Självständigt Arbete (15 Hp)

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

Självständigt arbete (15 hp)

Författare Program/Kurs Erik Johansson OP SA 18-21

Handledare Antal ord: 11927 Peter Thunholm Beteckning Kurskod 1OP415

Sida 1 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

MANÖVERN OCH ELDKRAFTENS ROLL PÅ DAGENS SLAGFÄLT

ABSTRACT:

The conflicts in Nagorno-Karabakh and eastern Ukraine have spurred a great deal of interest regarding the implications for modern warfare. Both schoolers and militaries alike have been trying to decern what kind of implications these conflicts, complete with new weapons and capabilities have upon tomorrow’s battlefield. Theories that try to provide an explanatory outcome of conflicts has often been centered down to the age-old question whether it is the scientific material side or the artistic maneuver that takes the precedence for explaining victory on the battlefield. The purpose of this paper is to try and combine those views by using Randall Collins theory regarding the outcome of conflicts, to explain the battles of Ilovaisk 2014 and the Azerbaijani advance in Sothern Nagorno- Karabakh 2020. That way both sides are taken into account and help mitigate the debate. Further- more, the making of a structural analytical framework tests the theory and is beneficial for further research. The framework developed from the theory, have two different main casual ways to explain victory on the battlefield. One stem from the material side called attrition and one from the artistic side called maneuverer. The framework was then applied upon a number of different reports, books, and other open sources from the conflicts. Conclusions from the results are that attritional warfare has been a viable way to achieve victory and that the long-range precision firepower that drone warfare offer has the advantage over the defensive counters.

Nyckelord: Ilovaisk, Nagorno-Karabach, manöverkrigföring, utnötningskrigföring, taktik, Clausewitz.

Sida 2 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ...... 4 1.1 Problemformulering ...... 4 1.2 Forskningsöversikt ...... 6 1.3 Syfte ...... 12 1.4 Forskningsfrågor ...... 13 1.5 Avgränsningar ...... 13 1.6 Disposition ...... 13 2. TEORI ...... 14 2.1 Redovisning av teori ...... 14 3. METOD ...... 19 3.1 Forskningsdesign & beskrivning av metod ...... 19 3.2 Forskningsetiska överväganden ...... 20 3.3 Materieldiskussion ...... 20 3.4 Operationalisering ...... 20 3.5 Operationalisering av utnötningskrigföring ...... 21 3.6 Operationalisering av manöverkrigföring ...... 22 3.7 Evidens ...... 23 3.8 Analysverktyg ...... 25 4. ANALYS ...... 26 4.1 Bakgrund till kriget i Nagorno-Karabach 2020 ...... 26 4.2 Slaget om Shusha - kulminationen av den azeriska anfallet i södra Nagorno-Karabach ...... 27 4.3 Analys av azeriska anfallet i södra Nagorno-Karabach ...... 32 4.4 Slaget om Ilovaisk 2014 ...... 34 4.5 Analys av Ilovaisk ...... 38 4.6 Resultat och diskussion av analys ...... 40 5. AVSLUTNING ...... 41 5.1 Sammanfattning ...... 41 5.2 Slutsatser ...... 42 5.3 Förslag till fortsatt forskning ...... 42 LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING ...... 43

Sida 3 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

1. Inledning

1.1 Problemformulering Dagens västerländska försvarsmakter har i hög grad låtit sig influeras av det ”tyska” sättet till krigföring som kom att utvecklas under första halvan av 1900-talet. Ursprunget kan härledas till första världskrigets slagfält, där innovation krävdes av alla sidor för att bryta skyttegravs- krigets dödläge och undkomma den inneboende eldkraft industrialismens massarméer gav upphov till.1

Lösningarna kom att variera mellan de stridförande länderna, från det brittiska teknokratiska svaret i form av stridsvagnsutveckling, till tysk taktik- och organisationsutveckling. Där plu- tonen med tillförd organisk eldkraft i form av understödsvapen kom att ersätta kompaniet som lägsta självständig taktisk enhet på slagfältet. Det i kombination med infiltrationstaktik som betonade eld och rörelse med en decentraliserad ledning, utgör grunden för dagens manöver- krigföring.2 Denna utveckling gjorde att utnötningskrigföringen från första världskriget succe- sivt kom att ersättas av manöverkrigföring som det mest effektiva sättet till att uppnå seger.

Denna organisations- och taktikutveckling möjliggjordes av den tyska synen på krigföring som var djupt rotad i Clausewitz ideal. I manualen Truppenführung från 1933 står det skrivet att: krig är en konst, en fri och kreativ aktivitet grundad i vetenskapliga principer/…/ens egen vilja ställs mot fiendens fria vilja.3 Denna syn på krigföring återspeglas inte minst i amerikanska marinkårens beskrivning av manöver, där manövrering sker i tid och rum i relation till motståndaren för att få övertag och slutligen seger till lägsta möjliga kostnad.4

1 Margaret MacMillan, War: How Conflict Shaped Us, 2020. 100 2 ANTHONY KING, COMBAT SOLDIER: Infantry Tactics and Cohesion in the Twentieth and Twenty-First Centuries. (Place of publication not identified: OXFORD UNIV Press, 2019). 132-133 3 Bruce Condell, On the German Art of War: Truppenführung : German Army Manual for Unit Command in World War II., 2012. 17 4 U.S Marine Corps, MCDP 1-3 Tactics, åtkomstdatum 01 april 2021, https://www.ma- rines.mil/portals/1/Publications/MCDP%201-3%20gender%20neutral.pdf?ver=2018-11-29- 150619-297. 42 Sida 4 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

Manöverns fördel har utöver doktrinära verk lyfts fram i otaliga skildringar genom krigshistorien. Wehrmacht generalen Herman Balck lämnade en förklaring till manöverns fördel i inter- vjuer gjorda efter andra världskriget. Han menade att det framförallt finns en psykologisk för- del i anfallets manöver kontra försvaret, eftersom anfallande soldater endast behöver följa de personer som bär anfallet framåt. Jämfört med försvararen som på ett mentalt plan försvarar sig enskilt, med begränsad omvärldsuppfattning mot en anstormande motståndare. Det gör försvararen mer benägen till att lämna sitt värn och fly.5 Fenomenet som uppstår hos den för- svarande parten kan i detta skede liknas vid en organisations kollaps, där förmågan till ledning och samordning försvinner. Försvararen befinner sig då i ett utmanövrerat läge där denne ställs inför ett fait accompli över att ge upp eller riskera att bli neutraliserad.6 Denna väg till att orsaka organisations kollaps, har återkommit flertalet gånger genom krigshistorien från slaget vid Cannae till invasionen av Frankrike 1940.

Samtidigt har debatten kring vad som orsakar organisations kollaps påverkats av den teknologiska utvecklingen inom sensorer, drönare, AI och informationsteknologi vilka möjliggjort en aldrig tidigare upplösning av det moderna slagfältet. Flertalet västerländska tänkare proklame- rade i efterdyningen av Gulfkriget en revolution in military affairs där långräckviddiga vapensystem, informationsteknologi och command and control (C2) skulle komma bestämma utfallet av framtidens strid.7

Detta torde innebära att manöverns roll minskat på det moderna slagfältet, gentemot förmågan att kunna upptäcka och bekämpa motståndaren på avstånd. Eftersom manöverns förutsätt- ningar, kraftsamling och möjligheten att uppnå överraskning försvåras av ovannämnda tek- nikutveckling. Manövers eventuella effekt på motståndaren borde även nedgå, då denne genom sensorer och drönare kan upptäcka den och hinna genomföra effektiva motåtgärder. Samtidigt gör informationsteknologin att förmågan till precisionsbekämpning blir allt bättre.

Inte minst har 2000-talets konventionella krig i östra Ukraina och Nagorno-Karabach påvisat eldkraftens återkomst i form av det stora användandet av drönare tillsammans med indirekt

5 Hermann Balck och Ray Merriam, General Hermann Balck: An Interview, January 1979, 2012. 53-54 6 Försvarsmakten, Arméreglemente Taktik 2013 AR Taktik (Försvarsmakten, 2013). 35 7 Anthony H. Cordesman, ”The Real Revolution in Military Affairs”, CSIS center for strategic & international studies, u.å., https://www.csis.org/analysis/real-revolution-military-affairs. Sida 5 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415 eld. Dessa funderingar ligger till grund för min undersökning. Om det går att förklara utfallet av slag från dessa krig med hjälp av en teori som tar hänsyn till manövern och eldkraftens roll på slagfältet.

1.2 Forskningsöversikt Forskningsöversikten nedan presenterar forskningsläget gällande olika teorier som syftar till att förklara utfallet av konflikter på olika krigföringsnivåer. Det vill säga både teorier som för- klarar utfallet av krig på den strategiska nivån och de som förklarar utfallet av slag på den taktiska nivån presenteras. Detta val är gjort trots att undersökningen syftar till att studera utfallet av specifika slag, eftersom författaren delar B.A. Friedmans syn på en intim koppling mellan taktik och strategi. Friedman skriver att ”due to the nature of tactics as simultaneously the base of and servant of strategy, it is impossible to construct or discuss a theory of tactics without strategy.”8

Övergripande kan två skolor sägas ha en framträdande roll, den ena företrädd av Jomini menar att utfallet av striden har en vetenskaplig och geometrisk förklaring. Medan Clausewitz talar om moralens överordnande kraft och den ständiga närvaron av chans och sannolikhet på slagfältet. Jominis tankeskola har fått lärjungar bland moderna teoretiker och teknokratiska militärer som delar hans syn på en mekanisk vetenskaplig tillämpning av krigföringsprinci- per.9

En av dessa är Robert R. Leonhard som analyserar och omarbetar de amerikanska krigförings- principerna i The Principles of War for the Information Age. Som skäl för detta skriver han att krigets natur är i förändring till följd av teknologisk utvecklingen och att teknologin är den drivande kraften bakom doktrinär förändring.10 Kontroversiellt hävdar han att dagens teknologi möjliggör en bevakning av händelseutvecklingen på slagfältet som kan liknas vid en objektiv sanning. Detta innebär att befälhavarens beslutsunderlag för första gången kan grun- das i sanningar snarare än bedömningar, vilket medför stora implikationer för krigskonsten.11

8 B. A. Friedman, On tactics: a theory of victory in battle (Annapolis, Maryland: Naval Insti- tute Press, 2017). ix 9 Friedman. 9 10 Robert R. Leonhard, The Principles of War for the Information Age (Novato, Calif: Pre- sidio, 2000). 6-7 11 Leonhard. 19 Sida 6 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

Leonhard skriver att historiskt allmängiltiga krigföringsprinciper bör omvärderas utifrån den nya kontexten av ett informationssamhälle med sensorer, datorer och kommunikationsut- veckling.12 Han klassificerar de gamla krigföringsprinciperna enligt två kategorier, principer av konvergens med en logik som syftar till att minska diversitet till enighet, samt principer som stämmar från interaktionen med motståndaren.13 Under större delen av boken analyserar och omvärderar han dessa principer genom att göra kopplingar till militärhistoria, teori och teknologi. Strategin som nyttjas kan liknas vid en argumentationsanalys som slutligen landar i en lista med nya krigföringsprinciper för modern krigföring.

Dessa är sju till antalet, med krigsföringsprincipen kunskap och ignorans som en oberoende princip. Detta beror på att valet mellan att eftersträva och fatta beslutat grundat i kunskap eller ignorans påverkar användningen av övriga krigföringsprinciper.14 Som exempel skriver han att manöverkrigföring kräver en högre sanningsgrad i vad befälhavaren uppfattar av omgiv- ningen än utnötningskrigföring. Eftersom utnötningskrigföring endast behöver kraftsamla resurser mot ett bestämt mål utan att ta samma hänsyn, såldes baseras besluten mer på ignorans.15 Leonard sällar sig till Jominis synsätt, då han skriver att krigföringsprinciperna ”an- vända korrekt, kommer leda till seger i krig”.16 Vad som är problematiskt är Leonards tämli- gen ensidiga fokusering på teknologi och dess tillämpning som förklaring för utfallet av krig. Inte minst har konflikterna i Afghanistan och Irak påvisat svårigheten teknologiskt överlägsna länder har att vinna en varaktig seger.

Ivan Arreguín-Toft har i sin forskningsartikel How the Weak Win Wars framställt en alterna- tiv teori till de många materialistiska förklaringsmodeller som förklarar framgång i krigföring. Istället för att förklara framgången som ett enkelt nollsummespel där mängden resurser fäller avgörandet, presenterar han en teori över hur mindre stater kan segra i krig mot materiellt sett starkare stater.

