ERIK VAN OOIJEN

DEN SVARTA SOLENS MODALITETER

Burzum, Bataille och JVVF-forskningen

En återkommande fråga för litteraturveten­ forskning. Därefter redogör jag för hur man ska­pen – vilken inte minst blir tydlig av de förhållit sig till Vikernes fascistiska ideologi för bidrag som samlas här – är hur man ska han­ att sedan diskutera förhållandet mellan este­ tera författare vars skrivande yttrat sig både i tiska och ideologiska uttryck framförallt estetiskt kvalitativa verk och tarvlig fascistisk utifrån essäboken Reflections on European My­ propaganda. Om en strategi är att helt enkelt tho­lo­gy and Polytheism (2015) och albumet Belus undvika ideologiskt suspekta litteratörer, och (2010). Min slutsats är att de inte bör betraktas en annan att skilja verket från dess upphovs­ isolerat utan i relation till upphovsmannen och man, vill jag istället se hur sådana skiftande ut­ som exempel på hur en samlad kraft kan kana­ tryckssätt hos en och samma skapare relaterar liseras i en rad olika kreativa och destruktiva till varandra. Mitt objekt är inte traditionellt uttryck. littera­ tur­ veten­ skap­ ligt­ men rör en konstnär som samtidigt verkar som fascistisk propagan­ dist, ideolog och musiker, och som dessutom Fascismen på idéernas marknad suttit i fängelse för både mordbrand och mord: I vilken utsträckning fascistiska rörelser idag (f. Kristian Vikernes, 1973), per­ blivit normaliserade blev tydligt under våren sonen bakom det stilbildande enmans black 2019 då en bild där sportjournalisten Peter metal-bandet . Jihde skakar hand med antisemiten, förintelse­ Diskussionens teoretiska ramverk hämtas förnekaren och Ku Klux Klan-profilen David från Georges Batailles ”generaliserade” solära Duke cirkulerade i medierna som reklam för ekonomi. Metodiskt relaterar jag till vad jag en ny reportageserie på TV3. Tv-satsningen kallar JVVF-forskningen, vilken kan tillåta sig fick, tillsammans med flera likartade inslag, att fascineras av ideologiskt suspekt kultur just journalisten Elina Pahnke att i Sydsvenskan därför att den är suspekt, utan att därmed också påpeka hur friktionsfria samtal med rasistiska, ansluta sig till den ideologiskt. Jag inleder med nazistiska och fascistiska ”ytterligheter” idag en mer allmän skiss över relationen mellan rent av ”blivit ett karriärdrag”.1 Enligt Pahnke fascism, litteratur och marknadstänkande, och utmärks dessa satsningar av att de presenteras, drar sedan upp riktlinjerna för fältet JVVF- inte som en konsekvens av rasistiska rörelsers

ERIK VAN OOIJEN TFL 57 större politiska inflytande, utan som ett undan­ öppen. Framförallt är den en medial plattform tag. I det demokratiska samtalets namn ger för content kring vilket olika typer av intäkter man röst åt fascistiska företrädare som påstås skapas. Om vi idag kan tala om en diskursiv vara marginaliserade, trots att de samtidigt totalitet är det en som inte bara tillåter avvikelse dyker upp i morgontidningar, tv-soffor och utan är beroende av den för sin omsättning. poddsändningar. Fascisten blir då inte agitator Medielogiken är marknadens, och den offent­ utan samtalspartner, och den som bereder liga debatten formuleras som en ”marketplace honom plats i offentligheten är själv snarast of ideas”, präglad av vad Georges Bataille sam­ ett medium, balanserad, öppen och lyssnande. manfattar som de ”rationalistiska uppfattningar Normaliseringen sker genom att fascisten stän­ […] som inte har någon annan mening än digt presenteras som avvikande. Eller, för att att ge en strikt ekonomisk föreställning om låna en formulering från Jean Baudrillard: han världen”.5 Enligt denna princip kan varje åsikt kommer att integreras som skillnad.2 prånglas ut på marknaden vars osynliga hand När vi idag ska närma oss frågan om förhål­ genom konkurrens och tävlan så småningom landet mellan fascism och litteratur kan vi alltså sållar det onda från det goda, så att endast de inte göra det utifrån exempelvis den totaliserade ”sannaste” idéerna slutligen återstår.6 Bereds nazistiska diskurs som skildras i Viktor Klem­ den fascistiska tanken bara utrymme kommer perers klassiska LTI: Tredje rikets språk (1947). I den så småningom att avslöjas som bristfällig den allt omslutande ”språkliga fattigdom” som och konkurreras ut av bättre idéer. En sådan Klemperer beskriver fanns inget utrymme för utslagningslogik är emellertid själv fullt kom­ någon avvikelse: patibel med det fascistiska idealet. Problemet uppstår i samma stund som den [A]llt som trycktes eller sades i Tyskland var ju osynliga handen visar sig premiera något helt i alla enskildheter standardiserat av partiet; det annat än bilden av det sanna och goda. Med som på något sätt avvek från den tillåtna formen Bataille kan vi kanske hävda att marknads­ nådde aldrig ut i offentligheten; böcker och metaforens misstag är att den stannar på den tidningar, brev och formulär från myndigheter begränsade eller rationalistiska ekonomins nivå – allting flöt omkring i samma bruna sörja, utan att också ta i beaktande den allmänna eller och i denna absoluta enhetlighet finns också solära ekonomiska princip som grundar sig i förklaringen till det talade språkets likheter en oändlig förbränning av våldsamma energier. med det skrivna.3 Den mänskliga aktiviteten utgör i det perspek­ tivet snarast olika förbränningsprocesser, vilka Om Nazitysklands språk präglades av det lika gärna som att sträva mot det goda kan ta skrivna tal som utgår från en central pro­ sig uttryck i katastrofer, våld och krig. Det pagandainstans­ för att stegvis ”bemäktiga” sig marknads-deliberativa samtalet söker utvinna varje språklig aspekt utmärks dagens offentliga ett överskott ur de fascistiska krafterna som fascism istället av ett till synes öppet samtal där kan omvandlas till intäkter inom en i bataillesk den förment marginaliserade rösten tillfälligt mening begränsad ekonomi, som när ”samtals­ tillåts komma till tals. På så sätt liknar vår extremisten” Navid Modiri via crowdfunding situation snarare den ”mångstämmiga and­ samlar in åtminstone en halv miljon till en liga frihet” som Klemperer förknippar med podcast där Förintelsens minnesdag firas med Weimarrepubliken, och som ”på ett närmast att man bjuder in en förintelseförnekare.7 självmordsbenäget sätt” upplät utrymme för Men därmed har dess våldsamma potential nationalsocialistisk diskurs.4 naturligtvis på intet sätt uttömts. Den inbjudande parten är inte kritisk, utan

