Regionstyrelsens arbetsutskott Kallelse Sammanträdesdatum 2018-11-27 RS 2018/41 Sekreterare Anna Malm
Kallelse till regionstyrelsens arbetsutskotts sammanträde
27 november 2018, klockan 11.00–15.00 Öland, Rådhuset Visborg
REX kl 09:00-11:00
Föredragningslista Förslag på justerare: Meit Fohlin. Justeringssammanträde 4 december 2018, Rådhuset Visborg
Ärende Kommentar
1 Avskrivningar av omsättningstillgångar 2018 RS 2018/1179 2 Regionstyrelseförvaltningens verksamhetsplan 2019 RS 2018/667 3 Kompetensförsörjningsplan. Regionstyrelseförvaltningen 2019-2023 RS 2018/1077 4 Intern kontrollplan regionstyrelsen 2018 RS 2017/327 5 Intern kontrollplan regionstyrelsen 2019 RS 2018/92 6 Beslutsattestanter 2019 för regionfullmäktige, regionstyrelse, regionstyrelseförvaltningen, samt regionövergripande verksamheter RS 2018/1177 7 Instruktioner för tillgänglighetsråd RS 2018/72 8 Delegation incidenter enligt GDPR RS 2018/382 9 Uppdragsredovisning. Aktiviteter och arbetssätt för ökad delaktighet samt en mer tillgänglig och inkluderande kommunikation RS 2018/854 10 Revidering av bostadsförsörjningsplan 2018 RS 2017/1093 11 Regionalt trafikförsörjningsprogram RS 2018/204 12 Upphandlingsplan för kollektivtrafik och skolskjutsar RS 2018/1178 13 Åtgärdsvalsstudie för länsväg 148 RS 2018/1159
Handlingar kompletteras senare. 14 Tillväxtprogram för Gotland 2016-2020 RS 2015/831 15 Fördelning av verksamhetsbidrag till kulturföreningar 2019 RS 2018/1041
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 1 ofwww.gotland.se 354 Regionstyrelsens arbetsutskott Kallelse Region Gotland RS 2018/41 Sammanträdesdatum 2018-11-27
Ärende Kommentar
16 Ansökningar om investeringsbidrag överstigande 100 000 kr avseende samlingslokaler 2018 RS 2018/498 17 Verksamhetsstöd Gotlands Idrottsförbund, Sisu 2019 RS 2018/1161 18 Ansökan om tilläggsanslag till Bergmancenter på Fårö 2018 RS 2018/551 19 Flytt av biblioteket i Fårösund RS 2018/1174 20 Biblioteksplan Region Gotland 2019-2021 RS 2018/1183 21 Stöd och boendesamordning till ensamkommande barn och unga på Gotland RS 2018/1195
Handlingar kompletteras senare. 22 Förslag till ändrat samarbetsavtal mellan Skandionkliniken och Sveriges landsting/regioner RS 2018/1115 23 Tilläggsanslag för sjukreseverksamheten RS 2018/1134 24 Framtagande av markanvisningsavtal för gymnastik- och padelhall på Visborg RS 2018/1063 25 Detaljplan för Rute Stora Valle 1:16 – Antagande RS 2018/1151 26 Exploateringsavtal Sanda Runne 1:26 RS 2018/1175 27 Taxa.Reducera anläggningsavgiften i VA-taxan för mindre hyreslägenheter RS 2017/1085 28 Boendeförmedling för studenter RS 2018/1190 29 Motion. Öka ungas politiska inflytande RS 2018/364 30 Motion. Begränsning av fyrverkerier. Håkan Onsjö (M) RS 2018/366 31 Information. Vårt deltagande i länsstyrelsens arbete med klimat- och energistrategi RS 2018/1137 32 Nominering. Region Gotlands Kulturpris 2018 RS 2018/986 33 Nominering. Region Gotlands Ungdomsledarpris 2018 RS 2018/793 34 Information. OECD Territorial Review av Gotland RS 2017/926 35 Regionalt utvecklingsutskott
Handlingar kompletteras senare. 36 Regiondirektörens information 37 Ev. övrig information 38 Ev. övriga ärenden
Ordförande
Page 2 of 354 2 (2) Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Mikael Wollbo RS 2018/1179 14 november 2018
Regionstyrelsen
Avskrivningar av omsättningstillgångar 2018
Förslag till beslut Kundfordringar inom regionstyrelsens ansvarsområde skrivs av med 55 200 kr och belastar 2018 års resultat. Samtliga avskrivningar (ej konkurser) upptas inom linjen.
