3D-Skrivare: En Livshotande Uppfinning? R

O m r å d

e Examensarbete t 15 högskolepoäng, grundnivå f ö 3D-Skrivare: En livshotande uppfinning? r

t En studie kring 3D-utskrivna vapen e k n 3D-Printers: A fatal invention? A study surrounding 3D-printed i k weapons o c Li Larsson h

s a m h ä l l e Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Fredrik Rutz Huvudområde: Medieteknik Handledare: Simon Winter Datum för slutseminarium: 2016-05-05

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Sammanfattning

3D-teknologin har både väckt förundran och oro. Det finns en oro att tekniken kan användas för att skapa farliga objekt, som till exempel vapen. Detta ämne har rapporterats i stor skala inom media och 3D-utskrivna vapen har målats upp som farliga och dödliga. Vilket leder till syftet med denna studie: att undersöka den teknologi som finns tillgänglig för konsumenter och etablera deras begränsningar och möjligheter. Det är även viktigt att undersöka företagens syn och vilka metoder som kan användas för att förhindra 3D-utskrivna vapen. Skriftliga intervjuer har genomförts med 5 olika företag inom 3D-branschen, intervjuerna har även blivit kompletterade med en kvantitativ metod som undersökte 50 olika 3D-skrivare på marknaden för att fastställa dess möjligheter och begränsningar.

Resultaten visar att det finns fler begränsningar för konsumenter än möjligheter när det kommer till att skriva ut vapen i 3D. Det finns inget sätt som en konsument kan skriva ut ett vapen av metall i 3D hemma och det finns ingen anledning att tro att ett 3D-företag hade accepterat en sådan förfrågan. Alternativet är att skriva ut ett vapen av plast, som kan vara dödligt om det görs rätt. Resultaten visar även att det inte finns några optimala metoder för att effektivt förhindra sådant missbruk.

Nyckelord

3D-skrivare, vapen, fused deposition modeling, stereolitografi, selective laser sintering, CAD

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Abstract 3D-printers: A fatal invention? A study surrounding 3D-printed weapons.

The 3D-printing technology has raised both wonder and worry. There is a concern that it will be used to create dangerous objects, like weapons. This topic has been reported largely by the media and 3D-printed weapons have been painted as dangerous and lethal. Which leads to the purpose of this study: to examine the technology that is available for consumers and establish their limitations and possibilities. It is also important to examine the industries view and which methods that can be used to prevent 3D-printed weapons. Written interviews have been conducted with 5 different 3D-companies, the interviews have also been supplemented by a quantitive method which examined 50 different 3D-printers on the market to determine their possibilities and limitations.

The results conclude that there are more limitations to creating a weapon with 3D-printers than there are possibilities. There is no alternative for a consumer to 3D-print a weapon made out of metal at home and there is no reason to believe that a 3D-printing company would accept these requests. The option is to 3D-print a weapon made out of plastic, which can be deadly if it is done right. Findings also indicate that there are not any optimal methods available that effectively can prevent this misuse.

Keywords

3D-printers, weapon, Fused deposition modeling, stereolithography, selective laser sintering, CAD

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Innehållsförteckning

1 Inledning ...... 1 1.1 Problemområde ...... 2 1.2 Syfte ...... 2 1.2.1 Frågeställningar ...... 3 1.3 Avgränsningar ...... 3 1.4 Målgrupp ...... 3 2 Metod ...... 4 2.1 Metodval ...... 4 2.2 Forskningsstrategi ...... 5 2.2.1 Intervjuer ...... 5 2.2.2 Tabell med 3D-skrivare ...... 6 2.3 Urvalskriterier ...... 6 2.4 Insamling av data ...... 7 2.4.1 Bearbetning och analys av materialet ...... 8 2.5 Metoddiskussion ...... 9 2.5.1 Validitet och reliabilitet ...... 10 3 Teori...... 11 3.1 Processen ...... 11 3.1.1 CAD ...... 11 3.1.2 Standard tessellation language...... 12 3.1.3 Fused Deposition Modeling...... 12 3.1.4 Selective Laser Sintering ...... 13 3.1.5 Stereolitografi ...... 14 3.2 Möjligheter & begränsningar...... 14 3.2.1 Kvalitet och hållbarhet i plastvapen ...... 15 3.2.2 Vapen av metall ...... 15 3.2.3 Ammunition ...... 16 3.3 Sveriges vapenlagar ...... 16 3.3.1 Vapenlicens ...... 16 3.3.2 Övriga regler ...... 17 3.4 Att förhindra 3D-utskrivna vapen...... 18 3.4.1 Restriktioner i 3D-skrivarna ...... 18 3.4.2 Kontrollera distributionen av CAD-filer ...... 19 3.5 3D-skrivare som affärsmodell ...... 19 4 Resultat ...... 21 4.1 3D-skrivare på marknaden...... 21 4.1.1 Prisklasser ...... 21 4.1.2 3D-teknik ...... 22 4.1.3 Material ...... 22 4.2 Intervjuer ...... 23 4.2.1 Policies och ansvar ...... 25 4.2.2 Konsumenters tillgång till 3D-utskrivna vapen ...... 26 4.2.3 Metoder för att förhindra utskrift av vapen ...... 27 5 Diskussion ...... 29 5.1 Att skriva ut ett vapen i 3D ...... 29 3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

5.1.1 Skriva ut hos företag ...... 29 5.1.2 Köpa en egen 3D-skrivare ...... 30 5.2 Teknikens begränsningar och möjligheter ...... 31 5.3 Metoder för att förhindra utskrift av vapen ...... 32 6 Slutsatser ...... 34 6.1 Vidare forskning ...... 35 Referenser ...... 36 Referenser 3D-Skrivare ...... 40

Bilaga 1 – Intervjufrågor till företagen som erbjuder 3D-utskrifter ...... 45 Bilaga 2 – Intervjufrågor till de fristående experterna ...... 46 Bilaga 3 – Tabell över 3D-skrivare på marknaden ...... 47 Bilaga 4 – Tabell över filament ...... 50

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Förord

Detta examensarbete är ett avslut på på en treårig utbildning på Malmö Högskola inom Medieteknik. Jag skulle vilja tacka min handledare Simon Winter för vägledning och goda råd på vägen. Jag vill även tacka de företag som har ställt upp och deltagit i min undersökning och bidragit till resultatet.

Hoppas ni finner läsningen intressant!

Li Larsson, 2016-05-05.

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Ordlista

ABS-plast – Plast som till stor del används i vardagsprodukter.

CAD (Computer-aided design) – Digitalt baserade designer och skapandet av tekniska ritningar.

CAM (Computer-aided manufacturing) – CAM-programmet analyserar CAD-modellen och räknar ut metoder för att bearbeta den i 3D-skrivaren.

Filament – Material som har trådstruktur.

Sintring – En process där partiklar sammanfogas vid höga temperaturer.

Slagstift – Har till uppgift att deformera hylsan i vapnet så att tändansatsen exploderar och antänder krutet i patronen.

STL (Standard tessellation language) – Ett filformat som används vid 3D-utskrift.

Open hardware community – Innehåller fysiska artefakter av teknologi som designats och skapats av den öppna design rörelsen.

Termisk distortion – Materialet blir ojämnt på grund av låg värmeledningsförmåga. 3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

1 Inledning

1983, för 33 år sedan, skrev Charles W. Hull ut det första objektet i 3D vilket var en kopp (Hull, 2015, s.25). Det är således ingen ny teknik och har använts inom tillverkningsbranschen i decennier. De senaste åren har tekniken kring 3D-skrivare gått framåt med hjälp av avanceringar inom datorer, ny mjukvara inom design, nya material och även med assistans av internet (Lipson & Kurman, 2013, s.11). 3D-skrivare används idag runt om i hela världen för olika ändamål. NASA har till exempel använt tekniken för att skapa komplicerade komponenter till en Mars Rover som testkördes i Arizona’s öken (Lipson & Kuman, 2013, s.7). Andra användningsområde har inkluderat att skapa sofistikerade metalldelar till jetmotorer (Kroenig & Volpe, 2015, s.7). Tekniken kan skriva ut med en mängd olika material, bland annat metall, choklad, ost och mänsklig vävnad. Det mest förekommande materialet är dock plast. 3D- skrivare skapar stora möjligheter men har samtidigt en mörk sida som omfattas bland annat av en ängslan att tekniken kan utnyttjas för att skriva ut vapen. (Zimmer, 2013, s.252)

2013 avfyrades ”The Liberator” som är världens första funktionella 3D-utskrivna pistol med plats för endast en kula åt gången. Den består av 16 olika delar där 15 av dessa är i plast och utskrivna av en 3D-skrivare. Filerna som krävdes för att skriva ut vapnet gjordes tillgängliga på nätet av Defense Distributed där de laddades ner 100 000 gånger under de första två dagarna tills de plockades bort. (Walther, 2015, s.1435 & 1436) Samma år som ”The Liberator” tillkännagavs så producerades även världens första 3D-utskrivna pistol i metall. Denna pistol skapades av företaget Solid Concepts som även sålde kopior av vapnet för 11 900 dollar styck. Det är okänt hur många som såldes men 100 exemplar fanns tillgängliga för försäljning. (Sevenson, 2014)

Media har flitigt skrivit om detta ämne sedan ”The Liberator” skapades. Genom att endast använda sökorden ”3D Vapen” på Google kan det hittas flera olika nyhetsartiklar om detta ämne. På NyTeknik finns en artikel med titeln ”3D-utskrifter kan få fasansfulla effekter”, innehållet beskriver att polisen i Manchester gjort ett tillslag mot ett kriminellt nätverk där de hittat 3D-utskrivna delar till ett skjutvapen. Vidare beskrivs det hur regelverket för vapentillverkning och användning inom EU-unionen måste ses över. (Nordberg, 2013)

Även Metro har rapporterat om detta ämne, bland annat i artikeln ”Här är världens första vapen från 3D-skrivare”. I artikeln kan bland annat detta citat hittas: ”Men när ritningarna släpps kommer vem som helst att kunna skriva ut vapnet, och sätta ihop det av valfria material, utan registrera det hos någon myndighet.

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

– Du kan skriva ut ett dödligt vapen. Det är lite läskigt, men det är det vi siktar på att bevisa, säger Cody Wilson till Forbes.” (Andersson, 2013)

Evald Ottosson (2016) påpekar att ämnet har blåsts upp av media och bygger på journalisters önskan om att skapa sensationsjournalistik. Trots detta är det ett ämne som fortfarande får uppmärksamhet. Synen hos företagen som arbetar med 3D-skrivare skiljer sig från den synen som media har. Även den tidigare forskningen har delade åsikter kring ämnet.

Daniel Tirone och James Gilley (2015, s.102) anser att utvecklingen av teknologin framkallar hot mot statens säkerhet och argumenterar för att det inte är för tidigt att utveckla metoder som riktar sig mot dessa utmaningar. Scott Zimmer (2013, s.253) menar att det är svårt att avgöra vad som är mest skrämmande: Distributionen av information som tillåter vem som helst med tillgång till internet och 3D-skrivare att producera dödliga vapen eller statens förmåga att omedelbart censurera denna information utan domstolsprövning. Gerald Walther (2015, s.1444) argumenterar däremot för att 3D-utskrivna vapen inte skapar någon säkerhetsrisk eftersom det går att få tag på vapen över hela världen som inte är licensierade. Detta är ett problem som skapar en större utmaning mot säkerheten än vapen som är utskrivna i plast. Det finns heller inget behov av att utveckla nya internationella fördrag endast på grund av utskrivna vapen.

1.1 Problemområde

Tidigare forskning ställer sig alltså kritisk till utvecklingen av 3D-skrivare i förhållande till vapenaspekten. Media däremot framställer dessa 3D-vapen som dödliga och det är svårt att hitta en nyhetsartikel som inte framställer det som ett stort samhällsproblem. Till skillnad från den nämnda forskningen kommer denna studie istället att fokusera mer på den tekniska delen och undersöka vad som egentligen är möjligt och ställa det i relation till ett konsumentperspektiv. Hur enkelt är det egentligen för en konsument att skriva ut ett vapen? Samtidigt utreds perspektivet från aktörernas synsätt inom 3D-branschen och vilken attityd de har gentemot konsumenter som vill skriva ut vapen och även vilka möjligheter en konsument har vid att skriva ut vapen hos ett professionellt 3D-företag. Det är även intressant att utreda vad som egentligen kan göras för att förhindra att 3D-utskrift av vapen sker.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att undersöka ämnet 3D-utskrivna vapen för att avgöra om det är ett ämne som har blivit uppblåst eller om det finns anledning till all uppmärksamhet som det har fått i

3D-skrivare: En livhotande uppfinning? media. Till hjälp kommer det att fastställas de möjligheter som konsumenter har när det kommer till att skriva ut vapen i 3D, förklaras kring teknikens möjligheter och begränsningar och samtidigt avgöras vad som kan göras för att förhindra att det sker. Samtidigt ges en inblick i hur 3D-branschen ser på fenomenet och vilka värderingar de har.

1.2.1 Frågeställningar

Hur ser möjligheterna ut för en konsument att skriva ut ett vapen i 3D?

Vad har tekniken för möjligheter och begränsningar vid skapandet av 3D-utskrivna vapen?

Vad har aktörer inom 3D-branschen för attityd kring kunder som vill skriva ut vapen?

Vilka metoder kan användas för att förhindra att vapen skrivs ut i 3D?

