http://www.diva-portal.org
This is the published version of a paper published in Svensk teologisk kvartalskrift.
Citation for the original published paper (version of record):
Rosenius, M. (2012) Lex orandi, lex credendi eller lex credendi, lex orandi: om liturgi och ecklesiologi i "Teologiska grundprinciper för arbetet i 2006 års kyrkohandboksgrupp" och "Mässans grundordning". Svensk teologisk kvartalskrift, 88(2): 78-88
Access to the published version may require subscription.
N.B. When citing this work, cite the original published paper.
Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-67703 Svensk Teologisk Kvartalskrift. Årg. 88 (2012)
Lex orandi, lex credendi eller lex credendi, lex orandi Om liturgi och ecklesiologi i Teologiska grundprinciper för ar- betet i 2006 års kyrkohandboksgrupp och Mässans grundord- ning
MARIE ROSENIUS
Marie Rosenius är doktorand i religionsvetenskap med inriktning historisk- sys- tematisk teologi, vid institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet. Sedan 2010 arbetar hon med sin doktorsavhandling Från statskyrka till trossam- fund: Svenska kyrkan, samma kyrka?
Inledning sammanhang där Avery Dulles och Alexander Schmemann är samtalspartners. Då den liturgis- Just nu pågår en grundlig revision av Den svens- ka utvecklingen i Svenska kyrkan är insatt i ett ka kyrkohandboken, som ska mynna ut i ett slut- vidare sammanhang är Dulles och Schmemanns förslag år 2015. Den kyrkohandbok som utarbe- teorier en särskild tillgång då de genom sin ka- tas kommer att bli den första efter Svenska tolska respektive ortodoxa hemvist bidrar med kyrkans omvandling från statskyrka till trossam- ecklesiologiska perspektiv hämtade ur en breda- fund, och den åttonde antagna kyrkohandboken re allmänkyrklig, ekumenisk, tradition. Deras sedan reformationen. Syftet med föreliggande kyrkoteorier är dessutom redan etablerade i eck- artikel är att analysera och diskutera de implicita lesiologiska samtal som förs i Sverige. Jag ecklesiologiska utgångspunkterna i de två do- anknyter dessutom till den spänning, som utspe- kumenten: Teologiska grundprinciper för arbe- lat sig över tid mellan frihet och uniformitet, i tet i 2006 års kyrkohandboksgrupp och Mässans relation till Svenska kyrkans gudstjänstliv. Där- grundordning. De två dokumenten har på kyrko- efter lämnas en kort beskrivning av huvuddragen styrelsens uppdrag utarbetats av 2006 års kyrko- i 2006 års kyrkohandboksgrupps grundprinciper. handboksgrupp. Jag studerar därför inte den vi- Efter en mer övergripande analys av dokumen- dare handboksprocessen som sträcker sig över ten följer en mer ingående analys av mässord- en längre tid, utan väljer istället att göra ett kon- ningens fyra moment. Jag kartlägger genom hela kret nedslag i dessa två specifika dokument som analysen de utgångspunkter som föreslås ligga dock har fungerat som viktiga utgångspunkter till grund för morgondagens liturgi och implicit för arbetet med en ny kyrkohandbok för Svenska också ecklesiologi för att i artikelns avslutande kyrkan. Min artikel tar inte heller hänsyn till de del diskutera ett genomgående mönster, och hur remissvar dokumenten genererade år 2010, men man teologiskt kan tänka kring det. kan däremot sägas vara ett bidrag i fas med des- sa. Jag gör en ecklesiologisk kontextualisering genom att inleda artikeln med en kort bak- Svenska kyrkan: En folkkyrka grundsbeskrivning. I beskrivningen presenteras Enhetssamhället och enhetskyrkan kom på allvar två olika förståelser av folkkyrkan. Bakgrunden att börja krackelera i mitten på 1800-talet. En fri och de av kyrkohandboksgruppen utarbetade do- offentlighet och ett nytt folkrörelsesverige bi- kumenten sätter jag sedan in i ett teologiskt drog här starkt till den utveckling som med tiden Lex orandi, lex credendi… 79 skulle skapa ett generösare utrymme åt den et- sägas ha förändrat gudstjänsten på ett mer niska, religiösa och kulturella mångfalden som genomgripande sätt sedan kristendomen gjorde idag återfinns i Sverige. Som ett led i denna ut- sitt intåg i Sverige.4 Förståelsen av kyrkan som veckling omvandlades vid millennieskiftet Guds folk tycks också efter aktualiserandet ha Svenska kyrkan från en statskyrka till ett tros- fortsatt prägla Svenska kyrkans självförståelse, samfund. Hennes karaktär som öppen rikstäck- organisation och ledning. Så kom till exempel ande folkkyrka har i lag samtidigt vidmakthål- KG Hammar, ärkebiskop i Svenska kyrkan lits. Ambitionen inför organisationsförändringen 1997-2006, att beskriva kyrkan just som ett var att hon, trots sin nya form, till sin identitet medvetet och engagerat gudsfolk.5 Med en sådan skulle förbli densamma. Folkkyrka som identi- ecklesiologi som grund tenderar samtidigt skill- tetsbestämning är emellertid långt ifrån självklar. naden mellan ämbetsbärare och lekmän att tonas Förståelsen av begreppet är mångfacetterad och ned. disparat och skiljer sig också avsevärt åt över tid. Vad som gör synen på kyrkan som Guds folk Detta gör sig inte minst tydligt i jämförelsen extra intressant i detta sammanhang är att den mellan det Billingska folkkyrkotänkandet och ett relaterar till det disparata folkkyrkotänkandet senare demokratiskt folkkyrkotänkande. Medan som presenterats. Jag syftar här närmast på den folkkyrkan för Einar Billing framstod som en risk för dualism som kyrkomodellen enligt Dul- kyrka för folket i vilken Guds förekommande les rymmer. En dualism där kyrkan som ett nät- nåd stod i centrum, kom det demokratiska folk- verk av mellanmänskliga relationer inte hänger kyrkotänkandet som aktualiserades på 50-talet samman med kyrkan som mystik nådekommuni- istället att handla om folkets kyrka, en kyrka där on.6 Om förståelsen av kyrkan som mellan- folket står i