Anna Lindqvist & Marie Odenbring Widmark Förord

Med utställningen Katja of Sweden I utställningen görs nedslag i 1960-­ vill Röhsska museet lyfta fram ett talet och den visar 40 uttrycksfulla mode­märke som nådde internat­ plagg från den samling som nu finns io­­­n­­­­­­e­­lla framgångar samt visa den på Kulturen i Lund. Det var den period mönster­skatt som skapades tillsam­ ­ när Katja of Sweden tog fram ett antal mans med framstående textilkonst- färg- och mönsterrika kollek­tioner. närer under 1960-talet. Katja Geiger skapade själv ett flertal Katja of Swedens mönster men samarbetade även Katja Geiger ville åstadkomma kläder med en rad framstående formgivare som var lätta att leva i. De skulle var och konstnärer som bidrog till att lättskötta, sköna och bekväma både forma klädmärkets unika uttryck. mönstervärld hemma och på jobbet. Kläderna I utställningen finns Carl Johan De skulle dessutom passa de mod­erna Geer, Sven Fristedt Maija Isola och Anna Lindqvist och Marie Odenbring Widmark möblerna. ”Jag ville göra kläder som Annika Blom representerade. passade ihop med modern möbel- formgivning, kläder som gjorde att Vi har bett Anna Lindqvist och Marie man kunde slänga sig ned i en Bruno Odenbring Widmark att presen­tera Mathsson-stol utan att behöva tänka mönstren och de formgivare som på hur ’kvinnligt korrekt’ man satt, skapade dem för Katja of Sweden. bara känna sig ledig och bekväm”, De har tillsammans tidigare utgivit framhöll Katja Geiger. böckerna Tryckt till jul (2014) och Tryckta tyger för alla tillfällen (2019).

Maria Carlgren, Enhetschef publika möten Maria Forneheim, Enhetschef samlingar och utställningar

© Röhsska Museet 2020 Vasagatan 37-39 Utställningen är producerad av Kulturen i Lund och Röhsska Museet. Göteborg Visas på Röhsska museet 4 juni – 20 september 2020. Grafisk form av Frida Lundmark rohsska.se Omslagsfoto av Claës Lewenhaupt

3 Katja of Sweden

Innehåll Inledning

Katja of Sweden, Katja Geiger, förstod tidigt samspelet mellan kläderna och deras mönster. Hon var utbildad på modelinjen på Beckmans och hade varit i USA under många år. När hon återvände till Sverige 1954 började ett Inledning framgångsrikt samarbete med MMT, Malmö Mekaniska Tricotfabrik. Hon formgav bekväma kläder i ett nytt material, 5 den så kallade 3T-jerseyn; tvätta, torka, ta på. Dräkter i utställningen Katja Geiger formgav även plagg med tryckta mönster, som 6 andra formgivare skapat. Men de flesta mönstren formgav Katja of Swedens mönstervärld hon själv. Hennes kollektioner hade ofta teman, som African Line 1963 eller Blommande Universum våren 1964, den sen­ 10 are hämtade inspiration från havet, jorden och atmosfären. I vårkollektionen The Cruising Line 1966 fick baddräkterna Mönsterformgivarna mönster inspirerade av den moderna konsten. Modellerna 16 var enkla och lättburna med drag av amerikanska fritids­ kläder samtidigt som de följde det samtida ungdoms­ Källförteckning modet. I vårkollektionen 1965 introducerade hon en overall med blixtlås och utställda ben. ”Jumpsuiten” och flera av 32 hennes modeller såldes först framför allt i USA och senare även i Danmark, Tyskland och England.

Hon samarbetade även med flera framstående mönster- formgivare. I de tidiga kollektionerna förekommer mönster av bland andra Viola Gråsten, Astrid Sampe och Maija Isola. På 1960-talet fortsatte samarbetet med framför allt Sven Fristedt och Carl Johan De Geer. Under 1970-talet stod Hans Krondahl, Annika Blom och Åsa Gray för mönstren. Vid sidan av jerseykläderna gjorde hon de exklusivare ”boutique-kollektionerna”, där hon hade större möjlighet att välja material. De mönstrade jerseytygerna trycktes på Stockholms Bomullsspinneri och Väfveri AB:s, Stobos, film- tryckeri i Sölvesborg. När Stobo lades ner 1964 övertogs lokalerna av AB Alingsås Textiltryck, som fortsatte att trycka tyger åt Katja of Sweden. En del av bomullstygerna tryck- tes även hos Ljungbergs Textiltryck AB i Floda. Hon sam­ arbetade också med Almedahls Fabriks AB, som gjorde modeller i vävd bomull och AB Skånska Yllefabriken i Kristianstad, som vävde ull- och kamgarnstyger.

Röhsska museet 4 5 Katja of Sweden

Dräkter i utställningen

Kort klänning, Sven Fristedt, Eden, vår 1968, banlonjersey Kort klänning, troligen Katja Geiger, Geisha/Margueriter, vår 1967, bomullsjersey Kort klänning, Katja Geiger, Körsbärsträdet, vår 1966, yllejersey Kort ärmlös klänning, Sven Fristedt, Vildapel, vår 1968, bomullsjersey Kort klänning, Katja Geiger, Brinnande hjärta, höst 1966, yllejersey Långklänning, Carl Johan De Geer, Tarzan, vår 1967, bomullsjersey Kort ärmlös klänning, Katja Geiger, Flaggklänning, vår 1966, bomullsjersey Strandpyjamas, Sven Fristedt, Böljan, vår 1966, bomullsjersey Lång klänning, Katja Geiger, Inka, höst 1963, maskinstickat ylle Långkofta, Katja Geiger, Indra, höst 1965, maskinstickat ylle Långkjol och linne, Annika Blom, Daldansen, vår 1974, bomullsjersey Kort ärmlös klänning, Carl Johan De Geer, Tarzan, vår 1967, bomullsjersey Lång klänning, Sven Fristedt, Tvärrand, höst 1968, yllejersey Långärmad overall, Katja Geiger, Theblomma, höst 1967, maskinstickat ylle Kort klänning, Sven Fristedt, Paradis, vår 1973, bomullsjersey Skjortblusklänning, Sven Fristedt, Virvelblomma, höst 1967, yllejersey

