Etelhem kyrka. Foto:Love Strandell. 116 Inneklimat i kyrkor förr och nu av Tor Broström och Mattias Legnér

Artikeln bygger delvis på M. Legnér, Kyrkan – ”en maskin att sitta i”: Införandet av komfortteknik i Gotlands kyrkor under 1900-talets första hälft, Bebyggelsehistorisk tidskrift 63 (2012), s. 59–75.

Den grundläggande funktionen för kyrkobyggnaden är att ge ett behagligt inneklimat så att kyrkan kan användas till gudstjänster och andra aktiviteter. Kyrkorna och deras inventarier är ett ovärderligt kulturarv och erfarenheten har visat att ett olämpligt inne- klimat leder till skador. Problemet är att det klimat som är skonsamt för byggnaden och inventarierna oftast inte sammanfaller med det som är önskvärt för kyrkobesökarna och vice versa. Inneklimatet blir på så vis nästan alltid en kompromiss mellan människans och materialens behov. Samtidigt har församlingarna begränsade resurser och energipri- serna går upp. En betydande del av kyrkornas kulturhistoriska värde ligger i den obrutna kontinui- teten i brukande. Historien visar att det kontinuerliga brukandet har skapat förutsätt- ningar för ett bevarande i ett tusenårsperspektiv!

De medeltida sockenkyrkorna i Sverige har socknarna bedrevs mycket undervisning i stått ouppvärmda genom den allra största kyrkan, och då fick barn och lärare frysa delen av sin historia. På sin höjd fanns det om det inte fanns en eldstad. i sakristian en järnugn, öppen spis eller en kakelugn. Under 1800-talets andra hälft Införandet av uppvärmning förändrades detta och värmen fördes in Behovet av tekniska installationer upp- i kyrkan för att förebygga smittspridning levdes i slutet av 1800-talet som så stort mellan församlingsbor, och för att inte or- att de inte längre kunde hållas utanför saka sjukdomar i onödan. I viss mån hade kyrkorummen. Överintendenten Helgo det också att göra med att präster klagade Zettervall förordade på 1880-talet cen- på kölden vintertid inför domkapitlet. tralvärme i kyrkorna av skälet att den Kyrkoböcker, textilier och andra värdesa- var lättare att dölja än järnugnarna med ker skadades av fukt, mögel och skadedjur. sina rökrör. Ugnarna ansågs alltså vara Innan särskilda skolbyggnader uppfördes i fula, förutom att de också sotade ner väg-

117 gar och valv. Synliga värmekällor hade införandet av värme, elektricitet och till- enligt ett sådant betraktelsesätt ingen läggsisolering. Allt detta påverkade natur- plats i kyrkorummet. Mot värmeugnar- ligtvis gestaltningen och upplevelsen av na anfördes också att de var ineffektiva kyrkorummet. och inte lyckades uppnå målet att öka En av de stora skillnaderna mellan kyr- komforten i kyrkan. Zettervall föresprå- korestaureringarna i slutet av 1800-talet kade kalorifären – förvärmd luft från en och de som utfördes efter första världs- värmekammare blandades i kyrkorum- kriget står att finna dels i hur tillgången met. Kalorifären krävde dock dels att en på tekniska installationer såg ut, dels i hur värmekammare byggdes i anslutning till arkitekter, ingenjörer och församlingar kyrkan, dels att minst två stora öppningar valde att använda dessa. Den tekniska ut- (en för frånluft och en för tilluft) bilades vecklingen gick i en rasande fart från sent i murarna. I sakristian kunde en ugn eller 1800-tal till tidigt 1900-tal: centralvär- kakelugn med fördel användas enligt Zet- metekniken, elektrisk belysning, åskle- tervall. Ytterligare en princip var att låta dare, värmeisolerande skikt samt vatten ånga eller varmvatten cirkulera i rör mel- och avlopp som hörde till ny teknik som lan radiatorer. På 1880-talet var varmvat- introducerades i kyrkor vid denna tid. Det tenrör tjockare än vad de var senare och är alltjämt dåligt känt på vilka grunder ny tog alltså mer utrymme i anspråk när de teknik fördes in i äldre kyrkor och i vilken skulle monteras. Eftersom de inte fick mån den gavs en särskilt anpassad gestalt- synas – värmeteknik ansågs vara profane- ning. Införandet av värmeteknik ledde rande – behövde de bilas in i murar och också till oanade konsekvenser, inte minst valv (om det gällde en ), vilket i form av skador på inredning och föremål. var både kostsamt och svårt att göra i en Den gotländska kyrkan var ännu på befintlig byggnad. 1920-talet i regel uppvärmd enbart med Syftet med kyrkorestaureringarna un- en kol- eller fotogenkamin och ännu inte der 1900-talets första hälft var tvåfaldigt, elektrifierad. I samband med restaurering- dels att gestalta ett idealiserat historiskt ar utförda under 1900-talets andra kvar- tillstånd, dels att föra en byggnad in i den til installerades centralvärme för första egna samtiden med de krav på bekvämlig- gången i dessa kyrkor. Elektricitet infördes het och ändamålsenlighet som detta inne- mer generellt först efter andra världskriget bär. Gestaltningen av kyrkorummet på- då elnätet byggdes ut till att omfatta alla verkades såväl av religiösa föreställningar, delar av . som framväxande känslor för hembygden och det då ganska nya intresset för kyr- kans konsthistoria i Sverige. Till detta bör Höger sida: Exempel på skorsten som var vi också lägga det starkt växande behovet utformad i enlighet med Helgo Zettervalls ideal. av ombyggnad för att passa nyare kom- Sundre kyrka, Gotland. Skorstenen står numera fortbehov, som anpassning av bänkar och på kyrkogården. Foto: M. Legnér (2009).