12 Leonhard. 21-22 13 Leonhard. 10-11 14 Leonhard. 251 15 Leonhard. 253- 254 16 Leonhard. 244 Sida 7 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

Dessa konflikter benämns som asymmetriska konflikter, eftersom det finns en stor skillnad i relativ styrka mellan aktörerna. Toft menar att interaktionen mellan båda sidors valda strategi är den främsta utslagsgivande faktorn bakom seger i krig.17

Den attackerande aktören beskrivs kunna använda militärstrategier som faller inom två över- gripande kategorier, dessa är direkt attack samt barbarism. Förstnämnda handlar om att an- gripa motståndarens kapacitet till att slåss, medan barbarism syftar till att påverka motstånda- rens vilja till fortsatt kamp genom exempelvis bestraffande bombningar. Försvarande aktör beskrivs primära nyttja två strategier, det direkta försvaret samt gerillakrigföring. Dessa strategier beskrivs som ideal typer och inom respektive kategori återfinns mer specifika strategier, så som manöverkrigföring och utnötningskrigföring inom direkt attack.18

Toft skriver ”att varje strategi har en motstrategi” och genom att implementera denne kan ak- tören drastiskt öka sina chanser till seger.19 Detta är logiken bakom Tofts teoretiska bidrag som säger att när båda parterna följer ”samma” strategi exempelvis direkt attack/försvar och alla andra faktorer är lika, vinner den starkare parten. Eftersom båda sidor uppfattar samt vär- derar mål och segervillkor på ett likande sätt. Inget kommer då i vägen mellan den starkare partens militärmakt och möjligheten till att nå sina målsättningar.20 Exempel på detta är Gulf- kriget när båda sidorna följde strategier syftande till direkt attack och direkt försvar. Den starkare aktören i detta fall USA kunde då nyttja alla sina styrkor och vinna över den underlägsna Irakiska armén. Om aktörerna istället tillämpar olika strategier kan den svagare aktören vinna genom att tillämpa den motsatta strategin, exempelvis gerillakrigföring.21 Segern förklaras då av att den svagare aktören kan offra olika värden (städer, familj, religion etc.) mot tid. Vilket innebär att den starkare sidan har svårare att nå sina målsättningar.22

Toft undersöker teorin både genom att kvantitativt analysera ett dataset som listar asymmetriska krig samt att kvalitativt analysera USA:s krig i Vietnam. Genom denna deduktiva ansats kan ett kausalt samband gällande framgång i krig på en strategisk nivå fastställas, dock utan

17 Ivan Arreguín-Toft, ”How the Weak Win Wars: A Theory of Asymmetric Conflict”, Inter- national security Vol.26 (1) (juli 2001): 93–128. 95 18 Ivan Arreguín-Toft. 99-100 19 Ivan Arreguín-Toft. 104 20 Ivan Arreguín-Toft. 108 21 Ivan Arreguín-Toft. 108 22 Ivan Arreguín-Toft. 121-122 Sida 8 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415 att bestämma styrkan på detta samband.23 Författarens slutsatser gör gällande att den starkare aktören vinner när båda aktörer väljer strategier med samma tillvägagångssätt.24

Till skillnad från Toft har Stephen Biddle i Victory Misunderstood en lägre abstraktionsnivå när han undersöker den amerikanska segern under Gulfkriget. Han förkastar de traditionella förklaringsmodellerna som säger att det amerikanska militärteknologiska övertaget främst i luftarenan eller att irakiska tillkortakommanden i ledarskap, träning och materiel ensamt för- klarar det ensidiga utfallet av kriget.25 Istället skriver han att resultatet förklaras av; ”en sy- nergistisk interaktion mellan en stor skillnad i militär färdighet och ny teknik”.26

Det vill säga den Irakiska arméns svagheter spelade i händerna på det amerikanska övertaget i teknik, eftersom misstag gjorda av irakiska armén möjliggjorde de tekniskt överlägsna amerikanska förbanden att nå sin fulla potential. Biddle nyttjar en induktiv ansats i sin teoriutveck- landestudie genom att undersöka källor som Gulf War Air Power Survey samt egna företagna experiment. I dessa undersöker han simuleringar av slaget om 73 Eastings där de olika variablerna byts ut och testas för att förklara det resultatet av slaget.27

Slutsatsen gör gällande att de låga amerikanska förlustsiffrorna under slaget om 73 Eastings förklarades av en samvariation av offensiv skicklighet, teknologi och defensiva misstag. De irakiska tillkortakommandena i form av maskering och förvarning möjliggjorde för den anfallande amerikanska brigaden att nå full effekt med sin teknologiska fördel i vapensystem, sensorer och skydd. Därför blev de irakiska styrkorna i tidigt skede upptäckta och nedkämpade utan att ha möjlighet till att effektivt göra motstånd. Vidare bidrog en god offensiv skicklighet i form av ett kraftsamlat anfall till en momentan överlägsenhet vilket bidrog till de låga amerikanska förlustsiffrorna.28 Detta är i linje med vad Toft tidigare skrev, om än på en lägre krig- föringsnivå. Att när alla andra faktorer är lika är det den sida som är materiellt överlägsen

23 Ivan Arreguín-Toft. 121 24 Ivan Arreguín-Toft. 121-122 25 Stephen Biddle, ”Victory Misunderstood: What the Gulf War Tells Us about the Future of Conflict”, International Security 21, nr 2 (oktober 1996): 139–179, doi:10.1162/isec.21.2.139. 139 26 Biddle. 140 27 Biddle. 141 28 Biddle. 161 Sida 9 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415 som kommer gå segrande ur striden. Det som går att kritisera kring Biddles resultat är genera- liserbarheten, då han endast undersökt en konflikt.

En annan väg till att närma sig seger på slagfält undersöks i Alistair Smiths Fighting Battles, Winning Wars. Han söker en mer matematisk förklaringsmodell för att förklara utfallet i krig. Smith skriver att många gånger har krig låtit sig förklaras utifrån sannolikhetslogiken bakom ett lotteri. Där aktörernas relativa styrka och strategi påverkar sannolikheten att komma ut som segrare och att detta bestäms direkt. Detta synsätt menar han är felaktigt eftersom, “wars are not one shot events, they occur over a period of time”.29 En annan vanlig modell för att förklara utfallet har tidigare varit att se krig som en matematisk modell över utnötningskrigfö- ring. Där aktörerna betalar kostnader för att kunna fortsätta kämpa och att segern först uppnås när den andra aktören väljer att avsluta sin kamp.30

Modellen Smith föreslår tar hänsyn till båda dessa synsätt och ser krigföringen som en mar- kovian random-walk model. Istället för att se krig som en enskild företeelse, skriver han att de bör analyseras som en serie interaktioner (slag), i vilka aktörerna söker olika tillvägagångssätt för att nå framgång. Över tid kan dessa framgångar ackumuleras till att ena sidan blir oför- mögen att göra motstånd eller att initiala framgångar vänds till motgångar och ett jämnvikts- läge nås. Seger kommer endast genom att den ena sidan förlorar sin förmåga till att göra mot- stånd, likt nazityskland under andra världskriget. Eller att ena sidan väljer att avsluta kampen, likt Tyskland under första världskriget trots att inget militärt avgörande hade uppnåtts.31

Smith menar att det finns flera fördelar med att se på konflikter som en serie separat interaktioner snarare än som en sammanslagen interaktion där logiken bakom ett myntkast bestämmer utfallet. Allt eftersom kriget utvecklas kommer respektive aktör ställas inför olika omständig- heter och därför välja olika strategier. Besluten tagna under konflikten blir därav mer framträ- dande och möjliga till att studera. Vilket gör modellen bättre till att förutspå de troliga konsekvenserna och utfall kriget kan få. Vidare underlättar modellen till att förklara beteenden hos aktörerna före krigsutbrott. Om ena aktören uppfattar att denne kan nå en förhandlad uppgö- relse snarare än ett utdraget krig torde aktören bli mer benägen till att bruka våld. Slutligen

29 Alastair Smith, ”Fighting Battles, Winning Wars”, The Journal of conflict resolution 1998- 06–01, Vol.42 (3) (u.å.): 301–320. 302 30 Alastair Smith. 301-302 31 Alastair Smith. 302-303 Sida 10 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415 kopplar modelleringen ihop besluten tagna under kriget och hur de interagerar med politiska processer. Eftersom krigets utveckling påverkar beslutsfattarnas möjlighet till att behålla mak- ten eller vinna val. Den kausala relationen går åt båda hållen där kriget påverkar politiska processer och vice versa.32

Till sist måste den krigsvetenskapliga giganten John R. Boyd beröras och dennes tankar kring vad som förklarar utfallet i strid. Friedman gör detta i boken On Tactics A Theory Of Victory In Battle. Han skriver att den centrala tanken i Boyds teori är insikten om att alla aktörer interagerar över tre sfärer. Den fysiska sfären, utgörs av den omgivande fysiska materiella värld vilka alla är en del av. De kognitiva ansträngningar som krävs för att anpassa sig till och hantera den fysiska världen räknas till den mentala sfären. Slutligen är den moraliska sfären de kulturella koder och betingelser som antigen underlättar eller försvårar de kognitiva ansträng- ningarna i den mentala sfären. Boyd menade att ett anfall skall konstitueras av attacker över alla dessa plan samtidigt. Seger i krig förklaras av att förvägra och isolera motståndaren från att interagera med sin natur över dessa tre sfärer.33

Likande tankar presenterar även Frans Osinga i‘Getting’ A Discourse on Winning and Losing: A Primer on Boyd's ‘Theory of Intellectual Evolution’. Han skriver att Boyds teori ofta blivit förenklad till beslutsfattningsmodellen OODA-loopen men att detta inte gör hans teoretiska bidrag rättvist.34 Osinga genomför en diskursanalys över Boyds teori, där seger i konflikter förklaras av att skapa och hantera friktioner i relation till motståndaren.35 Det är organisationens anpassningsförmåga vilken underbyggs av harmoni, initiativ, snabbhet samt variation som avgör om den kan hantera och överleva i en föränderlig miljö.36

Den forskningslucka som utkristalliserar sig är att det tycks finnas en skillnad i hur teoretiker väljer att förklara utfallet i konflikter. På ena sidan finns teoretiker som tycker att utfallet av kriget bestäms av mer materialistiska faktorer så som en åtskillnad i olika aktörers medel och metoder samt dess tillämpning, till dessa kan Leonhard och Biddle sägas vara anhängare.

32 Alastair Smith. 313-314 33 Friedman, On tactics. 9-10 34 Frans Osinga, ”‘Getting’ A Discourse on Winning and Losing : A Primer on Boyd’s ‘The- ory of Intellectual Evolution’”, Contemporary Security Policy 34, nr 3 (december 2013): 603– 624, doi:10.1080/13523260.2013.849154. 603-604 och 313-314 35 Osinga. 610 36 Osinga. 611 Sida 11 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

Tvärtemot verkar Smith, Boyd och till del Toft huvudsakligen fokusera på interaktionen mellan aktörerna och det mänskliga psyket som beständiga faktorer för att förklara utfallet av konflikter.

Teorin i undersökningen bör därför ta hänsyn till båda dessa synsätt, utöver att eldkraften och manövern är centrala komponenter för att kunna förklara utfallet av slag. Randall Collin er- bjuder detta med sin schematiska teori över krigföring. Denna inkorporerar flera av de faktorer som lyfts under forskningsöversikten, samt ser två distinkta vägar till att segra i slag. Den ena fokuserar mer på materiella faktorer och kan liknas vid utnötningskrigföring medan den andra fokuserar på de kognitiva effekterna av manöverkrigföring.

1.3 Syfte Syftet med denna undersökning är att genom en teorikonsumerande ansats analysera slagen vid Ilovaisk under konflikten i östra Ukraina 2014 samt det azeriska genombrottet i södra delen av Nagorno-Karabach i mitten av oktober 2020.

Den utomvetenskapliga relevansen det vill säga kopplingen till professionen ligger i att För- svarsmakten alltjämt ser manövern som avgörande för att uppnå seger på slagfältet. I Armé- reglemente taktik diskuteras manövertänkandet som en indirekt metod för att den svagare parten skall kunna vinna över en överlägsen part. Genom att kombinera främst eld och snabba rörelser riktas en serie hot mot motståndaren vilket i förlängningen kan försätta denne i systemchock.37 Dock tycks konflikterna i östra Ukraina och Nagorno-Karabach främst av- gjorts i förmågan att leverera eldkraft vilket torde vara en återkomst av utnötningskrigfö- ringen från första världskriget där materiella resurser är av större betydelse. Det gör att under- sökningen vill svara på om förmågan till eldkraft i anfallet snarare än manövern varit avgö- rande för att förklara utfallet av segern i dessa slag.

Den inomvetenskapliga relevansen kommer från att det primärt finns två skolor för att för- klara utfallet av striden. Den ena företrädd av Jomini, ser krigföringen som något mekaniskt där utfallet bestäms utifrån vetenskapliga principer där likheter går att finna i förespråkare för

37 Försvarsmakten, Arméreglemente Taktik 2013 AR Taktik. 35 Sida 12 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

RMA. Samt den andra företrädd av Clausewitz som ser moraliska faktorer som av överord- nande betydelse och där chansen och sannolikheten ständigt närvarar på slagfältet. Undersök- ningen tar hänsyn till båda dessa skolor och dess resultat kan därmed bidra till att minska denna forskningslucka. Slutligen bidrar undersökningen till att operationalisera och pröva Collins teori.

1.4 Forskningsfrågor Hur kan utfallet av slaget vid Ilovasik 2014 och det sydliga genombrottet av azeriska styrkor i Nagorno-Karabach 2020 förklaras utifrån Collins schematiska teori över krigföring?

1.5 Avgränsningar Undersökningen avgränsas i tid till att endast behandla perioderna under vilket slagen utkäm- pades fram till dess konklusion. De rumsliga avgränsningarna utgörs av slagens operations- områden vilka framgår av frågeställningen. Det är inom dessa områderna som de stridförande parterna synkroniserar sina stridskrafter i syfte till att nå en bestämd målsättning.38 Händelseutvecklingen inom andra operationsområden berörs endast om dessa bedöms ha en påverkan på de aktuella slagen.

1.6 Disposition Första kapitlet avhandlar problemformulering, tidigare forskning, syfte, frågeställning samt disposition. Den tidigare forskning redovisar olika teorier som förklarar utfallet av konflikter. Detta mynnar sedan ut i en identifierad forskningslucka där två teoretiska grunder ställs mot varandra och som undersökningen tar avstamp från. Andra kapitlet avhandlar Collins teori som nyttjas vid operationaliseringen för att förklara utfallet av slagen, samt definierar viktiga begrepp. Tredje kapitlet förklarar och motiverar den valda metoden för att besvara frågeställningen, samt redovisar olika metodologiska överväganden, teorin operationaliseras till ett antal indikatorer vilka sedan kommer nyttjas vid analysen. I det fjärde kapitlet kommer det framtagna

38 Försvarsmakten. 19 Sida 13 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415 analysverktyget appliceras mot det valda empiriska materialet och slagen analyseras. Slutli- gen redovisar det femte kapitlet resultat och slutsatser vilka återkopplas till frågeställningen och problemformulering. Förslag till fortsatt forskning presenteras även i detta kapitel.