Röhsska museet 6 7 Katja of Sweden

Klänning, Katja Geiger, Lilla Plädrutan och Stora Plädrutan, höst 1973, bomullsjersey Ärmlös overall, Sven Fristedt, Korallrev, vår 1965, bomull Kort klänning, Katja Geiger, Domino, höst 1968, bomullsjersey Klänning, Sven Fristedt, Lotusblomman, vår 1965, bomull Tröja och långkjol, Katja Geiger, Tulipanaros, höst 1965, maskinstickat ylle Kort ärmlös klänning, Sven Fristedt, Lövet, vår 1969, bomullsjersey Framknäppt klänning, Maija Isola, Käspaikka, vår 1962, bomull Långklänning, Sven Fristedt, Monsun, vår 1969, bomullsjersey Kort ärmlös klänning, Sven Fristedt, Paradis, vår 1973, bomullsjersey Ärmlös overall, Sven Fristedt, Solar plexus, vår 1966, bomullsjersey Långklänning, Sven Fristedt, Monsun, vår 1969, bomullsjersey Kort klänning, Sven Fristedt, Varför inte, höst 1968, yllejersey Kortärmad kort klänning, Katja Geiger, Glencheck, vår 1969, bomullsjersey Stövlar, Katja Geiger, Flowerbird print, 1966, skinn Kort ärmlös klänning, Sven Fristedt, Aniara, vår 1964, bomull Judodräkt, troligen Sven Fristedt, Drömmar, vår 1972, bomullsjersey

Röhsska museet 8 9 Katja of Sweden

tioner om året. De enkla modellerna och fulla modeller efter dem. Hon lekte med Katja Geiger använde även Viola Grå­­­ste­n­s Katja of Swedens de skickligt utnyttjade mönstrade tygerna deras kompositioner och till vårsäsongen mönster i sina 1950-talskollektioner. Viola mönstervärld blev en stor framgång. Klädernas mönster 1962 användes Maija Isolas bysantinskt Gråsten rekryterades 1957 till Mölnlycke skapades genom mönstervävd bomulls­ inspirerande mönster Käspaikka från 1960 Väfveri AB som konstnärlig ledare för – med utgångspunkt i de jersey, maskinstickad ull, på handtryckt eller i en sommar­klänning. Det horisontella mode­textil och företaget fick ett stort maskintryckt bomullsjersey och bomulls­ mönstret vändes vertikalt och skapade där- uppsving. Mölnlycke hade haft stor fram- utställda plaggen tyg. När hennes första kollektion tillsam- igenom svepande längsgående linjer för gång med sina heminredningstyger och mans med MMT kom 1955 var tiden också att i ärm­arna avslutas med en horisontell det inspirerade till att försöka även med mogen för mer färg och kraftigare mönster. veckad bård. I mönstret Satula från 1960 klänningstyger. Ett av Viola Gråstens första­ Det är de färgsprakande stormönstrade Viola Gråsten hade 1952 lanserat sitt formgav hon en blus med en skärning som mönster för modetextilavdelningen var plaggen som främst har kommit att för­ mönster Oomph för NK:s Textilkammare. maximalt kom att utnyttja mönstrets båg- Sparv, som även tilldelades en guldmedalj knippas med Katja of Sweden. Inspiration­en Det var ursprungligen avsett för gardiner, former så att de bildade en fiktiv öppning på California State Fair i Sacramento 1959. hämtade hon från från tidens olika konst- men blev ett av de första alltygen och var med en krage. Mönstret Dombra trycktes För att visa på tygernas olika användnings- och moderiktningar, från naturen runt byn eftertraktat av de modemedvetna ung­ 1959 och användes i Katjas of Swedens områden anlitade Mölnlycke Väfveri AB Huaröd, där Katja Geiger bodde och från domarna. I efterkrigstidens optimistiska vårkollektion 1961. Där ingick bland annat 1958 Katja Geiger för att utforma modeller­ skånska allmogemönster, men också från samhällsklimat stod den goda form­ en rynkad kjol med smal linning, där det för klänningar och fritidskläder. Dessa såldes exempelvis New York och Nigeria. givningen i centrum. År 1954 lanserades horisontella mönstret skapade illusionen framför allt till USA, där de mottogs under den djärva satsningen Signerad Textil. På av spets­underkjolar. benämningen ”Swedish modern in fashion.” De klassiskt enfärgade eller småmönstrade H 55, den internationella arkitektur-, konst- tidlösa plaggen har dock funnits som en industri- och heminredningsutställning- viktig bas under hela Katja of Swedens en i Helsingborg 1955 där presenterades produktion. Vitt var vanligt förekommande spjutspetsarna inom den svenska form­ och ofta bar Katja Geiger själv de vita givningen, där även Katja of Sweden visade plaggen. Stilen kom att benämnas ”clinical upp sina plagg. look” och bland de vita tonerna föredrog hon off-white, vilken hon ansåg passade Samma år öppnade Mary Quant sin första bäst till alla accessoarer. Hennes modeller butik i London med trikåplagg i glada är enkla, hon var en tidig minimalist. Katja färger. Marimekko hade fått sitt stora Geiger formgav funktionella plagg, i vilka genom­­brott när företaget anställde den kvinnorna skulle känna sig unga, fria och unga formgivaren Maija Isola och redan bekväma; enkla raka skjortklänningar eller 1951 hade deras första kläder med tryckta Chanelinspirerade dräkter i ljusa, lugna mönst­er visats. Katja Geiger använde färg­er och mönster. några av Maija Isolas tyger i mönsterkollek- tion Ornamentti från 1958 och 1959, vilka Under 1954–1975, de år som Katja Geiger var inspirerade av folkkonst från Slovakien. arbetade tillsammans med Malmö Mekan­ Katja utnyttjade mönstren på ett konstfullt iska Tricotfabrik, MMT, gjordes två kollek- och kreativt sätt och komponerade fantasi­

Markerade mönster finns att se i utställningen.

