Kungen Är Död, Leve Helgonkungen! Till Tolkningen Av En Romansk Bildfris

Kungen är död, leve helgonkungen! Till tolkningen av en romansk bildfris

Torkel Eriksson †

Title The King is dead, long live the Holy King! Interpretation of a romanesque figure frieze Abstract The subject of this article is the figure frieze on the Romanesque font in Östra Hoby Church in Scania, Sweden, executed in the 1160s by a stone mason who had links with Lund Cathedral. The frieze has long been an art historical enigma, but it clearly depicts the legend of a saint. It consists of five scenes interpreted here as depicting the story of Canute the Holy, King of Denmark (Knut den helige), killed in Odense 1086 and canonized in 1099. This interpretation is based on the legends concerning King Canute and Danish chronicles from the 12th and 13th centuries. The most detailed version of the legend was written by the English monk Ælnoth about 1122, and the most important profane narrative forms part of the Knytlingasaga, written shortly after 1250. The five reliefs on the font are interpreted as: 1) King David, represented as a Patriarch and Rex Musicae; 2) King Canute sitting with an un- known person at an altarlike table; 3) The deathbed of King Canute in 1086 and his elevation in 1095; 4) Canute’s father-in-law, Count Robert of Flanders, and the two brothers who (according to the Knyt- lingasaga) were sent to Robert in order to negotiate the release of Oluf, Canute’s brother; 5) Queen Edel, Canute’s widow, standing in front of the pope who proclaims the canonization of Canute. Keywords Romanesque Art, Romanesque Baptismal Fonts, Scandinavian Mediaeval Art, Canute the Holy (King Canute IV of Denmark), Queen Edel, Ælnoth, Knytlingasaga Author Director of the Helsingborg Museum, also its Councillor and senior researcher (1977-98). Iconographisk Post Nordisk tidskrift för bildtolkning • Nordic Review of Iconography Nr 1, 2015, pp. 4–32. issn 2323-5586

Ämnet för denna studie är en gåtfull bildfris tus som Majestas Domini, alltså en bild av på den romanska dopfunten i Östra Hoby Herren i sitt majestät. På vardera sidan om Fig. 1. Dopfunten i Östra Hoby kyrka, Skåne. Teckning av Sten Anjou, maj 1917, i Handteck- kyrka i Skåne (fig. 1). Den är framställd i mandorlan kring Kristus står en ärkeängel. ningssamlingen, Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm. Efter Roosval, Die Steinmeister relief på dopfuntens cuppa och omfattar Bildfrisen börjar följaktligen till höger om Gottlands 1918. fem scener med två, tre eller fyra personer den högra ängeln och sträcker sig runt cup- 1 The baptismal font in Östra Hoby, Scania, Sweden. Drawing by Sten Anjou, May 1917. i varje scen (fig. 2). På samma dopfunts- pan till den vänstra ängeln. cuppa finns också en framställning av Kris- Bildfrisen är en av de stora gåtorna i

4 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 5 torkel eriksson kungen är död, länge leve helgonkungen!

1 2 3 4 4 5 majestas domini

Fig. 2. Utvikningsritning av bildprogrammet på dopfuntens cuppa. Bildprogrammet omfattar dels den Drawing of the iconographic programme on the font bowl. This programme includes the scenes dis- här diskuterade bildfrisen, dels en framställning av Kristus som Majestas Domini, flankerad av två är- cussed here and a depiction of Christ as Majestas Domini flanked by two archangels. The image frieze keänglar. Bildfrisen sträcker sig från den ena ängeln till den andra. Teckning av Sten Anjou, maj 1917, ranges from one archangel to the other. Drawing by Sten Anjou, May 1917, after Roosval, Steinmeister efter Roosval, Die Steinmeister Gottlands 1918. Teckningen är här kompletterad med en numrering av Gottlands 1918. The drawing is supplemented here with numeration of the scenes and the text Majestas bildfrisens scener och texten Majestas Domini. Domini. nordisk medeltidskonst. Trots det stora kungen Knut den helige, dödad 1086 och dopfuntarna i kyrkorna i Löderup och och oavsett om dopfunten i Östra Hoby är intresse för ikonografi som finns i - Nor helgonförklarad 1099, och att bildfrisen i Tryde, som också är belägna i sydöstra Skå- äldre eller yngre än denna är den utan tve- den har ännu ingen lyckats tolka den. Det- sin helhet handlar om honom. ne. I likhet med dem är dopfunten i Östra kan tillverkad på 1160-talet. ta är så mycket märkligare som dopfunten Hoby tillverkad av Höörsandsten, en sten- Dopfunten består av två delar, cuppa är utförd av en de mera framträdande dop- Orientering art som bröts i närheten av Ringsjön och och fot. Spår av färg och till och med av funtsverkstäderna i 1100-talets Norden. Först några ord om kyrkan i Östra Hoby som är det huvudsakliga byggnadsmateri- bladguld visar att den varit bemålad och Redan 1995 efterlyste Ingalill Pegelow och om dopfuntens konsthistoriska ställ- alet i Lunds domkyrka. delvis förgylld. Som ny måste den ha varit i ICO ett tolkningsförslag av bildfrisen, ning. Östra Hoby är en kustsocken i sydös- Bland Skånes romanska dopfuntar bil- en praktpjäs. Man kan räkna med att den men det gav inget resultat. Så mycket står tra Skåne, alltså den del av Skåne som kallas dar dopfuntarna i Löderup, Tryde och ursprungligen var placerad nästan mitt i dock klart som att bilderna handlar om Österlen. Kyrkan som dopfunten befinner Östra Hoby en egen och konstnärligt kyrkans långhus och att den då stod på ett tillblivelsen av ett helgon. Den mellersta sig i är en absidkyrka från 1100-talet och är högtstående grupp. De representerar ett högt och runt podium så att man utan svå- scenen (3) visar nämligen hur en barnlik- försedd med ett brett västtorn.2 I det fanns vidareförande av den lombardiska eller righet kunde se bilderna på cuppans under- nande symbol för en själ lämnar en liggan- ursprungligen ett privat kapell i våningen lombardiserande stil som under 1100-ta- sida.6 de gestalt för att tas om hand av Kristus. en trappa upp. Tornet vittnar om att kyr- lets första hälft satte en stark prägel på Ur ikonografisk synvinkel känneteck- Den liggande gestalten har krona på huvu- kan var en patronatskyrka. Förmodligen Lunds domkyrkas byggnadsskulptur.3 I nas de tre funtarna främst av att cuppor- det. Det är alltså fråga om ett kungligt eller byggdes den av någon storman i bygden. stilmässigt avseende står dopfuntarna så na pryds av ett figurrikt bildprogram i reli- kejserligt helgon. I det följande kommer Vem denne var är inte bekant. nära varandra att man kan betrakta dem ef. Detta består dels av en framställning av jag att göra gällande att gestalten med stor Dopfunten är ett arbete av samme sten- som praktiskt taget samtida.4 Trydefunten Kristus som Majestas Domini, dels av en sannolikhet föreställer den danske helgon- mästare som utförde de mera berömda kan dateras till tiden mellan 1161 och 1167,5 episk bildberättelse.7

6 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 7 torkel eriksson kungen är död, länge leve helgonkungen!

Fig. 3. Kristus som Majestas Domini. Relief på dopfuntens cuppa. Foto Lennart Karlsson. Christ as Majestas Domini. Relief on the font bowl. Fig. 4. Detalj av ängeln till vänster om Kristus som Majestas Domini. Foto Lennart Karlsson. Motivet Majestas Domini finner man ligare några ord om Majestasbilden samt en också på flera stilistiskt närstående dop- beskrivning av bilderna på dopskålens un- Detail with the tangel to the left of Christ as Majestas Domini. funtar på Gotland. Johnny Roosval be- dersida. Som framgått finns det nämligen traktade såväl de skånska som de gotländ- reliefer även där. ska dopfuntarna med detta motiv jämte Majestasbilden (fig. 3) avviker något 4). Huvudena skall naturligtvis inte tol- här framställd som ett altare med ett dub- några andra romanska stenhuggeriarbeten från gängse ikonografisk tradition. I stället kas ”bokstavligt” utan i högsta grad bild- belkors, flankerad av Maria och Johannes som arbeten av en och samme stenmästare. för de fyra apokalyptiska väsen som bru- ligt, nämligen som en framställning av tre Döparen som håller upp solen resp. månen I sitt grundläggande arbete Die Steinmeis- kar omge mandorlan ses alltså här två är- helgon enligt principen pars pro toto. Två (se fig. 1). ”Omfamningsparet” ser ut som ter Gottlands gjorde han honom till got- keänglar, en på vardera sidan. Med en ärke- av huvudena är krönta, och det tredje an- en framställning av Marias och Elisabeths länning och gav honom namnet Magis- ängel på vardera sidan är Majestasmotivet sluter sig till dem.11 Ängeln till höger hål- möte och brukar tolkas som en sådan. Jag ter Majestatis .8 Det råder emellertid ingen också framställt på de två andra Majesta- ler däremot ett rökelsekärl och har alltså en anser emellertid att den i första hand är tvekan om att de skånska Majestatisfun- tisfuntarna i Skåne. Men medan änglarna annan roll i bildprogrammet än den hel- en pathosformel, alltså en bild som i första tarna är gjorda av en annan stenmästare än i Löderup och Tryde håller ett stadigt tag i gonbärande ängeln. hand ger uttryck för starka känslor.13 den eller snarare de stenmästare som utför- mandorlan är änglarna i Östra Hoby fram- På dopskålens undersida finner man ett de Majestatisfuntarna på Gotland.9 ställda på ett annat sätt. Ängeln till vänster ”omfamningspar”, de fyra evangelistsym- Bildfrisen Beskrivningen av bildfrisen på dopfun- håller ett hyende i famnen,10 och på det bolerna och – direkt under Majestas Do- Så långt vållar relieferna på dopskålen i Öst- ten i Östra Hoby bör även föregås av ytter- frambär den tre huvuden till Kristus (fig. mini – den tomma tronstolen, Etimasia,12 ra Hoby inget tolkningsproblem. Det gör

8 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 9 torkel eriksson kungen är död, länge leve helgonkungen!