118 119 De första centralvärmeanläggningarna Centralvärmens intåg sattes in i gotländska kyrkor i början av På 1920-talet var många bostäder och 1900-talet. Björke kyrka utrustades med arbetsplatser i Sverige uppvärmda med värmeledning år 1908. kyrka centralvärmesystem och försedda med utrustades med ett varmluftssystem (ka- elektrisk belysning. En del hade rent av me- lorifär) år 1915, men utan att Överinten- kanisk (fläktstyrd) ventilation. På landsbyg- dentsämbetet först hade tillfrågats. den användes fortfarande spisar, ugnar och Gurneyska ugnar (flänskaminer) av det kakelugnar flitigt. Skolor, kyrkor och andra slag som hade förkastats av Zettervall fort- offentliga rum på landet värmdes i regel på satte att installeras i tidigare helt oupp- det sättet. Elektricitet och värme sågs som värmda kyrkor på Gotland långt in på det nödvändiga för att det svenska folket skulle nya seklet. De var uppskattade i försam- bli mer hygieniskt, friskt och välmående. lingarna eftersom de var billiga, enkla att Elektriskt ljus var en nödvändighet för folk- installera och tillhandahöll viss värme. Till bildningens spridning eftersom det krävdes kyrkor där flänsugnar installerades och bra ljus för att kunna läsa kvällstid. skorstenar byggdes under tidigt 1920-tal Avsaknad av tillräcklig värme var sedan hörde , Grötlingbo, , gammalt ett tecken på fattigdom. Järn- , Mästerby, Sanda och Sproge. Det och kakelugnar, fotogenlyktor och levande bör emellertid ha hänt även senare att en ljus representerade för många det gamla, ugn som ansågs vara förverkad byttes ut smutsiga och fattiga Sverige. Därför är det mot en ny. Ugnar fortsatte att värma för- inte underligt att präster, kyrkoråd, ingen- hållandevis många gotländska kyrkor ända jörer och många arkitekter ansåg att även in på 1950-talet. Det som talade emot ug- medeltida kyrkor borde värmas och lysas narna på 1920-talet var dels att de inom upp, förutom att förses med mer bekväma arkitektkåren ansågs vara fula, dels att de bänkar och funktionella sakristior. Kyr- smutsade ner och utgjorde en brandfara. korna, inklusive de medeltida, skulle inte I slutet av 1920-talet utformade Bygg- tillåtas bli museer utan så långt möjligt nadsstyrelsen instruktioner till kyrkorna motsvara samtidens praktiska behov. om hur installationer skulle utföras för På Gotland var elektricitet inte allmänt att förebygga eldsvådor. En ugn och skor- tillgänglig förrän ett stycke in på 1950-ta- sten som sköttes väl behövde inte utgöra let. På 1920-talet hade endast några få om- en brandfara. Problem uppstod emellertid råden på ön tillgång till elektricitet, och det om skorsten och ugn inte sotades eller in- var då de områdena som hade industriell spekterades regelbundet. Särskilt lutande verksamhet med behov av elkraft. skorstensstockar som låg an mot träkon- med omnejd, Roma, , , struktioner – en vanlig konstruktion på och Valleviken hade elektricitet år 1924. Gotland – var en riskfaktor då sprickor i Femton år senare var nätet utbyggt men murstocken kunde leda till att virket över- omfattade fortfarande bara mindre delar hettades och antändes. av ön: Visbyområdet, fläckvis på mellersta

