HUMA NISTEN HUMANISTERNAS MEDLEM STIDNING ÅRGÅNG 19 DECEMBER 2018 NR 4

UR INNEHÅLLET:

Låtsas vi inte om heders- förtrycket är vi själva deltagare i det

Läget är bistert - skiss till en global vattenceremoni

Låt oss stå upp för vetenskapen - men också kräva framsynthet

Jordan Peterson är både sanningssägare och bluff

Hedeniuspriset till Niklas Orrenius De tio bästa och sämsta länderna i världen för ateister

I dagarna presenterade den internationella humanistunionen IHEU den 7:e årliga upplagan av ”Freedom of thought report” vid FN:s generalförsamling i New York. Rapporten dokumente - rar diskriminering och förföljelse av humanister, ateister och icke-religiösa i världen. För första gången innehåller rapporten en rangordning av världens länder med fokus på diskrimine - ringsnivån mot ateister, humanister och icke-religiösa.

Av totalt 196 granskade länder är detta topp 10: Belgien (1), Nederländerna (1), Taiwan (1), Republiken Nauru (4), Frankrike (4), Japan (4), São Tomé och Príncipe (4), Norge (8), USA (8) och Saint Kitts och Nevis (10).

Och sämsta 10: Brunei (187), Sudan (188), Malaysia (189), Mauretanien (190), Förenade Arabemiraten (191), Pakistan (192), Maldi - verna (193), Afghanistan (194), Iran (195) och Saudiarabien (196).

Sverige rankas på elfte plats. Det som drar ner vår position är att det finns statligt stöd till trossamfund och att staten hjälper trossamfund att samla in medlemsavgifter. Däremot ges inte statligt stöd till icke-religiösa livsåskådningsorganisationer. H U M A N I S T E N

INNEHÅLL

Redaktören Lars Åberg ………………………………………...... 4

Hedeniuspriset till Niklas Orrenius Lars Åberg...... …...... …………...... 5

Det finns fortfarande för lite kunskap inom socialtjänsten Dinky Daruvala...... 6 SEKULÄR Låtsas vi inte om hedersförtrycket är vi själva deltagare i det Yvonne Nenander….…….....……………...... …....…9 HUMANISM:

Läget är bistert - skiss till en global vattenceremoni Carl Gustaf Olofsson...... ………………...... …...... 11

Låt oss stå upp för vetenskapen - men också LIVSÅSKÅDNING kräva framsynthet Olle Häggström...... …..…………… …...... …14 ...... Antropocen - människorna växer jorden över huvudet SOM BYGGER Sture Boström.……..…………………………...... 16

DEBATT Den fria viljan finns i medvetenheten PÅ FÖRNUFT, Peder Palmstierna...... …...... …...... 18

DEBATT Samma förkunnelse då som nu Bo S Bergström…………………...... …...... 19 VETENSKAP OCH

DEBATT Låt aldrig religionskritik stämplas som rasism Ingwar Åhman-Eklund...... …..……...... 19 MEDMÄNSKLIGHET

Jordan Peterson är både sanningssägare och bluff Patrik Lindenfors...... …..……...... 21

Desinformation om Koranen på islamska informationssajter Svante Brandänge...... …..…...... …...... 24

Nu är humanismen mainstream i Norge Magnus Timmerby...... …..……...... 28

Riksdagsmötets öppnande 2018...... 30

Utbildning av officianter Urban Jansson...... 31

Från lokalavdelningarna ...... …32

3 H U M A N I S T E N

HUMA NISTEN Lars Åberg [email protected] Medlemstidning för Humanisterrna. Utkommer med 4 nummer per år. ISS 2000-178 REDAKTÖREN:

Redaktör Vi lever i den tilltagande upprördhetens tid. Lars Åberg Kanske skulle vi alla må bättre om internet inte fanns och vi inte stän - Medarbetare i detta nummer digt konfronterades med personer, åsikter och beteenden, som vi kunde Dinky Daruvala ha nonchalerat om de inte spreds i det digitala blodomloppet. Många Yvonne Nenander verkar somna med fradga på läpparna och näven knuten under täcket. Carl Gustaf Olofsson Det finns numera så oändligt mycket att tycka illa om att det kan framstå Olle Häggström som omöjligt för sådant som är positivt att alls tränga igenom. Sture Broström Ludditer kallades de engelska arbetare, som i det tidiga 1800-talet bör - Peder Palmstierna jade slå sönder textilmaskinerna som de fruktade skulle ta ifrån dem deras Bo S Bergström Ingwar Åhman-Eklund jobb. Den tekniska utvecklingen möter alltid motstånd när vardagen på - Patrik Lindenfors verkas. Det kan också framstå som en naturlig reaktion att vilja se förde - Svante Brandänge larna innan man applåderar. Magnus Timmerby Men accepterandet av det digitala livet har gått väldigt snabbt. För inte Urban Jansson så länge sedan läste människorna i tunnelbanan papperstidningar. Nu Stefan Björnson gör sladdarna i deras öron att ingen kan veta vad de håller på med eller Ann Widung var de befinner sig. Martin Karlsson Allt det som är bra med vår uppkopplade tillvaro kan inte dölja farhå - Jonathan Alsin gorna, framför allt när det gäller våra sociala liv. Vad händer med barn Sven Olof Andersson som bombarderas med sinnesintryck, men inte kan stava till orden de letar efter? Grafisk form Uno von Corswant Och hur förändras det offentliga samtalet när det överger de gamla mö - tesplatserna och blir fragmenterat, oöverskådligt, ogenomträngligt och Ansvarig utgivare fullt av påståenden, som inte låter sig kontrolleras innan de måste kom - Patrik Lindenfors [email protected] menteras? De flesta i ett land som vårt lever med huvudet inne i det där kaoset. De av oss som någon gång uttryckt en åsikt eller, gud förbjude, Tryckeri försökt föra ett resonemang, har inte sällan utsatts för svärmar av okvä - Ale Tryckteam, Bohus dingsord och misstänkliggöranden. Rasist, fascist, islamofob! Det är ett eländigt debattklimat där ute i Skriv i Humanisten rymden och det smittar av sig på torg, universitet och tidningssidor. In - Skicka ditt manus till: tressanta samhällsdebatterande böcker kan på stora tidningars kultursidor [email protected] avfärdas som rasistiska av skribenter som sökt skydd i gruppsekterismens Vi kan tyvärr inte betala något ho - skyttegrav. Personer som skojar med religioner avfärdas som extrema. Det norar för publicerade texter och bil - der och vi ansvarar inte heller för är närmast otroligt hur snabbt opinioner bildas som sliter varandra i styc - insänt, ej beställt material. Om så ken, åtminstone verbalt, när det dyker upp föreläsare, politiker eller för - behövs kommer vi att redigera text - fattare som uttrycker något annat än det förväntade. materialet. Paradoxalt nog uppfattas yttrandefriheten, trots att den aldrig har varit Redaktionen förbehåller sig rätten större, av väldigt många som mer hotad än på länge. Har vi blivit kon - att använda allt publicerat material spiratoriska av allt detta brus som strömmar genom oss? på Humanisternas hemsida eller blogg. Vid en yttrandefrihetsdebatt på Kulturhuset i Stockholm i mitten av november fick paneldeltagarna frågan om det finns något som inte får Manusstopp nr 1, 2019: sägas. Att man borde stänga av internet, svarade en. En annan sa: att det 25 februari här seklet sannolikt kommer att bli våldsammare än det förra.

4 H U M A N I S T E N Niklas Orrenius får årets Hedeniuspris

umanisternas Hedeniuspris 2018 går till journalisten och Hförfattaren Niklas Orrenius, an - ställd på Dagens Nyheter.

- Niklas har en stark förmåga att bära fram människors berättelser och använda dem som en lins för att förstå samtiden, sa Humanis - ternas ordförande Anna Bergström när hon lämnade över priset på Medelhavsmuseet i Stockholm den Årets Hedeniusprismottagare Niklas Orrenius gratuleras av en av sina söner och av 17 november i samband med för - Humanisternas ordförande Anna Bergström. (Foto: Ulf Gustafsson) bundets höstkonferens. många som tar upp och där är Hu - - Jag är trots allt optimist, det är manisterna viktiga. Vi har nu i också ett förhållningssätt. Hon förklarade att hon som seku - Sverige hela bostadsområden, eller lärhumanist och trogen läsare av åtminstone hela kvarter, där det är Orrenius delar övertygelsen att vi Hedeniuspriset 2018 fult att inte tro och där det inte Motiveringen: måste bygga samhällen, som både råder någon religionsfrihet. “I en tid där journalister runt om i tillåter olikheter och noga värnar världen med hat, hot och våld för - individers mänskliga rättigheter. Han menade att han nog framför allt fått priset för sitt DN-repor - hindras utföra sitt arbete är det sär - tage om svårigheterna som möter skilt viktigt att det finns journalister - Därför blir jag oftast stärkt av att dem som lämnar eller vill lämna som gräver och gör lite svårare eller läsa Niklas reportage. Han använ - islam. mer inkännande reportage. der det jag uppfattat som ivrig ny - Niklas Orrenius har under året skri - - Jag skäms över att det dröjde så fikenhet, en genuin vilja att vit djuplodat om de risker som perso - länge innan jag gjorde det här re - försöka förstå världen och männi - ner som lämnar islam möter, men portaget. Det här är förhållanden skorna i den i kombination med även om de fördomar som drabbar som inte bara finns i storstäderna, ett aktivt försvar av de mellanrum, muslimer och den förenklade bild man hittar sådana bubblor i hela som finns i en allt mer polariserad många har om muslimer. Niklas Or - landet. Vi tvingas inse att friheten samtid. I det arbetet ger han oss renius har en förmåga att använda inskränks så till den milda grad andra perspektiv på samhället än berättandet för att bredda vår förstå - även här. dem vi annars har tillgängliga. else för människor som delvis lever Niklas fördjupande reportage bi - Niklas Orrenius tyckte sig samti - under andra omständigheter än ma - drar som jag ser det både till att digt se tecken i Sverige på att joritetsbefolkningen och därigenom reda ut komplexiteten i aktuella andra muslimer än de mest ex - skapar han klarhet i komplexa frå - samhällsfrågor och göra dem be - trema börjar göra sig hörda. Han gor. gripliga, medan han i andra repor - hyllade naiviteten som journalis - För hans fördjupande och modiga tage lyckas sätta fingret på tiskt redskap; man måste vara ny - reportage i samhällsfrågor som främ - komplexitet i frågor vi spontant fiken på och öppen för ny lingsfientlighet, yttrandefrihet, reli - kan tycka är enkla. information. Det talas mycket om gions- och övertygelsefrihet tilldelas polarisering, men på många sätt Niklas Orrenius 2018 år Hedenius - - Jag är hedrad, sa Niklas Orrenius uttryckte man sig mer fyrkantigt pris.” och höll upp blomsterkvasten. om andra grupper på 90- och 00- Åskådningsfrihet är det inte så talen, menade Niklas Orrenius. 5 H U M A N I S T E N

Azam Qarai om hedersförtrycket: Det finns fortfarande för lite kunskap inom socialtjänsten

Av DINKY DARUVALA

Några dagar före föredraget på Hu - Ett par år efter frigivningen flydde - Då handlade vårt jobb om att manisternas årliga höstkonferens hon till Sverige där hennes syster, uppmuntra utsatta kvinnor att söka träffar jag Azam Qarai för att prata Laila Qaraee, redan fanns. Systern hjälp och att informera om deras om hennes arbete med hedersrelate - startade då föreningen Kvinnors rättigheter. Samtidigt arbetade vi för rat våld och förtryck. Azam är tales - Nätverk och Azam drogs snabbt in att uppmärksamma myndigheterna person för Kvinnors Nätverk och i arbetet på grund av sina kunskaper på den särskilda situation som dessa verksamhetschef på Linnamottag - och erfarenheter i frågor om heders - kvinnor befann sig i, och svårighe - ningen. Hon har sina rötter i Iran relaterat våld. terna för dem att lämna sina förhål - där hon under Khomeinis regim ar - landen. betade politiskt för kvinnors rättig - - Jag var trött efter mina år i det heter, ett farligt arbete med ett högt iranska fängelset, men när man varit DIREKT HJÄLP OCH pris som slutade med att hon satt engagerad i en så viktig fråga är det OPINIONSBILDNING åtta år i iranskt fängelse där hon ut - svårt att släppa den, förklarar Azam Kvinnors Nätverk står på två ben: sattes för tortyr. sitt engagemang i Sverige. direkt hjälp till utsatta och som opi - nionsbildare. I stödverksamheten Fakta När Azam började arbeta med arbetar de för att individanpassa Kvinnors Nätverk är en interna - Kvinnors Nätverk var frågan om he - hjälpen utifrån behoven och förut - tionell ideell förening som bilda - dersrelaterat våld mot kvinnor och sättningarna i varje specifik situa - des i Stockholm 1994. Det var barn knappt existerande i Sverige. tion. De är också noga med att – i den första föreningen i Sverige Föreningen var den första som lyfte de fall det går – hålla en kontinuer - som lyfte frågan om hedersvåld. problemen. lig kontakt med kvinnorna långt Kvinnors Nätverk driver Matilda efter att deras hjälpinsatser har av - (vuxenverksamhet), Linnamottag - - På den tiden, när hedersbegrep - slutats. ningen, Systra mi (ungdomsverk - pet inte ens användes, var det svårt samheter) samt volontärverksam- att få gehör hos myndigheterna. De Azam understryker att den fler- het. Föreningen arbetar med di - hade ingen kännedom om de för - åriga kontakten är viktig lika myc - rekt hjälp till utsatta, som opi - hållanden som kvinnorna levde ket för att fortsätta stötta individen nionsbildare och med utbildningar. under och många av de utsatta sak - som för att ge föreningen kunskap Föreningen har tilldelats flera nade också kunskap om vilka rättig - om effekterna av insatserna. priser och diplom för sitt arbete. heter de hade i Sverige, berättar Azam och fortsätter: - Vi är en ideell förening och ingen

6 H U M A N I S T E N

strävar efter att ungdomarna ska stanna kvar eller flytta hem igen, även om vi kan se att ungdomen då blir fortsatt utsatt.

