Är Kulturen En Valfråga?

Tonsättaren NR 2 • 2014

Är kulturen en valfråga?

Tonsättarens valspecial – allt du behöver veta inför EU- och riksdagsvalet

Spara till höstens val!

Vilken fråga är valens viktigaste? ledaren

Vilken är valets viktigaste fråga?

EU-valet 25 maj att detta återspeglas i partiernas budgetar. ag skulle vilja påstå att de två vikti- – Den tuffaste fighten har vi inom partiet, gaste frågorna för oss som komponerar, sa nyligen politikerpanelen på Svensk Scen- J spelar eller lyssnar till musik är dels hur konsts branschdagar i Umeå. Envar som läst EU agerar i frågan om ett frihandelsavtal med Almedalens seminarieprogram vet att det finns USA, dels om och i så fall hur EU vill reglera många frågor att engagera sig i, och i de åtta upphovsrätten på europeisk nivå. Martin Q Larsson, ordförande riksdagspartierna prioriteras oftast alla andra Frihandelsavtalet (TTIP) handlar om friare frågor före hur kultur, konst och musik kan rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft åstadkomma ett bättre samhälle. mellan Europa och USA, men kan potentiellt På riksplanet är de politiska möjligheterna få konsekvenser för kulturpolitiken, främst förhållandevis begränsade, däremot har politi- vad gäller det audiovisuella området. Läs mer I alla visioner ker på lokalt och regionalt plan i många fall be- om detta längre fram i tidningen. om framtidens tydligt fler möjligheter att genomföra konkreta EU gjorde i början av året en remissomgång insatser för att bibringa regionen eller kom- där man frågade stater, organisationer och samhälle skrivs munen konstnärlig musikalisk verksamhet av medborgare om vi behöver en ny upphovs- Kulturen in som hög kvalitet. Därför är det av än större vikt att rättslag, och vad som i så fall bör reformeras. ett bärande kommunala och regionala politiker formulerar Flera tusen svar inkom tack vare välorganise- element, men visioner om vad de vill att konstnärlig verksam- rade kampanjer både för och emot upphovs- het skall åstadkomma på det lokala planet, samt rätten, och EU analyserar fortfarande det är mycket hur de planerar att finansiera dessa satsningar. resultaten. sällsynt att Insatser av detta slag sker inte per automa- Hur det i slutändan blir med en eventuell eu- detta åter- tik eller genom en gudomlig slump; de sker ropeisk upphovsrättslag är ytterst en fråga för de speglas i uteslutande genom att en eller flera eldsjälar – politiker du och jag väljer till Europas parlament såväl politiker som väljare – engagerar sig djupt 25 maj. Fråga dem gärna direkt om deras åsikt partiernas i frågorna. Vilket till syvende och sist återfaller om upphovsrätt, TTIP och det kulturella un- budgetar. på dig, kära läsare, att i den mån du är röstbe- dantaget. Fråga gärna också hur de tänker sig att rättigad, välja ett politiskt parti och med kraft EU:s målsättning om kulturell och musikalisk försöka påverka dem i önskvärd riktning. mångfald på ett konkret sätt skall kunna infrias. För ett kan du vara säker på: politikerna lyssnar på vad du har att säga. De gör inte Riksdag, landsting, kommuner 14 september alltid vad deras väljare ber dem om, men såvitt Den utan konkurrens viktigaste frågan i hös- de har minsta överlevnadsintresse, är de oer- tens val till riksdag, landsting och kommuner hört måna om att bibehålla ditt förtroende för är konstens och kulturens plats i samhället. Ty- att de agerar i ditt intresse. värr är detta en fråga som politiker ur alla partier driver helhjärtat på ett idémässigt plan, men Glöm inte: En gång vart fjärde år är det du i princip inte alls på ett praktiskt. I alla visioner som bestämmer • om framtidens samhälle skrivs Kulturen in som Martin Q Larsson ett bärande element, men det är mycket sällsynt ordförande

2 innehåll

I detta nummer ...

4–13 14

Att välja väg

Stockholms tunnelbana gör Sverige- ren. »Tillgången till kultur är en demokratisk demokraterna klart vilken valfråga de be- fråga. Både för att det är allas rätt att uttrycka traktar som mest brännande. »Det är dags sig konstnärligt och konsumera kultur och att stoppa det organiserade tiggeriet på våra för att kulturen är ett av demokratins funda- I gator« lyder den versala affischtext de är -av ment.« svarar hon då Tonsättaren frågar henne sändare för. Kulturen tycks de inte vara lika och några andra musikprofiler vilket område Anna Hedelius, redaktör engagerade i. I vår valenkät har partiet, trots som främst borde prioriteras politiskt de upprepade påtryckningar, valt att inte svara. kommande åren. Läs mer om vad hon och de Svarar gör däremot Lars Ohly (V), Lena andra tillfrågade tycker på sidorna 14–16. Adelsohn Liljeroth (M), Tina Ehn (MP), Ulf Nilsson (FP), Per Lodenius (C) och Gunilla Vad tycker du själv? Nu är det dags att Carlsson (S). Deras syn på kultur omfattar ta ställning! Inom kort är det du som väljer alltifrån slöjdande till New Orleans-jazz. Läs vilken väg Sverige ska slå in på, såväl i Sverige mer på sidorna 4–13. som Europa.

Men vilken är egentligen årets viktigaste Med det önskar jag alla som beträder allas valfråga? Helena Wessman, nuvarande chef för våra gator en demokratisk framtid • Göteborgs symfoniker och tillträdande chef Anna Hedelius för Berwaldhallen, svarar utan tvekan Kultu- redaktör

Tidningen Tonsättaren ges ut av Föreningen Svenska Tonsättare och kommer ut med fyra nummer per år. Tidskriften är gratis. Vill du börja prenumerera, sluta prenumerera eller annonsera, vänd dig tillnedanstående adress och telefon eller till [email protected]. Lyssna till ny musik på: www.composersradio.com • Postadress: FST, Box 17092, 104 62 Stockholm • Besöksadress: Hornsgatan 103, 13tr, Stockholm • telefon: 08-783 95 90 • fax: 08-783 95 40 • hemsida: www. Tonsättaren fst.se • ansvarig utgivare: Martin Q Larsson, [email protected] • redaktör: Anna Hedelius, [email protected] • formgivning: Adam Herlitz • omslagsillustration: Adam Herlitz • tryck: Grafiska Punkten telefon: 0470-700 700 • ISSN 2000-7485