120 och södra Gotland med koncentration runt arna. Det gäller bland annat Dalhem, , Roma, längre söderut runt Hemse men , Roma, Bunge och Hörsne. Pannorna även i ett bälte nordost om Hemse. På nor- finns emellertid inte kvar även om pannrum- ra Gotland hade kalkstens- och cementin- men ännu används som värmecentral. dustrin fått ett större behov av elkraft med Som redan nämnts var ånga, distribu- Slite, Storugns, Fårösund och hela Vallevi- erad med lågtryck under tidigt 1900-tal, ken elektrifierade. Elektriciteten kunde då en vanlig centralvärmelösning i lokaler som vara tillgänglig för kyrkor i dessa områden. bara skulle värmas ibland. Med ånga kunde Men på större delen av Gotland var elek- man få upp värmen nästan omedelbart vid trisk belysning och värme alltså inte ett al- eldning, jämfört med varmvatten som var ternativ förrän efter andra världskriget. en mindre effektiv lösning för intermittent värme. En annan fördel med uppvärmning Ånglågtrycksvärme med ånga var att den inte krävde tillgång Värme med lågtrycksånga betraktades till elektricitet eftersom det inte behövdes omkring 1920 som ett framsteg i upp- en pump. Det krävdes emellertid att pann- värmningen av medeltida kyrkor jämfört rummet var placerat lägre än ledningen. med den i kyrkorummet vedeldade ugnen. Ångan skulle stiga uppåt i ledningen från Ugnen förknippades med nedsvärtning, pannan, cirkulera och gradvis kylas så att medan lågtrycksånga ännu inte hade knu- den kondenserade. Vattnet rann sedan av tits till problemen med svärtning. Mot slu- egen kraft tillbaka ner i pannan. Före andra tet av 1930-talet började emellertid denna världskriget användes bara fasta bränslen. typ av uppvärmning uppfattas som allt På 1950-talet konverterades sedan många mer föråldrad, och man såg att även den pannor till oljeeldning. svärtade ned och kunde, genom sin inten- Pannrummet skulle enligt den restaure- siva hetta, förorsaka torkskador. Det om- ringsideologi som ville återskapa det med- vända, fuktskador, hade också förekom- eltida kyrkorummet inte synas utifrån, ef- mit då ett ånglågtryckssystem kunde börja tersom det var ett profanerande inslag. Det läcka vatten utan att någon märkte det. behövde alltså grävas ned eller döljas i den På 1920-talet betraktades centralvärme befintliga byggnaden. I Eke kyrka byggdes ännu ganska okritiskt. Den ansågs kunna ett fristående pannhus med kulvert till kyr- ge tillräcklig bekvämlighet, och efter att kan 1964. Vid den tiden grävdes inte längre ugnarna avskaffats skulle det inte längre fö- några pannrum under eller intill kyrkan. rekomma problem med svärtning av väggar Det sista pannrum som grävdes ner under och valv. Några av dessa rör- och radiatorsys- en sakristia till en kyrka, som ingår i en un- tem från 1920- och 30-talen finns kvar och dersökning, låg i Buttle (1956–57). I Sjon- används idag och kan alltså studeras på plats. hem placerades istället några år senare ett Ånganläggningarna från denna tid höll mate- pannrum inuti sakristiebyggnaden. rial- och utförandemässigt en så hög kvalitet Den närmaste anledningen till varför att det inte funnits skäl att byta ut ledning- pannrum slutade grävas efter 1950-talet

121 Sektioner av och plan över pannrummet under sakristian, Östergarns kyrka. Efter Sveriges kyrkor. Gotland, band IV.

122 var att elvärmen hade börjat framställas som lösningen på värme- och skadepro- blematiken i landskyrkorna. Elvärmen behövde en elcentral men inget pannrum, och installationen var mycket billigare. I Östergarn och Hejde lät arkitekten Erik Fant år 1935 gräva ut pannrum un- der sakristian för att göra plats för koks- låda och ångpanna. Företaget var natur- ligtvis vanskligt eftersom det i värsta fall kunde innebära att delar av sakristian och korväggen rasade samman. Arbetet måste utföras i etapper för att inte destabilisera byggnaden. I Östergarn leder en låg dörr in i sakristians källare. Innanför dörren finns idag en oljetank, panna och oljebrännare, men det går fortfarande att se hur rummet användes med den ursprungliga ångpan- nan. Rummet är avdelat med en murad bröstningsvägg på vilken en öppning finns i golvnivå. På den ena sidan förvarades koks eller kol som enkelt kunde skyfflas från öppningen i väggen och in i pannan. Bakom pannan syns ledningarna som le- der till radiatorerna i kyrkan. Golvet göts i betong och försågs med en brunn för att kunna leda bort yt- och grundvatten som kunde tränga in i rummet, eftersom det var placerat strax under marknivå.

Överst till höger: Pannrummet i Östergarns kyr- ka så som det ser ut idag. Bröstningsväggen finns kvar. Koks förvarades till vänster och ångpan- nan stod till höger, något lägre och med en brunn i golvet för att leda bort yt- och grundvatten som kunde tränga in. Foto: A. Broms (2011). Mitten och nederst till höger: Värmekällorna i Östergarn kyrka är inte synliga för den som inte söker upp dem. Foto: A. Broms (2011).

123 Förslag till ånglågtrycksledning i Hejde kyrka 1936. Grova kamflänsrör löpte utmed långhusets väg- gar och på norra väggen i koret. Ett stort element placerades bakom altaret. Källa: ATA, Erik Fants arkiv.