centrum. Denna senare förståelse av mänskliga relationer tar över framstår inte längre kyrkan växte fram med anledning av en föränd- kyrkan som den förmedlare av uppenbarelsen rad samhällssituation där det ansågs nödvändigt Billings folkkyrkotanke skulle kunna sägas ge att bryta kyrkans isolering från samhällslivet ge- uttryck för. Folket framträder här inte som mot- nom att stärka relationen mellan kyrka och folk.1 tagande objekt utan, i enlighet med den senare Tanken var att Svenska kyrkan i ett pluralistiskt demokratiska folkkyrkotanken, som kyrkans tidevarv, på så sätt skulle kunna förbli folkkyrka. subjekt och kyrkan blir folkets kyrka. Om för- Avery Dulles beskriver paradigmatiska skiften ståelsen av kyrkan som nådekommunion istället genom historien ifråga om kyrkosyn. Den senare tar över, ställs nåden visserligen på Billingskt vis tidens snabba samhällsförändringar skulle alltså i centrum men kyrkan flyr, enligt Dulles, in i ett utifrån hans beskrivning ha bidragit till de snab- mystikt inre.7 En utveckling det senare demokra- ba ecklesiologiska skiften vi kan notera på sena- tiska folkkyrkotänkandet ville råda bot på. re tid, skiften som visar på en tydlig koppling mellan samhälle och kyrka. Demokratiserings- trenden som pågått sedan 1700-talet i väst, och som starkt intensifierades efter andra världskri- Kyrkan och sekularismen get, blir här ett träffande exempel då den, enligt De två slagsidor som dualismen i gudsfolkstan- Dulles, aktualiserat förståelsen av kyrkan som ken kan föra med sig kan relateras till olika förs- Guds folk.2 En förståelse av kyrkan som dessut- tåelser av folkkyrkan, men också till Alexander om influerade Svenska kyrkan på 60- och 70- Schmemanns beskrivning av två skilda yttringar talet.3 Perioden under 1900-talets senare del kan, på kyrklig acceptans av sekularismens syn på tillsammans med 1500-talets reformationstid, religionens roll. Ninna Edgardh beskriver
1 Thomas Ekstrand, Folkkyrkans gränser: En teolo- 4 ”Kort tillbakablick” URL =
Schmemanns kritik mot en verklighetsförståelse nom liturgin”.12 Frank Senn konstaterar i sin tur där sakralt skiljs från profant, religion från liv, att “Liturgi är den handling genom vilken kyr- och där religionens roll begränsats till att stå till kans liv och uppdrag kommer till paradigmatiskt förfogande med tröst och som andlig berikare.8 I och centralt uttryck”.13 Det tycks med andra ord detta sammanhang beskriver hon vidare att finnas en interaktion mellan kyrkans självförstå- Schmemann med utgångspunkt i 60-talet funnit else och liturgi som skapar och upprätthåller att kyrkor allt för mycket accepterat denna be- kyrkans väsen. gränsade roll, antingen genom att som religion representera en avskild andlig sfär, eller genom att sälla sig med det sekulära och verka i samhäl- let som en etisk kraft bland andra.9 Schmemann Den svenska kyrkohandboken kritiserar alltså en tendens som enligt honom fått Det har genom historien funnits en spänning vissa kristna teologer att ge upp tanken om det mellan uniformitet och frihet i relation till transcendenta eller t.o.m. lämna själva tanken Svenska kyrkans gudstjänstliv. Vad spänningen om Gud.10 Han vänder sig emot detta då själva relaterat till har emellertid sett olika ut över tid, kyrkan för honom är ett sakrament. liksom innebörden av de till synes givna begrep- En likhet mellan de två ytterligheter som ryms pen. Kyrkolagen 1686 präglades av liturgisk uni- i ”gudsfolksmodellens” dualism och de två eck- formitet. Vid kyrkolagens tillkomst var denna lesiologiska tendenser Schmemann diskuterar är uniformitetsregel klart exklusiv; ”förutom och av intresse. De motiv som låg bakom det senare vid sidan om de i KL angivna gudstjänsterna demokratiska folkkyrkotänkandet, ett folkkyrko- fick inga andra förekomma.”14 Under stormakts- tänkande som i sin tur harmoniserar med den tiden var uniformitetskravet främst politiskt be- uppfattning som förstår kyrkan som ett nätverk tingat men det fanns även en teologisk motiver- av mellanmänskliga relationer, tycks nämligen, i ing, liturgin kunde t.ex. enligt kyrkohand- enlighet med Schmemanns teori, indikera att se- boksförslaget 1854 karaktäriseras ”såsom en för- kularisering i någon form faktiskt har befordrats samlingens bekännelse, ett dess symbolum”.15 av rådande ecklesiologi.11 Det utgjorde således ”ett kyrkans sammanhål- Utifrån Dulles resonemang om ecklesiologis- ka skiften och en på 1900-talet övergripande för- skjutning till en förståelse av kyrkan som ”Guds 12 folk” blir kopplingen mellan ecklesiologi och “the ecclesia exists in and through the leitourgia” (min översättning) Alexander Schmemann “Theology samhällsliv tydlig. Det finns emellertid också en and Liturgical Tradition”, 11-20 i Liturgy and Tradi- nära koppling mellan ecklesiologi och kyrkans tion: Theological Reflections of Alexander Schme- inre liv, det vill säga en koppling mellan eckle- mann, red. Thomas Fisch (New York: St Vladimir´s siologi och liturgi. Enligt Schmemann är hela Seminary Press, 1990), 17. kyrkans liv en liturgi, ”kyrkan existerar i och ge- 13 ”The liturgy is the activity in which the life and mission of the church are paradigmatically and cen- trally expressed.” (min översättning) Frank C. Senn, Christian Liturgy: Catholic and Evangelical (Min- 8 Ninna Edgardh, Gudstjänst i tiden: Gudstjänstliv i neapolis: Fortress Press, 1997), 4. Svenska kyrkan 1968-2008 (Lund: Arcus förlag, 14 Lars Eckerdal, ”Kyrkolag och liturgi i Svenska kyr- 2010), 211. kan: Översikt över kyrkorättslig praxis”, 409-425 i 9 Ibidem. Svenska kyrkans gudstjänst; Huvudgudstjänster och 10 Alexander Schmemann, För världens liv (Örebro: övriga gudstjänster. Bilaga 1. Gudstjänst i dag. Litur- Anastasis Media, 2005), 82. giska utvecklingslinjer (SOU 1974: 67: Stockholm, 11 Se José Casanovas distinktion: “theory of seculari- 1974), 415. zation is actually made up of three different proposi- 15 Lars Eckerdal, ”Högmässa och nattvardsgudstjäns- tions: secularization as religious decline, seculariza- ter i 1942 års kyrkohandbok”, 25-43 i Svenska kyr- tion as differentiation, and secularization as kans gudstjänst: Huvudgudstjänster och övriga guds- privatization” José Casanova, Public Religions in the tjänster. Bilaga 1. Gudstjänst i dag. Liturgiska Modern World (Chicago/London: The University of utvecklingslinjer (SOU 1974:67: Stockholm, 1974), Chicago Press, 1994), 7. 