Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Detta är Närpes 3 Stadsdirektörens översikt 10 Den allmänna ekonomiska utvecklingen 11 Närpes stads kommunkoncern 16 Resultaträkningen och dess nyckeltal 17 Finansieringsanalysen och dess nyckeltal 18 Balansräkningen och dess nyckeltal 20 Budgetens förverkligande Resultaträkning 24 Driftsinkomster och utgifter per organ 25 C100 Val 35 C150 Revision 37 Stadsstyrelsen C2001 Allmän förvaltning 38 Personalrapport 41 C2002 Utvecklande av näringslivet 47 C2003 Landsbygdsförvaltning 50 Vård och -omsorgsnämnden C3001 Utveckling och förvaltning 52 C3002 Hälso- och sjukvård 54 C3003 Specialsjukvård 59 C3004 Barn- och familjeservice 61 C3005 Äldreomsorg 65 3006 Miljöhälsovård 69 Bildningsnämnden C4001 Förvaltning och gemensamma uppgifter 71 C4002 Grundläggande utbildning 73 C4003 Gymnasieutbildning 75 C4004 Yrkesutbildning 77 C4005 Förskoleundervisning 78 C4006 Morgon- och eftermiddagsvård 80 C4007 Barnomsorg 82 Nämnden för fri bildning C4502 Biblioteksverksamhet 84 C4503 Närpes vuxeninstitut 87 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 Fritidsnämnden C5001 Kulturverksamhet 90 C5002 Idrott och friluftsverksamhet 92 C5003 Ungdomsverksamhet 93 5004 Nykterhetsverksamhet 96 C5500 Musikinstitutet Legato 97 Tekniska nämnden C7000 Mätning och planläggning 99 C7001 Allmän teknisk verksamhet 101 C7002 Byggnader 103 C7003 Trafikleder 105 C7004 Idrotts- och friluftsanläggningar 106 C7005 Parker och övriga områden 108 C7006 Jord- och skogsbrukslägenheter 109 C7007 Avfallshantering 110 C7008 Byggnadstillsyn 111 C7009 Miljövård 113 C7010 Räddningsverksamhet 114 C7011 Närpes matservice 115 C7012 Städservice 117 Investeringarnas utfall 119 Bokslutsscheman 125 Resultaträkning 126 Finansieringsanalys 127 Balansräkning 128 Kommunkoncernen 130 Noter angående bokslutet 136 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 DETTA ÄR NÄRPES Historiskt Närpes stad som förvaltningsenhet går tillbaka ända till 1331 då de första anteckningarna om Närpes socken gjordes. Omkring år 1340 hade det österbottniska kustlandet uppdelats i tre socknar: Närpes, Korsholm och Pedersöre. Närpes storsocken omfattade till en början följande sedermera självständiga kommuner: Sideby, Lappfjärd, Tjöck, Närpes, Övermark, Pörtom, Korsnäs, Petalax och Bergö. Även de nuvarande helt finskspråkiga Östermark, Storå och Bötom hörde till Närpes storsocken, liksom Kaskö och Kristinestad. I och med grundandet av städerna Kaskö och Kristinestad samt införande av kommunalför- valtningen, delades Närpes storsocken i 14 självständiga kommunala enheter. Kommunal- förvaltningen upprättades i Närpes 1867. Närpes stads nuvarande gränser fastställdes 1973 då det av Närpes, Övermark, Pörtom och delar av Korsnäs kommuner bildades en ny kommun. Den nya kommunens gränser justerades slutgiltigt 1975 då delar av norra Pörtom överfördes till Malax kommun. Genom presidentförordning ändrades Närpes kommun till Närpes stad från och med 1.1.1993. Geografiskt Närpes kan med skäl betecknas som en kuststad. Kustlinjens längd är 45 km, men de många havsvikarna och öarna gör att strandlinjens längd i allt är ca 700 km. Staden omfattar 970 km2 landareal. Befolkningen är koncentrerad dels till de s.k. strandbyarna, dels till ådalen runt Närpes å. Byastrukturen är mycket