Finansiell Profil Färgelanda Kommun 2005–2007 1 Innehåll

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005–2007 1 Innehåll

Inledning – syftet med denna rapport • Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 2005–2007 • Så tolkar du den finansiella profilen! • Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen • Finansiell profil över kommunen 2005–2007 • 49 finansiella profiler 2007 – Kommunerna i Västra Götalands län • 4 finansiella nyckeltal år 2007 • Länsvisa jämförelser år 2007 • Karta över gradering av kommunerna i Västra Götaland 2007 utifrån den finansiella profilen Inledning – syftet med denna rapport

Syftet med rapporten detaljerat belysa starka och svaga finansi- Lång sikt, Denna rapport är ett komplement till den kapacitet ella sidor hos kommunen i förhållande Skattefin. av 5 investeringar Skattesats både till god ekonomisk hushållning och traditionella finansiella analys som åter- 4 3 övriga kommuner i länet. finns i årsredovisningen. Till skillnad från Genomsnittligt Soliditet resultat – 3 år 2 den typen av analys, som beskriver utveck- Därefter följer en sida med en redovisning 1 lingen över tiden, fokuserar denna rap- Kontroll Risk av kommunens finansiella profiler, både port i första hand på att analysera hur 49 när det gäller i förhållande till övriga kom- kommuner i Västra Götaland befinner sig Resultat muner i Västra Götaland, men också i för- före extra- Finansiella finansiellt och har utvecklats i förhållande ord. poster nettotillgångar hållande till riket. Skälet till att två olika till varandra under perioden 2005–2007. typer av finansiella profiler redovisas, är Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet att det egentligen inte är helt rättvisande I rapporten lämnas också värden för ett beredskap antal nyckeltal som avser ”riket”. Dessa att bara konstruera finansiella profiler nyckeltal baseras på de ca 140 kommu- som beskriver hur kommunerna i Västra Götaland befinner sig i förhållande till nerna som i dagsläget ingår i de län eller Rapportens uppbyggnad grupper som använder sig av den finansi- varandra. Därför kompletteras de med ella profilen. Värdet för dessa kommuner Inledningsvis i rapporten redovisas en finansiella profiler som jämförs mot de bör statistiskt ligga mycket nära riksge- finansiell analys av hur kommunerna i ca 140 kommuner i de län eller grupper nomsnittet. Västra Götaland har utvecklats finansiellt som i dagsläget använder sig av den finan- från 2005 till 2007. Analysen kretsar kring siella profilen. Värdet för dessa kommu- Rapportens olika jämförelser görs både de finansiella nyckeltal som används i den ner bör som tidigare nämnts statistiskt på traditionellt vis, men också i form av finansiella profilen längre fram i rappor- ligga mycket nära riksgenomsnittet. en speciellt framtagen finansiell profil, ten. Här finns också en tabell som försö- I påföljande avsnitt redovisas samtliga vars uppgift är att jämföra finansiella ker beskriva starka och svaga finansiella finansiella profiler för 2007 för alla kom- nyckeltal och sammanfattande finansiella sidor hos de olika kommunerna. perspektiv mellan kommunerna i länet muner i Västra Götaland och därefter görs och riket. Efter det inledande avsnittet följer en be- en jämförelse av hur kommunerna i Västra skrivning och en förklaring av den finansi- Götaland har utvecklats i förhållande till Profilen är konstruerad i form av ett polär- ella profilen och av de nyckeltal och pers- jämförelsegrupperna Jönköpings län, Öre- diagram. De innehåller, som beskrivs när- pektiv som ingår i den. bro län och kommunerna i Övre Norrland. mare i rapporten, dels fyra perspektiv, Allra sist i rapporten presenteras en karta dels åtta finansiella nyckeltal, som är vik- Direkt efter beskrivningen av den finansi- som utifrån profilerna rangordnar kommu- tiga ur en kommuns finansiella horisont. ella profilen görs en analys av kommunerna i olika grupper utifrån finansiell De fyra perspektiven är långsiktig hand- nens finansiella ställning och utveckling styrka. lingsberedskap, kortsiktig handlingsbe- under perioden 2005–2007. Den fokuse- redskap, riskförhållande samt kontroll rar på att jämföra kommunens utveckling över den finansiella utvecklingen. De finan- gentemot övriga kommuner i Västra Göta- Hans Petersson siella nyckeltalen är sådana nyckeltal som land. Detta görs både via traditionella Kommunforskning i Västsverige är vanligt förekommande inom kommun- finansiella nyckeltal och med hjälp av den sektorn. Profilens struktur och innehåll finansiella profil som tidigare har beskri- beskrivs närmare på sidorna 10–11. vits. Målsättningen med avsnittet är att

1 Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 2005–2007

Syftet med denna analys är att kort- tat i förhållande till verksamhetens kost- procentenheter. Därefter kom Härryda fattat beskriva den genomsnittliga nader gick från 2,4% till 2,1%. Skillnaden med 2,2, Mark och Sotenäs med 1,5 och finansiella utvecklingen och ställnin- mellan de två resultaten utgörs av extra- på femte plats Öckerö med 1,2 procent- gen under perioden 2005–2007 bland ordinära poster. I riket försvagades resul- enheter. I botten återfanns Lidköping med de 49 kommuner som ingår i Västra tat före extraordinära poster från 2,2% –5,7 procentenheter, Skara med –3,5, Götalands län. Analysen skall ses till 1,6%. Orust med –3,2, Mellerud med –3,1 samt som ett komplement till den finan- Herrljunga och Lysekil med –2,8 procent- siella profil som presenteras längre Resultat före extraordinära poster* enheter. fram i denna rapport. 2007 Procent 2005 2006 Av Västra Götalands kommuner redovisade endast 11 av 49 kommuner (22%) I slutet av denna finansiella analys finns De fem starkaste värdena under 2007 en positiv utveckling av resultat före extra- en tabell där ett antal finansiella nyckel- Härryda 3,4 3,9 5,6 ordinära poster under perioden. tal under perioden 2005–2007 redovisas Karlsborg 0,8 2,2 5,3 för genomsnittet bland kommunerna i Bollebygd 3,2 4,2 4,0 Om en vägning görs av resultat före extra- länet. Nyckeltalen är till stor del desamma Göteborg 3,8 3,9 3,9 ordinära poster avseende de tre senaste som används i den finansiella profilen Borås 3,0 2,5 3,5 årens utveckling, så var det Lidköping länge fram i denna rapport. I tabellen finns De fem svagaste värdena under 2007 som uppvisade starkast genomsnittliga resultat med 6,4% per år. Därefter följde dock några kompletterande nyckeltal, Orust 2,3 2,7 –0,9 Härryda med 4,3%, Vara med 4,1%, Göte- vilka fördjupar den nedanstående analy- Kungälv 2,3 2,4 –0,4 borg med 4,0%, Alingsås och Bollebygd sen ytterligare. Mariestad 0,6 1,0 –0,4 med 3,8%. De kommuner som uppvisade I rapporten lämnas värden för ett antal Skara 3,4 4,3 –0,1 svagast genomsnittliga resultat före extra- nyckeltal som avser ”riket”. Dessa nyckel- Bengtsfors 1,3 0,0 0,0 ordinära poster under perioden var Åmål tal baseras på de ca 140 kommunerna i Medel VG 2,4 2,7 1,7 med 0,2% per år, följd av Vårgårda, Bengts- de län och grupper som använder sig av Medel Riket 2,2 2,5 1,6 fors, Mariestad med 0,4% och Lilla Edet den finansiella profilen. Värdet för dessa med 0,5%. kommuner ligger statistiskt mycket nära *Resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens bruttokostnader riskgenomsnittet. Minskad investeringsvolym i länet Starkast resultat före extraordinära pos- Med nettoinvesteringar avses invester- Resultat före extraordinära poster ter i relation till verksamhetens kostnader ingsutgifter med avdrag för eventuella visar en negativ utveckling under år 2007 redovisade Härryda med investeringsinkomster. I nettoinvesteringar En grundläggande förutsättning för en 5,6%, Karlsborg med 5,3%. Därefter följde räknas inga försäljningsinkomster in. För god ekonomi på lång sikt är att de löpande Bollebygd med 4,0%, Göteborg med 3,9% att nettoinvesteringarna skall bli jämför- intäkterna överstiger de löpande kost- och Borås med 3,5%. Alla dessa kommu- bara mellan kommunerna har de relater- naderna. Ett sätt att mäta balansen mel- ner var nya i toppen jämfört med 2006. ats till verksamhetens nettokostnader. lan kommunens löpande kostnader och Svagast resultat före extraordinära poster intäkter är att studera ”resultat före extra- Kommunerna i Västra Götaland redovi- redovisade Orust med –0,9%. Därefter ordinära poster”. Relateras det till verk- sade ett genomsnitt på 6,7% per år under följde Kungälv och Mariestad med –0,4%, samhetens bruttokostnader, kan man perioden 2005–2007. Riket låg under Skara med –0,1% och Bengtsfors med göra jämförelser mellan kommuner. Måttet samma period på 7,0%. Det kan noteras 0,0%. Av dessa fanns ingen i botten bör ligga runt 2% över en längre tidsperi- att investeringarna minskade i Västra under 2006. od. Då klarar de flesta kommuner av att Götaland mellan 2006 och 2007, medan finansiera en normal kommunal inves- Det rådde en stor variation mellan kom- de i riket förblev de oförändrade. teringsvolym med löpande skatteintäkter. munerna avseende resultatnivå. Spänn- Den kommun som investerade mest i för- Det kommer i sin tur att innebära att kom- vidden mellan starkaste och svagaste hållande till sina nettokostnader under munen bibehåller sitt korta och långa värdet varierade under 2007 mellan 5,6% 2005–2007 var Munkedal med i genom- finansiella handlingsutrymme. och –0,9%. År 2005 uppgick motsvarande snitt 16% per år. Därefter följde Sotenäs intervall från 7,5% till 0,1%. Ingen större Under den analyserade treårsperioden med 14%, Lidköping med 13% och sedan förändring har alltså skett under perioden. försvagades resultatet före extraordinära Hjo, Tranemo, Lerum, Orust med 11%. poster i förhållande till verksamhetens Den kommun som stärkte sitt resultat kostnader bland kommunerna i Västra före extraordinära poster mest under peri- De kommuner som investerade minst Götaland från 2,4% till 1,7%. Årets resul- oden 2005–2007 var Karlsborg med 4,5 under perioden var Gullspång, Skara,