26. Lex orandi, lex credendi… 81 lande band.”16 1942 års kyrkohandbok präglades års kyrkolag och avgörandet gällande nya guds- ännu av enkelhet och fast struktur, men på 1960- tjänstformer har många gånger beslutats i dom- talet, d.v.s. vid samma tid som ”gudsfolkstan- kapitlen och också på församlingsnivå. I en stat- ken” gjorde sitt intåg i Svenska kyrkan, kom en lig utredning från 1974 konstaterar Lars mer påtaglig kamp mellan uniformitetskrav och Eckerdal att tillämpningen av uniformitetsprin- friare gudstjänstformer att uppstå. 1968 års kyr- cipen i praxis kommit att innebära ”att principen kohandbokskommitté initierade en försöksverk- om gudstjänstlivets enhetlighet förvandlats från samhet vars anda kom att prägla 1986 års hand- ett krav på yttre likformighet till snarare ett kva- bok. En handbok som inbjudit till fortsatt litativt krav på läroenhet”.19 En läroenhet som experimentverksamhet och målgruppsanpass- ifråga om 1976 års gudstjänstordning emellertid ning. Om man ser till Svenska kyrkans guds- kan ifrågasättas.20 Det går dessutom att ifrågasät- tjänstliv utifrån denna korta historiska redogörel- ta läroenheten i 1986 års kyrkohandbok utifrån se kan det generellt sägas att kontrasten mellan dess många fakultativa alternativ.21 en mycket lång period präglad av enhetlighet och en relativt kort period präglad av stark för- änderlighet är mycket påtaglig. Den senare delen av 1900-talet ger med andra ord i gudstjänsthän- Kyrkohandboksgruppens seende uttryck för ett avgörande trendbrott. grundprinciper Arbetet med att foga samman strävan efter De teologiska grundprinciperna för den kyrko- flexibilitet respektive fasthet i gudstjänsten har handbok som nu är på väg att utarbetas visar på sett olika ut före respektive efter sekelskiftet. en strävan efter att återvända till en i grova drag Medan det tidigare handlade om en översyn av enhetlig ram. Istället för de många gudstjänstty- ritualen i Den svenska kyrkohandboken kom per dagens kyrkohandbok rymmer vill man istäl- man på 1900-talet också att ägna sig åt översyn let skapa en enda gemensam grundordning.22 En av gudstjänsttyper och lagstiftningens ramar. I ordning som gäller för både högmässa och guds- 1920 års kyrkomöte fattades flera beslut om re- tjänst utan nattvard.23 Inom denna gemensamma former gällande gudstjänstliv. En linje i arbetet ram ska det dock finnas en alternativrikedom med dessa reformer var högmässans utlokalise- som är tillämplig utifrån en mångfald av lokala ring. Härigenom uppkom lagar som skapade behov. Genom bevarandet av ordo, omsatt i en möjlighet för ”högmässogudstjänsts förrättande ordning i form av fyra huvuddelar; Samling, Or- å annan plats än i kyrka” och nattvardsfirande det, Måltiden och Sändning, menar sig hand- ”på annan plats än i kyrka, i högmässan eller el- boksgruppen ha bidragit till det ”igenkännande” 17 jest.” En annan linje var förenklingens där som kyrkostyrelsen frågar efter. Tänkandet om barngudstjänsten blev ett alternativ och förkortad ordo och inkulturation ses också som ett verktyg högmässa ett annat. Dessa alternativ infördes båda i 1942 års kyrkohandbok och motiverades av behovet att de skulle ”öppna vägen till hög- 19 Eckerdal, ”Kyrkolag och liturgi i Svenska kyrkan: mässan.”18 Obligatoriska gudstjänsttyper har un- Översikt över kyrkorättslig praxis”, 425. 20 der senare delen av 1900-talet ändrats så att de Bengt Hägglund, Traktat om Liturgin i den Svenska än mer kan utformas efter lokala behov, vilket de kyrkan (Göteborg: Kyrkliga Förbundets Bokförlag, 2000), 24. skilda huvudgudstjänstformerna i 1986 års kyr- 21 kohandbok ger uttryck för. Parallellt med strävan Hägglund, 14-16. 22 Teologiska grundprinciper för arbetet i 2006 års efter flexibilitet i gudstjänstlivet har man också kyrkohandboksgrupp (Uppsala: Svenska kyrkan, försökt bibehålla enhetligheten. Enhetlighet har 2009), 11. dock uppfattats på ett annorlunda sätt än i 1686 23 I dokumentet Mässans grundordning framställs det- ta tydligt ”Den gemensamma gudstjänsten (idag hu- 16 Ibidem. vudgudstjänst) kan firas enligt två likvärdiga huvudal- 17 Eckerdal, ”Kyrkolag och liturgi i Svenska kyrkan: ternativ, med eller utan nattvard. I det första fallet Översikt över kyrkorättslig praxis”, 420. kallas gudstjänsten högmässa, i det andra gudstjänst.” 18 Eckerdal, ”Högmässa och nattvardsgudstjänster i Mässans grundordning (Uppsala: Svenska kyrkan, 1942 års kyrkohandbok”, 27. 2009), 7. 