Fig. 6. Scen 2. Foto Lennart Karlsson. Scene 2.

ment som skulle kunna vara en olifant, den gestalt sig mot de sittande gestalterna med mellersta spelar harpa och den nedersta ser en skål eller tallrik i handen. ut att göra en kullerbytta. Det sistnämnda är en i medeltidskonsten vanlig bildformel Scen 3 (fig. 7): Här ses det ovan nämnda Fig. 5. Scen 1. Foto Lennart Karlsson. för dans som ofta förekommer i framställ- dödslägret med den liggande kungen eller 14 Scene 1. ningar av Salomes dans för kung Herodes. kejsaren. Han är framställd med skägg och mustasch, vilket gör det sannolikt att han Scen 2 (fig. 6): Två gestalter med skägg är identisk med den krönte gestalten i scen däremot bildfrisen. Den består av fem tätt Vad gestalten sitter på är svårt att säga, för och mustasch sitter bakom ett dukat bord. 2. Från hans mun far en symbol för hans sammanfogade scener i följande ordning: ”tronen” syns bara till vänster (se fig. 2). Där Gestalten till vänster är krönt och pekar själ i riktning mot en sittande Kristusge- ser den närmast ut som en sådan regnbågs- med höger hand mot gestalten till höger. stalt. Framställningen handlar alltså om Scen 1 (fig. 5): Framställningen domineras tron som Kristus brukar sitta på i fram- Denne håller en kniv och ett runt före- hur en kung eller kejsare upptas i himlen. av en majestätisk gestalt med en ovanlig hu- ställningar av Majestas Domini. mål – möjligen en bit bröd – i händerna. Så långt är reliefen besläktad med en re- vudbonad och en kräkla vid sin sida. Med Till höger om den sittande gestalten Han ser ut som Kristus brukar se ut på de lief på undersidan av cuppan till Majestatis- höger hand pekar han eller gör en välsig- och vända mot honom är tre mindre per- skånska Majestatisfuntarna men har ingen funten i Löderup. Den brukar tolkas som nelsegest åt höger (heraldiskt vänster), och soner framställda. Att de är mindre betyder korsgloria. Bordet ser ut som ett altare och en framställning av Olof den heliges död i den andra handen håller han liksom Kris- säkert att de är mindre betydelsefulla. Den är dukat med tre fotskålar och två fyrdela- (fig. 8).15 Det finns dock en väsentlig skill- tus en uppslagen bok på sitt vänstra knä. översta blåser i ett trumpetliknande instru- de brödkakor. Till höger vänder en tredje nad mellan framställningarna i Östra Hoby

10 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 11 torkel eriksson kungen är död, länge leve helgonkungen!

Fig. 9. Scen 4. Foto Lennart Karlsson. Scene 4.

Fig. 7. Scen 3. Foto Lennart Karlsson. Scene 3. och Löderup. Medan Löderupfreliefens har långt skägg och håller om det på ett sätt helgon dör i strid som en miles christianus som kan tolkas som ett uttryck för funder- tycks den liggande gestalten i Östra Hoby samhet och eftertanke. Mot honom vän- dö eller ha dött en ”naturlig” död. der sig de två andra gesalterna. Den när- I scenen ingår ytterligare två gestalter, maste ligger på knä, vrider sina händer och båda skäggiga. Den ena gräver med spade ser ut att vädja till den sittande gestalten. i marken. Kring spaden ligger stenar eller Den andre, som till skillnad från de övriga jordkokor. Den andra gestalten – i fortsätt- gestalterna är skägglös och krullhårig, har ningen kallad ”den fjärde mannen” – håller någon slags packning på ryggen. ett svårbestämbart föremål i händerna. Är det en kärve, som några forskare förmodat, Scen 5 (fig. 10): Reliefen visar till höger en eller något annat, och i så fall vad? frontalt sittande gestalt med ärkebiskop- Noteras bör att pathosformeln (”om- liga värdighetstecken, alltså mitra, kräk- famningsparet”) på dopskålens undersida la och pallium. Han sitter på en zoomorf är placerad under scen 3 (jfr s. 9 och se fig. klappstol och gör en välsignande gest mot 11). Med det har stenmästaren och/eller en stående kvinnogestalt till vänster. Kvin- Fig. 8. Relief på undersidan av den romanska dopfuntscuppan i Löderups kyrka, hans uppdragsgivare velat betonat att sce- nan är påfallande lik de sörjande Marior- Skåne, troligen visande S:t Olofs martyrium. S:t Olofs själ tas om hand av en nens innehåll är starkt känsloladdat. na i framställningen av motivet Kvinnorna ängel. Omkring 1160. Foto Peter & Hideko Bondesen 2006, CC BY-SA 2.5, http://www.nordenskirker.dk/ vid graven på dopfunten i Löderup, men (fig. 9): Reliefen visar tre gestalter. hon har en annan slags huvudbonad. Hon Detail of the baptismal font in Löderup Church, Scania, Sweden. Relief on the Scen 4 lower part of the font bowl, probably showing the martyrdom of St Olof. An angel Två är framställda i profil och den tredje står vänd mot den sittande gestalten, och (to the left) receives St Olof’s soul. About 1160. är vänd framåt. Han är framställd sittande, liksom de sörjande Mariorna i Löderup lu-

12 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 13 torkel eriksson kungen är död, länge leve helgonkungen!

Knut den helige tande jordagods och regalen.23 Då höll en Kungen och helgonet ny domkyrka – Knut den heliges domkyr- Knut den helige blev kung i Danmark 1080 ka – på att byggas, men när Lund år 1103 el- och regerade till sin död 1086.17 Han var en ler 1104 blev säte för en ärkebiskop ersattes av fem frillosöner till Sven Estridsen (kung den av den nuvarande domkyrkan.24 1047–1074) som i tur och ordning efter- Sommaren 1085 beslöt alltså Knut II trädde fadern. Som kung har han länge kal- göra ett nytt försök att lägga England un- lats Knut IV. Nyare forskning har emeller- der danskt herravälde. I det företaget kun- tid korrigerat detta till Knut II.18 de han påräkna stöd av sin mäktige svärfar. Innan Knut den helige blev kung del- Snart samlades en stor ledungsflotta norrut tog han i två danska vikingatåg till Eng- på Jyllands västkust där Limfjorden på den land som syftade till att återskapa Knut tiden sträckte sig ut i Västerhavet. Men den stores Nordsjövälde.19 Båda försö- märkligt nog lät Knut själv vänta på sig. ken misslyckades, och det gjorde också ett Enligt den utförligaste legendversionen nytt försök 1085 som ledde till kungens fall. om Knut den helige, författad på 1120-ta- Knut den helige levde således under bryt- let av den engelske benediktinmunken Æl- ningstiden mellan vikingatid och medel- noth,25 uppehöll kungen sig vid denna tid i tid. Han var gift med en högättad kvinna Hedeby vid Slesvig. Dit begav sig nu hans vid namn Edel.20 Hon var dotter till en av bror Oluf med klagomål från de väntande Europas mäktigaste män, greve Robert I av männen. I vredesmod lät Knut då fängsla Flandern, som kunde föra sina anor tillba- Oluf och föra honom till sin svärfar med 21 Fig. 10. Scen 5. Foto Lennart Karlsson. ka till Karl den store. en begäran att denne skulle hålla honom Hur kan det då komma sig att Knut II fängslad.26 Därefter lät han meddela le- Scene 5. blev Knut den helige? Var han en from och dungsflottan att han snart skulle infinna tar hon huvudet i ena handen. Mellan hen- bakgrund av helgonlegender och andra be- godhjärtad kung som föll offer för Gudsri- sig. ne och ”ärkebiskopen” ses en framställning rättelser. Det man bör söka är ett kungligt kets fiender, vilket legendlitteraturen gjor- Men han infann sig inte, och ledungs- av Dextera Dei, Guds högra hand. eller kejserligt helgon vars legend stämmer de gällande, eller var han en våldshärskare männen blev allt otåligare. Enligt Ælnoth med bilderna. Om helgonet skulle visa sig som folket hade rätt att göra uppror mot ville de bege sig hem och ta hand om skör- Alla framställningarna är ikonografiskt ha varit föremål för kult i 1100-talets Skåne och till och med döda, en åsikt som fram- den, och om Knut gick med på det lovade unika, vilket avsevärt försvårar tolkningen. är det givetvis ett stöd för tolkningen. skymtar i den historiska källskrift som de att återvända nästa vår. Så blev det be- Men det är uppenbart att relieferna inte Genom att använda uteslutningsmeto- kallas Roskildekrönikan? Också i den ve- stämt, och snart seglade männen iväg. syftar på frälsningen genom dopet utan att den har jag funnit att den enda legend som tenskapliga litteraturen förekommer båda Något ny samling av ledungsflottan de berättar en historia om ett helgon. kan tänkas ligga bakom bildfrisen i Östra synsätten.22 blev emellertid inte aktuell, för våren 1086 Ger man sig på den svåra uppgiften Hoby är legenden om den danske helgon- Vilken syn man än har på Knut den he- gjorde en grupp jylländska stormän upp- att försöka tolka relieferna och att försö- kungen Knut den helige.16 Vem var då den- lige som kung kommer man inte ifrån att ror mot Knut och började trakta efter hans ka identifiera helgonet kan man alltså inte ne, och hur kan bildfrisen sättas i samband han skyddade och befrämjade kyrkan. I liv. När upproret bröt ut befann Knut sig i använda gängse ikonografisk metod utan med legenden och de övriga berättelserna särskilt hög grad gynnade han Lunds dom- Vendsyssel i norra Jylland. Därifrån jagade är hänvisad till att studera bildfrisen mot om honom? kyrka, som han 1085 berikade med omfat- upprorsmännen honom och hans hird sö-