2 Ulricehamn och Öckerö med 3% i snitt ingar försvagades under perioden. År 2005 Starkast genomsnittlig skattefinansierings- per år. Därefter kom ett antal kommuner kunde kommunerna i genomsnitt finan- grad under perioden 2005–2007 hade med i snitt 4% (se tabellen ovan). Flera siera 138% av årets nettoinvesteringar Skara, Gullspång, Bengtsfors, Tidaholm av de kommuner som redovisade låga med skatteintäkter. Under 2006 försvag- och Ulricehamn med ett årssnitt på över värden är sådana kommuner som har sin ades detta mått till 134% för att under 175%. Samtliga dessa hade dock netto- fastighetsförvaltning i bolagsform. 2007 sjunka till 121%. Kommunerna kunde investeringar som var under genomsnit- alltså i genomsnitt under samtliga grans- tet i länet. Alla utom Skara låg på runt * Nettoinvesteringar 2005–2007 kade år finansiera sina investeringar med 3% av sina nettokostnader. Skara låg på Procent 2005 2006 2007 Snitt skatteintäkter, vilket var positivt för kom- 5%. Gruppsnittet var 7%. 05–07 munernas finansiella handlingsutrymme. Svagast skattefinansieringsgrad uppvi- De sju kommuner som har investerat mest I riket försvagades genomsnittliga skatte- sade, Orust, Lilla Edet, Hjo, Munkedal och under perioden finansieringsgraden av årets nettoinves- Åmål. Samtliga låg under 66% i genom- Munkedal 7 21 21 16 teringar från 139% till 118%. snitt under samma period. Samtliga utom 14 Lilla Edet hade en högre investeringsvo- Sotenäs 15 18 9 Skattefinansieringsgraden varierar, lik- 13 lym än genomsnittet, vilket till viss del Lidköping 11 14 14 som övriga nyckeltal, kraftigt mellan 11 förklarade den svaga skattefinansierings- Hjo 7 19 8 olika kommuner i länet. Nyckeltalet är 11 graden. Dock var det också så, att samt- Orust 15 9 10 både beroende av vilket resultat och 11 liga dessa kommuner hade ett treårigt Tranemo 15 11 8 vilken investeringsvolym kommunen 11 genomsnittligt resultat som var svagare Lerum 8 13 11 uppvisar. Det är också på det viset att de än genomsnittet under perioden. De nio kommuner som har investerat olika kommunerna befinner sig i olika minst under perioden investeringsfaser, vilket gör att skattefi- Avslutningsvis kan nämnas att 32 kom- Gullspång 4 2 3 3 nansieringsgraden bör studeras över en muner (65%) under 2005–2007 kunde Skara 2 2 5 3 längre tidsperiod för att några slutsatser skattefinansiera sina investeringar. Övriga Ulricehamn 4 3 3 3 skall kunna dras. Enskilda år kan variera 17 kommuner var tvungna att öka sin Öckerö 3 3 4 3 kraftigt, speciellt i mindre kommuner, låneskuld eller minska på likviditeten. Lilla Edet 4 5 3 4 eftersom investeringar i fastigheter och Försvagad soliditet Alingsås 4 5 4 4 anläggningar där slår hårdare mot nyck- Herrljunga 3 6 4 4 eltalet. Soliditeten är ett mått på kommunens Tibro 5 4 4 4 långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Tidaholm 4 6 3 4 Skattefinansieringsgraden av Den visar hur stor del av kommunens till- * investeringarna gångar som har finansierats med skatte- MedelVG7767 Procent 2005 2006 2007 Snitt intäkter. Ju högre soliditet, desto mindre MedelRiket7777 05–07 skuldsättning har kommunen. I denna * Nettoinvesteringar relaterade till verksam- rapport används soliditet inkl. samtliga De fem starkaste värdena 2005–2007 hetens nettokostnader pensionsförpliktelser och särskild löne- Skara 332 489 50 290 Försvagad utveckling av skattefinan- skatt. Gullspång 141 385 258 261 sieringsgraden av investeringarna Bengtsfors 348 154 243 248 Västra Götalands genomsnittliga soliditet När den löpande driften har finansierats, Tidaholm 231 177 210 206 försvagades från 9% till 2% mellan 2005 bör det helst återstå tillräckligt stor andel Ulricehamn 154 234 188 192 och 2007. Rikets soliditet försvagades av skatteintäkterna för att större delen av också under samma period, från 8% till De fem svagaste värdena 2005–2007 investeringarna skall kunna finansieras –1%. Den negativa soliditetsutvecklingen Orust 49 87 32 56 med egna medel. Detta benämns skattefi- förklaras till stor del av att vissa beräk- Lilla Edet 46 62 69 59 nansieringsgrad av investeringarna och ningstekniska grunder och livslängdsan- Hjo 80277561 100% innebär att kommunen kan skatte- taganden avseende pensionsredovisnin- Munkedal 108 48 36 64 finansiera samtliga investeringar som är gen förändrades för kommunsektorn under Åmål 61 87 50 66 genomförda under året. Sker detta, kom- 2007. Konsekvensen för de allra flesta mer kommunen att stärka sitt finansiella Medel VG 138 134 121 131 kommunerna blev att pensionsförpliktel- handlingsutrymme. Medel Riket 139 136 118 131 ser inom linjen ökade väsentligt.

Västra Götalands genomsnittliga skattefi- *Resultat före extraordinära poster + avskriv- Starkast soliditet under 2007 hade Lid- nansieringsgrad av årets nettoinvester- ningar relaterat till årets nettoinvesteringar köping med 57%, följd av Herrljunga med exkl. försäljningar

