Finansiering Av Arkiv Intäkterna Från Deponeringen Räcker Inte För En Stabil Och Långsiktig Finansiering

”Under 2012 fyller Arkivrådet AAS 30 år” Sid 3

1 / 2 0 12 EnARKIV tidning av och för arkivarier och registratorer Tema: Finansiering

Finansiering av arkiv Intäkterna från deponeringen räcker inte för en stabil och långsiktig finansiering

1 Compactus® upgrade Uppgradera ert kompaktarkiv

Vi kan uppgradera ert kompaktarkiv oavsett tillverkare, fabrikat och ålder förutsatt att vagnar räls och golv är hela. Fördelarna med en uppgradering är många varav några är:

● I de flesta fall uppgraderar vi arkivet utan att det behöver tömmas. ● Modern drivning ● Användarsäker ● Accesskontroll (lås utvalda eller alla gångar för publik åtkomst) ● Automatisk ljusstyrning i gångarna (belys endast gången du behöver åtkomst till)

A Member of the Constructor Group

www.constructor.se Vad får arkivet kosta?

Årets första nummer av tidningen Arkiv har temat finansiering. Hur finansierar man en arkivverksamhet? Hur mycket är verksamheten eller samhället berett att betala för sina arkiv? Går det att sätta ett belopp baserat på omsättning, antal anställda, eller typ av dokument – en slags bevarandeskatt? Eller ska man tänka i former av riskpremie beroende på verksamhetens reglering och vilka konsekvenser ett misskött arkiv får för verksamheten? Drabbas verksamhetens övergripande mål negativt om ett viktigt dokument kommer bort eller förstörs? Vilka drivkrafter finns till en sammanhållen förvaltning av viktiga dokument? Handlar det enbart ® om en kostnadseffektiv hantering eller kan arkivet skapa ett värde för verksam- Compactus upgrade heten? Flera artiklar i detta nummer berör olika aspekter av finansiering av arkivverksamhet. Uppgradera ert kompaktarkiv Inom organisationer som är certifierade enligt standarder för kvalitet, miljö eller informationssäkerhet är dokumentstyrning ett viktigt moment. Men dokumentstyrning handlar inte bara om att märka dokument med datum och namn Vi kan uppgradera ert kompaktarkiv oavsett tillverkare, fabrikat och ålder förutsatt att vagnar räls och golv är hela. när de skapas. Dokumentstyrning handlar om att styra informationen under dess Fördelarna med en uppgradering är många varav några är: hela livscykel. Ett ramverk för detta finns i den nya standarden ISO 30300 – Katarina Ekelöf Ledningssystem för verksamhetsinformation – som publicerades i december i fjol. Ordförande Arkivrådet AAS Standarden kommer på svenska senare i år. ● I de flesta fall uppgraderar vi arkivet utan att det behöver tömmas. ● Modern drivning Tidningen Arkiv är ett resultat av ett samarbete mellan flera arkivföreningar. ● Användarsäker Under senare år har det vuxit fram tankar om ett fördjupat samarbete mellan ● Accesskontroll (lås utvalda eller alla gångar för publik åtkomst) arkivföreningarna i vårt land. Dessa tankar har under 2011 lett till en dialog mellan ● Automatisk ljusstyrning i gångarna (belys endast gången du behöver åtkomst till) styrelserna för AAS och Arkivsamfundet. Vad tycker du som medlem om tanken på ett utökat samarbete? Behöver Sverige en handfull arkivföreningar eller bör man på sikt sträva efter att slå samman två eller fler föreningar? Kan vi skapa mer värde för medlemmarna och minska kostnaderna för föreningsadministration? Använd gärna föreningarnas webbplatser för att uttrycka synpunkter, eller passa på att prata med styrelsemedlemmar i samband med något av våra arrangemang.

Under 2012 fyller Arkivrådet AAS 30 år, vilket vi bland annat ska uppmärksamma med en jubileumskonferens i april med tillhörande middag. Jubileumsfirandet kommer att ske i samarbete med Svenska arkivsamfundet som fyller 60 år.

Arkiv Redaktörer: Produktion: Åkesson & Curry Nils Mossberg (FALK),[email protected] Tryckeri: Göteborgstryckeriet Utges av föreningen Svensk Arkivtidskrift. Arkiv är Anders Perlinge (NLA) [email protected] Upplaga: 1 800 föreningstidning för medlemmar i Näringslivets Arkivråd Lars Lundqvist (NLA) [email protected] Adressändring, uppsägning: (NLA), Arkivrådet för arkivverksamma inom statliga Anders Gidlöf (NAF) [email protected] Kontakta respektive arkivförening sektorn (AAS), Föreningen arkivverksamma i Landsting Soili-Maria Olli (FA) [email protected] Annonser: och Kommun (FALK), Näringslivsarkivens Förening (NAF) Karin Englund (FA) [email protected] Alfred Pucek (Åkesson & Curry) och Folkrörelsernas Arkivförbund (FA). Jim Löfgren (AAS) [email protected] [email protected], 08-402 41 58 Ansvarig utgivare: Material som publiceras i Arkiv är skyddat av lagen Petra Dornbusch (FALK) [email protected] Tipsa redaktionen: A Member of the Har du nyhetstips, förslag till artiklar, eller synpunkter på om upphovsrätt. Upphovsrätten tillhör artikelförfattaren Chefredaktör: tidningen? Skicka e-post till [email protected] respektive fotografen. Mångfaldigande, kopiering, över- Constructor Group Mats Janson (Åkesson & Curry) låtelse och så vidare förutsätter tillstånd av upphovsman. [email protected], 08-402 41 47 Hemsida: www.temaarkiv.se Den som skickar in material till Arkiv förutsätts medge Omslagsbild: iStockphoto elektronisk publicering. www.constructor.se 3 LEDARE Innehåll

ARKIV NR 1 2012 LEDARE

INNEHÅLL Vad får arkivet kosta? s. 3

INNEHÅLL s. 4

REPORTAGEDEL 1 Finansiering av arkiv s. 6 Var hör kommunarkiven hemma? s. 8 S.19 REP. DEL 1 REP. Arkiven finns dom? s. 10 ”Kulturkofferten” i Halland 2011 s. 11 Ett lyft för kulturen? s. 12 S.26 KRÖNIKA Lars Lundqvist s. 14 KRÖNIKA REPORTAGEDEL 2 Arkiven - biografens bästa vän s. 16 Kåseri - Carita Rösler s. 19 Sverige vs Finland s. 20 Ingenjörshistoria s. 22 Arkivering av internet s. 24 REP. DEL 2 REP. Lena Nyman s. 26 NOTERAT M.M. Noterat s. 28 S.6 NOTERAT M.M. NOTERAT

4 ARKIV 1/2012 Vi säkerställer bevarandet av er digitala information

• Systemet kan hantera handlingar och • Systemet gör kontinuerliga kontroller metadata i olika format oavsett verk- av de elektroniska handlingarna för att samhetssystem. säkerställa att de inte skadats. • Systemet tillåter migrering och export • Systemet är framtaget i nära dialog oberoende av leverantör. med Riksarkivet och är baserat på OAIS-modellen (ISO 14721:2003). • Den öppna datalagringen kan även anpassas till valfri struktur eller till • Fullt integrerat mot FormPipe Platina etablerade standarder som Moreq2 och FormPipe W3D3 och Dublin Core.

Vi hjälper er att effektivt lösa bevarandet av er information

Kontakta oss på FormPipe Software så berättar vi mer

www.formpipe.se [email protected] 08-555 290 60 LEDARE Finansiering av arkiv Många enskilda arkivinstitutioner skulle kunna hitta fler intäktskällor och få en stabilare och mer långsiktig finansiering. Det menar Per-Ola Karlsson, arkivchef på Centrum för Näringslivshistoria. INNEHÅLL Text Karin Jansson [email protected] REP. DEL 1 REP. näringslivshistoria

för

centrum / KRÖNIKA folmer

michael

foto REP. DEL 2 REP. NOTERAT M.M. NOTERAT Bildväggen finns hos oss. LM-bilden kommer från Ericssons bildarkiv hos Centrum för Näringslivshistoria och har följande metadata:

15 AV 16 SVENSKA näringslivsarkiv drivs När ett företag fortsätter att äga sitt Per-Ola Karlsson. Att ha en löpande i dag som ideella föreningar (Arkiv- material tenderar intresset för det och kontakt med kunden kan i stället ses centrum i Dalarna är en ekonomisk dess historia att öka. Företagen vågar som en ännu fördel – det ger till exempel förening). De flesta är emellertid hy- också i större utsträckning lämna ifrån möjlighet att få in mer material till brider och finansierar sin verksamhet sig materialet – som i många fall kan arkivet. Historien upphör ju inte bara både via statliga och regionala bidrag vara känsligt. De vet att de har fortsatt för att informationen blir digital! samt via intäkter från sina deponenter, kontroll över vilka materialet lämnas eller kunder. ut till och hur det används. Olika EN ANNAN NACKDEL kan vara att företag Modellen med privat finansiering, företag ser emellertid saken på olika helt kan stänga sina arkiv för forskning depositionsmodellen, innebär att sätt. Vissa är oroliga över att lämna ut och att det inte finns några garantier arkiven får intäkter genom att ta betalt materialet, medan andra ser det som en för att företaget för alltid vill ha kvar per antalet hyllmeter som deponenten pr-möjlighet. materialet hos arkivinstitutionen. deponerar hos arkivet. Företaget, eller kunden, lämnar ifrån sig materialet DEN EVENTUELLA NACKDEL som finns med INTÄKTERNA FRÅN ENBART själva depone- men har fortfarande ägande- och depositionsmodellen, är att den kräver ringen räcker emellertid inte för en bestämmanderätten till det. Det finns att arkiven har löpande kontakter med stabil och långsiktig finansiering av både för- och nackdelar med detta. deponenten. verksamheten. De måste komplet- – Fördelarna är framförallt två, – Men det innebär bara en nackdel teras med olika typer av tjänster. En menar Per-Ola Karlsson, arkivchef för den som upplever det som besvär- bastjänst är att värdera, gallra och på Centrum för Näringslivshistoria. ligt att ha en kundrelation, säger förteckna materialet. Centrum för