RÄDSLAN MÅSTE TAS PÅ ALLVAR För att exemplifiera berättar Azam om en 17-åring, som vände sig till Kvinnors Nätverk för att hon var rädd att bli misshandlad av personer i sin familj. Flickan ville inte göra någon anmälan till socialtjänsten av rädsla att hon då skulle råka mer illa ut. Föreningens representanter lyc - kades dock övertala henne att kon - takta socialtjänsten för att få råd och stöd. Men det visade sig då att so- cialtjänsten inte ville, eller kunde, hjälpa henne innan hon gjort en po - lisanmälan om att hon var utsatt för hot. - Det ska mycket till för att barn ska vända sig till myndigheter och då borde det tas på yttersta allvar, säger Azam.

Ett annat exempel på oförståelse från myndigheternas sida är, enligt Azam Qarai från Kvinnors Nätverk menar att kunskapen om hedersförtrycket henne, att Kvinnors Nätverk allt of - behöver förbättras. (Foto: Ulf Gustafsson) tare har varit med om att personer myndighet. Det gör att vi ofta kan få inom socialtjänsten har adekvat som placerats i skyddat boende ris - återkomma till kvinnorna för att se utbildning inom området. Kunska - kerar att nekas skyddade person - hur det går för dem. För oss är upp - pen försvinner då lätt när personal uppgifter av Skatteverket, trots en följningen en lärandeprocess där vi byts ut. Det innebär att hanteringen omfattande hotbild. Det syns tyd - får kunskap om vad som fungerar av ärenden kan skilja sig mycket ligt hur uppgiven Azam blir när hon eller inte fungerar och hur vi utifrån mellan socialtjänsten i olika kom - talar om detta. erfarenheterna kan bli bättre. Det muner där det då görs skilda be - För att öka kunskapen om heders - finns generellt för lite kunskap om dömningar utifrån likvärdiga relaterat våld kan man, menar hon, verksamma metoder i arbetet mot hotbilder. införa obligatorisk utbildning i frå - hedersrelaterat våld. Nuförtiden - Kunskapsbristen märks i vår jour - gorna på socionomutbildningen, görs en del forskning i ämnet, men telefon dit många från sociala myn - och även på andra utbildningar som det finns fortfarande kunskapsluc - digheter ringer för att ställa frågor lärare, jurister och åklagare, som kor. om hedersrelaterat våld och om hur också kommer att möta problema - de ska hantera ärendena. Dessutom tiken. Trots att hedersrelaterat våld har bygger socialtjänstlagen på att fa - varit en aktuell fråga under många miljen anses vara det bästa för ett Enligt Azam saknar utbildningen i år är det Azams uppfattning att för barn. Det gör att socialtjänsten ofta hedersrelaterat våld i dag kontinuitet

1 1 7 H U M A N I S T E N

och progression. Det handlar ofta komma till stånd? Detta måste vi - Det är ibland en vildvuxen diskus - om enstaka föreläsningar som hon tänka på och gripa tillfället för sam - sion som svänger hit och dit och inte tycker tillgodoser behovet. tal när möjligheten ges. handlar om allt och inget. Det finns - Att göra yrkesverksamma med - Azam berättar om ett sådant lyc - många bra förslag, men också en del vetna om frågan är något annat än kat möte när flera kvinnor vände sig ogenomtänkta. Jag tycker inte frå - att lära sig hur man ska jobba med till Kvinnors Nätverk med starka gan problematiseras tillräckligt. frågan, poängterar Azam. Det måste berättelser om sin tillvaro på flyk - Man tänker inte alltid på att vissa vara systematiskt och utförligt och tingförläggningar runtom i Sverige. förslag går emot andra konventio - det måste finnas en plan för vad Flera berättelser handlade om att de ner. Ibland uppfattar jag diskussio - man vill uppnå. Kunskapen måste inte fick tillgång till sina rättigheter, nen som generaliserande och vara så gedigen i organisationen att om deras rädsla för män på samma nyanslös. I den allmänna debatten den finns kvar vid personalbyten. boenden och om att de var place - märker man att vissa ser alla famil - rade på platser utan möjligheter till jeproblem som rör invandrare som VIKTIGT MED KONTINUITET allmänna kommunikationer, eller hedersrelaterade, vilket inte nöd - vändigtvis är fallet. OCH LÅNGSIKTIGHET om hur de blivit begränsade till sina Kvinnors Nätverk erbjuder en rum. För att sprida kunskapen om webbutbildning, som vänder sig till kvinnor och flickor i denna situa - Azam Qarai förklarar att detta yrkesgrupper som lärare och socio - tion utvecklade Kvinnors Nätverk har sin orsak eftersom de som arbe - nomer. Den här utbildningen inne - tillsammans med kvinnorna ett me - tade med frågorna i början var håller föreläsningar, studieuppgifter todmaterial, som är riktat till perso - tvungna att generalisera och för - och möjlighet att ställa frågor och ner som i sitt yrke kommer i enkla för att uppmärksamma pro - diskutera med representanter från kontakt med dem. Förhoppningen blematiken när få ville lyssna. Men nätverket. Det är också viktigt att är att metodmaterialet ska fungera hon tycker att generaliseringarna, i det finns särskilt utsedda personer som vägledning för boendepersonal, dag när frågan är etablerad, har bli - inom varje verksamhet som ansvarar lärare, handledare eller andra vuxna vit ett hinder för att gå vidare i ar - för frågorna. som möter asylsökande flickor och betet. Man behöver ta fram kvinnor. fungerande metoder och då måste man även se olikheterna. Frågan är Vikten av kontinuitet och lång - för komplicerad för att generalise - siktighet i arbetet är något som SAMHÄLLET FÅR ALDRIG ras. Azam ofta återkommer till under TVEKA vårt samtal. Det är viktigt att skilja Under hela samtalet poängterar - Vi behöver ha en ansvarsfull dis - på förebyggande arbete och hur Azam vikten av respektfulla samtal kussion kring hedersfrågorna med man hanterar brottet, säger hon och med dem som är utsatta för heders - ett anti-rasistiskt perspektiv och dis - berättar om hur det borde gå till. relaterat våld för att kunna stötta kutera nyanserat för att komma vi - och hjälpa. Samtidigt är hon lika dare i arbetet, avslutar hon. - Det förebyggande arbetet utgörs tydlig i sin inställning att samhället av respektfulla samtal. Information aldrig får tveka när det kommer till Dinky Daruvala är styrelseledamot utan att kränka ökar kunskapen hos lagstiftning mot tvångsgifte, miss - i Humanisterna. både den utsatta och den som ska handel, könsstympning, tvångsäk - hjälpa. Förebyggande arbete måste tenskap och liknande. ske på alla nivåer, till exempel bland nyanlända och på SFI. Senare kan - Lagstiftningen måste vara tydlig PS. Kvinnors Nätverk söker familje - man i den mån det går arbeta i sko - och straffet kännbart för att signa - lor och förskolor med barn i risk - hem för barn och ungdomar utsatta lera att detta på inget sätt är accep - för hedersvåld och förtryck. För mer grupper, och också med deras tabelt, säger hon. information kontakta Azam Qarai på föräldrar. Majoriteten av dessa [email protected] eller möten bygger på frivillighet. En svår Jag frågar henne om hur hon ser tel:0702223538. DS. fråga är hur vi lockar dessa grupper på de senaste årens debatt om he - att prata med oss. Var ska samtalen dersvåldsproblematik. Hon svarar:

8 H U M A N I S T E N Sara Omar: Låtsas vi inte om hedersförtrycket är vi själva deltagare i det

Av YVONNE NENANDER

Hon är en dansk masterstudent i jag fått mer än åttatusen brev från narier och gett intervjuer i svenska statsvetenskap. ”Dödsvätterskan” är läsare. Du anar inte hur många det nyhetsprogram och tidningar. När hennes debutroman. Boken bygger är som berörs av historien! Och boken kom på svenska i våras fick på självbiografiskt material och blev många berättar om egna, liknande den fina recensioner. Modig och genast en bästsäljare. Sara Omars upplevelser. kompromisslös, sa man. porträtt fanns plötsligt i varenda dansk tidning. Hon fick till och Vi sitter på ett kafé i Gamla Stan. FLICKAN EN BESVIKELSE med hålla nyårstalet i teve. Sara Omar är i Stockholm för att Romanen utspelar sig i irakiska tala om sina erfarenheter av heders - Kurdistan under Iran-Irak-kriget - Jag håller fortfarande föredrag och förtryck på ett seminarium i Sveri - och Gulfkriget på 1980- och 1990- ger intervjuer hela tiden, säger hon ges riksdag. Hon har varit här ett talen. När den lilla flickan Frmesk, och tar en klunk kaffe. Hittills har par gånger tidigare, deltagit i semi - ett kurdiskt ord för ”tår”, föds i den kurdiska byn blir hennes far mycket besviken. En god kvinna ska ju ge sin man söner! Dessutom är flickan klen och flintskallig. Bara en liten vit hårtofs sticker fram på huvudet – är det kanske ett djävulstecken?

Farmodern vill könsstympa flic - kan. Frmesks mamma är rädd för att dottern inte ska överleva. Hon låter henne bo hos sina föräldrar, vars hem är varmt och kärleksfullt. Här får man följa ett ständigt pågå - ende samtal mellan morfadern Dar - wesh, som är zoroastrier, och mormodern Gawhar, en varmt tro - ende muslim. Han ifrågasätter reli - gionens grepp om människorna, hon har svårt att se något alternativ.

Gawhar är ändå i viss mån själv - ständig, för hon har tagit på sig uppgiften som byns dödstvätterska. Det innebär att rengöra döda män - niskors kroppar inför begravningen

9 H U M A N I S T E N

och mötet med gud. Hon gör ingen Som Fadime, Pela, Abbas, Jian och det gör män till vildar och kvinnor skillnad på vanliga människor och många andra som mördats här i till deras verktyg. Ett helvete på jor - ”syndare”, ofta kvinnor som mör - Sverige av sina egna familjer. Sara den. dats för att de skrattat för högt, inte Omar, som kom till Danmark med blött på bröllopsnatten eller ankla - sin familj från Kurdistan i skolål - Lilla Frmesk växer först upp i en gats för otrohet. dern, vågar utmana sådana krafter. skyddad bubbla hos morföräld - Det inger respekt. Men hon får vara rarna. Då hon är fem år händer det Gawhar betraktar alla döda som försiktigt, inte berätta mycket om oerhörda. En släkting begår incest, änglar på väg till paradiset. Darwesh sitt privatliv. Hon har hotats av isla - ett rått sexuellt övergrepp, mot den anser däremot att det är nonsens mister i Danmark. späda barnkroppen. och att blind tro på islam bara leder ondska. Men att ifrågasätta kulturen - Vi ”avfällingar” är alltid jagade I ”Dödstvätterskan” blandas ko - är svårt utanför hemmets väggar. och riskerar livet, säger hon. Det rancitat med våldsscener, som om Parets son är till råga på allt imam i spelar ingen roll var någonstans i författaren vill visa att patriarkat, ra - byn, emot sin fars önskan förstås, världen vi är. Hedersvåld och för - sism, pedofili och incest har stöd i vilken åtminstone skyddar mot tryck finns här i Skandinavien den heliga skriften. Det finns en pa - misstankar om kätteri. också. Därför är det också ett rallell berättelse också, om den unga danskt problem. Och ett svenskt. vuxna Frmesk som ligger orörlig på Men så länge vi inte låtsas om he - LIVSFARLIG KRITIK ett danskt sjukhus. Kanske har hon dersförtrycket, så är vi själva delta - - Kritik mot religionen, eller kultu - undsluppit ett mordförsök i hederns gare i det. Det går inte. rella seder i religionens namn, är namn från en familjemedlem? livsfarligt där jag kommer ifrån, säger Sara Omar. Kvinnor och barn Hon berättar om att hon sett så Sara Omar lär vara den första in - betraktas som männens ägodelar. mycket våld, övergrepp, misshandel ternationellt erkända kvinnliga för - Att vara kvinna är en skam, ja det är och hedersmord med egna ögon. fattaren med kurdisk bakgrund. Än ett straff att vara född kvinna. Det För ett par år sedan mördades hen - så länge har romanen översatts till samhälle jag föddes in i är en sluten nes barndomsväninna. Själv ham - norska och svenska. Den släpps i och brutal värld. Att ifrågasätta he - nade hon på sjukhus. Då kom Frankrike nästa år, ska översättas till derskulturen är absolut tabu. Bryter vändningen. engelska och författaren arbetar själv du mot den kan du bli mördad av med en översättning till kurdiska – din egen familj. - För första gången trodde någon på det förbjudna språket i landet som mig. Människor bekräftade mig. De ännu inte finns. tyckte att jag hade rätt och de hade fel. Så jag var bara tvungen att be - - Jag förlorade min barndom men rätta den här historien. Jag hade så har vunnit min framtid, säger Sara mycket sorg och vrede inom mig. Omar. Det finns ingen väg tillbaka. Skrivandet blev en upprättelse. Allt Ingen ska tycka synd om mig. Jag är i romanen är inte exakt som i verk - en stark kvinna i dag, en överlevare ligheten, men genom att delvis be - och kämpe. Nu känner jag en skyl - rätta om min väninna återskapade dighet att fortsätta bekämpa heders - jag hennes namn. Genom att ge ut förtryck och patriarkala strukturer min roman återtog jag mitt eget liv. för andra utsatta kvinnors skull. - Det handlar inte längre om mig, Ett helvete på jorden säger hon och stryker den vita hår- Berättelsen utspelas mot en bak - slingan ur pannan. grund av krig och folkmord. Peshmergas kamp för ett självstän - Yvonne Nenander är journalist och ordförande digt Kurdistan skildras, liksom gift - i Humanisterna Stockholm. gasattacken i Halabja då upp emot Lästips för dig som vill veta mer om hederkultur och hundratusen kurder dödades. Vål - hedersförtryck, se sid 35. 10 H U M A N I S T E N