82 Marie Rosenius till hjälp att härbärgera spänningar i gudstjänsten i handling.27 I den västerländska kyrkan har där- som exempelvis mellan allmänkyrklig tradition för ofta nya trostolkningar och betoningar i tros- och lokal gestaltning, mellan fakultativa och ob- läran kommit att återspeglas i liturgiska refor- ligatoriska gudstjänstmoment och mellan igen- mer. I de ortodoxa och österländska kyrkorna kännande och flexibilitet.24 har däremot sådana liturgiska reformer ansetts Kyrkohandboksgruppen beskriver gudstjäns- främmande28. Till skillnad från tendensen i vissa ten som både transkulturell, motkulturell, kon- västerländska traditioner framstår liturgin här textuell och interkulturell. Den lokalt firade inte som en pedagogisk mötesagenda färgad av gudstjänsten rymmer dessutom enligt kyrko- sin tid. I öst syftar istället liturgi allt sedan forn- handboksgruppens grundprinciper minst tre di- kyrkan på eukaristi, tacksägelsen i kristusmötet. mensioner: 1) Kyrka, i vilken här både den Att förstå gudstjänsten som ”lex orandi, lex cre- världsvida kyrkan och Svenska kyrkan inklude- dendi” (fri översättning: så som man ber så tror ras 2) Församling, där den lokalt gudstjänstfi- man), som är en klassisk benämning på dynami- rande församlingen åsyftas och 3) Individen, så ken i gudstjänsten mellan tro och bön, blir så- som hon vill vara, bli uppfattad och bemött.25 lunda utifrån dessa skilda förståelser av liturgi, Gudstjänstens olika aspekter och moment be- inte självklar. Olika teologiska läger inom den skrivs som hemmahörande inom dessa olika di- protestantiska kyrkan har också utifrån en funk- mensioner. I Svenska kyrkans tolkning av hur tionell förståelse av liturgin visat sig vela forma ordo kan uttryckas i dagens Sverige anses idealet gudstjänsten på egna villkor. Man har hävdat rät- vidare vara ett samspel mellan dessa dimensio- ten att kontrollera gudstjänsten och forma den i ner; mellan kyrka, församling och individ. Också enlighet med ”lex credendi”.29 på ett relationellt plan lyfter grundprinciperna I kyrkohandboksgruppens grundprinciper fram tre aspekter. Här är det fråga om det framgår det att lex orandi, lex credendi också ”(tre)dubbla kärleksbudet” som innebär att den gäller i Svenska kyrkan. Handboksgruppen äm- kristna gudstjänsten både har att levandegöra re- nar också hålla fast vid ett gemensamt hand- lationen med Gud, relationen människor emellan lingsmönster; ordo, i form av fyra sammanhållna och med skapelsen och människans relation med skeenden vilket skulle kunna tala för att det, mitt sig själv och sitt inre.26 Kyrkohandbokens vikti- i arbetet med att göra gudstjänsten inklusiv och gaste uppgift är enligt handboksgruppen att bidra lokalanpassad, också finns en vilja att ombesörja med ett levande språk för gestaltandet av dessa och beakta allmänkyrklig tradition. Principerna relationer i samstämmighet med kyrkans tro, be- vittnar generellt om att det stora konsttycket i kännelse och lära. handboksgruppens pågående arbete just är att famna spänningen mellan uniformitet och frihet, och mellan det allmänkyrkliga och det lokala i en och samma gudstjänstordning. Ett till synes En övergripande analys genomtänkt pedagogiskt grepp är också framträ- Som framgår av kyrkohandboksgruppens grund- dande i det förslag som utarbetats; ett försök till principer ska gudstjänsten uttrycka Svenska kyr- jämkande mellan dessa ytterligheter. Förståelsen kans tro, bekännelse och lära. Liturgin uttrycker av ordo kan också i viss mån sägas harmonisera bevisligen tro. Men som Carl Henrik Martling med handboksgruppens sätt att utföra uppdraget skriver väcker och fostrar liturgin också till tro, i det att ordo också i sig själv rymmer en inne- läran förmedlas då tron formas i ord och omsätts boende spänning. En spänning Gordon Lathrop beskriver som en spänning mellan olika motpo- ler i våra liv som i liturgin hålls samman genom
24 Teologiska grundprinciper för arbetet i 2006 års kyrkohandboksgrupp, 5-6. 27 Carl Henrik Martling, Liturgik: En introduktion 25 Teologiska grundprinciper för arbetet i 2006 års (Stockholm: Verbum, 2006), 18. kyrkohandboksgrupp, 12. 28 Ibidem. 26 Teologiska grundprinciper för arbetet i 2006 års 29 Schmemann, “Theology and Liturgical Tradition”, kyrkohandboksgrupp, 11. 14. Lex orandi, lex credendi… 83
Guds nåd.30 Samtidigt kan frågan ställas om de människor i Kristus och därmed livet i guds- fyra huvudrubrikerna handboksgruppen lägger tjänsten och gudstjänsten i livet. så stor vikt vid, verkligen kan stå som garant för I kyrkohandboksgruppens förslag på grund- en levande liturgi då väldigt mycket av det som ordning tenderar inte bara de givna partikulära ryms under de fyra rubrikerna är tänkt att bli fa- strukturerna i ordo att suddas ut, form och inne- kultativt. Lathrop har även framfört synsättet håll tycks heller inte fullt ut hänga samman. om liturgin som en helgedom av mening, vilket Grundprinciperna deklarerar: ”Handbokens upp- förutsätter ett fullt och klart ordo. I boken Holy gift är att skapa den ordets ram som handlingen Things betonar han detta:”the liturgy is a sanctu- behöver, utan att förminska handlingens förmåga ary of meaning for us. […] It does so, however, att stå för sig själv”.32 Medan kyrkoherden tillde- only when the ordo is full and clear”.31 En fråga las ansvaret för gudstjänstens ram, det vill säga relaterad till handboksgruppens dokument blir gestaltandet av kyrkans tro bekännelse och lära, därför om ordo i tillräcklig omfattning upprätt- ger kyrkohandboksgruppen människor i allmän- hållits, då dess själva anatomi som jag ser det het mandat att påverka gudstjänstens utformning består av ett sakramentalt skeende, där inte bara inom dessa ramar. Något som sannolikt, med den övergripande strukturen utan också de parti- alla fakultativa innehållsliga moment, skulle kulära orden och handlingarna, spänningsfullt kunna innebära att glappet mellan form och in- ställda sida vid sida, skapar gudsmöte och upp- nehåll med tiden vidgas betydligt. ståndelseliv. Tendensen att gudstjänstordningens ram och Den förståelse av ordo som präglar kyrko- innehåll separeras för att uppfylla tillsynes dis- handboksgruppens grundprinciper är ekumeniskt parata förväntningar och behov kan analyseras influerad men samtidigt färgad av det funktio- utifrån Dulles teori om gudsfolksmodellens dua- nella tänkandet i väst. Ordo kan dock inte be- lism vilken innebär att