Östergarns kyrka ser idag invändigt ut i läktaren löper kraftiga kamflänsrör som stort sett som den gjorde efter Fants res- döljs effektivt av de slutna bänkarna. I taurering 1935. Den erbjuder på så sätt koret sitter ett stort element inkilat mel- en tredimensionell upplevelse av den i lan väggen och trappan till predikstolen Sverige dominerande restaureringsideo- och ytterligare ett bakom altaret. Rör är logiska praxisen under 1900-talets an- dolda så att de inte ska synas i långhuset. dra kvartil. Liksom pannrummet doldes Upp till läktaren går ledningen bakom en under sakristian placerades alla rörled- trävägg. För den som står i långhuset eller ningar och radiatorer i undanskymda lä- ett stycke in i koret syns inga ledningar gen som gör att de måste sökas upp för oavsett åt vilket håll personen tittar. Fant att kunna ses. Under samtliga bänkar och arbetade medvetet för att så långt möjligt längs långhusets väggar samt uppe på dölja värmekällorna så att endast värmen

124 Ånglågtryck ersätts med elvärme Under krigsåren restaurerades inga kyr- kor, och efter krigsslutet omvärderades kyrkornas behov av centralvärme. Några år efter andra världskriget föreslog Fant ett centralvärmesystem i Etelhems kyrka, men församlingen avvaktade eftersom den inte ville göra ett så omfattande in- Hejde kyrka. Kamflänsrör längs väggen. grepp som att gräva ut ett pannrum Foto: Mattias Legnér. under kyrkobyggnaden. Istället valde församlingen elvärme 1952 som instal- lerades sex år senare. Efter några år med den elektriska värmen gjorde man dock den obehagliga observationen att även denna form av värme smutsade ned väg- garna. Element hade också placerats di- rekt under medeltida väggmålningar och på så sätt skadat dessa. På 1950-talet installerades elvärme i ett antal gotländska kyrkor: Ala, Alva, , Etelhem, , Grötlingbo, Levide, Hejde kyrka. Kamflänsrör under bänkar. Linde, Lojsta, Näs, Rone och Sundre. I Foto: Mattias Legnér. andra delar av landet hade direktverkande elvärme införts i kyrkor tidigare än så. År 1934 lär omkring 200 kyrkor ha använt skulle upplevas medan installationen inte denna teknik. fick synas alls. Särskilt för kyrkor som inte hade cen- Ungefär samtidigt som Östergarns kyr- tralvärme sedan tidigare hade elvärmen ka utrustades med centralvärme pågick ett blivit det mest attraktiva alternativet ef- snarlikt arbete i Hejde kyrka under Fants tersom elnätet hade byggts ut. Installa- ledning. Hejde kyrka hade sedan sekelskif- tionskostnaderna var jämförelsevis låga tet en ugn placerad i långhusets nordöstra och man hoppades även att kostnaden hörn. Nu skulle den ersättas med central- för uppvärmning skulle bli lägre än med värme och den gamla rökkanalen muras centralvärme. Elvärmen kunde enkelt an- igen, även om skorstenen återanvändes. vändas mer intermittent genom att den Utmaningen var ungefär densamma: ett gav effekt omedelbart efter att elementen pannrum behövde grävas ut men vid detta satts på. Den var arbetsbesparande och tillfälle gjordes ett betydligt rymligare även renare på så sätt att man inte behöv- och djupare pannrum än i Östergarn. de hantera bränsle eller aska.

125 Att värma en kyrka permanent med di- Inneklimat för komfort rektverkande el torde i början av 1950-ta- Komfort är människans subjektiva upp- let emellertid ha varit betydligt dyrare än levelse av inneklimatet. Komforten beror att värma den med olja, koks eller kol. Som på inneklimatet samt en rad mänskliga nämnts fanns också den obekräftade för- faktorer. Lufttemperaturen är en självklar hoppningen om att elvärmen skulle vara faktor för komforten. Kroppen är mycket skonsammare mot väggar och valv, vilket känslig för variationer i lufttemperaturen. dock inte visade sig vara fallet. Nedsmuts- I en kyrka har även vägg- och golvtem- ningen har inte särskilt mycket att göra peratur en stor betydelse för komforten. med typen av värmekälla. Istället är det Sitter man intill en kall vägg eller med de luftrörelser i rummet som värmen ger fötterna på ett kallt stengolv kommer det upphov till som rör upp dammpartiklar. att dominera klimatupplevelsen även om När de uppvärmda partiklarna träffar en lufttemperaturen i sig är acceptabel. kall yta, som en stenmur, fastnar de där. Kalla luftrörelser ökar värmeförlusten Uppenbarligen tycks Byggnadsstyrelsens från kroppen och har på så vis en stark kulturhistoriska byrå inte ha varit fullt inverkan på komforten. Turbulenta luft- medveten om orsakerna till nedsmuts- rörelser, med varierande hastighet och ningen före 1960-talet, då svärtningen riktning, upplevs mer obehagligt än jämna började identifieras som ett större pro- luftrörelser. blem än tidigare. Människokroppen har dålig förmåga att känna av den relativa fuktigheten. När det Nutida problem är mycket torrt, under 30 procent relativ De gotländska kyrkorna står nu inför all- fuktighet (RF), eller mycket fuktigt, över varliga problem rörande inneklimatet som 80 procent RF, kan vi känna av det. Det hotar både bevarandet och brukandet. De är alltså endast vid extremt låga eller höga två största problemen är att få till en accep- värden som RF påverkar komforten. tabel komfort när kyrkan används under Kläder har en betydande och, nuför- vintern och att få bort möglet som märks tiden, ofta underskattad effekt på kom- särskilt under sommarhalvåret. Om inte forten. Genom att vi har varma kläder på komfortfrågan kan lösas på ett rimligt sätt oss kan vi få komfort även vid mycket låga får kyrkorna läggas i malpåse under vin- temperaturer. För inte så länge sedan var tern. Mögelproblemen riskerar också att det självklart att man hade ytterkläder på göra byggnaderna oanvändbara. I mindre sig i kyrkan. Det innebar att man kunde utsträckning medför också uppvärmningen låta innetemperaturen variera i takt med risker för skador till följd av uttorkning. utetemperaturen eftersom besökarna an- Det här avsnittet behandlar generella passade sin klädsel efter årstiden. Om frågor om inneklimat i kyrkor och tar upp kyrkobesökaren nuförtiden vill ta av sig yt- aktuella problem i de gotländska kyrkorna terkläderna medför det ökade krav på inne- och vad som görs för att förebygga dessa. temperaturen för att få en god komfort.