2. Teori

2.1 Redovisning av teori Inledningsvis presenteras och motiveras teorin som kommer att nyttjas för att analysera slagen. Sedan kommer teorin brytas ned i dess beståndsdelar för att underlätta operationaliseringen. Centrala begrepp definieras löpande i kapitlet.

Torin som kommer att nyttjas är Randall Collins Dynamic Theory of Battle Victory and De- feat. I sin teoriutvecklande studie presenterar han en dynamisk-feedbackteori som består av olika förhållanden och processer vilka både är av social och materiell karaktär, vilka sammantaget bestämmer utfallet på slag. Collins teori underbyggs av tidigare forskning, där empirin hämtas från militärdoktrinära verk samt analyser av slag från amerikanska inbördeskriget.39 Bevisföringen av teorin upplevs som något bristfällig i detta avseende eftersom argumentat- ionen för centrala komponenter primärt består av lösryckta anekdotiska citat från amerikanska inbördeskriget. Dock visar forskningsluckan att många av teorins underbyggande komponenter återfinns i den tidigare forskningen.

Collins skriver att tidigare har utfallet av slag låtit sig förklaras av teorier som fokuserar på enskilda faktorer, så som manöverförmåga, överlägsenhet i moral eller materiella resurser.40 Hans bidrag är att sammanföra dessa och utveckla dessa faktorer i en dynamisk feedbackteori som både fastställer kausal styrka och riktning på variablerna.41

Teorin är vald eftersom den inkorporerar både manövern och eldkraften som centrala komponenter för att förklara utfallet i striden. Detta är viktigt eftersom problemformuleringen gör

39 Randall Collins, ”A Dynamic Theory of Battle Victory and Defeat”, Cliodynamics: The Journal of Quantitative History and Cultural Evolution 1, nr 1 (november 2010), doi:10.21237/C7CLIO11195. 3 40 Collins. 4 41 Collins. 6 Sida 14 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415 gällande att eldkraften är en viktig faktor för att förklara utfallet i de undersökta slagen. Teo- rin har även fördelen av att vara allmängiltig, vilket innebär att den inte är kontextanknuten till tid eller rum. Detta gör att teorin torde ha förklaringskraften att underlätta lösandet av forskningsproblemet.

Teorin kan dessutom ses som förankrad i både Jominis och Clausewitz tankevärldar. Collins skriver att det finns två huvudsakliga vägar till framgång i strid, varav den ena ses som en mer materialistisk, där resurser mobiliseras via logistik till eldkraft som kraftsamlas till anfallet vilket leder till förluster. Den sida som kan mobilisera mest eldkraft genom resurser går där- med segrande ur striden.42 Denna syn är en form av utnötningskrigföring, som delas av Jomi- nis mer materialistiska och teknokratiska syn på krigföring, som säger att utfallet av slaget är beroende av faktorer som går att matematiskt beräkna.

Den andra vägen som Collins föreslår ser mer till moralfaktorer som avgörande för utfallet av striden, där känslor, energi och disciplin hos de egna förbanden möjliggör manövern och be- stämmer kraften i anfallet. Anfallet och manövern tillsammans bestämmer om organisationens kollaps uppnås. 43 Denna kausala väg tillgodoser det Clausewitz efterlyser, att en teori om krig ”måste också ta hänsyn till mänskliga faktorer /…/ krigskonsten sysslar med levande och moraliska krafter”.44

Teorin förutsätter ett starkare existerande samband mellan organisations kollaps och tillfo- gandet av förluster, än det som orsakas via materiella resurser och effekten eldkraften har vid anfallet. Eftersom det är först när en aktör förlorar sin förmåga att uppträda som en organisation som denne förlorar förmågan till att effektivt bedriva väpnad strid och därmed värja sig från elden vilket leder till förluster. Förlusterna tillsammans med organisationens kollaps är det som slutligen avgör seger eller förlust på slagfältet. Collins skriver att organisations kollaps är det starkare sambandet till att uppnå seger.45

42 Collins. 5-6 43 Collins. 5-6 44 Carl von Clausewitz, Hjalmar Mårtenson, och Hjalmar Mårtenson, Om kriget. (Stockholm: Probus, 1995). 41 45 Collins, ”A Dynamic Theory of Battle Victory and Defeat”. 5-6 Sida 15 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

Figur 1. Utvisande en förenklad modell för seger på slagfältet.46

Figuren ovan utvisar de huvudsakliga kausala vägarna till seger i slag. Pilarna utvisar rikt- ningen på variablerna och plustecknet uttrycker styrkan på sambandet. Viktigt att observera att samtliga variabler är ställda i relation till motståndaren. Det vill säga en armé behöver inte vara effektiv utan endast mer effektiv än motståndaren.47 Nedan kommer respektive kausala väg till seger att undersökas i detalj.

Den översta kausala vägen börjar i materiella resurser som utgörs av mängden trupper och dess utrustning i relation till motståndaren. Dessa måste kunna nå slagfältet och kraftsamlas i anfallet, därför krävs logistik. Logistiken i sin tur använder upp en del av de tillgängliga materiella resurserna, dessutom tillkommer olyckor, svårigheter i att koordinera transporter och trafikproblem vilket subtraherar mängden materiella resurser som når slagfältet och som kan verka i anfallet. Anfallet konstitueras av mängden och precisionen i den levererade eldkraften. Detta resulterar i förluster på båda sidor i form av personal och materiell. Segern på slagfältet

46 Collins. 6 47 Collins. 6 Sida 16 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415 kommer härigenom gå till den sida som är bäst på att kraftsamla materiella resurser via logistik till eldkraft på slagfältet, via förluster hos motståndaren.48

Den nedre kausala vägen börjar i moralen som utgörs av tre delkomponenter. Emotionell energi (EE) vilken kan uttryckas över hela det emotionella spektrumet från entusiasm, själv- förtroende och initiativrikedom till passivitet och förlamande depression. EE återfinns hos all personal inom den militära hierarkin, stridens utveckling kommer sedan påverka personalens EE via feedbackloopar. Den andra delkomponenten utgörs av disciplinen, vilket är utsträck- ningen trupperna och den militära beslutskedjan lyder order samt graden av koordinationsför- måga hos alla ingående delar i förbanden. Koordinationen sker både inom eget, mellan och till överordnade förband och varierar från ett fungerande samspel till att ömsesidigt motverka varandra. Dessa tre komponenter utgör de sociala processerna vilka står i kontrast till materiella förutsättningarna.49

Moralen tillsammans med de materiella resurserna vilka levereras via logistik bestämmer kraften i anfallet. Collins skriver att materiella resurser är det starkare sambandet eftersom den rena eldkraften i högre grad bestäms av inflödet vapen och ammunition till anfallet snarare än truppernas moral. Det viktigaste som moralen möjliggör är manövern och eventuella mot-manövrar som svar på andra sidans manöver. Om svaret inte är tillräckligt kan de manö- vrerande styrkorna uppnå ett genombrott alternativt uppnå lokal överlägsenhet vid punkten för anfallet. Det senare kan leda till en lokal seger där motståndaren ådrar sig större förluster. Om mot-manövern lyckas blockera manövern, kan fronten stabiliseras och ett nytt jämnvikts- läge uppnås. Manövern ställer stora krav på god moral eftersom friktionen ständigt gör sig påmind i form av förband som orienterar fel, lågt tempo eller koordinations svårigheter.50

Organisations kollaps är det viktigaste resultatet som manövern kan generera. Båda sidor strävar efter att behålla den organisatoriska sammanhållningen. Nyckeln blir att bryta andra sidans organisation för att uppnå seger på slagfältet. Även här är graden av organisations kollaps ställt i förhållande till motståndaren. Båda sidor upplever hela tiden en viss organisation-

48 Collins. 6 49 Collins. 7 50 Collins. 8 Sida 17 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415 ell söndervittring, både från striden och de friktioner som den medför. Desto mer förband ge- nomför förflyttningar på slagfältet desto större blir risken att drabbas utav dessa friktioner. Såldes innebär striden för den egna organisationen, att den bryts ned till följd av den fysiska förstörelsen som manövern och anfallet ger upphov till. Detta ställs i relation till motstånda- ren nedbrytning och uttrycks som graden av organisations kollaps vilket ”är en positiv kvanti- tet för den sida som har fördelen”.51

Sambandet mellan organisations kollaps och förluster är starkare än det från anfallet till för- luster. Detta kommer från att sidan som drabbas av organisationellt sammanbrott ådrar sig de största förlusterna först när dess förmåga till att bedriva väpnad strid försvinner. Vidare är sambandet mellan anfall och organisationellt sammanbrott svagare än den som utgår från manövern. Collins betonar detta genom att kalla det för den centrala komponenten i sin teori. Detta beror på att de sociala processerna är centrala för att upprätthålla den organisationella samanhållningen. När dessa är höga möjliggör det taktiska manövrar vilka kan överraska andra sidan. Om detta sker kan en brytpunkt nås, då ena sidan kan fortsätta anfallet och slå motståndaren medan den förlorar sin organisationella sammanhållning. Om den organisationella sammanhållningen kvarstår hos båda sidor kan striden utvecklas till långa utnötnings- strider där ingen sida når ett tydligt avgörande.52

Moralen kan komma att vara en komponent i anfallet om det sker i form av ett frontalanfall utan manöver. Men eftersom det ofta blir kostsamt att företa ett frontalanfall till följd av eldkraften, är moralens effekt större då den nyttjas i manövern. Slutsatsen är att seger oftast låter sig förklaras av den nedre kausala vägen i flödesschemat vilket är en form av manöverkrigfö- ring. Medan den övre vägen sällan ger entydiga utfall såvida inte en stor överlägsenhet i materiella resurser återfinns, denna väg väljer jag att kalla för utnötningskrigföring.53

51 Collins. 9 52 Collins. 9-10 53 Collins. 10 Sida 18 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

3. Metod

3.1 Forskningsdesign & beskrivning av metod Uppsatsen är disponerad som en teorikonsumerande fallstudie. Metoden som kommer nyttjas är en kvalitativ textanalys, där teorin utgörs av tidigare redovisade Dynamic Theory of Battle Victory and Defeat. Collins teori operationaliseras till ett antal indikatorer vilka sedan inord- nas i ett analysverktyg för att underlätta och skapa transparens i den efterföljande analysen av det empiriska materialet. Olika källor kommer att nyttjas för att bygga upp empirin kring de olika slagen. Dessa är av varierande art såsom nyhetsartiklar, rapporter från tankesmedjor och andra elektroniska källor.

Forskningsdesignen motiveras av att det i teorikonsumerande studier är fallen som står i centrum som förklaras med hjälp av existerande teorier, vilket underlättar denna undersökning då slagen står i centrum.54 Valet av fallstudie motiveras av forskningsfrågan, då den söker svara på hur utfallet av slagen kan förklaras. Undersökningen vill dessutom dra slutsatser om orsak och verkan kopplat till utfallet av slagen, därav fallstudie med två analyserade slag.55

Problematisk med denna forskningsdesign är de minskade möjligheterna till att generalisera, eftersom inget slumpmässigt urval av slag gjorts. Detta motiveras av att undersökningen är intresserad av slag mellan konventionella motståndare där modern militärteknik i form av drö- nare, sensorer och långräckviddiga vapensystem varit närvarande. Därför har urvalet av slagen gjorts på basis av ett strategiskt urval, då undersökningen söker att generera överförbar kunskap utifrån de specifikt undersökta slagen.56

Tolkningsstrategin är uttolkningsorienterad då den bidrar med att se mönster och enskildheter med hjälp av analysverktyget.57 Detta val är gjort med hänsyn till att undersökningen vill säga något om det latenta innehållet i det empiriska materialet.

54 Peter Esaiasson m.fl., Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2017. 42 55 Esaiasson m.fl. 48 56 Asbjørn Johannessen, Per Arne Tufte, och Geije Johansson, Introduktion till samhällsveten- skaplig metod (Malmö: Liber, 2003). 84 57 Kristina Boréus och Göran Bergström, Textens mening och makt: metodbok i samhällsve- tenskaplig text- och diskursanalys, 2018. 35 Sida 19 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

3.2 Forskningsetiska överväganden

All forskning måste bedömas mot etiska normer, eftersom den kan få konsekvenser för män- niskor.58 De etiska problemställningarna bedöms till små i denna undersökning, eftersom datainsamlingen består av texter och elektroniska källor vilka i huvudsak inte rör enskilda män- niskor. Även det valda forskningsområdet skall ställas i relation till vilka etiska konsekvenser det kan få för människor och samhällen.59 Eventuellt kan resultatet i undersökningen resultera till debatt och eller ett ifrågasättande av doktrin och förmågor. Men forskningen bedöms inte påverka samhället eller förhållanden mellan länder i stort. Slutsatsen är undersökningen är försvarbar, eftersom konsekvenserna bedöms till små.

3.3 Materieldiskussion Datainsamlingen av det empiriska materialet är baserat på en källtriangulering. Där den un- derliggande empirin är hämtad från olika källor. Dessa kan ha olika tendens kopplat mot pro- blemställningen, rapporter skrivna av västerländska forskare kan vara mer benägna till att lyfta fram en bild medan en ryska källor en annan. Källorna är dessutom av olika typer, rapporter, ögonvittnesskildringar, förlustsiffror vilket kan ge en mer genomgripande bas för analys. Källorna i undersökningen kommer att delas in i tre kategorier. Andrahandskällor utgörs av utgörs primärt av rapporter, böcker och nyhetsartiklar. I fallet Nagorno-Karabach är det övervikt av artiklar från perioden direkt efter konflikten då lite forskning och få böcker hunnit producerats över konflikten. Källornas kvalité har prövats genom att kontrollera äkthet, samti- dighet, beroendeförhållande och tendenser.60

3.4 Operationalisering Randall Collins grundläggande teori kommer operationaliseras genom att ett antal indikatorer kopplas mot respektive kausala väg manöverkrigföring och utnötningskrigföring för att för- klara utfallet av slag. Valen är subjektiva men genom att ha en detaljerad och transparant redovisning av teorin och definierade begrepp i föregående kapitel kan indikatorerna härledas mot dessa. Indikatorerna formuleras som ett relativt övertag motståndaren med ett antal krite-

58 Johannessen, Tufte, och Johansson, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 47 59 Johannessen, Tufte, och Johansson. 61 60 Lars Torsten Eriksson och Jens Hultman, Kritiskt tänkande: utan tvivel är man inte riktigt klok (Stockholm: Liber, 2014). 113 Sida 20 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415 rier kopplat till varje indikator. Undersökningen tar stöd i Collins förslag till operationalisering av teorin.61 Motiveringen presenteras intill respektive indikator och förklarar hur empirin skall analyseras.