58 TFL 2019:2-3 Fascismen och bokmarknaden hörd oavsett åsikt” då yttrande­frihetens ”själva För att närma mig frågan om förhållandet mel­ essens” är ”att många röster ska få komma till lan litteratur och fascism idag vill jag börja i två tals”.8 Dåvarande kultur- och demo­krati­minis­ anekdoter från de senare åren där dessa båda ter Alice Bah Kunhke motiverade också sin roll storheter drabbar samman – eller snarare, miss­ som invigningstalare med att hon såg det som lyckas göra det. I vintras var jag tillsammans sitt ”ansvar att vara där fascismen eller nazismen med min dotter inne på ­Lindhska bokhandeln visar sitt ansikte”.9 Men detta ansvar hade väl i Örebro för att botanisera i bok­rea­utbudet. lika gärna kunnat tas genom att sälla sig till mot­ Jag hade uppenbarligen varit ouppmärksam demonstranterna – om man nu inte betraktar när vi skyndade in, för när vi kom ut igen just den kom­mersiella­ marknadsplatsen som en stötte jag rakt in i en representant för Nordiska naturligare demokratisk­ arena än det myllrande motståndsrörelsen som delade ut flygblad strax folkvimlet på Heden utanför. När mässan året utanför dörren. Ytterligare medlemmar stod därpå faktiskt portade högerextrema medier uppställda med fanor en bit bort och demon­ var ett av argumenten också att deras närvaro strerade ett tydligt och hotfullt våldskapital. störde mässans funktion som en ”marknadsplats Trots att jag sett dem där tidigare var det en för bokförsäljning och litteratur”.10 På idéernas chockartad upplevelse; men trots att de också marknad tillåts fascismen så länge den inte stör utgjorde ett avvikande inslag i stadsbilden stör­ den övriga handeln, och som ledarskribenten de de knappast den pågående aktiviteten hos Tove Lifvendahl antydde i en krönika uppstår strosande lördagsshoppare. det lätt sprickor när den ”demokratiska mötes­ Demonstrationen var med andra ord sam­ platsens” funktioner endast överlagrar vad som i tidigt avvikande från och förenlig med den grund och botten är en marknadslogik.11 övriga handeln med varor och tjänster. De Idag tycks boken som demokratisk kraft böcker jag just bläddrat bland inne i bokhan­ bjuda mycket litet motstånd mot fascistiska deln beskrivs ofta som en demokratisk kraft manifestationer. Den öppenhet och dialogicitet men de utgjorde i denna stund inte något som brukar förknippas med litteraturen verkar motstånd mot den nazistiska manifestationen. snarare, när den införlivas i den totaliserande Såväl de goda böckerna som den nynazistiska marknadslogiken, bereda utrymme för den fas­ propagandan cirkulerade helt enkelt utan frik­ cistiska diskursen. Då förblir det otillräckligt att tion på idéernas marknad. helt enkelt nöja sig med att upprepa de progres­ Den andra anekdoten rör NMR-demonstra­ siva slogans som i sig kommit att inkorporeras i tionen under bokmässan i Göteborg 2017, då litteraturens värde som konsumtionsvara. jag för ovanlighetens skull faktiskt befann mig Då även de instanser som upplåter fascismen bland de tusentals motdemonstranter som utrymme beskriver den som något avvikande snart satte stopp för nynazisternas marsch och i grunden negativt ter det sig emellertid genom staden. Händelsen sammanföll med att kanske inte heller särskilt givande att ”avslöja” den högerextrema Nya tider beretts monter­ förekomsten av fascistiska inslag i ett visst för­ utrymme inne på mässan vilket fått hundratals fattarskap. Vad som intresserar mig i det följan­ författare att bojkotta tillställningen. De delar de är snarare huruvida ett konstnärskap där av det litterära fältet som befann sig inne på utövaren företräder en uttalat fascistisk ideologi mässan under marschens gång avstod alltså inte ändå kan förstås som estetiskt produktivt – inte bara från att demonstrera mot den utan sank­ genom att verket skiljs från dess skapare utan tionerade även i någon mån den höger­extrema­ genom att det betraktas som ett kreativt utlopp propagandans plats på idéernas marknad.­ Enligt för krafter som kan ta sig mer våldsamma och mässorganisatören ”måste [alla] få göra sin röst förödande former.