126 Kroppens egen värmeproduktion ökar Inneklimat för bevarande med tilltagande aktivitet. Den stillasittan- Olämpligt inneklimat orsakar varje år de kyrkobesökaren har därför krav på hö- kostsamma skador i de svenska kyrkorna. gre temperatur är den som rör sig i samma Många av dessa skador kan förebyggas ge- lokal. nom en medveten och genomtänkt styr- Den tid som man befinner sig i ett visst ning av inneklimatet. I det följande be- inneklimat har också betydelse. Under en skrivs några typer av skador som är vanliga mycket kort tid kan man stå ut med ex- i de gotländska kyrkorna. trema klimat. Under en lång vistelse, hela dagar, måste komforten vara god. Kyrko- Uttorkningsskador besökaren tillbringar mellan en och två De flesta vet att träföremål krymper och timmar i kyrkan, vilket gör att de flesta ändrar form när de torkar, omvänt sväller kan acceptera en något lägre temperatur när fuktinnehållet ökar. Det här innebär än vad man normalt har i en byggnad. att variationer i den relativa fuktigheten Eftersom komfort är den subjektiva orsakar rörelser i träet. Stora variationer upplevelsen av inneklimatet finns det be- kan orsaka synliga formförändringar och tydande variationer mellan olika personer. sprickor. Ett mindre uppenbart, men lika Ålder är en del av den individuella varia- allvarligt problem, är att träföremålens tionen. Somliga vill ha det mycket varmt, ytskikt, färg och grundering, inte rör sig i andra vill ha det svalt. Undersökningar takt med träet utan det uppstår spänning- visar att man i en större grupp kan få de ar som på sikt gör att färgen kan lossna. flesta, men inte alla, att vara nöjda med Den största påfrestningen uppstår vid temperaturen. Generellt sett är det alltid permanent uppvärmning av kyrkor. Under minst fem procent som är missnöjda oav- vintern blir den relativa fuktigheten inom- sett hur man ställer termostaten. hus mycket låg, 20–30 procent, och under Det finns inga svenska allmänna rikt- sommaren går RF upp till 70–80 procent. linjer för inneklimat i kyrkan. Av det Det är en stor och långvarig variation som ovanstående framgår att komforten be- orsakar kraftiga rörelser i träet. ror på en kombination av flera faktorer. I ett bostadshus förväntas temperaturen Biologisk nedbrytning vara 18–20 °C. Med lätta ytterkläder Biologisk nedbrytning är skador på grund och begränsade vistelsetider kan man i av mögel, röta, hussvamp och insekter. en kyrka ha betydligt lägre temperaturer Den biologiska nedbrytningen styrs av en vid förrättning. I normalfallet behöver kombination av temperatur och RF. Hög temperaturen vid förrättning inte över- RF under en längre period medför risk för stiga 16–18 °C. I Nordtyskland har de skador. Vid låga temperaturer avtar akti- protestantiska kyrkorna ett riktvärde på viteten. Varje organism har ett klimatin- 15 °C, i de katolska kyrkorna nöjer man tervall av fukt och temperatur där den sig med 12 °C. trivs bäst.

127 Uttorkningsskador på altartavlan i Lye kyrka. Foto: Tor Broström.

Man får utgå från att insekter och sporer Svärtning från röt- och mögelsvampar finns överallt. Luften inne i kyrkan innehåller alltid par- När betingelserna blir rätt (eller snarare tiklar, till exempel damm och sot från ljus. fel) – det vill säga hög RF, lagom hög tem- Partiklarna svävar i luften och fastnar på peratur och näring i form av organiska ma- de ytor som de kommer i kontakt med. terial – tilltar den biologiska aktiviteten. Ett fenomen kallat termodiffusion gör att Vid bedömning av riskerna för biologisk man får en koncentration av partiklar vid nedbrytning är det viktigt att tänka på att kallare ytor. Svärtningen blir därför märk- de kritiska punkterna ofta är utrymmen i bart värre på kalla ytor. kyrkan med ett mikroklimat som skiljer sig Ovanför värmeelementen, där luft- från kyrkorummet i stort: grund, vind, för- strömmarna är starka och turbulenta sam- varingsskåp, utrymmet bakom tavlor med tidigt som det är en stor temperaturskill- mera. Om man i dessa utrymmen har en nad mellan luft och vägg, får man ofta en lägre temperatur kan RF just där överskrida kraftig och väl synlig svärtning. Ett större tröskelvärdena för biologisk nedbrytning. problem är dock den långsamma och

128 är att få till en acceptabel komfort när kyr- kan används under vintern och att få bort möglet som märks särskilt under sommar- halvåret. Om inte komfortfrågan kan lö- sas på ett rimligt sätt får kyrkorna läggas i malpåse under vintern. Mögelproblemen riskerar också att göra byggnaderna oan- vändbara. I mindre utsträckning medför också uppvärmningen risker för skador till följd av uttorkning. Det följande är en sammanfattning av det uppföljnings- och utvecklingsarbete som pågår i samverkan mellan Samfällig- heten på Gotland, berörda församlingar, Diagram som visar riskzon för mögel. Uppsala universitet samt Energibyrån.