3.5 Operationalisering av utnötningskrigföring Seger via kausala vägen utnötningskrigföring

Materiella resurser operationaliseras genom att mäta mängden tillgängliga trupper och vapen i bruk hos respektive sida i slaget. Teknologin genom att mäta årtalet då vapensystem togs i bruk samt uppvisad förmåga på slagfältet.

(1.1) Övertag i materiella resurser uppfylls av den part som har numerärt övertag i trupper, materiell och eller ett teknologiskt övertag i relation till motståndaren.

Logistik operationaliseras som snabbheten och effektiviteten i att försörja egna trupper under slaget.

(1.2) Övertag i logistik, uppfylls av den part som har ett relativt övertag i förmågan att mobilisera och skydda materiella resurser i relation till motståndaren.

Anfall operationaliseras genom att mäta mängden och effekten av den levererade eldkraften under slaget. Detta genom att tolka skildringar av slagen och se vilken effekt det fått hos respektive sida. De moraliska faktorer som understödjer anfallet så som élan, kan undersökas genom att bedöma våldsamheten och hängivenheten hos trupperna som anfaller.

(1.3) Övertag i anfall, uppfylls av den part som har ett relativt övertag motståndaren i eldkraft, eldkraften konstitueras av mängden och förmågan hos de verksamma vapensy- stemen samt förmågan till att upptäcka och bekämpa motståndaren med precision.

Förluster operationaliseras genom att undersöka förlustsiffror hos de båda stridande parterna under slaget till följd av eldkraft. Detta kan göras genom att läsa skildringar och rapporter från slagen.

61 Collins, ”A Dynamic Theory of Battle Victory and Defeat”. S.22-23 Sida 21 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

(1.4) Övertag i förluster, uppfylls av den part med som sammantaget ådrar sig färre förluster i personal och materiell till följd av anfallet och friktioner i relation till motståndaren.

Organisations kollaps kan mätas genom att analysera slagets händelseutveckling och läsa skildringar av slaget, framförallt vilken roll anfallet och med det eldkraften påverkat den organisationella sammanhållningen. Därigenom kan graden av organisationellt sammanbrott hos respektive sida bedömas.

(1.5) Övertag i organisations kollaps till följd av anfall, uppfylls av den part som där graden av organisationellt sammanbrott är lägre relativt motståndaren. Organisationellt sammanbrott uttrycks i oförmågan till att effektivt bedriva väpnad strid.

3.6 Operationalisering av manöverkrigföring Seger via kausala vägen manöverkrigföring får indikatorerna

Moral kan mätas genom att undersöka mängden stridserfaren personal, då dessa torde ha högre moral. Redogörelser för kvalité och utbildning borde också vara faktorer vilka leder till högre moral. Vidare bör även förbandens erfarenheter innan och under slaget undersökas, tidigare segrar kan exempelvis både påvisa och leda till högre moral. Deserteringsgraden hos för- banden kan utvisa den långsiktiga moralen.

(1.6) Övertag i moral, uppfylls av den part som har ett relativt övertag motståndaren i emotionell energi (entusiasm, vilja och initiativförmåga), disciplin (förmågan att följa order och upprätthålla den militära beslutskedjan) samt koordination (förmågan att koordinera förband till gemensamt handlande).

Manöver och mot-manövrar undersöks genom att analysera skildringar av slagen.

(1.7) Övertag i manöver, uppfylls av den part som når störst framgång i manöver eller mot- manövrar i relation till motståndaren, manövern uttrycks i att förekomma, förskjuta eller störa motståndaren på slagfältet.

Sida 22 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

Organisations kollaps undersöks på samma sätt som tidigare föreslagits under utnötningskrig- föring. Dock är det manöverns roll snarare än eldkraften vilken skapar det organisationella sammanbrottet.

(1.8) Övertag i organisations kollaps till följd av manöver, uppfylls av den part där graden av organisationellt sammanbrott är lägre relativt motståndaren. Organisationellt sammanbrott uttrycks i oförmågan till att effektivt bedriva väpnad strid.

Förluster mäts på samma sätt som tidigare, dock skall skildringarna av slagen visa hur majoriteten av förlusterna kommer till följd av manöver och organisations kollaps. Exempel kan vara skildringar som visar hur förband ger upp efter att ha blivit utmanövrerade eller mängden beslagtagen materiell till följd av manöver.

(1.9) Övertag i förluster, uppfylls av den part som sammantaget ådragit sig färre förluster i personal och materiell till följd av manövern i relation till motståndaren.

3.7 Evidens Undersökningens reliabilitet (undersökningsinstrumentets tillförlitlighet/ mätnoggranhet) kommer bli lidande eftersom en subjektiv tolkning av datan (fallens texter) sker. För att stärka reliabiliteten är analysinstrumentet tydligt och enkelt designat så att andra forskare skall kunna använda det för att klassificera datan. Vidare stärks reliabiliteten av att analysen ge- nomsyras av noggrannhet och transparens. Därför har analysen reproducerats en gång efter att en initial analys genomförts.

Ett sätt som skulle kunna stärka reliabiliteten är att byta till en kvantitativ metod eller att un- dersöka samma fenomen igen ”inter-rater-reliabilitet.”62 Dessa två metoder har uteslutits eftersom undersökningen inte har genomförts tidigare med samma operationalisering samt det faktum att, i syfte att kunna svara på frågeställningen måste en kvalitativ ansats nyttjas då jag är intresserad av att analysera slagen.

62 Johannessen, Tufte, och Johansson, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. S.29 Sida 23 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

Validiteten handlar att mätningen faktiskt mäter det som eftersöks. I undersökningen är indikatorerna härledda ur teorin, vilket torde leda till en god begreppsvaliditet eftersom indikatorerna härleds på ett direkt sätt ur teorin samt motiveras genom argumentation för valda indikatorer. För att stärka validiteten har ambitionen varit att visa transparens i operationaliseringen och utveckla ett analysverktyg för analysen. Flera indikatorer har även tilldelats till respektive komponent i de kausala vägarna som förklarar utfallet av slag, vilket borde stärka validiteten. Ett annat sätt för att stärka validiteten hade varit att använda face validity eller sunt förnuft, men detta har inte behövts eftersom de operationella indikatorerna kunnat härledas från teorin.63

63 Johannessen, Tufte, och Johansson. S. 61 Sida 24 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

3.8 Analysverktyg Analysverktyget är konstruerat utifrån Collins teori. De olika komponenterna vilka utgör delar i de olika kausala vägarna (krigföringssätten) till att förklara utfallet av slag, utgör analys- verktygets variabler. Indikatorerna hämtas från genomförd operationalisering. Variabelvär- dena det vill säga mätvärdena är, helt uppfyllt, delvis uppfyllt och ej uppfyllt. Uppfylls delvis innebär att indikatorn delvis bidrar till att uppfylla indikatorn. För att manöverkrigföring alternativt utnötningskrigföring förorsakat utfallet av slagen måste tre av fyra indikatorer vara helt uppfyllda. Figur 2. Utvisande analysverktyget Variabler utnöt- Indikatorer HU DU EU ningskrigföring (1.1) Övertag i materiella resurser uppfylls av den part som har numerärt övertag i trupper, materiell och eller ett teknologiskt övertag i relation till motståndaren. (1.2) Övertag i logistik, uppfylls av den part som har ett relativt övertag i förmågan att mobilisera och skydda materiella resurser i relation till motståndaren. (1.3) Övertag i anfall, uppfylls av den part som har ett relativt övertag motståndaren i eldkraft, eldkraften konstitueras av mängden och förmågan hos de verksamma vapensy- stemen samt förmågan till att upptäcka och bekämpa motståndaren med precision. (1.4) Övertag i förluster, uppfylls av den part med som sammantaget ådrar sig färre förluster i personal och materiell till följd av anfallet och friktioner i relation till mot- ståndaren. (1.5) Övertag i organisations kollaps till följd av anfall, uppfylls av den part som där graden av organisations kollaps är lägre relativt motståndaren. Organisations kollaps uttrycks i oförmågan till att effektivt bedriva väp- nad strid. Variabler ma- (1.6) Övertag i moral, uppfylls av den part som har ett relativt növerkrigföring övertag motståndaren i emotionell energi (entusiasm, vilja och initiativförmåga), disciplin (förmågan att följa order och upprätthålla den militära beslutskedjan) samt koordination (förmågan att koordinera förband till gemensamt handlande). (1.7) Övertag i manöver, uppfylls av den part som når störst framgång i manöver eller mot-manövrar i relation till motståndaren, manövern uttrycks i att förekomma, för- skjuta eller störa motståndaren på slagfältet. (1.8) Övertag i organisations kollaps till följd av manöver, uppfylls av den part där graden av organisations kollaps är lägre relativt motståndaren. Organisations kollaps uttrycks i oförmågan till att effektivt bedriva väpnad strid. (1.9) Övertag i förluster, uppfylls av den part som sammantaget ådragit sig färre förluster i personal och materiell till följd av manövern i relation till motståndaren.

Sida 25 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

4. Analys För att ge förståelse och bakgrund till det empiriska materialet kommer en kort bakgrund till kriget i Nagorno-Karabach 2020 att presenteras, då denna konflikt är mindre kända. Därefter kommer slagen skildras i kronologisk ordning fram till dess konklusion. Efter redogörelsen av varje slag, följer en analys vägledd av de operationella indikatorerna. Därefter redovisas resultatet i en tabell.

4.1 Bakgrund till kriget i Nagorno-Karabach 2020 Bakgrunden till det 2020 års krig i Nagorno-Karabach kan spåras till sovjetunionens fall. Et- niska, religiösa och historiska spänningar mellan Armenien och Azerbaijan över den bergiga regionen resulterade i ett krig mellan 1992-1994 där Armenien kom att segra. Regionen som till ytan är stort som Bohuslän, har en kulturell betydelse som sträcker sig till båda ländernas medvetande. De jur tillhör regionen alltjämt Azerbaijan medan majoritetsbefolkningen utgörs av kristna armenier.64

Det första kriget kom att resultera i etniska rensningar utförda av båda sidor, majoriteten för- drivna var azerier som fick lämna armeniskt ockuperade områden. Krigets resultat, har förkla- rats av att den armeniska armén var bättre ledd, organiserad och mer motiverade. Dessutom kom Ryssland att stötta Armenien med materiell under kriget. I kontrast hämmades de azeriska värnpliktiga förbanden av låg motivation samt en omfattande korruption inom de egna leden. I kölvattnet av det första kriget utropade Nagorno-Karabach republiken Artsach, utan att vinna något internationellt erkännande. Konflikten gav upphov till en långvarig förbittring och revanschlust hos Azerbaijan som under 2000-talet moderniserat sina styrkor genom för- säljning av olja och gas.65 Artsach har i praktiken kommit att lyda under Armenien därav kommer analysen benämna deras styrkor som armeniska.

64 James Palmer, ”Why Are Armenia and Azerbaijan Heading to War?”, Foreignpolicy, åtkomstdatum 02 maj 2021, https://foreignpolicy.com/2020/09/28/why-are-armenia-azerbaijan-heading-to-war-nagorno-karabakh/. 65 James Palmer. Sida 26 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

4.2 Slaget om Shusha - kulminationen av den azeriska anfallet i södra Nagorno-Karabach Det intensiva kriget mellan Armenien och Azerbaijan varade mellan 27 september och 9 november 2020 när vapenstilleståndet undertecknades. Konflikten är unik i sitt slag eftersom det är en av få mellanstatliga konflikter där båda sidor hade tillgång till moderna vapensystem.66 Azerbaijan kom att gå segrande ur den 44 dagar långa konflikten, vilket resulterade i en poli- tisk seger där många av områderna som förlorades under 1990-talet återtogs.