kyrkan som ett nätverk av traktas som uppfyllt i teknisk mening utan måste mellanmänskliga relationer inte hänger samman hänga samman i sakramental mening. Det funk- med kyrkan som mystik nådekommunion. Den tionella tänkandet blir också tydligt i det igen- övergripande strukturen, ordo, kan nämligen ut- kännande som beskrivs som baserad i gudstjäns- ifrån kyrkohandboksgruppens dokument tolkas tens ordo. Detta igenkännande får nämligen i som ett bejakande av förståelsen av kyrkan som kyrkohandboksgruppens dokument främst en nådemedelsinstitution. Gudstjänstinnehållet, det pragmatisk ton. Igenkännandet handlar här om fakultativa, utrymmet för inkulturation, kan i sin att mitt i glädjen över mångfalden också kunna tur tolkas som ett bejakande av förståelsen av känna igen sig i gudstjänsten. Gudstjänsten som kyrkan som mellanmänskligt nätverk. Ett separe- både transkulturell, motkulturell, kontextuell och rande av gudstjänstens form och innehåll skulle interkulturell relateras till detta igenkännande. utifrån en sådan tolkning följaktligen gestalta Även om gudstjänsten utifrån en transkulturell den dualism gudsfolksmodellen enligt Dulles förståelse också beskrivs som densamma alltid löper risk att utveckla. De två olika aspekterna och överallt, tycks dock den djupare sakramenta- av kyrkan som ryms i gudsfolksmodellen skulle la förståelsen av igenkännandet i ordo tona bort. alltså utifrån denna analys inte hålla samman när Igenkännandet blir, oavsett om det lokaliseras kyrkosynen tar form i liturgin. Det som ryms till ett personligt plan, ett församlingsplan, ett inom ramen får som handboksgruppens doku- nationellt plan eller ett globalt plan, något inom- ment uttrycker det ”stå för sig själv”.33 världsligt. I kontrast till kyrkohandboksgruppens De två folkkyrkobegreppen, Billings folkkyr- redogörelse skulle det istället kunna hävdas att kotänkande och det senare demokratiska folk- igenkännandet i ordo handlar om att vi i det sak- kyrkotänkandet kan, som tidigare har aktualise- ramentala skeendets brytning mellan Kristi död rats, relateras till de två aspekter av kyrkan som och uppståndelse ska känna igen oss själva som dualismen i gudsfolksmodellen ger uttryck för.
30 Gordon W Lathrop, Holy Things: A Liturgical The- 32 Teologiska grundprinciper för arbetet i 2006 års ology (Minneapolis: Fortress Press, 1993), 126. kyrkohandboksgrupp, 20. 31 Lathrop, 217. 33 Ibidem. 84 Marie Rosenius
De får nu tillsammans med Schmemanns teorier Gud. Bibelns status tonas också ner och blir sna- stå till tjänst i en mer ingående analys. Ett di- rare en bok bland andra böcker än böckernas stinkt drag i den nyare demokratiska folkkyrko- bok. Kyrkohandboksgruppen skriver: ”I Ordet tanken som jag relaterat till kyrkan som mellan- lyssnar vi till de många vittnesbörden om Guds mänskligt nätverk, är att folket omvandlats från nåd och om Guds utmaningar till samhälle och objekt till subjekt och kyrkan därigenom blivit liv, om lag och evangelium. Därför ställs många folkets kyrka. Detta distinkta drag löper också texter och röster sida vid sida, både från Bibel som en röd tråd genom kyrkohandboksgruppens och från vår egen tid. Och vi bereds rum att dokument. Det handlar om ett bemyndigande av lyssna till våra egna inre röster.”36 Helt i linje individen och en strävan bort från hierarkiska med nedtonandet av bibelordet framgår det av strukturer. grundprinciperna att endast evangelieläsningen förblir ett obligatorium i den gemensamma guds- tjänsten. Det demokratiska folkkyrkotänkandet fram- Mässordningens fyra moment träder också mycket starkt i kyrkohandboks- Om man ser till ”Mässans grundordning” gör sig gruppens förslag att göra beredelsen med synda- den nya demokratiska folkkyrkoteologin sig gäl- bekännelsen och förlåtelsen fakultativ, så också lande redan under rubriken Samling. ”Samlingen vid mässa. I likhet med betoningen vid samling- bygger på att varje individ är värd respekt och en framträder också här en strävan efter att ta behöver utrymme att vara sig själv också i guds- bort hierarkier. Gud tillåts inte stå över männi- tjänsten.”34 Gudstjänstens inledning har tidigare skan och individen framstår som alltjämt till- beskrivits som en audiens inför Kristus som räcklig. Här finns en tydlig förskjutning ifråga kung. Det tar sig tydligt uttryck i ordningarna för om betoning i trosläran. Detta exemplifieras på högmässa såväl med som utan nattvard i 1942 ett mycket slående sätt i den lutherska principen års kyrkohandbok och återfinns fortfarande som kyrkohandboksgruppen själv refererar till nämli- ett av två alternativ i högmässogudstjänstens in- gen ”samtidigt rättfärdig och syndare” (simul ledning där prästen i enlighet med 1986 års iustus et peccator). Kyrkohandboksgruppen be- handbok förkunnar: ”Herren är i sitt heliga tem- tonar ”rättfärdig” (iustus) och anser att syndaför- pel. Hans tron är i himmelen”.35 Kyrkohand- låtelsen inte är ett återupprättande av en söndrad boksgruppens dokument kontrasterar mot denna relation utan en bekräftelse av den goda relation beskrivning och indikerar en förskjutning där som från Guds sida består. I luthersk tradition fokus flyttats från Gud till folket. En förskjut- har poängen snarare legat på ”samtidigt” (si- ning helt i paritet med förskjutningen från det mul).37 Här beskrivs både människans otillräck- Billingska folkkyrkotänkandet till ett nyare de- lighet och rättfärdighet inför Gud, varför möjlig- mokratiskt folkkyrkotänkande där kyrkan inte heten till återkommande avlösning för männ- längre framstår som en kyrka för folket, utan iskan är av yttersta vikt. Den hindrande orättfär- snarare som folkets kyrka där folket är kyrkans digheten undanröjs härmed och relationen till centrum och subjekt. Gud och medmänniskor återupprättas. I beto- Även under rubriken Ordet framträder samma nandet av ”rättfärdig” förkunnar grundprinciper- distinkta drag. Här talas det, i strävan bort från na dock istället att: ”Det är viktigt att inget i hierarkiska strukturer, om en dialog mellan gudstjänsten, till exempel en obligatorisk inle- människa och Gud och om samtalets dimension i dande bön om förlåtelse och förlåtelseord, anty- predikan. Nedtonandet av hierarkier tar sig inte der att människans synd skulle vara ett hinder bara uttryck i det elementära arbetet med ett in- kluderande språk samt i antydningar om relatio- nen mellan människor och mellan människa och