Uppvärmning för komfort jämnt fördelade svärtning man får på väg- De flesta kyrkor värms upp enbart till garna. Varje gång en kalkmålning görs ren förrättningar. Mellan förrättningarna har förstör man lite av originalmaterialet. In- man ingen uppvärmning eller skydds- vändig rengöring av en kyrka är dessutom värme. Detta förfarande kallas intermit- väldigt dyrt. tent uppvärmning. Med intermittent uppvärmning får man ofta en bra kom- Vilket inneklimat ska man ha? promiss mellan kraven på komfort, be- Vi kan konstatera att frågan ”Vilket inne- varande och låg energiförbrukning. Kyr- klimat ska man ha i en kyrka?” inte har kobesökarna får en behaglig temperatur något enkelt och entydigt svar. Det hand- under förrättningen. Med en tillräckligt lar snarare om att hitta former för att fatta snabb uppvärmning hinner träföremålen beslut där man tar hänsyn till alla faktorer inte torka ut. Energiåtgången vid inter- och bygger en långsiktigt hållbar strategi mittent uppvärmning är väsentligt lägre där man balanserar brukandets krav, beva- jämfört med kontinuerlig uppvärmning. rande samt ekonomiska faktorer. Vi har i norra Europa mer än hundra års erfarenhet av intermittent uppvärmning Nutida problem i de gotländska och vi ser att den har fungerat tillfreds- kyrkorna ställande. Avigsidan är att intermittent De gotländska kyrkorna står nu inför all- uppvärmning ställer krav på en värme- varliga problem rörande inneklimatet som anläggning med hög värmeeffekt, vilket hotar både bevarandet och brukandet. De medför en hög fast kostnad. För de kyr- två största problemen som behöver lösas kor som används sällan ser vi nu på många

129 Inglasning av tornrummet i Grötlingbo kyrka. Foto: Tor Broström.

130 håll att man har nått en smärtgräns vad gäller uppvärmningskostnaderna. Vi be- höver tänka i andra banor om kyrkorna ska kunna användas vintertid. I stora kyrkor med relativt få besökare är zonindelad uppvärmning en naturlig lösning. Man värmer upp de ytor och vo- lymer där det finns besökare, resten av kyrkorummet lämnas vid en jämn och stabil RF som är bra ur bevarandesyn- punkt. Det finns två sätt att åstadkom- ma detta. För det första genom en fysisk avgränsning. I Grötlingbo kyrka har man glasat in tornrummet och på så vis skapat ett rum i rummet som lätt kan värmas upp vintertid. För det andra kan man an- vända strålvärme för att rikta värme mot besökarna. Kyrkorna i Lau och Garda har den typen av värmesystem. I bänkarna finns värmeelement och över bänkarna hänger strålvärmare. De vetenskapliga Strålvärmesystem i Lau och Garda. undersökningar som gjorts, med klimat- Foto: Tor Broström. mätningar samt testpaneler där försöks- personer får bedöma klimatet, visar att denna typ av värmesystem kan ge en Mögelproblem acceptabel komfort även om bakgrunds- Under senare år har ett tjugotal gotländ- temperaturen i kyrkan inte är högre än ska kyrkor haft problem med mögel. I en 10 °C. del kyrkor har man hittat mögelpåväxt Den här typen av lösning ger en av- på väggar, möbler, textilier med mera. I sevärt sänkt kostnad, i både investering andra kyrkor känner man en doft utan och drift, samtidigt som bevarandeklima- att orsaken kunnat lokaliseras. Det här tet förbättras. I den tid vi lever i nu kan är ett mycket allvarligt problem eftersom det här vara ett alternativ om landsorts- mögelsvamparna avger restprodukter kyrkorna ska kunna användas vintertid, i som kan vara hälsovådliga. I andra stift framtiden är kanske förutsättningarna an- har man fått stänga kyrkor på grund av norlunda och då kan man lätt ta bort dessa mögelproblem. Saneringskostnaderna är installationer. mycket stora. Som nämnts ovan uppstår risk för mö- gel när det är hög RF och tillräckligt varmt.