6 ARKIV 1/2012 Näringslivshistoria tecknar långsik- tiga serviceavtal med kunderna, på olika nivåer som täcker olika behov på kort och lång sikt. Ett serviceavtal kan till exempel omfatta att ta hand om forskarservice, löpande hantera nytt inkommande material och göra research åt företagen. Ett årsavtal kan sträcka sig från 1 000 kronor och På bilden ser vi kassör E Johansson tyngd av ansvaret att dela upp 300.000 kronor i sedan bli i princip hur stort som helst, rätt kuvert. Han har veckolönen för 3800 arbetare vid LM Ericsson Telefonplan framför sig. 1948, Telefonplan beroende på vilka behov företaget har. ”Vissa kanske anser att det ligare kommunicera kontaktuppgifter är ovärdigt att ’sälja’ men det och information om medlemmarna. I NORGE TILLÄMPAS en annan modell finns inga arkivinstitutioner där staten har tagit ansvaret för näringslivsarkiven, och i samråd som får pengar utan att med forskningsvärlden bedömt vilka anstänga sig.” företagsarkiv som är värda att bevara. Men Per-Ola Karlsson menar att den svenska modellen är att föredra. – Erfarenheten har visat att det inte arkivinstitutioner som får pengar utan – Effekterna i Norge har tyvärr är svårt att ta betalt, snarare tvärtom. att anstränga sig. Alternativet är att varit skrämmande tydliga – det är Om vi tar rejält betalt betraktar före- lobba för sin sak hos kommun- och betydligt färre företag som levererar taget oss som en professionell aktör landstingspolitiker. Det är snarare en material till arkiven än i Sverige. Och som erbjuder professionella tjänster. ständig jakt på pengar i konkurrens det är inte säkert att forskarna, som i Vi ska inte uppträda som om vi arbetar med andra kulturinstitutioner, där detta fall utgör ett särintresse, är de ideellt eller är en statlig institution. Det arkiven historiskt sett har varit förlorare. bäst lämpade att avgöra vilka arkiv synsättet har fått ett enormt genomslag som är värda att bevara. för oss, säger Per-Ola Karlsson. VIKTIGT I SAMMANHANGET är också att kommunarkiv, museer eller andra kul- DEN NYA KULTURSAMVERKANSMODELLEN som CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIAS upp- turarvsaktörer förstår att det idag finns började tillämpas i Sverige 2011 kan, drag är att bevara och berätta. Även en väl utbyggd och fungerande regional även om Per-Ola Karlsson medger att berättandet genererar intäkter, i första och central modell för hantering av turerna i Region Halland förskräcker, hand i form av olika historiktjänster. näringslivsarkiv och inte aningslöst vara positiv för finansieringen av de Sedan ett antal år utvecklar och driver nappar på ”erbjudanden” från före- regionala, enskilda arkiven som är centret till exempel ett antal histo- tag att gratis ta hand om deras arkiv beroende av statligt och regionalt stöd. riksajter åt företag som Ica, Ericsson, i ivern att ”rädda” kulturhistoriskt – Spelreglerna för arkiven ändras, Telia Sonera och Unilever. Även intressant material. Då riskerar den med det kan också ses som en möj- inom detta område finns långsiktiga framgångsrika modellen att urholkas lighet. Arkiven tvingas vässa sina driftavtal med kunderna som i sin och alla blir förlorare. Näringslivs- argument inför politikerna, och de får tur bidrar till en stabil och långsiktig arkivens Förening(NA), som har en formaliserad arena på regional nivå kundrelation. samtliga näringslivsarkiv som med- där de kan argumentera och slåss om – Vissa kanske anser att det är lemmar, planerar för närvarande en kakan på samma villkor som andra ovärdigt att ”sälja”, men det finns inga kampanj för att lyfta frågan och tyd- kulturinstitutioner. 

7 LEDARE Var hör kommunarkivet hemma?

Normalt sett är kommunstyrelsen i kommunen också kommunens INNEHÅLL arkivmyndighet. Sedan mitten av 1990-talet har dock flera kommuner valt att göra kulturnämnd, eller motsvarande, till arkivmyndighet. Text Nils Mossberg [email protected] REP. DEL 1 REP.

STOCKHOLM, GÄVLE, UPPSALA, Västerås, Örebro, Karlstad och Eskilstuna är alla exempel på kommuner som har valt att göra kulturnämnden till arkiv-

KRÖNIKA myndighet. Skälen till detta varierar. Hos några har arkivfunktionen flyttats som en följd av att kommunstyrelsens verksamhet koncentreras till styrning och uppföljning. Hos andra kommer flytten som följd av en betoning av arkivets roll som kulturarvsförmed-

REP. DEL 2 REP. lare eller ett tätare ABM-samarbete. Ibland bygger emellertid inte flytten arbetad infrastruktur för att nå både på någon djupare analys, utan är helt nya och traditionella användare. enkelt ett resultat av interna konflikter eller att chefen gjort karriär och då VAD FINNS DET DÅ för nackdelar med att tagit med sig arkivet. tillhöra kulturen? Ett stort problem är Arkivcheferna i nämnda kommu- att kulturnämnden har ett, i kom- ner upplever en närhet till politikerna munkoncernsperspektiv, begränsat som inte finns då kommunstyrelsen synfält och har svårt att se helheten NOTERAT M.M. NOTERAT är arkivmyndighet. Arkivfrågorna ges i arkivfrågorna. Arkivfrågorna är stort utrymme. En annan erfarenhet kommunövergripande och hör som är att politikerna i kulturnämnder, sådana hemma hos en kommun- som i regel är fritidspolitiker, litar på styrelse. Det upplevs också som svårt att de förslag som tjänstemännen lägger få gehör när det behövs ökade resurser fram för dem. Politiker i kommun- som följd av övertagande av sekretess- styrelser är oftare yrkespolitiker och utlämnade, betygsförfrågningar etc. är mer ifrågasättande. Hos en kulturnämnd saknas också Hur stort inflytande arkivet får möjligheten att ha en bredare tillsyn. inom en kommun tycks även bero på Kommunstyrelserna ska ju enligt var arkivet har hamnat rent organisa- kommunallagen ha uppsikt över resten toriskt. De kommuner där arkivet av den kommunala förvaltningen. Det utgör en egen förvaltning upplever att innebär att kommunstyrelsen har ett de har mer inflytande än de kommuner mandat för tillsyn även där det inte där arkivet är en enhet inom en kul- finns uttalat, till exempel i offentlig- tur- och fritidsförvaltningen, biblio- hets- och sekretesslagen. I stora, teksorganisationen eller liknande. Avgjort störst fördelar, och störst intresse och engagemang från politiker, ”Arkivfrågorna är finns i arbetet med att tillgänglig- kommunövergripande och göra arkivmaterial. Samarbetet med biblioteken och i förekommande fall hör som sådana hemma hos museerna underlättar. Här finns möjlighet att utnyttja en bra och in- en kommunstyrelse.”

8 ARKIV 1/2012 Var hör kommunarkivet hemma? ett aktivt ABM-samarbete är att att är ABM-samarbete aktivt ett har som (Eskilstuna) kulturnämnd en liggörande. tillgäng för vägar oväntade och nya hitta att somgör det möjligt flödet informations- kulturella lokala det och bibliotekarier antikvarier, med mötet dagliga det just det är sidan Å andra sårbart. ganska är och tid tar vilket sätt, annat upp på byggs relationer personliga att genom kompenseras måste etcetera fikabord vid funktioner möta strategiska inte dagligen att Bristen påverka. att chanser många missar därmed och informationsflödet om sidan vid lite kommer funktionen arkiv- göratt kulturnämnd en DEN ORGANISATORISKA PLACERINGEN korta. till också kulturnämnder kommer bevarande, elektroniskt gäller det när exempel till kommunkoncernen, av styrning och överväganden strategiska behövs det där frågor, övergripande Min egen erfarenhet av att tillhöra tillhöra att av erfarenhet egen Min Leveranspaket Klara för e-Arkiv e-Arkiv Arkivpaket aip sip

verksamhetssystem under under

- data hantering komplettering konvertering kontroll livscykelhantering rm dokumentplan processchema arkivredovisning klara bevarandeplanering Presentationspaket kulturarvsuppdrag. kulturarvsuppdrag. uttalat ett får och motsvarande, eller kulturnämnd, under placeras delen andra Den kommunkoncernen. inom arkivhanteringen dokument- och utveckla att för ansvar samt lagen arkiv utifrån tillsyn för ansvar har och kommunstyrelsen under placeras arkivfunktionen av del en att säga vill Det arkivfunktion. delad en med tydlighet större en skapas kan det att tror ut. Jag olika ser mest betonas som del Vilken kulturarvsinstitution. som och centralarkiv kommunens som fungerar arkivlagen, utifrån råd och tillsyn ger arkivet delar; itre in delas kan verksamhet Kommunarkivens kommunstyrelse? en och turnämnd kul en tillhöra att med fördelarna historia. förmedla sätt olika på att gäller det när kunskap museernas och service på syn bibliotekens av lära att åtskilligt har Arkivarier vinna. att mycket har arkivet Går det att tillgodogöra sig både både sig tillgodogöra att det Går dip

oais  tel 0722-316900. Know IT Karlstad AB, , [email protected]. För merinformation kontakta ClaesBengtsson lösning medKlara somspindelninätet av sininformation kontinuerligt genom vår e-Arkiv- en lösningför e-Arkivering. Verksamheten kan ställa Klara utvecklas ochnukan fortsätter att vierbjuda av e-Arkiv? för införande Är niKlara

- - kommunens kommunens somfungerar arkivlagen, utifrån råd ger tillsyn delar; arkivet delas itre in kan samhet verk arkivens ”Kommun- tution.” turarvsinsti och som kul centralarkiv knowit.se

och och

- - - LEDARE Arkiven finns de? Regionala kulturplaner finns nu beslutade och frågan är hur de kommer att påverka kulturlivet. Med viss oro har Arkivman inom arkivsfären sett de processer i landet som vaskade fram planerna, och för många INNEHÅLL har det känts som om manArkiv har lämnat en trygg hamn och gett sig ut på öppet hav. Nu gäller det att klara av stormar och ibland snabba

vindkantringar. Text Torgny Larsson [email protected] REP. DEL 1 REP.

UNDER HELGERNA HAR jag med både Det nya perspektivet innebär att kultur- bundna kulturmönster samt kultur kulturpolitiska och arkivcyklopiska en får en självklar plats i mer övergrip- som hälsofaktor. ögon gått igenom åtta planer lite ande planer och strategier. Kulturens HUR KLARAR SIG DÅ KRÖNIKA slumpmässigt utvalda. Läsning som konkreta betydelse för attraktivitet och arkivsektorn om vi både roar och oroar. Man kan tydligt tillväxt har blivit tydligare. bara har de glasögonen på oss när se politiska ögonstenar glimma extra kulturplanerna granskas? Väldigt mycket i flera av planerna – allt från VI MÅSTE SAMTIDIGT analysera och värdera olika, för att ge det korta svaret. Det opera till specialiserade museer. vad som händer i omvärlden. Många långa svaret tycker jag att vi gemen- trender påverkar otvetydigt förut- samt inom arkivsfären ska svara på DE NATIONELLA MÅLEN säger att ”kulturen sättningarna för kulturproduktion tillsammans.