Bild 1. Karta utvisande frontlinjerna 1 oktober 2020.67

Den inledande azeriska offensiven mötte hårt motstånd, och relativt lite terräng erövrades under de första dagarna.68 I början av oktober kom de azeriska mekaniserade förbanden att bryta igenom försvarslinjerna och avancerade i västlig riktning längs låglandet söder om Nagorno- Karabach utmed den iranska gränsen. De azeriska styrkorna fortsatte sedan offensiven samtidigt som armeniska motoffensiver slogs tillbaka, intill de erövrat hela gränsen mellan Nagorno-Karabach och Iran. Efter att ha nått den

66 Michael Kofman, ”A Look at the Military Lessons of the Nagorno-Karabakh Conflict”, åtkomstdatum 04 maj 2020, https://www.russiamatters.org/analysis/look-military-lessons-nagorno-karabakh-conflict. 67 BBC, ”Armenia-Azerbaijan: Both sides defy Nagorno-Karabakh ceasefire calls”, åtkom- stdatum 06 maj 2021, https://www.bbc.com/news/world-europe-54366616. 68 Michael Kofman, Leonid Nersisyan, ”THE SECOND NAGORNO-KARABAKH WAR, TWO WEEKS IN”, War on the rocks, oktober 2020, https://warontherocks.com/2020/10/the- second-nagorno-karabakh-war-two-weeks-in/. Sida 27 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

armeniska gränsen kom offensiven att fortsätta norrut mot den bergiga regionen. Först för- sökte azerierna bryta igenom bergspassen mot staden Lachin, en stad som ligger vid den väg som binder samman Stepanakert (huvudstaden i armeniska Nagorono-Karabach), Shusha och Armenien.69

Khashtarak Dz ora g yug h ( Խաշթ առակ) M- 2 ( Ձորա գյ ու ղ) U-3 Ijevan Berd Tovuz (Բերդ) U-1 (Իջ և ն) No ra shen M- 5 Ma r m as h en Arjut U-6 ( Նոր աշ են) ( Մա ր մա շ ե ն) Spitak ( Ար ջ ո ւտ ) Pambak U-4 Qovlar (Սպիտակ) U-3 Chinari U-7 ( Փա մ բ ա կ ) Na vur Choratan(Չինարի) Jajur Lusaghbyur Gandzakar ( Նա վու ր) (Չորաթան) Ma y is ya n ( Ջա ջ ու ռ) Şəmkir ( Մա յ ի ս յ ան ) U-7 ( Լուսա ղբյ ուր) (Գանձ աքար) Aygedzor (Sham kir) Gu g ark (Այգ ե ձո ր) Ak huryan Vanadzor ( Գու գա րք) ( Ախ ո ւ ր յ ա ն) (Վանաձոր) M- 2 Lernantsk U-8 U-4 Gyumri Jrashen ( Լեռնանցք ) Lermontovo Mingəçevir ( Ջրա շ են) Shahum yan( Լերմո նտո վո) (Գյումրի) (Շահումյան) Aghav navank (M ingache vir) ( Աղ ավ նավ անք ) U-8 Gəncə Ma r g a ho vi t (Ga nja) R-1 8 M- 5 U-3 ( Մա ր գ ա հ ո վ ի տ) Di lij an (Դիլիջան) Go s h R-5 1 M- 2 ( Գոշ ) Ha n kavan ( Հա նքա վա ն) Ttujur Ho ro m U-4 ( Թթուջուր) M- 2 ( Հոռոմ ) Alagy az M- 2 Gu s an a gy ug h Artik ( Ալ ա գ յ ազ ) Azerbaijan ( Գու սա նա գյ ու ղ) (Արթիկ) Me g h r ad zo r Tsovagyugh U-1 Tsaghkahovit Aparan ( Մե ղր ա ձ ո ր ) ( Ծով ագյ ու ղ) Yevlax ( Ծա ղկա հովիտ ) (Ապարան) Göygöl (Yevlakh) M- 2 U-1 4 Goranboy Pemzashen Sevan Ch amba rak ( Պե մ զա շե ն) Tsakhkadzor (Սևան) (Ճամբարակ) Gədəbəy Kuchak Quşçu ( Քու չ ա կ) (Ծաղկաձոր) Maralik Shorz a ( Շորժ ա) Çayken d Na ftal an (Մարալիկ ) U-4 R-2 8 No rshe n U-1 4 Geta shen Daşkəsə n ( Գետ ա շ են) Qa ra bu l aq ( Նոր շե ն) U-1 0 Ma r t u na s he n Bagrav an ( Մա ր տ ո ւ նա շ ե ն) ( Բա գրա վա ն) Aragats Hrazdan Tsamakasar ( Ար ագա ծ ) Buzhakan (Հրա զդա ն) ( Բու ժա կա ն) Lchap Aş ağıAğc akənd (Ցա մաքասար) ( Լճա փ) Bərdə U-3 Shahumyan Anipemza ( Շա հու մյ ան ) (B ar da) ( Ան ի պե մզ ա ) U-1 Charentsavan Ha cık ənd (Չա րեն ցավ ան) Pambak Tal ış Ça ylı Tǝrtǝr Kat naghby ur ( Փա մ բ ա կ ) ( Թալիշ) ( Այ գ ե ս տա ն) (Ta rtar ) (Կաթ նաղբյուր) Gü l üs t an Suq ovuşan Us hi No ra tus ( Մա տ աղ ի ս ) ( Ու շ ի) ( Նոր ատ ու ս) Gy u li st a n Argel ( Գյ ու լի ստա ն) Tal in Yeghv ard ( Ար գ ե լ ) Jraber (Ջրաբեր) M- 1 0 Aragatsav an (Թա լին) (Եղվարդ) U-1 4 Tonaşen G öyarx Kosh M- 4 ( Տոն աշեն) Miqrelalay ( Լևոնարխ) ( Ար ագա ծ ա վա ն) By urakan Gavar ( Վա րնկա թա ղ) ( Կոշ ) ( Բյ ու րա կան ) U-1 (Գավառ) Çi lə b ü rt R-2 7 Arz ni Geghamasar Ch o p u r lu ar daql ı ( Ջրա բերդ ) U-9 U-1 Nor Hachn ( Ար զ նի ) Mu rovda ğ ( Մա ղա վո ւ զ ) (Նոր Հաճն) (Գեղամասար) Cəmilli Yanşa binə Ar teni Kna ravan Mr avi (Ար տենի) Ujan Ashtarak ( Քնա րա վա ն) (Մռ ավի ) (Աշտարակ) Bağ ır lı Um u d l u Ağdərə (Ուջ ան) Abovyan Sar ı daş Um u d l u Karakert M- 1 1 ( Շիկա քա ր) ( Ակ նաբ ե ր դ) ( Քա րա կերտ ) U-1 Աբովյան Martakert M- 4 ( ) U-1 4 İ stibulaq Yeghe gnut İ .Qərvə nd U-3 ( Եղե գնու տ ) Al çalı Bağ lıpəyə (Մարտակե րտ) ( Նոր Էրքե ջ) Hə sənriz Zəyl ik Güllücə U-9 Metsamor Yerevan M- 1 1 M- 3 3 ( Հա թէրք) ( Զա գլ իկ) Baghramyan Sotk He yvalı Cəvahi rli (Երևան) M- 1 0 ( Սոթ ք) Zar daxaç ( Դրմ բոն) ( Բա ղրա մյ ան ) (Մեծամոր ) Martuni Pi ri lər ( Զա րդա խ աչ ) Ça nyataq Mollalar Vardenis Kəlbəcər M- 1 1 M- 1 1 ( Ճա նկա թա ղ) U-5 Ge g ha rd Ha cıkənd Lichk (Մարտունի) M- 1 1 (Վարդենիս) G ozlukor pu ( Գեղ արդ ) M- 3 3 Karvachar Də vədaşı Ağcabədi U-5 ( Լիճք) Tsovinar ( Պո ղ ո ս ա գո մե ր ) Ağdam Bagaran Vagharshapat M- 1 5 Ga rn i ( Ծով ինա ր) Tağı lar Q ızılqaya Y. Or at ağ Çı ld ır a n Q alayçı lar M- 2 (Քարվաճառ) ( Հ. գոմե ր)( Վ. Հորա թաղ) Ti gran akert (A ghja badi) ( Բա գա րա ն) (Վաղարշապատ) ( Գա ռնի) Böyü kdüz Vagu as ( Չլ դրա ն) H-H Armavir Vardenik ( Վա ղու հա ս) Ak na Seyi dli Yerv andashat Արմավիր Ayntap ( Վա րդեն իկ) Xaçı ndər bət li Ակնա ( Երվ անդ աշա տ ) U-5 ( ) ( Այ նթ ապ ) Ge g hh o vi t Makenis Ar m udlu ( Ար մե նա կ ա վան )( ) U-3 ( Գեղ հովիտ ) (Մաքենիս ) Şap lar Margara Masis Far ux Sar ı hacılı No r Kharb erd ( Փա ր ը խ ) Berkashat (Մարգարա ) (Մասի ս) Kho per M ozkənd O rucl u ( Նոր Խարբերդ) ( Խոփեր) Seyi dbəyl i Sər dar kənd M- 1 2 ( Բերք աշա տ ) Ranch par Zar Karabakh Pi rl ər ( Խաչեն ) (Ռա նչ պա ր ) ( Ծա ր) ( Սա րդա րա շ են)( Խրամորթ) U-1 0 Başl ıb el Ə hməd avar ( Ապ ա հ ե ն) (Qarabağ) Q ışlaq M- 2 Zi vel Y. Şur tan ( Ծա ղկա շ ա տ) Acar l ı Dv in Armenia ( Ծա վա լք ) Al ma lı ( Դվ ին) ( Նոր Բա նա նց) Kha napat Dalar ( Խնձրիստան) Qurdlar Q araxa nçallı H-H ( Խնապատ) (Դա լար) Qaradağlı İ stisu İ smayı lbə yli ( Ջերմ աջու ր) Kor ekner Xocalı ( Կոր եկներ) Artsakh Ivan yan Urtsad zor M eşəli (Իվանյան) Əsgəran Vedi ( Լեսնո) յ Artashat ( Ու րցա ձ որ) Ber kadzor As ker an (Վեդի) (Արցախ) ( Բերք աձոր ) Արտաշատ Shaghap Q orçu (Ասկե րան) Gulablı ( ) Bal lıca (Շա ղափ ) Aghnjadz or ( Հա յթաղ ) ( Այ գ ե ս տա ն) ( Աղ նջ աձ ո ր ) Kür dhacı Ca nhəsən Pi rca mal ( Մո վս ե ս ա շ ե ն) Avdu r M- 2 Bud aqdər ə M- 1 2 ( Վա րդա ձ որ) ( Ավ դո ւ ռ ) Yeghegis He rmon ( Բու դա ղա ձ որ) Ağkə nd Vosketap ( Եղե գիս) ( Հերմո ն) Martiros Ha rov ( Սպ իտ ակ շե ն)Xoc av ənd ( Ոսկ ետա փ ) ( Մա ր տ ի ր ո ս ) Xan yeri ( Հա րա վ) Shatin Xankəndi ( Խանգք) Qarıtəpə Muğanlı Ararat ( Շա տ ին) ( Պա ռ ա վա թո ւ մբ) Martuni Zangakatun Jermuk Gülablı Stepanakert Da şkənd (Մարտունի) (Արարատ) ( Զա նգա կա տո ւն ) U-1 0 (Ջե րմո ւկ) ( Վա զգեն աշեն ) Q azançı Spi ta kjur Ani ( Մե ղր ա շե ն) Ստեփանակերտ ( Դա շ ըւ շ են) Q uzeyçar tar Xan oba ( Սպ իտ ակ ջ ուր ) ( Ան ի ) ( ) Bül övlü k Cə miyyət ( Վ. Ճա րտ ար ) ( Խնուշինակ) Əmiranlar ( Ան տա ռ ա մե ջ ) Şuşi kənd ( Նն գի) Turkey Armash Ge t a p Başk ənd M- 1 2 ( Շոշ ) Q arazə mi M işni Şuş a M- 2 ( Գետ ա փ) Cəmillər ( Քա րա հու նջ ) (Արմաշ) ( Մշ ե ն ի ) Çartar Y.Veysel li Kechut Bül üld üz Shushi A.Yem işcan G avahın M- 1 0 ( Կեչ ու տ ) Bozl u ( Բա զմա տ ու ս) Շուշի ( Ղա վա խ ան ) M inkənd ( Մո շա թա ղ) Al lahq ulul ar ( ) ( Ն. Սզն եք) Chartar Yeras kh M- 2 ( Հա կ) ( Երա սխ ) Da şaltı Qarabulaq Son asar (Ճարտար) Dö rdl ə r A.Veysel li Areni YeghegnadzorMa l i sh ka ( Սոն ասա ր) ( Քա րինտ ա կ)( Ակ նաղ բ յո ւր ) ( Մա լ ի շ կ ա ) Zar ı slı ( Ար ե նի ) Եղեգնաձոր Q .Ba zar M açkalaşe n Di la ğ a rda ( ) M- 2 Mirik Tandzut Seyi dlə r Sar ı baba Nə b il ə r ( Կ. Շու կա ) ( Մա ճ կ ա լ աշ ե ն) ( Մի ր ի կ ) ( Տա նձ ու տ ) ( Գա նձ ա ) ( Եղց ահող ) Sı ğnax Ş.Dur sun M- 1 2 Tur şsu ( Սխ տ որա շ են) B. Tağl ar ( Լիսա գոր) ( Սղ նախ ) ( Մ. Թաղլար) Divanal ılar B.Qa ladər əsi Hü sülü Laçın ( Մե ծ շ ե ն) Fuzuli Q ərvən d ( Ծիծ եռնա վան ք) She kher Jiva n Tuğ (Շեխ եր) Vayk Ki ro v Köh nəkənd Susa nlıq ( Ջիվ անի ) Varanda Gn d ev a z Berdzor ( Հինշեն ) ( Մո խրե նե ս ) ( Տող ) (Վայք) ( Գնդ եվա զ) ( Քիրս ավա ն) (Վա րանդա ) Q araxa nbeyli Gn i sh i k (Բերձոր) Fət əlipəyə Bi nə Ci r a q u z ( Ապ ա ր ա ն) ( Տու մի ) ( Ջրա կու ս) ( Գնի շի կ) Ar pagəd ik M- 2 ( Քա րինգ ) Ağd am Sus M- 1 2 Mığıdərə ( Հա կա կու) Cu varlı Merdinli Al xanlı M- 7 ( Սու ս) ( Մե ղվա ձ ո ր ) Edi ll i M əlikpəyə Ça ylaqqal a ( Ու խ տ աձոր) İ şıql ı Khnatsak h ( Մե լիք ահո ղ ) Zabu x Spi ta kşen ( Խծաբերդ) Hadrut Bul ut an Y.Seyi dehm edli A.Seyi dehm edli ( Խնածախ) M alxəl əf ( Սպ իտ ակ շե ն) ( Պլ ե թ անց ) Y. Abdür r ehm anlı Qorqan ( Մա ր ա տ ո ւկ ) Ağoğlan Q arğa bazar Angeghak ot Pet r osashen (Հադրութ) M əlikcanlı A.Fər əcan ( Մե լիք աշ ե ն) U-1 3 ( Ան գ ե ղա կ ո թ) A. Abdü rr ehm anlı U-1 2 Tegh Səf iya n ( Հա րա ր) Kür dl ər Şərur ( Տեղ ) ( Խաչգե տիկ) Vanq Qaradağlı Verishen De şdahat K. Tağl ar Xat ı nbulaq Lachin corridor, secured by M- 2 Վեր իշ են Վա նք (S har ur) ( ) ( Հին Թաղլար) Ağca kənd Də rəkən d ( ) Cicimli Q uşçular ( Խանձաձոր) ( Ծա մձ որ) Ho radi z Khndz oresk ( Աղ ավ նատ ո ւ ն) Da ğdöşü Mandılı ( Խնձորեսկ) ( Տա յ ք) Q arako llu Güləbird Milanlı Hü n g ü tl ü Goris ( Ծա ղկա բերդ )Ar m udlu Sor G orazı llı Sisian Y. Ref edin li Russian peacekeepers ( Ցոր ) Vorotan (Գորիս) Başa rat Pi re hmed li (Սիսիան) ( Որո տա ն) Y.Məzr ə Q ışlaq Dö rdçı nar M- 6 R-4 9 M- 2 ( Ամ ո ւ տեղ ) Do la n l a r ( Քա րա գլ ուխ ) Q araca lı Q araki şilər ( Ար ևաշ ա տ ) Shinuhay r M əlikəhm ədli ( Ձորա փ ) Ho rad i z ( Շինո ւհ այր) Da vudlu Q azanzəm i Şıxlar Xət ai Qıvraq Şahbuz A.M əlikli Arakel Əfəndilər Tovm asar Da şkesen M azra Qubadlı ( Առ աքե լ) Nu zger (Givr ag) (Shah buz) Xan ağabul aq G öyərcık Ha l idzor Da ğTu m a s Cəbrayil Q uycaq Ç.M erca nlı Azerbaijani controlled areas claimed ( Հա լիձո ր) Kashunik Si ri k Y.Cibikli ( Հա յկա վա ն)Nü süs M- 6 Mehdili (Քաշունիք) Qaraagac Jrakan Ça rda q lı (Ջր ակա ն) Ho rovl u Şeyb ey B.M ercan lı U-2 Bal a Solt anl ı Q alacı q Çe reken Ça xırlı by Artsakh M- 7 R-4 9 Da sta kert Tatev A.Cibikli ( Այ գ ե հ ո վի տ ) Bün yadlı Ce fe r a b a d by Artsakh ( Դա ստ ա կերտ ) Tar ovlu G ödəklər Qurbantepe A.M aral yan ( Տա թև ) Sof ul u De cel Kar xul u Ho vuslu Yar əhm ədl i Zor Q əzyan Şah velli Y.Mar al yan Da vit Bek ( Հա յկա զյ ա ն) He senkaydı Mahmudlu H.İ smayı llı Şükü rbeyl i ( Դա վիթ Բեկ) Xan lı q Hə rt iz Ha l Şıxalıağal ı ( Իշ խ ա նաձո ր) İ saqlı Azerbaijan Fər can ( Հա լե) K. M emm edl i M ezre Sar ı calı Məmər Artsav anik Sal daş ( Մա մա ր ք ) Emirvar lı ( Ար ծ վա նի կ ) Q ovşudlu Niyazqul lar Al aqur şaq Ti nli Sol ta nlı U-2 Mollalı G .Veyse lli (Nakhchivan) K.M ahrızlı M-6 Al ıkeyxa nlı Areas captured by Azerbaijan in 2020 Kapan Kavd adıq ( Ար ծ վա շե ն) M- 6 Naxçıvan Zi lanl ı M aşanlı (Կապան) Q ilican Qumlaq (Nakh chivan) Ge g hi Ağa kişilər ( Կու մա յ րի) He senli ( Գեղ ի) Q araq oyunlu O .Yem əzl i Də rzili M astal ıb eyli Q azançı Üçü ncü Ağalı Xal af lı Q .Xə ştab I tsan Xud afer in Seyi dlə r Muğanlı Tat ar ( Աղ աձ ո ր ) M-M-6 6 M- 8 U-2 Pi rve ys M .Həsənli Qaragöl Areas of the former Nagorno-Karabakh Babək ( Կեր են) Xum ar lı Nə cəflər Zəngilan ( Կրմ են) (Babe k) Kajaran Ha callı Iran (Քա ջ արա ն) Şat ar ız Kovsakan Xur am a Autonomous Oblast controlled by Artsakh Çeşməbasar (Կովսա կան) M-6 Kol lu- Q ışlaq Zəng ila n M- 6 (Che smaba sar) Ca hangirbəyl i M .İsma yıllı ( Վա ն) ( Դից մայ րի) Q .Müşlan Ö rdəkl i( Ալ ա շ կ ե ր տ ) Shishkert Sab u ( Որդ ու ակ) Areas handed over to Azerbaijan M- 8 Lichk ( Շիշ կեր տ) ( Լիճք) Mincivan Çö p ə d ə r ə U-2 ( Ծոբ աձոր) Vahravar Mijnavan per the ceasefire agreement Cu lfa ( Վա հրա վա ր) Bar t az (Մի ջնա վան) (Ju lfa) Qarqulu Vej neli M-M-6 6 M- 8 Meghri (Մեղրի) Ə mirxan lı Ordubad Agarak Ağb ənd Update Date: 17 December 2020 ( Ագ արա կ )