ERIK VAN OOIJEN TFL 59 JVVF-kultur och JVVF-forskning hanget alltså inte någon latent nationalsocialis­ Då syftet här inte främst är att ge en kritik av tisk ideologi utan utgör snarare ett symptom på fascistiska tendenser i konsten situerar jag dis­ avsaknaden av egna subversiva transgressioner. kussionen inom vad jag kallar JVVF-forskning. Som musikjournalisten Fredrik Strage påpekar JVVF används i regel som mer eller mindre all­ utgörs därför JVVF-arens motpol av en sådan varlig beteckning på en subkultur. Med JVVF- som seriemördaren Thomas­ Quick (innan han forskning avser jag dock inte någon­ etnologisk­ tog tillbaka sina erkännanden), det vill säga en undersökning av sådana grupperingar utan person ”som faktiskt var farlig och därför lyss­ snarare en ansats där forskaren själv intar en nade på musik med ett positivt laddat budskap: JVVF-attityd till sitt material. Begreppet avser soul”.15 då ett sammanhang där man samtidigt kan Om JVVF-kulturen lätt ter sig pueril er­bju­ fasci­neras av fascistiska tendenser hos ett verk der den samtidigt en möjlig ingång till estetiska­ eller ett konstnärskap utan att därför också uttryck som annars kan ge viss berörings­ bejaka dem ideologiskt. skräck. JVVF-aren kan helt enkelt bejaka Akronymen utläses ”Jag vill vara farlig” och konstens fascistiska och våldsamma inslag i en härleds i regel till en bild av den amerikanske explicit begärsrörelse (Jag vill vara farlig) som serietecknaren Peter Bagge ur serietidningen samtidigt inte innebär att man ansluter sig till Hate #2 (1990). Teckningen föreställer en ung konst­utöva­rens ideologiska hållning. Utgångs­ kvinna med ett pentagram tatuerat på armen punkten är ju att man själv saknar den farlighet och ett kryss inskuret i pannan som vrålar som förläggs till det estetiska objektet. ”I wanna be bad!” i ett rum fyllt av diverse I Liljemarks redogörelse skisseras en JVVF- våldsam och gränsöverskridande kulturell para­ kulturens kanon vars litterära omfång bland an­ fernalia – ett slags gränsöverskridandets under­ nat inkluderar markis de Sade, de amerikanska jordiska kanon. beat- och gonzoförfattarna och den italienska Bilden är utgångspunkt för serietecknaren futurismen, pessimismens filosofer,SCUM - David Liljemarks introduktion till JVVF-kul­ manifestet, Den satanistiska bibeln, tidningen turen i Galago #4 (2005), där anhängarna be­ Vice och den svenska tidskriften Subaltern, skrivs som ”[s]tändigt dreglande över vadhelst Strindbergs Inferno, och böcker utgivna på som ansågs subversivt, och ju extremare, desto Vertigo förlag i allmänhet och Nikanor Tera­ bättre”.12 Liljemark härleder fenomenet till to­logen i synnerhet. En litte­ra­tur­vetenskap­lig 1980-talet och särskilt den brittiska musik- och JVVF-forskning skulle alltså vara en som performancegruppen Throbbing Gristle med fascinerades av dylika verk. dess sammankoppling av ”ungdomskultur, Representanter inom svensk humaniora noisemusik, massmördare, nazism, porr och överlag skulle kunna vara idéhistorikern Tobias så vidare”.13 Utmärkande för JVVF-kulturen Dahlkvist, med sitt intresse för pessimistisk är emellertid att dess våldsamma intresse är re­ filosofi och patologi, och religionshistorikern presentationellt: den utövas inte av våldsamma Per Faxnelds studier i satanism och esoterism. individer utan snarare av personer som genom Inom svensk litteraturvetenskap kan jag tänka ett slags magiskt tänkande söker låta den mig åtminstone två kandidater. Magnus Ullén, avbildade ondskan smitta av sig på den egna som ägnat sig åt för disciplinen ovanliga men personen som en air av farlighet. Den är, med för JVVF-kulturen typiska ämnen som porr, Liljemarks formulering, ”mer dolk och mantel, snuff-film, den högerextrema massmördaren en dimridå för att dölja hur o-farlig man i själva Anders Behring Breivik och – i detta nummer – verket är”.14 En dragning till exempelvis nazis­ Nikanor Teratologen. (Ullén hör också till den tiska symboler – såsom den svarta sol jag själv exklusiva skara som publicerats i den akademis­ anspelar på i titeln – uttrycker i det samman­ ka serien på Vertigo förlag, en nod för svensk