REP. DEL 2 REP. ska vara en dynamisk, utmanande och och kulturkonsumtion. Här kommer I några fall finns vi nästan inte alls. obunden kraft med yttrandefriheten några exempel på detta: Problem med lagerutrymme, inga som grund. Alla ska ha möjlighet • Klyftorna ökar. Sedan början av pengar och för lite personal står det i att delta i kulturlivet. Kreativitet, 1980-talet har inkomstspridningen någon plan. Inga utmanande visioner mångfald och konstnärlig kvalitet ska ökat i Sverige. Det finns en digital alls utan bara problem. prägla samhällets utveckling.” klyfta i samhället som påverkar den I många av planerna finns fina digitala delaktigheten. intentioner om samarbete över revir- • Kulturkonsumtionen ökar. Det gäller gränser för att värna kulturarvet. Ett par Vägen till de nationella målen såväl när man konsumerar kultur som tar upp läroplanernas tydliga ambitio- NOTERAT M.M. NOTERAT För att uppnå målen ska kulturpolitiken: när man skapar själv. Antalet arenor ner att använda riktigt arkiv-material i – Främja allas möjlighet till kulturupp- som en människa kan medverka på undervisningen. Några talar om grupper levelser, bildning och till att utveckla har ökat starkt bland annat beroende som borde får större utrymme såsom sina skapande förmågor. på framväxten av nya nätkulturer. nysvenskar och döva. I ett par planer – Främja kvalitet och konstnärlig • Hårdare konkurrens om finansiering. finns tydliga utvecklingsområden. förnyelse. För personalintensiva verksamheter – Främja ett levande kulturarv som som kulturutövning ökar kostnaden FICK MAN TA DET bästa ur de åtta planer bevaras, används och utvecklas. mer än för varuproduktion. Det blir som jag har läst så skulle det bli ett – Främja internationellt utbyte och samverkan. svårare att finansiera sådana verk- riktigt bra avstamp för arkiven, men – Särskilt uppmärksamma barn och samheter. en sådan helhet finns inte. Vi är ungas rätt till kultur. • ”Gratissamhället” expanderar. uppenbarligen inte riktigt med då de Gratistidningar ses som självklara politiska kulturmålen ska konkretiseras och gratis nedladdning och åtkomst ute i regionerna. Risken finns att en VERKLIGEN UPPFORDRANDE utgångspunkter via nätet är något man tar för givet. utarmning kommer att ske om vi inte för hela kultursektorn som under en Trenden kompliceras av upphovs- samfällt agerar. kort historisk period varit ett avgränsat rättslagstiftningen. fält, vid sidan av övrigt samhällsliv. • Allt viktigare att vara involverad och INOM FA HAR VI diskuterat att vi borde Nu kan vi se en förskjutning mot att delta aktivt. Vi är på väg från ett skaffa oss en samlad bild av hur det ett inkluderande kulturbegrepp där informationssamhälle till ett interak- ser ut för arkiven efter de beslutade kulturen ska samspela med andra tionssamhälle där gränsen mellan planerna. Hur blir utfallet i konkreta samhällsområden. deltagande och betraktande inte termer? En sådan uppgift klarar vi Begreppet ”aspektpolitik” som först längre är entydig. inte själva. Vi kommer att dra vårt kom till uttryck i Kulturutredningen Till detta kommer att förändringar strå till den stacken, men vi vill ha (2009) är ett tydligt exempel på detta. sker snabbt, förändrade generations- med er andra i det arbetet. 

10 ARKIV 1/2012 ”Kulturkofferten” i Halland 2011 – om särintressen och toppstyrning

I februari 2010 intervjuades landshövdingen Chris Heister, ordförande i utredningen Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010.11). Text Anders Persson [email protected] foto Folkrörelsearkiv och annat, det är ju så- DEN 25 AUGUSTI

i fjol skrevs en tjänste- lennart dana här verksamheter som kan framstå skrivelse från Region Halland – ett som ganska osexiga. Kan Norrbotten eller för arkivförbundet då helt okänt ström Halland lägga ner sina folkrörelsearkiv dokument – med följande förslag till och satsa pengarna på annat framöver? beslut 2011-09-07: ”Regionstyrelsen Det här bygger på en samverkan beslutar att länsarkivariens arbets- och är inte en skatteväxling där an- uppgifter placeras på Historiecentrum svaret full ut går över till den regionala Halland i Hallands Kulturhistoriska nivån. Och jag har också varit tydlig museum (AB), Varberg.” Inget sam- med att de bidrag som idag finns för råd hade skett med arkivförbundet. specifika verksamheter de verksam- Arkivförbundet lyckades i sista stund heterna ska också finnas med i morgon stoppa beslutet. när man jobbar enligt den nya kultur- VARFÖR BLEV DET SÅ? samverkansmodellen. Jo, länsmusei chefen Chris Heister Agneta Boqvist i Varberg hade i Det kommer att finns ett krav på att museets regionala kulturplan upptagit Ordförande i utredningen Spela regionerna har lyssnat på sina kultur- Samman - en ny modell för statens stöd ett Historiecenter Halland som ett till regional kulturverksamhet (SOU arbetare? ”kulturmål”. Därför behövdes nya 2010.10) Ja, att man har samrått med sina resurser. Ett politiskt styrt museibolag kulturarbetare, men också med det skulle således överta en ideell arkiv- civila samhället. […] Det är en viktig förenings verksamhet. Museichefen 2011-12-12 underkände bolagets del att utveckla länet som helhet. föreslog att museet skulle hantera de avsedda verksamhet som museum. Styrkan i den här samverkansmodellen regionala arkivfrågorna. Arkiv var det är just det att man tydliggör med- enligt henne en av museets ”kärnverk- SÅ AV ”SAMVERKANSMODELLEN” i Halland borgarperspektivet och att fler får vara samheter”. Av museibolagets blev det enligt min uppfattning istället med och utveckla kulturlivet i ett län. verksamhet blev det emellertid toppstyrning, särintressen och hot. ingenting eftersom kammarkollegium Nu i januari finns nämligen ett förslag till ett trepartsavtal som arkivförbundet ”Av museibolagets verksam- förväntas skriva på ”under galgen”. Regionen håller nämligen nu, utan het blev det emellertid ingen- formella beslut, inne med sitt anslag till arkivförbundet. Undertecknad ting eftersom kammarkolle- länsarkivarie har emellertid temporärt gium 2011-12-12 underkände räddats in i ett nybildat bolag ”Arkivsupport 100procent AB”. Även bolagets avsedda verksamhet en länsarkivarie - som troget jobbat för Halland i snart 10 år - behöver näm- som museum.” ligen betala sina räkningar år 2012. 

11 dramaten / LEDARE stenberg

roger , operan

göteborgs / INNEHÅLL jernberg

ingemar , museet

moderna / REP. DEL 1 REP. lundén

åsa , operan / bäcker

mats , KRÖNIKA fastighetsverk

statens / lindman

son - e

REP. DEL 2 REP. åke & arkitekter

møller

erik , stadsteatern / NOTERAT M.M. NOTERAT holking

daniel , biblioteket

kungliga / gustavsson

jens & borbas

istvan , nationalmuseum / thorwid

hans & cornelius

erik

foto

12 ARKIV 1/2012 Ett lyft för kulturen? Vid årsskiftet sparkade kulturarvslyftet igång. 4400 personer med funktionsnedsättning ska sysselsättas. 800 miljoner kronor ska räcka i tre år för att täcka löner, handledning och lokaler. Bra eller dåligt? Karin Linder, Förbundsordförande DIK

”Redan under våren 2010 I BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2012 lanser- KONKRET INNEBÄR KULTURARVSLYFTET att föreslog ett ade arbetsmarknadsminister Hillevi Arbetsförmedlingen får merparten Engström och kulturminister Lena av de 800 miljonerna och Riksantik- enigt kultur- Adelsohn Liljeroth kulturarvslyftet. varieämbetet får 270 miljoner kronor Satsningen ska ge långtidsarbetslösa under tre år som ska täcka hand- utskott i riks- och personer med en funktionsned- ledarnas löner och kringkostnader. dagen att kul- sättning en meningsfull och utveck- Riksantikvarieämbetet samordnar lande sysselsättning. Samtidigt ska de och beviljar bidragen. Arkiv, museer, tursatsningar göra en insats för kulturarvet! hembygdsföreningar och frivilliga kulturorganisationer – alla verksamma ska göras REDAN UNDER VÅREN 2010 föreslog ett inom kultursektor, kan få stöd. enigt kulturutskott i riksdagen att Särskilda pengar finns för att anställa inom arbets- kultur-satsningar ska göras inom handledare – helst utbildade med marknads- arbetsmarknadspolitiken. Samtliga kompetens inom kulturmiljö, arkiv- partier ställde sig då bakom kultur- eller museisektorn. politiken.” utskottets förslag. Regeringen fick därför lätt majoritet för sitt förslag.

”Arkivministrar” 1945 – 1946 Tage Erlander Socialdemokraterna U 1976 – 1982 Jan-Erik Wikström Folkpartiet U 1946 – 1951 Josef Weine Socialdemokraterna U 1982 – 1991 Bengt Göransson Socialdemokraterna U 1951 – 1951 Hildur Nygren Socialdemokraterna U 1991 – 1994 Birgit Friggebo Folkpartiet K 1951 – 1957 Ivar Persson Bondeförbundet U 1994 – 1996 Margot Wallström Socialdemokraterna K 1957 – 1967 Ragnar Edenman Socialdemokraterna U 1996 – 2004 Marita Ulvskog Socialdemokraterna K 1968 – 1969 Olof Palme Socialdemokraterna U 2004 – 2006 Leif Pagrotsky Socialdemokraterna U 1969 – 1973 Ingvar Carlsson Socialdemokraterna U 2006 – 2006 Cecilia Stegö Chilò Moderaterna K 1973 – 1976 Bertil Zachrisson Socialdemokraterna U 2006 – Lena Adelsohn Liljeroth Moderaterna K

13 MEN INGEN JUBLAR, varken de långtids-

LEDARE arbetslösa eller institutionerna som lever i en tuff ekonomisk verklighet. Krönikan Varför inte? ARKIVEN HAR PÅ ETT generellt plan ofta haft en bra position när det gäller penga- I GRUNDEN HANDLAR DET OM synen på fördelning inom den offentliga sektorn. Det dubbla syftet att både bevara kulturen. Torbjörn Lindstedt är om- kulturarvet samt att innehålla för samhället central och väsentlig informa- rådesansvarig för kulturattraktioner tion, har i detta avseende varit lyckosam. Var arkiven är placerade får även en på besöksnäringsföretaget Goto- viss betydelse för de mål som verksamheten skall eller kan tänkas uppnå, och

