Vägarna till fotbollslandslaget En undersökning som granskar hur de olika vägarna till herr- och damlandslaget i fotboll ser ut The different paths to the football national team A survey that explores how different ways to the men’s and women’s nation team in football looks like Tim Holmlund Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Idrottsvetenskapliga programmet med inriktning idrottscoaching Examensarbete, 15 hp Handledare: Peter Carlman Examinator: Christian Augustsson 2017-06-18 Löpnummer: 38 sidor Sammanfattning Nyckelord: Talangutveckling, Sampling, Tidig specialisering Syfte: Syftet blir att granska vilka vägar det finns för barn och ungdomar att gå för att få möjligheten att representera herr- respektive damlandslaget. Och därefter titta på hur vägen för 41 st lanslagspelare både på herr- och damsidan har sett ut. Metod: Metoden till denna undersökning har delats upp i två. Den större delen består av en dokumentanalys, där dokument har samlats in och analyserats för att få fram ett resultat. Den andra delen består av en kvalitativ ansats som är två expertintervjuer. Resultat: Undersökningens resultat visade att det fanns olika vägar att gå för att kunna få möjligheten att representera herr- respektive damlandslaget, de två vanligaste var sampling och tidig specialisering. Variationen var stor bland de manliga fotbollsspelarnas väg till A-landslaget, medan vägarna till A-landslaget för de kvinnliga fotbollsspelarna såg för det mesta likadant ut. Diskussion: Hur vägarna ser ut till att nå topp eliten och spel i A-landslaget för herr och damer kan bero på olika saker. Fotbollsfostran kan vara en avgörande faktor kring hur din väg kan komma att se ut, beroende på en föreningsfostran eller en tävlingsfostran. Abstract Keywords: Talent development, sampling, early specialization Purpose: The purpose is to review which ways there are for children and young adults to get the opportunity to represent the men's and women's team. And then look at how the ways of 41 national team players have looked like, both men and women. Method: The method of this survey has been divided into two. The bulk consists of a document analysis, where documents have been collected and analyzed to produce a result. The second part consists of a qualitative approach that is two expert interviews. Results: The survey results showed that there were different ways to go in order to be able to represent the male and female national teams, the two most common were sampling and early specialization. The variation was great among the male soccer players' path to the A national team, while the roads to the A national team for the female football players looked mostly the same. Discussion: How the roads seem to reach the top elite and play in the A-national team for men and women can depend on different things. Football education can be a crucial factor in how your route may look, depending on a club education or a contest education. Innehållsförteckning 1. Inledning ........................................................................................................................... 5 1.2 Syfte .......................................................................................................................................... 6 1.3 Frågeställningar ..................................................................................................................... 6 2. Litteraturbearbetning .................................................................................................... 7 2.1 Begrepp .................................................................................................................................... 7 2.1.1 Talang ................................................................................................................................................. 7 2.1.2 Talangutveckling ............................................................................................................................ 8 2.1.3 Sampling ........................................................................................................................................... 9 2.1.4 Specialisering ................................................................................................................................... 9 2.1.5 Relative Age Effect ....................................................................................................................... 9 2.2 Tidigare forskning ............................................................................................................... 10 3. Teoretisk referensram ................................................................................................. 13 3.1 The Developmental Model of Sport Participation ........................................................ 13 3.2 Pyramidmodellen ................................................................................................................. 14 3.3 Achievement Goal Theory ................................................................................................. 15 4. Metod .............................................................................................................................. 17 4.1 Design ..................................................................................................................................... 17 4.2 Konstruktion av intervjuguide ......................................................................................... 18 4.3 Urval ....................................................................................................................................... 18 4.4 Genomförande ...................................................................................................................... 19 4.5 Reliabilitet och validitet ...................................................................................................... 19 4.6 Etiskt förhållningsätt .......................................................................................................... 21 5. Resultat ........................................................................................................................... 22 5.1 Herrlandslagsspelare .......................................................................................................... 23 5.2 Damlandslagsspelare ........................................................................................................... 26 5.3 Resultatdiskussion och analys ........................................................................................... 28 5.3.1 Vägarna till landslagen ............................................................................................................... 28 5.3.2 Damlandslag och herrlandslag ................................................................................................. 30 5.3.3 Fotbollsfostran ............................................................................................................................... 31 6. Slutsats, metoddiskussion och vidare forskning .................................................... 33 Referenser .......................................................................................................................... 34 Bilaga 1. Inledning Fotboll är den idrott i Sverige som är näst störst med 441 869 stycken medlemmar (Riksidrottsförbundet, 2015) där många av dessa medlemmar är barn och ungdomar. Av dessa är det säkerligen ett stort antal som har drömmen att bli professionell fotbollsspelare, antingen i någon av de svenska eller europeiska högsta ligorna och få möjligheten att spela i det svenska landslaget. Men det är bara ett fåtal av alla dessa tusentals barn och ungdomar som lyckas nå sin dröm (Peterson, 2011). En faktor kan vara hur den svenska talangutvecklingen genomförs och bedrivs, för att kunna utveckla ett stort antal barn och ungdomar och ge alla möjligheten att kunna uppfylla sina drömmar. Det är klubbverksamheten som är den stora basen för talangutveckling inom svensk fotboll. För att aktiva barn och ungdomar i fotboll ska ha en möjlighet att nå landslaget krävs det att klubbarna bedriver en bra talangutveckling. Klubbarna kan i sin tur välja vilken typ av fostran man vill arbeta utifrån, föreningsfostran eller tävlingsfostran. Föreningsfostran står för öppenheten att alla är välkomna och tävlingsfostran står för själva tävlandet (Peterson, 2011). Ungdomarnas utveckling och elitsatsning beskriver Peterson i tre olika steg zon-, distrikts- och elitläger. Målet med dessa läger är att få fram spelarna med störst talang som sedan ska få möjlighet att representera ungdoms-, junior samt seniorlandslagen. Men hur ser vägen till det svenska herr- och damlandslaget ut och hur många kommer i slutändan att lyckas ta sig hela vägen till landslaget. Har föreningarnas olika typer av fostran en inverkan på detta. En av den svenska idrottsrörelsens värdegrunder syftar till allas rätt att få vara med och delta, utifrån sina egna förutsättningar. Alla oavsett kön, ålder, religion, sexuell läggning, etniskt ursprung, nationalitet eller fysiska och psykiska förutsättningar skall ges möjlighet att dela i en föreningsverksamhet. De svenska idrottsliga framgångarna har något av ett nationellt intresse, med tanke på den centrala roll som idrottandet har i dagens svenska samhälle (Idrotten vill, 2009). Ett dilemma som den svenska idrottsrörelsen står inför är att de ska bedriva en lyckad breddidrott, där syftet är att alla ges möjligheten att delta. Samtidigt som de talanger som väljs ut till de