60 TFL 2019:2-3 JVVF-kultur.) Sven Anders Johansson har i spelas av en, enligt Vikernes själv, ”fet, judisk sin tur även han ägnat sig åt Teratologen och, skådespelare”.17 I ett inlägg på sin YouTube- för att bara nämna några av forskargärning­ ­ens kanal Thulean Perspective tar Vikernes tydligt många tydliga JVVF-ämnen, porrnoveller, avstånd från filmen och inleder klippet med att den norske bad boy-författaren och självmör­ nynna en antisemitisk omtolkning av Cyndi daren Stig Sæterbakken, nynazister som spelar Laupers ”Girls Just Want to Have Fun” (1983). teater med Lars Norén, sexualbrottslingar som Vikernes har vid olika tillfällen i livet iden­ti­ ­Thomas Quick, Josef Fritzl och Anders Eklund, fierat­ sig som såväl satanist, nationalist, rasist och och förhållandet mellan fascism och litteratur nazist. Som metalforskaren Benja­min Hedge­ – ämnet, alltså, för den här volymen. Olson påpekar kom han under fängelsetiden­ Själv försökte jag bidra till fältet med boken ”helt och hållet att anamma sin roll som ideolog Dödsporr: Etik, estetik, våld (2016) vars ”depra­ på extremhögerkanten”, då han inte bara stod i verade” texturval Ullén i sin recension sam­ kontakt med utan faktiskt var drivande bakom manfattade som ”Lolita, kannibalfilm, GTA, flera nynazistiska tidskrifter och grupperingar.18 våldsporr, dödsmetall”.16 I det följande vidare­ Så småningom avsvor han sig emellertid dessa förs alltså det senare spåret. epitet för att ansluta sig till ”odalismen”, vilken, enligt honom själv, inkluderar inslag av ”paga­ nism, traditionell nationalism, rasialism och Får man lyssna på Burzum? ekologism”.19 I den ”kaskad av namntappning” som Liljemark Den explicita närheten till fascistisk ideologi mobiliserar för att skissera JVVF-kulturens har gjort det svårt även för -fans att kanon förekommer, mittemellan ”kannibal- ta till sig musiken som inte sällan placeras i un­ splatterfilm” och ”Knutby”, kort och gott ”Gre­ derkategorin NSBM, nationalsocialistisk black ven”. Det syftar alltså på greve Grishnackh, metal. Kultursociologen Karl Spracklen, som en av Vikernes tidiga pseudonymer. När jag intar en huvudposition i fältet metal studies, under arbetet med denna artikel la upp en berättar i en artikel hur han som forskare för­ bild av Reflections­ on European Mythology and bjudit sig själv att köpa eller lyssna till uttryck­ Polytheism på Instagram fick jag genast kom­ ligt rasistisk musik och därför enbart tillåtit mentaren från en bekant: ”Sann JVVF!” sig själv ”nöjet att lyssna till de Burzumskivor Vikernes är på många sätt mytologiserad, som gavs ut före det att Vikernes hamnade i inte minst därför att han i tjugoårsåldern fängelse och skrev sina rasistiska diatriber”.20 dömdes till 21 års fängelse för tre kyrkbrän­ Skribenten Dominic Fox påpekar rentav hur ningar och mordet på , gitarristen Vikernes kommit att uppfattas som så ”ultra- i det lika inflytelserika black metal-bandet fascistisk att till och med de som attraherades ­Mayhem. Denna biografiska aspekt, och dess av extremhögerns politik alienerades från den mer eller mindre sensationalistiska mytologi­ samlade avsky för mänskligheten som där sering, finns utförligt skildrad i böcker som manifesterades”.21 Michael Moynihan och Didrik Søderlinds Den som lyssnar på Burzum utan att svära (1998) och Dayal Pattersons sig till en fascistisk eller rasistisk ideologi måste Black Metal: Evolution of the Cult (2013). Den alltså förr eller senare fråga sig, som musik­ förra låg nyligen till grund för regissören Jonas kritikern Ralph Bretzer gör i en krönika i Åkerlunds filmatisering med samma namn Arbetarbladet: ”Får man lyssna på Burzum?”22 (2018), vilken uppenbarligen söker avförtrolla Bretzers svar påminner om den typiske litte­ Vikernes genom att framställa honom som ratu­r­vetarens: ”Till syvende og sidst måste tafatt och rätt korkad. Ett led i detta var inte man nog ändå se verket som skiljt från sin minst att låta den antisemitiske Vikernes upphovsman.”23 Om giltigheten hos ett sådant