INNEHÅLL sweden. Han säger att det är dags att förstås också för hur det finansieras. I en alltmer målstyrd verksamhet riskerar se kraften i kulturen och hänvisar till målen att formuleras utifrån det nämnduppdrag under vilken verksamheten professor Richard Florida, som menar har placerats i. att länder som inte längre kan konkurrera med produkter måste satsa på DESSA MÅL TAR INTE heller alltid hänsyn till den vårdande och ordnande roll som kreativitet. Regeringen blundar därför för professionen ibland kan ses som central. Valet mellan en hyllmeter förtecknat för kulturens potential när sektorn arkiv eller femhundra inskannade bilder

REP. DEL 1 REP. ”Vårt ansvar för används för att minska arbetslösheten kan lätt vinnas av det senare. istället för att ses som den resurs kommande gene- I den så kallade enskilda sektorn är ju kulturen egentligen är. rationers tillgång situationen en annan. Särskilt om man ser till finansieringen. Här blir det kul- DET HANDLAR OCKSÅ OM synen på kompe- till kulturarvet är turarvsperspektivet som ett bevarande tens inom kultursektorn. Frilansjour- således en utma- eller ordnande kan motiveras utifrån. KRÖNIKA nalisten Ingrid Höglind skriver: ”När ning och en stor En mer regional förankrad kultur- det nu finns beslut om att kulturarvs- politik skapar också i detta avseende frågorna är bland de viktigaste i vår sådan…” ett mer politiserat bidragssystem. Det kulturpolitik, borde de naturligtvis tydliggörs av att teatergrupper och prioriteras ekonomiskt genom direkt- musikensembler, likväl som museer och destinerade långsiktiga insatser och hembygdsföreningar, slåss om samma krav på rätt kompetens för alla jobb pengar.. Ett problem är att ett enskilt

REP. DEL 2 REP. som behövs. Alla perspektiv ska ju arkiv även bör ses som en väsentlig del vara hållbara, och det är det knappast av landets kulturarv. Ibland kan ett fåtal att bygga på lös sand och ge pengar väl bevarade arkiv nästintill få spegla en till kulturvård endast när arbetslöshet hel bransch i landet – eller till och med av olika slag medger det.” vara unikt i världen och därmed inte bara vara en del av landets kulturarv, DESSA TVÅ RÖSTER sammanfattar väl DI:s utan även världens. uppfattning i frågan. Tillväxt behö- ver kultur. Kultursektorn behöver ETT DILEMMA MED arkiv och kulturpolitik är den är stora skillnaden mellan de NOTERAT M.M. NOTERAT kompetens. Institutionerna behöver utövande konstformerna och de institutioner som företräder kulturarvet. långsiktighet. Satsningar på jobb och Men även inom den senare. Arkiv kan aldrig konkurrera med bibliotek eller sysselsättning kan fungera inom kul- museum om besöksfrekvens. Och om vi gör det, är det frågan om vi gör rätt, tursektorn. Men de måste leva upp till eller om de andra gör fel. Arkiven uppmanar snarare de styrande till ansvars- krav på kvalitet och kontinuitet.  tagande utan att några mer korsiktigt mätbara resultat kan uppvisas. Det vi kan ”leverera” är ett bevarande av ett material som nästan ingen kommer att titta på och som finns på en institution som få besöker. Men det är ju inte därför vi gör det. Vårt uppdrag är mycket större och viktigare. Vår uppgift är Kulturarvslyftet att länka ihop nutid och dåtid med framtid åt kommande generationer. Men hur formulerar man sådana målsättningar i en verksamhetsplan? Kommer - Kulturarvslyftet är en treårig arbetsmarknadssatsning på cirka 800 pengarna då att sökas för digitalisering och sådant som lättare går hem i miljoner kronor till kulturarvet genom ansökningar och verksamhetsberättelser? digitalisering, inventering och vård. Vårt ansvar för kommande generationers tillgång till kulturarvet är således - Målgruppen är personer som har en utmaning och en stor sådan, men samtidigt är det givetvis en av orsakerna varit långtidsarbetslösa och har nedsatt till varför arbetet känns så meningsfullt och viktigt. Det är bra tur att vi arbetsförmåga. Totalt räknar regeringen med att cirka 4400 personer ska få arkivarier finns. sysselsättning. - Riksantikvarieämbetet ansvarar för ansökningar och beviljar av bidrag. - 270 miljoner kronor ska gå till Riks- antikvarieämbetet för handledare. - Satsningen startade den 1 januari 2012 Lars Lundqvist [email protected]

14 ARKIV 1/2012 Ska du gå kurs i Verksamhetsbaserad arkivredovisning hos Riksarkivet?

Förkunskaperna får du på Astrakans kurs, Verksamhetsutveckling med processer, 3 dagar.

Stockholm: 26–28 mars, 25–27 april, 11–13 juni. Göteborg: 14–16 mars, 23–25 maj.

Astrakan har bistått Riksarkivet i framtagandet av föreskrifterna för ny arkivredovisning som baseras på Astrakanmetoden. Astrakan har utbildat drygt 100 personer ur Riksarkivets personal. Läs mer på astrakan.se/riksarkivet

”Vi är mycket nöjda med såväl den utbildning vi fått som med stödet vid framtagandet av Riksarkivets nya föreskrifter för arkivredovisning. För att få många att ta till sig det nya arbetssättet med verksamhetsbaserad arkivredovisning är det oerhört viktigt att alla upplever en faktisk nytta. Det måste vara enkelt att ta till sig, praktiskt fungerande och utan onödigt krångel. Just så upplever vi Astrakanmetoden.”

Britt-Marie Östholm, Chef för Tillsynsavdelningen, Riksarkivet

Kurser i Göteborg och Stockholm Boka på 010-588 60 20 astrakan.se

Arkiv_ASTRAKAN_210x297_9mars.indd 1 2012-02-14 14.22 LEDARE

INNEHÅLL Arkiven – biografens bästa vän

När en levnadsbana ska tecknas i efterhand är arkiven REP. DEL 1 REP. en rik källa. Och mer än man anar finns att hitta i dokumentkassetter, kassaböcker och landsarkiv. Text Anne-Marie Lenander Fällström Foto Centrum för Näringslivshistoria KRÖNIKA

ATT SKRIVA EN BIOGRAFI är att försöka HELA LANDETS ARKIVVÄSEN är uppbyggt i Gävle. Varje kommun måste ha ett skildra en människa. Det kan aldrig efter vem som har bedrivit den verk- eget arkiv för sina handlingar som val- göras fullt ut, men genom att tålmodigt samhet där handlingarna har uppstått och skattelängder, skolbetyg, social- samla uppgifter och lägga pussel med – det kan handla om myndigheter, akter och bygglov.

REP. DEL 2 REP. dem kan vi i gynnsamma fall nå långt. företag, föreningar och privatpersoner. Så kallade enskilda arkiv, före- På nätet kan man få många träffar på Bevarande av offentliga handlingar tags, föreningars och privatpersoners ett namn men endast det som skrivits är reglerat i lagstiftningen. För handlingar – är inte skyddade i lag på tidigare fångas upp. Utbytet kan bli statliga myndigheters handlingar längre sikt trots att de kan ge mycket magert och det är svårt att kontrollera svarar Riksarkivet med regionala värdefull information utöver vad som sanningshalten. landsarkiv. De centrala myndigheter- finns i officiella dokument. Om de När jag för ett par år sedan började nas arkiv, till exempel ämbetsverkens, alls är bevarade kan de återfinnas forska om Sophia Gumælius, som på finns i huvudarkivet i Stockholm, och på många håll, ibland även kvar på 1870-talet grundade Sveriges första regionala och lokala arkiv i de olika gårdar, i företag och i familjer. Såväl NOTERAT M.M. NOTERAT annonsbyrå i Stockholm och utveck- landsarkiven. Där finner man olika arkivinstitutioner och museer lade den till ett blomstrande aktie- exempelvis länsstyrelsernas, som bibliotek har tagit till vara bolag, fick jag några få träffar i Libris, domstolarnas och församlingarnas material av intresse för forskningen. bibliotekens samlade katalog på nätet. äldre handlingar. Kartor och fastighets- För att skydda föreningslivets arkiv I Kvinnohistoriskt arkiv i Göteborg handlingar ligger i Lantmäteriets arkiv inrättades på privata initiativ från fann jag i klipparkivet en handfull 1900-talets mitt, olika folkrörelsearkiv, tidningsartiklar. Detta materials över- och något senare bildades även special- siktliga och ibland osäkra uppgifter arkiv för företagshandlingar. Centrum gav bara suddiga konturer av ett liv. för Näringslivshistoria i Stockholm är Jag vände mig till arkiven. störst men det finns fler företagsarkiv Sedan mycket länge lämnar många spridda i landet. Arkivadresser kan verksamheter faktiska spår. I dag man enkelt finna på nätet. har vi, som alla deckarläsare vet, en omfattande elektronisk registrering av MEN ÅTER TILL Sofia Gumælius. Födelse, betalkort, mejl och telefonsamtal, dess äktenskap och dödsfall har sedan bättre oåtkomlig för vanliga människor. 1600-talets slut registrerats i kyrko- Förr och även idag dokumenteras arkiven, som förvaras i landsarkiven. många händelser på papper. Mycket Sedan femtiotalet finns de viktigaste av detta är väl bevarat och i regel till- handlingarna filmade, och under gängligt i våra arkiv, som alltmer gör 2000-talet har de i allt större utsträck- sitt material lätt sökbart och tillgäng- ning blivit tillgängliga på nätet. ligt på nätet. Sökandet underlättas om I Nikolai församling i Örebro där man känner till en del av principerna Sofia Gumælius var född kunde jag för arkivbevarande. finna hennes stora familj. Fadern