14 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 15 torkel eriksson kungen är död, länge leve helgonkungen! derut genom Jylland. Knut valde då att fly lades Erik Ejegod och regerade till 1103.31 Strax innan translationen ägde rum in- vudhelgon. Snart placerades Knut den he- till Fyn, men upprorsmännen följde efter. Vid denna tid höll en ny biskopskyrka av kallade Erik Ejegod och Hubald ett antal lige vid deras sida, och omkring år 1400 in- På Fyn tog kungen och hans hird sin sten på att byggas i Odense. Den uppför- benediktinmunkar från England för att vigdes ett nytt altare åt alla de tre helgonen tillflykt till kungsgården i Odense. Till går- des söder om stavkyrkan och övertog dess de skulle grunda ett kloster i Odense. De i domkyrkans mittparti.39 Strax före år 1513 den hörde en stavkyrka som var helgad åt patrocinium. Redan under sitt första re- kom från klostret Evesham i Worcestershi- framställde Adam av Düren dem i helfigur det engelska helgonet S. Alban.27 Där dö- geringsår beordrade Erik Ejegod att Knuts re. Det nya klostret knöts till domkyrkan, på en stor stenrelief som ursprungligen satt dades nu Knut och arton av hans hirdmän, ben skulle grävas upp och ges en mera he- som därmed också blev klosterkyrka, och på en utvändig strävpelare men nu är in- vilket enligt vedertagen historieskrivning dersam begravning i den nya kyrkan. Efter 1117 upphöjdes munksamfundet till dom- murad på insidan av den södra transeptar- skedde den 10 juli 1086.28 En av hirdmän- en regelrätt elevatio återbegravdes kung- kapitel.35 men.40 nen hette Benedict och var kungens bror. en nu i en stenkista i kyrkans krypta. I kis- Efter translationen blev Knut den he- Under äldre medeltid knöts starka band När upprorsmännen hade avlägsnat sig tan lades en metallplatta med en text som lige domkyrkans och klosterkyrkans hu- mellan domkapitlen i Lund och Odense. begravdes kungen och Benedict i stavkyr- skildrade kungens död. Den är den äldsta vudhelgon. Kyrkan var en transeptförsedd Det framgår bl. a. av att flera kaniker från kans kor och de övriga hirdmännen i kyr- skriftliga källan om Knut den helige Ta( - basilika av tuffsten. Den stod färdig omkr. Lund blev biskopar i Odense.41 Den för- kans västparti. Strax därefter bestämde bula Othiniensis).32 1125. Under senmedeltiden ersattes den av ste var den Hubald som förrättade trans- drottning Edel sig för att återvända till sin Erik Ejegod vände sig nu till påven Ur- en gotisk tegelbasilika. Helgonskrinet flyt- lationen av Knut den helige, och den mest far, medförande en minderårig son med ban II för att få Knut officiellt helgonför- tades naturligtvis över till den nya kyrkan, berömde var den lundakanik vid namn Si- namnet Karl.29 Enligt Ælnoth önskade klarad. Däruti kunde han påräkna stöd av och efter reformationen murades det in i mon som blev biskop i Odense år 1158. Till hon också ta med sig Knuts döda kropp drottning Edel. Hon hade 1092 gift om en nisch bakom högaltaret. Nischen öpp- hans berömmelse hör att han 1170 anslog för att den skulle kunna begravas i familje- sig med den syditalienske hertigen Roger nades 1833. Till stor förvåning visade den en betydande del av sitt skånska godsinne- klostret Blandinium vid Gent. Bursa och bosatt sig i Apulien, och däri- sig då innehålla två helgonskrin, det ena hav till ett nybildat premonstratenserklos- När Edel hade kommit till den plats i från fortsatte hon att verka för att Knut med och det andra utan lock.36 ter i den dåvarande staden Vä i nordöstra stavkyrkan i Odense där Knut hade be- skulle bli helgon. Skrinen är ännu bevarade. Sedan 1875 Skåne.42 gravts spred sig – berättar Ælnoth – ett År 1099 meddelade Urban II:s efter- är de utställda i domkyrkans krypta. S. starkt ljussken i kyrkan. Det uppfattade trädare Paschalis II att han beslutat hel- Knuts ben ligger i skrinet utan lock. Av Legendlitteratur och krönikor drottningen som ett mirakel, varför hon gonförklara kung Knut.33 Nu kunde alltså dess konstnärliga utsmyckning återstår Kring Knut den helige växte det snart fram avstod från sin plan och gick in för att låta translationen äga rum. En helgonskrin till- nästan ingenting, men en del av drottning en rik legendlitteratur.43 Den författades Knut bli helgon i den stad där han hade verkades av trä och kläddes med förgyllda Edels sidenvävnad har bevarats.37 huvudsakligen i Odense och brukar kallas dödats. kopparplåtar, både bilder och ornament. Odenselitteraturen. I den tecknas bilden Som kung efterträddes Knut den heli- Till smyckandet av skrinet sände Edel dyr- Till följd av sin stora donation till Lunds av en god kristen regent som led martyr- ge av sin bror Oluf. Enligt legendlitteratu- bara gåvor från Syditalien, bl. a. en prakt- domkyrka blev Knut den helige ett stort döden på grund av att Gudsrikets fiender ren och 1100-talets krönikor utbröt det nu full bysantinsk sidenvävnad. I den sveptes helgon också i den skånska metropolen.38 blev honom övermäktiga. missväxt och hungersnöd i Danmark, vil- Knuts ben innan de lades i kistan. Där la- Hans gåvobrev till domkyrkan kopierades I den äldsta texten om Knuts död – Ta- ket betraktades som en straffdom av Gud des också tabulan från 1095 och ett per- några decennier senare i Necrologium Lun- bula Othiniensis från 1095 – sägs att han för att Knut hade dödats. Missväxten sägs gamentark med en nyskriven vers på hex- dense, och hans festdagar antecknades både dödades av ett spjut eller en lans som träf- ha varat så länge Oluf regerade, vilket gav ameter (Epitafium S. Canuti).34 Till sist i nekrologiets Memoriale fratrum och i ka- fade honom i bröstkorgen när han låg honom namnet Oluf Hunger.30 placerades skrinet på altaret. Translationen lendariet i den något yngre Liber daticus. framför altaret i S. Alban. Enligt Tabula Oluf dog 1095 och efterträddes av en ägde rum den 19 april 1100 och förrättades Sedan begynnelsen var S. Laurentius hade han då armarna rakt utsträckta, vil- annan bror till Knut. Han hette Erik, kal- av en biskop i Odense vid namn Hubald. och jungfru Maria Lunds domkyrkas hu- ket liksom berättelsen om spjutet fick hans

