Niklas Bolin Målsättning riksdagen Niklas Bolin Målsättning Målsättning riksdagen Ett aktörsperspektiv på nya partiers inträde i det nationella parlamentet Niklas Bolin Umeå universitet Umeå universitet Statsvetenskapliga institutionen ISSN 0349-0831 Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet, SE-901 87 Umeå ISBN 978-91-7459-407-2 www.pol.umu.se Umeå universitet, 2012 Målsättning riksdagen Ett aktörsperspektiv på nya partiers inträde i det nationella parlamentet Niklas Bolin Statsvetenskapliga institutionen Umeå 2012 Copyright©Niklas Bolin ISBN: 978-91-7459-407-2 ISSN: 0349-0831 Statsvetenskapliga institutionens skriftserie, 2012:3 Omslagsbild: Västra riksdagshuset. Foto: Melker Dahlstrand. Elektronisk version tillgänglig på http://umu.diva-portal.org/ Tryck: Print & Media, Umeå universitet Umeå, Sverige 2012 Till min familj Abstract During much of the 20th century, the national party systems of Western Europe remained largely unchanged. However, beginning in the 1970s, these frozen party systems slowly started to melt. As the number of parties has increased, the question of what explains new party entrance has also attracted more scholarly interest. Despite this increased attention, the study of new political parties still suffers from a structuralist bias. The implication is that the fates of new parties are decided almost exclusively by external factors. Some scholars focus on the institutional environment; others emphasize sociological explanations, such as the formation of new cleavages in society. Yet such non-actor-centred perspectives risk being excessively deterministic. They also struggle to explain why some parties succeed in gaining entrance to legislatures while others, seemingly under the same external circumstances, fail. In this thesis, therefore, a new way to study parties and their path to parliament is proposed. Starting with the notion that external conditions alone cannot explain new party entrance, the thesis takes an agency-based perspective. Three sets of strategies are identified as being important means for a party to influence its chances of getting into parliament. They concern the party's resources, its political project and its external relations. In what ways can supply and management of resources, policies and relations with other parties affect the potential for becoming a parliamentary party? Through four in-depth case studies of new entrants into the Swedish national parliament, the Riksdag, the thesis concludes that there are some important commonalities in their paths to parliament. Especially with regard to their resources and their political project, the empirical evidence supports the initial premise: new party entrance is unthinkable without successful strategic behaviour. Keywords: new political parties, agency, strategies, Sweden, the Green Party, the Christian Democrats, the New Democracy Party, the Sweden Democrats i ii Innehåll Förord 1. Inledning 1 2. Teoretiskt ramverk 15 3. Forskningsdesign, metod och material 43 4. Den politiska möjlighetsstrukturen i Västeuropa och Sverige 67 5. Miljöpartiet de Gröna 105 6. Kristdemokratiska Samhällspartiet 145 7. Ny Demokrati 189 8. Sverigedemokraterna 225 9. Avslutning 259 Summary 283 Källförteckning 291 Bilagor 319 iii iv Förord Det har av vissa hävdats att förordet är den del av avhandlingen som läses av flest personer. Om detta skulle bero på att det kronologiskt kommer först eller om det har att göra med att dess innehåll är av större intresse än övrig text låter jag vara osagt. Med en viss förhoppning om att några av er som läser detta ändå kommer att ta sig an fortsättningen av avhandlingen vill jag här ta tillfället i akt att lyfta fram ett antal personer vars stöd och hjälp varit avgörande för att jag överhuvudtaget fått anledning att skriva förordet. Av störst betydelse för färdigställandet av avhandlingen har mina två handledare varit. Nick Aylott och jag har följts åt ända sedan jag som student på grundutbildningen började skriva på min c-uppsats. Trots flytt till huvudstaden har han med aldrig sinande entusiasm generöst delat med sig av sin kunskap och tid. Även Svante Ersson har genom sina stora kunskaper, liksom sitt digra bibliotek, varit mycket hjälpsam och av stor betydelse för att denna avhandling kunnat färdigställas. Utöver att Nick och Svante på ett fantastiskt sätt stöttat mig i arbetet med min avhandling har jag även på ett personligt plan uppskattat våra diskussioner och träffar. Att våra samtal ofta handlat väl så mycket om fotboll som politiska partier är bara en anledning till detta. Utöver handledarna finns det flera andra personer som på ett konstruktivt och generöst sätt delat med sig av sin tid. Torbjörn Bergman är den person som ledde mig in i forskningsvärlden. I vårt forskningssamarbete