131 Mätningar visar att i de gotländska kyrkor- tillförseln kan man på så vis hålla den RF na är risken i de flesta fall störst under sen- inom ett visst intervall. Skyddsvärme, el- sommaren och tidig höst. Men höga nivåer ler grundvärme, innebär att kyrkan värms på RF under andra delar av året kan också försiktigt för att förebygga fuktproblem. göra att fukt ackumuleras i byggnaden vil- Målet är inte en viss temperatur utan att ket bidrar till sommarproblematiken. hålla RF inom ett givet intervall. Det van- ligaste sättet att ordna skyddsvärmen är Mätning och uppföljning genom att hålla en viss grundtemperatur. Mätning och uppföljning av inneklimatet Det innebär att RF kommer att variera är det viktigaste verktyget för att före- måttligt under vinterhalvåret. För att få en bygga skador och problem. Mätningarna bättre styrning av RF kan man låta tem- fungerar inte bara som larmsignal utan peraturen variera. Den optimala tempera- ger också möjlighet till att bättre förstå turen är i det typiska fallet cirka 3–5 °C problemen och dess orsaker. I samtliga högre än utetemperaturen. Rent tekniskt gotländska kyrkor som rapporterat fukt- löser man detta genom att byta ut termo- relaterade problem pågår mätningar. Man staten mot en så kallad hygrostat. provar nu också ett nytt trådlöst system Fuktstyrd grundvärme har installerats för mätdatainsamling, vilket utvecklats och utvärderats i Fårö och Etelhem kyrkor, vid Linköpings universitet. Här finns en vilket tidigare rapporterats i Byggnadshyt- möjlighet att både övervaka och att, på tans årsbok. Den mest väsentliga nyttan sikt, styra inneklimatet på distans. är att man säkerställer ett skonsamt inne- klimat samtidigt som man i många fall får Byggnadstekniska åtgärder energibesparingar genom att temperatu- Byggnadstekniska åtgärder är i regel det ren mellan förrättningar kan sänkas. En första man ser till för att motverka fuktpro- intressant bieffekt är att värmen ibland blem. I de flesta gotländska kyrkor har man slås på under sommaren då den relativa en fukttransport från omgivningen till kyr- fuktigheten blir för hög. Det kan tyckas korummet, huvudsakligen från väggar och märkligt att värma kyrkan då det redan mark. En självklar första åtgärd är att i möj- är varmt, men den höga fukthalten under ligaste mån minska fukttillförseln. Det kan sommaren kan vara väl så skadlig som den man göra med relativt enkla åtgärder som torra luften under vinterhalvåret. hängrännor, dränering och säkrad avrin- ning. Det verkar som om kyrkorna byggda Värmepumpar i sandsten är mer utsatta för fuktpåverkan Luft-luftvärmepumpar har genomgått en utifrån än de som är byggda i kalksten. snabb utveckling med lägre kostnader och bättre prestanda. Dessa värmepumpar har Skyddsvärme tekniska egenskaper som mycket bra pas- Den relativa fuktigheten (RF) sjunker vid sar för just skyddsvärme, man kan ofta uppvärmning. Genom att reglera värme- reducera energiförbrukningen med två

132 tredjedelar. Nackdelar som ska övervägas är det visuella intrycket av installationer- na samt ökad risk för svärtning på grund av invändiga luftrörelser. På Gotland har luft-luftvärmepumpar installerats i Garda och När kyrkor. Erfarenheterna visar att det finns en betydande teknisk-ekonomisk potential i att använda värmepumpar, men det gäller att dimensionera värme- pumparna rätt och lösa installationerna på ett sätt som är både funktionellt och estetiskt tilltalande.

Textilskåp med klimatstyrning I vissa kyrkor har man haft mögelproblem i textilskåp. I de fall där textilierna finns i sakristian kan man ordna skyddsvärme där. I andra kyrkor förvaras textilierna ute i kyrkorummen. Hellre än att värma hela kyrkan kan man värma enbart textilskåpet för att till en rimlig kostnad kunna skydda och bevara textilier i fuktigt inomhuskli- mat. Ett utvecklingsprojekt har genom- förts i samverkan mellan textilkonserve- ringsföretaget Lotine, Gotlands Museum och Högskolan på Gotland. Projektet har omfattat utveckling och utvärdering av textilskåp i tre gotländska kyrkor: Väskin- de, Linde och Hablingbo. En utvärdering visar att textilskåp med klimatstyrning är ett enkelt och till- förlitligt sätt att kontrollera den relativa fuktigheten och förebygga mögel. Den relativa fuktigheten och temperaturen i skåpen har hållits inom ett säkert inter- vall. Energiförbrukningen är mycket låg, helt försumbar i förhållande till att kli- Luftvärmepump i Garda kyrka. matisera hela kyrkan. Foto: Tor Broström.

133 inne och sommartid kändes en mögeldoft. En avfuktare installerades och på kort tid kunde RF sänkas långt under risknivån. Utvärderingen visar vidare att avfuktarna rent tekniskt fungerar bra. Liksom för vär- mepumparna är rätt dimensionering en avgörande faktor. Ett praktiskt problem är att ta hand om det vatten som tas ur inomhusluften. Antingen samlas det i en behållare som måste tömmas, ibland en gång per dygn, eller så måste man ordna en avrinning.