1.3 Avgränsningar

För att undersöka de 3D-skrivare som finns tillgängliga för konsumenter har butiker som tillhandahar en webbshop nyttjats, information har alltså samlats in endast via internet eftersom det är lättillgängligt. Resultatet visar endast aspekter som är relevanta för tekniken hos 3D- skrivare och utelämnar därför information som innefattar design och mjukvara eftersom det inte är relevant eller kopplat till själva tekniken. Uppsatsen är även avgränsad till att endast beskriva 3D-teknikerna Fused Deposition Modeling, Selective Laser Sintering och Stereolitografi i teoridelen eftersom det är dessa tekniker som är vanligast idag (Brooks, Kinsley & Owens, 2014, s.272).

Respondenterna som har intervjuats är baserade i Sverige och representerar företag som erbjuder 3D-utskrift till konsumenter och även fristående experter inom 3D-branschen. Dessa experter inkluderar företag som säljer 3D-skrivare eller tillbehör och erbjuder utbildning eller annan kunskap kring 3D-tekniken.

1.4 Målgrupp

Studien riktar sig primärt till konsumenter med ett intresse för 3D-tekniken. Sekundärt vänder sig uppsatsen till studenter och lärare på Malmö Högskola som verkar inom media. Uppsatsen kan även vara av intresse för aktörer inom 3D-branschen.

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

2 Metod

Syftet med uppsatsen är att undersöka teknikens möjligheter och begränsningar samtidigt som den ger en inblick i 3D-branschens värderingar kring utskrivna vapen. Detta är således ingen beskrivning i hur vapen kan skapas med 3D-skrivare eller ett hjälpmedel för att vägleda i skapandet av 3D-utskrivna vapen. Utgångspunkten för studien är att sakligt beskriva perspektivet utifrån teknikens potential och företagens synsätt.

2.1 Metodval

Inom samhällsvetenskap brukar det skiljas mellan två olika metodiska angreppssätt: kvantitativa och kvalitativa. Den kvantitativa metoden är formaliserad, strukturerad och avgör vilka svar som är tänkbara. (Holme & Solvang, 1997, s.13 & 151) ”Hård data” räknas som siffror, svar och fakta som går att räkna på och statistiskt bearbeta och är utfallet av en kvantitativ metod. Den största fördelen med metoden är generaliserbarheten och prövbarheten. Den kvalitativa metoden genererar istället ”mjuk data” vilket kan innefatta dagböcker, videoinspelningar, litteratur, läsarbrev och fältobservationer. (Harboe, 2010, s.33 & 34) Den kvalitativa metoden kan även kännetecknas av en närhet till forskningsobjektet (Holme & Solvang, 1997, s.92). Styrkorna med denna metod är att den är flexibel och kan fånga in individuella attityder (Harboe, 2010, s.42).

Den kvalitativa och kvantitativa metoden har för denna studie kombinerats. På grund av att den ena metodens möjligheter kan vara den andres begränsningar så kompletterar de varandra på ett bra sätt (Harboe, 2010, s.38).

En av undersökningsmetoderna som har använts är skriftliga intervjuer. Respondenterna har medverkat med sina tankar och den faller då naturligt under det kvalitativa perspektivet eftersom den fångar invididuella attityder. Anledningen till att intervjuer valdes var för att kunna uforska och få fördjupad förståelse av problemet, vilket är centralt för den kvalitativa metoden (Holme & Solvang, 1997, s.14). En fördel med att göra intervjuer skriftligen är att det passar för känsliga frågor, det är en relativt snabbt teknik och det ger respondenten möjlighet att konsultera med andra om informationen (Bryman, 2008, s.650). En annan fördel med skriftliga intervjuer är att mer tid kan användas för att formulera frågorna (Ejvegård, 2009, s.54). Några av nackdelarna inkluderar sämre svarsfrekvens, ordningen som frågorna besvaras i och att det inte kan kontrolleras om utomstående personer gör intrång och besvarar frågorna (Bryman, 2008, s.650).

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

För att komplettera den kvalitativa undersökningen har även en kvantitativ utförts. Den kvantitiava delen representeras av information som har samlats in om olika 3D-skrivare. Den insamlade informationen har sammanställts i en tabell som har genererat hård data som kunnat analyseras och visualiserats med hjälp av diagram. Med en kvantitativ metod kan undersökningen gå på bredden och det är det representativa som är intressant (Holme & Solvang, 1997, s.78). Tabellen hjälper till att skapa ett mer generaliserbart resultat jämfört med intervjuerna. Nackdelen är att undersökningen inte är helt generaliserbar eftersom det inte är alla 3D-skrivare som finns på marknaden som har undersökts.

2.2 Forskningsstrategi

Målet och syftet med uppsatsen förutsätter en fördjupad kunskap från företag som arbetar inom 3D-branschen, därför har bland annat intervjuer valts som undersökningsmetod. Det är när åsikter, tyckanden, uppfattningar, kunskaper och mer ska tas redas på som intervjuer kan användas (Ejvegård, 2009, s.49). För att komplettera informationen som gavs av företagen har även information om 3D-skrivare samlats in som sedan visualiserats i diagram.

2.2.1 Intervjuer

De kvalitativa intervjuerna har genomförts skriftligt med representanter från företagen 3D Market, 3D Skaparna, Creedo, Protech och Reprappro.me (se bilaga 1 & 2 för intervjufrågorna). Dessa företag har blivit utvalda eftersom de arbetar inom 3D-branschen, antingen genom att erbjuda 3D-utskrift, försäljning av 3D-skrivare eller med utbildning. En kvalitativ intervju har varit avgörande eftersom svaren behövde vara djupa och utforskande, något som inte kan uppnås med en kvantitativ metod.

Respondenterna kontaktades via mail och fick förfrågan om att delta i undersökningen. Vid första kontakten gavs information kring vad undersökningen går ut på, möjlighet att vara anonym, hur undersökningen kommer gå till och hur den kommer presenteras. Syftet med intervjuerna var att undersöka företagens attityder och värderingar kring vapen och 3D-skrivare samt hur de förhåller sig till kunder som ger sådana förfrågningar. Det var även väsentligt att undersöka deras uppfattning angående vad som kan göras för att förhindra utskrift av vapen.

Intervjufrågorna som skickades till respondenterna var standardiserade och öppna. I standardiserade intervjuer är frågorna noggrant formulerade på förhand och är i en bestämd ordningsföljd. Öppna frågor innebär att de inte har några fasta svarskategorier och svaren

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

överlåts till att formuleras av respondenten, denna sorts frågor kännetecknas typiskt av kvalitativa intervjuer. (Harboe, 2010, s.57)

2.2.2 Tabell med 3D-skrivare

För att komplettera den första frågeställningen kombinerades den kvalitativa undersökningen med en kvantitativ som utgjordes av en tabell som har bearbetats till diagram för en visuell förtydling. Tabellen består av 50 3D-skrivare med relevant insamlad information för att avgöra möjligheterna hos tekniken som en konsument har kring att skriva ut ett eget vapen. Aspekter som har undersökts är vilken metod 3D-skrivarna använder sig av, pris och vilket/vilka material de kan skriva ut i (Se bilaga 3).

Insamlingen av datan skedde digitalt från e-butiker som säljer 3D-skrivare till konsumenter. Anledningen är för att onlineshopping är en av de mest viktiga och populära internetapplikationer idag (Yüksel & Selin, 2015, s.28). Informationen kring de olika maskinerna har samlats in via dessa butiker: Creativetools.se, Kjell.com, Elfa.se, 3dprima.com, Conrad.se, Proshop.se, Printervaruhuset.se och Clasohlson.se (detaljerade referenser för de olika maskinerna finns i separat referenslista). Kraven för butikerna var att de skulle erbjuda 3D- skrivare till konsumenter och att butiken skulle vara tekniskt inriktad. Den tekniska inriktningen är viktig eftersom det är de som är mest troliga att erbjuda 3D-skrivare i sitt sortiment. Även sortimentet hos stora teknikkedjor som MediaMarkt och Elgiganten har undersökts men det återfanns inga 3D-skrivare där under tiden för insamlingen av datan.

2.3 Urvalskriterier

Det är viktigt att skapa rätt urval för undersökningen eftersom det annars kan leda till att undersökningen blir värdelös i relation till den utgångspunkt som fanns från början. Urvalet bestäms systematiskt utifrån vissa medvetet formulerade kriterier. En viktig del av urvalet är även respondenternas förmåga att uttrycka sig och vilja att delta. (Holme & Solvang, 1997, s.101 & 104) Icke-slumpmässiga urval är vanligare än vad som förmodas inom metodologin. Vid detaljerad beskrivning var urvalet subjektivt vilket innebär att en kvalificerad bedömning skapas. Det är stor möjlighet att det subjektiva urvalet blir representativt om forskaren vågar lita på sin egen förmåga och utesluta förhållanden som inte är relevanta för undersökningen. Subjektiva urval är oftast det som kvalitativa intervjuer av nyckelpersoner bygger på. (Harboe, 2010, s.109)

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Den metod som har använts för att bestämma urvalet är den icke-slumpmässiga. Kriterierna för urvalet var noga formulerade innan respondenterna anträffades vilket skapade ett subjektivt urval. Urvalet för intervjuerna är baserade på fristående experter som arbetar med 3D och även företag som erbjuder 3D-utskrift. Kriterierna för experterna var att de skulle vara verka inom 3D-branschen och ha stor kunskap kring ämnet. Detta involverar till exempel återförsäljare av 3D-skrivare, utbildare inom 3D och övriga aktörer inom branschen. Kriterierna för den andra urvalsgruppen var att de skulle erbjuda 3D-utskrift till både privatpersoner och företag och vara baserade i Sverige. Det kontaktades fler företag som erbjuder 3D-utskrift än fristående experter eftersom bortfallet räknades vara större för den gruppen.

Datan till tabellen valdes att samlas in via olika nätbutiker. Kriterierna var att det skulle vara en butik som är teknikinriktad eller inriktad på 3D-skrivare samt baserad i Sverige. Den skulle även sälja till privatpersoner och ha ett utbud av 3D-skrivare, oavsett om det var litet eller stort. Anledningen till att butiken skulle vara inriktad på teknik är för ett det är de butikerna som har störst sannolikhet att tillhandaha 3D-skrivare. Kriterierna för 3D-skrivarna var att de skulle vara riktade till konsumenter och inte företag för att kunna besvara frågeställningen kring vilka möjligheter en konsument har kring att skriva ut ett vapen. Det var viktigt att de skulle vara lättillgängliga vilket är anledningen till att de skulle kunna hittas på internet. Ett tredje kriterie var att den information som samlades in kring 3D-skrivarna skulle vara lätt att hitta. Det behövde alltså finnas specifikationer tillgänglig för 3D-skrivaren kring dess teknik, pris och vilka material maskinen kan använda. Detta var fördelaktigt för att kunna hitta den relevanta informationen samlad på ett ställe. Det är även information som behövs tänkas på vid köp av en 3D-skrivare.

2.4 Insamling av data

Informationen till tabellen samlades in genom att undersöka sortimentet hos olika nätbutiker. Om butiken erbjöd 3D-skrivare till försäljning så valdes dessa ut och det strukturerades upp i tabellen vilka specifikationer som maskinen hade. Information så som utseende, antal skrivarhuvud, max temperatur och vikt har eliminerats eftersom det inte var relevant för resultatet. Tabellen består av 50 olika skrivare som har samlats in via olika nätbutiker, på alla står det angivet vilken metod maskinen använder, hur mycket den kostar och vilka material den kan skriva ut i. För ett så generaliserbart resultat som möjligt undersöktes alla de 3D-skrivare som fanns tillgängliga på marknaden som kunde finnas.

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Första kontakten med intervjurespondenterna inträffade via mail. 21 företag som erbjuder 3D- utskrift kontaktades totalt och erbjöds att delta och svara på intervjufrågorna, utöver detta kontaktades även 11 fristående experter. Antalet är baserat på ett stort bortfall eftersom vapen kan tänkas vara ett ämne som företag inom 3D-branschen helt enkelt inte vill vara involverade i. Ett bortfall av enheter återkommer i praktiskt taget alla undersökningar och den måste därför läggas upp så att bortfallet blir så litet som möjligt. Det är även en fördel om vi vet något om de personer som ingår i bortfallet. (Holme & Solvang, 1997, s.192) En majoritet av enheterna i bortfallet svarade inte på första mailet, och vid svar fanns dock en anledning till varför de valde att tacka nej. Vid godkännande svar från företagen skickades intervjufrågorna bifogat i ett nytt mail. Intervjuerna skedde alltså skriftligen med företagen. En fördel med skriftliga intervjuer är att mer tid kan användas till att formulera frågorna vilket innebär att ledande frågor lättare kan undvikas vilket inte kan göras med en muntlig intervju eftersom tiden inte finns (Ejvegård, 2009, s.54). Frågorna var strukturerade i ett dokument och var öppna så att respondenterna kunde svara fritt. När alla svar erhållts kopierades de in i separata dokument och sparades inför analysen av materialet.

2.4.1 Bearbetning och analys av materialet

Intervjumaterialet har analyserats med utgångspunkt från en hermeneutisk analysmetod. Det kallas även för kvalitativ innehållsanalys och bygger kortfattat på tolkningar. I analysen fokuseras det på vad som sägs under intervjun, sammanhanget, situationen, kontexten och allt som även inte sägs. (Harboe, 2010, s.113-114)

Den kvalitativa innehållsanalysen har hjälpt till att strukturera och kvantifiera de dokument som intervjusvaren fanns i. Eftersom ingen transkribering har krävts har svaren endast kopierats in i ett dokument som har lästs igenom flera gånger för att skapa en övergripande bild och förståelse, för att sedan gå vidare till detaljer för en djupare analys. I analysen har det letats efter sammanhang och skillnader i svaren. Därefter har de kategoriserats utifrån innehåll och mönster har lokaliserats för att kunna besvara frågeställningarna och syftet.