TONSÄTTAREN NR 2 • 2014 3 tio frågor om kultur

4 TONSÄTTAREN NR 2 • 2014 tio frågor om kultur Kulturen som

TEXT • Jon Asp ILLUSTRATIONER • Adam Herlitz valfråga

Hur bygger vi vår demokrati värderingar och stimulerar oss att betrakta och vem ska bygga den? Snart både samhället och människan ur nya perspektiv. är det din tur att välja! Vi bad samtliga riksdagspartiers kul- Ulf Nilsson (FP) turföreträdare att svara på tio frågor om kultur i allmänhet Vi liberaler tror på kulturens betydelse för att vidga rummet för tanken, reflektionen och fan- och konstmusik i synnerhet. tasin. Kultur och konst får oss människor att (SD och KD har trots flera påminnelser tänka på nya sätt. Kultur som berör en män- avstått från att svara på enkäten.) niska inspirerar till nya tankar och livsupp- fattningar. Skönlitteratur, tavlor, filmer, tea- terpjäser och musik, som vi blir känslomässigt berörda av, gör att vi förändras som människor och skapar nya insikter som inte går att få via 1. faktaböcker. Det kan öka förståelsen av vår Vilket är det enskilt viktigaste egen situation och det kan skapa samhällsenga- argumentet för att samhället gemang. En statlig kulturpolitik behövs för att behöver konst? även kvalitetskultur, som inte är kommersiellt lönsam, ska kunna utvecklas. Lars Ohly (V) Per Lodenius (C) Konst och kultur har ett egenvärde för män- niskor och för samhället. Bredd och mångfald i För mig och Centerpartiet är konst, kultur och konstnärliga uttryckssätt berikar oss alla. Konst bildning civilisationens kärna. Där ryms våra ska vara lättillgänglig och finnas naturligt runt samlade erfarenheter i mångfacetterad form och omkring oss. där kan vi få förståelse för oss själva, varandra, vårt förflutna och vår samtid. Kulturen måste Tina Ehn (MP) därför finnas tillgänglig för alla. Det handlar då både om att få uppleva kultur och att själva ha Konsten och kulturen gör oss till människor. möjlighet att skapa. Kulturen har ett värde i sig Den reflekterar, utforskar och utmanar våra och det ska alla ha rätt att få del av.

TONSÄTTAREN NR 2 • 2014 5 tio frågor om kultur

Gunilla Carlsson (S) ron, från målningarna i Lascauxgrot- tiken och vi vill att kulturen blir ett tan, den 30 000 år (!) gamla flöjt – gjord kärnområde. Det är en demokratifråga. Den social- av ett gamben – som arkeologer nyligen demokratiska kulturpolitiken tar sin funnit i Tyskland, Gilgamesheposet, Per Lodenius (C) utgångspunkt i vår absoluta tilltro till fram till dagens nutida konstmusik. I de att alla människor ska ha rätt till att ta nya kulturpolitiska målen har vi slagit Kulturen är en viktig fråga, men har del av kultur och utöva kultur. Genom fast att kulturen ska vara en dynamisk, tyvärr inte lyfts som en av de viktigaste en prioritering av barn och unga och en utmanande och obunden kraft med ytt- frågorna i opinionsundersökningar satsning på integration, folkbildning randefriheten som grund. som gjorts bland svenska folket. Det och jämställdhet kan kulturen spridas gör också att denna inte lyfts som en till fler. Vi socialdemokrater ser kulturen central valfråga. som en viktig del av välfärden. Konsten 2. och kulturen är starka krafter som kan Varför prioriterar inte ditt Gunilla Carlsson (S) bidra till att skapa ett rikare samhälle parti kulturpolitiken som att leva i. Vi vill därför släppa loss kraf- Socialdemokraterna prioriterar jobb, ten i kulturen och stärka och utveckla en stor valfråga? utbildning samt välfärdsfrågorna. Vi den kreativitet, sprängkraft och möjlig- måste prioritera att alla människor heter som finns i konst och kultur. Det Lars Ohly (V) har ett jobb och försörjning, att de får är viktigt för att kultur och även media tillgång till utbildning och välfärd. har ett värde i sig – som fria och obero- Det gör vi, kanske som enda parti. Vår Vi ser kulturen som en central del i ende aktörer, men också för att många kongress beslutade att kulturpolitiken välfärdssamhälle. Vi har genom hela av framtidens jobb finns inom kulturen ska vara viktig i valrörelsen och beslu- oppositionsperioden lagt mer pengar och de kreativa näringarna. tade också om att Vänsterpartiet driver än alliansen på kultur. Kultur och media är viktiga därför kravet att minst 1 % av statsbudgeten att de kan kanalisera protester mot per år ska gå till konst och kultur Lena Adelsohn Liljeroth (M) orättvisor, utgöra en arena för sam- (i dagsläget är det cirka 0,8 %). tal och debatt, eller granska och Regeringens mål är att Sverige ska vara ifrågasätta makthavare och rådande Tina Ehn (MP) ett land där alla kan växa och utveck- strukturer. Kultur och media är las – vi talar nu om behovet av ett kun- viktiga därför att de skapar möjlighe- Egentligen borde kulturen vara en skapslyft för att klara de utmaningar ter för oss att formulera drömmar, ge stor valfråga, särskilt efter åtta år av vi står inför. Kultur och bildning är en uttryck för känslor och skapa identitet. moderatledd kulturpolitik. Miljöpar- förutsättning för detta. Jag vill se att Kultur och media kan hjälpa oss att tiet har gjort bedömningen den här kulturella och konstnärliga perspektiv upptäcka nya idéer och perspektiv, ge gången att vi behöver lyfta fram skolan får genomslag inom många samhälls- inspiration, vägledning och inte minst och jobben vid sidan av klimat och områden och där tycker jag att vi värderingar. miljöfrågorna. Vi ser att dessa frågor lyckats få ett ökat medvetande. Sverige är viktiga utmaningar och våra väljare har, till skillnad från många andra Lena Adelsohn Liljeroth (M) vill att vi prioriterar dem. Men vi är länder, prioriterat kulturen. Europa har väl medvetna om att vi både behöver genomgått den värsta finansiella krisen Jag tror att det är väldigt vanskligt att kulturens kraft och att vi som politiskt sedan den stora depressionen på 1930- försöka fånga konstens roll i våra liv och parti också har att stå upp för kultu- talet. När i princip alla andra länder vårt samhälle i en enda formulering. Jag rens roll i samhället. har tvingast göra stora nedskärningar brukar beskriva kultur och konst som i sina kulturbudgetar har Sverige fak- föda och språngbräda för själen – det är Ulf Nilsson (FP) tiskt kunnat inte bara bibehålla, utan och har den varit för mig. Konsten i dess öka budgeten. Det är unikt. olika uttrycksformer har ju alltid varit Det stämmer inte. Vi vill höja ambi- en självklar del i den mänskliga samva- tionerna generellt inom kulturpoli-

6 TONSÄTTAREN NR 2 • 2014 tio frågor om kultur

den måste sänkas, på sikt helt tas bort. satsa på ett läslyft för både barn och 3. Barn och ungdomars rätt och möjlighet vuxna. Förmågan att ta till sig kun- Vilken kommer att vara den att själva utöva kultur måste förbättras. skap, analysera information och fatta viktigaste kulturpolitiska självständiga beslut grundläggs genom frågan för ditt parti under Tina Ehn (MP) en god läsförmåga. Genom läsning nästa mandatperiod? tränas förmågan till perspektivbyten Bibliotekens utveckling, kultur- liksom förmågan att hantera kulturel- skapares villkor (inklusive scen- la, politiska och etiska skillnader och Lars Ohly (V) konstpensionerna). Samt barn och att ta till sig all slags kultur. ungas rätt till kultur i skolan och Vi vill också höja ambitionerna för Svårt att bara välja en, när hela kultur- utbildningssystemet. kultur- och musikskolan. Fler ska få politiken gått i stå de senaste åren. Men fördjupad kunskap och möjlighet till givet förutsättningen så säger jag Kultur- Ulf Nilsson (FP) utveckling. Vi vill se nationella riktlin- skolan. Kulturskolan måste bli obligato- jer och ett nationellt kunskapscentrum risk för kommunerna och avgifterna till Om vi ska välja bara en fråga, vill vi för kultur- och musikskolan.