Ventilation De flesta ser nog ventilation som en natur- Textilskåp med klimatstyrning. lig åtgärd för att bli av med fukt i en bygg- Foto: Tor Broström. nad. I de gotländska kyrkorna är det inte så enkelt. Under vår och försommar, då kyrkan ännu är nerkyld efter vintern, kan Avfuktning kondens på stengolv och på väggar uppstå Avfuktning innebär att man helt enkelt då man vädrar. Den varma och fuktiga tar bort fukt ur luften. Fram till nu har uteluften kyls ner vid kontakt med de kalla man inte använt avfuktare i kyrkor i någon ytorna inomhus och kondenserar. I vissa större omfattning. Skälen till det har varit kyrkor kan man se att det bildas vatten på kostsamma investeringar, behov av tillsyn stengolven då man vädrar på våren. och underhåll samt apparater som stör Hur ska man då vädra, eller ventilera, upplevelsen av kyrkorummet, både visu- en kyrka? Det beror på fukttillståndet ellt och ljudmässigt. Nu ökar behovet av inne och ute. När uteluften är torrare är kostnadseffektiva lösningar för fuktstyr- inneluften så innebär en luftväxling att ning samtidigt som avfuktarna har blivit man sänker fuktnivån inne i kyrkan. Med bättre och billigare. utgångspunkt från klimatmätning inne I de flesta av de kyrkor där man haft mö- och ute kan man enkelt styra ventilatio- gelproblem finns nu avfuktare. Efter några nen så att fläkten går enbart när man får år kan man konstatera att de har haft av- den önskade uttorkningseffekten. Det här sedd effekt, mätningarna visar att fuktig- är en teknik som används i vanliga hus för heten går ner under risknivån och upple- att kontrollera klimatet på vindar och i velsen av inneklimatet är bättre. Som ett krypgrunder. exempel kan nämnas Näs kyrka där man Uppsala universitet har gjort försök under flera år hade extremt hög fukthalt med denna teknik i kyrka. Här

134 har den styrda ventilationen komplette- mögelproblemen kan vara ett tidigt tecken rats med solvärme. Resultaten från det på att vädret förändras. En förhöjd tempe- första året visar att man för bort stora ratur medför lägre kostnader för uppvärm- mängder fukt från byggnaden och att ning, men en ökad fuktighet ger större man får en tydlig sänkning av RF. Under kostnader för att hålla RF under risk nivån. korta perioder behövs ett komplement i I ett stort europeiskt projekt, Climate form av avfuktning eller skyddsvärme. for Culture, har Uppsala universitet till- Styrd ventilation är en intressant lösning samman med ett trettiotal partners försökt eftersom den är mycket billigare i både bedöma risker till följd av framtida klimat- inköp och drift jämfört med uppvärm- förändringar. Metoden utgår från simule- ning eller avfuktning. ringar av det framtida globala klimatet, det är samma typ av beräkningar som ligger till Framtida utmaningar grund för rapporterna från FN:s klimatpa- Det framstår allt mer tydligt att vi står in- nel. Det framtida uteklimatet används som för en klimatförändring. Kyrkorna som står indata för byggnadssimuleringar vilket ger mer eller mindre uppvärmda är särskilt ut- uppfattning om det framtida inneklimatet satta för en klimatförändring. De ökade i olika typer av byggnader. I nästa steg görs riskbedömningar vilka sedan sammanfat- tas i kartor som visar hur olika typer av risker förändras över tiden.

Diskussion De gotländska kyrkorna har brukats och bevarats i många hundra år. De är goda ex- empel på hållbar utveckling. För att möta nutidens problem behöver vi ta fram lös- ningar som skapar förutsättningar för en fortsatt långsiktig och hållbar utveckling. Generellt brukar man tala om tre dimen- sioner som skapar förutsättning för en hållbar utveckling: den ekonomiska, den ekologiska och den sociala. Den ekonomiska dimensionen innebär att lösningarna måste vara ekonomiskt gångbara även för små församlingar med vikande ekonomi. Det handlar om inves- teringar och driftskostnader. Åtgärdernas kostnader ska vägas mot de kostnader som Avfuktare i Näs kyrka. Foto: Tor Broström. kan uppstå vid skador.

135 Styrd ventilation med solvärme i Hangvar kyrka. Foto: Tor Broström.

136 Exempel på en karta som visar hur inomhusklimat och risk förändras under hundra år.

Den ekologiska dimensionen innebär För att trygga ett fortsatt brukande och här framförallt att vi ska spara på energi bevarande av de gotländska kyrkorna be- och använda förnybar energi när det är höver vi ta fram lösningar som ger både möjligt. Det finns ju nu en allmän insikt komfort och ett bra bevarandeklimat. om att energiförbrukning inte bara är en Lösningarna ska vara enkla, robusta samt fastighetsekonomisk fråga utan det finns energi- och kostnadseffektiva. Begräns- även en koppling till den globala miljön. ningarna ligger inte i första hand på det Den sociala dimensionen handlar om tekniska planet utan det gäller att systema- kyrkobyggnadens funktion i samhället och tiskt följa upp vad som händer i kyrkorna i församlingen. Här ingår också de kultur- och utifrån det fatta långsiktiga och stra- historiska värdena som ju också kan be- tegiska beslut. För att uppnå detta krävs traktas som en icke förnybar resurs vilken att det lokala engagemanget kompletteras ska bevaras till kommande generationer. med ett professionellt stöd i förvaltningen.

137