Den kvantitativa databehandlingen har använts för att analysera resultaten från tabellen. Denna analys innefattar databehandling av siffror, fakta och andra räknebara data. Den grundläggande databehandlingen kräver mest överblick och sinne för systematik. (Harboe, 2010, s.121) Informationen som har samlats in om 3D-skrivarna har samlats i en tabell (se bilaga 3) med olika specifikationer. Med hjälp av tabellen har sedan de olika kategorierna analyserats och

3D-skrivare: En livhotande uppfinning? omvandlats till stapeldiagram och pajdiagram för att åstadkomma en överskådlig blick över resultatet.

2.5 Metoddiskussion

Holme & Solvang (1997, s.85-86) beskriver att det inte finns någon metod som är bättre än den andra, redskapen är jämbördiga för att få en bättre förståelse för samhället. Många gånger är det dessutom en fördel att kombinera de olika metoderna. Fördelarna inkluderar att metodens giltighet ofta är avgörande, om resultaten är densamma vid olika tillvägagångssätt kan det tyda på att den information som är insamlad är giltig. Om resultaten är olika kan det däremot leda till nya tolkningar vilket också kan vara en fördel. Med de kombinerade metoderna har resultaten kunnat stödjas av varandra men även bidra till nya tolkningar och analyser.

Den kvalitativa undersökningen har som sagt genomförst skriftligen. Enligt Bryman (2008, s.650) finns det flera styrkor, men även svagheter, när det gäller mailbaserade undersökningar. Styrkorna omfattar bland annat att det är passande om intervjuerna innehåller frågor som är känsliga, det ger respondenterna möjlighet att konsultera med andra om informationen, tekniken är relativt snabb och den passar bra för öppna och komplexa frågor. Några av svagheterna inkluderar sämre svarsfrekvens, ordningen som frågorna besvaras i och att det inte kan kontrolleras om utomstående personer gör intrång och besvarar frågorna. Dessa svagheter var uppmärksammade vid formuleringen av undersökningen och utifrån det har vissa av dessa svagheter försökts undgå så mycket som möjligt. En skriftlig intervju valdes på grund av att det kan vara en styrka när det berör känsligare frågor. Eftersom intervjun handlade om vapen och hur företagens syn ser ut kring det så kan de räknas inom denna kategori. Att den genomfördes skriftlig möjliggjorde även att respondenterna kunde ta sin tid med frågorna och fundera kring hur de ville svara, detta minimerar hastiga svar från deras sida. Nackdelarna som har presenterats försöktes elimineras genom olika metoder. Bortfallet var från början räknat att vara stort eftersom det är ett ämne som inte alla företag vill bli associerade med eller blanda in sig i. Evald Ottosson från Protech skriver att de som arbetar med 3D-skrivare är ordentligt trötta på påståenden om kopplingar mellan tekniken och illegala vapen, det är ett ämne som har blåsts upp av media för några år sedan och bygger på önskan från journalister att skapa sensationsjournalistik. Detta kan även vara en av anledningarna till bortfallet. Eftersom det var räknat med ett stort bortfall så kontaktades flera olika företag som arbetar inom 3D-branschen för att ha tillräckligt med material. Sammanlagt tackade 9 ja till att delta i undersökningen men svar erhölls från 5 företag. Anledningen till att vissa inte svarade på intervjufrågorna kan vara

3D-skrivare: En livhotande uppfinning? för att det var för känsliga frågor eller för att de ändrat sig om att medverka i undersökningen. En påminnelse skickades även ut till företagen som var sena med sina intervjusvar.

2.5.1 Validitet och reliabilitet

Med reliabilitet menas traditionellt att en mätning är stabil och inte utsatts för till exempel slumpinflytelser. Idén med reliabilitet bygger även på att det görs kvantitativa studier och att det mäts och anges värden på variabler för varje enhet. Detta är annorlunda än att sträva efter att förstå respondentens tankar och känslor. För att ha hög reliabilitet måste situationen i alla avseenden vara standardiserad. Standardisering innebär till vilken grad frågorna och situationen är densamma för alla intervjuade. (Trost, 2012, s.61-62) Eftersom intervjuerna har genomförts skriftligen har det inte funnits en möjlighet att kontrollera situationen kring när de svarar på frågorna, detta kan tyda på låg standardisering vilket påverkar reliabiliteten. Däremot har reliabilitetsproblem uppmärksammats under konstruktionen av frågorna och planeringen av intervjuerna. Reliabilitetsproblem som har uppmärksammats är bland annat bortfall och även respondenternas förhållande till frågorna. Frågorna har även strukturerats så att missförstånd inte ska uppstå för respondenterna.

Med reliabilitet kan även menas att en mätning vid en viss tidpunkt ska ge samma resultat vid en ny mätning, det förutsätter alltså ett statistikt förhållande (Trost, 2012, s.61). Den kvantitativa aspekten av uppsatsen har en reliabilitet som påverkas eftersom undersökningen hade kunnat göras om av en annan person med samma resultat men endast under samma tidsperiod. För att få samma resultat måste undersökningen göras nära i tid till den första eftersom sortimentet hela tiden byts ut i butikerna, det är alltså dynamiskt. Detta innebär att undersökningen inte hade kunnat generera samma resultat ett år efter på grund av att det hade funnits andra modeller av 3D-skrivare tillgängliga då. Detta beror det även på hur snabbt tekniken utvecklas. Om tekniken har utvecklas och sortimentet utvecklats så hade resultatet sett annorlunda ut och på grund av detta sänks reliabiliteten.

Med validitet menas att frågan ska mäta det den är avsedd att mäta (Trost, 2012, s.63). För att säkra hög validitet i slutsatserna har undersökningens aktiviteter anpassats så att de verkligen svarar på det förutbestämda syftet och frågeställningarna. Efter granskning av intervjusvaren kunde det konstateras att det höll sig inom ramen för syftet och anses vara relevanta och utan missförstånd. Vid missförstånd hade inte bara reliabiliteten sänkts utan även validiteten (Trost, 2012, s.63).

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

3 Teori

Tekniken kring 3D-utskrifter har blivit känt under benämningen ”den tredje industriella revolutionen”. Den första industriella revolutionen skedde under 1800-talet, den andra skedde under 1900-talet och den tredje definierar nu 2000-talet. (Mattox, 2013, s.226)

3D-utskrift benämns även synonymt för additiv tillverkning (Dagne & Dubeau, 2015, s.102). Gail Brooks, Kim Kinsley och Tim Owens (2015, s.272) nämner att industrier som tar nytta av, eller hade kunnat ha nytta av, teknologin involverar områden som till exempel produktdesign, utbildning, tillverkning, mode, vetenskap, arkitektur och läkemedel. Teknologin har även funnit en väg in i militären (Mattox, s.226). Det finns ett stort antal material som kan användas för att skriva ut i: bland annat metall, keramik, plast, kompositer och även biologiska system (Frazier, 2014, s.1917). Det mest förekommande materialet är dock plast (Zimmer, 2013, s.252). Däremot finns det fortfarande begränsningar i vilka material som kan skrivas ut och formges för (Oropallo & Piegl, 2015, s.137).

3.1 Processen

Processen börjar med en CAD-fil som skickas till skrivaren som sedan bygger upp objektet lager för lager tills den är komplett (Dagne & Dubeau, 2015, s.102). De mest förekommande metoderna idag inom 3D-utskrift är fused deposition modeling (FDM), selective laser sintering (SLS) och stereolitografi (SLA)(Brooks, Kinsley & Owens, 2014, s.272).

3.1.1 CAD

Det första steget inom 3D-utskrift är att skapa en digital design av objektet vilket görs med hjälp av programvaror på en dator. Dessa digitala visualiseringar av objekten finns i datafiler som kallas för CAD. Programvaror som tillåter skapandet av CAD-filer tillåter även användaren att manipulera former till digitala 3D-modeller av fysiska objekt. Designfilerna agerar sedan som skisser som instruerar 3D-skrivaren att skriva ut objektet. (Dagne & Dubeau, 2015, s.105 & 106)

Programvarorna för CAD-filer som finns tillgängliga idag är inte anpassade för 3D-utskrift från början. Det är metoden att representera något som är fysiskt som programmen inte är baserade för. Systemet behöver även förstå begränsningar och styrkor inom 3D-utskrift när det designas inför processen. Restriktionerna inom programvarorna gör att det skapas brister även vid val av

3D-skrivare: En livhotande uppfinning? material eftersom materialen måste vara kompatibla med systemet. (Oropallo & Piegl, 2015, s.137) CAD är däremot ett av de mest välutvecklade områdena inom datoranvändning (Calí et al., 2012, s.2).

För att kunna designa med hjälp av CAD-programvaror krävs teknisk förmåga och kunskap. Ett stort hinder inom 3D-utskrift är att få konsumenter har de kunskaper som krävs för att kunna hantera dessa programvaror. Detta leder till att personer laddar ner andra personers CAD-filer eftersom de själva inte kan skapa egna. (Mendis, 2014, s.267) Precis som det finns piratkopiering och nedladdning av musik och film så fruktas 3D-skrivare inspirera en ny generation av nätpirater som sprider CAD-filer över nätet (Zimmer, 2013, s.253). Det finns många online-plattformar idag som främjar skapandet och distributionen av CAD-filer som även kan laddas ner (Mendis, 2014, s.267). Thingiverse och Shapeways är exempel på webbplatser där CAD-filer kan laddas ner. Även Piratebay har skapat en ny kategori som heter ”physibles” där filer kan laddas upp som sedan kan bli fysiska med användning av 3D-skrivare. (Zimmer, 2013, s.253)

3.1.2 Standard tessellation language

Efter modellen har skapats översätts CAD-filen till en STL-fil (Standard tessellation language). Översättningen består ungefär av oordnade triangulära ytor som representerar den solida 3D- modellen. STL-filen importeras sedan av en ”computer-aided manufacturing” (CAM). Inom denna omgivning så sorteras den virtuella modellen för optimal depositionsriktning och skivas i horisontella lager. Här utformas även nödvändiga stödstrukturer. Både modellen och stödstrukturerna genereras och lagras, sedan sker själva tillverkningen.

3.1.3 Fused Deposition Modeling

Idag är den vanligaste metoden av 3D-utskrift fused deposition modeling (FDM) på grund av den låga kostnadsbarriären. Företag som tidigare fokuserat på den industriella marknaden har expanderat deras utbud med 3D-skrivare till låga priser för att möta ett behov hos konsumenter och småföretag. (Brooks, Kinsley & Owens, 2014, s.274) FDM-metoden har under en tid varit patenterad av Stratasys Ltd, där en del av patenterna finns kvar, men många andra företag har börjat utveckla billiga FDM-skrivare. De mest välkända märkena är Makerbot och RepRap. (Kanada, 2014, s.311)

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

FDM-tekniken är baserat på att smält filament pressas ut genom ett varmt munstycke för att skapa ett 3D-objekt (Kanada, 2014, s.311). Filamentet pressas ut lager för lager tills objektet är fullständigt (Garg, et al., 2014, s.1351). I vissa fall behöver objektet en stödstruktur, som kan byggas antingen med hjälp av ett extra munstycke eller med hjälp av standardmaterialet, som sedan kan ”brytas av” från det färdiga objektet (Boschetto & Bottini, 2014, s.914).

Nackdelen med FDM är att de endast kan skriva ut med material som kan extruderas ur ett munstycke. Smält metall och glas måste till exempel formas efter vissa omständigheter. Majoriteten av 3D-skrivarna på marknaden med tekniken FDM använder filament som är speciellt anpassat för dem. (Lipson & Kurman, 2013, s.70)

3.1.4 Selective Laser Sintering

Selective laser sintering använder pulvermaterial som värmts upp och en laser som rör sig över de definierade ytorna (de definierade ytorna bestäms utifrån informationen som finns i STL- filen). Innan lasern skannar pulvret värms det upp till strax innan dess smältpunkt för att minimera termisk distortion och främja fusionen till det tidigare lagret. Efter lagret har svalnat så förs bädden neråt, hur långt ner den förflyttas beror på hur tjocka lagerna är som sintras, och täcks av ett nytt lager av pulver som sprids ut av en ”recoater”. Delarna som inte sintras agerar som en stödstruktur och städas undan efter objektet har framställts. (Jain, Pandey & Rao, 2008, s.178)

Varje 3D-utskriftsmetod har unika bindningsmekanismer för att binda lagrena. Inom SLS kan dessa bindningar delas in i tre huvudsakliga kategorier:

 Solid-state sintering: En termisk process.  Liquid phase assisted sintering: Används oftast för material som är svåra att sintra, till exempel keramik.  Full melting: Används för metaller-, och keramikmaterial oftare än plast. (Shirazi et al., 2015, s.2 & 3)

Fördelarna med SLS är att det överflödiga pulvret ibland går att återanvända och på grund av att pulvret agerar som stöd så är det mindre sannolikt att objektet kollapsar under produktionen. Dessutom kan nya material skapas på grund av att pulvermaterial är mer mångsidigt. Nackdelen med metoden är att den ännu inte är lämplig för hemmabruk eftersom en del pulver har tendens att explodera om de hanteras fel. (Lipson & Kurman, 2013, s.75)

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

3.1.5 Stereolitografi

Stereolitografi är eventuellt den mest använda och mogna metoden av alla 3D-tekniker. Den har stora fördelar jämfört med de andra metoderna eftersom det är möjligt att producera nästan vilka geometriska delar som helst till mycket kortare tid. Nackdelen är dock att kostnaden är högre. (Canellidis, Giannatsis & Dedoussis, 2012, s. 875 & 876) En annan nackdel är även att det finns ett begränsat antal material tillgängligt (Sakly et al., 2013, s.280).