TONSÄTTAREN NR 2 • 2014 7 tio frågor om kultur

Vi arbetar även för att fler kulturska- Gunilla Carlsson (S) Vi föreslår höjning av anslaget till den för att kunna ta till sig kunskap. utvecklas (även) experimentellt. Något omtolka och nyskapa ständigt aktuellt. pare, inklusive musiker, ska få drägliga scenkonstallianserna. Tillgång till god litteratur och läsning nytt händer och ifrågasätter förutsäg- ekonomiska villkor. Se nedan under Vi prioriterar allas rätt att ta del av Stödet för kulturskaparna är dock är ytterst en demokratifråga. bara »ramar«. Det oväntade kan ge Gunilla Carlsson (S) svar 5–7. kultur, särskilt prioriterar vi barn och något som sträcker sig bortom vad som något nytt till framtiden. Vi behöver unga. Vi ser fri entré på statliga museer nu går att åstadkomma med tillfäl- konstnärer som bryter ny mark. Alla Ja, Sverige behöver nyskriven konstmu- Per Lodenius (C) som en tillgänglighetsreform, liksom liga anslagsökningar i budgeten. Vi 4. konstuttryck som idag kan avnjutas sik på samma sätt som vi behöver ny stimulansbidraget till kultur- och anser också att det är ytterst viktigt att Behöver Sverige nyskriven på institutionerna har en gång varit konst och ny teater. Den nutida konst- Det viktigaste för Centerpartiet är att musikskolor. Vi värnar upphovsrätten stärka kulturskaparnas avtalsställning ett initiativ från en enskild konstnär. musiken verkar i en levande tradition konstmusik? Motivera! alla får möjlighet att ta del av kultur. då vi ser den som den enskilt viktigaste när det gäller upphovsrättsfrågorna. Utan fria konstnärer – ingen kulturell av konstmusik – det är ytterst viktigt Vi behöver kulturen för att leva. Vi frågan för kulturskaparna. Vi socialdemokrater vill utarbeta en återväxt. att slå vakt om. behöver uppleva kulturen genom alla Arbetslösheten är hög, den nuva- strategi som har till syfte att långsiktigt Lars Ohly (V) våra sinnen. Vi behöver alla få kon- rande regeringen har misslyckats med stärka kulturskaparnas villkor. Ulf Nilsson (FP) Lena Adelsohn Liljeroth (M) takt med våra känslor, då utvecklas vi sin jobbpolitik. Arbetslösheten bland Ja, självklart. Den kommersiellt gång- själva och tillsammans med andra. Ett kulturarbetare är högre än i många Lena Adelsohn Liljeroth (M) bara kulturen och musiken klarar sig Självklart behövs nyskriven konstmu- Vi ska ha ett levande kulturliv inom kulturliv där alla är välkomna och kan andra grupper och många kulturarbe- för det mesta utan kulturpolitisk ak- sik. Alla konstarter behöver utveckling samtliga konstarter och genrer. Re- delta är en viktig kraft för ett samhälle tare lämnar kulturarbetsmarknaden. Att fler barn och unga ska läsa och öka tivism. Men bredden och mångfalden och förnyelse. geringen har därför lyft fram nyska- som håller ihop på lång sikt. Det ska Det är ett enormt slöseri med kraft, sin läsförståelse är den absolut viktigas- som i sin tur inspirerar och influerar all pande kultur som en kulturpolitisk inte spela någon roll om man exempel- energi och talang. Sverige behöver mer te frågan. Statistik visar att barn läser annan musik direkt eller på sikt måste Per Lodenius (C) prioritering. Konstmusiken har ett vis har någon funktionsnedsättning, kreativitet, inte mindre. mindre idag, och var fjärde 15-årig ges förutsättningar att verka och växa. rikt arv och den klassiska repertoaren var i landet man bor eller vilken social Kulturskaparna utgör navet i ska- pojke saknar grundläggande läsför- Kulturen i Sverige skulle bli rikare av kommer nog alltid att vara efterfrågad, eller ekonomisk situation man befinner pandet av kultur. De har ofta dåliga ståelse. Agerar vi inte med krafttag Tina Ehn (MP) nyskriven konstmusik. Kulturen och men självklart behöver konstformen sig i. Kulturen ska finnas till för alla. arbetsvillkor och svårare att passa in nu kommer vi att ha stora bekymmer konsten befinner sig alltid i en förny- hela tiden utvecklas, de musikaliska i de traditionella trygghetssystemen. framöver. En god läsförståelse är grun- Ja, det är av betydelse att musik kan få else, därför är behovet att ompröva, uttrycken förfinas och ny konstnärlig

8 TONSÄTTAREN NR 2 • 2014 tio frågor om kultur

TONSÄTTAREN NR 2 • 2014 9 tio frågor om kultur

mark brytas. Dessutom är nog publi- med skolelever för att höja intresset kens mottaglighet för ny musik – även för konstmusik. Centerpartiet vill att 6. den som kräver mer av sina lyssnare samarbetet mellan olika samhällsaktö- Hur skulle ni vilja åstad- – större än vad många tror. Så ja, visst rer ska bli starkare, bland annat för att komma bättre arbetsvillkor behöver Sverige nyskriven konstmusik, skapa bättre förutsättningar för olika för konstmusiktonsättare? gärna av kvinnliga tonsättare. kulturformer att utvecklas. Lars Ohly (V) 5. Gunilla Carlsson (S) På vilket sätt kommer si- Vi vill stärka de fria grupperna och Framförallt genom att öka antalet arrangörerna, detta kommer att stärka arbetstillfällen vilket ska ske genom tuationen för den samtida även den nutida konstmusiken. att nivåerna på anslagen höjs så att konstmusiken att föränd- anordnare och institutioner kan anlita ras om ni vinner valet? Lena Adelsohn Liljeroth (M) tonsättare i högre grad.

Lars Ohly (V) Jag har under min tid som minister Tina Ehn (MP) varit angelägen om att se över och Ingen kulturpolitisk reform utan ompröva kulturpolitiken där så är Vi arbetar med att förstärka kultur- mer pengar. 1 % av statsbudgeten till nödvändigt, men också att slå vakt om skapares arbetsvillkor, där ingår även kulturen varje år skulle ge cirka 1,7 verksamheter och ersättningssystem frågor om trygghetssystem. Vi har även miljarder mer att fördela till konst och som fungerar väl. Vi kommer bland lagt mer resurser i våra budgetförslag kultur i landet. I detta ryms natur- annat att arbeta vidare med Skapande till olika åtgärder bland annat mer ligtvis också bättre förutsättningar för skola och kultursamverkansmodellen, resurser till musik/teater och dans- konstmusiken. där ju konstmusiken har en given plats. alliansen.