36 Mässans grundordning, 4. 34 Mässans grundordning, 1. 37 Kjell-Ove Nilsson, Simul: Das Miteinander von 35 Den svenska kyrkohandboken I och II (Stockholm: Göttlichem und Menschlichem in Luthers Theologie Verbum, 1999), 79. (Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 1966). Lex orandi, lex credendi… 85 som först måste undanröjas för att relationen kunskap om sakramentets innebörd och den gåva med Gud skall kunna återupprättas.”38 nattvarden skänker. Här skedde också den en- Kyrkohandboksgruppen hänvisar i argumenta- skilda syndabekännelsen och avlösningen inför tionen att göra syndabekännelsen fakultativ till den kommande nattvardsgången.40 Luthers egna mässordningar Formula Missae et När nattvardsaspiranterna blev fler kom förhö- Communionis 1523 och Deutsche Messe 1526 ret, bekännelsen och avlösningen av praktiska som saknade obligatoriskt beredelsemoment. skäl istället att ske i grupp. Den individuella be- Här beaktas emellertid inte det vidare samman- kännelsen kom härmed att utvecklas i riktning hang där den lutherska mässan firades, varför mot den allmänna syndabekännelse som åter- argumentationen i viss mån brister. Det är sant finns i gudstjänsten än idag. Den tidiga praktiken att Luther inte såg den enskildes syndabekännel- med bikt inför nattvarden lever således kvar om se före nattvarden som något nödvändigt eller än inbyggd i själva gudstjänsten och i kollektiv förpliktande. Men han menade samtidigt att syn- form. En praktik helt i linje med den Augsburgs- dabekännelsen var nyttig och inte skulle förkas- ka bekännelsen som framhåller: ”Bikten är icke tas. Det handlade för Luther aldrig om beredel- avskaffad i våra kyrkor. Ty Herrens lekamen sens vara eller icke vara i den kristnes liv. brukar icke givas annat än åt dem, som förut Poängen var att beredelse, fasta och bön, inte förhörts och fått avlösning.”41 Att hänvisa till skulle vara tvingande utan utföras av fri vilja. Luthers egen mässordning för att ge legitimitet Att syndabekännelsen var av betydelse för Lut- för att göra syndabekännelsen fakultativ visar på her visar sig bland annat i att förlåtelsebönen in- att man då missar det vidare sammanhang där gick i ordningen för dagliga husandakter som gudstjänsten firades. Det verkar visserligen, i fördes in som bilaga i Luthers lilla katekes. Det enlighet med Luthers betoning av individens fri- kristna livet handlade i grund och botten om en het, inte ha varit ett absolut krav med avlösning daglig omvändelse. Betydelsen av syndabekän- för att ta emot sakramentet, men att det i den lut- nelsen visar sig också i att Luther, utifrån sin ka- herska kyrkan var en ordning som förutsatte en tolska tradition, månade om bikten. Något som återkommande syndabekännelse och avlösning kom att medföra att en särskild praktik utveckla- för de som tog emot sakramentet kan det inte des där den privata syndabekännelsen länkades råda några tvivel om. Att göra beredelsen fakul- samman med den kateketiska examination som tativ, i en tid då bikten inte längre anses själv- föregick mässan. Även om Luther själv betonade klar, skulle faktiskt i viss mån kunna sägas berö- individens fria vilja i relation till beredelse och va den enskilde den frihet Luther själv värnade bekännelse kom således i praktiken bikt före om men i motsatt bemärkelse. Det skulle beröva nattvarden att betraktas som något självklart. den enskilde friheten att i en familjär och given Presumtiva kommunikanter ålades att till prästen ordning bekänna sin synd och motta Herrens för- i förväg deklarera intentionen att motta nattvar- låtelse. dens sakrament i den kommande söndagens Ännu ett radikalt inslag i kyrkohandboksgrup- gudstjänst. De som anmält sådant önskemål sam- pens principer är ifrågasättandet av trosbekän- lades vanligen till vesper på lördagskväll. Denna nelsen som obligatoriskt moment. Den orsak gudstjänst kallades för biktgudstjänst (Beichtgot- som anges för ifrågasättandet av densamma är tesdienst).39 En sammankomst som innefattade att trosbekännelsen infördes först på 1000-talet i såväl psalmsång, textläsning, och böner samt en den kristna gudstjänsten i väst. Argumentationen utläggning om sakramenten och en förmaning kan i sammanhanget anses märklig inte minst då till nattvardsaspiranterna vilket följdes av enskilt grundprinciperna i övrigt så starkt månar om in- förhör för att vinna försäkran om att alla hade kulturation i gudstjänsten. Credo har därtill, åt- minstone i dopakten, funnits med allt sedan den 38 Teologiska grundprinciper för arbetet i 2006 års tidiga kristna kyrkan. Den Niceanska trosbekän- kyrkohandboksgrupp, 19. 39 Senn, 352. Se även Christer Pahlmblad, Mässa på svenska: Den reformatoriska mässan i Sverige mot 40 Ibidem. den senmedeltida bakgrunden (Lund: Arcus förlag, 41 Svenska kyrkans bekännelseskrifter, ”Augsburgska 1998). bekännelsen XXV” (Stockholm: Verbum, 1985), 73. 