Röhsska museet 10 11 Katja of Sweden

Till vårkollektionen 1959 sydde hon Parallellt med de folkkonstinspirerande mönster. Carl Johan De Geers mönster är Vemod och Fattigfest. Även hennes plagg bland annat upp en klänning i mönstret Ornamentti-mönstren formgav Maija Isola radikala och nyskapande, samtidigt som var inspirerade av svenska allmoge­dräkt­er Sparv med vidd i kjolen och med en till­ även stormönstrade tyger med rena, klara de blickar tillbaka mot barockens svällande och nordisk hemslöjd, men med en hörande mössa. färger och former, som hennes mest kända former eller jugendtidens böljande växt­ personlig elegans. Annika Bloms mönster Unikko. I Sverige visade flera form­givare, ornamentik. Hans stormönstrade Pussycat Daldansen från våren 1974 blickar Under 1960-talet med dess stora framtids­ som bland annat medlemmarna i den och det organiskt slingrande mönstret även tillbaka mot äldre traditioner. Med optimism, ungdomsrörelserna, de nya 1970 grundade 10-gruppen, på den nya Lotus utnyttjade Katja Geiger skickligt i drömmen om det goda livet på landet materialen och inte minst slit-och-släng- mönster­trenden. Under 1960-talets andra sina plagg. fick även spelmansstämmorna ett uppsving mentalitet skapades många olika riktningar hälft blev Sven Fristedt en av de tongivande­ i början av 1970-talet och 1972 kallades inom konsten och formgivningen. Det mönsterskaparna med sina moderna Det sena 1960-talet och 1970-talet var en spel­mansstämman i Delsbo för Hälsing­ hände mycket i världen som inspirerade kraftfulla mönster, som i Böljan 1966, eklektisk tid då modernismens idéer avtog lands Woodstock. Men mönstret Daldansen formgivarna och modeskaparna. Allt från Virvelblomma­ 1967 och Tvärrand 1968. och intresset för hantverk och kultur­arv representerar även 1970-talets nya förkär- studentupproret i Paris 1968 till månland­ Av det ”Matisse-jazziga”, som Katja Geiger ökade. Den gröna vågen, längtan till landet lek för de berättande mönstren i förnyad ningen 1969 påverkade modet med kallade mönstret Böljan, formgav hon och tillbaka till rötterna innebar en djupdyk- tappning i färggranna motivscener. Bruket exempel­vis unisexformade overaller och en strandpyjamas med tidens för­kärlek ning i den äldre svenska mönster­skatten. med storslagna berättande scener plagg inspirerade av arbetarkläder. för lekdräkter. Sven Fristedt är en av Folklore blev ett begrepp och mönstret går bland annat tillbaka till Toile de Jouy- Kvinnor­nas frigörelse manifesterades i en Sveriges mest produktiva mönsterform­ Tulipanaros skapades med inspiration mönstren från mitten av 1700-talet och demokratisk klädsel. Vårsäsongen 1966 givare och alla hans mönster bär en av skånska flamskvävnader på Kultur­en empirens panoramatapeter från 1800- var den abstrakta, geometriska och optiska­ typisk Fristedtkaraktär,­ i form av slingrande i Lund, ett museum med en rik föremåls­ talets första hälft. Då föreställde mönstren konsten från 1900-talets första hälft Katja växter och blad och allehanda organiska samling som Katja Geiger upptäckte redan ofta romantiska landskap eller historiska Geigers inspirationskälla. Konstnärer som former och krumelurer. De är ofta lätt under studietiden. På modevisningen­ i motiv. De berättande scenerna blev åter holländaren Piet Mondrian med sina strikt igenkännbara­ trots att de har lite olika Paris i april 1966 visades också mönstret moderna på 1940-talets tryckta tyger, då plan­geometriska nonfigurativa målning­ar karaktär. Det vackra och poetiska mönstret Körsbärsträdet, även det inspirerat av gärna med stads- och landskapsbilder. i primärfärgerna inspirerade henne i till Korallrev från 1965 var till och med äldre broderier eller medeltida kyrko­smide. Även i Annika Bloms mönster Flytande exempel Flaggklänningen. Även den färgsatt i den fantasieggande­ beteck- Flera av plaggen som visades i Paris var slott från hösten 1973 återkom de berät- abstrakta målaren och grafikern Victor ningen ”gammalt guld”. Tyget använde mönstervävda i ull och lyfte fram Sveriges tande scenerna. Mönstret är uppbyggt Vasarelys geometriskt utformade mål- Katja Geiger till over­aller och klänningar, äldre mönstertradition. Brinnande hjärta, med byggnader på små öar i havet som ningar inspirerade till mönstren Opruta, som avslutades nedtill med tygets bård i Gobeläng, Korsvirke och Kurbits var alla är förbundna med varandra genom Romboid och Sextant. I samma kollektion en avvikande färg. Aniara från 1964 är ett inspirerade av allmoge­målningar och broar. Det är influerat av tidens globala ingick även Sven Fristedts planet- och annat romantiskt mönster med böljande skånska vävda eller broderade textil­ier rörelser med tanken att moder jord räcker till rymd­inspirerade mönster Solar Plexus blommor expressionistiskt målat och eller med tidens moderna geometriska alla och drömmen om kultur­ellt samarbete som för tankarna till den på 1920-talet färgsatt i orange och rosa toner. Av tyget former. Färgerna hade namn som slog an över alla gränser. Annika Blom bidrog även radikala konstnärsduon Sonia och Robert skapade Katja Geiger en ärmlös klännings- till den svenska landsbygden som stugrött, med mönster, som inspirerats av Kulturens Delaunay. Men de svartvita mönstren, modell med en liten mjukt rundad krage. grangrönt och fjällvitt. samlingar, som exempelvis Körsbärsblom. i randigt, prickigt, schack- och pepita­ rutigt eller stormönstrat återkom i flera av Säregna och personliga, böljande och lek­ Två år tidigare hade klädskaparen Hjördis Parallellt med intresset för det svenska hennes kollektioner. Som i Kongo från 1963, lystna är även Carl Johan De Geers mönster. Hjalmarsdotter Hjorth tagit Paris med kultur­arvet kom även inspirationen från Mosaik 1972, i det strikta Elektron 1973 och Ett exempel är tyget Tarzan från 1967, storm med sin kollektion ”När skönheten andra länder. Katja Geiger reste till i hennes folkloristiska mönster Flowerbird som trots den talande titeln för tankarna kom till byn, då var klokheten där”, där Väst­afrika 1962 och upptäckte där print från 1966. till Williams Morris slingrande blomster- plaggen hade namn som Midsommarvaka, de indigo­färgade tygerna upptryckta