Tina Ehn (MP)

Det är förstås inte en enkel fråga att besvara, men då vår ambition är att fler ska få mer kultur i sina liv, och att kulturskapares villkor ska förbättras, så kan det ändå vara något slags svar.

Ulf Nilsson (FP)

Se svar fråga 7.

Per Lodenius (C)

Vi kommer att arbeta för att alla ska få möjlighet att ta del av musik och annan kultur. Det inkluderar även konstmusiken. Vi vill också att »Skapande skola« ska utvidgas till att omfatta förskola och gymnasium, vilket skulle ge ökade möjligheter för tonsättare av konstmusik att arbeta tillsammans

10 TONSÄTTAREN NR 2 • 2014 tio frågor om kultur

Ulf Nilsson (FP) kulturarbetare har F-skattsedel är det 7. väsentligt att de som egenföretagare nu Se svar fråga 7. I dag går ca 90–95% av är garanterade att under de första 24 det offentliga musikstödet månaderna få en sjukdomsgrundande Per Lodenius (C) till institutioner, medan inkomst (SGI) som minst motsvarar 5–10% går till det fria jämförelseinkomsten. Det är viktigt att Vi vill skapa förutsättningar för detta även omfattar småföretagare som musiklivet som drar lika konstmusiktonsättare, liksom för startar mindre aktiebolag. andra kulturutövare, att få drägliga många lyssnare. Hur vill Det är viktigt att i den parlamen- livsvillkor och möjligheter att utöva sin ni arbeta för att musikin- tariska socialförsäkringsutredningen konst utan att ekonomiskt behöva stå stitutionerna i högre grad (klar januari 2015) särskilt upp- på ruinens brant. För detta krävs att vi skall integrera frilansande märksamma dem som inte har fast tittar på såväl skatter som villkor för tonsättare och musiker i anställning eller är kombinatörer, dvs. företagande men också anpassningar sin ordinarie verksamhet? både anställda och egenföretagare, till av samhällets trygghetssystem så att exempel många i musikbranschen. de tar rimlig hänsyn till konstnärernas Lars Ohly (V) Man bör hitta ett system där även speciella arbetsvillkor och livssituation. oregelbunden inkomst räknas in när Ofta har man svårt att kvalificera sig det gäller till exempel föräldrapenning för A-kassa eller sjukförsäkring, vilket Genom nivåhöjning av anslagen och sjukpenning. gör att man befinner sig i en svår si- till kultur till minst 1 % av statsbud- Folkpartiet vill bygga ut allianserna tuation om man blir sjuk eller inte har geten per år skapas utrymme för att inom musik-, konst- och scenområ- några uppdrag. Detta vill vi se över. fler institutioner kan anlita frilansande det. Syftet med alliansmodellen är att musiker och tonsättare. utveckla matchning och arbetsförmed- Gunilla Carlsson (S) ling samt att stimulera den konstnär- Tina Ehn (MP) liga utvecklingen på området. Reger- Vi vill att alla kulturskapare, inklu- ingen satsade år 2008 22 miljoner på sive konstmusiktonsättarna, ska ha bra Vi är väl medvetna om att det fria att bygga ut musikalliansen. arbetsvillkor, det är därför vi vill stärka kulturlivet är oerhört viktigt för De nya reglerna för scenkonstpen- kulturskaparnas ställning, se svar fråga 3. hela Sverige. Vi har också avsatt mer sionerna kommer dels att innebära att resurser än alliansregeringen till det det finns möjlighet till omställning och Lena Adelsohn Liljeroth (M) fria kulturlivet. Vi behöver stimulera karriärväxling för yrkesgrupper som av samverkan mellan institutionerna och konstnärliga och fysiska skäl inte kan Vi brukar ju från Alliansens håll ofta de fria konstnärerna. Det kan göras arbeta inom sina konstnärliga yrken lyfta fram arbetslinjen och det vill jag på flera sätt, till exempel genom att till 65 år, dels att medel som frigörs ge- göra även här. I grunden handlar det rikta stöd till specifika projekt som nom övergången till ett nytt pensions- om att orkestrar, konserthus och andra involverar såväl institutioner som det system kan användas till kvalitetsför- beställer och uppför verk av samtida fria kulturlivet. Det finns ett stort stärkningar på scenkonstområdet. tonsättare och att man betalar rimlig kulturpolitiskt värde av att upplåta de ersättning för detta. En viktig fråga traditionella scenerna till nyskapande Per Lodenius (C) tror jag är institutionernas arbete med konst. att möta sin publik på nya sätt och Vi vill se en bredd i institutionernas nå nya publikgrupper. Sedan är det Ulf Nilsson (FP) utbud. Samtidigt så ska politiken inte givetvis viktigt att vi slår vakt om de blanda sig i det direkta innehållet. Vi stipendieordningar som finns och sist, Svar fråga 5–7: Många musikskapare ska ha en armlängds avstånd från de men inte minst, att fler aktörer även är småföretagare och regeringen har konstnärliga prioriteringarna. utanför den offentliga sfären anlitar gjort många viktiga förenklingar för och samarbetar med tonsättare. dem. Mot bakgrund av att nio av tio

TONSÄTTAREN NR 2 • 2014 11 tio frågor om kultur

Gunilla Carlsson (S) Lars Ohly (V) Gunilla Carlsson (S)

Vi tycker det är viktigt att institutio- Med högre anslag till kultur kom- Vi tycker att Skapande skola brister nerna samarbetar med det fria musik- mer också portföljen till lokala och i detta avseende, och vill se över hur livet och detta är en fråga som vi, om regionala kulturprojekt bli större. Den Skapande skola arbetar med utövande vi vinner valet, vill ta upp en dialog som inte inser vikten av höjda anslag konstnärer inom alla konstområden. kring. kommer heller aldrig att vara trovärdig i strävan efter fler arbetstillfällen för Lena Adelsohn Liljeroth (M) Lena Adelsohn Liljeroth (M) tonsättare och andra konstnärer. Kultursamverkansmodellen har givit På många håll finns önskemål och även Tina Ehn (MP) kommuner och regioner en ökad behov av ökade offentliga medel – inte frihet, men också ett ökat ansvar för minst hos institutionerna. Jag tror inte Vi har konsekvent föreslagit mer medel hur man hanterar de statliga stöden att det är en väg framåt att omfördela till kultursamverkansmodellen efter- till kultur. Jag upplever inte att det medel från institutionerna till andra hand som fler regioner gått in i den. från statligt håll finns några särskilda aktörer. Vi har dock under min tid Modellen får inte bli en modell för hinder för kommuner och regioner att som minister gjort flera insatser för neddragningar på kulturområdet utan anlita tonsättare och andra konstnärer att stärka det fria musiklivet. Det stöd tvärtom, en modell för att kulturen ska i sin verksamhet utan som i så många till det fria musiklivet som Statens växa. Vi vill gärna uppmuntra samar- andra sammanhang handlar det om kulturråd fördelar har förstärkts i flera bete mellan skolan och kulturen, och resurser och prioriteringar. omgångar och de medel som frigjordes i vår skolpolitik lyfter vi frågan om i och med nedläggningen av Rikskon- kulturens roll för bildning. serter har kommit det fria musiklivet 9. till del, både via Statens musikverk och Ulf Nilsson (FP) Lyssnar du själv på sam- via Statens kulturråds bidragsgivning. tida konstmusik? Har du Vi har inrättat Musikalliansen som Vi vill fortsätta bygga ut satsningen ger frilansande musiker en ekonomisk Skapande skola, vilket ger elever möj- någon favorittonsättare? trygghet och vi har även skapat Kul- lighet att möta kulturskapare. För oss turbryggan som riktar sig till kultur- är det viktigt att alla barn ska få möta Lars Ohly (V) området brett, men där det experimen- de olika konstarterna under sin skoltid. tella och nyskapande ska stå i fokus. Skapande skola ska därför byggas ut Jag lyssnar mest på klassiskt och punk/ Vi har i våra riktlinjer till myndigheter och bli en naturlig del för alla elever, i rock, men har också lyssnat på Hans och institutioner förtydligat att man ska alla skolor. Abrahamsens »Snö« som var en häftig samverka med andra – det kvarstår. Dä- ljudupplevelse. remot tycker jag inte att staten i sin bi- Per Lodenius (C) dragsgivning ska detaljstyra hur denna Tina Ehn (MP) samverkan ska se ut. Vi vill att kulturstöd oftare omprövas så att mer resurser finns för att stödja Det händer att jag gör, men jag har nya idéer och yttringar inom kultur- ingen särskild favorit. 8. området både nationellt och regionalt. Hur vill ni arbeta för att Vi vill också göra det billigare för Ulf Nilsson (FP) företag att köpa olika typer av konst kommuner och regioner och att mer pengar ska avsättas till det Jag tycker dels om jazz att dansa till enklare skall kunna an- regionala kulturlivet. som New Orleans, men också mera lita tonsättare och andra modern jazz, till exempel Nils Land- konstnärer i sin ordinarie gren och Rigmor Gustafsson. När det verksamhet? gäller klassiskt har jag blandad smak,