Metoden är baserad på flytande material som stelnar när det exponeras för UV-ljus (Choi, Kim & Wicker, 2010, s.319; Bhuminathan & Bhat, 2015, s.217). Materialet rörs nedåt när ett lager har exponerats tills avståndet motsvarar storleken på lagret som har exponerats. Lagret måste stelna till ett sådant djup så att nästa lager tar fäste. Processen upprepas tills objektet är komplett. (Sakly et al., 2013, s.280)

Stereolitografi erbjuder hög kvalitet i ytskiktet, dimensionell exakthet och en rad olika valmöjligheter inom material som även inkluderar transparenta (Choi, kim & Wicker, 2010, s.319).

3.2 Möjligheter & begränsningar

Under de senaste 15 åren har 3D-utskrift kraftigt utvecklats och expanderat sin kapacitet. Tekniken har bara nyligen introducerats till allmänheten men den mer avancerade tekniken har skapat möjligheter som är bortom tekniken som finns tillgängliga för konsumenter. 3D-skrivare har begränsningar i form av upplösning, former och volymer av objekt som kan produceras. (Tirone & Gilley, 2015, s.107 & 108) Det vanligaste materialet att skriva ut i är plast men dyrare 3D-skrivare kan även skriva ut i metall (Zimmer, 2013, s.252).

Nackdelen med 3D-skrivarnas tillgänglighet till allmänheten är att vissa personer kommer utnyttja tekniken för att skriva ut objekt som till exempel vapen. Diskussionerna kring 3D- utskrivna vapen startade när Cody Wilson offentliggjorde, över internet, de CAD-filer som behövdes för att skriva ut en funktionell pistol. Det enda som inte är 3D-utskrivet på vapnet är en spik och kulorna, utöver detta är hela vapnet i plast vilket möjliggör att den inte kan upptäckas av metalldetektorer. (Zimmer, 2013, s.252)

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

3.2.1 Kvalitet och hållbarhet i plastvapen

Scott Zimmer (2013, s.259) menar att 3D-utskrivna vapen i plast är av så låg kvalitet att de är värdelösa och endast tjänar till att bevisa något. Gerald Walther (2014, s.1436 & 1437) menar dock att vapnet är dödligt men har sina begränsningar eftersom endast en kula får plats åt gången. Vapnet är även bundet till vilken sorts plast som den skrivs ut i. Plast från företaget Visijet resulterade i att pistolen exploderade medan ABS-plast gjorde att den funktionerade som en vanlig pistol. Att skapa 3D-utskrivna vapen är även assisterat av tre utvecklingar:

 Individens intresse i att skapa vapen och utveckla bättre modeller.  Utveckling inom kemi som kommer att leda till starkare material, vilket även innebär att spiken och kulorna kommer kunna skrivas ut i 3D i framtiden.  3D-skrivarnas utveckling som kan vara av stor vikt i att bestämma vilka typ av vapen, och dess kvalitet, som kan skapas av användare i hemmet.

Verkligheten har inte stämt överens med teorin om 3D-utskrivna vapen, den har bevisats vara mindre skrämmande. Philip Bump, politisk skribent på Atlantic Wire, försökte använda filerna för att återskapa ”The Liberator” och hade det här att säga om resultatet:” this gun is not as easy to make as it’s been portrayed, nor as cheap... and the weapon itself is terrible – if you’re not too terrified to pull the trigger”. (Zimmer, 2014, s.256)

Utöver ”The Liberator” har även fler vapen skapats i plast. 2013 lade en användare på FOSSCAD, en hemsida för delning av designfiler för 3D-utskrift, ut filer av en .22 LR semi- automatisk pistol. Dock är inte hela vapnet utskrift i plast utan det krävdes bland annat ett slagstift. Det finns dock inga demonstrationer som visar hur vapnet fungerar eller om det fungerar. (Walther, 2014, s.1437)

3.2.2 Vapen av metall

Att skriva ut ett vapen i metall har visat att det ger bättre resultat, däremot är de flesta 3D- skrivare som skriver ut i metall väldigt dyra och används därför oftast industriellt (Walther, 2014, s.1436 & 1437).

Pistolen ”1911”, som skapades av Solid Concepts, är gjord av metall och företaget påstår att pistolen klarade mer än 600 ronder utan några malfunktioner vid testdemonstrationen (Walther, 2014, s.1437). Eftergångaren till ”1911” heter ”Reason” och offentliggjordes 2014, även denna är skapad av Solid Concepts. Metoden som användes för att skapa vapnet heter direct metal

3D-skrivare: En livhotande uppfinning? laser sintering som använder material i form av metallpulver, pulvret exponeras för laser och bygger på så sätt upp lager för lager. ”Reason” är en metallpistol men den har även detaljer i läder. Företaget har inte släppt mer information om den nya pistolen och huruvida den ska säljas eller inte. (Sevenson, 2014)

Att skriva ut objekt i metall är som sagt dyrt och de flesta används idag fortfarande industriellt snarare än för hemmabruk. Däremot har Michigan Technological University’s nyhetsbrev publicerat en historia som beskriver hur en universitetsgrupp har byggt en egen 3D-skrivare som kan skriva ut i metall. Komponenterna och materialen som användes för att skapa maskinen kostade mindre än 1 500 US$. Instruktioner kring hur maskinen byggs upp publicerades även tillsammans med historien. Denna maskin producerar inte nödvändigtvis samma kvalitet som en riktigt industriell 3D-skrivare men det finns en möjlighet att det kan utvecklas i framtiden. (Walther, 2014, s.1437)

3.2.3 Ammunition

Med dagens 3D-teknik går det inte att skriva ut ammunition i plast till skjutvapen. Det har gjorts försök men resultaten dög inte. De behövde även extra vikt i form av blykulor. (Walther, 2014, s.1441 & 1437)

Den största begränsningen inom aspekten 3D-utskrivna vapen är att skapa de kemikalier som behövs för att framkalla den explosiva reaktionen (krut). Detta är något som inte har åstadkommits än och det är vetenskapligt komplicerat. Tekniken utvecklas däremot mycket fort. (Little, 2014, s.1508)

3.3 Sveriges vapenlagar

Vapen och förvaring av vapen reguleras i Vapenlagen 1996:67 och Vapenförordningen 1996:70 (Lakomaa, 2015, s.5). Det är inte tillåtet att äga ett vapen, förutom mindre kraftfulla som till exempel luftpistoler, utan licens (Ornehult & Eriksson, 1987, s.258).

3.3.1 Vapenlicens

I Sverige finns det många som erhåller licens för att äga ett vapen. Under 2011 fanns det 619 000 personer som höll ungefär 1,8 miljoner licenser vilket gjorde Sverige till ett av de länder som hade högst rankning av att inneha vapen. (Lakomaa, 2015, s.3)

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

För att få äga ett vapen i Sverige måste licens erhållas. Det finns strikta regulationer som måste mötas för att inneha licens och om vapenlicens erhålls så måste vapnet förvaras i godkända skåp, anpassade för vapen, för att förhindra stöld. Det finns även restriktioner kring hur många licenser som får erhållas av samma person. (Lakomaa, 2015, s.4)

Erik Lakomaa (2015, s.5) nämner även hur det går till att ansöka om vapenlicens. För att bli godkänd måste den ansökande bevisa att denne har ett ”behov” av ett speciellt vapen. Godkända ”behov” kan vara jakt, skyttesport eller vapensamling. Ett annat godkänt behov kan även vara beskydd, men endast i teorin. I praktiken har inga sådana anledningar accepterats. Så här står det i Sveriges riksdag (u.å) om vapenlicenser:

“En enskild person får meddelas tillstånd att inneha ett skjutvapen endast om den enskilde behöver vapnet för ett godtagbart ändamål. Tillstånd att inneha ett skjutvapen som huvudsakligen har samlarvärde, prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde för sökanden, får meddelas även för andra ändamål än skjutning. I ett sådant fall får vapnet inte utan särskilt tillstånd användas för skjutning.”

Lag (2000:147)

Bortsett från att ha en godkänd anledning för en licens inom jakt och sport så måste även ett test utföras som visar den ansökandets skickligheter i att skjuta. För att få licens godkänd för handvapen så krävs medlemskap och 6 månader av aktiv träning i godkänd skytteklubb. (Lakomaa, 2015, s.5) Det krävs även personliga undersökningar som är väldigt detaljerade och kan ta 1-4 veckor (Ornehult & Eriksson, 1987, s.258).

3.3.2 Övriga regler

Utöver vapenlicens måste vapen som skapas, som är avsett att skjuta med, förses med en unik märkning. Märkningen ska omfatta tillverkarens namn, landet eller platsen för tillverkningen, serienummer och tillverkningsår, om tillverkningsår inte framgår av serienumret. Märkningen måste vara placerad på antingen:

1. Slustycket eller trumman 2. Eldröret eller pipan 3. Stommen, lådan och manteln (Sveriges riksdag, u.å)

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

3.4 Att förhindra 3D-utskrivna vapen

Det finns olika förslag till vad som kan göras för att förhindra 3D-utskrivna vapen. Ett förslag har varit att skapa restriktioner i 3D-skrivarna. Ett annat förslag är att kontrollera CAD-filer som distribueras över nätet. (Walther, 2015, s.1443)

3.4.1 Restriktioner i 3D-skrivarna

Förslaget om att skapa restriktioner för vad som är möjligt att skriva ut i 3D går ut på att kodningen i skrivarna behövs ändras. Med hjälp av denna ändring ska det bli omöjligt att skriva ut vapen. (Walther, 2015, 1443)

Create it Real är ett danskt företag som 2013 presenterade ett mjukvaruprogram som ska förhindra 3D-skrivare från att skriva ut vapen (Farivar, 2013). Programmet läser av filen som öppnas och försöker matcha objektets egenskaper med egenskaperna från vapenmodeller. Om vissa egenskaper passar in förhindrar 3D-skrivaren objektet från att skrivas ut. Av säkerhetsskäl finns inte hela modeller av vapen lagrade på användarens dator utan endast dess egenskaper. (Create it Real, u.å) Farivar (2013) skriver att programvaran förmodligen kommer att säljas till tillverkare av 3D-skrivare för ”several thousand euros annually” och sedan även i paket, tillsammans med 3D-skrivare, som kan säljas till individuella konsumenter. Målet med programvaran är att användaren inte ska kunna skriva ut vapen av misstag. VD: n för Create it Real förklarar det såhär:

“…the goal is that the average user won’t be able to by mistake print a gun. If you have children in your home, say your kid—who wants to print a water gun—doesn’t end up printing a real gun. It’s the same thing if you download a movie, you don’t know what you get. A child could download a porn movie just because it’s called Bambi. I think it’s the same with a water gun.”

Jeremie Pierre Gay

Gerald Walther (2015, s.1443) kritiserar denna lösning eftersom det är omöjligt för programvaran att veta vad ett riktigt vapen är. Dessutom hade det krävts ständiga uppdateringar för att veta vilka filer som inte är tillåtna att skriva ut. Lösningen är även ohållbar eftersom det inte finns något som kan stoppa användaren från att hacka programmet. Om alla lösningar som

3D-skrivare: En livhotande uppfinning? involverar ändring av 3D-skrivarna är omöjliga så återstår produktens komponenter. Till exempel att kontrollera plasten.

3.4.2 Kontrollera distributionen av CAD-filer

En lösning som Gerald Walther (2015, s.1443) presenterar är att regulera distributionen av designfiler över internet för att göra det svårare för användare att skriva ut vapen. Nackdelen är att när en fil väl finns tillgänglig på internet så finns den där för alltid, som fallet med ”The Liberator” bevisar. Den sista möjligheten i detta fall är självreglering. Författaren föreslår att medlemmar i 3D-skrivarnas nätverk bör vara återhållsamma och inte publicera filer på vapen eller dess komponenter. Detta hindrar inte användarna från att själva skapa designfiler men det gör det svårare att ladda ner en färdig fil för att sedan skriva ut den. Däremot finns det personer som vill att all information ska vara fri utan några tankar på den potentiella faran det kan skapa. Scott Zimmer (2013, s.260) kritiserar förslaget om att censurera information på internet och menar att det är ineffektivt. När regeringen bad Cody Wilson att ta ner filerna på ”The Liberator” hotade det hans yttrandefrihet.