16 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 17 torkel eriksson kungen är död, länge leve helgonkungen! död att framstå som en död i Kristi efter- Knut den helige som en from och gudfruk- de Knut den heliges saga som nu inarbeta- (kung 1137–1157) och Knud Lavards egen följd. Den liknelsen skulle sedan komma tig regent satte också en stark prägel på den des i Knytlingasagan.49 I den utgör avsnit- son – den blivande Valdemar den store – att gå som en röd tråd genom Odenselitte- danska krönikelitteraturen under 1100- tet om Knut den helige mer än en tredjedel. en första skrinläggning. Det skedde trots raturens berättelser om hur Knut den he- och 1200-talet. Ett undantag utgör dock Till detta avsnitt, som i flera avseenden skil- protester av ärkebiskop Eskil, men i no- lige dödades. den äldsta bevarade krönikan, den ovan jer sig från motsvarande avsnitt hos Saxo, vember 1169 lät påven meddela att han be- Den äldsta mera utförliga legenden om nämnda Roskildekrönikan från 1100-talets finns det skäl att återkomma. slutat upphöja Knud Lavard till helgon. S. Knuts liv och död och hans återkomst mitt.46 I den framhävs Knut som en vålds- Midsommardagen 1170 skrinlades denne som helgon – Passio Sancti Kanuti Regis et härskare, och orsaken till att han dödades Kult ännu en gång, nu av ärkebiskop Eskil, vid Martiris 44 – författades strax efter eleva- sägs vara att han påtvingade folket en ny Kulten av Knut den helige fick givetvis sitt den i dansk historia så berömda kyrkofes- tionen år 1100. I den berättas att det dans- skatt som enligt Roskildekrönikan kalla- centrum i benediktinklostret i Odense. Men ten i Ringsted. Vid samma tillfälle krönte ka prästerskapet på grund av den långvari- des nefgjald. av bevarade dödböcker och breviarier fram- och smorde ärkebiskopen kung Valdemars ga hungersnöden hade bestämt sig för att I sin krönika om Danmarks kungar från går att helgonets dödsdag den 10 juli tidigt blott sjuårige son Knut till faderns med- ge den döde kungen en mera hedersam be- äldsta tid till 1180-talet tog Sven Aggesen också firades på flera andra håll i medelti- regent och tronföljare, vilket innebar ett gravning och att man i samband därmed tre decennier senare Knut den helige i dens Danmark, främst i Lund. Hans marty- genombrott i Danmark för det av kyrkan hade beslutat undersöka de uppgrävda be- kraftfullt försvar mot alla som hävdade att rium antecknades också i det svenska Val- sanktionerade arvkungadömet. nens påstådda helighet genom att utsätta han hade dödats för att han var grym och lentunakalendariet, som skrevs 1198. dem för ett eldprov. När man gjorde det maktfullkomlig.47 Enligt Sven dukade han Något folkligt helgon av samma slag Ikonografi visade det sig att elden genast slocknade. under på grund av ondska och förtal. som den norske helgonkungen Olof blev Antalet bevarade framställningar av Knut Som ytterligare mirakler anfördes att Oluf Också den berättelse om Knut den he- Knut den helige emellertid inte. Det be- den helige från medeltiden är endast 22, Hunger tvingades avgå och att hungersnö- liges liv och död som Saxo Grammaticus i rodde bl. a. på att Olof den helige mer el- vilket är en bråkdel av det stora antal medel- den upphörde när benen grävdes upp och början av 1200-talet arbetade in i sitt mo- ler mindre konkurrerade ut honom, ock- tida framställningar av Olof den helige att det efter flera dagars dåligt väder blev numentala historieverk Gesta Danorum går så i Danmark. som har bevarats.51 Den äldsta framställ- strålande solsken i Odense den dag eleva- i mångt och mycket tillbaka på Odenselit- En annan förklaring till att Knut den ningen är märkligt nog en kalkmålning tionen ägde rum. teraturen. Saxo ställde sig följaktligen helt helige inte blev något folkligt helgon i sitt från 1100-talets slut på en pelare i Födel- Omkring 1122 blev Passio utgångspunk- på helgonkungens sida och kritiserade dem hemland är att han snart fick ännu en kon- sekyrkan i Betlehem, men de flesta fram- ten för den utförliga och ovan nämnda hel- som betraktade honom som en våldshärs- kurrent, till råga på allt en landsman som ställningarna är först från 1400-talet och gonbiografi som författades av den engel- kare. hade samma namn som han själv. Det var 1500-talets begynnelse. För det mesta ske munken Ælnoth.45 Den har karaktär Till krönikelitteraturen om Knut den he- Valdemar den stores fader, hertig Knud framställer de helgonet som en sittande el- av både krönika och legend. Ælnoth upp- lige hör även den isländska Knytlinga-sagan Lavard.50 Denne dödades i en tronföljds- ler stående kung med riksregalier i händer- repade miraklerna från Passio och tillfoga- från tiden strax efter 1200-talets mitt. Den strid 1131 och begravdes i den benediktin- na, men ibland håller han i stället för scep- de andra, bl. a. berättelsen om ljusskenet berättar om Danmarks kungar från Gorm ska klosterkyrkan i Ringsted, som därmed ter eller svärd en lans eller ett spjut som i stavkyrkan när Edel stod vid Knuts grav. den gamle i slutet av 900-talet till Valdemar blev Valdemarernas gravkyrka. martyrattribut. Ælnoth berättade också om flera mirakler den stores son Knut IV (†1202).48 Benediktinerna i Ringsted och Knud I det ikonografiska materialet – här som hade ägt rum vid kistan och som visa- Knytlingasagan skrevs under starkt in- Lavards bror Erik Emune (kung 1134– bortsett från dopfunten i Östra Hoby – de att Knut var ett helgon. Blinda hade bli- flytande från Snorre Sturlassons Heims- 1137) började snart verka för att den döde finns endast två berättande framställning- vit seende, lama hade återfått sin rörelseför- kringla, särskilt den däri ingående Olof hertigen skulle helgonförklaras. Det lyck- ar. Det är två senmedeltida målningar från måga och spetälska hade blivit botade osv. den heliges saga. På motsvarande sätt tycks ades inte under Eriks korta regeringstid, omkring år 1500 på en flygel till ett altar- Legendlitteraturens framhävande av det också ha funnits en äldre och friståen- men 1146 iscensatte hans son Sven Grathe skåp från Petrikyrkan i Næstved.52 Den

18 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 19 torkel eriksson kungen är död, länge leve helgonkungen! ena målningen visar Knut den heliges död noth något om, men desto utförligare be- framför altaret i S. Alban och den andra skrivs händelsen i Knytlingasagan. I den skrinläggningen och translationen femton görs Erik Ejegod till elevationens initiativ- år senare. Huruvida målningarna går till- tagare. När kistan hade öppnats visade det baka på en ikonografisk tradition är inte sig att Knuts kropp var helt oförstörd.53 bekant. Med relieferna i Östra Hoby har Den togs nu upp ur kistan och lades på en de inget samband. Hur är det då möjligt bår. När det sedan skulle undersökas om att utan skriftliga källor och utan ikono- kroppen var helig tog kung Erik ett stycke grafiskt jämförelsematerial hävda att bild- linnetyg och rullade samman det till ett frisen på dopfunten i Östra Hoby handlar bolster.54 Därefter lades tyget på helgonets om Knut den helige? kropp och tändes på. Tyget brann upp och blev till aska, men kroppen visade sig vara Tolkning lika oförstörd som förut. Tolkningen inleds med en diskussion av Med detta legendmotiv får alltså ”den scen nr 3. Den är antagligen bildfrisens fjärde mannen” och det föremål han hål- viktigaste framställning, för det tycks vara ler i händerna en plausibel förklaring. Min kring den som berättelsen är uppbyggd tolkning av scen 3 är alltså att att framställ- (fig. 11). Och som framgått är det under ningen visar både jordfästningen av Knut den som pathosmotivet är placerat. Det den helige år 1086 och elevationen nio år faktum att reliefen visar en kung vars själ senare med det därtill hörande eldprovet. håller på att lämna honom och till höger Frågan är nu om också de följande sce- därom en man som gräver gör det naturligt nerna på dopfunten kan sättas i samband att tolka framställningen som en begrav- med legenden om Knut den helige. Vad be- ningsscen. I så fall bör handlingen tänkas träffar scen 4 är det viktigt att lägga märke ligga nära dödsögonblicket. till att den inte visar en utan två profilvän- En sådan tolkning förklarar dock inte da gestalter som vänder sig mot en tredje vad ”den fjärde mannen” håller i handen frontalt sittande gestalt. Av de profilvända och vad han har för uppgift i bilden. För gestalterna bär den ene någon slags ränsel att förstå det bör man räkna med att man- eller packning på ryggen. Det betyder att nen med spaden inte bara gräver ner utan gestalterna skall tänkas vara eller ha varit också gräver upp. Reliefen är med andra på resande fot. ord framställd enligt principen Söker man i legendstoffet om Knut den simultan Fig. 11. Dopfunten i Östra Hoby kyrka, med scen 3 och 4. Under scen 3 ses ”om- succession och föreställer främst Knut den helige efter en berättelse som svarar mot famningsparet”. Foto ATA, efter ICO nr 2/1995. heliges elevatio. denna framställning visar det sig att den The baptismal font in Östra Hoby Church, with scenes 3 and 4. Directly under Enligt både Passio och Ælnoth utsattes utan svårighet kan relateras till en annan scene 3 an embracing pair, probably the meeting of Mary and Elisabeth, here Knut den heliges ben för ett eldprov när episod i Knytlingasagan, nämligen den i sa- interpreted as a motif of pathos. de hade grävts upp ur träkyrkans golv. Hur gan ingående berättelsen om Thorgunnasö- provet gick till säger varken Passio eller Æl- nernas resa till greve Robert av Flandern.

20 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 21 torkel eriksson kungen är död, länge leve helgonkungen!