12 TONSÄTTAREN NR 2 • 2014 tio frågor om kultur

Jag upplever inte att det från statligt håll finns några särskilda hinder för kommuner och regioner att anlita tonsättare och andra konstnärer i sin verksamhet utan som i så många andra sammanhang handlar det om resurser och prioriteringar.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

men lyssnar särskilt gärna på Mozart Per Lodenius (C) och Schubert. Jag är tyvärr inte särskilt 10. hemmastadd i modern konstmusik. Vilket konstnärligt uttryck Dans! I alla dess former. På scen, på kan du personligen inte film och egen utförd. Per Lodenius (C) leva utan? Gunilla Carlsson (S) Vilken musik jag lyssnar på har att Lars Ohly (V) göra med i vilket sammanhang och Jag tycker om många olika sorters i vilken stämning jag befinner mig i. konstnärliga uttryck inom både konst, Där har också samtida konstmusik en »Utan musik skulle livet vara ett miss- musik, scenkonst och litteratur. Ska jag klar plats. För mig är det inte viktigt tag«, Friedrich Nietzsche. Men egent- nämna något särskilt, så blir det nog vem som komponerat musiken utan ligen kan jag inte vara utan litteratur, scenkonst, och då framförallt teater. vad musiken ger mig. teater eller bildkonst heller. Lena Adelsohn Liljeroth (M) Gunilla Carlsson (S) Tina Ehn (MP) Om litteraturen kan räknas som ett Jag lyssnar på många olika sorters mu- Dans, teater, poesi, musik och att få »konstnärligt uttryck« så blir detta sik. När det gäller nutida konstmusik, skapa själv – gärna genom slöjd. utan tvekan mitt svar! Men det är så tycker jag Beata Söderberg Quin är också känt att jag är en stor operavän! en spännande musiker och tonsättare. Ulf Nilsson (FP)

Lena Adelsohn Liljeroth (M) Många konstarter är viktiga för mig. Allra störst betydelse har dock littera- Svårt att peka ut en favorittonsättare tur, teater och film. Naturligtvis kan men jag har flera gånger fått möjlighe- jag inte heller föreställa mig en värld ter att lyssna till Sven-David Sand- utan musik. ström och Karin Rehnqvist.

TONSÄTTAREN NR 2 • 2014 13 valfråga

Årets viktigaste valfråga – finns den inom miljöpolitiken, välfärden, det sociala strukturerna eller kulturen? Tonsättaren frågade några musikprofiler vad de tyckte.

Vilken är årets viktigaste valfråga? i EU-valet? i riksdagsvalet?

Nils Spangenberg, konstnärlig ledare, Vadstena-Akademien

Vilken är årets viktigaste valfråga: i EU-valet? – Att minska de främlingsfientligas och ra- sisternas inflytande i Europa. Det vill säga att stoppa fascismen. i riksdagsvalet? – Samma sak fast i Sverige, men dessutom att återupprätta en kulturpolitik av rang! ......

14 valfråga

Tebogo Monnakgotla, tonsättare, ett betydligt mer djuplodande och mångfacet- medlem i Kulturrådets styrelse terat sätt än idag. Räkna och mäta måste vi förstås göra, men med konsten som bas garan- Vilken är årets viktigaste valfråga: teras att det mänskliga perspektivet alltid finns i EU-valet? med och att varje fråga belyses från flera håll. – Miljöfrågan är absolut viktigast. Den är ju Ett exempel är vården. En konstnär hade så akut. Jag tycker att det är tråkigt att det går ett residens på ett västsvenskt sjukhus. Efter så mycket trender i vilka frågor som får fokus att ha följt verksamheten ett tag gjorde hon en från val till val och miljöfrågan verkar komma installation som innebar att alla medarbetare lite i skymundan just nu, men det går ju inte att skulle tillbringa en arbetsdag på en brits på komma ifrån att den är en ödesfråga. akuten. Personalen fick helt nytt perspektiv på i riksdagsvalet? sitt arbete och genomförde många förbättringar Se ovan. efter det...... Inom skolan är kulturen både ett mål och ett medel. Genom konstnärliga upplevelser Sara Hammarström, flöjtist i Norrbotten stärks eleverna i sitt växande som människor. Neo, Pärlor för svin med mera Dessutom är estetiska ämnen utmärkta redskap för att utveckla allt från matematiskt kun- Vilken är årets viktigaste valfråga: nande till läsförståelse och empatisk förmåga. i EU-valet? Inom omsorgen är kulturen ett bra verktyg – Att EU ska sluta upp att ägna sig åt detaljer för att hålla sinnena öppna och kroppen igång. som länderna kan klara av själva, utan istället Jag har med egna ögon sett det forskningen ägna sig åt sådant som kräver samarbete över visar, att konstnärliga uttryck bland annat gränserna. Som till exempel miljö, brottslighet når bortom demens. Även mycket förvirrade och migration. personer kan piggna till och plötsligt uttrycka i riksdagsvalet? sig klart och tydligt sedan de fått en dos mu- – Att se till att det svenska samhället inte fal- sik. Samma sak händer personer med mentala ler isär. En rejäl satsning på bildning och kultur funktionsnedsättningar. Kulturella uttryck i en likvärdig skola är det bästa sättet att skapa hjälper dem att spränga sina gränser. gemenskap mellan samhällsgrupperna. För utveckling av svenskt näringliv är kul- ...... turen en tillgång både som etableringsfaktor för eftertraktade medarbetare, som ett medel Helena Wessman, chef för Göteborgs för utveckling av medarbetarnas kreativitet symfoniker, tillträdande chef för och som plattform för fördjupade kund- och Berwaldhallen leverantörskontakter. Jag är överygad om att ett starkt kulturliv Vilken är årets viktigaste valfråga? också kan inverka positivt på arbetsmarkna- – Jag ger samma svar på båda frågorna: den. Alla ungdomar som har svårt att jobb Kulturen. – lyssna till deras drömmar och hjälp dem att EU har tydligare tagit grepp om detta viktiga uttrycka sig konstnärligt, som ett steg på vä- område än rikspolitiken, som reducerat kul- gen för dem att själva skapa sig en framtid. Ef- turen till i bästa fall en mysighetsfaktor och i fekten kan bli såväl stärkt självkänsla och ökad värsta fall en ickefråga. Det ser jag som ett all- kreativit, som ett växande småföretagande. varligt feltänk. Tillgången till kultur är en demokratisk Om vi tar avstamp i konsten som redskap fråga. Både för att det är allas rätt att uttrycka för att pröva perspektiv och förhållningssätt sig konstnärligt och konsumera kultur och för kan vi ta oss an de stora samhällsfrågorna på att kulturen är ett av demokratins fundament.