3.5 3D-skrivare som affärsmodell

Det finns olika företag som erbjuder tjänster inom 3D-utskrift. En första affärsmodell inriktar sig på att skapa prototyper till andra företag. Den andra affärsmodellen är lik den första men fokuserar på korttidstillverkning där klienten endast behöver ett litet antal produkter över en period, det hade varit för kostsamt för ett företag att köpa en 3D-skrivare om endast ett litet antal behövs. Den tredje affärsmodellen fokuserar på 3D-utskrift till konsumenter så att de kan skriva ut sina egna designer om de inte har en 3D-skrivare hemma. (Brooks, Kinsley & Owens, 2014, s.274)

Om företag användr den första och tredje affärsmodellen borde de ha kunskap om vilka lagar som gäller. Företaget måste skapa policies, guidning och utbildning för hur de kan förse sina tjänster inom lagen. (Brooks, Kinsley & Owens, 2014, s.277 & 278)

Det är först nu som företag börjar se konkurrensfördelar med att använda denna teknik inom deras affärsmodell, även om 3D-skrivare har funnits sedan 1980. Det är bland annat 3D- teknologins utgående patent som har bidragit till detta faktum. Patentens utgång har öppnat upp en ny marknad för tillverkare som nu kan skapa 3D-skrivare till ett lågt pris som gör dem mer ekonomiska och skapar en större tillgänglighet till många företag. (Brooks, Kinsley & Owens,

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

2014, s.277) Tekniken har även gjorts tillgänglig för konsumenter tack vare reduceringen av priset. Det är även på grund av utvecklingen av enkla programvaror som används för att skriva ut med. (Bortolotto et al., 2015, s.14)

Marknaden för konsumenter skapades, och växte, efter 2005. Detta berodde på tre faktorer:

 Rörelsen av gör-det-själv hobbyaktivister  ”Open hardware community” som skapades av RepRap  Företag som började sälja 3D-skrivare till lågt pris (West & Kuk, 2015, s.172)

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

4 Resultat

Resultaten som redovisas i detta kapitel har framställts genom att undersöka 3D-skrivare på marknaden och genom att intervju företag inom 3D-branschen. Inledningsvis presenteras de resultat som den kvantitativa undersökningen har genererat.

4.1 3D-skrivare på marknaden

Tabellen som har framställts innehåller 50 olika 3D-skrivare och redogör för aspekterna 3D- teknik, material och pris (se bilaga 3). Informationen är hämtad från företagen Creativetools, Kjell & Company, Proshop, Elfa, Conrad, 3Dprima, Printervaruhuset och Clas Ohlson. Det största utbudet av 3D-skrivare hade dock Creativetools.

4.1.1 Prisklasser

Priset på 3D-skrivarna varierar. Det lägsta priset för en 3D-skrivare låg på 3 990 kr (Wanhao - Duplicator i3 V2) och det högsta priset låg på 178 125 kronor (be3D - DeeRed). Skillnaden mellan dessa maskiner är att den dyrare är industriell med stor byggvolym (rymmer 192 liter) medan den billigare är mer anpassad för hemmabruk och har större restriktioner i material och storlek (rymmer 7,2 liter). Båda 3D-skrivarna använder däremot FDM-tekniken.

14 13

10 8 8 7 7 7

4 3 2 2 1 1 1

0 0 - 4 999 5 000 - 9 999 10 000 - 14 15 000 - 19 20 000 - 29 30 000 - 39 40 000 - 49 50 000 - 69 70 000 - 99 100 000 < 999 999 999 999 999 999 999

Figur 1. Prisklasserna för 3D-skrivarna, angivet i kronor.

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

4.1.2 3D-teknik

Av de 50 olika 3D-skrivarna användes 4 olika tekniker sammanlagt där den vanligaste förekommande var fused deposition modeling. Utöver FDM återfanns även stereolitografi, plastic jet printing (PJP) och LPD Plus. En procentuell fördelning kan ses i figuren nedan.

90%

6% 2% 2%

Fused deposition Stereolitografi Plastic jet printing LPD Plus modeling

Figur 2: Tekniker som de undersökta 3D-skrivarna använder.

3D-skrivarna med tekniken stereolitografi låg på en prisklass omkring 18 990 till 39 990 kronor. FDM-tekniken hade däremot en väldigt utspridd prisklass med både lägre och högre priser. Teknikerna Plastic Jet Printing och LPD Plus kostar 10 709 kronor respektive 33 619 kronor. Att LPD Plus kostar mer beror på att den använder en avancerad teknik med ”dissolvable support system”.

4.1.3 Material

De olika 3D-skrivarna kan sammanlagt skriva ut i 29 olika filament (se bilaga 4). Filamenten har delats upp figuren nedan i de kategorier av material som de tillhör: plast, keramik, livsmedel, trä och glas.

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

50 50

1 1 5 1 0 Plast Keramik Livsmedel Trä Glas

Figur 3: Material och antal av de undersökta 3D-skrivarna som kan skriva ut i det

Utifrån stapeldiagrammet kan det avläsas att alla 50 3D-skrivare kan skriva ut i plast men utöver detta material så var det begränsat vilka som fanns anpassade för maskinerna. Efter plast kom trä och 5 av skrivarna kunde nyttja detta. Ingen maskin hade angivet att den kunde använda metall som material, däremot använder vissa skrivare ”open filament system” där användaren själv kan experimentera med olika material utöver de som står angivna för just maskinen.

4.2 Intervjuer

Nedan följer en presentation av företagen, samt respondenterna, som har deltagit och besvarat intervjufrågorna. Både företag som erbjuder 3D-utskrift till konsumenter och fristående experter har tillfrågats om att delta vid en skriftlig intervju.

Intervjufrågorna för de olika urvalen skiljde sig åt lite för att anpassa situationen bättre utifrån deras expertis. Företagen som erbjuder 3D-utskrift fick till exempel svara på frågor som rör deras teknik, deras policy och deras värderingar på företaget medan de fristående experterna fick intervjufrågor som berörde liknande ämne men mer anpassat för deras situation. Alla fristående experter svarade däremot på exakt samma frågor och 3D-utskriftsföretagen svarade på samma frågor.

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Alla intervjuer har genomförts 2016 och respondenterna har endast behövt svara på frågorna under ett tillfälle.

3D-utskriftsföretag:

Camilo Chavez, 3D Skaparna: Camilo är grundare och VD för företaget med många års erfarenhet inom 3D-grafik. 3D skaparna skapades juli 2013 eftersom Camilo såg en stor potential och även en teknik som ständigt utvecklas. Hans bakgrund är som lärare i 3D-program på yrkeshögskolor. (Chavez)

3D Skaparna erbjuder 3D-skanning, 3D-Modellering och 3D-utskrifter. De använder sig av tre olika tekniker som de skriver ut sina modeller med, den första använder pulvermetoden där modellerna även härdas med cyanoacrylat (flytande superlim) för att göra de mer hållbara. Den andra metoden de använder är SLA som är flytande vätska, modellen rengörs efter produktion med isopropanol. Den sista tekniken är FDM, som har fördelar i att skriva ut både flexibla och hårda modeller. Med denna teknik kan de även skriva ut i trä. Det är FDM-tekniken som är mest efterfrågad eftersom den är billigast och snabbare än de andra metoderna. Deras vanligaste kunder är företagskunder som till exempel museer, byggföretag men även konstnärer. De vanligaste objekten de skriver ut är prototyper och konstverk. I nuläget har de begränsningar kring vilket material de kan skriva ut i, detta innefattar hårda metallmodeller. (Chavez)

Fristående experter:

Elias Ayoub, 3D Market: Elias är grundaren till företaget vars mål är att ta idéer och göra dem till verklighet. Efter hans examen inom maskinteknik, produktutveckling och design märkte han att många hade bra idéer som hade kunnat bli nästa världsprodukt eller företag, däremot har de flesta inte den kunskapen som krävs för att ta sina idéer och göra de till verklighet vilket innebär att de endast förblir idéer. Det var då han startade 3D Market där de arbetar med produktutveckling, 3D-ritningar för 3D-skrivare samt utbildning. De hjälper helt enkelt till att ge de verktyg som krävs för att omvandla idéer till verklighet. (Ayoub)

Evald Ottosson, Protech: Evald är VD och en av grundarna till Protech. Företaget är leverantör av 3D-skrivare och CAD/CAM-system. De började med 3D-skrivare för snart 23 år sedan eftersom det var naturligt för dem. De arbetar med, och kommer alltid, att titta på spetsproduker som utvecklas mot en större spridning inom konstruktion och produktion. (Ottosson)

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Henrik Hindsefelt, Creedo: Creedo grundades av två kompisar som sedan många år tillbaka tyckt det skulle vara roligt att starta en egen verksamhet tillsammans. En av dem sprang på en 3D-skrivare för några år sedan och eftersom både vara teknikintresserade från början tyckte de att det var fascinerande att kunna tillverka saker i plast, hemma, efter egna ritningar till ett förhållandevis lågt pris. Efter att ha hållt på med tekniken ett tag så insåg de att det fanns få butiker i Sverige som specialiserar sig på tillbehör och förbrukningsvaror till 3D-skrivare. På grund av detta startade de Creedo, som är en e-butik, som fyllde det behov som de tyckte saknades. (Hindsefelt)

Ron Karlsson, RepRapPro: Reprappro.me tillhandahåller 3D-skrivare men även tillbehör. Företaget grundades av Ron Karlsson för att tekniken intresserade honom och han ville lära sig hur det fungerade. (Karlsson)

4.2.1 Policies och ansvar

Det rådde en gemensam värdering hos företagen kring synen på vapen. Synen på policies skiljer sig däremot lite. Ottosson skriver att alla företag bör ha tydliga etiska policies oavsett om det gäller 3D-skrivare eller något annat. Hindsefelt ser ingen nackdel med att företagen ska ha en utarbetad policy för vilka objekt de inte skriver ut. Karlsson är däremot osäker på om det finns ett behov för en utarbetad policy, det är företagen själva som kan avgöra vad de vill och vad de inte vill skriva ut. 3D skaparna som erbjuder utskrifter i 3D har en policy som skildrar att de inte skriver ut politiskt stötande objekt eller vapendelar om det är en privatperson som beställer det. Vid en fråga om hur de ser på situationen om en kund vill skriva ut ett vapen svarar de såhär: ”Inte till privatpersoner, men om det är ett seriöst företag som utvecklar vapen så har vi tyvärr inget emot det. Vapen finns och kommer att finnas kvar oavsett om man vill eller inte.” (Chavez) Företag ska ha rätt att godta förfrågningar om att skriva ut vapen om kunden kan uppvisa vapenlicens. Däremot är det upp till varje företag att ta ett etiskt ställningstagande. (Hindsefelt) Ayoub är en av de experter som anser att alla företag bör ha en utarbetad policy och att alla företag som arbetar med 3D-utskrifter bör avstå från vapentillverkning.

De fristående experterna blev frågade om vem som bör ta ansvar för de objekt som skrivs ut, företagen eller kunden själv. Karlsson anser att företagen som erbjuder 3D-utskrift bör ha en moral som avgör vad som skrivs ut och till vem, men att det i slutänden är kundens ansvar hur objekten används. Han hade dock själv inte skrivit ut ett vapen till någon eftersom 3D-skrivare och vapen inte har att göra med varandra. Hindsefelt skriver däremot så här om frågan:

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

”Då en kund anlitar ett företag för 3d-utskrift handlar det i de flesta fall om prototyper. Utskrifter kan ofta vara en prototyp till en uppfinning som ännu inte fått patent. Företaget som erbjuder utskrifttjänsten kan därför inte kräva kunderna på detaljrik information om objekten eller de system som objektet ska ingå i. Att kunna urskilja huruvida en del är en del ur ett vapensystem eller inte kan dessutom kräva expertkompetens som inte går att begära av dessa företag. Därav bör ansvaret ligga hos kunden.

En utskriven hängare/krok som är underdimensionerad får till följd att något rasar ned med personskada som följd. Vem ska bära ansvar för olyckan?"

Henrik Hindsefelt

Även Ayoub anser att kunden ska ha ansvaret för hur objekten används. Som exempel nämner han personer som har tillgång till vapen, till exempel jägare, som använder det för att skada människor själva har ansvaret. Däremot tycker han att alla företag ska vara emot vapentillverkning.

4.2.2 Konsumenters tillgång till 3D-utskrivna vapen

Att en privatperson vänder sig till 3D-utskrifter i plast för att tillverka vapen verkar osannolikt. Det finns många sätt att tillverka vapen på och det finns möjlighet att göra det i 3D, däremot krävs det personen kan skapa egna modeller eller att de får tag på en modell. (Ayoub) Det är inte så enkelt som att ladda ner en modell, trycka på en knapp och sedan avfyra ett vapen. För att få en utskrift med hög precision krävs kunskap, erfarenhet och energi. Dessutom måste ammunition fortfarande erhållas på annat håll och för att köpa det lagligt krävs vapenlicens. (Hindsefelt) Ritningar finns däremot tillgängliga på nätet där modeller som knivar och atombomber finns. Att tillverka ett vapen blir billigare genom att använda svarv och fräs, detta är metoder som funnits på marknaden länge och som fortfarande är tillåtna. Vid behov av ett effektivt vapen finns det enklare och billigare sätt att komma över ett som har betydligt bättre prestanda: skaffa jägarexamen, gå med i skytteförening, bli militär, bli polis eller köp på den illegala marknaden vilket är enklare än vad många tror. (Ottosson) Att skriva ut vapen i 3D har blivit överdramatiserat och de som skrivs ut är mest symboliska inom ämnet 3D-skrivare där allt är möjligt (Chavez).

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Ulf Qviberg från 3D Cent har valt att avstå från att svara på intervjufrågorna men skriver att vapen på privat 3D- skrivare idag är mer lekstuga som det finns massa information om på Youtube, det är däremot inget som de engagerar sig i. Däremot kommer 3D-skrivare och additiv tillverkning förändra hur vi tar idéer och tekniska och konstnärliga designer till produkter på marknaden. Tack vare 3D-scanning och 3D-skrivare kommer produkter bli mer individanpassade.