Sammanfattning Enligt kommunfullmäktiges beslut (§441/92) skall respektive nämnd besluta om avskrivning av kundfordringar. Det föreslagna beloppet som ska redovisas som kundförlust hos nämnderna 2018 uppgår till 3 897 263 kr, varav konkurser 286 373 kr. Kundförlusternas fördelning per nämnd framgår av bilagan.
Avskrivningar av kundfordringar inom regionstyrelsens ansvarsområde uppgår år 2018 till 55 200 kr.
Beslutsunderlag Bilaga: Förslag avskrivningar kundfordringar 2018
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
1 (1)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 3 ofwww.gotland.se 354 Förslag till avskrivningar av kundfordringar per nämnd 2018
Regionstyrelseförvaltningen 55 200 - varav kulturverksamhet 43 200 - varav övrigt regionstyrelseförvaltningen 12 000
Tekniska nämnden 588 463 - varav avgifter vatten- och renhållning 143 063 - varav hyror 10 000 - övrigt teknikförvaltningen 405 400 -övrigt samhälsbyggnadsförvaltningen 30 000
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 55 900
Byggnadsnämnden 57 400
Barn- och utbildningsnämnden 545 200 - varav avgifter barnomsorg 544 700 - varav avgifter kulturskolan 500
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 27 800 - varav elevavgifter folkhögskolan/gymnasieskola 27 800
Socialnämnden 721 800 - varav avgifter äldreomsorg 412 400 - varav individ- och familjeomsorg 306 400 - varav övrigt/ Flyktingmottagning 3 000
Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 845 500 - varav patientavgifter öppen- och slutenvård 1 568 600
Page 4 of 354 - varav utomlänsvård 4 000 -varav utländska medborgare 53 500 - varav avgifter tandvård 219 400
Summa avskrivningar kundfordringar Region Gotland 3 897 263
Page 5 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Karolina Samuelsson Ärende RS 2018/667 14 november 2018
Regionstyrelsen
Regionstyrelseförvaltningens verksamhetsplan 2019
Förslag till beslut • Regionstyrelseförvaltningens verksamhetsplan för 2019 fastställs.
Sammanfattning Regionstyrelseförvaltningen är en sammanhållande kraft som skapar värde och nytta för Gotland. Förvaltningen har ett omfattande uppdrag och har tillsammans med övriga verksamheter en viktig roll för helheten inom Region Gotland.
I verksamhetsplanen ingår övergripande mål från koncernstyrkortet och övergrip- ande program. Vidare beskrivs koncernens och förvaltningens prioriterade utvecklingsområden och vilka aktiviteter som planeras framåt i syfte att bidra till måluppfyllelsen. Därutöver ges en sammanfattande beskrivning av grunduppdraget. Detta för att visa hur förvaltningen även i detta på olika sätt bidrar till att nå målen.
Med verksamhetsplanen som utgångspunkt ansvarar sedan varje avdelning och enhet för att göra sin egen planering omfattande såväl grunduppdrag som prioriterade aktiviteter. I detta arbete beaktas också andra mer specifika handlingsplaner kopplade till strategier och program. För ledare och medarbetare upprättas ledarkontrakt och medarbetarkontrakt som knyter ihop den enskildes uppdrag med helheten.
Uppföljningen av verksamhetsplanen ingår som en viktig del i den samlade ledningen av förvaltningen. Syftet är att följa utvecklingen i relation till plan och också ge underlag för förändring. Uppföljningen sker i huvudsak i delår och bokslut.