3 34% och Sotenäs med 30%. Därefter kom Kontinuerlig förbättring av Kassalikviditet* Mölndal med 29% och på femte plats kassalikviditeten Procent 2005 2006 2007 Tranemo med 25%. Kassalikviditeten är ett mått på kommu- De fem starkaste värdena under 2007 Svagast soliditet under 2007 uppvisade nens kortsiktiga handlingsberedskap. En Tjörn 41 62 225 Lilla Edet med –49%. Näst svagast solidi- oförändrad eller ökande kassalikviditet i Mark 164 171 175 tet uppvisade Gullspång med –43%. kombination med en oförändrad eller för- Tibro 153 163 167 Dessa följdes av Stenungsund och Marie- bättrad soliditet är ett tecken på att kom- Öckerö 114 119 130 stad med –32% och femte svagast solidi- munens totala finansiella handlingsut- Borås 89 105 116 tet hade Lysekil med –31%. Dessa fem rymme har stärkts. kommuner och ytterligare 15 kommuner i Länets genomsnittliga kassalikviditet för- De fem svagaste värdena under 2007 länet redovisade en negativ soliditet när bättrades under perioden från 64% till Vårgårda 26 31 21 samtliga pensionsförpliktelser inkluderas 78%, vilket innebar att de kortfristiga Herrljunga 57 34 27 i måttet. Jämfört med föregående år var skulderna något översteg de likvida med- Hjo 25 35 29 denna siffra en försvagning med sex kom- len och de kortfristiga fordringarna. Denna Uddevalla 47 57 36 muner. nivå är dock mer än tillfredsställande ur Mariestad 26 37 38 risksynpunkt, eftersom det i kommuner- Soliditet 2005–2007* Medel VG 64 69 78 nas kortfristiga skulder ingår en semes- 2007 Medel Riket 75 79 85 Procent 2005 2006 terlöneskuld som utgör ca 30–40% av de *Omsättningstillgångar exkl. förråd i relation De fem starkaste värdena under 2007 kortfristiga skulderna. Den förändras nor- till korta skulder malt inte i någon större omfattning under Lidköping 61 61 57 året och utgör därför ingen större belast- Herrljunga 9 8 34 Förbättrade finansiella nettotillgångar ning på likviditeten. En tumregel är dock Sotenäs 44 36 30 I måttet finansiella nettotillgångar ingår att om en kommun hamnar under 50% Mölndal 36 36 29 alla finansiella tillgångar i balansräknin- måste kommunen ibland nyttja en even- Tranemo 33 31 25 gen som kommunen beräknas omsätta tuell checkkredit, d v s låna kortsiktigt. på 10–20 års sikt, nämligen samtliga De fem svagaste värdena under 2007 Kommunen blir då mer känslig för even- omsättningstillgångar, långfristiga plac- Lilla Edet –37 –37 –49 tuella snabba ränteförändringar. eringar och fordringar samt kort– och Gullspång –26 –34 –43 långfristiga skulder. Nettot av dessa har Stenungsund –39 –26 –32 Rikets genomsnittliga kassalikviditet för- sedan relaterats till verksamhetens kost- Mariestad –16 –21 –32 bättrades mellan 2005 och 2007 från nader för att en jämförelse skall kunna Lysekil –35 –37 –31 75% till 85%. ske kommuner emellan. Måttet är intres- Medel VG 9 8 2 Kassalikviditeten varierade mellan 225% sant, eftersom det speglar den tidsrymd Medel Riket 8 5 –1 och 38%. Starkast kassalikviditet 2007 som ligger någonstans mellan lik- hade Tjörn med 225%, därefter följde *Eget kapital i förhållande till totala tillgångar viditetsmåtten och soliditeten. Man Mark med 175%, Tibro med 167%, Öckerö skulle kunna uttrycka det som ”medel- Av de 49 kommunerna i länet var det 46 med 130% och Borås med 116%. lång betalningsberedskap”. kommuner (94%) som under perioden Svagast likviditet hade Vårgårda 21%, försvagade sin soliditet (inklusive samtliga Herrljunga med 27%, Hjo med 29%, Udde- Studeras år 2005 i förhållande till 2007, pensionsförpliktelser och särskild löne- valla med 36% samt Mariestad med 38%. stärktes de genomsnittliga finansiella skatt) mellan 2005 och 2007. Åmål, Gull- Flera av dessa kommuner har dock med- nettotillgångarna relaterade till verksam- spång, Mariestad och Vårgårda tillhörde vetet valt att ligga på en låg nivå och kom- hetens kostnader. De låg på –13% under de kommuner som försvagade sin solidi- plettera med upplåning över någon form 2005. År 2006 förbättrades de till –11% tet med 15 procentenheter eller mer. av kredit. och under 2007 stärktes de ytterligare till –8%. I riket skedde också en förbättring Soliditet är dock svår att jämföra kommu- Det är viktigt att de kortfristiga skulderna från –12% till –6% under perioden. ner emellan, då en eventuell upplåning studeras ihop med nyckeltal som soliditet som vidareutlånas till kommunala bolag och finansiella nettotillgångar, eftersom Starkast värde avseende finansiella netto- påverkar soliditeten i negativ riktning. likviditeten kan förbättras via upplåning. tillgångar relaterat till verksamhetens Även pensionsskuldberäkningar kan vari- Detta stärker kommunens kortsiktiga kostnader under 2007 uppvisade Lid- era mellan olika kommuner på grund av betalningsberedskap, men försämrar köping med mycket starka 72%. Näst star- att de har kommit olika långt med att samtidigt den långsiktiga betalningsbe- kast var Alingsås med 33%. Sedan följde aktualisera sina pensionsförpliktelser. redskapen i form av soliditeten. Mölndal med 27%. Positiva värden redo-

4 visades av ytterligare tio kommuner, Lägst skatt i Västra Götaland under 2007 Borgensåtagande* totalt tretton stycken. En kommun med hade Partille med 20,49 kr, följd av Procent 2005 2006 2007 goda finansiella nettotillgångar karaktä- Tranemo med 20,75 kr. Högst skatt hade riseras också ofta av en god soliditet, Dals-Ed med 23,79 kr. Näst högst hade De fem kommunerna med lägst men det finns kommuner som har goda Gullspång med 22,92 kr. borgensåtagande 2007 finansiella nettotillgångar även om solidi- Strömstad 155 148 144 teten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks Skattesats Sotenäs 99 93 98 då av att kommunen har en stor del av Procent 2005 2006 2007 Mölndal 63 62 89 sina tillgångar i omsättningstillgångar. Trollhättan 91 86 85 Kommuner som sålt delar av sina anlägg- De fem kommunerna med lägst Öckerö 60 57 77 ningstillgångar inom koncernen utmärks skattesats 2007 De fem kommunerna med högst oftast av goda finansiella nettotillgångar. Partille 20,74 20,49 20,49 borgensåtagande 2007 Tranemo 20,75 20,75 20,75 4 Finansiella nettotillgångar * Vara 20,90 20,90 20,90 Gullspång 4 5 20,94 Lerum 14 7 5 2007 Mölndal 21,14 21,14 Procent 2005 2006 8 Ulricehamn 20,98 20,98 20,98 Grästorp 9 8 De fem starkaste värdena under 2007 Töreboda 6 6 8 De fem kommunerna med högst 11 Lidköping 80 80 72 Göteborg 11 12 skattesats 2007 Alingsås 30 32 33 Medel VG 44 42 42 Dals-Ed 23,79 23,79 23,79 Mölndal 28 30 27 Gullspång 22,92 22,92 22,92 * Borgensåtagande i % av verksamhets- Mark 10 25 22 Lilla Edet 22,80 22,80 22,80 kostnader Borås 6 9 16 22,76 Munkedal 22,76 22,76 De kommuner som, i relation till verksam- De fem svagaste värdena under 2007 22,69 Mellerud 22,89 22,69 hetens kostnader, minskade sina borgens- Gullspång –57 –51 –46 Medel V.G. 21,73 21,72 21,71 åtagande mest under perioden var Borås –46 Stenungsund –48 –49 med –25 procentenheter följd av Stenung- –43 Dals–ed –49 –46 Borgensåtaganden minskar något sund med –21 procentenheter. Därefter –39 Munkedal –43 –47 följde Ulricehamn med –20 procenten- –39 Kommunerna i Västra Götaland fortsatte Tanum –51 –45 heter. under perioden att minska sina borgens- Medel VG –13 –11 –8 åtaganden, dock i något minskad omfatt- De kommuner som, i relation till verksam- Medel Riket –12 –11 –6 ning jämfört med tidigare. Relateras bor- hetens kostnader, ökade sina borgens-

* Se beskrivning sid 11. gensåtagandena till verksamhetens kost- åtagande mest under perioden var Tida- nader, redovisade kommunerna i länet ett holm med 31 procentenheter, följd av Svagast värde uppvisade Gullspång och genomsnittligt värde på 44% år 2005. Mölndal med 26 procentenheter och där- Steungsund med –46%, följda av Dals-Ed Två år senare hade det sjunkit till 42%. efter kom Öckerö med 17 procentenheter. En förklaring till detta är minskade bor- med –43%, Munkedal och Tanum med 32 kommuner minskade under perioden gensåtaganden för egnahem och småhus. –39%. Med dessa kommuner är det oftast sina borgensåtaganden (65%). Tre upp- På senare år har även försäljningar av tvärtom. Förutom en oftast svag soliditet visade oförändrad nivå och resterande 14 bostadsbestånd och att några kommuner utmärks kommunerna ibland av att de kommuner ökade sina borgensåtaganden. har en stor del av sina tillgångar som an- har övergått från borgen till internbanks- läggningstillgångar. Tanum har t ex ingen förfarande spelat roll. Försvagad budgetföljsamhet speciellt svag soliditet, utan har en stor De kommuner i länet som under år 2007 När det gäller budgetföljsamhet mäts den del av sina tillgångar i fastigheter och hade beviljat mest i borgensåtaganden i i modellen mot ”resultat 1” eller resulta- anläggningar. De fyra andra kommunerna relation till verksamhetens kostnader var traden ”verksamhetens nettokostnader”. har däremot både en svag soliditet och Strömstad (144%), Sotenäs (98%), Meningen är att försöka fånga verksam- finansiella nettotillgångar. Mölndal (89%),samt Trollhättan (85%) hetens/nämndernas budgetföljsamhet och Öckerö (77%). Lägst borgensåtagan- exklusive finansiella poster. För att kunna Skattesatsen sänktes med 2 öre de hade beviljats av Gullspång (5%), göra jämförelser kommunerna emellan, Den genomsnittliga skattesatsen i länet Lerum (7%), Grästorp och Töreboda (med relateras budgetavvikelsen till verksam- förändrades under 2005–2007 från 21,73 8%). hetens kostnader. kr till 21,71kr på grund av skattesänkningar i åtta kommuner.