ERIK VAN OOIJEN TFL 61 avskiljande länge har dominerat den litteratur­ Den som uteslutande förknippar Burzum vetenskapliga tolkningspraktiken ter det sig med våld, mörker och ett hat mot ljuset kom­ från JVVF-forskningens horisont ändå något mer emellertid att förvånas över den positiva missriktat just därför att det är ”dreglandet roll som ljuset intar i Reflections on European över allt subversivt” som från första början styr Mythology and Polytheism. Där heter det bland intresset i riktning mot konstverket. Det räcker annat om de ”andar” som finns inneboende i alltså inte att isolera den enskilda sången eller allt levande: texten som autonom formell artefakt, utan den måste på något vis också relateras till skaparens Några andar är svaga och andra är starka men mer eller mindre mytologiserade ondskefullhet. de härstammar alla från Solen; allt liv på jorden ”skapas” och upprätthålls av Solen! Allt som skänkts liv av Solen har därmed också skänkts Mörkret och den solära estetiken något slags ande, en Solgnista. En liten del av Liksom black metal i stort förknippas Burzum Solen på jorden. Värme. Ljus. Ja; ljus… med svärta och mörker. Ordet ”burzum” är Det må låta fantastiskt men det är verkligen rentav hämtat från det ”svartspråk” som talas vad som händer i verkliga livet; Solens värme av orcherna i J. R. R. Tolkiens Härskarringen utgör det omedelbara ursprunget till allt liv (1954–1955) där det betyder just ”mörker”.24 på jorden, vare sig vi förstår detta som dess Metalforskaren Gry Mørk påpekar hur Bur­ andar eller inte. Detta ljus förändras sedan över zums tidiga estetik också syftade till att ”genom tid eftersom det ständigt förses med nytt ljus musiken skapa en mörk och dunkel atmosfär från Solen. Även om du eldar upp veden i din både inom och omkring sig”.25 Hon läser vidare eldstad, i komplett mörker i ett hus av sten, är texten till titelspåret på albumet Hvis lyset tar också detta ett ljus som härstammar från Solen, oss (1992) i hedniska termer, som en skildring då också träden får sitt ljus från Solen. Allt på av hur kristendomens ljusa Gud tvingar sig på planeten får det!28 och lägger under sig dem som befolkat landet före dess kristnande: Det påminner om den heliocentriska princip, där solens energiöverflöd mottas av och acku­ En åpning i skogen / Hvor solen skinner / muleras i den levande materien på jorden, som Hindret av trerne fanges vi / I denne guds Bataille gör till såväl ekonomins som livets och åpning / Det brenner det svir / Når lyset slikker kulturens grundprincip, och som han finner vårt kjøtt / Opp mot skyene en røyk / En sky bejakad hos förmodernitetens människor: av våres form / Fanget av begravelsen / Pinse vi av guds godhet / Ingen flammer intet hat / [S]olenergin är principen för livets ymniga De hadde rett vi kom til Helvete26 utveckling. Källan och essensen till vår rikedom ges av solstrålningen, som förslösar energin Ur ett sådant perspektiv framstår också de – rikedomen – utan motprestation. Solen ger kyrkbränningar Vikernes dömts för som en utan att någonsin få: detta kände människorna motståndshandling, ett uttryck för vad Mørk långt innan astrofysiken hade mätt denna kallar ett ”kreativt och hämndlystet våld” som oavbrutna fruktsamhet; de såg hur den fick riktas mot den illegitima maktutövning som skördarna att mogna och förknippade dess glans kristnandet innebar, då man sökte ”ta kontroll med gesten hos någon som ger utan att få.29 över människor med andra sedvanor och trosuppfattningar”.27 Våldet mot kyrkobyggna­ En sådan affirmativ soldyrkan hos Vikernes ­an den bildar i så fall, liksom i Vikernes självbild, tyder en vändning från de tidiga årens mörker­ uttryck för frihetskampen hos ett förtryckt folk. estetik och -ideologi. Den är i sig på intet sätt

62 TFL 2019:2-3 oproblematisk. I Reflections on European Mytho­ för Vikernes, dess intvingande av världen i en logy and Polytheism tar författaren aktivt avstånd linjär och teleologisk temporal struktur med en från såväl satanismen och den ”dödsdyrkande början och ett slut, en skapelse och en domedag. judeo-kristendomen”30 som ”den nihilistiska Att den hedniska religionens Ragnarök kommit death- och black metalsubkulturen”.31 Själva att uppfattas som en motsvarighet till en sådan formuleringen ”judeo-kristen” är typiskt höger­ undergång beror på att den, avsiktligt eller extre­mis­tisk och det råder ingen tvekan om att oavsiktligt, vantolkats enligt kristet mönster. skriften formulerar ett fascistiskt tankegods, Ragnarök är istället, i Vikernes tolkning, ett delvis i den identitära och ”differentialistiska” namn på det cykliska årets slut och återfödelse traditionen från den så kallade Nya höger som vilket förknippas med de festligheter som än talar mindre om folkmord och etnisk rensning idag firas i samband med nyåret. Det är en åter­ än om behovet av att bevara kulturella och kommande festival snarare än någon slutgiltig nationella åtskillnader.32 Vikernes framhäver katastrof och den hedniska kulturen präglas av bland annat hur vi måste tillåtas ”leva i harmoni den solära rytmen hos dessa cykliska högtider. med oss själva och vår miljö, och ha möjlighet På så sätt läser Vikernes den moderna kultu­ att kultivera våra rasmässiga egenheter, vilka ren som ett slags palimpsest där en ursprunglig fött fram filosofi, matematik, arkitektur, vacker hednisk årscykel skrivits över av det kristna musik, skulpturer, målningar, poesi, medicin, kyrkoåret, på samma sätt som de äldsta euro­ astronomi, och alla slags teknologier”.33 Dessa peiska kyrkorna byggts som överlagringar på kulturella skillnader grundar sig emellertid på hedniska kultplatser. Men hedendomen lever tanken om två helt distinkta människoraser, kvar i förtäckt form i moderna högtider som den europeiska neandertalaren och den afri­ midsommar, jul och nyår – en hednisk grund kanska Homo sapiens, vilka bör hållas åtskilda som den imperialistiska kristendomen aldrig så att det rena europeiska blodet inte ska för­ förmått utplåna. Den nordiska mytologin ska, tunnas. Med andra ord förordas ett ”positivt enligt Vikernes, inte förstås så mycket som ett rashygieniskt samhälle i Europa”34 och där trossystem som ett sätt att förbinda krafter i na­ de tyska nazisterna, som Klemperer demon­ turen med olika roller och inslag i de hedniska strerar, använde eufemistiska beskrivningar festernas ritualer. Asatron är först och främst en för att dölja sina systematiska folkmord talar mytisk beskrivning av en cyklisk världsuppfatt­ ­Vikernes snarare hyperboliskt om rasblandning ning manifesterad i de olika högtider som följer som ett pågående folkmord riktat mot den på årets växlingar. europeiska rasen.35 Utifrån denna världsbild blir det tydligt Den fascistiska hemvisten är alltså oomtvist­ hur musiken inte ens formellt kan skiljas från lig. Därtill kommer typiska alt right-angrepp ideologin. Ett av Burzums tydligaste musika­ på feminism och multikulturalism liksom ett liska särdrag – den till synes evigt hypnotiska, avfärdande av varje naturvetenskaplig förkla­ malande, sövande återupprepningen av vissa ring som bygger på något slags utveckling eller ackordföljder, riff och melodislingor – står i förändring, som Big bang eller evolutionsläran. direkt samklang med den icke-linjära världs­ Den hedniska tankevärld som Burzum vill åter­ uppfattningen. Så rör sig de senare albumen uppväcka är istället samtidigt statisk och cyk­ alltmer från metalmusikens smattrande trum­ lisk, och förutsätter att allt som finns – såsom mor och distade elgitarrer mot en distinkt solen och människan – också alltid har funnits. arkaiserande melodiös och repetitiv harmoni Det är en världsbild som också temporalt utgår – en tendens som är tydlig redan på mäster­ från solen och domineras av dygnets och årets verket ”Dunkelheit” (, 1996) och rytmiska, kretsformiga växlingar ­mellan ljus och som av praktiska skäl kom att renodlas under mörker. En del av det förhatliga kristna arvet är, fängelsetiden då Vikernes endast hade tillgång