TONSÄTTAREN NR 2 • 2014 15 valfråga

Genom konsten reflekterar vi över till- och styrfart. Ett positivt exempel var varon, vi bearbetar våra känslor, får del Kulturbryggans utlysning till förstudier av andras livsuppfattning och övar vår inför Creative Europe, vilket vi hoppas förståelse och empati. Genom konsten kommer att kunna upprepas. kan vi uttrycka det riktigt svåra och i riksdagsvalet? spetsa till resonemangen. Genom kon- Vi som arbetar med promotion på sten kan vi slappna av. internationella mässor vet att det fria Miljon- Kort sagt får vi genom konsten svenska musiklivet fortfarande håller en vara människor fullt ut och det rustar enormt hög internationell klass i en rad belopp till oss får det demokratiska samtal som genrer, långt ifrån bara pop, rock, elec- är så viktigt att för att samhället ska tronica utan också nutida konstmusik, kroppsligt fungera. Därför tycker jag att kulturen jazz, folk- och världsmusik med mera. ljudprojekt är den viktigaste valfrågan. Vi menar dock att detta långt ifrån är ...... ett självspelande piano och att mycket lite i dagens musikpolitik stödjer förny- Arvsfonden har beviljat else, utveckling och återväxt. Uppropet 2 626 000 kr till det Ett fritt musikliv för alla (som bland konstnärliga och tekniska andra Musikcentrum Riks, Väst, Syd projektet »Rörelsedriven och Öst står bakom) pekar på att bara ljudkonst.« 10 procent av offentliga medel går till det fria musiklivet medan 90 procent Audioramas tvärvetenskap- liga projekt med arbetsnam- går till institutionerna. Och vi menar net »Rörelsedriven ljudkonst« att ett avsevärt tillskott till just de fria iscensätts tillsammans med Ragnar Berthling, verksamhets- musikerna och arrangörerna skulle få musiker och textförfattare med ledare Musikcentrum Öst en enorm betydelse för publiken, åter- intellektuella funktionshinder. växten, kontinuiteten men också för en Planen är att skapa ett interak- Vilken är årets viktigaste valfråga: större internationell marknad inom en tivt rörelse- och ljudkonstverk där besökarnas rörelser skapar i EU-valet? rad genrer. Och naturligtvis för insti- ljud, musik och text. Koreogra- – Creative Europe, som ersätter den tutionerna som är helt beroende av ett fen Anna Källblad kommer att gamla stödordningen ger nya förutsätt- kreativt inflöde också utifrån • samla in en kunskapsbank om ningar för nätverksbyggen och europe- kroppens rörelseförmåga sett iska kultursamarbeten. Där kan även ur olika perspektiv, vilken kom- mindre aktörer ha möjlighet att formu- mer att överföras till det tek- lera en internationell europeisk strategi. niska ramverk som utvecklas av den tekniska producenten Men för att detta skall få fortsätta att Marcus Wrangö. Text- och ljud- utvecklas är det oerhört viktigt att inte materialet till verket produce- kulturfientliga partier på högerkanten ras av medarbetarna på Medis5 får mandat nog att skjuta denna process tillsammans med Kapellet och i sank. Naturligtvis är det också viktigt projektets dramaturg Magnus att den nationella kulturpolitiken kan Bunnskog. Verket kommer att installeras fungera som smörjmedel för att större på Audiorama på Skeppshol- samverkansprojekt skall kunna få tyngd men och skall under projektets tredje år gå ut på turné med en motsvarande teknisk rigg.

16 TONSÄTT AREN NR 2 • 2014 Kulturellt undantag möjligt i frihandelsavtal

NOTISER F F Kulturellt undantag oto : F r eddie Sa n d oto : Ma rco Fekli stoff möjligt i frihandelsavtal ström

Läckta uppgifter från förhandlingarna mellan EU och USA gällande frihandelsavtalet tyder på att ett kulturellt undantag kan komma att accepteras. Det rappor- terar ECSA:s generalsekreterare Lucie Mattera.