5 När det gäller ovanstående budgetavvik- När det gäller resultatnivå och finansiellt Olika finansiella förutsättningar else på nämndnivå skedde en genomsnitt- handlingsutrymme på kort och lång sikt På nästa sida finns en tabell som försöker lig försvagning från 0,9% till –0,2% mel- är skillnaderna stora mellan enskilda beskriva styrkor och svagheter hos de lan 2005 och 2007. Fyra kommuner hade kommuner eller grupper av kommuner. olika kommunerna utifrån perspektiven under 2007 ingen budgetavvikelse, 20 Det finns få kommuner som har samma skattesats, resultatnivå samt kort- och kommuner uppvisade en positiv avvikelse finansiella förutsättningar. Västra Göta- långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. och 25 kommuner redovisade en negativ lands län innehåller kommuner såsom Modellen är subjektiv, men bygger på de budgetavvikelse när det gäller verksam- Alingsås, Borås, Bollebygd, Härryda, Lid- kriterier kring god ekonomisk hushållning hetens nettokostnader. Jämfört med 2005 köping, Lerum, Mark, Mölndal, Sotenäs, som har redovisats i analysen ovan. Tabel- var detta en försvagning, då bara åtta Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tibro, len skall ses som en beskrivning av finan- kommuner hade negativa budgetavvikelser. Tidaholm, Tranemo, Trollhättan, Udde- siella förutsättningar i grova drag. Grade- valla, Ulricehamn, Vara och Vänersborg ringen är gjord utifrån 2007 års räken- Sammanfattningsvis som uppvisar goda och/eller kontrollerade skaper. Den är ett komplement till den Efter några år med resultatförbättring resultatnivåer i kombination med relativt finansiella profilen som redovisas på försvagades resultatnivån i många kom- god eller genomsnittlig finansiell ställ- sidorna xx–xx. Där kan du ta del av var muner under 2007. Många av kommunerna ning under 2007. din kommun befinner sig och hur den har i Västra Götaland redovisade dock fort- Länet innehåller också ett antal kommu- utvecklats i förhållande till övriga kom- farande goda eller tillfredsställande resul- ner som både har problem med relativt muner i Västra Götaland. Vilka likheter tatnivåer, vilket lär behövas inför 2009, svaga resultatnivåer och en svag finan- och olikheter uppvisade din kommun i då ett vikande skatteintäktsunderlag i siell ställning – i många fall kombinerat förhållande till övriga kommuner? kombination med en möjlig ökad inflation med en hög skattesats. Dessa är, Lilla Edet, kommer att tära på kommunernas resul- Mariestad, Mellerud, Orust, Tjörn och Åmål. tat. Läggs ovanpå detta att utgiftsnivå fortfarande, för olika typer av invester- En tredje grupp av kommuner var de som ingar i byggnader och anläggningar, är 2007 redovisade ett bra eller genomsnitt- hög, ser det finansiella läget inför fram- liga resultat, men har en svag finansiell tiden mer ansträngt ut än på flera år. ställning. I denna grupp kan inordnas Gullspång, Grästorp, Göteborg, Karlsborg, Ett annat generellt problem för kommun- Lysekil, Munkedal och Stenungsund. sektorn är att kommunernas soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löne- En fjärde grupp som också bör nämnas är skatt fortsätter att försvagas. Sedan 2005 de kommuner som redovisade ett relativt har den sjunkit med nio procentenheter i svagt resultat under 2007, men har en riket, vilket innebär att kommunernas god eller genomsnittlig finansiell ställning. långsiktiga handlingsberedskap blir sva- I denna grupp återfinns 2006 Herrljunga, gare inför framtiden. Med utgångspunkt Götene, Kungälv, Töreboda och Vårgårda. från dagens finansiella utrymme, kommer Övriga ej nämnda kommuner har en rela- finansieringen av framtida pensionsutbe- tivt genomsnittlig finansiell profil under talningar att bli jobbig för de flesta kom- 2007. munerna i Sverige.

6 Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Västra Götalands län 2007

FINANSIELLA MÅTT Starkt värde1 Varken starkt eller svagt1 Svagt värde1

Skattesats 2007 21,10 kr eller lägre 21,11 till 21,99 kr 22,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell Partille Skövde Ale gäller att ”ju högre upp i tabellen Tranemo Tibro Hjo kommunen befinner sig desto starkare Vara Härryda Stenungsund värde har kommunen på nyckeltalet”. Mölndal Lerum Uddevalla Ulricehamn Mariestad Herrljunga Exempelvis: Partille har den lägsta skatten Skara Öckerö Lysekil bland de kommuner som ligger i kolumnen Tidaholm Svenljunga Bengtsfors med starkt värde längst till vänster. Lidköping Trollhättan Åmål Den placeras därför högst upp. Falköping Töreboda Vänersborg Bollebygd Mellerud Sotenäs är den kommun som har den Borås Munkedal svagaste skatten bland de kommuner Vårgårda Lilla Edet som ligger i kolumnen med svagt värde. Essunga Gullspång Den placeras därför längst ned. Götene Dals-Ed Karlsborg Detta innebär att rangordningen när det Göteborg gäller samtliga nyckeltal går från vänster Mark till höger kolumnvis. Tjörn Färgelanda Sotenäs Grästorp Alingsås Kungälv Orust Strömstad Tanum

Kortsiktigt finansiellt 75% eller högre 74,9% till 55% 54,9% eller lägre handlingsutrymme 2007 Tjörn Skara Härryda (Kassalikviditet) Mark Skövde Lilla Edet Tibro Bollebygd Strömstad Öckerö Ale Tanum Borås Vara Lysekil Trollhättan Essunga Stenungsund Karlsborg Lidköping Åmål Alingsås Vänersborg Mellerud Ulricehamn Götene Gullspång Lerum Kungälv Töreboda Svenljunga Grästorp Mariestad Munkedal Uddevalla Partille Hjo Dals-Ed Herrljunga Mölndal Vårgårda Orust Bengtsfors Färgelanda Tranemo Sotenäs Falköping Göteborg Tidaholm

1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga.

7 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde1 Varken starkt eller svagt1 Svagt värde1

Långsiktigt finansiellt 25% eller högre 24,99% till 0% –0,1% eller svagare handlingsutrymme 2007 Lidköping Mark Götene (Soliditet inkl pensions- Herrljunga Tidaholm Partille åtagande) Sotenäs Ulricehamn Falköping Mölndal Vara Färgelanda Tranemo Strömstad Hjo Lerum Skara Borås Vänersborg Skövde Ale Svenljunga Göteborg Härryda Karlsborg Tibro Tjörn Alingsås Orust Trollhättan Grästorp Kungälv Munkedal Dals-Ed Mellerud Essunga Åmål Tanum Lysekil Töreboda Mariestad Vårgårda Stenungsund Öckerö Gullspång Bengtsfors Lilla Edet Bollebygd Uddevalla

Resultatnivå 2007 1,5% eller starkare 1,49% till 0,0% –0,1% eller svagare (Resultat före extraordinära poster Härryda Partille Skara i förhållande till verksamhetens Karlsborg Stenungsund Kungälv kostnader) Bollebygd Svenljunga Mariestad Göteborg Lysekil Orust Borås Tidaholm Alingsås Mellerud Tanum Skövde Vänersborg Essunga Tranemo Töreboda Sotenäs Lilla Edet Lerum Tjörn Strömstad Götene Trollhättan Herrljunga Uddevalla Vårgårda Vara Bengtsfors Mark Åmål Munkedal Tibro Ale Grästorp 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen Gullspång är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är Mölndal författarens egen bedömning av vad som bör anses Ulricehamn som god ekonomisk hushållning för en kommun Hjo över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som Lidköping finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av Färgelanda dessa har gjorts mot rådande teorier kring en Öckerö organisations möjligheter till kort- och långsiktig Dals-Ed överlevnadsförmåga. Falköping

8 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde1 Varken starkt eller svagt1 Svagt värde1

Långsiktig resultatnivå 2005–2007 1,5% eller starkare 1,49% till 0,0% –0,1% eller svagare (Genomsnittligt resultat före extra- Lidköping Färgelanda ordinära poster under 3 år/ Härryda Kungälv verksamhetens bruttokostnader) Vara Orust Göteborg Öckerö Alingsås Svenljunga Bollebygd Tjörn Tanum Götene Grästorp Töreboda Lerum Lilla Edet Vänersborg Bengtsfors Borås Mariestad Falköping Vårgårda Stenungsund Åmål Karlsborg Munkedal Tidaholm Mölndal Essunga Mellerud Skara Tibro Ale Lysekil Tranemo Ulricehamn Partille 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen Strömstad är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är Trollhättan författarens egen bedömning av vad som bör anses Gullspång som god ekonomisk hushållning för en kommun Sotenäs över en längre tid. Värderingar baserar sig dock Uddevalla till stor del på de genomsnittliga värden som Skövde finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av Dals-Ed dessa har gjorts mot rådande teorier kring en Mark organisations möjligheter till kort- och långsiktig Herrljunga överlevnadsförmåga. Hjo

Finansiella nyckeltal, Västra Götalands län 2005–2007

200520062007

Verksamhetens nettokostnader/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 92,8 92,5 93,7 Avskrivningar/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 4,5 4,5 4,3 Finansnetto/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % –0,2 –0,3 –0,1

Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 97,1 96,7 97,9

Skattefinansieringsgrad av nettoinvesteringarna, % 139 135 121 Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader, % 6 7 6

Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader, % 2,4 2,7 1,7 Årets resultat/verksamhetens kostnader, % 2,6 2,8 2,9

Genomsnittligt resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, % 1,3 2,0 2,3

Soliditet inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 9 8 2

Primärkommunal skattesats, kr 21,73 21,72 21,71

Kassalikviditet, % 64 69 78

Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader, % –13 –11 –8

Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 44 42 42

Budgetavvikelse årets resultat/verksamhetens kostnader, % 0,9 0,1 –0,2

9 Så tolkar du den finansiella profilen!

Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad.

Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet 5 5 Skattefin. av Skattesats Skattefin. av Skattesats investeringar 4 investeringar 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år. 2 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat före Finansiella Resultat före extraordinära extraordinära Finansiella poster nettotillgångar poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap

Åtta nyckeltal. Diagrammet innehåller åtta nyckeltal Skalan. Diagrammet har skalan 1–5. Poängskalan är redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika relativ. I vår analys av kommunerna i Västra Götaland dimensioner av den analyserade kommunens finansiella (49 st) fördelades poängen enligt följande: Kommunerna situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade med de fem starkaste observationerna inom varje nyckel- till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jäm- tal fick en femma, de tio följande en fyra, de nitton därpå föras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på en trea, de tio därefter en tvåa och de fem svagaste fick sidan 11. en etta. Poängen har således fördelats enligt en normal- fördelningskurva.

Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet 5 5 Skattefin. av Skattesats Skattefin. av Skattesats investeringar 4 investeringar 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat–3år 2 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat före Resultat före Finansiella Finansiella extraordinära nettotillgångar extraordinära poster poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap

Fyra axlar/perspektiv. Diagrammet innehåller fyra Poäng och genomsnitt. Den heldragna linjen visar de axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga olika poäng som den analyserade kommunen har fått för finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samt- axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den liga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exem- analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den pelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal streckade ringen har den ett starkare värde än genom- skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassa- snittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redo- likviditet. visar den finansiella profilen för den analyserade kommunen.

10 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen

De fyra perspektiven nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat vida medel och kortfristiga fordringar före extraordinära poster, skattefinansier- divideras med kortfristiga skulder. Den finansiella profilen som redovisas i ingsgraden av investeringarna och ”genom- denna rapport innehåller fyra perspektiv Nettokostnadsandelen snittligt resultat under de tre senaste åren”. – visar hur stor som är viktiga ur ett övergripande finansi- andel av skatteintäkterna och de generella ellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen Finansiella nyckeltal statsbidragen som har gått åt till att finan- över finansiella utvecklingen, långsiktig siera verksamhetens nettokostnader in- Här följer beskrivningar av de i texten och betalningsberedskap, kortsiktig betalnings- klusive avskrivningar och finansnetto. profilerna förekommande finansiella nyckel- beredskap och riskförhållande. Varje as- 100% innebär att skatteintäkter och gene- talen. pekt mäts via de fyra närmaste liggande rella statsbidrag precis täcker den löpande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje Borgensåtagande – redovisar de borgens- driften. nyckeltal i den finansiella profilen ingår i Investeringsvolym åtaganden som kommunen redovisar inom – Årets nettoinves- två perspektiv. linjen. Borgensåtagandena divideras med teringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det Långsiktig handlingsberedskap – Det verksamhetens kostnader för att jämfö- skall gå att jämföra kommunerna emellan. första perspektivet handlar om att redo- relser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. visa vilken finansiell motståndskraft kom- Resultat före extraordinära poster – Borgensåtagandena ingår inte i den munen har på lång sikt i förhållande till summan av kommunens samtliga intäkter finansiella profilen. övriga kommuner i grupperna. Alla pers- och kostnader under året exklusive extra- pektiv i profilen är relaterade till hur kom- Budgetföljsamhet – avvikelsen mellan ordinära poster (poster av engångskarak- munen befinner sig i förhållande övriga budgeterat verksamhetens nettokostnader tär som uppgår till väsentligt belopp och kommuner i grupperna. I perspektivet in- och redovisat verksamhetens nettokost- inte har med den ordinarie verksamheten går nyckeltalen skattesats, soliditet, skatte- nader. Avvikelsen divideras med verksam- att göra). Resultatet har dividerats med finansieringsgraden av investeringarna hetens kostnader för att jämförelser skall verksamhetens kostnader för att jämfö- och ”genomsnittligt resultat under de tre kunna ske mellan de analyserade kommu- relser skall kunna göras mellan de analy- senaste åren”. nerna. serade kommunerna. Kortsiktig handlingsberedskap – Det För att erhålla högsta betyg i profilen, Genomsnittligt resultat före extraordi- andra perspektivet redovisar vilken finan- skall budgetavvikelsen vara så liten som nära poster under de tre senaste åren möjligt. Positiv budgetavvikelse medför siell motståndskraft kommunen har på – beskriver kommunens genomsnittliga dock minst en 3:a. kort sikt. Det närmaste 1–2 åren fokuseras. resultat under de tre senaste åren. Resulta- I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella Finansiella nettotillgångar – omfattar tet har dividerats med verksamhetens nettotillgångar, kassalikviditet, budgetfölj- alla finansiella tillgångar och skulder i kostnader för att jämförelser mellan de samhet och resultat före extraordinära balansräkningen som kommunen beräk- analyserade kommunerna ska kunna göras. poster. nas omsätta på tio års sikt (omsättnings- Skattefinansieringsgrad – beskriver hur Riskförhållande – Med tredje perspek- tillgångar + långfristiga fordringar + lång- stor andel av årets nettoinvesteringar tivet risk avses hur kommunen är expone- fristiga placeringar – kortfristiga och lång- som kommunen kan finansiera med egna rad finansiellt. En god ekonomisk hushåll- fristiga skulder). Måttet divideras med medel i form av återstående skatteintäkter. ning innefattar att kommunen i kort- och verksamhetens kostnader för att jämfö- Egna medel räknas fram genom att resul- medellångt perspektiv inte behöver vidta relser skall kunna ske mellan de analyse- tatet före extraordinära poster tillförs drastiska åtgärder för att möta finansiella rade kommunerna. Måttet speglar en tids- årets avskrivningar. Kallas ibland själv- problem. I perspektivet ingår nyckeltalen rymd som ligger någonstans mellan likvi- finansieringsgrad. skattesats, soliditet, finansiella nettotill- ditetsmåtten och soliditeten. Man skulle gångar och kassalikviditet. kunna uttrycka det som ”medellång betal- Soliditet – eget kapital i förhållande till ningsberedskap”. Kontroll över det finansiella totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utveck- utvecklingen – med det fjärde perspek- Kassalikviditet – ett mått på hur god las. Ju högre soliditet desto större finansi- tivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunens kortsiktiga betalningsbered- ellt handlingsutrymme. kommunen klarar av att kontrollera sitt skap är. Måttet räknas fram genom att lik- finansiella resultat. I perspektivet ingår

11 Finansiella profiler för Färgelanda kommun 2005–2007

Syftet med den här analysen är att Utvecklingen av några finansiella redovisa var Färgelanda kommun nyckeltal under perioden 2005–2007 befinner sig finansiellt och hur kom- Färgelanda 2007 munen har utvecklats under 2005– Nettokostnadsandel, jämfört med Lång sikt, föregående år 2007 i förhållande till övriga kommu- kapacitet Skattefin. av 5 En grundläggande förutsättning för att ner i Västra Götalands län. Detta görs investeringar Skattesats i form av en speciellt framtagen finan- 4 uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk 3 Genomsnittligt Soliditet hushållning är att balansen mellan löp- siell profil, vars uppgift är att spegla resultat – 3 år 2 ande intäkter och kostnader är god. Ett starka och svaga sidor hos den grans- 1 kade kommunen jämfört med länets Kontroll Risk mått på denna balans är nettokostnads- övriga kommuner. andelen, som innebär att samtliga löp- Resultat ande kostnader inklusive finansnetto före extra- Finansiella Vad är den finansiella profilen? ord. poster nettotillgångar relateras till kommunens skatteintäkter. Redovisas en nettokostnadsandel under Utgångspunkten för analysen som pre- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet 100%, har kommunen en positiv balans senteras på de följande sidorna är de beredskap mellan löpande kostnader och intäkter. finansiella profiler i form av polärdiagram Når kommunen en nettokostnadsandel som redovisas i mittspalten på denna på 98% eller lägre över en längre tidspe- sida. De innehåller dels åtta finansiella Färgelanda 2006 riod brukar detta betraktas som god nyckeltal, dels fyra perspektiv som är vik- ekonomisk hushållning. tiga när en kommuns ekonomi analyse- Lång sikt, kapacitet Skattefin. av 5 ras. De fyra perspektiven är långsiktig investeringar Skattesats När Färgelandas nettokostnadsandel för handlingsberedskap, kortsiktig handlings- 4 2007 analyseras, framgår det att nettot Genomsnittligt 3 beredskap, riskförhållande samt kontroll Soliditet av verksamhetens intäkter och kostnader resultat – 3 år 2 över den finansiella utvecklingen. 1 tog i anspråk 93,5% (94,7 = 2006 års Kontroll Risk nivå) av skatteintäkterna. Vidare tog av- Genom att ta fram tre finansiella profiler skrivningarna i anspråk 4,4% (4,1) och för Färgelanda för 2005–2007 kan man Resultat före extra- Finansiella finansnettot 0,2% (0,2). Detta innebar på ett översiktligt sätt fastställa vilken ord. poster nettotillgångar att kommunens nettokostnader samman- finansiell utveckling och ställning kommu- Budget- Kassa- lagt utgjorde 98,1% (99,0) av skattein- nen har haft i förhållande till övriga kom- följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap täkterna. Kommunens nettokostnad- muner i länet. Det är viktigt att poängtera sandel var alltså i paritet med de 98% att den finansiella profilen är relativ, vil- som generellt betraktas som god ket innebär att om kommunen redovisar ekonomisk hushållning. en 5:a i profilen, har man visserligen Färgelanda 2005 bland de starkaste värdena för nyckelta- Jämfört med 2006 förbättrades nettokost- Lång sikt, let i det granskade länet, men värdet kan kapacitet nadsandelen med 0,9 procentenheter. Skattefin. av 5 behöva förbättras för att nå t ex god eko- investeringar Skattesats Förklaringen var att skatteintäkterna ökade 4 i högre takt än nettokostnaderna. nomisk hushållning. 3 Genomsnittligt Soliditet resultat – 3 år Inledningsvis i denna analys belyses hur 2 1 Resultat före extraordinära poster de åtta nyckeltal som ingår i den finan- Kontroll Risk Ett annat mått på balansen mellan de siella profilen har utvecklats över tid både löpande intäkterna och kostnaderna är för Färgelanda och för genomsnittet i Resultat före extra- Finansiella resultat före extraordinära poster. Detta länet. I avsnittet berörs även nyckeltalen ord. poster nettotillgångar resultat innehåller alla kommunens löp- nettokostnadsandel, nettoinvesteringar Budget- Kassa- ande kostnader och intäkter och bör i och borgensåtagande, men dessa ingår följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap förhållande till verksamhetens kostnader inte i den finansiella analysen. Därefter ligga runt 2% över en längre tidsperiod. följer en kortfattad analys av hur de fyra Detta för att kommunen skall kunna bibe- perspektiven i profilen har förändrats för hålla sin kort- och långsiktiga handlings- kommunen mellan 2005 och 2007. Till beredskap. sist ges en avslutande kommentar till Färgelandas finansiella ställning och ut- När det gäller resultat före extraordinära veckling de senaste tre åren. poster i förhållande till verksamhetens