ERIK VAN OOIJEN TFL 63 till en . Det märkliga uppstår att Solen smälter snön och tänder åter den solära­ det renodlat elektroniska instrumentet rentav livsgnistan i träden som firar sommarens leder till en större samklang med den besjä­ ankomst. lade, förmoderna naturen. Dessa delar av det musikaliska livsverket räknas i regel också till genren ambient snarare än black metal – en på Solär modalitet många sätt ekologisk genre som låter musiken Min poäng här har alltså varit att Burzums sammansmälta med ljuden i omgivningen. estetiska (musikaliska, lyriska) uttryck på intet Då ter det sig otillräckligt att, som exempelvis sätt kan skiljas från Vikernes hedniska, anti- medeltidsmusikforskaren Helen Dell, beskriva kristna och rasessentialistiska ideologi. Vad Burzums musik som rakt igenom disharmonisk som däremot blir tydligt är hur en till synes och Vikernes som ”vrålande mot en kladdig, gemensam kraft kan kanaliseras i en rad olika ofrånkomlig och allt uppslukande harmoni”.36 riktningar och uttrycksformer. Kanske skulle vi Istället framhäver Vikernes själv, med hänvis­ kunna tala om en generaliserad multimodalitet, ning till rituell dans, hur ”[r­­]­ytmiska rörelser där begreppet inte först och främst syftar till bidrar till att skapa harmoni i sinnet”.37 Snarare relationen mellan olika semiotiska och mediala än att föra in det disharmoniska i en alltför sam­ system i ett avgränsat verk, utan snarare berör stämd värld skänker musiken en möjlighet för de olika sätt på vilka den skapande agenten människan att höja sig ur den moderna världens riktar kreativa och destruktiva potentialer mot ”disharmoniska, höga, extrema och obehagliga världen. Med Bataille skulle vi kunna säga att ljud” och istället närma sig det gudomliga.38 vissa energier helt enkelt måste svettas ut, och Utifrån denna estetik kan vi också förstå att detta kan ske på ett antingen ärofullt eller Belus (2010), Burzums comebackalbum efter katastrofalt sätt: ”valet är inskränkt till sättet fängelsetiden. Snarare än att hänge sig åt något att förslösa rikedomarna”.42 Den solära kraft kompakt mörker fokuserar albumet på Belus, som Bataille återkommande beskriver som en den ”forneuropeiska solgud över ljus och såväl individuell som kollektiv oro bland män­ oskuld” som Vikernes identifierar med såväl niskorna, eller ett sjudande i själva livet, kan Balder som den grekiska Apollon.39 Skivan bil­ antingen förbrännas genom monument, skå­ dar en tematisk och konceptuell helhet vilken despel, konstverk, festivaler, musik och dans; gestaltar ett cykliskt narrativ över ”Belus död, eller, mer förödande, som dödande, ätande, hans dystra resa genom dödsriket och strålande människooffer, våld, krig och förstörelse. återkomst”.40 Om dess första halva visserligen Vikernes har en samtidigt kreativ som våld­ tycks dröja tematiskt vid död och mörker – med sam och destruktiv potential genom vilken upprepade rader som ”Jag reiser till mørkets han verkar dels som ett slags alt-right propa­ dyp der alt er dødt” (”Kaimadalthas Nedstig­ gandist på sin Youtubekanal, dels som ideolog ning”) – måste detta intryck alltså relateras till i skrifterna, dels som konstnär i sin musikaliska den cirkulära narrativa rörelse som i albumets produktion. Intrycket förblir inte sällan att det andra halva snarare leder till vinterns slut och i grunden är samma energi som kanaliseras i vårens ankomst och övergång till sommar. El­ dessa olika sammanhang men samtidigt tar sig ler, som det heter i de avslutande raderna i den helt olika uttryck – en anledning till att lyss­ avslutande sången ”Morgenrøde”: nandet kan te sig problematiskt för den som uppskattar det musikaliska uttrycket men av­ Når snøen smelter gråter vi; / vinteren har skyr det ideologiska. Hatet mot kristendomen blitt beseiret. / Eikeånden vil bli satt fri, / kan exempelvis styras i kraftfullt destruktiv sommer­åndene har feiret.41 riktning genom brännandet av en medeltida stavkyrka; men denna förstörelse kan också