Röhsska museet 12 13 Katja of Sweden

i olika mönster, vilka hon kallade ”the Blue var van att arbeta i den stora skalan, Look”. Redan året därpå kom hennes vår- vilket även framträder i flera av hans kollektion The African Line med kaftan- mönster, som Magic Moon och Taboo från inspirerade modeller, där hon sydde på 1973. Magic Moon är inspirerat av 1950- nordafrikanska broderier. Sven Fristedt tals konkretistiska strömningar, men i en för komponerade flera mönster till kollek- 1970-talet typisk färgskala. Katja utnyttjade tionen, vars färger fick namn somsultan - mönstret bland annat i en enkel kropps­ rött, tropiskt grönt och djungel­orkidé. nära tröja med långa ärmar. Mönstret De indigofärgade tygerna kom tillbaka Track från 1973 med breda ränder eller till vårsäsongen 1974. Mönstret Korgfläta spår användes bland annat till en rak lång- ingick då bland de nio indones­iska och klänning i T-shirtmodell. afrikanska mönstren som hon inköpte på en fabrik i Holland, som sedan Bland de konstnärer vars verk har fortsatt flera generationer tryckt, färgat och att inspirera till nydanande mönster är, för- export­erat indigoblå­ tyger och mönster. utom William Morris, även Henri Matisse Tyget använde Katja Geiger i en enkel en betydelsefull föregångare. Den franska lång klänningsmodell­ där den mönstrade impressionistiska konstnären Matisse gjorde bården fick avsluta ärmarna och även bilda i sin senare produktion découpage, kom- skärp. Med tidens förkärlek för mysticism positioner av klippt färgat papper. Dessa och med hippiekulturen kom även intresset kollage har inspirerat många formgivare för bland annat Indien och Syd- och till tryckta mönster. Tydligast framträder Mellan­amerika med en färgstark mode- det i några av Hans Krondahls mönster, blandning med enkla modeller med långa som exempelvis Jazz från 1972, Pacific kjolar och svepande sjalar. Modellen eller 1973 och Juliana 1975. mönstret Inka eller Mexico lanserade Katja of Sweden 1971 med maskinstickade kant- Bildkonsten, samhällsutvecklingen – och band i avvikande starka färger. I Katja of museernas samlingar – har varit och Swedens sista kollektion för MMT våren kom­mer förhoppningsvis även i framtiden 1975 bidrog Åsa Gray med mönster vara inspirationskällor till nyskapande inom inspi­rerade av folkkonst från Guatemala. modet. Eller som Katja Geiger uttryckte det I kollektionen­ fanns också de indonesiska i vårkollektionen 1966: ”Modets utveckling tyg­erna med under temat Java, men även har alltid följt i släptåg med vad som händer det kinainspirerade mönstret Ming. i världen. Konst, politik, rymdprojekt, kvinnodebatter, moralutvecklingar, pop- Katja Geiger samarbetade även med textil­ musik – allt har i allra högsta grad orsak till konstnären Hans Krondahl. Han utförde modets utveckling.” ett flertal textilier för offentlig miljö. Hans

Reklambild för MMT (Malmö Mekaniska Tricotfabrik). Modellen bär en kaftan i bomull, design Katja of Sweden vårkollektionen 1967. Kaftanen är gjord i 3T-jersey som Katja utvecklade tillsammans med MMT. Tyget Tarzan är designat av Carl Johan De Geer. Foto: Claës Lewenhaupt.