Thorgunnasönerna var historiskt kän- tala lösensumman när han hade kommit gestalten föreställer den romerska kyrkans Återstår att undersöka om även scen 1 da personer i Knut den heliges Danmark tillbaka till Danmark. När han hade åter- överhuvud och inte en ärkebiskop. Det är och 2 kan relateras till legenden om Knut och under tiden närmast därefter. De het- fått friheten visade det sig emellertid att också värt att lägga märke till att gestalten den helige. te Sven och Astrad och ingick i Knut den han inte hade för avsikt att betala. Följden sitter på en klappstol av ett slag som ofta heliges hird.55 Deras fader var en en jyl- blev att Thorgunnasönerna måste stanna förekommer i medeltida framställningar Scen 1: Den sittande gestalten med den ländsk storman vid namn Thrugot och de- kvar i fängelset. Där fick de utstå mycket av påvar.59 märkliga huvudbonaden och en friståen- ras moder en kvinna vid namn Thorgunna, lidande, och först sedan Knut den helige Den sittande gestalten i Östra Hoby de kräkla till höger har av Svanberg tol- ibland även kallad Thrugun eller Trund.56 hade uppenbarat sig för dem och befriat ”föreställer” alltså med stor sannolikhet kats som en abbot.60 Men huvudbonadens Att bröderna fick namn efter sin mor bru- dem från deras bojor gick Robert med på Urban II (påve 1088–1099) eller Paschalis form tyder på att den inte är någon abbots- kar anses bero på att hon troligen överlev- att frige dem. II (påve 1099–1118). Men vem är då den mössa utan en sådan mitra som i dag bärs de sin man med många år. Förmodligen var Till Roberts beslut att frige Thorgun- sörjande kvinnan till vänster om påven? av ärkebiskopar i den grekisk-ortodoxa hon identisk med den Thrugund, Langliua nasönerna bidrog enligt Knytlingasagan Den märkliga ”hatt” som hon har tyder på kyrkan. Ursprungligen bars den endast av Mother dicta, som nämns i Lunds domkyr- också att den av bröderna som hette Sven hög samhällsställning. Jag tolkar därför ge- den grekisk-ortodoxa kyrkans motsvarig- kas memoriale fratrumoch som vid sin död hade givit en speciell gåva till Roberts unge stalten som en framställning av drottning het till påven i Rom, dvs. patriarken i Kon- skänkte fyra guldmynt till domkyrkan.57 dotterson, Edels och Knut den heliges son Edel. Med sin höga samhällsställning i Ita- stantinopel, men snart blev den också ett När Knut den helige hade dödats och Karl. Pojken hade besökt bröderna i fängel- lien hade hon goda möjligheter att verka värdighetstecken för de övriga patriarker danskarna skulle välja ny kung var Oluf set och av Sven fått ett dyrbart bälte med en för Knuts helgonförklaring. Det finns vis- som därefter utsågs.61 den av Sven Estridsens söner som stod vidhängande kniv som – fortfarande enligt serligen inget belägg för att hon skulle ha Länge var denna typ av mitra alltså ett närmast i tur. Men som nämnts hölls han Knytlingasagan – denne själv hade fått av fått audiens hos Urban II eller Paschalis II, attribut för en patriark. Men gestalten i fängslad av Knuts svärfar, greve Robert I Knut i S. Albanskyrkan i Odense (se s. 24). men den eller de personer som ligger bak- Östra Hoby föreställer säkert inte en av av Flandern, och för att frige Oluf krävde Jag tolkar alltså scen 4 som en framställ- om bildprogrammet i Östra Hoby kan ha östkyrkans patriarker utan en gammaltes- denne en lösensumma. ning av Thorgunnasönerna inför greve Ro- föreställt sig det eller velat att andra skul- tamentlig patriark. Som en sådan betrak- Enligt Saxo fick nu Olufs yngre bro- bert, vädjande till denne att frige Olof. En le tro det. tade man under medeltiden bl. a. kung Da- der Niels (den blivande kung Niels) ge sig av gestalterna ligger på knä, och det sätt Jag tolkar alltså scen 5 som en fram- vid, och de tre musikmotiven till höger om som gisslan till Robert tills dess att lösen- som han vrider sina händer på kan bara ställning av hur påven meddelar drottning den sittande gestalten i Östra Hoby – som summan hade betalts. Knytlingasagan har uppfattas som ett uttryck för vädjan. Sam- Edel att han bestämt sig för att helgonför- ett musikmotiv betraktar jag även dansa- däremot en annan version av händelseför- tidigt är den sittande personens stadiga tag klara hennes förste man. Detaljen Dextera ren eller danserskan – gör det naturligt att loppet. Enligt den var det inte Niels utan om sitt skägg ett lika otvetydligt uttryck Dei mellan gestalterna vill visa att helgon- se gestalten som en framställning av ho- Thorgunnasönerna som fick ge sig som för fundersamhet och eftertanke. förklaringen skedde med Guds välsignelse. nom. David är alltså här framställd som gisslan för Oluf. Kan då också scen 5 sättas i samband Tolkad på så vis utgör scen 5 en logisk Rex Musicae,62 men kräklan vid hans sida Sagan berättar hur Thorgunnasöner- med legenden om Knut den helige? Sva- avslutning på en bildberättelse om Knut understryker att han också var en kyrkans na efter Knut den heliges död sändes till ret är att det kan den utan svårighet om den helige. Men egentligen är det inte den man. Flandern för att försöka få Oluf fri. Först man inte tolkar den sittande gestalten som scenen som avslutar berättelsen, utan det Under medeltiden betraktades David när de var framme visade det sig att Ro- en ärkebiskop utan som en påve. Eftersom är framställningen av den helgonbärande framför allt som arketypen för en god och bert krävde en lösensumma, och det kun- scen 5 utgör slutscenen i en bildberättelse ärkeängeln. Det kan nämligen inte råda rättvis kung, och i talrika urkunder likna- de Thorgunnasönerna inte betala.58 Oluf som handlar om tillblivelsen av ett helgon något tvivel om att det helgon som berät- des både döda och levande kungar vid ho- lovade emellertid att om bröderna tills vi- och påven hade sista ordet vid en kanonisa- telsen handlar om är ett av de krönta hel- nom. Vad gäller Knut den helige finner vi dare gav sig som gisslan skulle han själv be- tionsprocess är det nämligen sannolikt att gon som ängeln bär fram till Kristus. liknelsen redan i det inledande avsnittet

22 iconographisk post nr 1,3, 20152014 nordic review of iconography 23 torkel eriksson kungen är död, länge leve helgonkungen! av Passio. Som inledning till en bildfris om till honom överräckte han nu ett dyrbart miste om man räknar med att den källan likt att scen 4 – som ju ytterst handlar om den danske helgonkungen är en framställ- bälte med en vidhängande kniv. var en fristående Knut den heliges saga. Olufs befrielse ur fångenskapen – togs till ning av David alltså naturlig. Knytlingasagan nämner dock inget om Här är det dock på sin plats att resa en utgångspunkt för en utläggning om den En annan gammaltestamentlig patriark att Sven vid detta tillfälle skulle ha satt sig invändning mot den framlagda tolkning- missväxt och hungersnöd som drabbade som Knut den helige också jämfördes med bredvid Knut, och något överräckande av en: kan man verkligen tänka sig en bildfris Danmark när Knut begravts och Oluf bli- var Abraham. I sin krönika parallellisera- en gåva ses inte i Östra Hoby. Det är där- med Knut den helige som inte omfattar en vit kung men upphörde när Knut grävts de Ælnoth förlängningen av dennes ur- för tveksamt om gestalten vid kungens sida framställning av hans martyrium, i all syn- upp och Oluf tvingats avgå. sprungliga namn Abram till Abraham med verkligen föreställer Sven Thorgunnason. nerhet som detta enligt legenden ägde rum latiniseringen av namnet Knut till Canu- En annan tolkningsmöjlighet är att ge- framför altaret i en kyrka och på ett sådant Konsthistorisk kommentar tus. Samtidigt jämförde han Knuts upp- stalten till höger om kungen föreställer sätt att det ledde tankarna till Kristi kors- Bildfrisen i Östra Hoby står helt ensam i höjelse till helgon med Abrahams förbund Knut den heliges ”medhelgon”, hans yng- fästelse? Tyder inte frånvaron av en sådan Knut den heliges ikonografi. Men att den med Gud och använde liknelsen att Knut re broder Benedict. Denne stod vid Knuts framställning på att bildfrisen i själva ver- är unik behöver inte betyda att den var det såsom helgon befann sig i Abrahams skö- sida in i det sista och begravdes intill ho- ket handlar om ett annat helgon? när dopfunten tillverkades. Det kan näm- te. Den sittande gestalten i scen 1 i Östra nom. Det dröjde sedan inte länge förrän En medeltida bildfris om Knut den he- ligen inte uteslutas att den går tillbaka Hoby kan dock inte tolkas som en fram- även han betraktades som helgon, vilket lige behövde emellertid inte omfatta en på en nu försvunnen och kanske till och ställning av Abraham, men ärkeängeln fick sitt tydligaste uttryck i en ny Passio framställning av hans martyrium. Det kan med mera fullständig bildberättelse om med de tre helgonen på andra sidan Ma- som skrevs i mitten av 1200-talet.63 Antag- ha funnits skäl att utesluta detta motiv för den danske helgonkungen. I första hand jestasbilden kan sägas ersätta honom. ligen är det hans skelett som förvaras i den att i stället göra en framställning av hans går tankarna givetvis till helgonskrinet i kista i Odense som inte innehåller Knut helgonförklaring till bildberättelsens kul- Odense. Liksom de flesta medeltida -hel Scen 2: Framställningen ser ut som en gäs- den heliges reliker.64 men. gonskrin var dess nu försvunna lock an- tabudsscen och brukar tolkas som en så- Ett sådant skäl kan ha varit att det kan- tagligen försett med förgyllda reliefer som dan. Bordet ser emellertid ut som ett altare, Sammanfattning och diskussion ske redan fanns en framställning av S. Knuts skildrade helgonets legend. varför återgivning av nattvarden ligger när- Liksom scen 3, 4 och 5 tycks alltså även scen martyrium på någon annan plats i kyrkan i En bildberättelse om Knut den heli- mare. Vad reliefen föreställer låter sig inte 1 och 2 ha samband med legenden om Knut Östra Hoby, t. ex. som en romansk mural- ge kan man också tänka sig i ett illumine- avgöras, men dess uppgift är förmodligen den helige. Sammanfattningsvis kan man målning på någon av kyrkans väggar.65 rat manuskript. I England producerades att framhäva den krönte gestalten som en konstatera att bildfrisen tycks handla om Ett annat skäl kan ha varit att en fram- under äldre medeltid många illustrerade god kristen kung. den danske helgonkungen. Om den verk- ställning av martyriet skulle ha krävt så stor handskrifter i litet format, s. k. libelli, som Möjligen anspelar framställningen på en ligen gör det är omöjligt att bevisa, men så- plats på dopfunten att flera av de andra sce- endast innehåller en enda helgonlegend.67 händelse som enligt Knytlingasagan ägde väl bildernas innehåll som deras ordnings- nerna hade måst offras.66 Med tanke på det starka engelska inflytan- rum i S. Albans i Odense år 1086. Sagan följd gör tolkningen sannolik. Dessutom Ett tredje skäl kan ha varit att ”bildre- det i 1000-och 1100-talets Odense är det berättar att Knut strax före sin död över- har den en hög grad av historisk sannolik- daktören” räknade med att bilderna ofta naturligt att tänka sig att munkarna i det räckte en dyrbar kjortel till kyrkans präst het. skulle komma att förklaras och kommen- nya klostret gjorde eller lät göra en sådan och bad honom be för dem som nu skul- Man kan också konstatera att scenerna 3 teras muntligt. Då kunde martyriet med libellus, och kanske var det i så fall bilderna le komma att dö, både vänner och fiender. och 4 uppvisar en så stor överensstämmelse lätthet beskrivas, bl. a. med hänvisning till i den som låg till grund för den förmodade Sedan bekände han sina synder och satte med skildringar i Knytlingasagan att man ett krucifix i kyrkans triumfbåge. bildserien på kistans lock och senare även sig vid altaret med en mantel över axlar- kan räkna med att framställningarna går Hur bildfrisen förklarades och kom- för bildfrisen på dopfunten i Östra Hoby. na. Där bad han den av Thorgunnasöner- tillbaka på den källa som låg till grund för menterades kan givetvis bara bli föremål na som hette Sven komma fram till sig, och den isländska sagan. Och man tar nog inte för gissningar. Men det är högst sanno-