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Karolina Samuelsson Regiondirektör Förvaltningschef
Skickas till RSF stab
1 (1)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 6 ofwww.gotland.se 354 PLAN
Verksamhetsplan 2019 Regionstyrelseförvaltningen
Fastställd av Regionstyrelsen Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2018-12-12 Ärendenr 2018/667 Version 1.0
Page 7 of 354 1 (20) Verksamhetsplan 2019 Innehåll 1 Verksamhetsplanens syfte och funktion ...... 3 2 Verksamhetsbeskrivning ...... 4 2.1 Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag...... 4 2.2 Organisation och huvudsakliga ansvarsområden ...... 4 2.3 Viktiga forum för utveckling ...... 8 2.4 Nulägesbeskrivning ...... 8 2.5 Uppdrag 2019 ...... 9 2.6 Koncernledningens gemensamma prioriteringar...... 10 2.7 Ekonomi ...... 11 2.8 Medarbetare ...... 11 3 Mål ...... 12 3.1 Mål från koncernstyrkort ...... 12 3.2 Mål från övergripande program ...... 13 4 Prioriterade utvecklingsområden...... 14 5 Prioriterade aktiviteter...... 15 5.1 Perspektiv: Samhälle ...... 15 5.2 Perspektiv: Verksamhet ...... 17 6 Uppföljning ...... 20 6.1 Indikatorer för löpande nämndinformation ...... 20
Page 8 of 354 2 (20) 1 Verksamhetsplanens syfte och funktion Den samlade koncernstyrningen läggs fast i regionens strategiska plan och budget, övergripande strategier, planer och program, styrkort och koncernledningsgruppens prioriterade områden. Uppföljningen sker i delårsbokslut, årsbokslut och vid separata uppföljningstillfällen vid behov. I regionstyrelseförvaltningens strategiska plan, verksamhetsplan och uppföljning följs förvaltningens eget arbete upp för att sedan kunna utgöra en del i den totala verksamheten. Förvaltningens insatser har en viktig roll men den samlade effekten syns framför allt i den större helheten tillsammans med övrig verksamhet inom Region Gotland. Syftet med verksamhetsplanen är att synliggöra den röda tråden från regionfullmäktige till nämnder, förvaltningar, avdelningar och enheter så att den inriktning och de prioriterade mål som regionfullmäktige beslutat om får genomslag och att Region Gotland rör sig i den riktning som är önskvärd. Planen utgår från förvaltning och fastställs av nämnd. I verksamhetsplanen ingår övergripande mål från koncernstyrkortet samt från övergripande program. Vidare beskriver planen prioriterade utvecklingsområden och vilka aktiviteter som kopplats till dessa i syfte att bidra till måluppfyllelsen. Då förvaltningens verksamhet är bred och omfattande görs också en beskrivning av grunduppdraget. Detta för att visa hur förvaltningen även i detta på olika sätt bidrar till att nå målen. Förvaltningens samlade övergripande verksamhetsplanering utgår ifrån verksamhetsplanen, kompetensförsörjningsplanen och detaljbudgeten. Med verksamhetsplanen som utgångspunkt ansvarar varje avdelning och enhet för att göra sin planering omfattande såväl grunduppdrag som prioriterade aktiviteter. I detta arbete beaktas också andra mer specifika handlingsplaner kopplade till strategier och program. För ledare och medarbetare upprättas ledarkontrakt och medarbetarkontrakt som knyter ihop den enskildes uppdrag med det förvaltningsövergripande uppdraget.
Verksamhets- Aktivitetsplan Medarbetar- Styrkort plan Avdelning/enhet kontrakt
Figur 1: Styrkedjan från koncernstyrkort till medarbetarkontrakt
Page 9 of 354 3 (20) 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag Regionstyrelseförvaltningen är en sammanhållande kraft som skapar värde och nytta för Gotland.
Förvaltningen ansvarar för: • strategisk planering och ärendeberedning • regional utveckling • koncernstyrning • internt stöd och service till regionens övriga förvaltningar • kultur- och fritidsverksamhet
Ansvaret för strategisk planering och ärendeberedning innebär att stödja regionstyrelsen och regiondirektören i sitt ansvar för hela regionens utveckling och ekonomiska ställning samt i regionstyrelsens uppsiktsplikt.
Ansvaret för regional utveckling innebär dels det samlade regionala utvecklingsansvaret utifrån lagen om regionalt utvecklingsansvar men också att samordna och stödja Region Gotlands arbete som regional utvecklingsaktör.
Ansvaret för koncernstyrning omfattar regionens styrsystem, styrkort, planerings- och uppföljningsprocess med syfte att utveckla regionens organisation och processer med resurseffektivitet i enlighet med övergripande strategisk inriktning. Ansvaret omfattar också att utifrån brukarens behov av samordnade insatser leda arbetet med att utveckla gränssnitt och förvaltningsövergripande utvecklingsfrågor.
Ansvaret för stöd och service innebär att skapa värde för regionens medarbetare och chefer samt att underlätta för förvaltningarna att nå sina mål. Ansvar för kanslierna till patientnämnden, överförmyndarnämnden och valnämnden innebär att enligt överenskommelse med respektive nämnd driva verksamheterna.