Röhsska museet 14 15 Katja of Sweden

Katja Geiger

Designer och modeskapare (1920–2017). hattar och mössor i samarbete med textil- Född som Karin Hallberg (med smeknam- formgivaren Titti Wrange på Anna­modeller. net Kata) i Ekeby-Skromberga i Skåne. År Hennes bekväma lågklackade skor i djärva De formgav mönster 1938 började hon på keramikfacket på färger och mönster fick stor spridning Konstfack, men bytte snart till textil linje. såväl nationellt som inter­nationellt. för Katja of Sweden 1940 bytte hon till den nystartade mode­ Marknadsföringen av Katja of Swedens linjen på Beckmans skola. Katja Geiger kläder nådde långt utanför Sveriges hade Göta Trägårdh som huvudlärare på gränser, bland annat tack vare fotografen Förutom att Katja Geiger själv modelinjen och som hon också senare Claës Lewenhaupts stilsäkra modefoto­ kom att samarbeta med i olika samman- grafier. Hon samarbetade under många år skapade många mönster anlitade hang. År 1946 flyttade Katja Geiger till med både Claës och Tonie Lewenhaupt. hon en rad formgivare, under New York och gick på Parsons School of ”Jag var mer som Katjas rådgivare som var perioden på MMT 1955–1975. Design. Hon förenade sitt intresse för med och tyckte, provade, föreslog, gjorde De formgivare som den här studien industridesign med kläddesign och hennes visningar och skrev presstexter”, berättar har identifierat presenteras nedan. första kollektion lanserades 1949 under Tonie. När Katja Geiger 1962 valdes in i SID, namnet Katja of Sweden. Åter i Sverige Sveriges industriella designakademi, blev samarbetade hon med Malmö Mekaniska också modet accepterat som industriell Tricotfabrik, MMT, och till våren 1955 formgivning. lanserades den första kollektionen med kläder i 3T-jersey och den sista I slutet av 1970-talet flyttade Katja Geiger kollektion­en presenterades våren 1975. tillbaka till USA och startade företaget Katja Under samma period arbetade hon också Products med inriktning på hem­­inredning. med sko­design för Gyllene Gripen och med 1996 flyttade hon åter till Sverige.

Mönstret Tulipanaros av Katja Geiger, höstkollektionen 1965.

Röhsska museet 16 17 Katja of Sweden

Astrid Sampe Göta Trägårdh

Textilkonstnär (1909–2002). Astrid Sampe Textilformgivare och modetecknare utbildade sig vid Tekniska skol­an (1904–1984). Göta Trägårdh utbildade i Stockholm 1928–1932 och på Royal sig på textillinjen på Tekniska skolan College of Art i London. Från 1936 1920–1925, nuvarande Konstfack och var hon chef för NK:s nystartade fortsatte därefter på Konsthögskolan.­ Textil­kammare. Astrid Sampe har betytt Tillsammans­ med reklammannen mycket för svensk textil­formgivning Anders Beckman grundade hon 1939 genom medvetna satsningar på form Beckmans Skola för Reklam Illustration och kvalitet såsom Signerad textil, Mode och var huvudlärare i mode- lanserad 1954 och Linnelinjen lanserad teckning och mönsterkonstruktion från 1955. Initiativet till Signerad textil starten fram till sin död 1984. En av tillkom i samarbete med arkitekten Sven hennes första elever blev Katja Geiger, Markelius och tolv kända konstutövare som bytt från Konstfack till den nyöpp- och arkitekter bjöds in för att rita nya nade modelinjen 1940. Göta Trägårdh mönster för framför allt offentlig miljö. var anställd som konstnärlig ledare för Astrid Sampe var den första kvinnan Stockholm Bomullsspinneri och Väfveri som valdes in i SID, Sveriges industriella AB, Stobo, 1954–1964 och på Tuppen, designakademi. Mönster av Astrid Sampe Gamlestaden och Strömma 1964–1975. ingick i några av plaggen i Katja of Göta Trägårdh har haft en avgörande Swedens första kollektion 1955, där betydelse för den svenska mönster- exempel­vis mönstret Triva stänk från produktionens framgångar och hennes 1944 trycktes på 3T-jersey och användes insats på Stobo var banbrytande. När till kjol, blus och en smal klänning. företaget 1954 lanserade sin första kollektion med tryckta tyger för inred- ning och mode var Katja Geiger, nyss hemkommen från USA, en av dem som tog till sig de nya mönstren och sydde upp kjolar och klänningar av dem. Göta Trägårdh var även ansvarig kom- missarie för modevisningarna på H 55, där Katja Geiger bidrog med bland annat sommarkjolar. Till en kollektion som gick till Amerika 1959 använde Katja Geiger Göta Trägårdhs Stobo- tyger till både klänning och kappa.

Mönstret Varför inte? av Sven Mönstret Käspaikka av Maija Fristedt, höstkollektionen 1968. Isola, vårkollektionen 1962.

Röhsska museet 18 19 Katja of Sweden

Inez Svensson Sven Markelius

Textilformgivare (1932–2005).Inez Svensson Arkitekt, stadsplanerare och formgivare började 1951 på modelinjen­ på Beckmans (1889–1972). Sven Markelius var en av Sveriges skola, där hon fick Göta Trägårdh som ledande krafter under det funktion­alistiska huvud­lärare. När Göta Trägårdh blev genombrottet. Han har ritat ett stort antal konstnärlig ledare på Stobo 1954 anställde byggnader i den funktionalistiska­ andan. hon sin tidigare elev som assistent. Inez Med den svenska paviljongen­ på världs- Svensson blev 1957 konstnärlig ledare utställningen i New York fick han inter­ för Borås Wäfveri AB, där hon var kvar nationell uppmärksamhet. Till flera av sina till 1971. Hon var den drivande kraften­ byggnader komponerade Sven Markelius när 10-gruppen startade 1970 och fick egna textilier i abstrakta mönster. till deras samarbete med Borås Wäfveri. Under åren 1990–1996 var hon rektor Hans kanske mesta kända mönster för Konstfack. Inez Svensson har form- Pythagoras komponerade han för Folkets givit ett stort antal textila mönster under Hus i Linköping, som invigdes 1950 efter sin långa verksamhet. Mönstren präglas hans ritningar. Sven Markelius bidrog ofta av en stram karaktär och utgör även med mönstret Set Square till NK:s tidlösa kvalitativa bastyger. I hennes Textilkammares satsning Signerad textil strama konkreta mönster Rally, som ingick 1954. Katja Geiger formgav 1956 en i Stobos tidiga kollektion, sydde Katja skjortblusklänning med avskuren midja Geiger 1955 upp en enkel ärmlös klänning och veckad kjol i Prisma, ett av hans andra med vidd i kjolen där ränderna bildade geometriskt mönstrade tyg. vertikala penselstreck. Mönstret kom åter i produktion 1977, i en något modifierad form med horisontella streck, för KF under namnet Pensel.