24 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 25 torkel eriksson kungen är död, länge leve helgonkungen!

Historisk kommentar Sven Thorgunnasen var gift med en kvin- Sammanfattningsvis kan man alltså men om den utfördes efter hans återkomst Att dopfunten i Östra Hoby är försedd med na som hette Inga. Hon födde en son som säga att dopfunten i Östra Hoby tycks ha till Danmark kan han både ha sanktionerat en bildfris som tycks handla om Knut den döptes till Asser. År 1095 blev han biskop i tillkommit i spänningsfältet mellan Reg- det och ha kommit med synpunkter på det helige gör det också nödvändigt att dis- Lund, och åtta eller nio år senare utnämn- num och Sacerdotium i 1160-talets Dan- innan dopfunten började tillverkas. kutera vem som kan tänkas ha legat bak- des han till dansk ärkebiskop.71 I Lunds mark. Om dopfunten utfördes före 1167 om valet av motiv. Motivvalet kan givetvis domkyrkas memoriale fratrum, som börja- kan Eskil inte ha påverkat bildprogrammet, vara en följd av att kyrkan i Östra Hoby de föras 1123, omtalas Sven och Inga som var helgad åt S. Knut. I så fall behöver man föräldrar till ”danernas förste ärkebiskop”. inte se sig om efter någon annan beställare Eskil var brorson till Asser och tillhör- av dopfunten än kyrkans präst eller världs- de alltså också Thorgunnasönernas släkt. Noter lige patronus. Om kyrkan var en Knutskyr- Han efterträdde sin farbror 1138 och var 1 Tynell 1913–21, 58 f. och Pl. XXIV. ka vet vi inte, men det är inte uteslutet att ärkebiskop till 1177.72 Torkel Erikssons artikel, skriven på basen av 2 Anderson 1926, 30. Tornet ingår i vad Anderson ett föredrag hållet vid det 16. Nordiska iko kallade Stora Herrestadgruppen, vilket innebär Knut den helige blev skyddhelgon för fler År 1157 blev kung Valdemar ensamre- nografiska symposiet i Tromsø 1998, åter att dess bottenvåning öppnar sig mot långhuset kyrkor i det lundensiska biskopsstiftet än gent i Danmark efter tolv års maktkamp i ges här in extenso. Symposiets tema var med två bågöppningar. Knudsker på Bornholm.68 landet. Förhållandet mellan honom och är- ”Helgon i Norden”. 3 Se främst Rydbeck 1936. Men motivvalet kan också bero på nå- kebiskop Eskil var till en början gott, men Litteraturförteckningen är utökad med 4 Hur lång tid som ligger mellan dopfuntarna är gon annan omständighet. Det faktum att med tiden orsakade skillnaden i deras syn Torkels artikel ”’Clockwise’. Om bildberätt- givetvis omöjligt att säga, men enligt den emi- nent skicklige stenmästaren Erik Johansson i scen 4 så starkt framhäver Thorgunnasö- på relationen mellan Regnum och Sacer- andet på romanska dopfuntar i Skåne och på Gotland”, baserad på föredraget han höll Dalby (1908–1981), som hade egen erfarenhet nerna tyder på att det kan ha varit någon dotium och deras olika ställningstaganden vid det ikonografiska symposiet på Kaks- av dopfuntstillverkning, bör tillverkningstiden eller några personer i deras släkt som låg i maktkampen mellan påven och Fredrik kerta i Finland år 2000 (publ. 2003). ha varit mellan en och två månader per dopfunt. Hans son och efterföljare i branschen, den lika bakom valet. Även i så fall kan dopfunten Barbarossa att Eskil gick i landsflykt 1161. Det kan också noteras att de isländska sa- skicklige Mats Johansson [1946–2010], delade givetvis ha beställts av och/el- En bidragande orsak till brytningen med gorna utkommit i nyöversättning på dans- pastor loci faderns uppfattning i denna fråga. I princip kan ka, norska och svenska, på varje språk i 5 ler den storman på vars ägor kyrkan låg, Valdemar var Eskils negativa inställning till de tre dopfuntarna alltså vara tillverkade samma band: men beställaren kan lika gärna ha varit nå- Knud Lavards helgonförklaring. Islänningasagorna. Samtliga släkt- år, men det är föga sannolikt att de är det. . Saga Forlag, Rey- gon annan och mera betydande person i Eskil vistades utomlands till 1167. Frå- sagor och fyrtionio tåtar 5 Dateringen bygger främst på att en av relieferna kjavik 2014. 1160-talets danska samhälle. gar man sig vem som kan tänkas ligga bak- på Trydefuntens cuppa visar en världslig investi- Den jylländska släkt som Thorgunnasö- om beslutet att dopfunten i Östra Hoby tur, vilket det är svårt att tänka sig att lundaärke- biskopen Eskil skulle ha godkänt. Det är därför nerna tillhörde förblev länge en av de mäk- skulle förses med en bildfris som handlar sannolikt att dopfunten utfördes under den tid 69 tigaste i 1100-talets Danmark. Erik Eje- om Knut den helige, kan man inte bortse Förkortningar Eskil var i landsflykt, dvs. mellan 1161 och 1167. god gifte sig med en syster till Sven och från att Magister Majestatis tycks ha haft Bildprogrammet på cuppan gör verkningsfull Astrad, och därmed vann släkten insteg kung Valdemar som sin främste uppdrags- DBL, Dansk biografisk leksikon, 3:e uppl., bd 1–16, propaganda för innehållet i ett priviliegiebrev kungahuset. givare när han gjorde dopfunten i Tryde.73 1979–1984. som kung Valdemar den Store utfärdade år 1161 KLNM, Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medel- för premonstratenserklostret i Tomarp (Thu- Systern hette Bodil. Hon blev mor till Det kan därför inte uteslutas att det kan- tid, bd. 1–22, 1956–1978. matorp) i sydöstra Skåne. Det är sannolikt att 70 Knud Lavard, Valdemar den stores far. ske ytterst var han som också låg bakom VSD, Vitae Sanctorum Danorum, ed. M. Cl. Gertz, dopfunten beställdes av kungen själv eller nå- Således blev också kung Valdemar med- bildfrisen i Östra Hoby. Men i så fall vore København 1908–1912. gon i hans krets. Se Eriksson 1968, 1–15; 1969a, lem av släkten. Vid sin födelse upptogs det säkert fel att föreställa sig att ärkebis- 1–23 och (sammanfattande) 1969b, 10–27. Den han dock i en annan dansk stormannasläkt, kop Eskil skulle haft något att invända mot av mig framlagda och allmänt accepterade tolkningen har bestridits av Jan Svanberg, dels i ban- den själländska Hvideätten. valet av motiv.