86 Marie Rosenius nelsen kom dessutom redan på 500-talet att in- den demokratiska folkkyrkotanke där folket är troduceras i eukaristifirandet i öst.42 Det elemen- myndiga subjekt. tära syftet med trosbekännelsen har alltjämt varit Gudstjänstordningens fjärde moment, Sänd- att bevara kyrkans enhet. Om trosbekännelsen ningen, kan utifrån en demokratisk folkkyrko- utesluts som obligatorium väcks därför frågan tanke betraktas som den mest oproblematiska av vad Svenska kyrkan förstår som kyrkans enhet gudstjänstens fyra delar. Så diskuteras den av idag och vad som är kittet för densamma. I Bil- kyrkohandboksgruppen också väldigt kort. Den lings folkkyrkotänkande förenas mångfalden i skapelseteologi som dominerar kyrkosynen enhet genom Ordet i Kristus. I den demokratiska kommer här till sin rätt i folkets uppdrag att tjäna folkkyrkotanken förenas mångfalden istället i hela mänskligheten. Sändningen framstår också i demokratins strukturer. Det som värnas här skul- sig själv som ett bemyndigande. le till skillnad från enheten i det äldre folkkyrko- tänkandet kunna beskrivas som enhet genom mångfald. Om man förstår momentet av gemen- sam trosbekännelse i en individualistisk tapp- Den sekulära kyrkan ning, där individen skall bekänna sin personliga I denna mer ingående analys av kyrkohandboks- tro och uppfattning och inte som ett tillfälle att gruppens dokument framträder ett genomgripan- stämma in i kyrkans gemensamma tro blir tros- de mönster, nämligen ett på skapelseteologiska bekännelsen självklart problematisk. Möjligen grunder utsuddande av gränsen mellan kyrkan döljer sig ett sådant resonemang bakom uppsla- och världen. Ett mönster som framträder i den get att dess obligatorium i den gemensamma demokratiska folkkyrkotanken och förståelsen gudstjänsten bör ses över. av kyrkan som mellanmänskliga relationer. Det Under rubriken Måltiden föreslås momentet appellerar dessutom tydligt till Schmemanns be- ”brödbrytelsen” som i 1986 års handbok är fa- skrivning av kyrkans tendens att i acceptans av kultativt, istället bli obligatoriskt. Också denna sekularismens förståelse av religionens roll sälla förändring harmoniserar med det demokratiska sig med sekulära uttryck. Då gränsen mellan folkkyrkotänkandets distinkta drag då brödbry- kyrkan och världen suddas ut kan inte längre telsen kan tolkas som ett uttryck för den inklusi- gränsen mellan döpta och odöpta försvaras. Så va kyrkan som bygger på en världsvid gemen- finner vi i grundprinciperna ett ifrågasättande av skap. Gällande nattvardsbönerna vill kyrko- dopet som förutsättning för deltagandet i natt- handboksgruppen inte utesluta någon av dagens varden. Här påtalas det problematiska med att nattvardsböner, möjligen modifiera dem något. använda dopet ”för att markera en gränslinje De vänder sig dock emot en undervisande ton mellan innanför och utanför.”43 Gränsen mellan där karaktären av bön enligt dem går till spillo. det himmelska och det jordiska, mellan Gud och På grund av nattvardsbönens teologiska tyngd människa, mellan syndare och förlåten, suddas menar de sig emellertid inte kunna lämna formu- ut i det att kyrkan inkluderar hela världen. De leringarna helt fria men vill istället komplettera teologiska grundprinciperna deklarerar således: dem med en starkt förenklad nattvardsbön där ”Det finns inte längre något som skiljer männi- det läromässiga innehållet beskurits. Distinktio- skan från Gud. Inte heller synden sätter en nen som här framträder mellan undervisning och gräns.”44 Då gränsen mellan kyrkan och världen bön kan lätt appliceras på det äldre respektive suddas ut blir det också svårt att försvara en di- nyare folkkyrkotänkandet. Den undervisande stinktion mellan präst och församling. Detta gör tonen som kritiseras relaterar till den Billingska sig tydligt i kyrkohandboksgruppens dokument. kyrkosyn där folket framstår som objekt medan Gruppen beskriver här själva en förändring i sy- den öppna villkorslösa bönen harmoniserar med nen på prästen mellan 1942 års kyrkohandbok
43 Teologiska grundprinciper för arbetet i 2006 års 42 Gösta Hallonsten, Lex orandi, lex credendi: En kyrkohandboksgrupp, 22. kommentar till trosbekännelsen (Skellefteå: Artos, 44 Teologiska grundprinciper för arbetet i 2006 års 2011), 31-32. kyrkohandboksgrupp, 19. Lex orandi, lex credendi… 87 och den som är i bruk idag. Medan den tidigare de förverkligas socialt 46. Ett särskiljande som handboken betonade prästens funktion som leda- Nathan Söderblom i sin tur tycks ha velat mot- re och förkunnare har prästen i den nu gällande verka i sin beskrivning av kyrkans kropp och handboken på ett annat sätt kommit att bli en del själ, det institutionella och personliga, som öm- av församlingen. Medan 1986 års handbok sesidigt beroende och sammanhållna47 rymmer en särskild ordning för gudstjänst ledd Förlusten av kyrkans kropp, förstådd i relation av lekman ”Söndagsbön” går dock kyrkohand- till en sakramental ecklesiologi, skapar som jag boksgruppen idag ett steg längre genom att ut- ser det, en oförmåga hos kyrkan att verka som en forma själva grundordningen på så sätt att för- sammanhållen inkarnerad kyrka. Gunnar Träsk- samlingens huvudsakliga gudstjänst kan ledas av man beskriver en utveckling av folkkyrkan som en person som inte är prästvigd. skulle kunna sägas ligga i linje med detta. En Synen på kyrkan som Guds folk riskerar att utveckling där kyrkan tenderar att bli en ramor- utveckla en form av dualism. Två olika förståel- ganisation snarare än ett trossamfund. En organi- ser av kyrkan som glider isär och där den ena sation som, i sin välmenta öppenhet, ger utrym- förståelsen tenderar att dominera. Denna utveck- me åt all världens ideologier. Olika tros- ling kan sägas vara skönjbar både i kyrkohand- inriktningar som inom ramen rumsterar som boksgruppens förslag till mässans grundordning ”ecclesiola in ecclesia”, stundtals i spjärn mot med dess ram och innehåll, och i den identitet den kyrka de faktiskt