Ansvaret för kultur- och fritidsverksamhet omfattar kulturplanen enligt kultursamverkans- modellen, det övergripande fritidspolitiska programmet, folk- och länsbibliotek, idrotts- anläggningar samt stöd till kultur- och fritidsföreningar.
Regionstyrelseförvaltningens arbete ska kännetecknas av • Helhet före del • Samarbete över gränser • Kompetens och ledarskap • Effektivitet och kvalitet
2.2 Organisation och huvudsakliga ansvarsområden Förvaltningen är organiserad i åtta avdelningar, ett kansli och en stab. Nedan följer en organisationsskiss och en sammanfattande beskrivning av respektive avdelnings ansvarsområde.
Page 10 of 354 4 (20) Avdelning ekonomi Avdelningen ansvarar för att bereda och stödja regionstyrelsen och regiondirektören inom området koncernstyrning med tyngdpunkt på ekonomistyrning. Ansvaret omfattar att leda, styra och samordna området ekonomi, styrning och upphandling genom att strategiskt planera, initiera och genomföra utvecklingsinsatser, ge stöd och utbildning, följa upp och analysera utvecklingen samt ge service inom det ekonomiadministrativa området. Arbetet sker inom områden som: Ekonomistyrning Controlling Styrmodell inkl utformning av Intern kontroll styrkort Finansiering Förvaltning av ekonomiska medel Ekonomiadministration Upphandling, avtal och inköp Koncernstatistik, rapportering och Ekonomisk redovisning uppföljning Budget Försäkringar
Avdelning HR Avdelningen ansvarar för att bereda och stödja regionstyrelsen och regiondirektören inom området koncernstyrning med tyngdpunkt på HR. Ansvaret innebär att leda, styra och samordna området HR och lön, strategiskt planera, initiera och genomföra utvecklingsinsatser, ge stöd och utbildning, följa upp och analysera utvecklingen samt i förekommande fall erbjuda stöd. Detta inom områden som: Kompetensförsörjning Företagshälsovård Rekrytering Arbetsrätt, avtal och förhandling Arbetsgivarvarumärke Bemanning och omställning Ledarförsörjning/ledarutveckling Lönebildning/löneöversyn Personalpolitik Löneadministration Arbetsmiljö, hälsa och Pensioner och försäkringar likabehandling Facklig samverkan/ Rehabilitering samverkansystement
Page 11 of 354 5 (20) Avdelning kommunikation Avdelningen ansvarar för att bereda och stödja regionstyrelsen och regiondirektören inom området kommunikation. Ansvaret innebär att leda och styra den koncernövergripande och långsiktiga utvecklingen av Region Gotlands kommunikativa förmåga samt ansvar för att utveckla regionens kundtjänstfunktion. Avdelningens uppdrag är också att ge stöd och service, internt och externt. Verksamhets- och kompetensområden inom avdelningen är: Varumärket Region Gotland Myndighetsstödjande tjänster/ Strategisk kommunikation kanslistöd överförmyndaren Kommunikation, intern och extern, Budget- och skuldrådgivning specialistkompetens Almedalsveckan, projektledning och Regionupplysning kansli Reception Pressfrågor Mäss- och PR-material
Avdelning regional utveckling Avdelningen ansvarar för att strategiskt planera, analysera och följa upp samhällsutvecklingen inom ett stort antal kompetensområden. En röd tråd är att alla uppdrag har en betydelse för Gotlands utvecklingsambitioner, inte minst som region. Större delen av arbetet sker i samverkan med aktörer utanför Region Gotlands organisation. Ansvaret innebär att bereda ärenden, driva utvecklingsuppdrag, samordna processer och att leda projekt. Detta inom områden som: Regional utveckling Miljö och vatten Näringslivsutveckling Kompetensförsörjning och Landsbygdsutveckling arbetsmarknad Tillväxtmedel Folkhälsa Internationella frågor Tillgänglighet Övergripande fysisk planering Jämställdhet Markförsäljning och exploatering Alkohol- och tobakstillsyn Infrastruktur Mänskliga rättigheter Bredbandssamordning Integration och flyktingmottagande Vindkraft Trygghet, kris och beredskap Kommunikationer Säkerhetsskydd Bostadsförsörjning
Avdelning kvalitet och digitalisering Avdelningen ansvarar för att bereda och stödja regionstyrelsen och regiondirektören inom området koncernstyrning med tyngdpunkt på kvalitet, verksamhetsutveckling och digitalisering. Avdelningen ansvarar också för att tillhandahålla och utveckla en funktionell, ekonomiskt hållbar IT och telefoniinfrastruktur för Region Gotland. Ansvaret innebär att bereda ärenden, driva utvecklingsuppdrag, samordna processer och att leda projekt. Detta inom områden som: Kvalitetsledning Förändringsledning Verksamhetsutveckling Digitalisering Projektledning Systemstöd och systemförvaltning Processledning IT-infrastruktur och arkitektur Samverkansmodeller Systemintegration Kunskapsstyrning Den digitala arbetsplatsen Organisationsutveckling Det innefattar allt från telefonilösningar, arbetsplatser, skrivare, kommunikationslösningar, datalagring, serverlösningar, programvaruhantering och support. Dessutom hanteras regionövergripande kvalitetsfrågor, samverkansfora som RSSS, barn-SAM, vuxen-SAM och partnerskapet med Uppsala Universitet m fl.