stabil. Utöver centrum räknar staden med 9 ekonomibyar. I stadens centrum är servicenivån hög med tiotals diverse- och specialaffärer, även några stormarketar finns. De statliga och kommunala inrättningarna är belägna i omedelbar närhet av centrum. Trafikförbindelser Avstånden till större centra är följande: Vasa 80 km, Björneborg 120 km, Seinäjoki 105 km, Helsingfors 350 km och Åbo 270 km. Riksväg 8 ligger på 5 km:s avstånd från Närpes centrum. Järnvägsbanan Kaskö-Seinäjoki går igenom staden, närmaste godsstation ligger i Kaskö. Närmaste järnvägsstation med persontrafik är Vasa, liksom närmaste flygfält. Den närmaste djuphamnen ligger i Kaskö, 13 km från Närpes centrum. 3 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 Befolkningen Närpes stad hade 9479 invånare i december 2019. Jämfört med föregående årsskifte hade befolkningen ökat med 8 personer. Gällande den språkliga indelningen kan konstateras att år 2019 fortsatte andelen med svenska som modersmål att minska (78,9 %) medan andelen med annat modersmål än finska eller svenska fortsatte att öka (15,6 %). Invånarantalet i Närpes har ofta påverkats av flyttningsrörelser. På 1950- och 60-talet var utflyttningen mycket kraftig. Det var de yngre åldersgrupperna som flyttade. Bortflyttningen koncentrerade sig till de årskullar som var födda under 1930-talet och senare. Orsaken till flyttningen var att antalet arbetsplatser inom jordbruket minskade och uppfattningen att Sverige kunde erbjuda högre levnadsstandard. På 1970-talet svängde trenden som ett resultat av aktiva åtgärder i landet för återflyttningen. Under lågkonjunkturen 1974-75 vidtog igen utflyttningen och fortsatte till 1980. I detta nu har emigrationen minskat och har under 2000-talet legat på en jämn nivå. I mitten av 1970-talet övergick födelseöverskott i Närpes i ett underskott, dvs. det årliga antalet döda översteg antalet födda. Trenden har fortsatt ända fram till i dag. Fruktsamheten har trots allt inte varit speciellt låg, utan legat strax över riksgenomsnittet. Orsaken har snarare varit utflyttningen av unga under 50-, 60- och 70-talen som har lett till en snedvridning av åldersstrukturen. Befolkningen över 65 ökar, 15-64 åringarna minskar medan antalet under 15 igen har börjat öka under senare år. Den snedvridna åldersstruktu- ren i kombination med ökad inflyttning till Närpes centrum gör dock att befolkningen i de flesta ekonomibyar minskar mer än i staden som helhet. År 2018 bodde 4354 st. (VBL 22.3.2020), dvs. 46 % av invånarna i Närpes i tätort, vilket gör att Närpes klassas som den fjärde största tätorten i Österbotten. Befolkningsutvecklingen i Närpes sedan 1980 4 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 Arbetsmarknaden Företagsamheten är typisk för Närpes och närpesborna. Regionens välfärd har sin grund just i den utbredda företagsamheten och den höga arbetsmoralen. Arbetsplatsminskningen inom jord- och skogsbruk har varit kraftig under de senaste årtionden, men i Närpes har man lyckats skapa nya arbetsplatser inom servicesektorn och delvis även inom trädgårdssektorn. Under andra kvartalet år 2019 fanns i Närpes 1029 st. registrerade företag. Arbetslöshetsgraden har under 2000–talet varit förhållandevis låg, mestadels under 4 %. Den ekonomiska kraschen 2008 medförde dock att arbetslösheten 2009 och 2010 låg runt 5 %. Årsmedeltalet 2019 blev enligt arbetskraftsmyndigheterna 3,3 %. Årsmedeltalet i Österbottens arbetskraftsdistrikt, dvs. NTM-centralens distrikt, var under samma år 6,3 % och i hela Finland 9,2 %. Enligt Timo Aro på konsultbyrån MDI (VBL 26.2.2020) var sysselsättningsgraden för 2018 i Närpes 82,5 %, vilket är den tredje högsta sysselsättningsgraden i hela Finland (på fastlandet). Statistik gällande sysselsättningsgraden saknas för 2019. 