12 bruttokostnader, redovisade Färgelanda Färgelandas skattefinansieringsgrad av förpliktelser inom linjen ökade väsentligt. ett oförändrat resultat under perioden. årets nettoinvesteringar försvagades mel- I den finansiella profilen erhöll Färgelanda Kommunen låg på 1,7% under både 2005 lan 2005 och 2006, från 122% till 89%. en 3:a under samliga granskade år för och 2007. Motsvarande genomsnittliga Det berodde dels på att resultat före extra- nyckeltalet soliditet inkl samtliga pen- förändring för kommunerna i Västra Göta- ordinära poster försvagades från 5,3 till sionsförpliktelser. lands län var en försvagning från 2,4% 2,7 mkr, dels på att nettoinvesteringarna till 1,7%. ökade från 14,0 till 15,8 mkr. Finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår År 2007 förbättrades skattefinansierings- Färgelanda hade alltså 2005–2007 en alla finansiella tillgångar och skulder i graden och uppgick då till 189%. Det starkare resultatutveckling jämfört med balansräkningen som kommunen beräk- berodde både på att nettoinvesteringarna genomsnittet bland kommuner i länet. nas omsätta på 10–20 års sikt, nämligen minskade från 15,8 till 9,4 mkr och att re- Kommunen redovisade en oförändrad långfristiga fordringar och placeringar, sultatet förbättrades från 2,7 till 5,4 mkr. resultatutveckling, medan länets försvag- omsättningstillgångar samt kort- och lång- ning uppgick till 0,7 procentenheter. För länets kommuner i genomsnitt upp- fristiga skulder. Nettot av dessa relateras Kommunen hade under 2007 det 26:e gick skattefinansieringsgraden av årets sedan till verksamhetens kostnader för starkaste resultatet i länet. Detta innebar investeringar till 138%, 135% samt 121% att det skall bli jämförbart kommunerna en 3:a i den finansiella profilen, vilket var under den aktuella perioden. Det innebar emellan. Måttet är intressant, eftersom samma som under 2006, men en förbätt- en genomsnittlig skattefinansieringsgrad det speglar den finansiella handlingsbe- ring jämfört med 2005, då kommunen under perioden på 131%. Den genomsnit- redskap som ligger någonstans mellan de erhöll en 2:a. tliga skattefinansieringsgraden för Färge- kortsiktiga likviditetsmåtten och det landa uppgick under perioden till 133% långsiktiga soliditetsmåttet. och var således i paritet med länets snitt Nettoinvesteringar Färgelanda förbättrade under perioden Med nettoinvesteringar avses invester- sett över hela perioden. sina finansiella nettotillgångar från –17% ingsutgifter med avdrag för eventuella in- Vad gäller skattefinansieringsgraden av till –14%. Detta innebär att kommunens vesteringsinkomster. I nettoinvesteringar investeringar, erhöll Färgelanda i den finan- långfristiga fordringar och omsättnings- räknas inga försäljningsinkomster in. För siella profilen en 4:a under 2007. Detta tillgångar under perioden ökade i snab- att nettoinvesteringarna skall bli jämför- vare en förbättring jämfört med 2005 och bare takt än kommunens skulder. Jämfört bara mellan kommunerna har de relater- 2006 då kommunen erhöll 3:or. med snittet bland övriga kommuner i ats till verksamhetens nettokostnader. länet hade Färgelanda dock fortfarande Relateras Färgelanda nettoinvesteringar Soliditet inkl pensionsavsättningar och svagare finansiella nettotillgångar. De till verksamhetens nettokostnader, fram- löneskatt inom linjen genomsnittliga finansiella nettotillgång- Soliditet är ett mått på kommunens lång- går det att kommunen sammanlagt under arna i länet uppgick 2007 till –8%. Detta siktiga betalningsberedskap. Färgelanda 2005–2007 hade en total investerings- innebar att kommunen fick en 3:a i den hade 2007 en soliditet som var svagare volym som var lägre jämfört med kom- finansiella profilen under 2007, vilket var än snittet i länet. Soliditeten inklusive munerna i Västra Götalands län. I genom- samma poäng som 2005 och 2006. samtliga pensionsförpliktelser och sär- snitt investerade Färgelanda för 4,7% av De finansiella nettotillgångarna i länet skild löneskatt uppgick till –3% jämfört sina nettokostnader per år under perio- förbättrades under perioden från –13% med genomsnittliga 2%. den, medan det genomsnittliga värdet för till –8%. Den främsta förklaringen till länet uppgick till 6,5% per år. Under perioden uppvisade Färgelanda detta var en genomsnittlig skattefinan- utvecklingsmässigt samma svaga trend sieringsgrad av investeringarna på cirka Skattefinansieringsgrad av investeringarna som genomsnittet bland kommunerna i 132%, men det berodde även på att kom- När den löpande driften har finansierats, länet. Kommunen försvagade sin soliditet munerna under perioden gjorde en hel bör en så stor andel av skatteintäkterna med 12 procentenheter, från 9% till –3%, del realisationsvinster. återstå att större delen av investeringarna medan den genomsnittliga soliditeten i kan finansieras med skatteintäkter. Detta länet försvagades med 7 procentenheter, Kassalikviditet benämns skattefinansieringsgrad av in- från 9% till 2%. Den negativa soliditets- Kassalikviditeten är ett mått på kommu- vesteringarna och 100% innebär att kom- utvecklingen förklaras till stor del av att nens kortsiktiga betalningsberedskap. En munen kan skattefinansiera samtliga vissa beräkningstekniska grunder och oförändrad eller ökande kassalikviditet i investeringar som genomförts under året. livslängdsantaganden avseende pensions- kombination med en oförändrad eller för- Sker detta, kommer kommunen att stärka redovisningen ändrades för kommunsek- bättrad soliditet är ett tecken på att kom- sitt finansiella handlingsutrymme. torn under 2007. Konsekvensen för majo- munens totala finansiella handlingsut- riteten av kommunerna blev att pensions- rymme har stärkts.