Mönstret Paradis av Sven Fristedt, vårkollektionen 1973.

Röhsska museet 20 21 Katja of Sweden

Anders Beckman Viola Gråsten

Reklamkonstnär och grafisk formgivare Textilkonstnär (1910–1994) född och utbilda­ ­d (1907–1967). Anders Beckman var ut-­­­ i Finland. Åren 1932–1936 gick hon på bild­ad vid Högre Konstindustriella Centralskolan för Konstflit, nuvarande skolan, nuvarande Konstfack i Stockholm. Aalto-universitetet i Helsingfors. Viola I början av 1930-talet var han anställd Gråsten kom till Sverige 1944 och arbetade som reklamtecknare och gjorde ett stort inledningsvis med färgstarka ryamattor antal affischer. Han stod för den upp- för AB Elsa Gullberg textilier och inred­ning märksammade grafiska formgivningen­ för att snart bli engagerad av NK:s Textil­ för H 55. År 1939 grundade­ han Anders kammare 1945–1956. Viola Gråsten är en Beckmans skola tillsammans med av pionjärerna inom den modernistiska Göta Trägårdh och var skolans rektor textilkonsten och hennes nyskapande fram till sin bortgång. Anders Beckman mönsterkonstruktioner och färgkombina- deltog även i Signerad Textil med tioner har starkt bidragit till den svenska två mönster, Smoke och West Coast, textilkonstens utveckling. vilka blev hans första textila tryck. Katja Geiger använde 1956 mönstret Smoke Efter åren på NK övergick hon till Mölnlycke i en vid kjol som utnyttjade mönster- Väfveri AB där hon var anställd som konst- kompositionen maximalt. närlig ledare för modetextil åren 1957 till 1973. Katja Geiger använde några av Viola Gråstens mönster i sin vårkollektion 1959. Det populära mönstret Sparv, handtrycktes i fem olika färgställningar, Romance, hand- tryckt mönster med lövverk i tre färgställ- ningar samt maskintrycket Sommargyllen i tre färgställningar.

Mönstret Korallrev av Sven Mönstret Sparv av Viola Gråsten, Fristedt till vårkollektionen 1965. vårkollektionen 1959.

Röhsska museet 22 23 Katja of Sweden

Arne Jacobsen Sven Fristedt

Arkitekt och formgivare (1902–1971) född Textilformgivare och konstnär (f. 1940). och huvudsakligen verksam i Danmark. Sven Fristedt började sin utbildning 1957 Arne Jacobsen var utbildad murare och på Konstfack men bytte snart till Beckmans utbildade sig sedan vidare till arkitekt modelinje där han studerade åren 1958 till 1924–1927 på Kunstakademiets konst- 1959. Därefter var han anställd som form­ skola i Köpenhamn. Förutom byggnader, givare på Malmö Manufaktur­ AB och Malmö såsom bostäder, kontor, offentliga bygg- Yllefabrik AB, MAB-MYA. År 1965 gjorde nader, affärshus­ och fabriker, formgav han Sven Fristedt den första kollektionen­ möbler, i samarbete med Fritz Hansen för Borås Wäfveri och har sedan mer eller exempelvis stolklassikerna Myran, Svanen mindre varit knuten till företaget fram och Ägget på 1950-talet. Han var fack- till 1990. Han var även chef för deras kommissarie för Danmarks avdelning på mönsterateljé 1975–1977. Sven Fristedt H 55 och var en av dem som vid denna har också formgivit mönster för tyger och tid gjorde begreppet Scandinavian Design mattor till IKEA och jobbat med fri textil och berömt. Under andra världskriget levde offentliga utsmyckningar. Under sin tid på Arne Jacobsen ett par år i exil i Sverige MAB-MYA inledde han ett samarbete med på grund av sitt judiska påbrå. Under Katja of Sweden och ritade ett stort antal denna tid ritade han textilkollektioner­ mönster för tygtryck från 1963 till 1973. för NK:s Textilkammare. Katja Geiger Hans första mönster ingick i vårkollektion­en använde mönstret Klöver från 1944 till vår- 1963 med namn som Sierra Leone, Joruba säsongen 1959, tryckt på bomullsjersey. och Kibati. ”Katja inspirerade mig att tänka stort i mina mönster och att inte tänka kläder”, berättar Sven Fristedt i samband med utställningen.

Mönstret Böljan av Sven Fristedt, vårkollektionen 1966.