Bild 2. Karta utvisande konflikten i Nagorno-Karabach70

Kartan ovan utvisar Lachin vid det blå markerade området, strax öster ut ligger Shusha. I bergen kom de azeriska förbanden att stoppas från att avancera vidare och ta Lachin på grund av den intensiva artillerielden som utgick från Armenien. Offensiven ändrades nu till ett frontalt anfall mot staden Shusha, vilket var en hörnsten i det armeniska försvaret. Staden ligger på en

69 Dmitry Kuznets, ”he battle for Shusha Fighting in Nagorno-Karabakh has reached a turning point. Here are the most recent developments in the conflict zone.”, november 2020, https://meduza.io/en/feature/2020/11/07/the-battle-for-shusha. 70 Gustav Gressel, ”Military lessons from Nagorno-Karabakh: Reason for Europe to worry”, åtkomstdatum 03 maj 2021, https://ecfr.eu/article/military-lessons-from-nagorno-karabakh- reason-for-europe-to-worry/. Sida 28 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415 klippa omgiven av klippväggar på tre sidor. Kontrollen över den gör att man kan hota förbin- delsen mellan Armenien och Nagorno-Karabach. Azerierna nyttjade den skogbeklädda ter- rängen och innästlade specialförband för att kunna hota Lachin-korridoren.71

”Under en vecka fortsatte striderna i bergskedjan och ravinerna söder om Shusha, den armeniska armén nyttjade samma taktik som i Lachin. Artilleri och eldöverfall riktade mot de azeriska förband som försökte avancera mot staden /…/ 4 november hade azererna lyckats få /…/ kontroll över bergen söder om Shusha och vägen /…/ natten den 5 november nådde azeriska specialförband vägen och påbörjade anfall mot klippan vilken Shusha ligger på”.72 Ett par dagar senare hade de azeriska styrkorna kommit att er- övra staden.73

Under konflikten kom armeniska försvarspositionerna att bli systematiskt upptäckta och ned- kämpade från luften via drönare som antingen satte in egna vapen eller eldobserverade åt långräckviddiga bekämpningssystem, Gressel skriver detta angående den azeriska taktiken:

”Före kriget var den armeniska armén taktiskt överlägsen /…/ bättre officerare, mer motiverade soldater /…/ mer agilt ledarskap. /…/ Men azererna hittade en väg runt detta /…/ Drönare /…/ möjliggjorde för azererna att först rekognosera de armeniska positionerna, därefter reservernas placering /…/ vilket gjorde att de kunde bli bekämpade med konventionellt artilleri och försvagas. /…/ Drönarna övergick sedan till att leda in elden mot de armeniska reserverna /…/ med artilleri, raketartilleri med klusterammunition, egna robotar, eller nyttja israeliska LORA ballistiska robotar för att förstöra broar eller vägar som band samman reserver med frontlinjen. När väl den armeniska sidan var oförmögen att skicka fram reserver kunde azeriska armén /…/ övermanna de isolerade armeniska positionerna /…/ Denna procedur upprepades /…/ genom tagandet av armeniska positioner dagtid och att försörja artilleriet under natten. /…/ detta fungerade även väl i den bergiga terrängen.”74

71 Dmitry Kuznets, ”he battle for Shusha Fighting in Nagorno-Karabakh has reached a turning point. Here are the most recent developments in the conflict zone.” 72 Dmitry Kuznets. 73 AP, ”Azerbaijani leader: Forces seize key Nagorno-Karabakh city”, u.å., åtkomstdatum 07 maj 2021. 74 Gustav Gressel, ”Military lessons from Nagorno-Karabakh: Reason for Europe to worry”. Sida 29 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

Kofman skriver att Azerbaijans nyttjande av drönare var en taktisk sensation men att det i grunden endast bekräftar effekten luftmakt kan ha på dåligt skyddade markförband. Där UAS (unmanned aircraft systems) endast är en ny form av applikation av luftmakt.75 Han har även publicerat kvantitativa siffror hämtade från ryska källor vilka visar styrkeförhållandena län- derna emellan innan konflikten.

Land Personal Strids- Strids- APC Artilleri Raketartil- Mark- Taktiskt Ahkp vagnar fordon leri robot flyg

Arme- 65 000 400 Ca 300 Ca 400 600 100+ 20+ 18 12 nien Azerbai- 80 000 500+ 386 Ca 800 800+ 257 7+ 55 50 jan + Rep. Artsach Figur 3. Utvisande styrkeförhållande innan konflikten.76

Azerbaijan kom att stödjas av Turkiet under hela konflikten. Vilka kom att understödja med militära rådgivare, drönarpiloter, stationering av F-16 flygplan samt tillhandahållandet av li- byska och syriska legosoldater. Vilka primärt tycks ha satts in vid kostsamma frontalanfall mot armeniska försvarslinjer.77 På ett materiellt plan åtnjöt Azerbaijan även ett kvalitativt övertag i modernare stridsvagnar och stridsfordon. Den enskilt största skillnaden i materiella resurser var numerären och kvalitén hos respektive sidas obemannade farkoster. Viktiga vapensystem på den azeriska sidan var Israeliska Harpoon patrullroboten (självmordsdrönare) samt den turkiska drönaren Bayraktar TB2, som både nyttjades för spanings- och attackupp- drag. Medan den armeniska sidan endast hade tillgång inhemskt producerade spaningsdrönare med begränsad förmåga.78

75 Michael Kofman, ”A Look at the Military Lessons of the Nagorno-Karabakh Conflict”. 76 Michael Kofman, Leonid Nersisyan, ”THE SECOND NAGORNO-KARABAKH WAR, TWO WEEKS IN”. 77 Ed Butler, ”The Syrian mercenaries used as ’cannon fodder’ in Nagorno-Karabakh”, BBC, december 2020, https://www.bbc.com/news/stories-55238803. 78 Michael Kofman, Leonid Nersisyan, ”THE SECOND NAGORNO-KARABAKH WAR, TWO WEEKS IN”. Sida 30 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

Drönarna kom att spela en avgörande roll i konflikten och är orsaken bakom stora armeniska förluster. Officiella källor från respektive sida hävdar att cirka 3000 azerier omkom mot 4000 armenier.7980 Bloggare har genom OSINT (open source intelligence) sammanställt bekräftade materiella förluster hos båda sidor under hela konflikten, detta ger en uppfattning om förlust- siffrornas magnitud. Viktigt att påpeka är att dessa på intet sätt kan sägas utgöra alla förluster eftersom mycket av striden skett utan att dokumenterats. Vidare torde de azeriska förlustsiff- rorna vara större då Armenien primärt nyttjat äldre vapensystem utan möjlighet till doku- mentation. Nedkäm- Bekäm- Eröv- Armeniska bekräftade materiella förluster pade pade rade Totala Förluster Stridsvagnar 141 5 97 243 Stridsfordon 30 46 76 Trupptransportfordon 26 51 77 Draget Artilleri 128 10 90 228 Bandhubits 18 7 25 Raketartilleri 72 5 77 Luftvärnsrobotsystem 29 5 34 Obepansrade fordon (inkl. Lastbilar, terrängfordon) 292 8 332 632 Figur. 4 Utvisande armeniska materiella förluster81

Azeriska bekräftade materiella för- Nedkäm- Bekäm- erövrade/ över- Totala För- luster pade pade givna luster Stridsvagnar 30 17 4 51 Stridsfordon 31 4 19 54 Trupptransportfordon 6 2 17 25 Raketartilleri 1 1 2 UAV 22 4 26 Obepansrade fordon (inkl. Lastbilar, terrängfordon) 25 18 11 54 Figur. 5 Utvisande azeriska materiella förluster82

79 ”List of servicemen who died as Shehids in the Patriotic War”, Ministry of defence of the republic of Azerbaijan, åtkomstdatum 08 maj 2021, https://mod.gov.az/en/news/list-of-servicemen-who-died-as-shehids-in-the-patriotic-war-35769.html. 80 Tass, ”Pashinyan says about 4,000 Armenian troops killed in Nagorno-Karabakh”, Tass russian news agency, april 2021, https://tass.com/world/1277921. 81 Jakub Janovsky, Oryx (blog), åtkomstdatum 08 maj 2021, https://www.oryxspioen- kop.com/2020/09/the-fight-for-nagorno-karabakh.html. 82 Jakub Janovsky. Sida 31 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

4.3 Analys av azeriska anfallet i södra Nagorno-Karabach

Det empiriska materialet tolkas genom analysverktyget och variabelvärdena fastställs. Först analyseras indikatorerna för utnötningskrigföring.