5 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 Sifferuppgifter om Närpes Befolkning Invånarantal 31.12.2019 9479 Svenskspråkiga 78,9 % Finskspråkiga 5,5 % Övriga språk 15,6 % Åldersstruktur 0-14 år 15,5 % 15-64 år 55,6 % 65- år 28,9 % Folktäthet 9,7 inv/km2 Stadens ekonomi 2019 Inkomstskattesats 21,0 % Årsbidrag euro/invånare 510 euro/inv. Skuldbörda per invånare 3426 euro/inv. Näringsstruktur 2017 (senaste statistik) Jord- och skogsbruk 22,3 % Industri- och byggnadsverksamhet 21,2 % Service 54,7 % Övrigt 1,8 % 6 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 Arbetsplatser enligt sektor 2017 (senaste statistik) Inom området arbetande totalt 4 448 Den privata sektorn 2 601 Staten 44 Kommun 1056 Aktiebolag med statlig majoritet 17 Företagare 720 Okänd 10 Geografi och läge Totalareal 978 km2 Åkermark 195 km2 7 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 Nyckeltal för Närpes 1990−2019 Andel personer Andel 65 år Andel 15-64- Medelålder, Medelålder, Medelålder, under 15 år, % och äldre, % åringar, % båda könen män kvinnor 16,2 22,3 61,5 42,6 40,9 44,3 1990 16,3 23,2 60,5 43,3 41,7 44,9 1995 15,5 24,3 60,3 44,5 43 46,1 2000 14,3 24,5 61,2 45,7 44,1 47,3 2005 13,5 25,8 60,8 46,2 44,7 47,6 2010 13,7 26,5 59,8 46,2 44,8 47,7 2011 13,7 26,9 59,4 46,4 45 47,8 2012 13,8 27,5 58,8 46,5 45,3 47,9 2013 14 27,7 58,3 46,5 45,3 47,8 2014 14,3 27,9 57,8 46,6 45,3 47,8 2015 14,7 28,1 57,2 46,5 45,3 47,8 2016 14,8 28,4 56,7 46,4 45,1 47,8 2017 15,2 28,8 56 46,5 45,3 47,7 2018 15,5 28,9 55,6 46,6 45,5 47,7 2019 8 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 Nyckeltal för Närpes 1990-2019 Andel med Andel Andel Andel som inte utländsk medlemmar i medlemmar i tillhör ett bakgrund, ev.luth.kyrkan, andra trossamfund, % % trossamfund, % % 1,7 92,6 0,4 6,9 1990 2,4 91,6 0,7 7,7 1995 2,8 91,5 0,7 7,7 2000 4 90,4 1,4 8,1 2005 8,3 85,2 3,3 11,5 2010 9,2 84,3 3,3 12,5 2011 10,1 83,2 3,3 13,5 2012 10,9 82,2 3,4 14,4 2013 12 80,6 3,4 16 2014 13,1 79,3 3,9 16,8 2015 14,4 77,8 3,7 18,6 2016 15,4 76,6 3,5 19,9 2017 16 75,9 3,3 20,7 2018 uppg. 74,5 3,2 22,3 2019 saknas 9 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 Stadsdirektörens översikt I Finland ökade BNP med 1,6 procent år 2019, vilket var något mindre än året innan. Exporttillväxten dämpades med anledning av utvecklingen i den globala ekonomin. Handelsspänningar mellan de viktigaste ekonomierna avspeglades i världshandeln och de privata investeringarna och konsumtionen mattades av också i Finland. Den offentliga konsumtionen och investeringarnas betydelse ökade därmed. Den kommunala ekonomin som helhet upplevde ett år med stigande kostnader och sjunkande intäkter. Kommunernas utgifter steg med nästa fyra procent förra året medan inkomsterna bara gick upp med 2,6 procentenheter. Det ökade investeringstrycket i kommunerna ökade kommunerna lånebörda.