16 ARKIV 1/2012 Anne-Marie Lenander Fällström Fil.dr i historia och tidigare arkivchef på Stockholms Företagsminnen, före- gångaren till Centrum för Näringslivs- historia. Som författare har hon bland annat medverkat i antologin ”Stråhat- tar och batterier – en bok om kvinnors entreprenörskap då och nu”, utgiven I LÄGENHETEN PÅ Strandvägen avled ”Centrum av Centrum för Näringslivshistoria. hon 1915 och hennes bouppteckning i stadsarkivet visar inte bara att hon för Närings- var förmögen. Den innehåller också var rektor för stadens läroverk och intressanta detaljer som hur lägenheten livshistoria redaktör för dagstidningen Nerikes var möblerad, vilka smycken och kläder Allehanda, modern kom från en hon ägde, samt vilka personer och i Stockholm bruksägarsläkt i Haddebo. Paret hade organisationer hon ville stödja genom är störst men nio barn. Alla lämnade hemmet när legat. Kvinnoorganisationer och liberal de skaffat sig yrken och gift sig, alla politik låg henne varmt om hjärtat. det finns fler utom Sofia. När fadern avled 1877 Gumælius annonsbyrå kunde utan att lämna något större arv efter jag finna översiktliga uppgifter om företagsarkiv sig var hon 37 år, en överflödig hem- i länsstyrelsens handelsregister i spridda i madotter utan utbildning. Stadsarkivet och i Patentverkets arkiv Med stöd av en bror reste Sofia i Riksarkivet. Betydligt närmare verk- landet.” Gumælius djärvt till Stockholm och samheten var det möjligt att komma började förmedla annonser till landets i de rester av annonsbyråns arkiv som arkiv upprättat, och som ibland finns tidningar. Hennes olika adresser förvaras hos Centrum för Närings- tillgängliga på internet såsom Riks- går att följa genom mantalsskriv- livshistoria. Där finns den första kassa- arkivets stora söksystem Sondera, gav ningsuppgifterna, som också hör till boken, som belyser den blygsamma magert resultat. Brev och dagböcker landsarkivens handlingar eftersom början, då Sofia Gumælius själv gick fördjupar givetvis bilden av en mantalsskrivningen utfördes av lokala runt med sina annonser till huvudstad- människa som inte längre kan nås för statliga tjänstemän. I Stockholm för- ens tidningar, eller ibland kostade samtal. Arkivdata av olika slag har sin varas de i Stadsarkivet, som också gör på sig en spårvagnsbiljett. Hennes styrka i att de är genuina fastän ibland tjänst som landsarkiv för staden och kopiebok från 1900-talets första år torra fakta. De behöver kompletteras länet. Sökningen är digitaliserad och innehåller affärskorrespondens och med personliga dokument, som kan ge det var lätt att följa ”byråförestånd- avslöjar en bestämd dam med god djupare inblickar i det mänskliga psyket erskan” Sofia Gumælius från hennes affärsöverblick och stark vilja. och en mer levande bild. Många första blygsamma rum på Myntgatan Tyvärr finns mycket få privatbrev sådana dokument är också tidigare i Gamla Stan till hennes sista parad- av Sofias hand bevarade. Sökningar okända, vilket gör forskningen och våning på Strandvägen 1. i de brevskrivarregister som många jakten i arkiven genuint spännande. 

17 Digitalisering av Era microﬁche Ni har materialet, vi har lösningen

Som komplement till inskanning av microﬁche/dokument använder du med fördel våra tjänster för arkivering, dokumenthantering och ärendehantering. Kontakta oss för mer information.

MicroData Skandinavien AB · Klostergatan 3 · Box 466 · 701 49 Örebro · Tel: 019-100 155 · www.microdata.nu · [email protected]

EU – projekt Digidaily – digitaliserade historiska dagstidningar ett utvecklingsprojekt hos Riksarkivet

www.riksarkivet.se

MKC - Mediakonverteringscentrum Kåseri Ljust och fräscht?

TEMAT FÖR DET HÄR numret av Arkiv är är en sådan där med metertjocka kunna hyras ut som inspelningsplats finansiering. Passande, så här efter motordrivna murar som öppnar upp för någon dystopisk thriller. Klappat en storhelg som lätt gräver djupa hål berget, som Sesam för betongbarn. och klart, komplett med skelettdelar i våra plånböcker. De sista skälvande Djupt nere i den jämtländska myllan och allt. Välartade skådisar i statlig mellandagsreorna på stan gapar som miltals (nåja…) av vindlande tunnlar regi och vips, lite extra kosing till små fågelungar och jobbruschen är och bergrum i mysbelysning. Fördelar verksamheten. igång igen. Presumtiva forskare och finns absolut med ett sådant ställe. besökare har liksom undertecknad Hyran är billig. Stället är ointagligt EFTERSOM ARKIVARIER länge har vetat att vaknat upp ur sockrig midvintervila för ovälkomna besökare. Det senare spara är en dygd har vi på vårt arkiv för att åter bringa ordning på tillvaron kan förstås vara problematiskt likväl, redan förberett andra alternativa och kvista iväg till arkiven. eftersom det lär vara lika svårt att sparmetoder och karriärer. Blir vi nu ta sig ut utan rätt kompetens eller inte filmskelett kan vi alltid bli hant- PRECIS SOM FÖRE jul alltså, inte alls särskilt nycklar, som att komma in. Mobil- verkare. Övat har vi gjort genom att vilsamt, inte i arkiven och inte i teckning kan ifrågasättas. Ett annat bygga om delar av gamla hyllsystem budgetarbetet. Departementens stora aber kan vara att det har talats om istället för att köpa nya. – Rustade osthyvlar fortsätter med sedvanliga strängt begränsad tillgång till lokalen med en hoper sexskantsnycklar, järn- dekapiteringar i verksamheten. Vårt – till två besök per år. Dylik depå såg, en hett eftertraktad skruvdragare arkiv har vuxit ur kostymen. Utbygg- kräver sina överväganden om vad som och med fräckt uppkavlade ärmar gick nad är otänkbart. Läget är så illa att kan gömmas och glömmas där. Hela Landsarkivets mest aggressiva styrka, vi får ge leveranssugna instanser på arrangemanget skulle bli besvärande strax före julefriden, loss på ett antal båten tills vidare. Jakten på tillfälliga om någon stackars tjänsteman faktiskt gamla stålschabrak för att tvinga dem krypin har nu lett oss till en förmånlig blev långtidslagrad där, oupptäckt på till bättre format. Ekonomiskt. Och före detta militär anläggning två mil några veckor eller så. Men ha för- bra fysträning inför den då stundande utanför stan – stort, hyfsat syrerikt tröstan, profit finns att hämta även skinksäsongen, för att inte tala om och dessutom fantasieggande. Entrén i ett sådant scenario; Depån bör lätt skidsäsongen på TV. Särskilt som julefriden på jobbet också har med- fört en hel del hembakta bullar och rösler skinkstutar (stut är ungefär detsamma

carita som strut, fast på dialekt). Därtill

foto horder av transfettsberikade peppar- kakor, från vår amerikanska storkapital- hyresvärd.

SÅ NU, på det nya året är vi säkerligen snällare än någonsin, laddade för avhyvlingar och svångremmar, fystränade men samtidigt behagligt fyllda av fettreserver och förhopp- ningar om att sötebrödsdagarna ska komma igen – om inte i år, så kanske nästa. Och då kanske, kan arkiven får påslag i finanserna, så att vi arkivarier kan göra allt det där vi vill och dröm- mer om; Tömma spargrisen, sprida våra glada budskap, bygga ut, bygga nytt och arkivera mera. 

Text Carita Rösler Mot bergakungens sal - arkiven intar nya tassemarker. [email protected]

19 LEDARE

INNEHÅLL Sverige vs REP. DEL 1 REP. Finland Arkivväsendets organisation i Sverige och i Finland KRÖNIKA har många likheter. Men också många skillnader. Arkivs Soili-Maria Olli jämför två grannländer. Text Soili-Maria Olli [email protected] REP. DEL 2 REP.

Östersund

RIKSARKIVET OCH LANDSARKIVEN i Finland som saknas i Finland. Dessa är Värm- Härnösand utgör tillsammans Arkivverket lands arkiv, Stockholms stadsarkiv (Arkistolaitos) De sju landsarkiven och Malmö stadsarkiv. Kommuner i Tavastehus, Joensuu, Jyväskylä, S:t och städer i Finland har i regel sina NOTERAT M.M. NOTERAT Michel, Uleåborg, Åbo och Vasa, egna arkiv på samma sätt som i lyder under Riksarkivet i Helsing- Sverige, men kan också ingå i lands- fors och är distriktsmyndigheter och arkiv eller länsarkiv. Så är också fallet centralarkiv. i Sverige. Länsarkivet i Håksberg, I landsarkiven förvaras främst arkiv i Sverige, till exempel inhyser även

från statliga myndigheter och inrätt- Ludvika kommuns arkivmaterial. Uppsala ningar på lägre än centralnivå och som är belägna utanför huvudstads- DE BÅDA RIKSARKIVENS och landsarkivens regionen. Men landsarkiven inhyser tillkomsthistoria är olika i Sverige och ibland också kyrkliga och kommunala i Finland, men det finns även skill- Vadstena arkivhandlingar. nader i andra delar av arkivväsendet. Olikheterna beror främst på historiska FRÅN OCH MED DEN 1 januari 2010 är omständigheter. Göteborg Riksarkivet och landsarkiven i Sverige Visby en enda organisation, med samlings- I FINLAND ÄR Senatens arkiv, som namnet Riksarkivet. Landsarkiven, grundades 1816 och öppnades för som liksom i Finland är sju till allmänheten 1859, fundamentet för antalet, är avdelningar inom organisa- det nuvarande Riksarkivet/National- tionen Riksarkivet. I Sverige finns det arkivet. Då Finland blev ett autonomt landsarkiv i Göteborg, Härnösand, furstendöme och anslöts till Ryssland Lund, Uppsala, Vadstena, Visby och 1809 fick landet en egen centralför- Östersund. Dessutom finns det arkiv valtning. Handlingar rörande Finland Lund som inte är rena landsarkiv men har som tidigare hade bevarats i Sverige landsarkivsuppdrag – en typ av arkiv överfördes då till Senatens arkiv.

20 ARKIV 1/2012 Namnet ändrades 1869 till Stats- Sverige vs Finland arkivet och 1939 till Riksarkivet (Valtionarkisto). Arkivets finska namn Göteborg Grundad 1911 ändrades ännu en gång 1994 till Härnösand Grundad 1935 Kansallisarkisto – nationalarkivet på Lund Grundad 1903 svenska. Syftet var att betona arkivets Uppsala Grundad 1903 samhälleliga uppgifter. Krigsarkivet Vadstena Grundad 1899 och Statsrådets arkiv anslöts till Visby Grundad 1905 Nationalarkivet år 2008. Östersund Grundad 1930 Uleåborg LANDSARKIVEN TILLKOM tidigare i Sverige. Tavastehus Grundad 1927 Det första svenska landsarkivet grund- Joensuu Grundad 1974 ades 1899 i Vadstena. Därefter tillkom Jyväskylä Grundad 1967 Lund och Uppsala 1903, Visby 1905, St: Michel Grundad 1934 Göteborg 1911, Östersund 1930 Uleåborg Grundad 1932 och Härnösand 1935. Frågan om att Åbo Grundad 1932 Joensuu inrätta landsarkiv i Finland kom upp Vasa Grundad 1936 Vasa redan på lantdagen 1888, men det kom att dröja till långt in på 1900-

Jyväskylä talet innan det första landsarkivet i Tavastehus grundades 1927. Finlands olika politiska partiers egna central-

St: Michel fjärde landsarkiv - grundades i Viborg arkiv (rikstäckande) och specialarkiv 1934. Landsarkivet i S:t Michel är som Finlands Idrottsarkiv, Urho en efterföljare till arkivet i Viborg. Kekkonen arkivet, Centralarkivet för Tavastehus Merparten av de handlingar som blev Finlands näringsliv med mera. Verk-