Frihandelsavtalet mellan Euro- taljer är kända för allmänheten. pa och USA – Transatlantic Tra- Det finns en rådgivande grupp de and Investment Partnership av intressenter men det är tvi- (TTIP) – handlar i huvudsak om velaktigt vad de har för mandat att minska handelshindren över att påverka förhandlingarna, och Jesper Nordin och Fredrik Högberg. Atlanten, vilket potentiellt kan där återfinns ingen representant medföra ökade vinster och möj- för den kulturella sektorn. ligheter för företag i denna del av läckta dokument från för- av världen, samt friare rörlighet handlingarna, framstår det dock Nordin och Högberg av arbetskraft. som att ett kompromissförslag eftersom man på goda grun- kommer att accepteras av par- der kan anse att kulturella varor terna; det kulturella undantaget nominerade till och tjänster inte bör betraktas skall komma att gälla i just denna på samma sätt som övriga va- förhandling (främst har diskus- Nordiska rådets ror och tjänster, infördes i EU på sionerna rört den audiovisuella franskt initiativ 1995 ett »excep- sektorn). Däremot vill EU kunna tion culturelle«, med avsikt att i använda sig av denna sektor i musikpris internationella handelsavtal un- framtida förhandlingar. Diskus- danta kulturområdet. Förhand- sionerna har även behandlat hu- Tonsättarna Jesper Nordin och Fredrik Högberg är lingarna mellan EU och USA hålls ruvida immateriella rättigheter – nominerade till Nordiska rådets musikpris. I oktober bakom lyckta dörrar, och få de- till exempel copyright – ska ingå i avtalet, men här verkar snarare kan någon av dem kamma hem äran och 350 000 amerikanerna bli påverkade av danska kronor. europeisk praxis än tvärtom. det förefaller dock inte som Jesper Nordin, som i april upp- samt »Eerik XIV« av Mikko Hei- omöjligt att ett nyvalt parlament märksammades med en ton- niö och Juha Siltanenm, från kan välja en annan hållning i båda sättarweekend på Konserthu- Färöarna: »Barbara« av Trón- På nya poster dessa frågor; ett frihandelsavtal set i Stockholm, är nominerad dur Bogason, från Island: »So- Karsten Dyhrberg Niel- av denna magnitud är ett rör- för verket »Frames in transit«, lar5: Journey to the Center of sen, som efter sommaren ligt mål som omfattar stora de- skrivet för och framfört av Trio Sound« av Hugi Guðmunds- tillträder som vd för STIM. lar av europeiskt näringsliv, och Trespassing och Västerås Sin- son, Hilmar Jensson, Sverrir kulturen kan komma att bli en li- fonietta. Fredrik Högberg är Guðjónsson, Matthias Hemstock Anna-Lena Laurin, som ten men viktig bricka i ett större nominerad för sin pianokon- och Joshue Ott samt »Undir te- blir Camerata Nordicas spel. Ännu finns ingen bestämd sert »Ice Concerto«, som hade kur yfir« av Hildur Guðnadóttir, composer-in-residence tidsgräns för avtalets slutföran- premiär på Norrlandsoperan. från Norge: »Constructing Jung- säsongerna 2014/2015 de, men sannolikt sker det någon Övriga nominerade till mu- le Books« av Øyvind Torvund samt 2015/2016. gång under 2015. Nästa förhand- sikpriset är – från Danmark, samt »Lion« av Marius Neset. lingsomgång äger rum 19–23 »Balladeering-Time-Decem- Vinnaren offentliggörs och Andrea Tarrodi och Mar- maj, i hemlighet, i Bryssel. ber Song« av Jakob Bro samt priset delas ut den 29 oktober cus Wrangö, som är nya Text: Lucie Mattera, general- »Black Box Music« av Simon på en ceremoni i Stockholm i ledamöter i FST:s styrelse. sekreterare ECSA, sammanfattad Steen-Andersen, från Finland: samband med Nordiska rådets av Martin Q Larsson »Jong« av Lotta Wennäkoski session.

17 Nya tongångar

Anders Lind, »Voices of Umeå part III: Everybody scream!!!«, Uruppförandet Norrlandsoperan 24 maj foto : Pe r Mela n de Tredje delen av »Voices of Max Maestro. Varje grupp i kö- Umeå« inkluderar tusentals ren/folksamlingen kan läsa sin elektroniskt bearbetade röster, stämma på en skärm och begri- 300 sjungande Umeåbor samt per via lättförståeliga symbo- interaktiva instrument. Vad är ler hur de ska sjunga. Jag ville din tanke med detta jätteverk? bort från det traditionella parti- – Mitt syfte med projektet har turet och skapa ett intuitivt no- varit att utforska rösten som ut- tationssystem, mer inspirerat trycksmedel tillsammans med av spelvärlden. Det har funge- ny teknik. Jag ville involvera rat förvånansvärt bra då vi har vanliga människor, som inte har repeterat. Vi repar med varje skolat sig i musik, i komplexa grupp för sig, så först på genre- verk. För detta syfte föll det sig pet kommer alla komponenter naturligt att använda just rösten att mötas. Då även de ljud som som verktyg och instrument. sedan 2013 har spelats in på interaktiva röstinspelningsinstal- Hur går du till väga för att få lationer runtom i Umeå. alla dessa människor att låta som du vill? Hur kommer det att låta? – I programmet Max MSP har – Kraftfullt, skoningslöst och jag utvecklat ett animerat nota- uttrycksfullt, med glimtar av tionssystem, en slags elektro- eftertanke och melankoli. nisk dirigent som jag kallar The

Jag ville bort från det traditionella partituret och skapa ett intuitivt notationssystem, mer inspirerat av spelvärlden.

Se även avdelningen Instrumentet på sidan 20 för att läsa mer om de interaktiva instrument som används under konserten.

www.composersradio.se www.fst.se

Composer’s Radio sänder ny varvas med repriser och läggs ut på gå med i gruppen Composers Radio musik av svenska tonsättare, huvud- FST:s webbsida varje lördag. Sweden på Facebook. Composer’s sakligen komponerad de senaste tio lyssna varje lördag på: www.com- Radio finns även som app för iPhone åren. Producent för programmen posersradio.se eller www.fst.se. och iPad. är Paulina Sundin och programvärd där kan du också prenumerera på är Jamie Fawcus. Ett nytt program Composer’s Radio som podcast och