har jag fått rika tillfällen att observera hur en ”riktig” forskare gör. Även om jag inte riktigt lyckats skriva hela avhandlingen med tangentbordet i knät och fötterna vilande på skrivbordet har mitt samarbete med Torbjörn var en viktig del av min utbildning till forskare. David Feltenius och Malin Åkebo gjorde ett mycket bra arbete med att läsa mitt manus inför provdisputationen och pekade på brister och oklarheter i manuset. Även om jag inte följde alla deras råd var deras noggranna genomgång ovärderlig för min slutredigering av avhandlingen. Jag vill även rikta ett tack till Marie Olsson, Christina Boström och Ingemar Ring som på olika sätt har hjälpt mig med diverse praktikaliteter runt avhandlingsarbetet. Under min tid på statsvetenskapliga institutionen i Umeå har jag också haft förmånen att lära känna en rad personer som bidragit såväl till avhandlingsarbetets fortskridande som med trevliga stunder runt både fikabordet och vid bardisken. Thomas Larue har med värme och humor bidragit med såväl insiktsfulla kommentarer kring min avhandling som med trevliga aktiviteter utanför universitetets väggar. Linda Rönnberg, Susanne Alldén och Katarina Roos har stöttat och uppmuntrat mig de gånger jag tvivlat på mig själv och behövt uppmuntrande ord. Katarina har även som v föreståndare för Hotell Pilen bistått med förnämlig kost och logi. Johan Hellström har generöst bidragit med sina djupa statistikkunskaper och dessutom varit en trevlig reskamrat på flera av de arbetsresor som vi gjort tillsammans. Jocke Norberg har alltid varit villig att dela med sig av sin tid då jag behövt någon att bolla idéer med. Janne Jämte och jag delade rum under mitt första år som doktorand. Även om våra, ibland, högljudda diskussioner inte alltid gagnade avhandlingseffektivitet var detta en av de trevligaste perioderna under forskarutbildningen. Jag är skyldig er alla ett stort tack! Det finns även anledning att tacka ett antal personer utanför institutionen. När jag under riksdagsåret 2007/2008 fick möjligheten att arbeta i riksdagen fick jag tillfälle att även lära mig något om hur politik fungerar i praktiken. Min vistelse här gavs guldkant av ett antal personer som generöst delade med sig av sina kunskaper. Framförallt vill jag rikta ett tack till Martin Brothén, Martin Brandorf, Kari Hasselberg och Bertil Wennberg. Jag vill också tacka JC Kempes Minnes Stipendiefond, Länsförsäkringar Västerbottens Jubileumsfond, Stiftelsen Siamon och ECPR Mobility Fund för det ekonomiska stöd som jag fått under min tid som doktorand. Under flera perioder har jag bedrivit min forskning på distans. Detta hade inte varit möjligt om jag inte haft generösa vänner som bistått med trivsamt boende de många gånger jag varit i Umeå. Detta har inte bara varit praktiskt utan också väldigt trevligt. Under en period bodde jag hos Fredric Westling och hans familj. Under avhandlingsarbetet slutskede har jag även vid flera tillfällen blivit varmt mottagen hos såväl Andreas Westerlund med familj som Tobias Lundbergs dito. Tack kära vänner! Jag vill också tacka de allra närmaste. Såväl Agneta och Ove som mamma och pappa har oräkneliga gånger ställt upp med barnpassning då jag har varit tvungen att arbeta lite extra med avhandlingen. Under en period har jag även haft mitt kontor inrättat i föräldrahemmet. Praktiskt, inte minst eftersom förmiddagsfika serverades punktligt varje dag. Jag vill även passa på att rikta ett särskilt tack till min pappa som tog sig tid att korrekturläsa avhandlingen. Avslutningsvis vill jag rikta min tacksamhet mot de två viktigaste personerna i mitt liv. Eva, för att du gett mig möjlighet att skriva färdigt avhandlingen och för att du, till skillnad från jag, alltid trott att jag skulle klara av detta. Ines, för att du kommit in och stört mig när jag jobbat och påmint mig om hur lyckligt lottad jag är! Storhogna, 9 april 2012 vi – KAPITEL ETT – Inledning Den representativa demokratin etablerades i Västeuropa under den senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet. I och med införandet av allmän rösträtt blev medborgarna formellt jämlika för första gången i historien. Detta demokratiska genombrott skapade ett partipolitiskt landskap som till stor del lever kvar än idag. Fram till det att allmän rösträtt infördes var politiskt beslutsfattande och parlamentsplatser i stort sett reserverat för en liten privilegierad elit. Men med det demokratiska genombrottet blev härkomst och förmögenhet inte längre de enda avgörande faktorerna för vem som skulle besätta parlamentets platser. I några länder uppstod bipolära partisystem medan det i andra länder skapades multipolära partisystem. När väl den representativa demokratin hade etablerats så konsoliderades partisystemen. Ett fåtal nya partier gjorde inträde på den politiska scenen, men överlag