13 År 2005 uppgick Färgelandas kassalik- till –0,2 under såväl 2005 som 2007. Un- Den långsiktiga betalningsberedskapen viditet till 65%. Under 2006 och 2007 för- der 2006 var avvikelsen –1,9%. För länets förbättrades under perioden från 2,75 till bättrades den och uppgick till 82% under kommuner i genomsnitt uppgick budget- 3,0 poäng. Det berodde enbart på att båda åren. Den genomsnittliga kassalik- avvikelsen relaterad till verksamhetens skattefinansieringsgraden av investering- viditeten bland kommunerna i länet upp- kostnader till 0,9% under 2005, 0,1% arna förbättrades från en 3:a till en 4:a. gick de aktuella åren till 64%, 69% samt under 2006 samt –0,2% under 2007. Det Övriga nyckeltal uppvisade en oförändrad 78%, totalt en förbättring på 14 procent- vill säga att den genomsnittliga budget- poäng under perioden. Genomsnittligt enheter. Detta skall jämföras med Färge- följsamheten i länet har förbättrats, men resultat för de tre senaste åren låg på 2 landas förbättring med 17 procenten- samtidigt har avvikelsen gått från att vara poäng medan skattesats och soliditet låg heter. Detta innebar att likviditetsutveck- positiv till att vara negativ. på 3 poäng. lingen i Färgelanda var likartad genom- I den finansiella profilen erhöll Färgelanda Poängen för riskförhållande låg på oför- snittet bland kommunerna i länet. en 4:a under 2005 och 2007. Under 2006 ändrade 3,0 under 2005 och 2007. Inga Färgelandas likviditetsutveckling innebar var poängen en 1:a. nyckeltal förändrades poängmässigt mel- att kommunen i den finansiella profilen lan periodens första och sista år, utan under perioden låg på en 3:a för nyckel- Borgensåtagande skattesats, soliditet, kassalikviditet och talet kassalikviditet under 2005 och 2007. Borgensåtagande är en del som bör vägas finansiella nettotillgångar låg på 3 poäng. in när kommunens riskförhållande stud- Under 2006 var poängen en 4:a. Den kortsiktiga betalningsberedskapen eras. Färgelanda hade under 2007 bevil- var 3,25 poäng under 2005 och 2007. jat borgensåtaganden som var lägre än Skattesats Inte heller i detta perspektiv förändrades snittet bland kommunerna i Västra Göta- Ett intressant nyckeltal när en kommuns något av nyckeltalen mellan 2005 och lands län. Relateras borgensåtagandena kapacitet eller potential analyseras är hur 2007. Poängen för budgetföljsamhet var till verksamhetens kostnader, redovisade hög eller låg skattesats kommunen har i en 4:a medan kassalikviditet, resultat Färgelanda under 2007 ett värde på 36%, förhållande till övriga kommuner i länet. före extraordinära poster och finansiella medan genomsnittet i länet låg på 42%. En låg skattesats utgör normalt en poten- nettotillgångar alla låg på 3:or under Under 2005 uppgick detta mått i länet till tial att kunna förbättra kommunens resul- 2005 och 2007. tat via ett ökat skatteuttag. 44%, vilket innebar att de genomsnittliga beviljade borgensåtagandena i länet min- Avslutande kommentar Färgelanda hade under hela perioden en skade med 2 procentenheter under perio- primärkommunal skattesats på 21,69 kr. den. Färgelanda uppvisade en svagare Färgelanda har under de senaste åren Denna nivå var under 2007 2 öre lägre än utveckling än genomsnittet i länet. I Färge- haft kontroll över sin ekonomiska utveck- genomsnittet bland Västra Götalands landa ökade borgensåtagandena med en ling. Detta är viktigt, eftersom vi redan nu läns kommuner som uppgick till 21,71 kr. procentenhet, från 35% till 36%. ser tecken på att ekonomin i kommun- Skattesatsen var i princip genomsnittlig sektorn kommer att bli ansträngd de när- och poängen i den finansiella profilen var De fyra perspektiven, utveckling maste åren. Detta visar sig bland annat i därmed en 3:a under hela perioden. 2005 till 2007 form av ett vikande skatteintäktsunder- lag som i kombination med en ökad infla- Den genomsnittliga skattesatsen i länet Färgelanda förbättrade under perioden tion kommer att medföra ett försvagat förändrades under 2005–2007 från 21,73 två av fyra perspektiv i den finansiella resultat. Läggs ovanpå detta att utgift- kr till 21,71 kr på grund av skattesänk- profilen. Det var kontroll och långsiktig snivån för olika typer av investeringar i ningar i åtta kommuner. handlingsberedskap. De två övriga per- byggnader och anläggningar fortfarande spektiven, riskförhållande och kortsiktig är hög, ser det finansiella läget inför Budgetföljsamhet handlingsberedskap, uppvisade en oför- framtiden mer ansträngt ut än på flera år. Budgetföljsamheten är ett mått på kom- ändrad poäng om 2005 och 2007 jämförs. Kommunen bör därför försöka bibehålla munens finansiella kontroll. Budgetavvik- Kontrollperspektivet förbättrades från 3,0 en nettokostnadsandel som är i paritet elsen bör ligga så nära noll som möjligt. till 3,25 poäng. Det berodde på att skatte- med 98%. Kan kommunen kombinera en Den mäts i denna rapport mot resultat 1 finansieringsgraden av investeringarna sådan resultatnivå med en balanserad eller verksamhetens nettokostnader. Av- förbättrades från en 3:a till en 4:a. Övriga investeringsvolym, kommer Färgelandas vikelsen ställs sedan i relation till verk- nyckeltal i perspektivet var oförändrade långsiktiga finansiella handlingsutrymme samhetens kostnader för att det skall gå mellan 2005 och 2007. Budgetföljsamhet att stärkas. Detta förutsätter dock en att jämföra kommunerna. hade 4 poäng, resultat före extraordinära fortsatt aktiv styrning, där ekonomin hela För Färgelanda har ingen förändring skett poster 3 poäng och genomsnittligt resul- tiden ställs mot de ökande verksamhets- under perioden, utan avvikelsen uppgick tatet för de tre senaste åren 2 poäng. behoven.

14 En frågeställning som bör följas med vak- samhet av Färgelanda och övriga kommuner i Sverige är hur pensionsförplik- telserna inom linjen kommer att påverka det framtida finansiella handlingsutrym- met. Varje åtgärd som i dagsläget kan utföras för att minska den finansiella be- lastningen på kommande generationer bör övervägas.

Finansiella nyckeltal 2005 2006 2007 Västra Färgelanda Västra Färgelanda Västra Färgelanda Götaland kommun Götaland kommun Götaland kommun

Verksamheten/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 92,8 93,3 92,5 94,7 93,7 93,5 Avskrivningar/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 4,5 4,4 4,5 4,1 4,3 4,4 Finansnetto/skatteintäkter + generella statsbidrag, % –0,2 0,3 –0,3 0,2 –0,1 0,2

Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 97,1 98,0 96,7 99,0 97,9 98,1

Skattefinansieringsgrad av nettoinvesteringarna, % 139 122 135 89 121 189 Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader, % 6 5 7 6 6 3

Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader, % 2,4 1,7 2,7 0,8 1,7 1,7 Årets resultat/verksamhetens kostnader, % 2,6 1,7 2,8 0,8 2,9 1,7

Genomsnittligt resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren 1,3 0,1 2,0 0,6 2,3 1,4

Soliditet inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 9 9 8 5 2 –3

Primärkommunal skattesats, kr 21,73 21,69 21,72 21,69 21,71 21,69

Kassalikviditet, % 64 65 69 82 78 82

Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader, % –13 –17 –11 –18 –8 –14

Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 44 35 42 37 42 36

Budgetavvikelse årets resultat/verksamhetens kostnader, % 0,9 –0,2 0,1 –1,9 –0,2 –0,2

15 Finansiella profiler för Färgelanda kommun . . .

...iförhållande till Västra Götalands län

2005 2006 2007

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av 5 Skattefin. av 5 Skattefin. av 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4 3 3 3 Genomsnittligt Soliditet Genomsnittligt Soliditet Genomsnittligt Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

...iförhållande till riket

2005 2006 2007

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

16 Ale kommun

Lång sikt, kapacitet Skattefin. av 5 investeringar Skattesats 4 3 Genomsnittligt Soliditet resultat – 3 år 2 1 Kontroll Risk

Resultat före extra- Finansiella 49 finansiella profiler ord. poster nettotillgångar Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet – Kommunerna i Västra Götalands län 2007 beredskap

Medel- och medianvärden i profilen 2007 Alingsås kommun Primär- 5 Lång sikt, Skattefinansieringsgrad kommunal skattesats kapacitet av årets nettoinvesteringar Medel: 21,71 kr Skattefin. av 5 4 investeringar Skattesats Medel: 121% 4 3 Genomsnittligt 3 Genomsnittligt Soliditet inkl. hela Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 pensionsskulden Medel: 2,3% + löneskatt 1 1 Medel: 2% Kontroll Risk

Resultat före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Resultat före extraord. Finansiella nettotillgångar/ följsamhet Kort sikt, likviditet poster/verk. kostnader verksamhetens kostnader beredskap Medel: 1,7% Medel: –8%

Budgetavvikelse verksamh. Kassalikviditet nettokostn./verksamh. kostnader Medel: 78% Medel: –0,2% Bengtsfors kommun

Lång sikt, kapacitet Skattefin. av 5 investeringar Skattesats 4 3 Genomsnittligt Soliditet resultat – 3 år 2 1 Kontroll Risk

Resultat före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap

Bollebygds kommun

Lång sikt, kapacitet Skattefin. av 5 investeringar Skattesats 4 3 Genomsnittligt Soliditet resultat – 3 år 2 1 Kontroll Risk

Resultat före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap

17 Borås kommun Dals-Eds kommun Essunga kommun

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Falköpings kommun Färgelanda kommun Grästorps kommun

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Gullspångs kommun Göteborgs stad Götene kommun

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Herrljunga kommun Hjo kommun Härryda kommun

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

18 Karlsborgs kommun Kungälvs kommun Lerums kommun

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Lysekils kommun

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Mariestads kommun Marks kommun Melleruds kommun

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Munkedals kommun Mölndals stad Orusts kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 Skattesats 5 investeringar Skattesats investeringar investeringar Skattesats 4 4 4 3 Genomsnittligt 3 3 Genomsnittligt Soliditet Soliditet Genomsnittligt Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

19 Partille kommun Skara kommun Skövde kommun

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Sotenäs kommun Stenungsunds kommun Strömstads kommun

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Svenljunga kommun Tanums kommun Tibro kommun

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Tidaholms kommun Tjörns kommun Tranemo kommun

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

20 Trollhättans kommun Töreboda kommun Uddevalla kommun

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Ulricehamns kommun Vara kommun Vårgårda kommun

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Vänersborg kommun Åmåls kommun Öckerö kommun

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

21 4 finansiella nyckeltal år 2007

Nettoinvesteringar i relation Resultat före extra- till verksamhetens netto- Skattelikvidfinansierings– ordinära poster kostnader grad av investeringarna Soliditet