26 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 27 torkel eriksson kungen är död, länge leve helgonkungen!

det om romansk konst i Signums svenska konst- 14 Se Svanberg 1989, 201–217. [Olifant: signalhorn (Tabula Othiniensis) hade han själv fört reliker 45 VSD, s. 77 ff, och i översättning av Erling- Al historia (1995), dels i artikeln ”Trydefuntens av elefantbete eller tjurhorn. Red. anm.] av S. Alban till Odense. brectsen 1986, 25–52. Ang. upphovsmannen, se tolkning” (1998). Svanberg förespråkar i stället 15 Tolkningen av denna relief som en framställning 28 Att det skedde den 10 juli finns det ingen anled- Skovgaard-Pedersen, Inge, art. ”Ælnoth” i DBL. en äldre och uppenbart felaktig tolkning, fram- av S. Olofs martyrium framlades först av Roos- ning att betvivla, men källorna anger olika år 46 Scriptores minores historiæ Danicæ medii ævi, vol. lagd av Roosval 1917. val 1918. I artikeln ”Löderupfuntens ikonolavo- mellan 1086 och 1090. 1, 1917–18, 3–33, och översättning av Michael H. 6 Efter de senaste decenniernas golvundersök- grafiska problematik” (1975, 9–35) såg jag ingen 29 Sonen hette Karl, och efter att ha deltagit i det Gelting, i Roskildekrøniken 1979. ningar i danska medeltidskyrkor står det nume- anledning att ifrågasätta riktigheten i Roosvals andra korståget blev han 1119 greve av Flan- 47 Angående Sven Aggesen, se Christensen, Kar- ra klart att de romanska dopfuntarna som regel tolkning. Det har däremot gjorts av såväl Anne dern. Han dödades år 1127 i kyrkan S. Donati- sten, art. ”Aggesen, Sven” i DBL o. där anförd var placerade i långhusets mittaxel och på ett Lidén (1998, 66–81) som Kersti Markus (1998, an i Brügge, och liksom Knut betraktades han litteratur. högt podium. Se Liebgott 1989, 148. 82–94). snart som helgon. Kanoniserad blev han dock 48 Sogur Danakonunga 1919–1925, och i över- 7 Liknande bildberättelser finns också på de stilis- 16 Övriga helgonkungar och helgonförklarade fur- först 1883. Se Galbert of Bruges (1959/1967) och sättning av Jens Peter Ægidius, Knytlinga saga. tiskt närstående dopfuntarna i Valleberga, Sim- star vars legender jämförts med bildfrisen i Öst- Wingender 1986, 16–17. Knud den Store, Knud den hellige, deres Mænd, ris och Östra Nöbbelöv, men på dem finns ingen ra Hoby är de engelska helgonkungarna S. Ed- 30 Hørby, Kai, art. ”Oluf I Hunger” i DBL. deres Slægt 1977. framställning av Kristus som Majestas Domini. mund, S. Edward, S. Edwin, S. Oswald och S. 31 Damsholt, Nanna & Steenstrup, Johannes, art. 49 Albeck 1946; Albeck, Gustav, art. ”Knytlinga 8 Roosval 1918, 145 ff. Oswin, de nordiska helgonen S. Olof, S. Erik ”Erik Ejegod” i DBL. saga” i KLNM , 8, 1963, col. 615–617. Se även 9 Rydbeck, 237–274; Gustafsson 1961, 65 f; Svan- och Knud Lavard samt den ungerska helgon- 32 Gertz 1907, 2. Weibull 1976, 5–31. berg 1995, 166–180. kungen S. Stefan. Även Knut den heliges son 33 Ang. påvebrevet, se Diplomatarium Danicum. 50 Knud Lavard var son till Erik Ejegod och 10 Därigenom påminner framställningen om de Karl den gode av Flandern, dödad 1127 och strax Danmarks Riges Breve, I:2 nr 26. Brevet är inte blev hertig av Sönderjylland. Se Gad, Tue, art. änglar som i fornkristna och bysantinska fram- därefter betraktad som helgon, har övervägts, bevarat men nämns av Ælnoth. ”Knud Lavard” i KLNM, 8, 1963, col. 600–603, ställningar av Kristi dop närmar sig Kristus med liksom de kejserliga helgonen Konstantin den 34 Gertz 1907, 24. o. Christensen, Aksel E., art. ”Knud Lavard” i övertäckta händer. store, Karl den store och Henrik II. 35 Danmarks Kirker (IX). Odense amt, Bd 1: Oden- DBL. 11 Kronorna är utformade som likbenta trianglar 17 Christensen, Aksel E., art. ”Knud (II) den Hel- se domkirke S. Knud, København 1990. 51 Kofod-Hansen 1986, 61–78. med små runda prydnader i hörnen. Även på det lige” i DBL. 36 Vellev 1986, 123–156; Danmarks Kirker (IX). 52 Altarskåpet finns nu i Nationalmuseum i Kö- tredje huvudet sitter en liknande triangel, men 18 Se även Bergh 1988, 36–49. Odense amt, Bd 2: Odense domkirke S. Knud, penhamn. Se Kofod–Hansen 1986, 70–71. på dess hörn finns inga runda prydnader. Där- 19 Expeditionerna ägde rum 1069 och 1075. 1995, 424–458. 53 Samma motiv finner man också i Olofslegen- igenom ser den mera ut som en mitra (så som 20 Damsholt, Nanna & Steenstrup, Johannes, art. 37 Fragmentet är purpurfärgat och pryds av örn- den. Majestatis brukade framställa sådana). Men att ”Edel” i DBL. medaljonger. Se Vellev 1986, 145; Danmarks 54 Det isländska ordet är brudu, vilket betydde triangeln inte har några hörnprydnader är för- 21 Verlinden 1935. Roberts huvudborg var den Kirker (IX), Odense amt, Bd 2: Odense domkir- kudde eller docka, antingen en verklig sådan el- modligen en följd av att den är mindre än de ännu bevarade Flanderngrevarnas borg i Gent. ke S. Knud, 1995, 436, 437 figs. 310-311. ler en ansamling av exempelvis lin. J. P. Ægidius andra trianglarna och att utrymmet inte räckt 22 För debatten om Knut den helige, se främst Bre- 38 Wallin 1986, 79–85. (jfr. not 48) översätter ordet med pølle (cylin- till. Därför anser jag att även den bör uppfattas engaard 1982 och 1986, 9–20. 39 Axel-Nilsson 1989, 66. derformad kudde). För värdefulla synpunkter som en krona. 23 Gåvobrevet 1085. Föredrag och diskussioner vid 40 Se bl. a. Wallin 1986, 80. på ordets innebörd tackas professor Niels Haa- 12 Lagerlöf 1980, 169–180, spec. 173, figs. 2–3. Eti- Symposium kring Knut den heliges gåvobrev 1085 41 Wallin 1986, 85. strup, København. masia är ett motiv som hör hemma i bysantin- och den tidiga medeltidens nordiska samhälle, 42 Jørgensen, Ellen, art. ”Simon” i DBL, och Græ- 55 Christensen, C. A., art. ”Thorgunnasen, Sven” i ska framställningar av Yttersta Domen. I Östra Lund 1988. be 1971. DBL. Hoby är det på skålens undersida placerat mitt 24 Cinthio 1990, 1–11. 43 Se främst Gad 1961, 155–163, och samme förf., 56 Christensen, C. A., art. ”Thorgunna” iDBL . emot ”omfamningsparet”. 25 Se not 45. art. ”Knud den Hellige” i KLNM, 8, 1963, col. 57 Necrologium Lundense 1923, 55. Dödsåret är 13 Samma motiv förekommer också på dopfunten 26 Oluf hölls förmodligen fängslad i Flanderngre- 596–600. okänt. i Tryde, där i dubbel upplaga. Se Eriksson 1994, varnas borg i Gent. 44 VSD, 62–71, och i översättning av Hans Olrik i 58 I Knytlingasagan kallas Robert felaktigt för Bal- 73–85. 27 Enligt den äldsta urkunden om Knut den helige Danske helgeners levned 1893–94, 6–18. duin.

28 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 29 torkel eriksson kungen är död, länge leve helgonkungen!