Åbo kvar på ryska sidan (ungefär hälften samheten för centralarkiven tryggas av beståndet) då vinterkriget bröt ut, genom ett statligt bidrag och regleras finns fortfarande i Leningrad eller i i en lag från 2006. Petrosavodsk. DET ÄLDSTA FOLKRÖRELSEARKIVET i Finland, BEVARANDET AV DEN enskilda sektorns Arbetararkivet, grundades 1909 och arkiv ser lite olika ut i de bägge finns i Helsingfors. Handlingar inom länderna. I Sverige finns det ett arbetar- och fackföreningsrörelsen stort antal länsarkiv/regionala arkiv. och det socialdemokratiska partiets De uppgifter som länsarkiven och arkiv är deponerade här. Mindre delar de regionala arkiven har i Sverige, av väckelserörelse eller nykterhets- ”Kommuner handhar landsarkiven eller privata rörelsearkiv finns i Arbetararkivet. och städer i centralarkiv i Finland. Undantaget är Folkets Arkiv (Kansan Arkisto) är ett Ålands landskapsarkiv som inrymmer centralarkiv för Vänsterförbundet, Finland har material både från den offentliga och arbetarrörelsen och medborgarorganisa- enskilda sektorn. tionerna. Mindre delar av väckelse- i regel sina rörelse- och nykterhetsrörelsearkiv egna arkiv på I FINLAND FINNS DET elva privata central- finns i Arbetararkivet. Samma typ av arkiv med specifika inriktningar, som folkrörelsearkiv- och föreningsarkiv, samma sätt alla sedan 1999 ingår i en paraplyor- som omfattar alla typer av folkrörelser ganisation – De privata centralarkiven och föreningar, som finns i Sverige som i Sverige.” (Yksityiset Keskusarkistot). Dessa är saknas dock i Finland. 

21 LEDARE Ingenjörshistoria

INNEHÅLL - en satsning på att levandegöra arkiv

I samband med Saco-förbundet Sveriges Ingenjörers 150-årsjubileum förra året fick TAM-Arkiv möjlighet att berätta om ingenjörerna, en yrkeskår vars status nådde sina absoluta topp på 1950-talet och i dag verkar inom

REP. DEL 1 REP. ett oräkneligt antal teknik- och samhällsområden. Text Jim Löfgren [email protected] KRÖNIKA REP. DEL 2 REP. NOTERAT M.M. NOTERAT

Ingenjörer vid Katarinatunneln, under tunnelbanebygget 1930-34. Fr.v. civilingenjörerna S. Björkman, Gösta Lidén som förestått projekterings- och konstruktionsarbetena, Bo Jondal som varit posthavande ingenjör samt verkmästare Sibert Jägerdal. Bild: Stockholmskällan.

HISTORIEN PÅ webbplatsen Ingenjors- Teknikhistorikern Maja Fjaestad PÅ WEBBPLATSEN behandlas även historia.se har berättats genom arkiven, skriver bland annat om en så kallade ingenjörsgruppernas föreningar och framför allt med hjälp av arkiv från hederskodex för yrkesetik för ingenjörer fackliga organisationer från 1860- Svenska Teknologföreningen, STF, som STF tog fram 1929, ett tydligt talet och fram till i dag. Belysningar vars ursprung är en studentförening steg i professionaliseringen. Länge var av yrkesidentiteter görs genom civil- från 1861 vid det blivande KTH. ingenjörerna suveräna experter i ingenjörsberättelser som Nordiska STF utvecklades till att bli en stor moderniseringen av Sverige, ända till museet tidigare har samlat in. Där och inflytelserik professionsförening dess att miljörörelsen började ifråga- ryms kreativitet och skaparglädje, av tekniska fackavdelningar, som sätta framstegens pris och STF måste yrkets dubbelhet i det praktiska och bland annat verkade som en viktig försvara kåren. Maja Fjaestad visar även akademiska, samt både genus- och remissinstans. Till medlemmarna, i en motvikt med den ”politiska ingen- klassperspektiv. början av 1900-talet, hörde många jören”, där nobelpristagaren Hannes Arkivarie Josabeth Leidi presen- för eftervärlden kända, framstående, Alfvén och dennes ställningstagande terar pedagogiskt serier av original- svenska innovatörer och arkitekter. mot kärnkraft får utgöra ett exempel. handlingar, dokument som enkelt kan

22 ARKIV 1/2012 öppnas och läsas på webben. Besökaren ges möjligheten att göra sina egna tidsresor i hundra år av verksamhets- berättelser, en intressant möjlighet för till exempel gymnasieskolor. De digitaliserade dokumenten har försetts med metadata och arkivkopplingar.

I FORSKNINGSGRUPPEN har ingått personer från KTH, Nordiska museet, Tekniska museet och Centrum för Näringslivs- historia samt Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Förhoppningen är att Ingenjörs- historia ska väcka arkiven till nytt liv Kortvariant: Ur stillfilmen ”Morgondagens Män” från 1959, och leda till ökad forskning, så som Svenska Teknologföreningens skolkampanj för ingenjörsyrket. skett med ett tidigare projekt om lärarna. Under arbetet har det blivit tydligt hur mycket av ren grund- ”Förhoppningen är forskning och historieskrivning som ännu kan göras. Arkiven är förnybara att Ingenjörshistoria källor.  ska väcka arkiven till nytt liv och leda till ökad forskning.”

Ur stillfilmen ”Morgondagens Män” från 1959, Svenska Teknologföreningens skolkampanj för ingenjörsyrket. I utvärderingen gjord av teknologstudenter fanns reaktioner mot titeln. Ingenjör var inte längre ett exklusivt manligt yrke, många kvinnor gick nu igenom de tekniska högskolorna.

23 LEDARE ARKIVERINGEN

INNEHÅLL AV INTERNET Arkiverandet, migrerandettoch tillgängliggörandet av de äldre de- larna av Internet är åtgärder som blivit föremål för diskussion i Oxford Internet Institutes rapport Web Archives: The Future(s) som kom sommaren 2011. Text David Tibblin [email protected] REP. DEL 1 REP.

DEN INTERNATIONELLA ORGANISATIONEN WEB ARCHIVES: THE FUTURE(S) formulerar ett arkivarien bör bli mer lyhörd för International Internet Preservation stort antal förslag för hur scenario (1) vad allmänhet och forskning vill ha

KRÖNIKA Consortium (Iipc) består av arkiv och ska uppfyllas och scenario (2) och (4) återupplivat från det ”döda” nätet till bibliotek från hela världen (från Sverige ska kunnn undvikas. Några av dem det ”levande”. En parallell dras till är Kungliga biblioteket engagerat). är värda att fundera över. Rapporten pappersmaterial som rönt nytt intresse Organisationens uppdrag är att bevara föreslår att framtidens webbarkiv bör efter att ha digitaliserats och gjorts och tillgängliggöra information från visualiseras för att ge användaren en tillgängligt online. Internet till framtida generationer. simulerad rumslig upplevelse. Om det Tom kontrast till Oxford Inter- Den 30 juni 2011 kom rapporten går att ”navigera” eller ”vandra” genom net Institutes rapport kan det vara

REP. DEL 2 REP. Web Archives: The Future(s) som är det digitala webbarkivet blir det mer lämpligt att gå in på ett praktiskt skriven av forskare på Oxford attraktivt.Vidare finns en tanke om exempel av webbarkivering i vår Internet Institute på uppdrag av IIPC. att webbarkiven inte bör migreras från samtid, nämligen bevarandeinsatser Rapportens mål var att stimulera till nätet när de arkiveras utan istället tillägnade GeoCities. I mitten av eftertanke och diskussion om hur hållas levande på nätet så att de förblir nittiotalet startades GeoCities, en framtidens webbarkiv bör se ut för att allmänt sökbara. I rapporten beskrivs tjänst där användare kunde skapa bli relevanta för forskning, näringsliv även tendenser att efterfrågan har gått och lägga upp sina egna webbplatser och allmänhet. ”Webbarkiv” har en från att ha handlat om enskilda webb- som på GeoCities placerades in i en i sammanhanget vid betydelse och sidor (frysningar) till ett behov av att virtuell geografi bestående av städer NOTERAT M.M. NOTERAT inberäknar i stort sett all äldre data kunna se trender och tendenser ur en och kvarter. Kvarteren och därmed från Internet som har migrerats för sammanställning av en större mängd webbplatserna organiserades utifrån långtidslagring. webbsidors historik. De enskilda frys- ämneskategorier. Exempelvis place- ningarna från specifika datum saknar rades de som handlade om science ur detta perspektiv värde. Förutom fiction i ”Area51”, de om husdjur i Fyra olika framtidsscenarion eller istället för att arkivera enskilda ”Petsburgh” och webbplatser om bilar (1) Webbarkiven kommer att användas objekt eller webbsidor förespråkas i ”MotorCity”. Kvartersbeteckning var av många grupper (forskare, myn- arkivering av själva användandet av en del av varje webbplats adress. digheter och en bred allmänhet) och Internet. Detta förslag omgärdas bli standardiserade, överblickbara, förstås av varningsklockor gällande GEOCITIES VÄXTE snabbt till en plattform säkra och ha användbara, kraftfulla sökgränssnitt, integritet såväl som frågor om lagrings- med användare världen över och ett (2) Webbarkiven kommer att bli icke- och utförandekostnader om det dras tag på nittiotalet var GeoCities standardiserade, svåra att hitta i och till sin spets och inkluderar arkivering Internets tredje mest besökta webb- överlag oanvändbara och oläsbara, och därmed potentiell övervakning av plats (efter AOL och Yahoo). På (3) Webbarkiven kommer inte att exempelvis datatrafik. Även lagrings- 2000-talet började det bli svårt att fylla någon funktion eftersom Internet kostnaderna för den typ av fullständig tjäna pengar på GeoCities, särskilt utvecklas till ett stadium där arkivering blir irrelevant, arkivering som antyds bör uppmärk- pressande var konkurrensen från (4) Webbarkiven kommer att samla sammas. Också de serverhallar som tjänster som Myspace och Facebook. digitalt damm och i stort sett inte an- brukar kallas för ”molnet” står fast GeoCities lades därför ned 2009. vändas av någon eftersom de inte har på marken och gör ekologiska och Nedläggningen skulle vid en första utformats och kommunicerat på det sätt ekonomiska avtryck. anblick innebära att tiotals miljoner som efterfrågas. webbplatser försvann från nätet. RAPPORTEN BERÖR hastigt arkivariens Motiverade av webbplatsernas medie- yrkesroll. Här är slutsatsen att historiska och nostalgiska värden såg