(1.1) De azeriska styrkorna hade ett påtagligt övertag i materiella resurser, vilket kom att växa under konflikten, på grund av armeniska förlustsiffror. Vidare så hade Azerbaijan ett teknologiskt övertag främst kopplat till drönare och moderna stridsfordon. HU

(1.2) Inledningsvis torde de båda länderna vara i jämnvikt i förmåga till logisk. Azerbaijan har förmånen att kunna bygga upp lager innan konflikten medan Armenien kan dra fördel över att slåss närmre sitt basområde. Den taktiska tillämpningen av drönare tillsammans med långräckviddiga vapensystem tillät azerierna att påverka de armeniska försörjningslinjerna. De azeriska anfallande förbanden kunde däremot skydda sina bakre linjer. Något som styrker detta är bekräftade förlustsiffror på nästan 300 nedkämpade armeniska fordon vilka inkluderar lastbilar. HU

(1.3) De azeriska styrkorna hade ett kvalitativt och kvantitativt övertag i förmågan att avge eldkraft i anfallet. Detta berodde på bredden av långräckviddiga vapensystem och nyttjandet av drönare i rollen som observatör. HU

(1.4) De azeriska styrkorna ådrog sig mindre förluster under konflikten, dock nyttjades ett stort antal legosoldater vid kostsamma anfall. Därför är det troligt att siffran är högre än den officiella. De armeniska förlusterna framförallt i materiell var massiva och torde såldes även vara högre än officiella siffror. HU

(1.5) De azeriska anfallen kom att karakteriseras av frontanfall med stöd av indirekteld. Ma- növreringen kom främst att ske på taktisk nivå vilket anfallet mot Shusha visade. Krigets snabba förlopp borde vara ett tecken på att de armeniska förbanden drabbades av organisations kollaps. Vidare bör antalet erövrade armeniska fordon vara en indikation på att fordon övergavs. Den armeniska oförmågan till att hantera drönare kom att leda till organisationell

Sida 32 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415 kollaps medan de azeriska styrkorna kunde bibehålla organisationell sammanhållning även efter mindre motgångar. HU

Analys av indikatorerna kopplade till manöverkrigföring.

(1.6) Azeriern visade ett övertag i moral trots att farhågorna innan konflikten. Den ekonomiska satsningen och det utländska stödet från bland annat legosoldater torde vara stärkande faktorer. De många misslyckande försöken till att få till stånd ett försvar torde ha minskat de armeniska styrkornas moral. HU

(1.7) Azerierna visade sig inte nyttja manövern på slagfältet i traditionell mening. Markanfal- len var kraftsamlade mot armeniska försvarsställningar. Dock kan nyttjandet av drönare sägas vara en indirekt metod genom att slå mot den azeriska svagheten i form av äldre luftvärn. DU

(1.8) Utfallet av slaget kan inte sägas ha berott på att azerierna genom manövern skapat en organisationell kollaps hos motståndaren. Allt eftersom södra delarna av Nagorno-Karabach er- övrades kom de armeniska förbanden att dra sig tillbaka till bergen och försvaret fortsatte intill dess att den strategiskt viktiga staden Shusha erövrades. EU

(1.9) Empirin har inte visat hur manövern och organisationell kollaps skulle lett till de höga armeniska förlustsiffrorna. EU

Sida 33 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

4.4 Slaget om Ilovaisk 2014

13 april 2014 kom att markera starten för de ukrainska ”anti-terror operationen” i östra Ukraina. Dessa igångsattes efter att proryska separatister tagit kontroll över städerna Luhansk och Donetsk och utropat sin ensidiga secession från Ukraina.83

I juli hade den ukrainska armén återhämtat sig och genomförde en större motoffensiv vilken kom att hota de större separatist kontrollerade städerna, Donetsk och Luhansk. Detta med- förde en drastisk ökning av det materiella stödet som utgick från Ryssland till separatisterna. Vilket gjorde att separatiststyrkorna i augusti 2014 ”matchade och troligen överträffade de ukrainska styrkorna i antal stridsvagnar och artilleri /…/ inklusive /…/ flera Grad raketartille- risystem”.84 Dessa tyngre vapensystem opererades av utbildad rysk personal vilka även nyttjade ”drönare för eldledning av raketsalvorna”.85 Den 20 augusti erövrade ukrainska styrkor Ilovasik, en stad mellan ryska gränsen och separatist kontrollerade Donetsk. Som ett led i operationen ”att separera Donetsks och Luhansks separatiststyrkor samt för att störa försörj- ningslinjerna”.86

En ukrainsk soldat ur den ukrainska 93:e brigaden vilken var inblandad i offensiven och tagandet av Ilovaisk säger detta om de hårda striderna i staden. ”Vi stannade aldrig i hus i mer än två dagar, varje gång vi lämnade ett blev det av ”misstag” träffat av artilleri, det var en brist på manskap så vi kunde inte rensa bygg- nader varje dag, våra förstärkningar vilka skulle bemanna vägspärrarna han inte fram i tid, vi blev omringade.”87

83 Paul J. D’Anieri, Ukraine and Russia: from civilized divorce to civil war (Cambridge, United Kingdom ; New York, NY, USA: Cambridge University Press, 2020). 233-234 84 Serhy Yekelchyk, The conflict in Ukraine: what everyone needs to know, What everyone needs to know (Oxford: Oxford University Press, 2015). 148 85 Yekelchyk. 148 86 D’Anieri, Ukraine and Russia. 245 87 Lidiya Huzhva, 93: the Battle for Ukraine - first days of the war - [the story of the 93rd Brigade Kholodny Yar] (Lidi Ya Films), åtkomstdatum 03 maj 2020, https://www.youtube.com/watch?v=1cMBPN3rjXU. Sida 34 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

I slutet av augusti gick de pro-ryska separatisterna på offensiven. De ukrainska förbanden tvingades bort från Donetsk och Luhansk samtidigt som flera tusen ukrainska soldater blev avskurna vid staden Ilovaisk.88 Separatisternas motanfall stärktes av ”inträdet av /…/ reguljära ryska arméförband vilka korsade den närliggande gränsen”.89 Dessa ryska förband var välut- rustade, samtränade och stod under bättre ledning.90 Det ryska anfallet kom att omfatta ett halvt dussin bataljonsstridsgrupper vilka kom att överraska de ukrainska försvararna i flan- ken. Dessa förband kom att ”rulla upp och slå flertalet på varandra följande ukrainska mekaniserade och lätta bataljoner, vilka var utdragna i ett tunt förvar längs gränsen /…/ vilka redan varit utsatta för veckor av artilleribeskjutning.”91 En ukrainsk bataljonschef säger detta angå- ende artilleribeskjutningen ”under framryckningen mot Savur-Mohyla var vi under konstant (artilleri) beskjutning från den ryska sidan gränsen.”92

Bild 2. Utvisande ukrainska styrkors urdragning från Ilovaisk 29 Augusti 201493

88 Yekelchyk, The conflict in Ukraine. 148 89 D’Anieri, Ukraine and Russia. 245 90 D’Anieri. 245 91 ”’lessons Learned’ from the Russo-Ukrainian war personal observations Dr. Philip A. Kar- ber” (The Potomac Foundation, maj 2015). 38 92 Lidiya Huzhva, 93: the Battle for Ukraine - first days of the war - [the story of the 93rd Brigade Kholodny Yar]. 93 Viacheslav Shramovych, ”Ukraine’s deadliest day: The battle of Ilovaisk, August 2014”, åtkomstdatum 10 maj 2020, https://www.bbc.com/news/world-europe-49426724. Sida 35 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

Inom en vecka efter anfallet hade de ryska förbanden länkat samman med separatisterna samtidigt som de ”fångat in delar av fyra brigader och fyra fristående ukrainska bataljoner i en ficka söder om Ilovaisk.”94

”I den efterföljande paniken beordrades 51:a mekaniserade brigaden att hålla dörren öp- pen för reträtt men under oerfarna befäl och med nyligen inkallade trupper flydde stora delar från slagfältet innan stridskontakt tagits. /…/ Med försvararna inringade samtidigt som ett motanfall misslyckades att bryta igenom, kombinerat med stigande förlustsiffror /…/ accepterades en vapenvila /…/ vilket även omfattade rätten till en urdragning av de ukrainska trupperna.”9596

”Vapenvilan hölls inte /…/ ryssarna attackerade den flyende ukrainska fordonskolonner med massiv indirekt eld (inklusive hårdmål och termobariska granater). De ukrainska soldater som lyckades undkomma var tvungna att exfiltrera till fots och kvarlämna så- rade.”97

Ukrainska officerare och soldater från 93:e brigaden berättar detta om utbrytningen från Ilovaisk: ”Då voluntärbataljonen saknade tunga vapen, var vår order att leda utbrytningen, eftersom det bara var vi som hade stridsvagnar och stridsfordon. Jag delade in styrkan i tre delar, ukrainska reguljära styrkor först, följt av volontär bataljoner /…/ Vi avancerade längs med motorvägen och förstörde vägspärrar längs med den /…/ vid den tidpunkten hade bataljonen 112 män /…/ en och en halv timme senare hade denna batal- jon upphört att existera.98

94 ”’lessons Learned’ from the Russo-Ukrainian war personal observations Dr. Philip A. Kar- ber”. 38 95 ”’lessons Learned’ from the Russo-Ukrainian war personal observations Dr. Philip A. Kar- ber”. 38-39 96 D’Anieri, Ukraine and Russia. 245 97 ”’lessons Learned’ from the Russo-Ukrainian war personal observations Dr. Philip A. Kar- ber”. 39 98 Lidiya Huzhva, 93: the Battle for Ukraine - first days of the war - [the story of the 93rd Brigade Kholodny Yar]. Sida 36 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

En ukrainsk soldat berättar om sina upplevelser: ”när vi blev beskjutna av Grad (raketartilleri) började alla att springa och skingras i alla riktningar /…/ Det var i byn Mnohopilla på morgonen /…/ när hela kolonen var uppra- dad /…/ som vår första stridsvagn exploderade /…/ vi hade ingen möjlighet att komma ut, fienden besköt oss med artilleri.”99

Detta säger Yekelchyk om tillståndet i de ukrainska styrkorna 2014. ”Korruption och försum- melse efter det kalla kriget hade lämnat den ukrainska armén i spillror”100 Den högre offi- cerskåren inom den ukrainska armén hämmades av att tidigare “Ukrainska regeringar beford- rat generaler /…/ baserat på kriterier som /…/ kontakter, lojalitet och möjliga ekonomiska vinster /…/ samtidigt som liten hänsyn togs till militär förmåga, träning eller erfarenhet.”101

Skiftande politiska lojaliteter inom den ukrainska befolkningen gjorde att majoriteten av de värnpliktiga försökte undvika att bli inkallade. Vid de första striderna i april 2014 uppvisades ett bristande militärt ledarskap hos den reguljära ukrainska armén. Detta är även tidpunkten då ukrainska frivilligbataljoner börjades sättas upp, vilka var bättre motiverade och utrustade.102

De pro-ryska separatisterna utgjordes i början av konflikten av dåligt utrustade miliser från regionen. Från och med juni 2014 började tyngre vapen inklusive stridsvagnar och ryska vo- lontärer att anlända till de separatist kontrollerade territorierna.103

Förlustsiffrorna från slaget mycket osäkra, den ukrainska officiella siffran säger cirka 1000 i döda, sårade och saknade.104 Medan obekräftade ryska källor gör gällande 150 döda under slaget.105 Viktigt att påpeka är att mycket dessa siffror är mycket osäkra, ”då ukrainska armén

99 Lidiya Huzhva. 100 Yekelchyk, The conflict in Ukraine. 146 101 Yekelchyk. 146 102 Yekelchyk. 146 103 Yekelchyk. 147 104 Dan Peleschuk, ”Ukraine is still at war, and its bloodiest battle isn’t over”, åtkomstdatum 02 maj 2020, https://www.pri.org/stories/2015-08-29/ukraine-still-war-and-its-bloodiest-battle-isnt-over. 105 AFP, ”Nemtsov report claims hundreds of Russian soldiers killed in Ukraine”, maj 2015, https://gulfnews.com/world/europe/nemtsov-report-claims-hundreds-of-russian-soldiers- killed-in-ukraine-1.1509616. Sida 37 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415 var notoriska för att underrapportera egna förluster i öppna källor” samt av det faktum att många ryska soldater var ”volontärer”.106

Materielen som kom att spela en dominerade roll på slagfältet var artilleri. Vapenslaget upp- skattas ha stått för mer än 85 procent av alla förluster under kriget. Ryssland nyttjade dessutom ett stort antal drönare under sommaroffensiven. Dessa opererades på olika höjder vilket ledde till att de kompletterade varandras svagheter.107

4.5 Analys av Ilovaisk

Det empiriska materialet tolkas genom analysverktyget och variabelvärdena fastställs. Först analyseras indikatorerna för utnötningskrigföring.