Härryda 5,6 Munkedal 21 Karlsborg 352 Lidköping 57 Karlsborg 5,3 Lidköping 14 Gullspång 258 Herrljunga 34 Bollebygd 4,0 Lerum 11 Bengtsfors 243 Sotenäs 30 Göteborg 3,9 Vänersborg 11 Mark 225 Mölndal 29 Borås 3,5 Härryda 10 Tidaholm 210 Tranemo 25 Alingsås 3,2 Orust 10 Färgelanda 189 Mark 24 Tanum 2,8 Stenungsund 10 Ulriceham 188 Tidaholm 24 Vänersborg 2,8 Sotenäs 9 Alingsås 185 Ulriceham 23 Tranemo 2,6 Uddevalla 9 Vara 176 Vara 22 Sotenäs 2,5 Hjo 8 Tibro 171 Strömstad 21 Lerum 2,3 Mölndal 8 Öckerö 165 Lerum 20 Strömstad 2,3 Skövde 8 Trollhättan 151 Borås 19 Trollhättan 2,3 Tranemo 8 Svenljunga 145 Skövde 19 Uddevalla 2,3 Åmål 8 Tanum 142 Svenljunga 17 Vara 2,3 Bollebygd 7 Borås 141 Härryda 13 Mark 2,2 Dals–ed 7 Sotenäs 138 Tibro 13 Munkedal 2,1 Grästorp 7 Strömstad 137 Alingsås 12 Tibro 2,1 Göteborg 7 Dals-ed 123 Trollhättan 12 Ale 2,0 Kungälv 7 Ale 121 Kungälv 9 Grästorp 2,0 Tanum 7 Essunga 120 Dals–ed 6 Gullspång 2,0 Vårgårda 7 Herrljunga 115 Essunga 6 Mölndal 1,9 Ale 6 Härryda 114 Tanum 5 Ulriceham 1,9 Borås 6 Bollebygd 111 Töreboda 4 Hjo 1,8 Falköping 6 Göteborg 110 Vårgårda 4 Lidköping 1,8 Lysekil 6 Tranemo 107 Öckerö 4 Färgelanda 1,7 Mellerud 6 Lysekil 105 Bengtsfors 3 Öckerö 1,6 Tjörn 6 Tjörn 98 Bollebygd 3 Dals-ed 1,5 Töreboda 6 Grästorp 96 Uddevalla 0 Falköping 1,5 Essunga 5 Mariestad 96 Götene –1 Partille 1,4 Götene 5 Skövde 95 Partille –2 Stenungsund 1,4 Partille 5 Falköping 94 Falköping –3 Svenljunga 1,4 Skara 5 Töreboda 91 Färgelanda –3 Lysekil 1,3 Trollhättan 5 Uddevalla 91 Hjo –3 Tidaholm 1,3 Vara 5 Partille 90 Skara –8 Mellerud 1,2 Alingsås 4 Mellerud 83 Vänersborg –8 Skövde 1,1 Herrljunga 4 Mölndal 82 Ale –10 Essunga 0,9 Mariestad 4 Götene 78 Göteborg –13 Töreboda 0,7 Strömstad 4 Hjo 75 Karlsborg –14 Lilla Edet 0,5 Svenljunga 4 Lerum 74 Tjörn –15 Tjörn 0,5 Tibro 4 Vårgårda 72 Orust –16 Götene 0,4 Öckerö 4 Lilla Edet 69 Grästorp –21 Herrljunga 0,2 Bengtsfors 3 Vänersborg 66 Munkedal –21 Vårgårda 0,2 Färgelanda 3 Stenungsund 65 Mellerud –26 Bengtsfors 0,0 Gullspång 3 Lidköping 61 Åmål –26 Åmål 0,0 Karlsborg 3 Kungälv 58 Lysekil –31 Skara –0,1 Lilla Edet 3 Skara 50 Mariestad –32 Kungälv –0,4 Mark 3 Åmål 50 Stenungsund –32 Mariestad –0,4 Tidaholm 3 Munkedal 36 Gullspång –43 Orust –0,9 Ulriceham 3 Orust 32 Lilla Edet –49 Medel 1,7 Medel 6 Medel 121 Medel 2,0

22 Länsvisa jämförelser 2007

I detta avsnitt görs en kortfattad finansiell analys av ett antal olika genomsnittliga nyckeltal för de län som i dagsläget arbetar med den finansiella profilen. Jämtland, Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten har lagts samma till en grupp som benämns ”Övre Norrland”.

Finansiella nyckeltal 2007 Jönköpings Västra- Örebro Övre Riket2 län Götalands Län Norrland län (totalt)1

Nettokostnader/skatteintäkter (inkl. finansnetto och avskrivningar), % 98,7 97,9 98,0 98,3 98,2 Skattefinansieringsgrad av nettoinvesteringarna, % 96 121 88 134 118 Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader, % 7 7777 Resultat före extraordinära poster/verksamhetens nettokostnader, % 1,1 1,7 1,7 1,4 1,6 Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens kostnader, % 1,6 2,3 1,9 1,8 2,1 Soliditet inkl. samtl pensionsförpliktelser och löneskatt, % –3 2 –26 –3 –1 Primärkommunal skattesats, kr 21,41 21,71 21,55 22,08 20,78 Kassalikviditet, % 62 78 85 100 85 Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader, % –16 –8 –10 –6 –6 Budgetavvikelse verks. nettokostnader/verksamh:s kostnader, % –0,4 –0,2 –0,4 –0,6 –0,4

1) Medelvärdet av de 44 kommunerna i de fyra länen Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten 2) Genomsnittet av ca 110 granskade kommuner som använder finansiella profiler

Västra Götaland och Örebro redo- från detta kan dock konstateras att Västra följde Örebro med 85%, Västra Götaland visade återigen det starkaste resultat Götaland och Över Norrlands länen hade med 78% och Jönköping med 62%. Det län som redovisade starkast genom- högst skattefinansieringsgrad av inves- Totalt gör det 85% i riket. I samtliga län snittligt resultat före extraordinära poster teringarna under 2007. I Norrland finns skedde en liten förbättring av den genom- i förhållande till verksamhetens kostnader dock ett antal kommuner som har extremt snittliga likviditeten jämfört med 2005. under 2007 var Västra Götaland och Öre- höga värden som drar upp snittet. bro med 1,7%. Av de övriga länen, låg Sammanfattningsvis Högst soliditet i Västra Götalands län Övre Norrlands länen på ett resultat på En översiktlig analys visar återigen att 1,4% och Jönköping låg på 1,1%. Totalt Västra Götalands län med 2% låg i topp kommunerna i Västra Götaland i genom- redovisade riket ett resultat på ca 1,6%. när det gällde soliditet inklusive samtliga snitt förefaller ha en något starkare resul- pensionsförpliktelser och löneskatt. I tatnivå och ett lite starkare finansiellt Svårt att jämföra skattefinansierings- Jönköping och i Övre Norrland låg den på handlingsutrymme än kommunerna i Jön- grad av investeringarna –3%. Klart lägst soliditet har Örebro län köping, Örebro och Övre Norrland. Dessa med –26%. I länet finns dock några kom- tre län förefaller dock vara jämbördiga Skattefinansieringsgard av investeringar muner med väldigt svag soliditet som finansiellt , förutom att den kortsiktiga är inte helt lätt att jämföra mellan länen, drar ner snittet. Totalt i riket uppgick soli- betalningsberedskapen är något starkare eftersom höga och låga extremvärden diteten till –1%. i Övre Norrland och den långsiktiga han- hos enskilda kommuner påverkar genom- dlingsberedskapen i Örebro län är något snittet. Om till exempel en kommun ett år svagare. har mycket låga investeringar och sam- Likviditeten varierar mellan länen tidigt ett bra resultat, kan kommunen nå Kassalikviditeten varierade mellan länen. ett värde på flera hundra procent. Detta Starkast likviditet hade Övre Norrland slår mot genomsnittet. Om man bortser med ett genomsnitt på 100%. Därefter

23 Gradering av kommunerna i Västra Götalands län 2007 utifrån den finansiella profilen

Förklaring, kartan = Fyra perspektiv lika med eller större än Kartan på denna sida bygger på att kom- 3poäng (Över genomsnitt) munerna i Västra Götaland graderas efter hur finansiellt stark den enskilda kommu- = Kommunen uppvisar en finansiell profil som befinner sig mitt emellan röd och blå nen var under 2007 när det gäller de fyra (Genomsnitt)

perspektiv som finns i den finansiella pro- = Fyra perspektiv lika med eller mindre än filen. Kommunerna har delats in i följande 3poäng (Under genomsnitt) grupper:

24 Kommunforskning i Västsverige är en forskningsorganisation som bedriver forskning inom området ekonomi och organisation i kommuner och landsting. Organisationen och verksamheten utgår ifrån ett samarbetsavtal mellan kommuner och landsting i Västsverige och Göteborgs universitet. Syftet med samarbetsavtalet är att initiera forskning inom det nämnda områ- det och därigenom bidra till att skapa en stark forskningsmiljö vid Göteborgs universitet. KFi bedriver idag en omfattande forsk- ningsverksamhet framför allt inom områdena ekonomistyrning, finansiell analys, organisa- tionsförändring och effektivitetsbedömning.

Pilgatan 19A • 411 22 Göteborg Telefon 031-786 59 00 • Fax 031-786 59 09 E-post [email protected] • www.kfi.se Adekvat Form 2008-09