24 ARKIV 1/2012 emellertid flera ideella aktörer till att en med hjälp av avlägset klingande dem tillgängliga över Internet. rädda så många sidor som möjligt. ljudfiler såväl som de olika stadsdelarnas Internet Archives ”The Wayback tematiska namn kan orientera sig i det Machine” innehåller en söktjänst och DEN LÖST sammansatta gruppen The virtuella rummet. möjligheten att titta på webbsidor Archive Team tankade ner en ansenlig vissa år och datum utifrån när frys- del av GeoCities hemsidor som de nu THE ARCHIVE TEAM var inte de enda som ningar gjorts. För GeoCities gjorde försöker hålla vid liv genom spridning hann spara webbplatser från det sjunk- Internet Archive en särskild insats av filerna. The Archive Team kunde ande GeoCities. Det ideella initiativet för att hinna spara så mycket som möjligt innan sidorna togs bort. En ”Internet Archive är en webb- intresserad allmänhet inbjöds även att nominera specifika GeoCities-sidor plats med syftet att samla in som sedan sparades.

webbsidor och hålla dem till- DE RELATIVT slumpartade bevarande- gängliga över Internet.” insatser som beskrivs ovan står i stark kontrast till den fullständiga och välorganiserade arkivering och det med små resurser rädda en enorm ReoCities återskapade stora mängder ambitiösa tillgängliggörande som mängder webbplatser. Däremot hade GeoCities-sidor på ReoCities-adresser. Web Archives: The Future(s) efter- de inte resurserna eller intresset att Den som sedan tidigare har ett bok- lyser. Att som Web Archives: The göra dem strukturerat sökbara utan märke av eller minns en GeoCities- Future(s) betrakta Internet (och då överlät det arbetet åt entusiaster som adress kan därför eventuellt hitta sidan ett Internet begränsat till webben) började gå igenom och forska i filerna. genom att byta G till R i adressfältet. som ett enda undersökningsobjekt Ett exempel på en sådan utforskare Sidorna på ReoCities är även sökbara är emellertid vanskligt. Vi kommer är konstnären Richard Vijgen som från nätets generella söktjänster som säkert att se scenario (1), (2) och (4) med hjälp av de data The Archive Altavista, Google och Yahoo. samt kanske även (3) ur rapporten Team räddade har skapat en interak- InternetArcheology.org är en an- samtidigt. Att det finns många olika tiv karta över GeoCities kallad ”The nan aktör som sparade webbplatser i vägar att gå när det gäller arkiveran- Deleted Cit”. De olika områdena i den samband med GeoCitiesgupphörande. det och tillgängliggörandet även av virtuella staden visas med sin relativa InternetArcheology intog en redaktio- traditionella arkivbildares webb- storlek, och med en zoom-funktion går nell hållning till tillgängliggörandet publicerade innehåll är dock uppenbart. det att ta sig ner till kartans detaljer. och begränsade sina bevarandeinsatser Det är även intressant att webb- Från ett kvarter, ner till en enskild till migrering av artefakter i form av arkiveringen såväl som annan digital webbplats och sedan in på enskilda bilder och musik från GeoCities-sidor arkivering tenderar att beskrivas som HTML-sidor med eventuella tillhör- till den egna webbplatsen. en fråga för framtiden när det är ande bild- och ljudfiler som visas/ uppenbart att det är en verksamhet spelas upp. Konstverket fungerar även INTERNET ARCHIVE är en webbplats med som måste försiggå i nuet utifrån som en metafor för stadsvandring där syftet att samla in webbsidor och hålla samtida förutsättningar.  vijgen richard foto

Richard Vijgens ”The Deleted City” (http://deletedcity.net/) är en interaktiv visualisering av GeoCities. Det går att zooma in för att titta eller lyssna på de filer som hör till webbplatserna.

25 LEDARE Ett ovanligt personligt personarkiv INNEHÅLL REP. DEL 1 REP. KRÖNIKA REP. DEL 2 REP. NOTERAT M.M. NOTERAT

Att man under sin livs- LENA NYMAN hade bara ett förbehåll gjorde vårt yttersta för att lotsa våra tid tänker på att bevara när hon skänkte sitt arkiv till Sta- besökare fram till relevant material. tens musikverk: materialet fick inte All uppståndelse kring Lenas arkiv sina minnen för efter- göras tillgängligt förrän efter hennes var för oss en ny och rätt märklig världen är ovanligt. bortgång, något som vi naturligtvis upplevelse - våra arkiv brukar inte respekterade. Arkivet - nerpackat i generera ett sådant intresse! Men det gjorde skåde- ett 20-tal papperskassar - blev därför När vi senare inledde arbetet med spelerskan Lena Ny- stående ouppackat i vår arkivdepå i att ordna och förteckna arkivet insåg man. Våren 2010 fick Gäddviken ända till i februari 2011, vi vilket rikt och spännande material då vi fick veta att Lena avlidit. det innehåller. Vi bestämde dåoss Musik- och teaterbiblio- I samband med rapporteringen då för att göra en utställning kring teket vid Statens mu- om Lenas bortgång blev det känt att Lena, och den 23 juni 2011 öppnade hennes arkiv hade donerats till oss, Musik- och teatermuseet en sommar- sikverk hennes arkiv. något som ledde till ett stort intresse utställning kallad Lena Nyman - i Text Marianne Seid från framför allt media. Såväl press ljus och mörker. En virtuell version av [email protected] som radio och TV ville se arkivet, och utställningen kommer under våren att Virve Polsa [email protected] under ett par hektiska veckor var vår läggas ut på museets webbplats. arkivdepå ovanligt välbesökt. Arkivet Lena Nyman var en av våra mest Foto Jacob Forsell var då inte uppordnat men man vi omtyckta skådespelare med en lång

26 ARKIV 1/2012 Ett ovanligt personligt personarkiv

Urval av Lena Nymans roller Roller i urval, Dramaten: Dödsdansen (1967), Fadern (1968), Tolvskillingsoperan (1969), Vildan- den (1972), Tribaderna natt (1975), Medea (1986), Helvetet är minnet utan makt att förändra (2004) Roller i urval, Svenska Ord: Glaset i örat (1973), Svea Hund (1976), Fröken Fleggmans mustasch (1982) Roller i urval, Maximteatern: Skvaller (1992), I Nöd och lust (1994) Roller i urval, Teater Brunnsga- tan 4: Nära Romeo och Julia (2005), Katarina den stora (2006) Filmroller i urval: 491 (1964), Jag är nyfiken - gul (1967), Jag är nyfiken - blå (1968), Släpp fångarne loss, det är vår! (1975), Picassos äventyr (1978), Höstsonaten (1978), Den enfaldige mördaren (1982), Raskenstam (1983), Ronja Rövardotter (1984), Morrhår och Ärtor (1986), Bobby Fischer bor i Pasadena (1990), Drömkåken (1993), Sånt är livet (1996), Puder (2001), Att göra en pudel (2006) Priser och utmärkelser i urval: Guldbagge för bästa skådespelerska i Jag är nyfiken-filmerna (1968), Svenska Akademiens teaterpris (1975), Expres- sens hederspris för Bobby Fischer bor i Pasadena (1990), Litteris et Artibus (1995), Dramatens O’Neill-pris (2006), Cornelis Vreeswijk-stipendium (2009)

Lena Nyman ”Lenas arkiv består av cirka Lena Nyman (1944-2011). Började som elev vid Operans balettskola 1952, 60 volymer och omfattar i elev vid Scenskolan i Stockholm 1964- 1967. Scendebuterade som ”Humlan” stort sett hela hennes liv.” i Lilla studions sagopjäs De förtrollade skorna 1952. Verksam vid Dramaten till och från under åren 1963-2004 samt vid en rad andra teatrar. och framgångsrik karriär inom såväl ångest. Det fanns naturligtvis även teater som film. Vi har sett henne positiva inslag i hennes liv: arbetet, i allt från Vilgot Sjömans kontro- publiken, vännerna och inte minst versiella Nyfiken-filmer till Ronja hennes älskade hund Kaxe. Alla dessa Rövardotter. Hon medverkade i ett aspekter - ljus såväl som mörker - av- stort antal pjäser på Dramaten samt i speglas i Lenas arkiv vilket gör det till ett flertal filmer, samarbetade flitigt ett ovanligt personligt personarkiv. korrespondens, kontrakt, utmärkelser, med Hasse & Tage, sågs på privattea- Lenas arkiv består av cirka 60 fotografier, klipp, manuskript och trarna och spelade in visskivor. Lenas volymer och omfattar i stort sett mycket annat. Arkivet är nu ordnat privatliv var stundtals både problema- hela hennes liv. Materialet rör såväl och förtecknat och förvaras i vår tiskt och omskrivet. Hon berättade hennes yrkesverksamhet som hennes arkivdepå i Gäddviken, där det är fritt öppet om sina alkoholproblem och sin privata liv och här finns dagböcker, tillgängligt för alla intresserade. 

27 LEDARE Noterat Forshaga kommun Så här har vi aldrig gjort förut! bryter mot grundlagen

När en ny kyrka ska bildas, gäller det att om sammanslagning är inte ny. Kyrkans En man i värmländska Forshaga kommun tänka nytt, även när det gäller arkivering. rikskansli kommer att finnas i nya lokaler har under flera års tid begärt ut stora mäng- När man beredde ärendet om den nya kyr- i Alvik i Stockholm, distrikts- och regionor- der handlingar från kommunen. Han ska

INNEHÅLL kan Gemensam framtids stadgar föreslog ganisation kommer framöver också att ses det senaste året även ha skickat över 3000 FA att det skulle finnas en paragraf avse- över. På arkivsidan har man nu mycket att e-postmeddelanden till kommunfullmäktige ende kyrkans ansvar för sitt arkiv, samt även göra - både i att hitta bra arkivlösningar för där han bland annat anklagar tjänstemän en rad om vad som händer med detta arkiv samlingarna och att bygga upp en ända- för att vara ”fifflare”. Tjänstemän som har om organisationen upphör. Och tack vare målsenlig arkivering i den nya kyrkan – det handlagt kommuninvånarens ärenden har FA står det nu i den nya kyrkans stadgar vill säga att omsätta stadgarna i praktiken, mått dåligt, sjukskrivit sig och i ett fall även – vilket avsevärt kan underlätta framtida och att se möjligheterna i förändringen och sagt upp sig. Mannen har polisanmälts för