Läget är bistert - skiss till en global vattenceremoni

Den 9 oktober hölls ett panelsamtal med rubriken ”Behöver vi nya sätt att tänka? Ett samtal om jordens framtid” i en fullsatt hörsal (430 personer) på Kulturhuset i Stockholm. Arrangemanget initierades av Humanisterna i Stockholm och Kalmar och genomfördes i samarbete med Forum/Debatt. I panelen satt Ulf Danielsson, Pella Larsdotter Thiel, Therese Uddenfeldt och Carl Gustaf Olofsson. Carl Gustaf Olofsson har för Humanistens räkning slagit ihop och bearbetat den introduktion och avslutning han höll. Texten avslutas med några över - gripande funderingar kring riter och ceremonier som inte fanns med på Kul - turhuset. Av CARL GUSTAF OLOFSSON

Jag vill börja med att säga att vi i pa - globala eliterna. Pella Thiel använ - homo sapiens och våra mera nära - nelen i grova drag är ense om pre - der uttrycket en “existentiell om - liggande personliga förfäder. De har misserna. Läget är bistert! Om man ställning”. Det är precis vad det passerat genom träd, hästar och spe - tar det internationella forskningslä - handlar om! nat genom århundraden och årtu - get på allvar när det gäller utsläppen senden. De har passerat genom av växthusgaser, vilket alla i panelen VATTENMOLEKYLERNA HAR Konfucius, Sokrates, Aristoteles, gör, kommer det att krävas en gi - Buddha, Jesus och Muhammed. VARIT MED OM ALLT gantisk omställning under loppet av Inte att förglömma Hitler och Sta - Vattenglaset framför mig innehåller 10-20 år. Den borde ha börjat på lin. en ofattbar mängd vattenmolekyler. allvar för 30 år sedan. Detta handlar Vintergatan innehåller 100-200 inte om skogsbränder – utan om att vi släpper miljarder stjärnor. Det är bara en De vattenmolekyler det brinner i knutarna för hela den bråkdel av antalet vattenmolekyler i ifrån oss genom att svettas. kissa och globala civilisationen som vi känner detta vattenglas. bajsa återgår till det stora kretslop - den. pet. Förr eller senare avdunstar de Varje molekyl har varit med sedan och ger sig ut på en atmosfärisk resa Det börjar bli allt mer uppenbart före livets uppkomst. Den kommer och kommer sedan ner som regn att vi behöver nya sätt att se på livet att vandra vidare och finnas kvar till mer eller mindre långt bort. De tjä - och vår existens. Det gäller en exis- jordens värmedöd i en mycket av - nar livet på nytt. Olivträd, barn i In - tentiell problematik av högsta dig - lägsen framtid. Molekylerna har dien, regnskogarnas träd. nitet. Jag tror att det utöver politiskt passerat genom urtidens blåalger mod och teknisk kreativitet krävs en och dinosaurier; varit med om glo - Det passerar cirka 850 liter vatten mentalitetsrevolution på global nivå bala katastrofer. De har passerat genom en människa på ett år. av ett aldrig tidigare skådat slag, genom neandertalare, de första Under mina 70 levnadsår har det såväl för gemene man som för de 11 H U M A N I S T E N

Panenlsamtalet samlade en stor publik på Kulturhuset i Stockholm.

passerat cirka 60 kubikmeter vatten dessa vattenmolekyler ska få vara grupper runtom i landet – och i genom min kropp. Det är en stor med och bygga upp en godartad hela världen – som utvecklar olika tankbil med släp. framtid för livsväven, mänsklighe - former av riter och ceremonier för ten och det globala samhället. Skål! att fokusera på vördnaden och res- Varje vattenmolekyl stannar cirka pekten för livsväven och vår sköra 20 dygn i våra kroppar innan den Den andra skålen är för vattnets planet. Och som också ska stödja drar vidare. Tänk om en säger en handfasta påminnelse om att vi alla oss som individer att bidra med vår vattenmolekyl under sitt 20-dagars - är sammanlänkade och ingår i lilla skärva för en godartad framtid. besök kunde berätta sin historia för samma globala vattenflöde – obe- Det behövs fantasi, lekfullhet, mod, oss. Och sedan en ny berättelse vart roende av etnicitet, språk, religion, kreativitet för att skapa denna form 20:e dygn under hela vårt liv! kön och sexuell läggning. Vattnet av riter och ceremonier. Det är riter bryr sig inte ett skvatt om våra och ceremonier man kan delta i oav - sett vilken sekulär eller religiös livs - JAG VILL UTBRINGA mänskliga gränsdragningar. Skål! åskådning man håller sig med. TRE SKÅLAR Sist tar jag en klunk vatten som ett Syftet med en global vattencere - moni är att stödja ett engagemang för Detta kan broderas ut hur mycket rituellt stöd för mig själv och för oss en godartad global framtid och att vi som helst. Vattnet är en fantastisk alla att bidra med våra skärvor för ska få syn på varandra i form av krop - förbindelselänk med alla människor att öka chanserna för en godartad par och ansikten. Den kan genomfö - som levt före oss, som lever nu och framtid. Skål! ras i den lilla gemenskapen, men som kommer att leva efter oss. Det också i större kollektiva samman - förbinder oss också med jordens och GLOBAL VATTENCEREMONI hang. En global vattenceremoni livsvävens historia och framtid. 2019 inom ett halvår på Sergels Torg skulle Nu ska jag utbringa tre skålar! Jag ska avsluta med en spåna som vara häftigt. Då behövs en grupp på Först ska jag utbringa en skål uti- anknyter till mitt inledande prat om 10-20 personer med olika kompeten - från en stark och intensiv önskan att vatten. Jag ser för mig att det skapas ser, som ideellt jobbar med att ta fram

12 H U M A N I S T E N

Paneldeltagarna Ulf Danielsson och Therese Uddenfeldt. en sådan ceremoni och som sedan på Humanisterna har utmanat den dess utformning ett öppet pågående bred front lanserar arrangemanget i kyrkliga och kristna dominansen på projekt som hela tiden befinner sig olika kanaler. Är någon intresserad så några viktiga områden. Man har ut - i en process av kritik, förändring skriv ett mail till Kulturhuset eller till vecklat ceremonier för barnvälkom - och omprövning visavi det som är undertecknad. I ämnesraden skriver nande ,vuxenblivande (Humanistisk ritens syfte. I detta finns ett tydligt du “Global vattenceremoni Sergels konfirmation), bröllop och begrav - släktskap med den vetenskapliga Torg 2019”. ningar. kunskapsprocessen. När man väl öppnar dörren på NÅGRA TANKAR OM RITER Jag tillhör en sannolikt ännu så glänt till att tänka sekulärt, huma - OCH CEREMONIER länge liten och ganska udda skara av nistiskt, ateistiskt kring riten som Det kan vara motiverat att som av - sekulära humanister, som kan tänka ett sätt att stödja, stärka och för - slutning säga något mer övergripande sig nyskapade riter och ceremonier djupa en mera specifik medvetenhet kring riter och ceremonier från ett som sträcker sig bortom de förhärs - och som ett sätt att skapa en ny ateistiskt och sekulärhumanistiskt kande kulturella traditionerna. Och sorts relationer, öppnar sig ett nytt, perspektiv. som kan bidra med något nytt och spännande landskap. Det kan be - viktigt utifrån ett existentiellt och traktas som en helt egen konstart. Av historiskt förklarliga skäl för - sekulärt perspektiv. Det innebär att Det handlar om kreativitet, fantasi knippar de flesta riter antingen med jag kan föreställa mig väl genom - och konstnärligt skapande när det magiskt tänkande eller med att de tänkta och utformade riter som på gäller olika mänskliga predikament bygger på föreställningar om överna - ett kraftfullt sätt kan vara stödjande och, framför allt, de globala ödesfrå - turliga makter och krafter. Vad gäller och meningsfördjupande. Detta gor som det blir allt svårare att ceremonier har de inte varit lika hårt helt utan magiskt tänkande eller blunda för. knutna som riter och ritualer till fö - några föreställningar om övernatur - reställningar om övernaturliga mak - liga makter och krafter. Carl Gustaf Olofsson är styrelseledamot i Humanisterna Kalmar. ter och krafter. De har däremot ofta Från ett ateistiskt och sekulärhu - varit starkt knutna till kulturella tra - manistiskt perspektiv är riten och Kontakt: [email protected]. ditioner. 13 H U M A N I S T E N

Låt oss stå upp för vetenskapen – men också kräva framsynthet

Av OLLE HÄGGSTRÖM

Efter några års relativ tystnad i me - antal grundligt fastslagna fakta: att för oss som ansluter oss till Huma - dierna har klimatfrågan under 2018 en global uppvärmning pågår, att nisternas idéprogram går det helt åter kommit i fokus. den till största delen är orsakad av enkelt inte an. mänskliga växthusgasutsläpp, och En delförklaring är den rekord - att fortsatta utsläpp kommer att KONFLIKT I HUMANISTERNAS driva på ytterligare uppvärmning. varma sommar vi haft i Europa och STYRELSE som ger en föraning om vad som är Det har i praktiken inte alltid fun - att vänta i framtiden. En annan är För oss i Humanisterna är det gerat riktigt så. Under några år i den nya rapport från IPCC (Inter - (hoppas jag!) självklart att respektera mitten och fram till slutet av 00- governmental Panel on Climate detta vetenskapliga kunskapsläge. I talet satt jag i Humanisternas för - Change), som pekar på hur nära vi vårt idéprogram heter det ju att 1 bundsstyrelse, och upptäckte hösten nu är att misslyckas med målet att ”människor ska använda sitt förnuft 2008 att två av mina styrelsekolle - begränsa den globala uppvärm - och sin kunskap som grund för mo - gor – Lars Bern och den i år bort - ningen till 1,5 °C, samt skisserar de raliskt handlande på ett sätt som tar gångne Åke Ortmark – bedrev ren dramatiska konsekvenser som kan hänsyn till konsekvenserna både i och skär klimatförnekarpropaganda väntas av ett sådant misslyckande. dag och i framtiden”. Vi kan ha 1 vid sidan av styrelseuppdraget.2 olika uppfattningar om hur klimat - politiken bör utformas, men att för - IPCC:s huvuduppgift är att sam - Jag fann det omöjligt att tiga om neka själva den klimatvetenskapliga manfatta det vetenskapliga kun - detta utan förklarade vad jag ansåg: bas som givetvis bör vara en av ut - skapsläget kring klimatförändringar, att den sortens pseudovetenskapliga gångspunkterna för våra klimatpo - deras orsaker och deras konsekven - skriverier är oförenliga med engage - litiska ställningstaganden är en helt ser. Många osäkerheter kvarstår rö - mang i Humanisterna. På så vis bi - annan sak. Att tillåta sig att rätt och rande exempelvis den exakta siffran drog jag till ett påtagligt försämrat slätt förneka vetenskapliga landvin - på hur känsligt klimatet är för en arbetsklimat i styrelsen, och att jag ningar när dessa inte passar ens po - viss koldioxidökning, och hur författade en artikel där den ene av litiska agenda förekommer ju som snabbt vi givet en viss uppvärmning dem hamnade i skottlinjen gjorde bekant på många håll – inte minst i 3 kan vänta oss att isarna på Grönland inte saken bättre. Konflikten bestod USA där den sittande presidenten och Västantarktis smälter och orsa - fram till årsmötet i april 2009 då och stora delar av hans parti har gått kar höjning av havet. Men bland Bern och Ortmark avgick. alla dessa osäkerheter finns också ett all in som klimatförnekare – men