18 konsertkalendarium

Henrik Denerin, Das Ende ei- Rolf Martinsson, Orchestral Tobias Broström, Twilight 07 31 nes Wintermärchens, ensemble Songs on Poems by Emily maj 29 – for Strings & Percussion aleph, 18.00, Theatre Dunois, Dickinson (high version), (Swiss Rolf Martinsson, Till skuggan (2001/2014), Nordiska Ung- Paris, Frankrike. premiere), Lisa Larsson, Roland 23 av en verklighet (Karin Boye), domsorkestern, 18.00, Lunds Pöntinen, Zürichsee Festival, (Dutch Premiere), Lisa Larsson, Stadshall, Lund. Uruppförande Zürichsee. Rubens Quartet, Musis Sacrum, Juni Arnhem, Holland. 07 Rolf Martinsson, Open Mind, Ragnar Grippe, Crushing Juli Helsingborg Symfoniorkester, Rolf Martinsson, Airy Flight, 02 Silence, 22.30, New York Elec- Stefan Solyom, Konserthuset, 23 Håkan Hardenberger, Chamber Ulrika Emanuelsson, Kore, tronc Music Festival, New York. Helsingborg. Orchestra of Lapland, John 04 Lunds Domkyrkas Koralkör, Uruppförande Storgårds, Korundi House of 18.00, Ventlinge kyrka, Öland. Rolf Martinsson, Garden of Culture, Rovaniemi. 25 Thomas Bjelkeborn, Great Devotion, Lisa Larsson, Musica Sven Hagvil, All days are nights 12 White Open, 19.00, Niu: espai Vitae, Nathalie Stutzman, Kon- Paula af Malmborg Ward (text: 06 to see till I see thee (Sonnet Nr. artístic, Barcelona. serthuset, Växjö. Uruppförande 23 Karin Klingenstierna), MAREA, 43), John Sheppard Ensemble, Sofia Jernberg, Norrbotten Freiburg, 19.00, Kirche St. Hila- Benjamin Staern, The threat of Rolf Martinsson, Garden of NEO, Norrbotten Big Band, rius, Ebnet, Freiburg, Tyskland. 26 12 war, Helsingborgs Symfo- Devotion, Lisa Larsson, Musica 22.30, Studio Acusticum, Stora niorkester; Jesper Nordin, Vitae, Nathalie Stutzmann, Salen, Piteå. Uruppförande Henrik Denerin, Das Ende ei- dirigent., 19.30, Konserthuset, Palladium, Malmö. 08 nes Wintermärchens, ensemble Helsingborg. Klas Torstensson, Sieben mal aleph, 19.00, Theatre des Arts / Rolf Martinsson, Garden of 24 NEO, Norrbotten NEO, 17.00, on the occasion of the Festival 27 Tobias Broström, Transit Devotion, Lisa Larsson, Musica Acusticum, Piteå. Uruppförande d’Aujourd’hui à Demain, Cluny 13 Underground, BBC Symphony Vitae, Nathalie Stutzmann, , (Saône & Loire) - Frankrike. Orchestra, Rumon Gamba dir., Söderportkyrkan, Tingsryd. Kim Hedås, Silent plan, Norr- 14.30, BBC Maida Vale Studios, 24 botten NEO, 17.00, Acusticum, Rolf Martinsson, Bridge Delaware Road, London. Rolf Martinsson, Garden of Piteå. Uruppförande 19 – Trumpet Concerto No. 1, 28 Devotion, Lisa Larsson, Musica Håkan Hardenberger, Boston Ulrika Emanuelsson, KORE, Vitae, Nathalie Stutzmann, Benjamin Staern, Bells and Symphony Orchestra, Andris 14 Koralkören, 17.00, Domkyrkan, Konserthuset, Vara. 24 Waves; svensk premiär, Chris- Nelsons, Tanglewood Music Lund. Uruppförande tian Karlsen; Norrbotten NEO, Festival, Tanglewood. Tebogo Monnakgotla, Stråktrio 17.30, Studio Acusticum, Piteå. 30 Ulrika Emanuelsson, Kore, tillägnad Trio ZPR, Trio Zilliacus 14 Koralkören, 18.00, Domkyrkan, Persson Raitinen: Cecilia Zil- Stefan Pöntinen, Contempla- Lund. Uruppförande Augusti liacus, violin Johanna Persson, 24 tion, Ulla Olsson, 18.00, Sankt viola Kati Raitinen, cello, 18.30, Anna-Lena Laurin med text av Johannes kyrka, Malmö. Prins Eugens Waldemarsudde, Anna-Lena Laurin, Quests, Git- 02 Björn Ranelid, Gud är inte stum, 15 ta-Maria Sjöberg, Malmö Opera Stockholm. Stefan Pöntinen, Iron Will, Ulla Gitta-Maria Sjöberg, Christine Symfoniorkester, 13.00, Malmö 24 Olsson, 18.00, Sankt Johannes Bengtsson-Lumio, 17.45, Kors- Arena, Malmö. Uruppförande kyrka, Malmö. holm Chamber Music Festival, Korsholm, Finland. Oktober Kjell Perder, Kom till mig, Ars Anders Lind, Voices of Umeå Rolf Martinsson, Garden 15 longa, 19.00, Enskede kyrka, Mats O Hansson, Trialogue I, 24 part III: Everybody scream!!!, 02 of Devotion, Lisa Larsson, Stockholm. Uruppförande 09 Gageego, 19.00, Kalvfestivalen, 19.00, Norrlandsoperan, Umeå. Helsingborgs symfoniorkester, Uruppförande Kalv. Ulf Grahn, Three Aspects of Stefan Solyom, Konserthuset, 21 the River, Barbro Dahlman, Helsingborg. Rolf Martinsson, Airy Flight, Rolf Martinsson, Suite for 20.00, Trinity Chapel, Berkeley, 16 Woodwind Quintet, Crusell- 28 Håkan Hardenberger, City Tobias Broström, Lucernaris California. kvintetten, Östergötlands of Birmingham Symphony 03 – Concerto for Trumpet, Live Orchestra, Andris Nelsons, Musikdagar & Linköpings kam- Anna-Lena Laurin med text av Electronics & Orchestra, Ko- Symphony Hall, Birmingham. marmusikfestival, Linköping. 22 Björn Ranelid, Gud är inte stum, mische Oper Orchester, 19.00, Gitta-Maria Sjöberg, Mona Kon- Komische Oper, Berlin. Maria Lithell Flyg, In and Out, Rolf Martinsson, Capriccio, tra, 18.00, Nordic Voice Festival, 18 Peter Sheppard Skaerved, Eric 28 Norrköpings Symfoniorkester, Henrik Denerin, Im Denken Strömsbruk. Ericson Hall, Skeppsholmskyr- 19.00, De Geerhallen, Norrkö- 04 unterwegs, Ensemble Hakata, ping. Uruppförande kan, Stockholm. Anna-Lena Laurin med text av 18.00, Hamarikyu Hall, Tokyo, 23 Nils Ferlin, Ser du, Gitta-Maria Japan. Uruppförande Mikael Forsman, Hymn för Rolf Martinsson, Landscape, Sjöberg, Mats Jansson, 17.45, 18 Peter Sheppard Skaerved, Eric 29 Mollösund, Ensemblen Innan Rolf Martinsson, New songs Nordic Voice Festival, Ströms- Ericson Hall, Skeppsholmskyr- hav, Anna Svensdotter, Joar 17 for soprano, cello and string bruk. Uruppförande kan, Stockholm. Skorpen och Christian Berg, orchestra (invigning av 18.00, Mollösunds kyrka, Mol- Anna-Lena Laurin, text Anna- den femte cellobiennalen i lösund. Uruppförande 23 Lena Laurin, Quests, version for Amsterdam), Lenneke Ruiten, soprano and piano, Gitta-Maria September Jakob Koranyi, Nederländska Johan-Magnus Sjöberg, Sjöberg, Mats Jansson, 18.00, kammarorkestern, Bas Weigers, 31 Mondo verk för sceniskt piano Rolf Martinsson, Open Mind, Nordic Voice Festival, Ströms- 04 Muziekgebouw, Amsterdam. i fem satser, Fredrik Schützer, Helsingborg Symfoniorkester, bruk. Uruppförande Uruppförande 17.00, Universitetsaulan, Lund. Stefan Solyom, Konserthuset, Uruppförande Helsingborg.

TONSÄTTAREN NR 2 • 2014 19 Föreningen Svenska Tonsättare Box 170 92 104 62 Stockholm B

instrumentet

Elektronik i cykelhjulet. Röster som dyker upp både i

TEXT • Anna Hedelius handfat och byrålådor. FOTO • Elin Berge

The Drawer Septet är en sjungande byrå.

oices of Umeå part III: Everybody av cykelhjul, tvättställ och byrålådor. » scream!!!« heter det avslutande verket – Den som snurrar på cykelhjulen hör elek- Vi det stora projektet Voices of Umeå Den som troniska bearbetade röster. I tvättstället är det som tonsättaren Anders Lind iscensätter på snurrar på vridning av varm- och kallvattenkranen som Norrlandsoperan i Umeå den 24 maj (läs mer gör att det låter. Byråns sju lådor kan var för om detta i avdelning Uruppförandet på sid 18). cykelhjulen sig alstra fyra olika toner. Volymen ökas när Förutom 300 sjungande, talande, skrikande hör elek- lådan dras ut, berättar Anders Lind. och allmänt låtande umeåbor och tusentals in- troniska Efter konserten på Norrlandsoperan kom- spelade och elektroniskt bearbetade röster an- bearbetade mer de alternativa instrumenten att packas vänds tre interaktiva instrument, som Anders ihop och forslas ned till Berlin där de under Lind utvecklade till projektets andra del, »Sing- röster. perioden juli-oktober ställs ut på Felleshus på ing Instruments!!« Instrumenten är tillverkade Anders Lind det nordiska ambassadområdet •