(1.1) De ryska förbanden som anlände efter intåget i östra Ukraina hade ett kvalitativt övertag, eftersom dessa var reguljära enheter, samtidigt som de på ett kvantitativt plan motsvarade eller översteg de ukrainska förbanden i området. De ryska separatisterna hade även blivit till- förda tunga vapensystem innan offensiven. Därav kan utfallet av slaget förklarats av övertaget i materiella resurser. HU

(1.2) I det inledande skedet av slaget hade de ukrainska förbanden övertag i logistik då vissa förband hade kunnat genomföra reorganisering. Vidare så kom de att hota separatisternas för- sörjningsvägar. Detta kom att ändra sig när de ryska styrkorna omringade Ilovaisk och förne- kade ukrainska förband möjligheten till försörjning. Vidare var de ukrainska styrkorna erkänt underbemannade och led av stora friktioner. HU

(1.3) De ryska styrkorna hade ett kvalitativt och kvantitativt övertag i förmågan att avge eldkraft i anfallet. Detta berodde på bredden av långräckviddiga vapensystem och nyttjandet av drönare i rollen som observatör. Vilket bland annat styrks av ögonvittnesskildringar. HU

(1.4) De ryska styrkorna ådrog sig mindre förluster under konflikten. De ukrainska förbanden var tidigt under slaget utsatta för artilleribeskjutningar från den ryska sidan gränsen. När de

106 Yekelchyk, The conflict in Ukraine. 151 107 ”’lessons Learned’ from the Russo-Ukrainian war personal observations Dr. Philip A. Kar- ber”. 18 Sida 38 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415 sedan blev omringade följde stora förluster till följd av eldkraften, detta styrks av statistiken över antalet förluster orsakade av artilleriet. Samt att de ukrainska förbanden inte var i stånd att kunna genomföra en utbrytning då många var sårade och mycket materiell var förlorad inne i Ilovaisk, vilket tyder på betydande förluster innan utbrytningen. HU

(1.5) Organisationell kollaps till följd av eldkraften i anfallet åskådliggörs enklast av skildringarna från utbrytningsförsöket. Den massiva mängden och precisionen av eldkraften kom att ha en starkt negativ inverkan på den ukrainska organisationella sammanhållningen. HU

Analys av indikatorerna kopplade till manöverkrigföring. (1.6) Den ukrainska armén led vid tidpunkten för slaget av kroniskt låg moral på många för- band, de proryska separatisterna får anses inte vara mycket bättre. De ryska förbanden hade en överlägsen moral som inte minst visades i den inledande koordineringen av offensiven. HU

(1.7) Ryssarna kom att nyttja manöverkrigföring vid den inledande exploaterande offensiven och den efterföljande inringningen av de ukrainska styrkorna kring Ilovaisk. HU

(1.8) De ukrainska förbanden blev överraskade och blev oförmögna till att bedriva effektiv väpnad strid efter den ryska offensiven. Delar av de ukrainska förbanden satta till att skydda enda vägen till Ilovaisk valde att ge upp utan strid. HU

(1.9) Manövern kom att bidra till de stora förluster på den ukrainska sidan, dock var det eldkraften som under det avgörande skedet i slaget stod för de största förlusterna. DU

Sida 39 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

4.6 Resultat och diskussion av analys

Resultatet gör gällande att utfallet av båda slagen visar kunna förklaras av en strategi syftande till utnötningskrigföring. Manöverkrigföring som kausal väg kunde endast påvisas i slaget om Ilovaisk.

Seger genom manöver kunde påvisas i fallet Ilovaisk. Det tycks framförallt vara den bidra- gande orsaken till de ryska framgångarna i början av slaget medan själva striden kring det ukrainska utdragandet ur Ilovaisk avgjordes på basis av utnötningskrigföring.

Resultatet påvisar att både manöverkrigföring och utnötningskrigföring har sin plats på det moderna slagfältet. Vad som är intressant är det relativt snabba konfliktförloppet i Nagorno Karabach, det tycks ha förklarats av en organisations kollaps på den armeniska sidan. Inte till följd av manövern utan av den konstanta eldkraften som den azeriska drönartaktiken med- förde. Collins teori säger att detta samband är det svagare av de två, eftersom manövern starkare förklarar organisations kollaps.

Vad är det då som gjorde att drönare tillsammans med indirekt eld kunde uppnå organisations kollaps. Kopplar vi tillbaka till Balcks uttalande under problemformuleringen, som syftade på att en försvarare behöver mer moralisk styrka, då hen ser sin fiende komma anstormande. Torde drönaren vara en ny form av denna anstormande fiende. En fiende som både gör sin fysiska närvaro känd genom att upptäckts eller höras från marken. Men också på ett kognitivt plan, där varje bild och video från lyckade attacker letar sig ned till försvararen i skyttevärnet. Den försvarande soldaten kan till skillnad från soldater ur i tidigare krig, inte skjuta tillbaka mot denna anstormande fiende. Detta torde vara en delförklaring till varför organisationell kollaps kan uppnås.

Vad som också är anmärkningsvärt är att i båda fallen tycktes eldkraften i anfallet omöjlig- gjort för försvararen att genomföra effektiva motåtgärder. De motåtgärder som Armenien och Ukraina gjorde blev snabbt nedkämpade. Därmed går det att ställa sig frågan, om effektiva mot-manövrar kan ske på ett stridsfält där egen sida inte har luftherravälde eftersom förmågan att upptäckas är så stor att inga manövrerar med kraftsamling kan ske.

Sida 40 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

Förmågeutvecklingen har inte minst fortsatt sedan kriget i Ukraina. Azerbaijan, en småstat kunde uppvisa mer kvalitativa drönare och en bredare taktisk tillämpning av dessa än vad Ryssland kunde under 2014 års krig. Vad som även är intressant är att relativt enkla och bil- liga förmågehöjningar i eldkraft som Azerbaijan gjorde innan konflikten och som nyttjades effektivt genom utnötningskrigföring vilket påvisar kopplingen mot en mer vetenskaplig syn av krigföring. Vidare så måste förlustsiffrorna och ögonvittnesskildringarna över slagfältets verklighet sjunka in, eldkraften kan ständigt påverka soldater oavsett om de är i annars fördel- aktig terräng, dagens soldater måste lära sig överleva på slagfält där eldkraften har övertaget. I både fallet Ilovaisk och Nagorno-Karabach har eldkraften i anfallet spelat en avgörande roll i att förklara de höga uppkomna förlustsiffrorna. Innan allt för stora generaliseringar kan dras måste det betonas att dessa konflikter ej utspelat mellan stormakter.

5. Avslutning

5.1 Sammanfattning

Undersökningen syftade till att förklara utfallet den azeriska offensiven i Nagorno-Karabach och slaget vid Ilovasik. Detta för att säga något om vilken roll manövern respektive eldkraften har på det moderna slagfältet. I den svenska Försvarsmakten finns en tro på manöverkrigfö- ringen som den svages sätt att vinna mot en starkare motståndare, konsten snarare än veten- skapen har övertaget. Teknokratiska militärer sätter snarare sin tilltro till Jominis syn på att vetenskapligt beräkna hur man skall uppnå segern. Frågeställningen löd:

Hur kan utfallet av slaget vid Ilovasik 2014 och det sydliga genombrottet av azeriska styrkor i Nagorno-Karabach 2020 förklaras utifrån Collins schematiska teori över krigföring?

Undersökningens resultat gör gällande att både manövern och eldkraften hade en roll i att för- klara utfallet men att manövern endast lyckades vinna förklaringskraft i utfallet av slaget vid Ilovaisk.

Metodologiskt hade jag gärna valt en enfallssudie eftersom jag då kunde gå mer på djupet för att förklara ett slag. Eftersom jag ville säga något mer än det enskilda slaget valde jag bort denna metod. Vidare skulle teorin kunna begränsas ännu mer, men eftersom det är en kausal

Sida 41 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415 teori som Collins föreslår var det viktigt för mig att ta med dessa då variablerna är i beroende ställning till varandra.

5.2 Slutsatser

Slutsatser från forskningen gör gällande att eldkraften snarare än manövern har varit avgö- rande bakom att förklara utfallet i slagen Ilovaisk och Nagorno-Karabach.

5.3 Förslag till fortsatt forskning

Eftersom resultatet visar hur drönare genom att nyttjas i systematisk inom utnötningskrigfö- ring kan orsaka organisationell kollaps, väcks frågor som vilka kognitiva effekter uppstår hos fienden. Vidare skulle underöknings resultat stärkas av att falsifieras.

Sida 42 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

Litteratur och referensförteckning

AFP. ”Nemtsov report claims hundreds of Russian soldiers killed in Ukraine”, maj 2015. https://gulfnews.com/world/europe/nemtsov-report-claims-hundreds-of-russian-soldiers- killed-in-ukraine-1.1509616. Alastair Smith. ”Fighting Battles, Winning Wars”. The Journal of conflict resolution 1998- 06–01, Vol.42 (3) (u.å.): 301–320. Anthony H. Cordesman. ”The Real Revolution in Military Affairs”. CSIS center for strategic & international studies, u.å. https://www.csis.org/analysis/real-revolution-military-affairs. AP. ”Azerbaijani leader: Forces seize key Nagorno-Karabakh city”, u.å. Åtkomstdatum 07 maj 2021. Balck, Hermann, och Ray Merriam. General Hermann Balck: An Interview, January 1979, 2012. BBC. ”Armenia-Azerbaijan: Both sides defy Nagorno-Karabakh ceasefire calls”. Åtkom- stdatum 06 maj 2021. https://www.bbc.com/news/world-europe-54366616. Biddle, Stephen. ”Victory Misunderstood: What the Gulf War Tells Us about the Future of Conflict”. International Security 21, nr 2 (oktober 1996): 139–179. https://doi.org/10.1162/isec.21.2.139. Boréus, Kristina, och Göran Bergström. Textens mening och makt: metodbok i samhällsveten- skaplig text- och diskursanalys, 2018. Bruce Condell. On the German Art of War: Truppenführung : German Army Manual for Unit Command in World War II., 2012. Butler, Ed. ”The Syrian mercenaries used as ’cannon fodder’ in Nagorno-Karabakh”. BBC, december 2020. https://www.bbc.com/news/stories-55238803. Clausewitz, Carl von, Hjalmar Mårtenson, och Hjalmar Mårtenson. Om kriget. (Stockholm: Probus, 1995). Collins, Randall. ”A Dynamic Theory of Battle Victory and Defeat”. Cliodynamics: The Journal of Quantitative History and Cultural Evolution 1, nr 1 (november 2010). https://doi.org/10.21237/C7CLIO11195. Dan Peleschuk. ”Ukraine is still at war, and its bloodiest battle isn’t over”. Åtkomstdatum 02 maj 2020. https://www.pri.org/stories/2015-08-29/ukraine-still-war-and-its-bloodiest-battle- isnt-over. D’Anieri, Paul J. Ukraine and Russia: from civilized divorce to civil war (Cambridge, United Kingdom ; New York, NY, USA: Cambridge University Press, 2020). Dmitry Kuznets. ”he battle for Shusha Fighting in Nagorno-Karabakh has reached a turning point. Here are the most recent developments in the conflict zone.”, november 2020. https://meduza.io/en/feature/2020/11/07/the-battle-for-shusha. Eriksson, Lars Torsten, och Jens Hultman. Kritiskt tänkande: utan tvivel är man inte riktigt klok (Stockholm: Liber, 2014). Esaiasson, Peter, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann E Towns, och Lena Wängnerud. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2017. Friedman, B. A. On tactics: a theory of victory in battle (Annapolis, Maryland: Naval Insti- tute Press, 2017). Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik 2013 AR Taktik (Försvarsmakten, 2013). Gustav Gressel. ”Military lessons from Nagorno-Karabakh: Reason for Europe to worry”. Åt- komstdatum 03 maj 2021. https://ecfr.eu/article/military-lessons-from-nagorno-karabakh-reason-for-europe-to-worry/. Ivan Arreguín-Toft. ”How the Weak Win Wars: A Theory of Asymmetric Conflict”. Internat- ional security Vol.26 (1) (juli 2001): 93–128.

Sida 43 av 44

Namn Erik Johansson datum 05162021 Kurs 1OP415

Jakub Janovsky. Oryx (blog). Åtkomstdatum 08 maj 2021. https://www.oryxspioen- kop.com/2020/09/the-fight-for-nagorno-karabakh.html. James Palmer. ”Why Are Armenia and Azerbaijan Heading to War?” Foreignpolicy. Åt- komstdatum 02 maj 2021. https://foreignpolicy.com/2020/09/28/why-are-armenia-azerbaijan- heading-to-war-nagorno-karabakh/. Johannessen, Asbjørn, Per Arne Tufte, och Geije Johansson. Introduktion till samhällsveten- skaplig metod (Malmö: Liber, 2003). KING, ANTHONY. COMBAT SOLDIER: Infantry Tactics and Cohesion in the Twentieth and Twenty-First Centuries. (Place of publication not identified: OXFORD UNIV Press, 2019). Leonhard, Robert R. The art of maneuver: maneuver-warfare theory and airland battle (No- vato, CA: Presidio Press, 1991). ———. The Principles of War for the Information Age (Novato, Calif: Presidio, 2000). ”’lessons Learned’ from the Russo-Ukrainian war personal observations Dr. Philip A. Kar- ber” (The Potomac Foundation, maj 2015). Lidiya Huzhva. 93: the Battle for Ukraine - first days of the war - [the story of the 93rd Bri- gade Kholodny Yar] (Lidi Ya Films). Åtkomstdatum 03 maj 2020. https://www.youtube.com/watch?v=1cMBPN3rjXU. ”List of servicemen who died as Shehids in the Patriotic War”. Ministry of defence of the republic of Azerbaijan. Åtkomstdatum 08 maj 2021. https://mod.gov.az/en/news/list-of-servicemen-who-died-as-shehids-in-the-patriotic-war-35769.html. MacMillan, Margaret. War: How Conflict Shaped Us, 2020. Michael Kofman. ”A Look at the Military Lessons of the Nagorno-Karabakh Conflict”. Åt- komstdatum 04 maj 2020. https://www.russiamatters.org/analysis/look-military-lessons-nagorno-karabakh-conflict. Michael Kofman, Leonid Nersisyan. ”THE SECOND NAGORNO-KARABAKH WAR, TWO WEEKS IN”. War on the rocks, oktober 2020. https://warontherocks.com/2020/10/the- second-nagorno-karabakh-war-two-weeks-in/. Osinga, Frans. ”‘Getting’ A Discourse on Winning and Losing : A Primer on Boyd’s ‘Theory of Intellectual Evolution’”. Contemporary Security Policy 34, nr 3 (december 2013): 603– 624. https://doi.org/10.1080/13523260.2013.849154. Tass. ”Pashinyan says about 4,000 Armenian troops killed in Nagorno-Karabakh”. Tass russian news agency, april 2021. https://tass.com/world/1277921. U.S Marine Corps. MCDP 1-3 Tactics. Åtkomstdatum 01 april 2021. https://www.ma- rines.mil/portals/1/Publications/MCDP%201-3%20gender%20neutral.pdf?ver=2018-11-29- 150619-297. Viacheslav Shramovych. ”Ukraine’s deadliest day: The battle of Ilovaisk, August 2014”. Åt- komstdatum 10 maj 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-49426724. William S. Lind. Maneuver warfare handbook. Vol. 1985 (Boulder, London: Westview, u.å.). Yekelchyk, Serhy. The conflict in Ukraine: what everyone needs to know What everyone needs to know (Oxford: Oxford University Press, 2015).

Sida 44 av 44