14 H U M A N I S T E N

Episoden utgjorde till och med gott och ont” argumenterar jag för för forskningens konsekvenser. Jag en viss, men lyckligtvis tillfällig, på - att dessa teknologiers tveeggade är inte ute efter något förbud mot frestning på min goda relation till natur, tillsammans med en liknande riskabel forskning, men menar att dåvarande förbundsordföranden problematik hos idéer om transhu - det aldrig kan vara acceptabelt att Christer Sturmark, som prioriterade manistisk modifiering av människo - bedriva forskning vars risk att störta fred i styrelsen framför det kompro - kroppen och den mänskliga mänskligheten i fördärv och utplå - misslösa försvaret av en vetenskaplig naturen, kräver en ökad grad av ning inte uppvägs av dess potential grundsyn – en pragmatisk priorite - framsynthet och i vissa fall försiktig - att skapa mänsklig blomstring och ring jag så här i efterhand kan ha hetstänkande i valet av forsknings - välfärd, eller att inleda ett forsk - viss förståelse för, men som jag då projekt. ningsprojekt utan att noggrant och det begav sig hade svårt att accep - uppriktigt ha övervägt denna tera. SKA DET FRIA SANNINGSSÖ - aspekt. KANDET INSKRÄNKAS? Jag uppfattade att förbundet Hu - Inte sällan händer det, då jag dryftar I detta läge kanske någon läsare manisterna lärde sig av det inträf - dessa tankar med forskarkollegor, känner sig frestad att anklaga mig fade, i form av ökad insikt hos att jag får upprört mothugg med för inkonsekvens, som på ett om - valberedning och årsmöte om beho - stöd i det klassiska idealet om det råde (klimatforskning) hyllar veten - vet av noggrannhet vid valen till för - fria vetenskapliga sanningssökandet. skapen och kräver att vi ska ta till troendeposter. Förhoppningsvis Vill jag verkligen inskränka detta? oss dess resultat, samtidigt som jag finns något av den kunskapen ännu Jag svarar då med ett enkelt exem - på andra områden (bio/nano/ai/etc) kvar i organisationen. Jag upplever pel. Hur ska man ställa sig till en manar forskare till eftertanke, besin - hur som helst att den präglas av en forskargrupp, som lyckas med ning och rentav att avstå från vissa sund respekt för rådande kunskaps - konststycket att sekvensera genomet projekt. Men jag menar att det inte läge i vetenskapliga frågor. för det virus som låg bakom spanska alls ligger någon motsättning eller sjukan – den fruktansvärda influen - inkonsekvens i detta, utan vill tvär - tom peka på att båda ståndpunk - På den tiden, för ett decennium savariant som under 1918-1920 tog terna är sprungna ur samma sedan, ansåg jag klimatfrågan vara död på mer än 50 miljoner männi - grundtanke om allas vår skyldighet mänsklighetens största ödesfråga, skor – och sedan offentliggör det att försöka göra världen bättre. möjligen vid sidan av kärnvapenfrå - fullständiga genomet? När vi diskuterar exempelvis poli - gan. Sedan dess har min uppfatt - tiska eller ideologiska frågor ska vi ning om allvaret i dessa båda frågor Detta har hänt på riktigt, och ta hänsyn till det vetenskapliga kun - inte minskat, men de har fått kon - bara den mest förhärdade och fun - skapsläget på relevanta områden, då kurrens från ett knippe minst lika damentalistiske försvarare av fri vi annars riskerar att hamna i tokiga allvarliga frågor som har att göra forskning kan insistera på att risken policyrekommendationer som gör med framväxten av nya radikala tek - att ett ohyggligt biovapen hamnar i världen sämre. Och forskare har nologier, främst inom bioteknik, händerna på terrorister inte behöver precis samma skyldighet som alla nanoteknik och artificiell intelli - beaktas då man tar ställning till andra människor att försöka bidra gens. Dessa teknologier har alla po - lämpligheten i en sådan publicering. till en bättre värld, och inte till en tential att skapa enorma mängder sämre. välstånd, men är också förknippade Från detta slags exempel är det med risker för katastrofer så stora att lätt – i alla fall är det där jag hamnar – att nå fram till den mer generella Olle Häggström är matematisk statistiker och mänsklighetens själva existens står professor vid Chalmers Tekniska Högskola i insikten att det inte duger för en på spel. I min bok ”Here Be Dra - Göteborg. gons”4 och min essä ”Vetenskap på forskare att svära sig fri från ansvar

http://www.ipcc.ch/report/sr15/ 1 Se t.ex. Ahlgren, G.., Ortmark, Å. & Stilbs, P., Kasta inte pengar på klimatbluffen, Expressen, 27 juni 2008, och Bern, L., Växthushypotesen gör oss fattiga, Svenska Dagbladet, 2 18 november 2008. Häggström, O., Vetenskap och pseudovetenskap: exemplet Stockholmsinitiativet, Folkvett 4/2008. 3 Häggström, O., Here Be Dragons: Science, Technology and the Future of Humanity, Oxford University Press, Oxford, 2016. 4 http://www.math.chalmers.se/~olleh/EtikKVVS.pdf 5

15 H U M A N I S T E N 3 Antropocen – människorna växer jorden över huvudet Av STURE BOSTRÖM

1950-talet, min ungdoms eget år - ARTER UTROTAS I HÖG FART rev, kulspetspennor, mobiler och tionde, var säreget på många sätt. Artutrotningen som vi människor miljonstäder ersätter vi biosfären Decenniet präglades av odelad orsakar sker i dag med större hastig - med teknosfären, vilket är något framstegsoptimism och ett växande het än någonsin tidigare i historien. helt annat. I mindre, lokal skala har materiellt välstånd. Miljöbegreppet Allt växer nu exponentiellt, McDo - denna utveckling pågått länge, men låg ännu i sin linda. naldrestauranger, flygresande, BNP, nu sker den i en global och accele - havens försurning, regnskogsavverk - rerande takt. Naturen sågs som ett outtömligt ning, koldioxid och artnedgång. skafferi att utnyttjas till människans Det gör även jordens befolkning EKONOMI OCH TEKNIK SKA fromma. Eventuella hinder över - och dess välstånd, men det senare vanns med ny teknik. Den stora ac - LÖSA ALLA PROBLEM förblir lika ojämlikt fördelat som Antropocen som begrepp har i dag celerationen hade inletts. Alla under massfattigdomen på 1800- blivit accepterat och gett upphov till kurvor som på något sätt speglade talet. en gränsöverskridande humanve - utvecklingen stack plötsligt uppåt, tenskap. Främst förespråkare för brantare än någonsin tidigare. Män - marknader och kapital bejakar den niskan blev allt större och jorden Jorden i sin helhet råkar i stress som en oundviklig utveckling med mindre. och förlorar gradvis sin balanse - rande funktionalitet. Vid slutet av ett tekniskt, vetenskapligt och eko - nomiskt utnyttjande av jordens re - Medan det tidigare varit astrono - vårt århundrade uppskattar man att surser. De hänvisar till sociala miska, geofysiska och biologiska vi är fyra miljarder fler än i dag. framsteg som minskande epidemier, krafter, det vill säga levande organis - Människorna som summa växer jor - sjukdomar, barndödlighet och fat - mer av olika slag, som påverkat den över huvudet. I den summan tigdom samt ökande läskunnighet, jordsystemet var det nu som de ingår även jag. Jag kan inte undgå utbildningsnivå och medellivslängd. mänskliga aktiviteterna blev helt av - att vara stor fast jag hellre hade öns - Om bara ekonomins och teknikens görande för jordens miljö, klimat, kat att förbli liten. Vi har nu tagit krafter släpps fria kommer lösningar geologi, ekologi och artsammansätt - jorden i vår mänskliga makt och vad på eventuella problem att uppstå. ning. Industrialism och jordbruk vi gör med den kommer att för - Om utfiskning hotar blir odlad fisk kom att på kort tid förändra jordens ändra den, troligen till det sämre för en lösning. När matbrist står för ansikte. oss och jorden själv. Kanske kan det bli bra för några få, men inte för dörren kommer en ny grön revolu - tion. Inför hotet om global upp - Vid decenniets början kunde alla. värmning skapas nya drivmedel. forskarna publicera de första bil - derna på hur nya radioaktiva isoto - Under de senaste hundra åren per som strontium 90, cesium 137 har världens valbestånd sjunkit med Detta är en berättelse som vilar på och plutonium 239 inom några vec - 99 procent medan antalet männi - teknikoptimism i kombination med kor spreds i ett band runt hela vår skor och deras boskap och husdjur skepsis mot alla former av politiska planet efter några kärnvapenprov i har mångdubblats. Det bibliska ut - ingrepp och restriktioner. Friheten Stilla havet. En ny geologisk era, trycket ”nya himlar och en ny jord” är total för de krafter, som vill ta den människoskapade antropocen, har fått en ny skrämmande inne - upp mer olja och kol ur marken och hade inletts med det lämpliga star - börd. I en värld av konstgödslade haven. Ingenting, absolut ingenting, tåret 1945 – atombombsåret. jordar, monogrödor, döende korall - får hindra det.

16 H U M A N I S T E N

Människan uppfyller nu planeten en rad frågor. Är detta ett önskvärt på att förstöra vår lilla planet. Ant- och hanterar den enbart som sin tillstånd? Finns anledning till oro? ropocen, sådan den hittills varit, är ägodel, ofta hand i hand med reli - Antropocen upplöser samtidigt ett farligt tillstånd som vi måste ta giösa föreställningar om en gudom - gränser mellan kultur och natur, oss ur. Frågan är hur. Helt klart är lig ordning och om människans mellan naturvetenskap och huma - att vi behöver ett radikalt nytän - särart. Det handlar om människans niora och mellan människa och allt kande vad gäller vår livsstil och kon - plats i den religiösa skapelsemyten annat levande. sumtion. och om människan ska vara stor inte vara en männi - eller liten i förhållande till jorden. Själv vill jag Vilket är humanismens bidrag till Därför är antropocens problem skogud som okontrollerbart styr denna utveckling med sin mänsko - svåra att hantera för de monoteis - klotets sköra farkost mot framtiden. centrerade betoning av friheter, rät - tiska religionerna vars grundsyn Jag vill vara liten och tro att jorden tigheter och etik? Behöver vi utgår från människans gudagivna är något mer än ett skafferi enbart komplettera vår sekulära, liberala herravälde över jorden och dess rätt för människans behov. Jag vill inte eller socialistiska humanism med att ta den i besittning för egen del. behärska den. Jag vill förbli ett män - nya insikter? En humanism som in - niskobarn. Vad gör alla vi som inte kluderar jorden som helhet och vill fortsätta att härska och be - JAG VILL INTE människans rättighet att slippa delta härska? i dess ödeläggelse, och som verkar BEHÄRSKA JORDEN för att på ett rättvist och ordnat sätt Antropocen är den epok i jordens av ett Kanske lider antropocen bryta Den Stora Accelerationens de - historia då människan för första demokratiskt underskott? Har an - struktiva logik. Morgondagens se - gången är den helt dominerande tropocen en genomtänkt politik och kulära humanism bör ta till sig geologiska förändringskraften. Den i så fall vems? Den kunskap vi hit - berättelsen om antropocen. etablerar en gräns mellan före och tills fått under denna epok har in - efter människans totala herravälde. nehållit ett entydigt budskap: Sture Boström är naturvetare och Tar man till sig denna insikt uppstår människorna som kollektiv håller humanist från Uddevalla.

17 H U M A N I S T E N DEBATT Den fria viljan finns i medvetenheten Av PEDER PALMSTIERNA

Jag läser med intresse inläggen om digt. Men vad krävs egentligen för Ur moralisk/juridisk synvinkel fri vilja i årets Humanisten nr 1 att den ska kallas fri? Att den är helt borde medvetenheten därför vara och nr 2. opåverkad av situationen, gener och mer relevant än friheten. Frihet ur tidigare erfarenheter? Eller att en - politisk synvinkel handlar i sin tur Själv lutar jag mer åt Mats Wa - dast en viss grad av påverkan före - egentligen om vilken grad av styr - gers ståndpunkt (i nr 2) och tror att ligger, och i så fall vilken grad? Med ning av individens valmöjligheter vi kaosteorin har mycket att tillföra identiska förutsättningar, kan en anser acceptabel. Men det elliptiska debatten. Jag är visserligen ingen ex - aktör då verkligen göra ett helt god - begreppet frihet är så töjbart att det pert på denna, men såvitt jag förstår tyckligt (fritt) val? lätt blir ett slagord, som kan använ - innebär den att en icke mätbar skill - das med samma rätt för motsatta nad i grundförutsättningarna för ett BESLUT FATTAS AV VÅRT politiska eller etiska åsikter. skeende leder till stora skillnader se - UNDERMEDVETNA nare. Om slump definieras som att Spelar det egentligen någon roll? Liksom oförutsägbarhet kan identiska grundförutsättningar kan Mycket tyder på att beslut till stor duga som slump i avsaknad av verk - leda till olika utfall, skulle ett ka - del fattas av vårt undermedvetna lig slump, anser jag därför att med - otiskt skeende se ut som slump när och att våra medvetna skäl till valet vetenhet i praktiken bör kunna det i själva verket rör sig om en lag - är efterhandskonstruktioner. Men vi duga som fri vilja oavsett om en bunden oförutsägbarhet. Eftersom är ändå medvetna om lämpligheten sådan kan sägas existera eller ej, och vi per definition inte kan mäta icke i de val vi gör ur moralisk synvinkel, att en styrning som ger balans mel - mätbara skillnader kan vi inte av - vilket borde utgöra tillräcklig grund lan individens och kollektivets göra om grundförutsättningarna för ansvarsutkrävande även utan att behov i praktiken kan duga som po - verkligen är identiska, och då kan vi blanda in frihetsbegreppet. litisk frihet. inte någonsin med säkerhet säga om slumpen existerar. Är man medveten om att man har Begreppet frihet, liksom slump, en tendens att i vissa situationer ser jag som användbara som filoso - att skrota slumpbe - Är detta skäl göra dåliga val, kan man med lämp - fiska konstruktioner för att formu - greppet? Nej, vi kan fortfarande lig metod (kanske KBT?) träna upp lera frågeställningar. Men de är slumpa ett utfall genom exempelvis en beredskap att i samma situation alltför svårdefinierade och omätbara ett tärningskast. Även om kastets göra ett bättre val. Att inleda sådan för att kunna ge oss några svar om utfall är teoretiskt förutsägbart givet träning är i och för sig också ett val, hur vi ska inrätta våra samhällen att alla mekaniska parametrar är som kräver förutsättningar i form av och vår tillvaro. kända, är det i praktiken oförutsäg - tillgänglighet, kunskap och ibland bart eftersom de i realiteten inte är avdramatisering – något som poli - Debatten om fri vilja anser jag kända. Ingen utom Skalman skulle tik, folkbildning och debatt kan därför vara intressant och viktig för kunna räkna ut utfallet även om de bidra till. Men ansvaret vilar ändå vår självförståelse, men på intet sätt vore det. Denna oförutsägbarhet är hos den medvetne. avgörande ur praktiskt politiskt eller så mycket slump vi behöver. moraliskt perspektiv. Samma resonemang kan användas om viljans frihet. Att vi har en vilja MEDVETENHETEN MER Peder Palmstierna är lärare i biologi är som Lars Graf påpekar otvety - RELEVANT ÄN FRIHETEN och hållbar utveckling.