Litteratur 59 Det är bl. a. fallet i en målad framställning från A Catalogue of Wall-Paintings in the Churches of Diplomatarium Danicum. Danmarks Riges Breve. symposion for ikonografiske studier, Bårdshaug, 1100-talets förra hälft av S. Petrus som påve i den Medieval Denmark 1000–1600. Scania, Hal- Utg. af Det danske sprog- og litteraturselskab. den 21.–24. august 1972, ed. Martin Blindheim, benediktinska klosterkyrkan i Prüfening (vid land, Blekinge, ed. Knud Banning. 4 vols. Kø- København: Reitzel, 1938–. 9–35. Oslo 1975. Regensburg) i Bayern, se Demus 1968, 187f och benhavn 1976–1982. Dansk biografisk leksikon, 3:e uppl., bd 1–16, ed. Eriksson, Torkel. ”S:t Fridolin i Tryde”, Ale. Histo- pl. 205. På samma sätt är påve Damasus I fram- Albeck, Gustav. Knytlinga. Sagaerne om Danmarks Svend Cedergreen Bech. København: Gylden- risk tidskrift för Skåneland3 (1968): 1–15. ställd i inledningsbilden till evangeliariet Cod. konger. København 1946. dal, 1979–1984. [DBL] —. [1969a] ”Trydefunten och Regnum”, Ale. Histo- Ups. 83, skriven och illustrerad i Lund eller Hel- Albrectsen, Erling. ”Kong Svend Magnus’ og hans Danske helgeners levned. I oversættelse ved Hans risk tidskrift för Skåneland1 (1969): 1–23. marshausen på 1140-talet. sønners bedrifter och Kong Knud den Helli- Olrik, udgivet af Selskabet for Historiske Kilde- —. [1969b] ”S:t Fridolin, kung Valdemar och dop- 60 Svanberg 1995, 169. gen lidelseshistorie”, Knuds-Bogen 1986. Studier skrifters Oversættelse. København: Schønberg, funten i Tryde kyrka”, Tomelilla hembygdskrets 61 Braun 1907, 487 ff. over Knud den Hellige. Fynske Studier XV, ed. 1893–94. årsbok 1969, 10–27. 62 Ang. denna term, se Falcon Møller 1996, 19–24; Tore Nyberg et al., 21–52. Odense: Odense Bys Demus, Otto. Romanische Wandmalerei. München —. ”Två romanska omfamningspar”, Bild och käns- Steger 1961. Museer, 1986. 1968. la från antik till nyantik. Föredrag framlagda 63 Albeck 1946, 125 f. Anderson, William. Skånes romanska landskyrkor Falcon Møller, Dorthe. Klang på kalk – Musiksym- vid det 13. nordiska symposiet för ikonografisk 64 Jfr. Danmarks Kirker (IX), Odense Amt, Bd 2, med breda västtorn. Lund 1926. bolik i dansk kalkmaleri. København 1996. forskning, Nya Valamo kloster, Finland, 30.8– 1995, 442 ff. Axel-Nilsson, Göran. Thesaurus Cathedralis Lun- Fenger, Ole, Danmarks historie 1050–1250. Gylden- 4.9.1992, red. Helena Edgren, 73–85. Picta nr 3. 65 Huruvida kyrkan har haft romanska väggmål- densis. Lunds domkyrkas medeltida skattsamling. dal og Politikens Danmarks historie, red. Olaf Åbo 1994. ningar är inte bekant. De målningar som finns Göteborg 1989. Olsen (bd IV). København 1989. —. ” ’Clockwise’. Om bildberättandet på roman- är först från senmedeltiden. Se A Catalogue of Bergh, Birger. ”Textinnehållet i Knut den heliges gå- Gad, Tue. Legenden i dansk middelalder. Køben- ska dopfuntar i Skåne och på Gotland”, Bild Wall-Paintings in the Churches of Medieval Den- vobrev ur filologisk synvinkel”, Gåvobrevet 1085. havn: Dansk videnskabs forlag, 1961. och berättelse. Föredrag framlagda vid det 17:e mark 1000–1600. Scania, Halland, Blekinge, vol. Föredrag och diskussioner vid symposium kring Galbert of Bruges. The Murder of Charles the Good, nordiska symposiet för ikonografisk forskning, III, 1976, 270–273. Knut den heliges gåvobrev 1085 och den tidiga Count of Flanders. A Contemporary Record of Kakskerta, Finland 19–24 september 2000, ed. 66 Det ligger nära till hands att här göra en jäm- medeltidens nordiska samhälle, ed. Sten Skansjö Revolutionary Change in 12th Century Flanders, Helena Edgren & Marianne Roos, 49–66. Picta förelse med den utrymmeskrävande framställ- & Hans Sundström, 36–49. Lund: Lund Uni- translated and edited by James Bruce Roos, 1959 nr 4. Åbo 2003. ningen av ”mordet i katedralen”, alltså Thomas versity Press, 1988. (Harper Torchbook 1967). Knuds-Bogen 1986. Studier over Knud den Hellige. Beckets martyrium år 1170, på den romanska Braun, Joseph. Die liturgische Gewandung im Oc- Gertz, M. Cl. ”Knud den Helliges Martyrhistorie, Fynske Studier XV, ed. Tore S. Nyberg, Hans dopfunten i Lyngsjö kyrka i Skåne. cident und Orient nach Ursprung und Entwick- særlig efter de tre ældste Kilder. En filologisk- Bekker-Nielsen & Niels Oxenvad. Odense: 67 Wormald 1952, 248 ff. lung, Verwendung und Symbolik. Freiburg im historisk Undersøgelse”, Festskrift udg. af Kø- Odense Bys Museer, 1986. 68 Danmarks Kirker (VII), Bornholm, 1954, 182– Breisgau: Herdersche Verlagshandlung, 1907. benhavns Universitet i Anledning af Kongens Kofod-Hansen, E., ”Knud den hellige i middelal- 198. Breengaard, Carsten. Muren om Israels hus. Reg- Fødselsdag. København: J. H. Schultz, 1907. derlige malerier og træskærerarbejder”, Knuds- 69 Den kallades dock inte Thorgunnasläkten utan num og sacerdotium i Danmark 1050–1170. Kø- Græbe, Henrik. Kyrkorna i Vä. Sveriges kyrkor, vol Bogen 1986. Studier over Knud den Hellige. Trund-eller Thrugotsläkten. Se Fenger 1989, 144 benhavn: Gad, 1982. 139. Stockholm 1971. Fynske Studier XV, ed. Tore Nyberg et al., 61– f. (med stamtavla). —. ”Det var os, der slog kong Knud ihjel!”, Knuds- Gustafsson, Evald. ”Majestatis”, Svenskt konst- 78. Odense: Odense Bys Museer, 1986. 70 Damsholt, Nanna, art. ”Bodil” i DBL. Bogen 1986. Studier over Knud den Hellige. närslexikon, IV, 65f. Malmö 1961. Knytlinga saga. Knud den Store, Knud den hellige, 71 Christensen, Aksel E., art. ”Asser” i DBL. Fynske Studier XV, ed. Tore Nyberg et al., 9–20. Gåvobrevet 1085. Föredrag och diskussioner vid sym- deres Mænd, deres Slægt, översättning av Jens Pe- 72 Christensen, Aksel E., art. ”Eskil” i DBL. Odense: Odense Bys Museer, 1986. posium kring Knut den heliges gåvobrev 1085 och ter Ægidius, inledning och noter av Hans Bek- 73 Se not 5. Cinthio, Erik. ”Lunds domkyrkas förhistoria, S:t den tidiga medeltidens nordiska samhälle, ed. ker-Nielsen o. Ole Widding, København 1977. Laurentiuspatrociniet och Knut den heliges kyr- Sten Skansjö & Hans Sundström. Lund: Lund Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, bd. ka än en gång”, Ale. Historisk tidskrift för Skåne- University Press, 1988. 1–22, 1956–1978 [KLNM] land 2 (1990): 1–11. Eriksson, Torkel. ”Löderupfuntens ikonolavogra- Lagerlöf, Erland. ”Etimasia, Kristi tomma tron. By- Danmarks Kirker. Utg. af Nationalmuseet, Køben- fiska problematik”, Fra Sankt Olav til Martin santinskt influerade framställningar på några havn, 1933–. Luther. Fordrag fremlagt ved det tredje nordiske gotländska dopfuntar”, Kristusfremstillinger.

30 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 31 torkel eriksson kungen är död, länge leve helgonkungen!

Foredrag holdt ved det 5. nordiske symposium Svanberg, Jan. ”Stenskulpturen”, Den romanska for ikonografiske studier på Fuglsang 29. aug.–3. konsten. Signums svenska konsthistoria (band 3), sept. 1976, 169–180. København 1980. 116-227. Lund: Signum, 1995. Lidén, Anne. ”Nordisk stenskulptur med Olavsmo- Svanberg, Jan. ”Trydefuntens tolkning”. Ting och tiv. Kritik och tolkning kring dopfunten i Löde- tanke. Ikonografi på liturgiska föremål, ed. Inga- rup”, Ting och tanke. Ikonografi på liturgiska fö- lill Pegelow, 47–65. Stockholm 1998. remål, ed. Ingalill Pegelow, 66–81. Stockholm Tynell, Lars. Skånes medeltida dopfuntar. Lund 1998. 1913–21. Liebgott, Niels-Knud. Dansk Middelalderarkeologi. Vellev, Jens. ”Helgenskrinene i Odense – fund og København 1989. forskning 1582–1986”, Knudsbogen 1986, 123– Markus, Kersti. ”Löderupfunten – en hyllning till 156. Odense 1986. det danska kungahuset?”, Ting och tanke. Ikono- Verlinden, Charles. Robert 1er le Frison, comte de grafi på liturgiska föremål, ed. Ingalill Pegelow, Flandre; étude d´histoire politique. Paris 1935. 82–94 Stockholm 1998. Vitae Sanctorum Danorum, ed. M. Cl. Gertz. Kø- Roosval, Johnny. Die Steinmeister Gottlands. Eine benhavn 1908–1912. [VSD] Geschichte der führenden Taufsteinwerkstätte Wallin, Curt. ”Knudskulten i Lund”, Knudsbogen des schwedischen Mittelalters, ihrer Vorausset - 1986, 79–85. Odense 1986. zungen und Begleit-Erscheinungen. Stockholm Weibull, Curt. ”Knytlingasagan och Saxo. En käll- 1918. kritisk undersökning”, Scandia 42 (1976): 5–31. Roskildekrøniken. Oversat og kommenteret af Mi- Necrologium Lundense. Lunds domkyrkas nekrolo- chael H. Gelting. Højbjerg: Wormianum, 1979. gium. Utgivet av Lauritz Weibull. Monumenta Rydbeck, Monica. Skånes stenmästare före 1200. Scaniae historica. Lund 1923. Lund 1936. Wingender, Troels Balslev. ”Helgenkongens søn”, Scriptores minores historiæ Danicæ medii ævi, vol. 1, SKALK, 1 (1986): 16–17. København 1917–1918. Wormald, Francis. ”Some illustrated manuscripts of Sogur Danakonunga, utg. C. af Petersens og E. Ol- the Lives of the Saints”, Bulletin of the John Ry- sen. København 1919–1925. lands Library, 35:1 (1952): 248–266. Steger, Hugo. David Rex et Propheta. König Da- vid als vorbildliche Verkörperung des Herrschers und Dichters im Mittelalter, nach Bilddarstell- ungen des achten bis zwölften Jahrhunderts. Nürnberg 1961. Svanberg, Jan. ”Salomes dans i Nordens medeltida konst”, Kvindebilleder. Eva, Maria og andre kvindemotiver i middelalderen. Foredrag holdt ved det 9. nordiske symposium for ikonografiske studier, August 1984, red. Karin Kryger, Lou- ise Lillie & Søren Kaspersen, 201–217. Køben- havn 1989.

32 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 33