tillhör48. Med ett sådant och roll kyrkan i grundprinciperna tillskrivs. Den scenario menar jag att kyrkan inte längre fram- förståelse av kyrkan som i Svenska kyrkans fall står som en enhet i mångfald där Ordet, Kristus, har kommit att dominera tycks därtill i samspel står i centrum utan som en enhet sammanhållen med denna utveckling ha intagit sekularismens genom en stark ramlag, en enhet genom mång- syn på religionens roll som Schmemann beskri- fald. Ragnar Persenius beskriver denna ”enhet ver, och formats i linje med densamma. genom mångfald” som bekymmersam. När kyr- Enligt Christer Pahlmblad individualiserade korna alltmer präglas av denna tids mångfald den senmedeltida sakramentsfromheten folkets ifråga om uttryck kan problem uppstå och han relation till sakramentet på så vis att ”Kristi kontrasterar denna utveckling med hur det var kropp i sakramentet isolerades från krop- förr då alla församlingar höll sig till en och pen/kyrkan.”45 Detta fick i den lutherska refor- samma kyrkohandbok. Persenius nämner att: mationen till konsekvens att individens motta- gande av nattvarden betonades på bekostnad av ”Den mångfald som i god mening är en rikedom nattvardens betydelse som kyrkosakrament. av nådegåvor från Gud kan – om enheten i mång- Kyrkans kropp i luthersk sakramentsuppfattning falden förtvinar och en kristen eller en kyrka inte kom således att tona bort. Denna förlust skulle längre känner samhörighet – bli till ett hot mot 49 man också kunna se stråk av i kyrkohandboks- den andliga enheten.” gruppens dokument. Vad som i luthersk tradition kan sägas ha gått till spillo är alltså den djupare sakramentala förståelsen av kyrkan, den synliga 46 Ragnar Persenius, ”Kyrkouppfattning och kyrkoför- tillika osynliga kyrkan förenad i Kristi kropp. I fattning- ecklesiologin som teologisk bas för likhet med denna beskrivning noterar Ragnar kyrkoförfattningen”, 13-27 i Kyrkosyn: Kyrkouppfatt- Persenius ett särskiljande mellan osynlig och ning och Kyrkoförfattning (Uppsala: Nordiska eku- synlig storhet i folkkyrkorörelsens funktionalis- meniska rådet, 1995), 17. 47 Gustaf Aulén, Hundra års svensk kyrkodebatt: tiska kyrkouppfattning på 1900-talet och en fö- Drama i tre akter (Stockholm: Svenska kyrkans dia- reställning om att den osynliga kyrkan inte kun- konstyrelses bokförlag, 1953), 133-137. 48 Gunnar Träskman, ”Kyrkorättsliga aspekter på medlemskap, dubbelmedlemskap och valbarhet”, 72- 45 Christer Pahlmblad, ”Laurentius Petri, gudstjänst- 85 i Kyrkosyn: Kyrkouppfattning och kyrkoförfattning bruken och sakramentsfromheten” 120-149 i Lauren- (Uppsala: Nordiska ekumeniska rådet, 1995), 78-79. tius Petri och svenskt gudstjänstliv: Årsbok för svenskt 49 Ragnar Persenius, Nådens budbärare – om den sak- gudstjänstliv 79, red. Sven-Åke Selander m.fl. (Skel- ramentala folkkyrkan (Stockholm: Verbum, 2000), lefteå: Artos, 2004), 136. 259-260. 88 Marie Rosenius Lex orandi, lex credendi bara i formell bemärkelse ”kyrkolivets centrum” utan i rent faktisk, inkarnatorisk bemärkelse kyr- Det tycks pågå en inre fragmentering inom kans hjärta och liv. Med en djupare sakramental Svenska kyrkan genom individers till synes självförståelse skulle Svenska kyrkan sannolikt oförenliga förståelser av kyrkans väsen vilket får också undgå att underkasta sig den sekulära för- disparata implikationer på kyrkans sätt att vara ståelsen av religionens roll, det vill säga undgå och verka. Detta genererar i sin tur en bristande att bli en avskild andlig sfär, alternativt en servi- autenticitet. Denna utveckling skulle sannolikt cekyrka i förening med det sekulära. Hon skulle, kunna avhjälpas genom ett återerövrande av in- om liturgin utlevs i sin fullhet, i sig själv vittna sikten om ”kyrkans kropp” i vilken nådemedels- om den alternativa gemenskap kyrkans liturgi institutionen och den mystika gemenskapen åter- 50 ger form och uttryck för. Frågan är dock om en igen blir förbundna. Härmed skulle också en sådan sakramental självförståelse kan rymmas djupare förståelse av gudstjänst och liturgi kunna inom de folkkyrkotraditioner som finns i Svens- komma till stånd. En förståelse där lex orandi, ka kyrkan idag? lex credendi blir verklighet och gudstjänsten inte
Summary The aim of this article is to analyze the ecclesiology implicit in the documents Teologiska grundprinciper för arbetet i 2006 års kyrkohandboksgrupp [Basic Theological Principles for the work in the Church manual group of 2006] and Mässans grundordning [Basic order of the Mass]. These documents, composed on behalf of the Church of Sweden’s Church board, are intended as the basis for a new church service manual in 2015. By means of ecclesiological theories drawn from Avery Dulles and Alexander Schmemann, I analyze the documents in the light of the Swedish Folk Church tradition. A shift over time in this tradition is described, from the understanding of the Church as "Church for the people", to the Church as "the people's Church". My underlying hypothesis is that this shift has generated a dualism where two different aspects of the church have drifted apart, namely, with Dulles´ terminology, the Church as “a mystical communion of grace” and the Church as “a network of friendly interpersonal relationships”. In this process, the latter has come to dominate. This pattern is revealed in Basic order of the Mass, in which frame and content tend to be separated. The dual- ism also stands out in the Basic Theological Principles in terms of the identity and role of the Church. Finally, I offer a discussion of this dualism inspired by Schmemann’s account of the Church and secularism, and I re- mark on the lack of understanding of the Church as “body of Christ” in later Lutheran perceptions of sacra- ment.
50 Senn, 699.