18 H U M A N I S T E N DEBATT Samma förkunnelse då som nu Av BO S BERGSTRÖM Härom morgonen blev jag alldeles några århundranden sedan brände När ska det nutida IS tillåtas be förskräckt. En företrädare för en då - människor levande på bål och på morgonbön i svensk tv, få öppna tida “IS-sekt” fick medverka och be olika sätt avrättade otrogna. Alltså friskolor och erbjudas skattebetald en bön i svensk morgon-TV om att om den som har samma förkun - förkunnarutbildning på svenska den kommande regeringsbild - nelse då som nu – samma heliga universitet? ningen skulle gå bra. skrift och samma gud. Man tar sig Jag talar om den ”sekt” som för för pannan. Bo S Bergström är medlem i Humanisterna. Låt aldrig religionskritik stämplas som rasim

Av INGWAR ÅHMA N-EKLUND

Både i Sverige och i andra länder ut - ringar ligger inbäddade i religionen ska någonsin få carte blanche och målas kritik mot religiöst förtryck och klankulturen. Inom denna slippa polemik, satir eller tuff ny - och patriarkala dogmer alltför ofta klan- och hederskultur utsätts i hetsbevakning – eller motstånd mot som rasism. Det sker när kritiken första hand kvinnor för olika former det förtryck den utövar. riktar sig mot religiösa sedvänjor av förtryck och övergrepp som hos grupper med annan etnisk här - tvångsgifte och könsstympning. Så - Tyvärr har många som är aktiva komst eller som uppfattas befinna dant ser vi här i landet som krimi - inom vänstern köpt synsättet att sig i underläge. Den här taktiken nellt och som moraliskt förkastliga stämpla religionsmotstånd och kri - används bland annat mot oss som handlingar som måste stoppas. tik mot religionsförtryck som ra - arbetar med att bekämpa det he - sism. Detta har gjort att de i vissa dersförtryck som finns, framför allt I många fall har dessa hedersför - fall till och med mörkat hederskul - i våra utanförskapsområden. tryckare börjat kämpa för att få turens övergrepp eller ivrigt och in - kampen för jämställdhet stämplad dignerat försökt trivialisera dess Genom den stora migrationen till som rasism och som ett försök från effekter. Sverige har många kommit hit med humanister och feminister att på - värderingar som strider mot den li - dyvla dem och deras döttrar ”den OTÄCKT ATT BLI STÄMPLAD berala, feministiska och frihetliga vite mannens” värderingar. De Det är givetvis tufft och otäckt att värdegrund som vi kämpade oss till framställer kritiken som islamofobi bli stämplad som rasist när man för - under 1900-talet. Framför allt gäller och förföljelse av muslimer. Att söker rädda hedersförtryckta tjejer det en patriarkal kvinnosyn som någon uppfattar sig själv som för - från förtryck. Det finns ju rasister utgår från att kvinnan måste lyda tryckt kan aldrig ge honom rätten som utnyttjar detta förtryck och sin far och/eller man. Dessa värde - att förtrycka andra. Ingen troslära

19 H U M A N I S T E N

Vi får aldrig vackla eller backa när vi stämplas som rasister eller islamofober

dess avarter för att svartmåla alla ny - vackla eller backa när vi stämplas ning och frihet för kvinnor. Men vi tillkomna som reaktionära kvinno - som rasister eller islamofober i vår måste kämpa för att detta inte ur - föraktare. Därför måste vi se till att kamp för ett öppet sekulärt, femi - holkas. I stället ska dessa landvin - vi inte bidrar till att stämpla alla nistiskt och demokratiskt Sverige. ningar fördjupas och tryggas. Så låt med annan etnisk bakgrund. I Sve - oss bekämpa de krafter och organi - rige finns ju också människor som Jag är själv med i både Humanis - sationer som vill backa bandet och flytt från det religiösa förtrycket i terna och GAPF (Glöm aldrig Pela minska friheten för kvinnor och ho - sina hemländer. Rasismen får aldrig och Fadime) på grund av mitt enga - mosexuella, bland annat genom att stödjas. Om vi inte är uppmärk - gemang för att slå vakt om den fri - göra Sverige mindre sekulärt. Reli - samma på detta sviker vi dem som het för kvinnan som vi har kämpat giösa organisationer ska endast få är utsatta för hedersförtryck och re - oss till genom åren. Det är min öns - bidrag till sin verksamhet om de ak - ligiösa övergrepp och underlättar kan att den ska utvidgas och om - tivt tar ställning för jämställdhet för dem som vill förneka förtryckets fatta alla kvinnor här i landet. mellan kvinnor och män och mot existens, De utsatta tjejerna är fång - homofobi. ade i ett förtryck som hotar hela Sverige är ett föredöme i värl - deras framtid. Därför får vi aldrig Ingwar Åhman-Eklund är medlem i Huma - den när det gäller sekulär lagstift - nisterna.

20 H U M A N I S T E N

Konservativ postmodernism

- Jordan Peterson är både sanningssägare och bluff

Av PATRIK LINDENFORS

Jordan Peterson har varit i Sverige var ovant när Jordan Peterson slog tenskapliga resultat. Margot Wall - och mött euforiska fans under två sig ner hos Skavlan i SVT och inför ström menade å sin sida att Peterson fullsatta kvällar på Cirkus i Stock - en bestört Annie Lööf berättade om ska "ta och krypa tillbaka under den holm, men också oinformerade av - forskningsresultat, som visar att om sten han kom ifrån". Nu tillhör jag färdanden från Annie Lööf och man gör det möjligt för människor inte Petersons största beundrare, Margot Wallström, samt hård kritik att välja mer fritt efter preferens än men båda dessa uttalanden kändes från biologer som anser sin veten - efter ekonomisk nödvändighet så oinformerade. Det finns en faktisk skap felanvänd. väljer de mer ojämlikt. Detta är ett poäng i att fundera över om männi - fenomen som replikerats i flera stu - skor kanske fungerar bättre i sam - dier och fått ett eget begrepp: ”jäm - Vad är det egentligen med Peter - manhang de evolverat i än i andra son som triggar så stora känslor? ställdhetsparadoxen”. sammanhang. Men då måst man Debatten i Sverige uppvisar svårig - Responsen Annie Lööf gav var vara mycket mer noggrann med ve - heter att klara av vetenskapliga reso - ”We don’t agree on that”, vilket är tenskapen än Peterson. nemang kring könsskillnader. Så det ett rätt märkligt sätt att hantera ve - Ett problem med Peterson ligger 21 H U M A N I S T E N

i hur han drar slutsatser från de humrar som evidens för det natur - HJÄLTEBERÄTTELSERNA fakta han lägger fram. liga med hierarkier är som att an - Enligt Peterson är evangelierna en vända sjöpungar som evidens för att ultimat hjälteberättelse, där Jesus ju Vad följer till exempel från obser - det är bra att återanvända den ger sitt liv för oss alla, en arketypisk vationen att män och kvinnor har energi man investerat i hjärnan. berättelse som går igen i allt från olika förutsättningar – följer det Narnia till Harry Potter. Berättelser verkligen att detta är naturligt och Det går inte ens att använda exem - som går emot arketypiska berättel - därmed önskvärt? Inte alls, det är ett pel från riktigt nära arter för att dra ser står Peterson dock inte ut med. prov på det tankefel som går under slutsatser på det sätt Peterson gör. Till exempel avfärdar han filmen namnet det naturalistiska felslutet: Schimpanser och andra primater är ”Frozen”. I Petersons värld verkar man kan inte gå från en observation pälsbeklädda över hela kroppen, oberoende kvinnor gå emot den na - om hur världen är till en preskrip - något som givetvis inte kan tas som turgivna ordningen. tion för hur världen bör vara utan intäkt för att vi människor är päls - att någonstans på vägen föra in en beklädda – än mindre att vi bör vara Han gör vidare en stor sak av kaos värdering. När man gör det har det. Det finns en art för varje åsikt; och ordning: man börjat tycka. det är inte så man använder biologi ”Kaos är vad som breder ut sig, för för att förstå människan. Det är för - evigt och gränslöst, bortom gränserna Peterson tycker att män och kvin - bluffande att någon som säger sig för alla tillstånd och tankar och all nor bör vara olika. Det får han förs - bara luta sig mot vetenskapen har så disciplin. Det är främlingen, den tås gärna göra, men då vore det fenomenalt dålig koll på biologi. okända, det är medlemmen av ett ärligare att säga det. Peterson excel - annat gäng, prasslet i buskarna om lerar i det naturalistiska felslutet. Men det är så Peterson jobbar. natten, monstret under sängen, din Han refererar till vetenskapliga fakta mors dolda vrede och ditt barns sjuk - dom. RÖTT SKYNKE FÖR och använder sedan dessa för att dra […] BIOLOGER slutsatser som inte följer. Det gör att Men för många biologer är Peterson man blir upplyst – han berättade ju Ordning är folkstam, religion, härd, främst ett rött skynke på grund av om det vetenskapliga resultatet! – hem och land. Det är det varma hans felaktiga användning av bio - samtidigt som man blir vilseledd. trygga vardagsrummet där brasan logi, som till exempel hans prat om Påståendet att Peterson är sannings - brinner i eldstaden och barnen leker. humrars dominanshierarkier och sägare blir därför sant samtidigt som Det är nationsflaggan. […] Det är hur man utifrån detta kan dra slut - det är sant att han är en bluff. traditionens storhet, bänkraderna i satser om människan. ”Dominans - klassrummet, tågen som avgår punkt - ligt, kalendern och klockan.” (”12 hierarkier har varit ett i grunden Jordan Peterson arbetar i Carl livsregler”, sid 38) permanent inslag i de livsvillkor Jungs efterföljd. Det innebär att han som allt komplext liv har anpassat menar att människor lär sig navi - sig till”, skriver Peterson (”12 livsre - gera i världen av olika berättelser, I Petersons värld är kaos givetvis gler”, sid 12). Detta stämmer helt eller myter, som innehåller arkety - kvinnligt och ordning manligt (un - enkelt inte – dominanshierarkier är per. Arketyper är representationer av dertiteln på hans bok är ”Ett mot - verkligen inget konstant under evo - universella föreställningar – til l gift mot kaos”). Den som ”vet” lutionen. exempel mamman, hjälten, eller detta kan se dikotomin överallt: i draken – med rötter långt ner i kvinnligt och manligt, yin och yang, ljus och mörker och så vidare – allt För att bara ta ett exempel: se på människans historia, eller ännu sjöpungen, en art som är närmare längre tillbaka, i våra evolutionära det finns två av. Det är ”sant”, enligt släkt med oss än hummern. Sjö - rötter. Genom att studera klassiska Petersons språkbruk, inte för att det pungar har egenheten att när lar - myter och berättelser, menar jungia - stämmer med verkligheten, utan för verna funnit en bra plats sätter de ner, kan man avslöja kulturöverskri - att det har goda konsekvenser. sig fast och äter upp sin egen hjärna. dande värderingar och strukturer Utan rörelseförmåga och hjärna är som styr oss. En del ser fascism i sådana analy - hierarkier omöjliga. Att använda EVANGELIERNA DE ULTIMATA ser. Tolkningen ligger ju nära till hands att ordning (”folkstam, reli -

22 H U M A N I S T E N gion, härd, hem och land”) är bra mänskliga berättandet och ser arke - varför ägna sig åt just kristen myto - medan kaos (”främlingen, den typer överallt, från bibeln till Dis - logi? okända, […] medlemmen av ett ney. Feminister ser samma mönster: annat gäng, prasslet i buskarna om myter och berättelser återkommer ALLA PLOCKAR RUSSINEN natten”) är dåligt. Men Peterson är om och om igen till samma teman. UR KAKAN noga med att ordning och kaos Petersons analyser av arketyper visar Det är lätt att göra sig lustig över måste samexistera, på samma sätt hur genomsyrad både bibeln och både Peterson och hans publik. som kvinnor och män måste sam- Disney-filmer är av kulturkonserva - Synar man hans budskap är det existera. Han menar dock att man - tivt tankegods, av fixa könsroller. En sådan uppenbar tankeoreda att de ligt och kvinnligt är väsensskilda feminist skulle kunna påpeka att Pe - som lyssnar på det måste vara fenomen till sin natur och har varit terson har återupptäckt patriarkatet. dumma i huvudet; en publik bestå - det sedan länge. Beskrivningen är densamma, analy - ende av kulturkonservativa, unga sen olika. pojkar som inte får ligga och en al - ”De personligheter som vi utvecklats ternativhöger med fixering vid femi - att uppfatta har så gott som alltid Det är det märkligaste med Jor - nism. Alla verkar plocka just sina funnits, i förutsägbar form och i ty - dan Peterson. Trots att han är mot - russin ur kakan. Försöken att piska hierarkiska konfigurationer. De ståndare till postmodernismen skämma ut denna publik har därför har exempelvis varit manliga eller använder han sig av samma verktyg. varit många. kvinnliga i en miljard år. Det är en Allt är berättelser, där skillnaden lång tid. Uppdelningen av liv i dess mellan sant och falskt inte finns i Det är förmodligen här man kan två kön inträffade före utvecklingen den yttre verkligheten – allt handlar finna svaret på frågan varför Peter - av flercelliga organismer.” (”12 livs - om tolkningar och narrativ, om son väcker så starka känslor. För regler”, sid 41) stora berättelser. Skillnaden är bara dem han berör – de han ger Petersons värdekonservativism. riktning, mening och bekräftelse – BLANDNING AV SANT är varje raljerande ifrågasättande OCH FALSKT De här konservativa värdering - ännu en bekräftelse på att de är Åter denna blandning av sant och arna har gjort honom älskad av re - under attack. För de unga män som falskt. Ja, sexuell reproduktion upp - ligiösa. Tidningen Världen Idag lyssnar på Jordan Peterson har han kom för mer än en miljard år sedan. skriver att Peterson bara lägger fram återgett dem en känsla av att vara Men nej, könsroller har inte varit ”provocerande fakta om kön”. Teo - hjältarna i sina egna liv – och vem något beständigt sedan dess. Hos logen Joel Halldorf menar att vill inte vara det? För oss som inte sjöhästar är det hanarna som föder ”Hans budskap är klassisk dygdetik: klarar av hans konservativa postmo - barnen, hos fåglar är det honorna såväl världen runt dig som ditt eget dernism och alltför fria förhållande som har det som motsvarar vår Y- liv är en enda oreda. Vad du behö - till vetenskapliga resultat och logiska kromosom (fast hos dem kallas det ver är ett ideal att sträva mot, samt resonemang är han lika uppenbart Z-kromosomen), hos räkor och en dygd och disciplin för att förverk - en charlatan. del fiskar byter alla individer kön liga det.” under livet, hos sniglar är alla her - Men visst, det är ändå något upp - mafroditer – könsuttryck är inte Ändå borde Petersons sätt att tolka friskande med en bildstormare som heller konstant under evolutionen. de religiösa berättelserna – som om ifrågasätter rådande konsensusnar - Intressant nog börjar feminister de är fullt jämförbara med Harry rativ, det får man ge honom. göra samma observation som Peter - Potter och Disney – egentligen göra son, att det finns skillnader i förut - honom till de religiösa s största Patrik Lindenfors är styrelseledamot sättningar mellan män och kvinnor. fiende. Om det är arketypiska berät - i Humanisterna. Vad man gör med en sådan obser - telser som är det centrala, hur är det vation är dock inget som följer av då med de religiösa sanningsansprå - sig självt. Peterson analyserar det ken? Om berättelserna är utbytbara,