4.2.3 Metoder för att förhindra utskrift av vapen

3D-skaparna som arbetar med 3D-utskrifter väljer att neka kunder som ger förfrågningar om objekt som strider mot deras värderingar, vilket de har fått göra vid ett tillfälle (Chavez). Även 3D-Market använder denna metod, de arbetar inte med vapentillverkningen och berättar det för kunden: ”tyvärr vi tar inte fram vapenliknade föremål, det är emot vår policy”. Däremot tror de inte att privatpersoner vänder sig i första hand till 3D-utskrifter i plast om de vill tillverka ett vapen eftersom det finns många sätt att tillverka vapen på vilket det inte finns någon kontroll över. (Ayoub)

Hindsefelt anser att vapenlagen bör marknadsföras bättre eftersom många säkert inte är medvetna om att det är ett vapenbrott att skriva ut dessa modeller. 3D-skrivare är ett fantastiskt verktyg men med oanade och oändliga möjligheter, att de skulle utnyttjas i fel händer i kriminellt syfte är olyckligt. De lagar som finns idag för illegala vapen omfattar även utskrift. Karlsson har liknande argument och nämner att det är olagligt att ha vapen utan licens i Sverige och att det därför borde vara en lag som förhindrar utskrift av vapen.

Inom samma ämne skriver Ottosson såhär:

“En 3D-skrivare är bara ett av flera verktyg för att producera produkter. Precis som verktygen svarv, fräs, och så vidare. Alla verktyg oavsett typ kan användas för goda och onda saker. Det finns människor med onda avsikter som använder bilar, vägar, motorsåg, sprängämnen, mobiltelefoner med mera för att åstadkomma onda handlingar. Om man skall förbjuda användandet av 3D-skrivare för att någon har eller har försökt göra vapen med en sådan så skall man i analogi med det beslutet även förbjuda bilar, vägar, motorsåg, sprängämnen, mobiltelefoner med mera. Tjuvar och våldsverkare

3D-skrivare: En livhotande uppfinning? använder även detta för illegala intentioner. Saker är aldrig onda, det är människor utför onda handlingar som är problemet.”

Evald Ottosson

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

5 Diskussion

Sedan 3D-skrivarnas uppkomst har tekniken utvecklats och bidragit till att skapa nya möjligheter i samhället. Att skapa 3D-utskrivna vapen är som sagt assisterat av tre utvecklingar som omfattar individens intresse i att skapa dessa objekt, utvecklingen inom kemi som kommer leda till starkare material och 3D-skrivarnas utveckling. (Gerald Walther, 2014, s.1436 & 1437)

5.1 Att skriva ut ett vapen i 3D

Utifrån de resultat som har redovisats kan det diskuteras kring vilka möjligheter en konsument har att skriva ut i 3D. En konsument kan gå olika vägar för att skriva ut ett objekt i 3D:

 Köpa en egen 3D-skrivare.  Hitta ett företag som erbjuder 3D-utskrift.  Bygga en egen 3D-skrivare.

Utifrån konsumentens behov kan de olika kategorierna vara olika passande. Möjligheten att kunna lägga en beställning hos ett professionellt företag kan tänkas vara en fördel om 3D-objekt inte är något som behövs skapas frekvent. Nackdelen är att företagen kan neka om de anser att objektet strider mot deras värderingar. Att bygga en egen 3D-skrivare är inte omöjligt vilket universitetsgruppen i Michigan Technological University bevisade när de skapade en och offentliggjorde materialen och instruktionerna för maskinen (Walther, 2014, s.1437). Denna maskin skapar inte samma kvalité som en riktig 3D-skrivare men det kan utvecklas i framtiden. Denna metod kan dock tänkas vara svår eftersom inte alla konsumenter har den tekniska kunskap som behövs för att bygga en egen maskin.

5.1.1 Skriva ut hos företag

En av affärsmodellerna för 3D-utskrifter fokuserar på 3D-utskrift till konsumenter (Brooks, Kinsley & Owens, 2014, s.274). Att skriva ut ett vapen hos ett företag ger bättre resultat eftersom de industriella maskinerna som används till exempel kan skriva ut i metall (Zimmer, 2014, s.256). Ett annat exempel på att företag kan skapa bättre vapen genom sin teknik märks på de vapen som uppmärksammats genom media. Konsumenten Cody Wilson skapade ”The Liberator” av plast som endast har plats för en kula åt gången medan företaget Solid Concept kunde skapa ”1911” som inte endast är av metall utan som även klarade av flera ronder av avfyrning utan malfunktioner (Walther, 2015, s.1435-1437). Även om företagen kan skapa

3D-skrivare: En livhotande uppfinning? bättre vapen så måste första hindret överkommas vilket är att få ett företag att godkänna att skriva ut vapen till konsumenter. Majoriteten av respondenterna från intervjuerna ansåg att vapen inte är något som ska skapas med hjälp av 3D-skrivare och att företag bör neka konsumenter som ger sådana förfrågningar. Det bör även formuleras i företagets policy att vapen är ett objekt som de inte skriver ut. Att godta en förfrågan om att skriva ut ett vapen till kunden ska företaget dock ha rätt till, om kunden har vapenlicens, däremot är det ett etiskt ställningstagande som är upp till varje företag (Hindsefelt).

Företagen står eniga kring det etiska ställningstagandet om att skriva ut vapen till konsumenter. Även vid vapenlicens anses det att tillverkning av dessa objekt med 3D-skrivare ska undvikas. Resultaten från intervjuerna är inte generaliserbara och kan inte appliceras på alla företag som erbjuder 3D-utskrift. Däremot kan det spekuleras kring bortfallet och varför de inte ville svara vid första kontakten eller på intervjufrågorna. Enligt Ottosson är de som på något sätt arbetar med 3D-skrivare trötta på kopplingen mellan 3D-skrivare och vapen eftersom det är ett ämne som blåsts upp i media i önskan om att skapa sensationsjournalistik. Detta kan vara anledningen till bortfallet och det kan således även innebära att de företag som kontaktades inte heller godtar förfrågningar om att skriva ut vapen till konsumenter. På grund av detta kan det tänkas vara svårt för en konsument att hitta ett företag som faktiskt godkänner förfrågningar om att skriva ut vapen.

5.1.2 Köpa en egen 3D-skrivare

Att köpa en egen 3D-skrivare är inget som behöver vara dyrt idag, den billigaste 3D-skrivaren som kunde finnas på marknaden kostar endast 3990 och utöver denna finns det även 10 andra som kostar under 10 000 kronor (se figur 1). Dessutom har marknaden för konsumenter växt sig större efter 2005 (West & Kuk, 2015, s.172). Det finns restriktioner i maskinerna och vad de klarar av, det fanns till exempel ingen som kunde skriva ut i metall av dem undersökta 3D- skrivarna. De flesta 3D- skrivarna som skriver ut i metall är väldigt dyra och används därför oftast industriellt (Walther, 2014, s.1437). När det berör att skriva ut egna vapen är detta en av begränsningarna. På grund av detta skapas restriktioner i vilket material som ett vapen kan skrivas ut i. Eftersom plast är det mest anpassade materialet (se figur 3) kan det leda till en slutsats att det är detta material som hade kunnat användas för att skriva ut ett vapen i. Det som krävs vid köp av egen 3D-skrivare är även kunskap och teknisk förmåga för att kunna designa med hjälp av CAD-programvaror. Detta är ett stort hinder inom 3D-utskrift eftersom få konsumenter har de kunskaper som krävs för att kunna hantera de programvarorna, därför laddar de ner andra personers CAD-filer. (Mendis, 2014, s.267) Däremot menar Hindsefelt att

3D-skrivare: En livhotande uppfinning? det inte så enkelt som att ladda ner en modell och sedan trycka på en knapp och kunna avfyra ett vapen, det krävs kunskap, erfarenhet och energi. På grund av detta finns det stora begränsningar kring att skriva ut vapen som konsument. För ett funktionellt vapen som ska användas för att skjutas med så krävs tid för att det ska funka, vilket inte heller är en självklarhet till ett funktionellt vapen.

5.2 Teknikens begränsningar och möjligheter

3D-tekniken har oändliga möjligheter och utifrån de objekt som idag kan skapas med tekniken verkar den ha fler sådana än begränsningar. Möjligheten att skapa ett fullt funktionellt vapen är inte ogenomförbart men det är beroende av många faktorer. Solid Concept som lyckades generera ett funktionellt vapen av metall hade andra omständigheter jämfört med Cody Wilson som är konsument. Precis som det har klargjorts så finns det ingen information som visar att en konsument kan skapa objekt i metall. FDM-tekniken, som är störst på marknaden (se figur 2), kan endast skriva ut material som kan extruderas ur ett munstycke vilket innebär att metall måste formas efter vissa omständigheter. Dessutom är majoriteten av filamenten på marknaden speciellt anpassade för tekniken. (Lipson & Kurman, 2013, s.70) SLS-metoden är inte anpassat för hemmabruk och är den enda av de nämnda metoderna som inte fanns tillgänglig på marknaden (se bilaga 3). Anledningen till att den inte finns för hemmabruk är för att en del pulver kan explodera om de hanteras fel (Lipson & Kurman, 2013, s.75), däremot är det en metod som kan använda metall som material (Shirazi et al., 2015, s.2 & 3).

Förutom begränsningar i själva tekniken som 3D-skrivarna använder finns det även begränsningar inom materialval. Det material som har använts för att skapa ett vapen är metall och plast. De material som maskinerna kunde skriva ut i var plast, trä, glas, livsmedel och keramik. Det finns ingen information om 3D-utskrivna vapen som har skapats av annat material än plast och metall vilket ger en antydan till att de andra filamenten som finns tillgängliga inte är anpassade för sådant bruk. Vid kunskap och erfarenhet kan ett fullt fungerande vapen skapas av plast men det måste vara noga med vilket filament som används eftersom vissa har exploderat vid testskjutning (Walther, 2014, s.1436 & 1437). Efter ”The Liberator” skapades försökte Philip Bump, politisk skribent på Atlantic Wire, återskapa pistolen men ansåg att det var både dyrt och svårt, dessutom krävdes det mod för att kontrollera om den var funktionell (Zimmer, 2014, s.256). Utöver att plast är det material som hade varit tvunget att användas som konsument så går det inte att skriva ut ett helt vapen i 3D. De exempel som har beskrivits har alla haft någon del som inte varit utskriven i 3D, till exempel slagstift. Ammunition är även en del av vapen som inte kan skapas med 3D-skrivare. Att skapa ammunition förutsätter kemikalier

3D-skrivare: En livhotande uppfinning? som skapar en explosiv reaktion vilket inte kan uppnås idag (Little, 2014, s.1508). Ett annat perspektiv att beakta är att det endast finns plats med en kula åt gången i pistolen ”The Liberator”. Scott Zimmer menar att den endast tjänar till att bevisa något och att de kvalitetsmässigt är värdelösa, däremot säger Gerald Walther (2014, s.1436 & 1437) att vapnet är dödligt. En pistol i plast kan verka värdelöst men utifrån den information som finns tillgänglig finns det anledning att hålla med Walther om att ett sådant vapen kan vara dödligt. Därmot framkommer det av Ayoub, Ottosson och Chavez att det finns bättre sätt att erhålla ett vapen på än via 3D-skrivare.

5.3 Metoder för att förhindra utskrift av vapen

Om ett företag väljer att inte acceptera förfrågningar om att skriva ut vapen så är det svårt att regulera de objekt som ska skrivas ut och upptäcka om det klassifieras som ett vapenobjekt eller inte. Företagen som erbjuder 3D-utskrift kan inte kräva kunden på detaljrik information och att urskilja om objektet är en del av ett vapensystem eller inte kan kräva expertkompetens som inte kan begäras av företagen (Hindsefelt). Detta ger anledning att förmoda att vapenobjekt ändå kan skrivas ut hos företag om de inte känner igen objektets egenskaper. Att regulera detta gör det även ännu svårare eftersom företagen inte använder någon speciell metod för att förhindra dessa utskrifter förutom att neka kunder som ger förfrågningar om att skriva ut vapen. Denna metod är beroende av att de känner igen att objektet är ett vapen.

De metoder som har presenterats enligt teorin för att förhindra 3D-utskrivna vapen är regulering av 3D-skrivarna och att kontrollera distributionen av CAD-filer. Båda dessa metoder har sina nackdelar och ingen av dem är optimal. Att regulera 3D-skrivarna har, enligt Gerald Walther (2015, s.1443), sina nackdelar i att det är omöjligt för programvaran att veta vad ett riktigt vapen är och att den ständigt hade krävt uppdateringar, dessutom finns det inget som hindrar att den kan hackas. Det danska företaget Create it Real som skapade programvaran framhåller att programvaran är till för att förhindra att vapen skrivs ut av misstag, till exempel om ett barn vill skriva ut en vattenpistol (Farivar, 2013). Skaparen menar alltså att programvaran kan skilja på riktiga vapen och leksaksvapen, det är däremot oklart vad det är i programvaran som skiljer dessa två saker åt. Det väsentliga med programvaran är att den skannar objektets egenskaper och hindrar 3D-skrivaren från att skriva ut objekt som har samma egenskaper som ett vapen. Men vilka likheter finns mellan ett riktigt vapen och ett leksaksvapen? Dessutom kan inte alla delar av ett vapen skrivas ut i 3D vilket innebär att vapnet inte är funktionellt innan alla delar är ihopsatta. Detta bidrar till fler tankegångar kring hur programvaran tar hänsyn till detta. Precis som Walther skriver så är metoden även osäker eftersom det finns sätt att kringå programvaran,

3D-skrivare: En livhotande uppfinning? till exempel genom att hacka den. Den kräver även ständiga uppdateringar eftersom nya vapenmodeller och nya CAD-modeller skapas med tiden.