REP. DEL 1 REP. arbete. I den privata arkivvärlden kan man få bättre arbetsvillkor. trakasserier mot kommuntjänstemän. inte luta sig vare sig mot offentlighetsprincip eller arkivlag. Att ansvarsfrågan avseende Forshaga kommun har nu slutat att lämna arkiv finns omnämnt i organisationens stad- ut allmänna handlingar till mannen och gar är därför mycket viktigt. bryter därmed medvetet mot tryckfrihetsför- ordningen. Anledningen är att kommunen Gemensam framtid är det nuvarande vill få en rättslig prövning av om det finns KRÖNIKA arbetsnamnet på den kyrka som bildas en gräns för hur mycket tid och resurser en under 2012, där Svenska Missionskyrkan, kommun ska behöva lägga på att lämna Metodistkyrkan i Sverige samt Svenska Bap- ut allmänna handlingar till en enskild tistsamfundet slås samman till en ny kyrko- individ. Målet ska prövas i Göteborg kam- Katarina Thurell organisation. Det har i hundra år funnits ett [email protected] marrätt under 2012. Något datum är ännu samarbete mellan samfunden och frågan www.missionskyrkan.se ej offentliggjort. REP. DEL 2 REP. Recension Tjära Statsministern! BARNS BREV TILL MAKTEN NOTERAT M.M. NOTERAT

Under årens viss betydelse i detta avseende. Som all- En trevlig presentbok alltså och kanske lopp har det tid är det förstås mycket rolig läsning och inte minst till politiskt intresserade vänner. kommit ut en det är svårt att inte brista ut i gapskratt Säkerligen är det ett typiskt arkivarieper- del böcker med med jämna mellanrum. I övrigt är det som spektiv som anläggs nu, men det saknas barns brev. Det man kan förvänta sig – breven pendlar ändå ett inledande kapitel från förfat- har exempelvis mellan kopior av vuxnas åsikter och mer tarparet med reflektioner, eller för den varit barns brev specifika barnsperspektiv – som att man delen någon mer tematisk indelning av till tomten och vill ha godisregn. Mittemellan kanske man breven. Givetvis får breven nu tala för sig till gud. Den ska placera de mer idealistiska breven själva, men samtidigt skulle det nog inte här gången är som ofta ses hos yngre förmågor – såsom varit till nackdel att presentera breven i en det barns brev mot exempelvis krig, djurförsök och utvis- mer bearbetad inramning – hur svårt det till makten som har hamnat i fokus, det ning av flyktingar. än kan vara i praktiken att hitta lämpliga vill säga barnens brev till statsministern. Det är förstås svårt att veta hur repre- indelningsgrunder. Ämbetet får här representeras av både sentativa författarna till boken har varit i Göran Persson och Fredrik Reinfeldt, om sitt urval, men man slås ändå av att rätt Lotta och William Oudhuis än huvudsakligen Göran Persson. En rolig många av brevskrivarna är rätt politiskt in- Stenberg-Schentz Förlag detalj är att man har valt att skanna in korrekta – med förslag på att stressen hos breven. Detta gör innehållet något mer småbarn skulle minska om de fick supa till levande, om än ibland något svårtytt, och varje helg. En stor grupp är förstås också en bättre helhetsupplevelse ges. barnen med mer personliga frågor till Skillnaderna mellan innehållet i breven statsministern och som exempelvis tar upp och även typ av brev är förstås stor. Gi- den ständigt lika aktuella frågan om hur vetvis har inte minst författarnas ålder en det är att vara statsminister.

28 ARKIV 1/2012 Om Galileo inte... ..hade skrivit ner sina observationer kring hur saker faller till marken hade Newton kanske inte fått ihop sina tankar kring gravitationen - som var starten till skriften Principia.

Givetvis har inte denna skrift förändrat att vi faller till marken när vi halkar och att månen cirkulerar kring jorden, men det har hjälpt många forskare att lösa andra gåtor.

Därför läggs stor vikt vid flexibilitet när vi utvecklar lösningar till arkiv och museer. Ingen kan alltid veta i förväg vad, hur och varför någon behöver doku- mentera något. Axiell Calm har många styrkor - den flexibla och smidiga katalogfunktionaliteten, där ett objekts hela livscykel kan avspeglas, är en av dem.

Det vi dokumenterar idag är framtidens historia.

Kontakta Bojana Šimšic på Axiell för mer information tlf. 0739403557 [email protected] Läs mer om Axiell Calm på www.axiell.se SAAB BOFORS SUPPORT AB

DOKUMENTHANTERING

”Håller ordning på allt Eskilstuna utvecklar!

utom ditt skrivbord” Eskilstuna växer och utvecklas snabbt, häftigast i framtidsregionen Stockholm-Mälardalen. En spännande stad med en utmanande vision. Vi är 8 500 medarbetare som trivs bättre än de Få en kostnadseffektiv och långsiktigt hållbar flesta på jobbet. Det vet vi genom vår senaste dokumenthantering. Vi håller ordning på dina medarbetarenkät. handlingar och skapar en enklare vardag för Kultur- och fritidsnämnden är arkivmyndighet ditt företag. Vi garanterar säker arkivering på och stadsarkivet är en enhet inom Kultur- och ett och samma ställe, eller om du hellre vill fritids förvaltningen. Fem arkivarier är anställda på enheten. Uppdraget är att bevara och till- anlita oss för konsultation om hur du bäst gängliggöra arkivmaterial samt att stödja Eskils- bevarar dina handlingar i egen regi. tuna kommunkoncern i sitt arbete att leva upp till arkivlagens krav. Vill du veta mer hur vi kan hjälpa dig med Vi sitter i nya och fina lokaler centralt i Eskilstuna som vi delar med övriga arkiv i Eskilstuna och dokumenthantering? Kontakta Lars Viitanen stadsmuseet. Service gentemot allmänheten telefon 0586-825 52 eller maila till sker via Eskilskällan (www.eskilstuna.se/eskilskallan). [email protected] så berättar han mer. Vi söker www.sbsupport.se/dokumenthantering Arkivarie

Mer information får du på vår webbplats eskilstuna.se/ledigajobb Sista ansökningsdag är den 19 mars

Annons Arkiv nr 2 2011.indd 1 2011-05-06 13:27:25 – Ordning och reda i arkivet spar pengar!

Chef över registratur eller arkiv?

Vi erbjuder översiktskurser för chefer

”En bred och slag kraftig arkiv

tidskrift hade Sid 3 kommit till”

3 / 2 0 11 ”Historielärarna kom- Tema: dagens arkiv m er att se arkiven Diarieföring 8 maj 2012 som en aldrig sinan de källa - ” Sid 3 EnARKIV tidning av och för arkivarier och registratorer EnARKIV tidning av och för arkivarier och regi 4 / 2 0 11 stratorer Arkivering 9 maj 2012 Tema: utbildning

Läs mer på www.sipu.se Vad tycker MARIEBERGS ARKIVBYRÅ Spretig Arkiv samling du om – Vi jämför Sveriges arkivarieutbildningar Norrtullsgatan 6, Sthlm Mariebergs Arkivbyrå är ett på nätet Box 15107 företag som specialiserat Att vara ung i arkivbranschenExpo – arkiv mot1 historieförfalskning Etiken i sekretesslagens skuggaInsamling av kondoleanser efter Utøya 167 15 Bromma sig på arkiv- och dokument- Arkiv?

Arkiv 042011 _v2.indd 1 1

2011-11-29 1 Tfn: 08-698 06 03 hanteringsfrågor. Vi erbjuder 3.56 www.sipu.se kurser, anpassad utbildning, [email protected] konsulttjänster och Skriv till oss och dela med dig av dina synpunkter Orgnr: 556111-9099 entreprenader. och idéer till [email protected]

Arkiv mars 2012.indd 1 2012-02-03 15.12 ARKIVNYTTARKIVNYTT ARKIV- CHOCK ALLA KÄLLSYSTEM E-ARKIVERADE TILL RIMLIG KOSTNAD www.risetobloome.se 018-495 75 85 Posttidning B Föreningen Svensk Arkivtidskrift Åkesson & Curry AB Sveavägen 62 111 34 Stockholm

Effektivt. Och roligt.

Visual Arkiv-konceptet Förför processbaserad processbaserad informationsredovisning informationsredovisning

VåraVisAlfa båda IT-stöd- Processkartläggning hjälper dig att hålla och ordning på och redovisaVisual alla Arkiv verksamhetens - Arkivförteckning handlingar. och Bådedokumentplanering de arkiverade och i samma de som verktygär i dagligt bruk. återsökning. Traditionellt eller processbaserat

II VisAlfaVisAlfa Dokplan processkartlägger anger du du för verksamheten var och en av och lägger II VisualVisual ArkivArkiv förtecknar förtecknar du du de arkivhandlingar arkiverade handlingarna och gör verksamhetensin handlingstyper processer för respektive vilka handlingstyper process. som ingår informationenoch arkivinformationen sökbar för kan olika göras användargrupper. tillgänglig för olika Enligt och vilka hanteringsanvisningar som gäller för dem. allmännaanvändargrupper, arkivschemat via Visual eller verksamhetsbaserat.Arkiv och via stödsystemen Du tar fram en processbaserad dokumenthanteringsplan Visual Internet eller Visual Arkiv på nätet. Isom VisAlfa du kan Dokplan presentera kan – dui form dessutom av processkartor göra kvalificerade och i Det processbaserade schemat hämtar du från VisAlfa. analysertabellform för – attpå påverksamhetens ett överskådligt intranät. sätt belysa problem- VisualVisual Arkiv Arkiv håller håller även ordning reda på på alla vilket tidigare material dokument- som är ställningar såsom hanteringsplanerförtecknat enligt allmännasom gällt arkivschematför verksamheten och vilket som är Genom- Ansvarsfördelning att klicka på fören processerHandlingstyp med i processkartanflera huvudmän kan förtecknat enligt processmodellen och redovisar det med du- Arkivkrav ta dig till pårelevant IT-systemen plats på i sambandVisual Internet med upphandlingeller, om ert Återsökningrätt användargränssnitt. kan ske i Visual Arkiv eller via stödsystemen e-arkiv har webbgränssnitt, till de aktuella handlingarna. Visual Internet eller Visual Arkiv på Nätet. Visual Arkiv och VisAlfa Dokplan samverkar i ett nytt sätt att redovisa arkiv. Visual Arkiv kan importera Visual Arkiv och VisAlfa samverkar i ett nytt sätt attditt redovisa arkivschema arkiv. från VisAlfa Dokplan och hålla reda på de dokumenthanteringsplaner som tidigare gällt för verksamheten.

Våra kurser: Processbasera med VisAlfaProcessbaserad Dokplan Arkivförteckna med Visual Arkiv LärNYA dig processbaseradKURSDATUM: informationsredovisninginformationsredovisning Lär dig arkivförteckningsprogrammet fullt ut En tredagars utbildning för arkivarier Malmö den 23 april En 2012 endagsutbildning i programmet Visual Arkiv Stockholm 4, 12 och 13 oktober Göteborg 26 maj

Läs merProcessbasera och boka på www.visalfa.se med VisAlfa Läs Arkivförtecknamer och boka på www.visualarkiv.se med Visual Arkiv Malmö den 17 april 2012 Göteborg den 9 oktober 2012

www.visalfa.se www.visualarkiv.se www.visalfa.se www.visualarkiv.se

Visualarkivkonceptet februari 2012.indd 1 2012-02-09 22:12:59