64 TFL 2019:2-3 ges en kreativ produktivitet och bilda ett slags sig ett motstånd mot den fascistiska ideologins nytt estetiskt monument, som när en bild av destruktiva krafter, och att förneka sig själv den den brunna kyrkan får utgöra det storslagna av ideologiska skäl blir att förneka konstens och stilbildande omslaget på ep:n Aske (1993). möjlighet. Offret sacrifice[ ] är som Bataille påpekar i det Det betyder inte att den estetiska verksam­ här avseendet oupplösligt från sakraliseringen, heten kan skiljas från den ideologiska verksam­ skapandet av heliga ting [choses sacrées].43 Den heten men inte heller att det estetiska uttrycket destruktiva handlingen har en skapande för­ kan reduceras till ett ideologiskt uttryck. Båda måga att bilda något skönt eller sublimt. dessa härrör ur samma kroppsliga prisma i På samma sätt kan kristendomshatet, och vilket våldsamma energier bryts. önskan att återuppväcka en svunnen och förmodat ren och ursprunglig europeisk kul­ tur, leda såväl till kyrkbränning, rashygienisk Slutord blodmystik och aggressiv invandringsfientlig­ En tillgång hos den lika gravallvarliga som het, som till ett motstånd mot kulturellt och skämtsamt lekfulla JVVF-approachen är att religiöst förtryck och ett bejakande av de äldre den inte behöver sålla bort eller förneka något och undanträngda festspel som fortfarande av dessa uttryck, utan istället kan ­tillåta sig ligger till grund för den moderna kulturens lockas av den svarta solens ohyggliga, destruk­ högtider. Men det kan också komma att tiva kraft, för att i samma stund bada i dess bilda ett strålande glädjefyllt och livsbejakande strålande ljus. Om de överskottsenergier som konstverk som Belus, där Vikernes enligt egen passerar genom de fascistiska rörelserna an­ utsaga velat skapa ”en underhållande berättelse tingen kan leda till våldsamma manifestationer, om något som en gång spelade en avgörande som i Nordiska motståndsrörelsens marsch och roll i formandet av Europa”.44 Denna berät­ det våld man bejakar som politisk terrormetod, telse, och den lyriska och musikaliska form eller till ett försök att utvinna ekonomiskt över­ i vilken den gestaltas, kan inte reduceras till skott, som i de förment deliberativa journalis­ någon i första hand propagandistisk eller tiska samtal som omsätter fascismen som vara ideologisk kärnmening, utan transcenderar på idéernas marknad, erbjuder det konstnärliga snarare dessa sammanhang för att bilda något skapandet i sin tur ett utlopp av helt annan art. annat, något i estetisk mening skönt. På så sätt Ett sådant skapande är, kort sagt, den gene­ bildar det konstnärliga skapandets möjlighet i rösa gesten hos någon som ger utan att få.

Noter 1 Elina Pahnke, ”Journalister och debattörer 6 Jfr t. ex. Frederick Schauer, Free Speech: A springer rasisternas ärenden”, Sydsvenskan, Philosophical Inquiry (Cambridge: Cambridge 29 april, 2019. University Press, 1982), 16. 2 Paul Hegarty, Jean Baudrillard: Live Theory 7 Kolbjörn Guwallius, ”Modiris podd om (London: Continuum, 2004), 136. Förintelsen är ett fullständigt haveri”, Arbetet, 3 Victor Klemperer, LTI: Tredje rikets språk 29 januari, 2019, https://arbetet.se/2019/01/29/ [1947], övers. Tommy Andersson (Göteborg: modiris-podd-om-forintelsen-ar-ett-fullstan­ Glänta, 2006), 38. digt-haveri. 4 Klemperer, LTI, 46. 8 Lars Schmidt, ”Högerextrem tidning ställer ut 5 Georges Bataille, Den fördömda delen, samt på bokmässan”, Svensk Bokhandel, 17 augusti, Begreppet utgift [1949, 1933], övers. Johan 2016, https://www.svb.se/nyheter/hogerextrem- Öberg (Stockholm: Symposion, 1991), 27. tidning-staller-ut-pa-bokmassan.