Gerald Walther (2015, s.1443) presenterar även metoden att kontrollera distributionen av CAD- filer som läggs upp på nätet, detta gör det svårare för användarna att skriva ut vapen om de inte kan skapa egna modeller. Nackdelen med metoden är att allt som finns på internet finns där för alltid vilket fallet med ”The Liberator” bevisade. Filerna togs bort från den ursprungliga webbplatsen men spreds sedan till andra webbplatser. Att kontrollera dessa filer hade varit svårt och det kan jämföras med filmer som läggs upp och laddas ner olagligt. Målet är att regulera dessa eftersom det är olagligt men i praktiken fungerar det inte att förhindra. Detsamma kan appliceras på CAD-filer av vapen som nu sprids på internet. Därför menar Walther (2015, s.1443) att alternativet är självregulering och att medlemmar inom 3D-skrivarnas nätverk bör vara återhållsamma och inte publicera CAD-filer på vapen eller dess komponenter. Detta gör det svårare att ladda ner filer men det hindrar inte den enskilda individen från att skapa egna. Zimmer (2013, s.206) menar dock att det är ineffektivt att censurera information på nätet och att det hotar yttrandefriheten. Frågan kvarstår om det är ett brott att sprida dessa filer över nätet och om individens yttrandefrihet faktiskt hotas om kontrollering av distributionen av CAD-filer sker.

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

6 Slutsatser

Denna studie skapades i syfte att fastställa de möjligheter en konsument har kring att skriva ut vapen i 3D, förklara teknikens möjligheter och begränsningar och samtidigt avgöra vad som kan göras för att förhindra att det sker. Samtidigt skulle en inblick ges i hur 3D-branschen ser på fenomenet och vilka värderingar de har. Det var även intressant att återkoppla till den bild som media har målat upp kring 3D-utskrivna vapen och se om det är en nyhet som har fått för stor uppmärksamhet. Som en bas har fyra frågeställningar ställts: Hur ser möjligheterna ut för en konsument att skriva ut ett vapen i 3D? Vad har tekniken för möjligheter och begränsningar vid skapandet av 3D-utskrivna vapen? Vad har aktörer inom 3D-branschen för attityder kring kunder som vill skriva ut vapen? Vilka metoder kan användas för att förhindra att vapen skrivs ut i 3D?

Det finns flera begränsningar kring att skriva ut ett vapen i 3D som konsument. Alternativen är att köpa en egen 3D-skrivare eller skriva ut hos ett företag. Att skriva ut hos ett företag verkar osannolikt på grund av de svar som har erhållits via intervjuerna. Bortfallet kan även indikera på att företag inte vill associeras med vapen. Däremot verkar det inte finnas någon metod som företag använder för att upptäcka om objekten kunderna vill skriva ut tillhör vapenkomponenter. Då återstår möjligheten för en konsument att köpa en egen 3D-skrivare och skriva ut vapen själv. ”The Liberator” och ”1911” skiljer sig åt mycket och visar att konsumenter inte har lika stora möjligheter som ett företag. Begränsningarna inom tekniken är större för konsumenter eftersom 3D-skrivarna på marknaden inte är anpassade för sådana objekt. Det finns begräsningar inom alla aspekter som har undersökt för 3D-skrivarna. Det finns ingen som kan skriva ut i metall och 3D-teknikerna är inte anpassade för metallobjekt heller. Alternativet är att skriva ut ett vapen i plast men även det kräver stor erfarenhet och kunskap. Det finns ingen metod som är optimal för att förhindra att vapen skrivs ut i 3D. Förslagen är att regulera 3D- skrivarna och kontrollera distributionen av CAD-filer på nätet. Det första förslaget har sina nackdelar i att den kräver ständiga uppdateringar för att vara tidsenlig med de modeller som offentliggörs, programvaran kan även hackas för att kringgås. Det är även osäkert hur den skiljer på riktiga vapen och leksaksvapen. Det andra förslaget är inte heller hållbart eftersom censurering på internet inte fungerar i praktiken. Något som läggs upp på internet stannar där för alltid. Dessutom kvarstår frågan om det är olagligt att sprida CAD-filer på nätet över vapen.

Den bild som media har målat upp kring 3D-utskrivna vapen verkar alltså inte helt stämma överens med verkligheten. De exempel som har fått uppmärksamhet i media har skapats med hjälp av mer avancerade maskiner än de som finns att tillgå som konsument.

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

6.1 Vidare forskning

Vidare intressant forskning inom samma ämne hade varit om det finns någon metod som företagen kan använda för att förhindra utskrift av vapenobjekt som de inte känner igen. Dessutom kvarstår frågan om det verkligen behövs metoder för att förhindra utskrift av vapen.

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Referenser

Andersson, A. (2013) Här är världens första vapen från 3D-skrivare. [www] Tillgänglig på metro.se Hämtad 25/05-2016

Ayoub, E. VD, (2016) Skriftlig kommunikation, 22 Mars 2016.

Bortolotto, C & Eshja, E & Peroni, C & Orlandi, M & Bizzotto, N & Poggi, P. (2015) 3D Printing of CT Dataset: Validation of an Open Source and Consumer-Available Workflow. Journal of Digital Imaging. Vol: 29, No: 1, pp: 14-21.

Boschetto, A & Bottini, L. (2014) Accuracy prediction in fused deposition modeling. The international Journal of Advanced Manufacturing Technology. Vol: 73, No: 5, pp: 913-928.

Brooks, G & Kinsley, K & Owens, T. (2014) 3D Printing As a Consumer Technology Business Model. International Journal of Management & Information Systems. Vol: 18, No: 4, pp: 271-280.

Bryman, A. (2008) Social research methods. Oxford: Oxford University Press. Upplaga 3.

Calí, J & Calian, D & Amati, C & Kleinberger, R & Steed, A & Kautz, J & Weyrich, T. (2012) 3D-Printing on Non-Assembly, Articulated Models. ACM Transactions on Graphics. Vol: 31, No: 6, pp: 1-8.

Canellidis, V & Giannatsis, J & Dedoussis V. (2012) Efficient parts nesting schemes for improving stereolithography utilization. Computer-Aided Design. Vol: 45, No: 5, pp: 875-886.

Chavez, C. VD, (2016) Skriftlig kommunikation, 15 Mars 2016.

Choi, J-W & Kim, H-C & Wicker, R. (2010) Multi-material sterolithography. Journal of Materials Processing Technology. Vol: 211, No: 3, pp: 318-328.

Create it REAL. (u.å) Gun printing: new software prevents 3D printing of guns. [pdf] Tillgänglig på createitreal.com Hämtad 15/1-2016

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Dagne, T & Dubeau, C. (2015) 3D Printing and the Law: Are CAD Files Copyright- protected? Intellectual Property Journal. Vol: 28, No: 1, pp: 101-133.

Farivar, C. (2015) Worried about accidentally 3D printing a gun? New software will prevent it. [www] Tillgänglig på arstechnica.com Hämtad 15/1-2016

Frazier, W. (2014) Metal Additive Manufacturing: A Review. Journal of Materials Engineering and Performance. Vol: 23, No: 6, pp: 1917-1928

Garg, A & Tai, K & Lee, C & Savalani, M. (2014) A hybrid M5’-genetic programming approach for ensuring greater trustworthiness of prediction ability in modelling of FDM process. Journal of Intelligent Manufacturing. Vol: 25, No: 6, pp: 1349-1365

Harboe, T. (2010) Grundläggande metod. Den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Gleerup.

Hindsefelt, H. CO Founder, (2016). Skriftlig kommunikation, 30 Mars 2016.

Holme, I & Solvang, B. (1997) Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur: Lund. Upplaga 2.

Hull, C. (2015) The Birth of 3D Printing. Research-Technology Management. Vol: 58, No: 6, pp: 25-29.

Jain, P & Pandey, P & Rao, P.V.M. (2008) Experimental investigations for improving part strength in selective laser sintering. Virtual and Physical Prototyping. Vol: 3, No: 3, pp: 177- 188

Kanada, Y. (2014) 3D printing and simulation of naturally randomized cellular automata. Artificial Life and Robotics. Vol: 19, No: 4, pp: 311-316.

Karlsson, R. VD, (2016) Skriftlig kommunikation, 30 Mars 2016.

Kroenig, M & Volpe, T. (2015) 3-D Printing the Bomb? The Nuclear Nonproliferation Challenge. The Washington Quarterly. Vol: 38, No: 3, pp: 7-19.

Lakomaa, E. (2015) Safe storage and thefts of firearms in Sweden: An empirical study. European Journal of Criminology. Vol: 12, No: 1, pp: 3-16.

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Lipson, H & Kurman, M. (2013) Fabricated: The New World of 3D-Printing. Wiley & Sons, Inc: Indianapolis

Little, R. (2014) Guns Don’t Kill People, 3D Printing Does? Why the Technology is a Distraction From Effective Gun Controls. Hastings Law Journal. Vol: 65, No: 6, pp: 1505-1514.

Mattox, J. (2013) Additive Manufacturing and its Implications for Military Ethics. Journal of Military Ethics. Vol: 12, No: 3, pp: 225-234.

Mendis, D. (2014) ‘Clone wars’ Episode II – The Next Generation: The Copyright Implications Relating to 3D Printing and Computer-Aided Design (CAD) Files. Law, Innovation and Technology. Vol. 6, no.2, pp. 265-281

Nordberg, S. (2013) 3D-utskrifter kan få fasansfulla effecter. [www] Tillgänglig på: nyteknik.se Hämtad 25/5-2016

Ornehult, L & Eriksson A. (1987) Fatal firearm accidents in Sweden. Forensic Science International. Vol: 38, pp: 257-266.

Oropallo, W & Piegl, L. (2015) Ten challenges in 3D printing. Engineering with Computers. Vol: 32, No: 1, pp: 135-148.

Ottosson, E. VD, (2016) Skriftlig kommunikation, 20 Mars 2016.

Qviberg, U. VD, (2016) Skriftlig kommunikation, 16 Mars 2016.

Walther, G. (2015) Printing Insecurity? The Security Implications of 3D-Printing of Weapons. Sci Eng Ethics. 21:1435-1445

Sakly, A & Kenzari, S & Bonina, D & Corbel, S & Fournée, V. (2013) A novel quasicrystal- resin composite for stereolithography. Materials & Design. Vol: 56, pp: 280-285.

Sevenson, B. (2014) Solid Concepts 3D Prints Another Metal Gun,’Reason’, a 10mm Auto 1911. [www] Tillgänglig på: 3dprint.com < http://3dprint.com/21109/3d-print-metal-gun- reason/> Hämtad 21/1-2016

Shirazi, S & Gharehkhani, S & Mehrali, M & Yarmand, H & Metselaar, H & Kadri, N & Osman, N. (2015) A review on powder-based additive manufacturing for tissue engineering:

3D-skrivare: En livhotande uppfinning? selective laser sintering and inkjet 3D printing. National Institute for Materials Science. Vol: 16, No: 3, pp: 1-20.

Sveriges riksdag. (u.å) Vapenlag (1996:67). [www] Tillgänglig på riksdagen.se Hämtad 5/2-2016

Tirone, D & Gilley, J. (2015) Printing power: 3-D printing and threats to state security. Journal of Policing, Intelligence and Counter Terrorism. Vol: 10, No: 2, pp: 102-119.

Trost, J. (2012) Enkätboken. Studentlitteratur AB. Upplaga 4.

West, J & Kuk, G. (2015) The complementarity of openness: How MakerBot leveraged Thingiverse in 3D printing. Technological Forecasting and Social Change. Vol: 102, pp: 169- 181.

Yüksel, K & Selin, P. (2015) An Investigation of the Important Factors Influence Web Trust in Online Shopping. Vol: 6, No:1, pp: 28-40.