23 H U M A N I S T E N

Desinformation om Koranen på islamska informationssajter

I förra numret av Humanisten skrev Svante Brandänge om hur en del moderna skribenter övervär - derar Koranens kunskap om naturen. Här återkommer han med en genomgång av fem islamska in - formationssajter och deras syn på Koranen och vetenskapen.

Av SVANTE BRANDÄNGE

oranen, islams heliga skrift, är till hans död i Medina år 632 e Kr. många exempel på att muslimska baserad på profeten Muham - Troende muslimer lär anse att Ko - skribenter i modern tid gör absurda meds uppenbarelser. Den ranen är Guds/Allahs egna ord som övervärderingar av Koranens kun - första av dessa fick Muhammed år förmedlades till Muhammed av skap om naturen. De försöker där - 610 e Kr, vid 40 års ålder. Det ängeln Gabriel. med stärka tesen att skriftens ord skedde vid Mecka i nuvarande Sau - kommer från Allah, här i fortsätt - diarabien. Koranens text handlar till en del ningen betecknad som Gud. Det K om olika företeelser i naturen. Dessa Uppenbarelserna fortsatte att sägs vara skapade av Allah, ofta som framhålls att ingen människa på komma till Muhammed ända fram hjälp till människorna. Det finns 600-talet på egen hand kunde ha

24 H U M A N I S T E N visat samma kunskaper som veten - I avsnittet ”Vetenskap > Religion eller dylikt(!). Att ge så olika upp - skapen började utveckla bortåt kontra vetenskap” kan man läsa: gifter är ovederhäftigt. tusen år senare. Sådana kunskaper ”Islam väckte människans intellekt måste således på 600-talet ha kom - till liv och motiverade henne till att BIG BANG I KORANEN? mit från Gud, den allvetande. lära känna Gud, den Ende Sanne B) Islaminfo.se > Om islam > Vad Guden”. Ett märkligt påstående. man bör veta. Jag har läst två av sex En förgrundsfigur inom den här Skulle alltså människans intellekt ha bilagor, ”Vad du inte vet om islam” typen av desinformation var Mau - varit dött innan islam uppstod på (15 sid) och ”Vad är meningen med rice Bucaille (1920-1998). Han var 600-talet? livet” (16 sid). I dessa båda citeras fransk medicinare och livmedikus MKB:s översättning av två koran - hos kung Feisal av Saudiarabien. Längre ned står det: ”Koranen är verser, som av muslimska skribenter Bucailles roll har beskrivits i Huma - en skrift fylld med vägledning, men anses peka på Big Bang. Som jäm - nisten nr 3 2018: ”Desinformation den förtäljer också om häpnadsväc - förelse tar jag även med KVZ:s om naturtexterna i Koranen”. kande vetenskaplig fakta, vilket är översättning. anmärkningsvärt då den uppenbara - Flera muslimska skribenter har i des till profeten Muhammad för över Först citeras versen 21:30 (MKB): nutid framfört samma typ av falska 1400 år sedan. De har inte till fullo ”Inser de inte, de som inte tror, att budskap som Bucaille. Här ger jag förståtts förrän vetenskapsmän i mo - himlarna och jorden en gång utgjorde fem exempel, A-E, på informations - dern tid upptäckt dem. Även om Ko - en enda, sammanhållen massa och att sajter på nätet där Koranens text ranen inte är en skrift om vetenskap Vi skilde dem åt? Och vet de inte att grovt övervärderas. Vid citaten ur nämner den sådant som endast har Vi har låtit allt liv uppstå ur vatten?” Koranen finns koder, KVZ (Karl blivit känt i modern tid. Detta är (Ordet ”Vi” används i Koranen när Vilhelm Zetterstéen) eller MKB starka bevis för att den varken var det är Gud som talar). (Mohammed Knut Bernström), Muhammads eller någon annan som anger vilken översättning till människas verk, utan en uppenbarelse KVZ:s översättning (21:31) lyder svenska som citatet kommer från (se från Universums Skapare.” i stället : ”Hava då de, som äro ”Källor” längst ned). Uttalandet är felaktigt och olo - otrogna, ej lagt märke till att him - larna och jorden voro tillslutna, och A) islam.se > Vetenskap > Religion giskt. Om någonting ”endast har att vi öppnade dem och frambragte kontra vetenskap blivit känt i modern tid”, kan det allt levande genom vattnet?” B) islaminfo.se > Om islam > Vad inte ha varit känt före modern tid man bör veta och då kan det inte ha skrivits i Ko - C) islamtosweden.wordpress.com > ranen. Längre fram kommer versen 51:47 Koranen och modern vetenskap (MKB): ”Vi har byggt världsalltet D) Scientific Errors in the Qur an I avsnittet ”Embryologi” diskute - och gett det en fast struktur och för - (Response) ´ ras i korthet människans härkomst. visso är det Vi som utvidgar det.” E) islamguiden.com > Koranen Kreation eller evolution? Efter en KVZ:s översättning (51:47) lyder i ytlig jämförelse mellan hypotetiska stället: ”Och himmelen hava vi byggt KLEN SANNINGSHALT startmaterial dras slutsatsen ”Det är med kraft, och vi hava sannerligen A) Informationssajten islam.se är därför inte svårt att se att evolution gjort den vid.” mångfacetterad, men i långa delar och islam inte är helt oförenliga.” osaklig. Sajten säger sig innehålla Sajten försöker där framställa islam Maurice Bucaille behandlar frågan ”utförlig fakta lämplig för skolarbe - som nästan-anhängare till evolu - om Big Bang försiktigt (sid 34-35), ten och uppsatser om islam”. Är det tionsteorin, men det stämmer inte men MKB bangar inte ur. Han korrekt? Är sajten lämplig för med vad Koranen säger. Koranen ”översätter” så att de två koranver - skolbruk? Jo, så kan det vara, men hävdar kreation: människan har serna ganska tydligt pekar på Big bara om skoluppgiften går ut på att skapats av Gud ”ur ingenting” Bang och universums expansion. belysa islamska sajters klena san - (19:67, MKB) eller ”av vatten” Ännu tydligare är hans ståndpunkt ningshalt. (24:45 och 25:54, MKB) eller (i i de åtföljande noterna. flera verser) utgående från jord, lera

25 H U M A N I S T E N

Helt annorlunda framstår de två ranens vers 21:30 (MKB): ”Inser de Qur an”. Sedan gavs plats åt ett textställena i KVZ:s översättning. inte, de som vill förneka sanningen, (för)´svar med rubriken ”Scientific Där finns ingen syftning på Big att himlarna och jorden en gång ut - Errors in the Qur an (Response)”. Bang. Det finns goda skäl att sätta gjorde en enda, sammanhållen massa Svaret omfattar 1´9 sidor, men be - större tilltro till KVZ:s översättning och att Vi skilde dem åt? Tolkningen handlar inte bara naturfrågor. än till MKB:s. Det viktigaste skälet blir som ovan: ”Det här pratar om big är att KVZ gjorde sin översättning bang som människor kom på för Sid 6: Svararen vidhåller att havs - år 1917, innan grunderna till Big BARA 35 år sedan, de fick nobelpriset vatten och sötvatten inte blandar sig Bang-teorin blev kända. Grunderna för detta och de har sagt att det är en och kommer med en ny förklaring: lades åren 1929 (universums expan - av människans största upptäckter ”Caused by the difference in the den - sion) och 1964 (kosmiska bak - genom tiderna. /…./ så vilket pris sity of their waters, surface tension borde Profeten Mohammed (saw) få grundsstrålningen). KVZ gjorde prevents them from mingling with one om han sade detta för 1400 år alltså sin översättning utan kunskap another, just as if a thin wall were sedan?” om Big Bang. Så var det inte för between them.” MKB. Hans första upplaga kom 1998. Då var Big Bang-teorin ”ALLAH säger att han har skapat ytspänningen (”surface etablerad. ALLTING i motsatspar, men en del Nej, nej, saker vet inte människan, vi vet bara tension”) hindrar inte att havsvatten och sötvatten blandas. Skribenten Dessutom anses det allmänt att det som har blivit bekräftat i modern KVZ håller sig närmare det arabiska vetenskap. Idag till exempel så vet vi fiskar i grumligt vatten genom att originalet än vad MKB gör. MKB att elektricitet har två elektroner, po - använda en fysikalisk-kemisk fack - ville presentera en modern och mer sitivt laddade protoner och negativt term som få lekmän känner till. Ko - lättläst text. Den kom att stå så fri laddade neutroner och de är i mot - ranen gjorde ett misstag, men ett från Koranens text att man kan satta par och varje partner är be- ännu större misstag är att hävda att påstå att han när det gäller Big Bang roende av den andre partnern precis Koranen sa sanningen om de två har ändrat innehållet. MKB dog som relat ionen mellan dessa elek - vätsketyperna. Häll lite sötvatten + som muslim år 2009. tronpar.” ungefär lika mycket havsvatten i en flaska, skaka om och vänta! Det blir aldrig två vätskeskikt. ”EN PERFEKT BOK Detta är nonsens. Det enda som är rätt är att protoner är positivt lad - UTAN FEL” C) islamtosweden.wordpress.com dade. Sid 16: Koranens vers 24:43 innehåller bland annat en lång arti - (MKB) handlar om hagel: ”Och kel, ”Koranen och modern veten - ”Koranen är den enda religionen som Han låter hela berg av moln, fyllda av skap”, som är totalt oseriös. Det går hand i hand med vetenskapen. hagel, sänka sig från höjden, och detta verkar vara en person som här talar Inte en enda av de 1000 verser som hagel drabbar den ene och skonar den till en publik, kanske på engelska. handlar om vetenskap går emot veten - andre, allt enligt Hans vilja; och ske - Jag återger några delar: skapen utan tvärtom så är koranen en net från Hans blixtar ….”. Texten vägledning och något som kan använ - säger inget om hur hagel bildas, inte ”Jag ska bevisa mirakel till er. Jag ska das för många forskare runt om i värl - heller hos KVZ. Ändå skriver svara - bevisa att denna koran är från gud den för att stödja vetenskapen och ren i “Response”: ”In this verse, Allah och att det är en perfekt bok med inga framtidens många frågor.” describes exactly how the hail forms, fel i den, /.…/ Hur kunde en man i and the modern science describes it the Texten har ingen kontakt med verk - öknen som inte kunde läsa eller skriva same.” Svararen har inte läst rätt i ligheten. säga allt det som världens största fors - Koranen och tycks inte veta vad kare har kommit på? saker som har ”exactly” innebär. bekräftats som fakta för bara 20-30 HAVSVATTEN OCH SALT- år sedan, det som vi idag kallar mo - VATTEN BLANDAS FAKTISKT DET ÄR VETENSKAPEN SOM dern vetenskap.” D) Först publicerade sajten WikiIs - GER OSS BEVIS lam en kritik mot Koranens sakin - E) islamguiden.com. Sajten är inne - Även den här personen citerar Ko - nehåll, “Scientific Errors in the

