jämtland och Härjedalen 1601–45, det så kallade saköret, eller för att använda den då brukliga termen, sakfallet , erbjuder en vid första anblick monoton uppräkning förseelser. Många av dem kan förefalla vara av lindrig art, men också dessa händelser rymmer naturligtvis upprörda känslor för de inblandade – för de bötfällda, för de som lidit skada, för vittnen och anhöriga. Och det är mot just den bakgrunden, som de lakoniska formuleringarna i saköreslängderna ger en närmast svindlande känsla för den sentida läsaren. Det är lätt att dra paralleller till det intryck som de isländska sagorna ger, till den dramatiska effekt som det outsagda, ja själva tystnaden, skapar. 1 Tag exempelvis följande, i karga ordalag beskrivna händelser för omkring fyrahundra år sedan:2 Siuordt paa Thanndenn, for handt slough Bertell, Arrildt Olßens thiener paa jule dag. / Penndinge iij daler Suend Siffuersen i Elffueraas, for hand haffuer liget i freleleffnedt med Kirsten Rannels daatter, som hand nu haffuer thill egte, gich med vdslagen haar thill kierchen, och dog haffde barn wnder belted, derfor giffuet thill Kongelig Maijestætt / ix daler Ordknappheten till trots kan mycket kunskap utvinnas ur dessa av dansk-norska fogdar framställda saköreslängder. De finns i behåll från de flesta av åren mellan 1601 och 1645, med vissa luckor i början på grund av arkivförluster samt till följd av den svenska ockupationen av Jämtland 1611–13 (varom mera nedan). 3 För att utnyttja saköreslängderna som källor fordras dock att hänsyn tas till vissa ofrånkomliga och karakteristiska egenskaper som de besitter. 1 Jfr Österberg 1995. 2 Saköreslängder i denna utgåva för Jämtland 1604–05 respektive Härjedalen 1624–25. 3 Länsräk., NRA och SRA. En äldre svit saköreslängder för Jämtland och Härjedalen, framställda av svenska fogdar 1564–71, ingår i Kammararkivets landskapshandlingar, SRA. Av dessa är de jämtländska utgivna i Jämtländska räkenskaper 1564–1571 . En enda ännu äldre saköreslängd för Härjedalen finns i räkenskaperna för Trondheims län 1548– 49; den är utgiven i Norske lensrekneskapsbøker 6, s. 175. IX PER SÖRLIN Saköreslängdernas innehåll Saköreslängderna är kamerala handlingar, det vill säga de redogör för böter som kommit kronan (statsmakten) till del. De återspeglar på inget sätt, inte ens beträf- fande brottmålen, domstolarnas totala verksamhet. Ärenden som avslutats med frikännanden, förlikningar andra än dem fogden ingick eller där den anklagade ensam eller tillsammans med andra svurit sig oskyldig genom så kallad edgång finns naturligtvis inte registrerade. Saknas gör även eventuell bestraffning i kyr- kans regi. Fällande domar som resulterat i dödsstraff, förvisning, kropps- eller skamstraff tillhör också normalt kategorin oupplysta. Ibland nämns dock i förbigående mål som medfört andra straff än böter, såsom i Härjedalen 1626–27, där det om Per Ersson i Långå sägs – förutom att han bötat för sin dotters obestyrkta anklagelse mot en annan mans hustru för att ha tagit ett rep och en kittel från deras säterhus – att han var ”medt halß jernnidt straffet”. Att sättas i halsjärn innebar en skamlig form av frihetsberövande; vad han hade gjort får vi dock inte veta. I längderna kan också finnas uppgifter om värderingar av grova brottslingars egendom, som beslagtagits av kronan, liksom det på utgiftssidan kan återfinnas noteringar om kostnader för bödeln, vare sig de nu gällde utlägg för avrättningar eller tortyr. 4 Även självmördare kunde få sitt gods beslagtaget, såsom ”Olluff Halduorßen Semb, ßom ved ophengelße haffuer tagget liffuit aff sigh sielff”, omnämnd i saköreslängden för Lits tingslag i Jämtland 1633–34. Han efterläm- nade, sedan alla skulder var betalda, en