Zimmer, S. (2013) The right to print arms: the effect on civil liberties of government restrictions on computer-aided design files shared on the Internet. Information &Communications Technology Law. Vol: 22, No: 3, pp: 251-263

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Referenser 3D-Skrivare

3D Prima. (u.å, a) CraftBot PLUS 3D Printer Blue [www] Tillgänglig på 3dprima.com Hämtad 17/2-2016

3D Prima. (u.å, b) Flashforge Creator Pro [www] Tillgänglig på 3dprima.com Hämtad 17/2-2016

3D Prima. (u.å, c) Wanhao Duplicator 6 [www] Tillgänglig på 3dprima.com Hämtad 17/2-2016

3D Prima. (u.å, d) XYZprinting Nobel 1.0 [www] Tillgänglig på 3dprima.com Hämtad 17/2-2016

3D Prima. (u.å, e) XYZprinting, da Vinci 1.0 Pro [www] Tillgänglig på 3dprima.com Hämtad 17/2-2016

Clas ohlson. (u.å) 3D-skrivare Robox [www] Tillgänglig på clasohlson.com Hämtad 19/2-2016

Conrad. (u.å, a) 3D-skrivare byggsats renkforce RF1000 Single Extruder [www] Tillgänglig på conrad.se Hämtad 19/2-2016

Conrad. (u.å, b) 3D-skrivare Dremel 3D Idea Builder Single Extruder [www] Tillgänglig på Conrad.se Hämtad 19/2-2016

Conrad. (u.å, c) 3D-skrivare German RepRap NEO [www] Tillgänglig på conrad.se Hämtad 19/2-2016

Conrad. (u.å, d) 3D-skrivare MARV 3D Single Extruder [www] Tillgänglig på conrad.se Hämtad 19/2-2016

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Conrad. (u.å, e) 3D-skrivare PP3DP [www] Tillgänglig på conrad.se Hämtad 19/2-2016

Creative Tools. (u.å, a) 3DFactories - EASY3DMAKER [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, b) 3DFactories - PROFI3DMAKER [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, c) 3D Systems - CubePro [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, d) be3D - DeeRed [www] Tillgänglig på creativetools.se < http://www.creativetools.se/be3d-deered-se?filter_name=be3D%20-%20DeeRed> Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, e) BEEVERYCREATIVE - BEETHEFIRST [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, f) Flashforge - Creator Pro [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, g) Flashforge - Dreamer [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 16/2-2016

Creative Tools. (u.å, h) Flashforge – Finder. [www] Tillgänglig på creativetools.se < http://www.creativetools.se/flashforge-finder-se?filter_name=Flashforge%20-%20Finder> Hämtad 16/2-2016

Creative Tools. (u.å, i) Formlabs – Form 2 [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 16/2-2016

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Creative Tools. (u.å, j) Formlabs – Form 1+ [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, k) Magicfirm – ZYYX+ 3D-printer [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, l) MakerBot - Replicator 2 [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, m) MakerBot - Replicator 2X [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, n) MakerBot - Replicator Desktop [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, o) MakerBot – Replicator Mini [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 16/2- 2016

Creative Tools. (u.å, p) MakerBot - Replicator Z18 [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, q) Mass Portal - Pharaoh ED [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, r) RepRapPro Tricolour Mendel [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, s) Roland DG - monoFab ARM-10 [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Creative Tools. (u.å, t) Ultimaker 2. [www] Tillgänglig på creativetools.se < http://www.creativetools.se/ultimaker?filter_name=Ultimaker%202> Hämtad 16/2-2016

Creative Tools. (u.å, u) Ultimaker – Ultimaker 2+ [www] Tillgänglig på creativetools.se < http://www.creativetools.se/ultimaker-ultimaker-2-se?filter_name=Ultimaker%202%20+> Hämtad 16/2-2016

Creative Tools. (u.å, v) Ultimaker – Ultimaker 2 Extended + [www] Tillgänglig på creativetools.se < http://www.creativetools.se/ultimaker-ultimaker-2-extended- 723635983?filter_name=Ultimaker%202%20Extended> Hämtad 16/2-2016

Creative Tools. (u.å, w) Ultimaker - Ultimaker 2 Go [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, x) Ultimaker - Ultimaker Original [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, y) Wanhao – Duplicator i3 V2 [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, z) WANHAO - Duplicator 5S [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 17/2-2016

Creative Tools. (u.å, å) Zortrax - Inventure [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 16/2-2016

Creative Tools. (u.å, ä) Zortrax – M200 [www] Tillgänglig på creativetools.se Hämtad 16/2-2016

Elfa Distrelec. (u.å) 3D-skrivare, WT280A, Weistek [www] Tillgänglig på elfa.se Hämtad 17/2-2016

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Dexa National Tape Co AB. (u.å, a) LEAPFROG Creatr Dual Extruder 3D-PRINTER [www] Tillgänglig på dexa.se Hämtad 19/2-2016

Dexa National Tape Co AB. (u.å, b) LEAPFROG Creatr XL [www] Tillgänglig på dexa.se Hämtad 19/2-2016

Dexa National Tape Co AB. (u.å, c) LEAPFROG Xeed 3D-PRINTER [www] Tillgänglig på dexa.se Hämtad 19/2-2016

Dexa National Tape Co AB. (u.å, d) ZMorph 2.0 Yellow 3D DUALPrinter [www] Tillgänglig på dexa.se Hämtad 19/2-2016

Kjell & Company. (u.å, a) Velleman K8200 3D-skrivare [www] Tillgänglig på kjell.com Hämtad 17/2-2016

Kjell & Company. (u.å, b) Velleman K8400 3D-skrivare [www] Tillgänglig på kjell.com Hämtad 17/2-2016

Proshop. (u.å, a) 3D Systems CUBE 3D PRINTER HVID HVID [www] Tillgänglig på proshop.se Hämtad 19/2-2016

Proshop. (u.å, b) Inno3D D1 - 3D-skrivare [www] Tillgänglig på proshop.se Hämtad 19/2- 2016

Proshop. (u.å, c) Inno3D M1 - 3D-skrivare [www] Tillgänglig på proshop.se Hämtad 19/2- 2016

Reprappro. (u.å) Prusa i3 3D-skrivare - Komplett byggsats [www] Tillgänglig på reprappro.me Hämtad 19/2-2016

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Bilaga 1 – Intervjufrågor till företagen som erbjuder 3D-utskrifter

1. Berätta om er bakgrund. Hur länge har ni erbjudit 3D-printing och varför började ni med?

2. Hur ser er teknik ut? Varför valde ni den tekniken? (Tex: Vilka material kan ni erbjuda, vad använder ni för 3D-metod)

3. Hur ser en vanlig kund ut hos er?

4. Vilket material är mest efterfrågat att 3D-printa i?

5. Vad har ni för begränsningar i er teknik? Vad kan ni inte 3D-printa?

6. Finns det en typisk bild av vilka objekt som är mest efterfrågade? (T.ex. inredning, prototyper, modeller, leksaker)

7. Har ni en policy kring objekt som ni inte skriver ut? Varför? Varför inte? Hur ser den ut?

8. Har ni en gemensam värdering på företaget kring vad som är rätt och fel att 3D-printa? Hur ser de värderingarna ut?

9. Hur ser ni på möjligheterna att konsumenter kan 3D-printa egna vapen hemma eller delar till vapen?

10. Hur ser ni på situationen om en kund vill 3D-printa vapen eller delar till ett vapen?

11. Om ni har en utarbetad policy eller värdering: Hur gör ni för att upptäcka om objekten som efterfrågas strider mot er policy/värderingar?

12. Om ni ej har en utarbetad metod: Vilka metoder hade ni kunnat använda annars?

13. Har det hänt att ni tackat nej till uppdrag på grund av att det strider mot era värderingar? Hur såg situationen ut?

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Bilaga 2 – Intervjufrågor till de fristående experterna

1. Berätta lite om företagets bakgrund. Varför började ni intressera er för 3D-utskrift?

2. Hur ser ni på möjligheten att en konsument kan skriva ut vapen hemma?

3. Var står ni i frågan kring ansvar: Bör företag som erbjuder 3D-utskrifter ta ansvar för kundens objekt som de vill skriva ut eller är det kunden själv som bär ansvaret? Varför?

4. Anser ni att alla företag som erbjuder 3D-utskrift bör ha en utarbetad policy kring vilka objekt som de inte skriver ut? Varför? Varför inte?

5. Hur anser ni att företag bör reagera vid förfrågan om att skriva ut vapen/vapendelar (både från företag och privatpersoner)?

6. Vilka metoder, anser ni, hade varit bäst för att förhindra att privatpersoner skriver ut vapen?

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Bilaga 3 – Tabell över 3D-skrivare på marknaden Modell Pris Material Metod

Ultimaker 2 23 625:- PLA, ABS FDM (Creativetools, u.å, t)

Flashforge - Finder 7 990:- PLA FDM (Creativetools, u.å, h)

Ultimaker 2 Extended 31 125:- PLA, ABS, U-PET, CPE FDM (Creativetools, u.å, v)

Ultimaker 2+ 23 625:- PLA, ABS, CPE FDM (Creativetools, u.å, u)

Zortrax - Inventure 33 619:- Z-ULTRAT Plus, Z- LPD Plus - avancerad (Creativetools, u.å, å) SUPPORT teknologi med DSS (Dissolvable Support System) Zortrax - M200 18 680:- Z-ABS, Z-ULTRAT, Z- FDM (Creativetools, u.å, ä) HIPS, Z- GLASS, Z- PETG, Z-PCABS Flashforge - Dreamer 10 969:- PLA, ABS, HIPS, PVA FDM (Creativetools, u.å, g)

MakerBot - Replicator Mini 15 990:- PLA FDM (Creativetools, u.å, o)

Formlabs - Form 2 39 990:- Methacrylate Stereolithography (Creativetools, u.å, i) Photopolymer Resin (SLA) Formlabs - Form 1+ 29 990:- Methacrylate Stereolithography (Creativetools, u.å, j) Photopolymer Resin (SLA) RepRapPro Tricolour Mendel 7 999:- ABS, PLA, Nylon FDM (Creativetools, u.å, r)

Wanhao - Duplicator i3 V2 3 990:- ABS, PLA, PETG FDM (Creativetools, u.å, y)

BEEVERYCREATIVE - 15 250:- PLA FDM (Creativetools, u.å, e) BEETHEFIRST WANHAO - Duplicator 5S 28 750:- PLA, PVA FDM (Creativetools, u.å, z)

MakerBot - Replicator 2 22 490:- PLA FDM (Creativetools, u.å, l)

Mass Portal - Pharaoh ED 31 900:- PLA, ABS, PET, PVA, FDM (Creativetools, u.å, q) HIPS 3DFactories - 38 200:- PLA, Nylon, ABS FDM (Creativetools, u.å, b) PROFI3DMAKER Magicfirm - ZYYX+ 17 790:- proPLA, proABS, FDM (Creativetools, u.å, k) proFlex, ABS, Flexible PLA, TPU, NinjaFlex, Nylon, PETG, LayWood, Laybrick, T- glase MakerBot - Replicator Desktop 32 990:- PLA FDM (Creativetools, u.å, n)

MakerBot - Replicator 2X 28 625:- ABS, HIPS, PLA FDM (Creativetools, u.å, m)

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

MakerBot - Replicator Z18 76 875:- PLA FDM (Creativetools, u.å, p)

Roland DG - monoFab ARM-10 56 125:- Photopolymer resin Digital Light (Creativetools, u.å, s) Processing (DLP) Ultimaker - Ultimaker 2 Go 14 750:- PLA FDM (Creativetools, u.å, w) be3D - DeeRed 178 125:- PLA, PVA, ABS, Wood FDM (Creativetools, u.å, d)

Flashforge - Creator Pro 12 875:- ABS, PLA FDM (Creativetools, u.å, f)

3DFactories - 22 650:- PLA, ABS FDM (Creativetools, u.å, a) EASY3DMAKER 3D Systems - CubePro 30 000:- PLA, ABS, Nylon FDM (Creativetools, u.å, c)

Ultimaker - Ultimaker Original 11 995:- PLA FDM (Creativetools, u.å, x)

Velleman - K8200 4 699:- PLA, ABS FDM (Kjell & Company, u.å, a)

Velleman Vertex - K8400 5 999:- PLA, ABS FDM (Kjell & Company, u.å, b)

Weistek - WT280A 6 710:- Flexble, PLA, ABS, FDM (Elfa Distrelec, u.å) PV/NYLON, PC, HIPS, PVA CraftBot PLUS 12 950:- HIPS, PLA, ABS, FDM (3D Prima, u.å a) LayWood, Laybrick Flashforge - Creator Pro 10 995:- PLA, ABS FDM (3D Prima, u.å b)

Wanhao - Duplicator 6 9 995:- PLA, ABS, PVA, PEVA, FDM (3D Prima, u.å c) HIPS XYZprinting - Nobel 1.0 18 990:- Photopolymer Resin Stereolithography (3D Prima, u.å d) (SLA) XYZprinting, da Vinci 1.0 Pro 7490:- ABS/PLA FDM (3D Prima, u.å e)

German RepRap - NEO 6 699:- PLA, Laywood, FDM (Conrad, u.å c) Laybrick PP3DP -UP! Mini 13 099:- ABS & PLA FDM (Conrad, u.å e)

Renkforce - RF1000 14 499:- PLA, ABS, Polyamid, FDM (Conrad, u.å a) Laywood, Bendlay, HIPS, NinjaFlex, smartABS, PVA, Laybrick MARV 3D 9 990:- PLA FDM (Conrad, u.å d)

Dremel 3D Idea Builder 10 199:- PLA FDM (Conrad, u.å b)

3D Systems - CUBE 3 10 709:- PLA, ABS PJP (Plastic Jet (Proshop, u.å, a) Printing) Inno3D M1 11 448:- PLA, ABS FDM (Proshop, u.å, c)

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Inno3D D1 10 448:- PLA FDM (Proshop, u.å, b) ZMorph 2.0 19 800:- ABS, PLA, nylon, FDM (Dexa National Tape Co ceramics, cake and AB, u.å, d) chocolate LEAPFROG Creatr Dual 17 500:- ABS, PLA, PVA FDM (Dexa National Tape Co Extruder AB, u.å, a) LEAPFROG Creatr XL 48 500:- ABS, PLA, PVA, FDM (Dexa National Tape Co Laybrick, Nylon AB, u.å, c) LEAPFROG Xeed 85 950:- ABS, PLA and PVA FDM (Dexa National Tape Co AB, u.å, b) Robox 12 990:- ABS, PLA, HIPS, PETG, FDM (Clas ohlson, u.å) CO-PET, Nylon Prusa i3 4 299:- ABS, PLA FDM (Reprappro, u.å)

3D-skrivare: En livhotande uppfinning?

Bilaga 4 – Tabell över filament

Filament Andel som kan skriva ut i materialet PLA 90% ABS 64% U-PET 2% CPE 4% Z-Ultrat 4% Z-Support 2% Z-Glass 2% HIPS 20% PVA 20% Methacrylate photopolymer resin 4% Nylon 14% PET 2% Laywood 8% Laybrick 10% T-glase 2% Wood 2% PC 2% Polyamid 2% Bendlay 2% Ninjaflex 2% Ceramics 2% Cake 2% Chocolate 2% Smartabs 2% PETG 6% CO-PET 2% PEVA 4%