Röhsska museet 24 25 Katja of Sweden

Maija Isola Carl Johan De Geer

Textilkonstnär (1927–2001) född Konstnär, filmskapare och författare och verksam i Finland. Maija Isola (f. 1938). Carl Johan De Geer utbildade utbildade sig vid Konstindustriella sig inom reklam och bokhantverk på läroverket, nuvarande Aalto-universitetet Konstfack. Han startade 1964 tygtryck- i Helsing­­fors. Hon kom sedan att formge eriet Fontessa där han handtryckte en lång rad mönster och kollektioner färgstarka mönster med böljande former för textiltryck, först som timanställd på och skarpa linjer, såsom Rendez-vouz Marimekko och sedan frilansande under och Dandelion. Satsningen förnyade åren 1949 till 1987. I sina kollektioner uttrycket för textiltryck och propagerade lyfte hon olika teman som utgjorde för nya användningsområden. Tygtrycken inspiration för 10–20 olika mönster, återkom i hans verksamhet när han exempelvis ornament, brädspel, sol och 1970 var med och startade 10-gruppen. vatten eller rymden. Många av mönstren, I början av 1970-talet gjorde också KF såsom Unikko, är numera klassiker och Interiör/Studio Domus en satsning med trycks allt jämt. Katja Geiger arbetade att lansera figurativa mönster av Carl med Maija Isolas mönster i flera Johan De Geer, exempelvis Duvor och plagg, exempelvis hennes bysantiskt Palm som numera blivit moderna klas- inspirerade mönster i början av 1960- siker. För Katja of Sweden formgav han talet. Till vårkollektionen 1961 användes några mönster i slutet av 1960-talet. mönstren Kuukapää, Satuta, Tamara Den växtliknande, organiskt­ djungel­ och Tulipulainen. Både Harper´s Bazaar artade stilen passade Katja väldigt bra, och Vanity Fair pryder sina omslag berättar Carl-Johan De Geer i utställ- våren 1962 med Katja of Swedens ningen. Mönster som Pussy­cat, Svärds- klänning i tyg med Maija Isolas lilja, Tarzan och Vattenlilja använd­es mönster Käispaikka. I vårkollektionen till enkla klänningsmodeller, shorts och 1962 använde Katja Geiger också kepsar. mönstren Tantzu och Ataman.

Mönstret Tulipunainen av Mönstret Tarzan av Carl Johan Maija Isola, vårkollektionen 1961. De Geer, vårkollektionen 1967.

Röhsska museet 26 27 Katja of Sweden

Timo Sarpaneva Hans Krondahl Annika Blom

Glaskonstnär och formgivare (1926–2006), Textilkonstnär och professor (1929–2018). Konstnär (f. 1937). Annika Blom växte född och verksam i Finland. Timo Sarpaneva Hans Krondahl utbildade sig på Skånska upp i Dalarna, men är bofast i Skåne var utbildad på Konstindustriella läro- Målarskolan i Malmö 1950 och började sedan 1971. Hon har arbetat med textil­ verket, nuvarande Aalto-universitetet i sedan på avdelningen för dekorativ målning konst och måleri, bland annat på skolor Helsing­fors, där han även senare blev lärare­ på Konstfack, men övergick till textil linje. där barnen varit viktiga medskapare. i komposition och textiltryck. Han var Där gick han ut 1959 och fortsatte därefter Hon har producerat utställningar, såsom anställd vid Iittala glasbruk 1950–1994 och som specialelev på textil läsåret 1959/60. Sinnesnärvaro där alla sinnen engage- har formgivit ett stort antal bruks­serviser Hans Krondahl startade en ateljé i östra rades och Orkidéer i Skåne och Olja och glaskonst. I hans rika produktion finns Skåne där han, bland annat inspirerad av på vågorna. De sistnämna för Region­ bland annat Festivo-ljusstakarna, som har den textila traditionen på Österlen, skapade museet i Kristianstad tillsammans med blivit populära. Timo Sarpaneva har även fria textilier och gjorde mönster för bruks­ naturprofilen Jan Danielson, som hon utfört mönster för textiltryck, bland annat textil. Han har undervisat på Konstfack och också gett ut böcker tillsammans med. för Tampella och han var konstnärlig ledare Kunstindustriskolen i Oslo, och blev 1988 Annika Bloms konst, med motiv inspire- för Kinnasand under andra hälften av Sveriges första professor i textilkonst vid rade av fred, progressiv musik och natur­ 1960-talet. Han var även ansvarig kommis- Högskolan för Design och Konsthantverk romantik, intresserade Katja Geiger sarie för Finlands avdelning på H 55. Katja i Göteborg. Hans Krondahl har formgett och de inledde ett samarbete, där Geiger valde några av hans randiga och broderier, applikationer, ryor, kläder, mäss- Annika Blom gjorde mönster för tygtryck rutiga bomullstyger till sin vårkollektion hakar och tryckta tyger för bland andra av sina målningar. Tavlan Glädjens 1959. Det randiga tyget är vävt i två färg- Handarbetets Vänner, NK:s Inredningar, blomster från 1972 var den första att ställningar, svart och vitt och i två röda Kalmar Läns Hemslöjd, Borås Wäfveri AB omarbetas till ett mönster som gick att nyanser och det utnyttjade hon bland annat och Licium. I samarbete med Katja of trycka och använda till klädesplagg. i en enkel skjortblusklänning med vid kjol. Sweden skapades 1970–75 ett flertal Under samarbetet 1972–1974 gjordes mönster för textiltryck, många med ett tjugotal mönster, ofta figurativa och geometrisk framtoning. Först ut var Tjechov berättande i tidens anda, framställda som sedan följdes av exempelvis Gallop, med linoleumtryck, batik eller akvarell. Magic Moon, Oak Orchard och Track. Andra berättande motiv var Daldansen och Renen och sameflickan. Annika gjorde även mer småmönstrade och stiliserade mönster såsom Murgröna, Allmoge, Björnmannen och Fjärilar. ”När mönstret Fjärilar skulle färgsättas tyckte Katja att jag var för försiktig. Hon skickade mig till Tonie Lewenhaupt”, berättar Annika. ”Hon var djärvare och färgskalan blev modernt kraftfull”.

Mönstret Daldansen av Annika Blom, vårkollektionen 1974.