26 H U M A N I S T E N hållsrik och välorganiserad. I avsnit - dare är det vetenskapen som ger oss verkligheten. När flera människor tet “Koranen“ bidrar Maurice Bu - bevis, inte Koranen. gör det – kanske en hel subkultur – caille med artikeln “Koranen och blir det skrämmande. Systematisk modern vetenskap“, som jag kritise - FÖRLORAD KONTAKT MED desinformation kan vara farlig och rade i förra numret av Humanisten måste korrigeras. VERKLIGHETEN 2. Samma kritik måste gälla sajten Alla de här islamska informations - som helhet. I likhet med andra Svante Brandänge är pensionerad universitets - sajterna uppvisar desinformation. muslimska sajter är avsnittet “Kora - lektor och professor i organisk kemi vid Skribenterna visar ovilja att ta till sig nen“ helt verklighetsfrämmande: Stockholms universitet. vetenskapliga resultat. Kanske inser “Inom vetenskapen framkommer myc - de inte vilket arbete som ligger ket nytt, som faktiskt redan står i Ko - bakom resultaten. De hävdar – på ranen. Alla människor kan hämta fullt allvar? – att Koranens texter bevis från Koranen på att vetenskapen Källor om naturen står på samma veten - KVZ: Karl Vilhelm Zetterstéen. ”Koranen”, har rätt. Vetenskap som inte stämmer skapliga nivå som dagens forskning. Wahlström & Widstrand, 2003, baseras på med Koranen saknar grund.“ KVZ:s översättning gjord 1917 Skribenternas religiösa motiv får MKB: Mohammed Knut Bernström, översättare dem att producera desinformation. och kommentator i ”Koranens budskap”, Pro - Nej, en sak som står i Koranen prius förlag AB, 2002 sedan 600-talet kan inte bli en ve - Det är obehagligt när en enskild tenskaplig nyhet i modern tid! Vi - människa förlorar kontakten med

27 H U M A N I S T E N På landskonferanse i Oslo: Nu är humanismen

mainstArv MeAGaNUS mTIMMER BYi Norge

Human-Etisk Forbund i Norge, verka människans villkor. Publiken Kommunikationschefen Bob världens största humanistförbund, togs på pulsen med kahoot-frågor Churchill berättade om ”Freedom höll sin årliga landskonferens i ok - och visade sig vara mestadels pro - of Thought Report”, den årliga tober. Bland annat firades medlem gressiv. Exempelvis svarade 89% att kartläggningen av hur icke-religiösa nr 90 000 och en stark tillväxt för det är rätt att genmodifiera mänsk - förföljs och diskrimineras i nästan humanistisk konfirmation, som i år liga embryon för att få bort allvar - alla världens länder. Nytt i år är en lockade över 11 000 konfirmander. liga sjukdomar. Kristin Halvorsen, rankning av de tio bästa och de tio I delar av landet är humanistisk chef för Norges bioteknologiråd, värsta länderna att leva i för en ate - konfirmation nu större än de kommenterade halvt på skämt att ist. Sverige ligger högt, men når inte kristna alternativen. humanister tycks vara mycket pro - upp till topp tio. Det beror dels på gressiva - och kanske lite okritiska. att svenska staten ger omfattande Den nye generalsekreteraren Trond bidrag till religiösa organisationer Enger inledde med en påminnelse MÄKTIGA RELIGIÖSA som sekulära inte har rätt till, dels om att det på många platser i värl - INTRESSEN på ett antal fall där asylsökande ate - den är förknippat med livsfara att Dag två fokuserade helt på humani - ister tycks ha svårare än religiösa att vara ateist. Han varnade också för strörelsens utmaningar internatio - få asyl. nationalistisk populism, ett av kon - nellt, med tre toppar från ferensens teman. Även i Norge finns internationella humanistunionen, Från botten av listan gav Bob politiker som säger att de kämpar som nu bytt namn från IHEU till Churchill alltför många tragiska för "det sanna folket", sa han, och Humanists International. Ordfö - exempel. En person i publiken no - positionerade humaniströrelsen randen Andrew Copson utforskade terade att det är lätt att känna sig som en motkraft. begreppet sekularism med utgångs - överväldigad, men att vi inte får bli punkt i sin nya bok med samma passiva. En färsk undersökning visar att namn, och tog upp hur religiösa på med en 26% av norrmännen vill kalla sig olika sätt försöker undergräva seku - Konferensen avslutades humanister, vilket inte bara är fler lära principer. utfästelse från det norska förbundets än de kristna utan intressant nog styrelseordförande Tom Hedalen. Han konstaterade att humaniströ - också något fler än dem som kallar Elizabeth O'Casey Lobbychefen relsen internationellt, med bara fyra sig ateister. Enger konstaterade att representerar humanistunionen i det är dags att ändra självbild och anställda, är en dvärg jämfört med FN i Genève, New York och Paris, världens många penningstarka reli - inse att humanismen nu är main - samt i Europarådet, OSSE och den stream i Norge. giösa organisationer, och lovade att afrikanska människorättsorganisa - det norska förbundet med sina re - tionen ACHPR. Här möter hon surser ska försöka stärka arbetet. Nästa tema var bioteknologi och mäktiga religiösa intressen. Ett van - transhumanism. Med tre expertfö - ligt grepp är att de försöker använda Magnus Timmerby är medlem i styrelsen redrag följda av filosofer i paneldis - sin religionsfrihet som argument för för Humanisterna Syd. Läs mer: kussion gavs en rejäl inblick i hur att diskriminera homosexuella och human.no tekniken radikalt kommer att på - kvinnor. fritanke.no

28 H U M A N I S T E N

Andrew Copson, Bob Churchill och Elizabeth O’Casey från Humanists International (tidigare IHEU) deltog i den norska landskonferensen i Oslo.

Andrew Copson höll ett intressant föredrag om sekularism

29 H U M A N I S T E N Riksmötets öppnande 2018

ärdet av nyfikenhet och fakta stod i fokus vid den sekulära hög - tidsstunden i sam - Vband med riksmötets öppnande, vilken Humanisterna arrangerade den 25 september 2018 på Konsta - kademien i Stockholm. Intresset från dem som av Riksda - gen bjuds in ökar för varje år. I år närvarande 35 riksdagsledamöter av totalt nästan 140 gäster. Den seku - lära ceremonin genomfördes för sjunde året i rad och Humanisterna vill med högtidsstunden uppmärk - samma värdet av demokrati, en se - kulär stat och mänskliga rättigheter. Vid årets arrangemang talade Ola Rosling, medförfattare till boken ”Factfulness”. För det musikaliska inslaget stod Eva Dahlgren och pia - nisten Samuel Starck. Humanister - nas ordförande Anna Bergström, som också talade vid arrange - manget, kommenterade efteråt:

I en turbulent eftervalstid är jag stolt för att Humanisternas högtid i sam - band med Riksmötets öppnande både skänkte eftertänksamhet och värme. Det är också fantastiskt att det seku - lära alternativet nu utgör en sådan självklar del av riksmötets öppnande . Hela ceremoni kan ses via videoar - ärdet av nyfikenhet och fakta stod i kivet på Humanisternas hemsida: fokus vid den sekulära högtidsstuid http://humanisterna.se/video/seku - Författaren Ola Rosling var en av dem som medverkade hos Humanisterna 30 i samband med riksmötets öppnande. H U M A N I S T E N Utbildning av officianter

Under hösten genomgick tolv elever det finns möjligheter för de intres - officiant har jag råkat ut för några utbildning till officiant. Kursen gick serade att få hjälp med icke religiösa kniviga situationer, säger Irene. denna gång i Stockholm och från ceremonier. Så jag tänkte att då får Några av dessa har vi gjort om till kursutvärderingen kan man utläsa jag väl skaffa mig utbildningen. frågor som man arbetar parvis med. att eleverna var nöjda. Lärarna var Även Elisabeth Blide från Kungs - Redovisningen ger oftast en bra dis - också belåtna med elevernas insat - backa har tidigare erfarenhet som kussion i den stora gruppen. ser. officiant. ROLLSPEL FÖR ATT FÅ – Jag har förrättat vigslar sedan 2008 var Mats Lindström och FRAM UNDERLAG 2013 och tyckt att det varit fantas - Irene Rune ansvariga för utbild - Under första helgen får alla elever tiskt med alla dessa möten med ningen av nya officianter inom Hu - välja ut två ceremonier man vill ge - människor och att få vara en del i manisterna. Noomi Liljefors och nomföra under den andra helgen. ett så viktigt tillfälle i deras liv. Efter Irene Rune var lärare året efter. Där - Denna gång ville alla genomföra en att även ha gjort en namngivning efter var det några års uppehåll. begravning och sedan var det en ville jag gå vidare och lära mer om Från 2013 har Irene och underteck - jämn fördelning mellan vigsel och rollen som officiant och om begrav - nad varit lärare för officiantkursen. barnvälkomnande/namngivning. ningar. För första gången höll vi nu till i Sista timmarna på söndagen första Stockholm. Humanisterna har ett helgen delades eleverna in i olika avtal med Skeppsholmens folkhög - FRIHET ATT UTFORMA EGNA par som intervjuade varandra. En skola, vilket gett oss ett lägre pris för CEREMONIER fick alltså agera officiant och den lokalerna. Kursen har under alla år haft samma andra kund. Vid vigsel fick man upplägg. Första helgen, som ge - spela sig själv! Detta är ett slags - Jag ville gå kursen för att jag tycker nomfördes en lördag och söndag i rollspel. att ceremonier är viktiga i våra liv, oktober gick vi igenom ceremonier na säger Lena Björk från Stockholm. i ett större sammanhang. – Eleverna fick 25-30 minuter på Att bryta vardagen med firanden sig att inhämta information vid och ceremonier skapar goda och in - – Vi ger inga kompletta exempel på varje intervju, säger Irene. I verklig - nehållsrika minnen. hur en ceremoni kan gå till, förkla - heten har man mer tid. Men efter - rar Irene Rune. Vi vill inte att ele - som detta är i studiesyfte så räcker Alla har lite olika skäl för att de vill verna ska lockas in i en speciell mall. den tiden. gå kursen. Några har varit på bor - Friheten att utforma egna ceremo - gerliga ceremonier och blivit inspi - nier ska vara stor. Några av eleverna var mer vana rerade att börja som officiant. Hans än andra att genomföra intervjuer. Kleine, engagerad som ordförande i Under första helgen får eleverna ar - På kursen lär vi ut att man kan an - Humanisterna Värmland, har en beta med ett antal grupparbeten, vända sig av förberedda frågor. annan infallsvinkel: bland annat hur man skall förbereda Under första helgen delas en del en ceremoni. Det är viktigt att öns - papper ut i samband med de olika – För ett tag sedan fick jag chansen kemålen om ceremonins utform - grupparbetena. När alla kommit att vara med och leda en namngiv - ning tillgodoses. hem så sänder vi ut olika exempel ningsceremoni och då väcktes int- från ceremonier som vi kursledare resset. Jag tycker det är viktigt att – Under alla år som jag arbetat som har genomfört. Eleverna får även

31 H U M A N I S T E N

Tolv elever tillsammans med lärarna Irene Rune, femma från vänster och Urban Jansson, längst till höger.