ERIK VAN OOIJEN TFL 65 9 Sara L. Bränström, ”Mitt ansvar att vara där 22 Ralph Bretzer, ”Får man lyssna på Burzum?”, fascismen visar sitt ansikte”, Svenska Dagbladet, Arbetarbladet, 22 april, 2010, https://www.­ 17 juni, 2017, https://www.svd.se/mitt-ansvar- arbetarbladet.se/artikel/far-man-lyssna-pa- att-vara-dar-fascismen-visar-sitt-ansikte. burzum. 10 Anders Q. Björkman, ”Bokmässan, lyssnade 23 Bretzer, ”Får man lyssna på Burzum?”. ni på kritiken – eller pengaklirret?”, Svenska 24 Jfr. Tommy Kuusela, ”’Dark Lord Gorgoroth’: Dagbladet, 28 november, 2018, https://www. Black Metal and the Works of Tolkien”, svd.se/bokmassan-lyssnade-ni-pa-kritiken- Lembas Extra 2015: Unexplored Aspects of Tolkien eller-pengaklirret. and Arda, red. Cécile van Zon & Renée Vink 11 Tove Lifvendahl, ”Än slank de hit, än slank de (Leiden: Tolkien Genootschap Unquendor, dit”, Svenska Dagbladet, 30 november, 2017, 2015), 100. https://www.svd.se/an-slank-de-hit-an-slank- 25 Gry Mørk, ”’With my Art I am the Fist de-dit. in the Face of god’: On Old-School Black 12 David Liljemark, ”En slapp introduktion till Metal”, Contemporary Religious Satanism: A ’Jag vill vara farlig’-kulturen”, Galago 4 (2005), Critical Anthology, red. Jesper Aagaard Petersen 17. (London: Routledge, 2009), 172. 13 Liljemark, ”En slapp introduktion”, 18. 26 Burzum, ”Hvis lyset tar oss”, Burzum.org, 14 Liljemark, ”En slapp introduktion”, 18. http://www.burzum.org/eng/discography/ 15 Fredrik Strage, ”Det är inte farligt att vilja official/1994_hvis_lyset_tar_oss.shtml. vara farlig”, Dagens Nyheter, 27 februari, 2009, 27 Mørk, ”With my Art”, 176. https://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/fredrik- 28 Varg Vikernes, Reflections on European Mytho­ strage-det-inte-farligt-att-vilja-vara-farlig/. logy and Polytheism (egen utg., 2015), 18. JVVF-identitetens dialektik framgår inte bara 29 Bataille, Den fördömda delen, 61. av hur seriemördaren Thomas Quick med tiden 30 Vikernes, Reflections, 75. förvandlats till den blide Sture Bergwall, utan 31 Vikernes, Reflections, 28. också hur ett av de exempel på positiv soul­ 32 Jfr Roger Griffin,”’Lingua Quarti Imperii’: The musik som lyfts fram idag har förpassats till den Euphemistic Tradition of the Extreme Right”, mörka och förbjudna JVVF-sfären: R. Kelly. Doublespeak: The Rhetoric of the Far Right since 16 Magnus Ullén, recension i Samlaren: Tidskrift 1945, red. Matthew Feldman & Paul Jackson för svensk litteraturvetenskaplig forskning 138 (Stuttgart: Ibidem, 2014), 50. (2017), 269. 33 Vikernes, Reflections, 58. 17 ”Lords of Chaos (The FILM) (Commentary by 34 Vikernes, Reflections, 39. Varg Vikernes, Part 1)”, Thulean Perspective, 25 35 Jfr Vikernes, Reflections, 72. januari, 2019, https://youtu.be/B1tltibj56E. 36 Helen Dell, ”Musical Medievalism and 18 Benjamin Hedge Olson, ”Voice of our Blood: the Harmony of the Spheres”, The Cam­ National Socialist Discourses in Black Metal”, bridge Companion to Medievalism, red. Louise Popular Music History 6 (2011:1–2), 137. D’Arcens (Cambridge: Cambridge University 19 Varg Vikernes, ”A Burzum Story: Part VII – The Press, 2016), 71. Nazi Ghost”, Burzum.org (2005), http://www. 37 Vikernes, Reflections, 26. burzum.org/eng/library/a_burzum_story07. 38 Vikernes, Reflections, 26. shtml. 39 Burzum, ”Belus”, Burzum.org (2009), http:// 20 Karl Spracklen, ”Researching the Wrong in www.burzum.org/eng/discography/offi­ Sport and Leisure: Ethical Reflections on Map­ cial/2010_belus.shtml. ping Whiteness, Racism and the Far-Right”, 40 Burzum, ”Belus”. Sport, Leisure and Social Justice, red. Jonathan 41 Burzum, ”Belus”. Long, Thomas Fletcher & Beccy Watson 42 Bataille, Den fördömda delen, 54. (London: Routledge, 2017), 171. 43 Bataille, Den fördömda delen, 16. 21 Dominic Fox, Cold World: The Aesthetics of 44 Burzum, ”Belus”. Dejection and the Politics of Militant Dysphoria (Winchester: Zero, 2009), 50.

66 TFL 2019:2-3 Summary Modalities of the Black Sun: Burzum, Bataille within a field of studies that is attracted to and JVVF Studies fascist culture without adhering to a fascist ideology. First, I sketch out the relationship Literary studies often encounter writers between fascism, literature and the market­ whose output includes both literature and place of ideas. Then, I explore the relationship propaganda. The response may be to avoid between the politics of Vikernes and the ideologically tainted writers, or to separate music of Burzum with a particular focus on the work from its creator. I rather seek to Reflections­ on European Mythology and Poly­ explore how various forms of expression theism (2015) and Belus (2010). I conclude that relate to each other in the work of an artist while both express the creator’s worldview, who is active both as a fascist propagandist, they also demonstrate how this worldview ideologue and musician: Varg Vikernes, the may be channelled into very different­ outputs. individual behind Burzum. I take Bataille’s solar economy as my Keywords: Burzum, Varg Vikernes, black theore­tical framework and situate myself metal, fascism, JVVF

ERIK VAN OOIJEN TFL 67