Röhsska museet 28 29 Katja of Sweden

Åsa Gray

Textilkonstnär (f. 1947). Efter inledande gjorde Åsa även träsnittsinspirerade studier på Capellagården och Nyckel- mönster som Eklöv och Höstregn tryckta på viksskolan gick Åsa Gray på Konstfacks ullmuslin i Tyskland. Kollektionen 1975 textillinje 1968–1972. Hon tillhörde den innehöll två olika mönstergrupper Aestetic första årskullen att gå en termin på Textil­ Chinese och The Farmers som trycktes institutet i Borås, detta för att student­erna på bomull. Till hösten 1975 målade Åsa skulle lära sig mer om textilindustrins mönster till The Nordic Saga med mönster metoder och förutsättningar. Åsa sålde som Moutain Anemone och Dalacarlia. textilmönster till KF och Kinnasand redan Efter arbetet som produkt­chef på Ellte under studietiden vilket ledde till arbete Mössor och chefsdesigner på Fix Trikå­ hos Nordisk Textiltryck i Danmark. Där­efter fabriker ledde Åsas ambition att god knöts kontakten med Katja Geiger som Åsa formgivning skall nå många till arbete på beundrat länge, särskilt hennes stickade IKEA of Sweden. Hon var verksam där åren kollektioner som gjort succé i Paris. De 1980–1995 och formgav tryckta textilier, utvecklade ett kreativt samarbete under mattor och kuddar, men även bruks­glas, åren 1974 till 1976. ”Vi levde ett lyxhippie­ där vasen ”Vasen” blivit en klassiker. Efter liv tillsammans och hade väldigt roligt” tiden i Älmhult har Åsa slagit sig ner i berättar Åsa. I det första samarbetet 1974 Båstad och fortsatt att arbeta med var folkkonst från Guatemala en inspira- konst och design och bland annat haft tionskälla och blev till mönster för MMT i design­­studio tillsammans med sin man ulljersey i Katja of Swedens sista kollektion Tord Björklund, formgivit­ glas för Ström- för dem våren 1975. I samma kollektion bergshyttan och erhållit professorstitel­ i textil­design på Konstfack.

Mönstret Brinnande hjärta av Katja Geiger, höstkollektionen 1966.

Röhsska museet 30 31 Katja of Sweden

Källor

Ericsson, Anne-Marie, Viola Gråsten och Scandinavian Retro nr 1/2012, 3/2012, modernismen i svensk textilkonst, Signum, 2/2014, 2/2015, 3/2016, 2/2018 Stockholm, 2009 Severinsson, Emma, ”Karin Ingegerd Eronn, Gisela, Tidlösa mönster. Textilkonst (Katja) Geiger”, Svenskt kvinnobiografiskt från 1950-talet, Norstedt, Stockholm, 2009 lexikon, www.skbl.se/sv/artikel/KatjaGeiger, Geiger, Katja & Åhlander, Lars, Katja of hämtad 2020-03-18 Sweden. Mode och design utan gränser – Skawonius, Sven Erik & Zahle, Erik, (red.), en biografi, Dialogos, Stockholm, 2000 Konsthantverk och konstindustri i Norden, Hedqvist, Hedvig & Hellquist, Thomas, Sv. Litteratur, Stockholm, 1961 Arne Jacobsen, Nationalencyklopedin, Svensson, Inez, ”Spela, spelemän!”, http://www.ne.se/uppslagsverk/ Femina nr 24, 1972 encyklopedi/lång/arne-jacobsen, hämtad Svensson, Inez, Tryckta tyger från 30-tal till 2020-03-17 80-tal, Liber Förlag, Stockholm, 1984 Isola, Maija, Maija Isola. Life, art, Söderholm, Carolina, Svenska formrebeller. Marimekko. Designmuseo, Helsinki, 2005 1960- & 70-tal, Historiska media, Lund, 2008 Lewenhaupt, Tony & Claës, Tidens Thorsson, Sara, Katja of Sweden. The blue tecken. Kvinnans kläder i förhållande look, Vulkan, Stockholm, 2019 till sin omgivning 1890–1986, Wiken, Helsingborg, 1988 Wirulf, Berthold (red.), Lexikon för konst. Bildkonst, arkitektur, konsthantverk, Lewenhaupt, Tony, Modets mening. konstindustri, Nordiska uppslagsböcker, Samhället som modeskapare, Wiken, Stockholm, 1957–1960 Höganäs, 1992 Lindqvist, Anna, ”Göta Elisabeth Trägårdh”, Svenskt kvinnobiografiskt Arkiv och digitala sidor lexikon, www.skbl.se/sv/artikel/ Borascotton.se Foto GotaTragardh, hämtad 2020-03-18 Carlotta, Databas för museisamlingar, Lindqvist, Anna & Odenbring Widmark, sid. 6-11: Viveca Ohlsson http://carl.kulturen.com/web, http:// sid. 18, 20 & 25: Lena Drake Isaksson Marie, Tryckt till jul, Carlssons, Stockholm, carlotta.malmo.se/carlotta-mmus/web 2014 sid. 16, 19, 22, 27, 29 & 30: Carl Ander Dagens Nyheter - DN arkivet, www.dn.se Lindqvist, Anna & Odenbring Widmark, Designarkivet, Nybro, www.designarkiv.se Marie, Tryckta tyger för alla tillfällen. Tack till Carlssons, Stockholm, 2019 Digitalt museum, https://digitaltmuseum.se von Platen, Jenny, ”Viola Hildegard Malmö stadsarkiv Annika Blom Gråsten”, Svenskt kvinnobiografiskt Åsa Gray Svenska Dagbladet - historiska sidarkivet, lexikon, www.skbl.se/sv/artikel/ Tonie Lewenhaupt www.svd.se ViolaGrasten, hämtad 2020-03-18 Charlotte Åkerman, avdelningschef, Kulturen i Lund Utställningsmaterial från Kulturen i Lund Arctic Paper

Röhsska museet 32 33 Katja of Sweden

Katja Geiger, Katja of Sweden, omgiven av två av sina modeller i Paris i mönstret Gobeläng av Katja Geiger, höstkollektionen 1966. Foto: Björn Larsson Ask/Bonnierarkivet.

Röhsska museet 34 Denna produkt är tryckt på Munken Lynx 120 g och 170g från Arctic Paper.