exempel på hur fadderbrev och vig - tatet? Hur tydligt talade man, var starkt engagemang och det blev selbevis kan se ut, som de kan an - det lagom tempo, tittade officianten snabbt ett mycket öppet och till - vända i framtiden. på alla i rummet? Gick det bra att låtande samtals- och umgängeskli - hänga med i manus, fick man fram mat i gruppen, sammanfattar Irene. kommer hem från När eleverna budskap och använde man musik kursen börjar de sitt arbete med att och dikter på bra sätt? Efter kursen delas inga diplom utforma två ceremonier. Vi brukar eller kursintyg ut. I stället är publi - trycka på att det är viktigt att börja DELTAGARE SOM TRIVDES cering på Humanisternas hemsida skriva så fort som möjligt. Det som MED VARANDRA ett sätt att visa att man genomgått står mellan raderna i anteckning - kursen och blivit godkänd. arna brukar glömmas bort efter – Jag lärde mig massor genom att lyssna på de andra, säger Elisabeth. några dagar. Den som skrivit en ce - Både efter första och andra hel - Det blev ju ett pärlband av olika ce - remoni sänder sedan den till sin gen gjorde vi en enkel kursutvärde - remonier och personligheter och kund för att få feedback. ring. Vid dessa framkom att man kunde se att det är möjligt att eleverna var mycket belåtna med – Under helg två fokuserar vi enbart få till det på så olika sätt. Det som kursen, men tyckte att kurslokalen på att eleverna ska genomföra sina är viktigast är att det blir personligt. ceremonier, förklarar Irene. Men vi lämnade en del övrigt att önska. Vi har ändå tid för att besvara frågor – Att lyssna på varandra var mycket har ännu inte planerat för officiant - och funderingar som kommit upp lärorikt och inspirerande, säger utbildningen 2019, men det finns mellan kurstillfällena. Lena. ett önskemål från Humanisterna Väst om att vi ska vara i Göteborg – Det var mycket bra att se hur alla ceremoni till hösten. Är du intresserad, sänd Efter varje genomförd kämpade för att få det bra, och få ger vi som lärare feedback och kun - ett mail till ceremonier@humanis - förståelse för hur de andra tänkte den får alltid berätta om sin upple - terna.se när de la upp ceremonin, säger velse – stämde innehållet med det Hans. Urban Jansson som berättades under den första helgen och är man nöjd med resul - – Det fanns från första början ett 32 H U M A N I S T E N Från lokalavdelningarna Humanisterna Stockholm verksamhet utan satsar allt krut på rättigheterna och Barnkonventionen Viktigt med studier öppna möten och föreläsningar. rörande barns frihet att välja livs - för att utveckla Vi tror att både intern och extern åskådning. Läget i Sverige, speciellt verksamhet behövs. Men för den vad gäller religiösa friskolor, diskute - verksamheten krympande styrelsen i Humanisterna rades. Stockholm kan ansvaret för de cirka En viktig medlemsaktivitet för Hu - • Vikten av kritiskt tänkande i vår tid. 2000 medlemmarna kännas tungt. Vi manisterna är studier. Här önskar vi Lars Höglund tog upp frågor rörande saknar egen föreningslokal och behö - starkare stöd både från förbundet och faktaresistens, konspirationsteorier ver hyra in oss någonstans, och bara lokalavdelningens medlemmar. Vi be - och andra företeelser som förvränger att organisera verksamheten stjäl höver samlas kring frågorna vi brin - verklighetsbilden. energi och pengar. Hur får vi tag på ner för, fördjupa oss i vad det sekulära själva innehållet i det som ska stude - • Är tro på vetenskap och humanism samhällsprojektet innebär och hålla ras och folk som kan vara studiele - ett slags religion? Detta diskuterades oss uppdaterade om det aktuella opi - dare? Vi vet ju att det finns i grupper. Konsensus var att veten - nionsläget, eventuella politiska land - förväntningar på medlemskapet, skap och humanism inte kan beteck - vinningar och möjligheter att driva bland annat i form av studier. nas som religioner, eftersom de utsätts utvecklingen vidare i vår riktning. Vår studiecirkel (öppen även för för ständig omprövning och inte är En annan aspekt är förstås den so - icke-medlemmar) om sekulär huma - bundna av dogmer och tro på styr - ciala – studier är ett sätt att träffas, nism, som legat på is några år men ning från högre makter. lära känna varandra, diskutera och re - återupptagits under hösten, blev så flektera. Därför är studiecirklar, • Den intellektuella moralens maxim. populär att den kommer att förlängas workshops, bokcirklar och utbild - Lars Höglund refererade till den med fler träffar under våren. Det ningsdagar viktiga för den interna maxim som Ingmar Hedenius formu - finns efterfrågan på fler workshops verksamheten. Varför ska man annars lerat: ”Att inte tro på annat än det och studiecirklar. Vi ordnade en ut - vara betalande medlem i förbundet som finns förnuftiga skäl att hålla för bildningsdag, med mycket fina insat - Humanisterna? sant.” ser från delar av förbundsstyrelsen, i I samband med höstkonferensen i • Därför är vi humanister. Gruppar - februari på Hotell Scandic Klara för Stockholm den 17-18 november bete kring personliga slogans om var - cirka 25 nytillkomna medlemmar. 2018 hade lokalordförandena ett eget för vi är humanister. Några axplock: Den var så uppskattad att vi uppre - möte, och där framkom hur olika för - pade konceptet den i oktober. Utvär - - Humanismen – en livsåskådning utsättningarna är. Varje lokalstyrelse deringen gav ett snittbetyg på 4 på en för vår tid har stor frihet att organisera verksam - 5-gradig skala. - Tro inte – sök sanningen! heten som den själv vill. Det innebär Vi hoppas kunna ordna en motsva - till exempel att man söker lokalt sam - - Religionsfrihet är också rätten rande utbildningsdag för nya med - arbete med ett studieförbund som till frihet från religion. lemmar en gång varje höst, men vi Vuxenskolan, ABF eller Folkuniversi - måste bli flera som hjälper till. Nu tog Yvonne Nenander, ordförande tetet, både för intern och extern verk - vi upp detta: Stefan Björnson, kassör samhet, där man har de bästa Humanisterna Stockholm personliga kontakterna eller där de • Internationell utblick. Ulf Gustafs - lämpligaste lokalerna finns. son beskrev hur sekulära humanistor - Stockholmare sökes: Men när det gäller studiernas inne - ganisationer samverkar internationellt Inför våren 2019 vill vi ha förslag på ämnen håll är det inte så enkelt. Något egent - och refererade vad som sägs i gemen - och litteratur, filmer och så vidare till stu - ligt stöd från förbundet finns inte vad samma manifest. diecirklar och workshops för medlemmar. gäller uppbyggnad av intern studie - Kan du tänka dig att vara cirkelledare? Hör • Humanisternas idéprogram. Delta - av dig! Lämna gärna förslag också på ämnen verksamhet inom aktuella ämnesom - garna diskuterade gruppvis vårt idé - och föreläsare till evenemang öppna för all - råden med litteraturlistor, studiehand- program och lämnade synpunkter på mänheten . ledningar, upplägg och så vidare. hur man kan vidareutveckla texten. E-post: [email protected], telefon: Varje lokalavdelning måste ”uppfinna • Barnperspektivet. Emilia Ericson 08-32 01 75 hjulet” var och en på sitt håll - eller så berättade om det stöd som finns i orkar man inte med intern studie - FN-deklarationen om de mänskliga 33 H U M A N I S T E N Humanisterna Syd Humanistisk Vi har försökt ta reda på vilka ut - Studentmässor i bildningar, som kan vara ekono - stödperson miskt möjliga och bäst för just vår Malmö och Lund verksamhet. Målet är ju att vi ska Sedan snart ett år har vi i Humanis - I september ställde vi ut på Malmö vara ett alternativ då man inte vill terna Syd arbetat på att bilda en och Lunds universitets studentmäs - ha eller behöver religiös eller psyko - grupp med sekulära ”stödpersoner sor, ”Open Your Eyes to Malmö” re - logisk terapi, men ändå känner ett – för livets olika skeenden”. spektive ”Hälsningsgillet”. Mässan i behov av hjälp att hantera sina exis- Malmö hölls över två dagar i univer - Allt började med att vi fick höra tentiella frågor. Dessutom måste vi sitetsbyggnaderna Niagara och Or - att en mångårig medlem i Huma - kunna certifiera våra stödpersoner kanen på Universitetsholmen med nisterna, Åke Fridell, hade blivit innan de börjar praktisera, och mässan i Lund som brukligt arran - svårt sjuk och inlagd på sjukhus. sedan löpande följa upp och kvali - gerades i gamla AF-borgen vid Lun - Där blev han erbjuden att tala med tetssäkra att alla agerar korrekt. dagård. en präst, men han ville hellre tala med en humanist. När han senare Vi har också skissat på ett koncept Bland utställarna återfanns poli - mådde bättre och hade kommit till en broschyr där vi tagit hjälp av tiska partier, NGO:er som Rädda hem bjöd han in oss för ett samtal Birgitta Wallin i förbundsstyrelsen och delvis kopierat hennes formule - barnen och Kvinnorättsjouren, natio - om humanistisk "själavård". Vi ner, lokala gym och liknande företag, ringar. Det är viktigt att vi är tydliga kontaktade därefter våra officianter, ochlivs-åskådningsorganisationer med det som vi erbjuder, nämligen då de ju också möter människor i som vi i Humanisterna. Mässan i samtal om frågor som rör livet och sorg och olika livskriser, och vi bil - Malmö har av naturliga skäl inte döden ur ett humanistiskt och icke- dade en liten lokal grupp för det samma tradition bakom sig som den som vi i nuläget kallar ”humanistisk religiöst perspektiv, och att vi har i Lund, men båda är livfulla tillställ - stödperson”. tystnadslöfte och klara etiska regler. ningar med tusentals besökare och Under höstkonferensen 2018 höll vi har vi hunnit samlas utmärkta tillfällen att träffa och Tre gånger en workshop för att berätta om prata med studenter från när och under året. I november hade vi konceptet och för att höra andra lo - fjärran. också gäster från Röda Korset och kalavdelningars idéer. vårt danska systerförbund Huma - höra att Åke Fridell, vår Det märks att det finns ett stort in - nistisk Samfund. Vi har ju förstått Då vi fick tresse för våra frågor och vi fick ett att man i andra länder kommit initiativtagare, avlidit i juli beslöt vi par nya medlemmar på plats. Del - längre på det här området. Huma - att hädanefter kalla oss ”Åke Fridell- tog gjorde nästan hela styrelsen; Ca - nisterna i Holland och Belgien har gruppen”. Vi vill gärna se att detta roline Bilander, Ulf Johnson, Martin haft sådan verksamhet i 30 år, med initiativ så småningom växer till en Karlsson, Hans Schiött, Magnus lokala mottagningar, utbildning och samhällsbärande tjänst, men för det Timmerby och Ann Widung. etiska riktlinjer. i England har man behövs fler volontärer – och utbild - nyligen inrättat sekulära ”humanist ning! chaplains” och även Danmark och Danska humanis - Norge har liknande koncept. Ann Widung, styrelseledamot i Hum Syd terna fyller tio år Våra olika erfarenheter och idéer har PS. Vi presenterade konceptet på Humanis - Den 27 oktober firade danska Hu - bollats fram och tillbaka. Var behövs ternas höstkonferens i Stockholm den 17- manistisk Samfund tio år och från vi mest? På sjukhus, hospis, begrav - 18 november och flera lokalavdelningar var styrelsen i Humanisterna Syd åkte ningsbyråer? Tillfälliga krishanterings - intresserade av att följa utvecklingen och Caroline Bilander, Martin Karlsson grupper? Kanske på socialbyråer, bidra med idéer. Vi har därför skapat face - book-gruppen "Humanistisk medmänni - och Magnus Timmerby över sundet fängelser, högskolor? Hur ska det ske ska" för er som är intresserade. DS. för att gratulera. Tillställningen rent praktiskt? Hur ska vi formulera hölls i Det Kongelige Danske Mu - vårt budskap och nå ut med att vi sikkonservatorium och bestod finns? Det fanns mer att tänka på än bland annat av tal från ordföranden vi först anade… 34 H U M A N I S T E N

Lone Ree Milkær, stå upp-komedi, och Trond Enger, generalsekrete - lera och tacka Humanistisk Sam - workshops i frågor som hur vi kom - rare, från norska Human-Etisk For - fund för det fantastiska arbete de municerar med vår omvärld, vad bund var också på plats för att gjort. humanism innebär i praktiken och gratulera och räcka över en födelse - hur framtiden för Samfundet kan te dagspresent på 100 000 norska kro - På bara tio år har de blivit cirka 1 sig. nor. Från Norge gästade även Even 500 medlemmar och redan kommit Gran, nyhetsredaktör på norska nät - långt i arbetet med ceremonier. gästade den Magnus Timmerby tidningen Fri Tanke, för att ställa Hatten av till våra danska vänner humanistiska podcasten Kafé samman ett reportage från begiven - och ett jättestort grattis från oss i Mensch, som dagen till ära spelade heterna. Sist, men definitivt inte Humanisterna Syd! in ett avsnitt på plats, och talade om minst, var IHEU:s (International nordisk humanism. Dagen avsluta - Humanist and Ethical Union) ord - Martin Karlsson des med en god middag. förande Andrew Copson i den styrelseledamot i Hum Syd Terese Svenke, styrelseledamot, danska huvudstaden för att gratu -

Humanisterna Väst kursen. Det lokala intresset har växt. garna på seminariet diskuterade Stort intresse för Till mars 2019 är redan tio av de med stort intresse genomförande lokal humanistisk femton platserna bokade med an - och innehåll. Många jämförelser mälningsavgift, vilket är rekordti - gjordes med lägerveckorna för kon - konfirmation digt. Dessutom finns inför nästa firmation på somrarna. Alla insåg I ett seminarierum på Humanister - kurs ett samarbete med studieför - potentialen i att lokala konfirma - nas höstkonferens fick lokalavdel - bundet Vuxenskolan, vilket ger kur - tionskurser skulle kunna mång - ning Väst presentera sina serna en självbärande ekonomi. dubbla antalet konfirmander varje erfarenheter från två omgångar av Väst har tre grundtankar med den år. Och alla insåg att det krävs myc - lokal humanistisk konfirmation. lokala konfirmationen: Att ungdo - ket arbete för att få fart på alla be - Representanter från en mängd lo - mar ska få en chans att konfirmera hövliga ideella. kalavdelningar deltog med stort int- sig där de bor. Att medlemmar ska Ett dokument med utvärdering resse. Många avdelningar vill aktiveras ideellt genom möjligheten av Västs erfarenheter har skickats till komma i gång med lokal konfa så att hjälpa till. Att stärka humanis - alla lokalordföranden. Väst mailar snart som möjligt. men och ge återväxt. gärna till flera intresserade och lovar Väst har på kongressens uppdrag På seminariet beskrev Västs repre - hjälpa till så långt vi kan när andra genomfört två lokala konfirmatio - sentanter hur arbetet med den lo - lokalavdelningar vill komma i gång. ner. I mars 2017 startade den första kala konfirmationen går till, dels kursen, kvällsträffar plus en läger - hur kursen administreras, dels hur Jonathan Alsin, handledare helg. 2018 genomfördes den andra själva träffarna genomförs. Delta - Sven Olof Andersson, administratör

Lästips för dig som vill veta mer om hederskultur och hedersförtryck Ayaan Hirsi Ali: ”En fri röst” Sara Omar: ”Dödstvätterskan” Alma Europa o RFSL Ungdom: ”Hbt & heder” Paraplyprojektet: ”Släkten är värst” Fadela Amara: ”Varken hora eller kuvad” Maria Rashidi: ”Bränd frihet” Helene Bergman: ”Förortens grupp 8” Devin Rexvid & Astrid Schlytter: ”Mäns heder: att vara offer Ulf Broberg & Leif Ericksson: ”Du ska dö” och förövare” Sigrid Edsenius: ”Abbas hjärta” TRIS: ”Trippelt utsatt” Hanna Gadban: ”Min jihad” Ungdomsstyrelsen: ”Gift mot sin vilja” Eduardo Grutzky & Lars Åberg: ”Heder och samvete” Lars Åberg: "Sommarens skiraste ljus" Emire Güngür & Nima Dervish: ”Varför mördar man sin dotter?” Örebro universitet m fl: ”Det hedersrelaterade våldets och förtryc - Maria Hagberg: ”Vid 20 börjar den ruttna” kets uttryck och samhällets utmaningar” Amine Kakabaveh: ”Amineh – inte större än en kalasjnikov”

35 Posttidning B Humanisterna c/o Föreningshuset Virkesvägen 26 120 30 Stockholm

Humanisterna värnar om det sekulära samhället och åtskillnaden mellan religion och politik. Vi strävar efter att de mänskliga rättigheterna skall vara överordnade religiösa dogmer, normer och värderingar.

www.humanisterna.se