Page 12 of 354 6 (20) Avdelning kultur och fritid Avdelningen ansvarar för att bereda och stödja regionstyrelsen och regiondirektören inom området kultur och fritid. Ansvaret omfattar att leda, styra och samordna verksamhetsområdet genom att strategiskt planera, initiera och genomföra utvecklingsinsatser, ge stöd, följa upp och analysera utvecklingen. Detta inom områden som: Kulturplanen Biblioteksverksamhet Kultursamverkansmodellen Almedalsbiblioteket Fritidspolitiskt program Film på Gotland Idrottsanläggningar Relationen till kulturinstitutionerna; Bad Länsteatern, Gotlandsmusiken och Stöd till föreningar Länsmuseet
Avdelning måltid Avdelningen ansvarar för att bereda och stödja regionstyrelsen och regiondirektören i sitt ansvar för området mat & måltid. Ansvaret omfattar att leda, styra och samordna området mat & måltid genom att strategiskt planera, initiera och genomföra utvecklingsinsatser, ge stöd, följa upp och analysera utvecklingen. Detta inom områden som: Produktionsplanering Byggnadsprojekt kök Livsmedelsupphandling Restaurangverksamhet Meny- och receptplanering Planera och leverera specerier Måltidsproduktion Planera, leverera och servera Servering mellanmål Mat- och måltidspolicyn
Avdelning försörjning Avdelningen ansvarar för att bereda och stödja regionstyrelsen och regiondirektören inom området försörjning. Ansvaret innebär att leda, styra och samordna området samt att strategiskt planera, operativt genomföra, initiera och genomföra utvecklingsinsatser, ge stöd och utbildning, följa upp och analysera utvecklingen. Arbetet omfattar följande områden: Fordonsförsörjning/bilpool Transportservice Varuförsörjning Vaktmästeriservice och Hjälpmedelsförsörjning kontorsrumsservice Trygghetslarm och Bårhusverksamhet kameraövervakning i hemmet Post- och pakethantering Städservice Passerkort/ID-korthantering
Stab och regionkansli Förvaltningens stab ger strategiskt ledningsstöd till förvaltningsledningen i frågor som ekonomi, personal, verksamhetscontrolling, verksamhetsutveckling och administration. Här samordnas också förvaltningsgemensamma frågor som kommunikationsplanering, lokaler, digitalisering och säkerhet.
Vid årsskiftet 2018/2019 etableras en ny enhet; regionkansli. Här samordnas funktionerna, kansli (med nämndkansli RS/RF, juridik och dataskyddsombud), arkiv, registratur, informationssäkerhet och objektsförvaltning för ärendehantering och dokumenthantering. Detta för att förstärka regionens arbete med informationshantering.
2.3 Viktiga forum för utveckling För att genomföra verksamheten enligt uppdrag driver förvaltningen ett antal viktiga forum för samordning, planering och utveckling. Av störst vikt bedöms följande: Koncernledningsgruppen/KLG
Page 13 of 354 7 (20) Strategiska nätverk o Ekonomichefsnätverket o HR-chefsnätverket o Kommunikatörsnätverket o Kvalitet- och digitaliseringsnätverket Andra nätverk för koncernsammanhållning o Kundtjänstrådet o Exploateringsråd o Säkerhets- och beredskapsgruppen o Nämndsekreterarnätverket o Lokalförsörjningsgruppen o Fordonsnätverk o Upphandlingsråd o Hjälpmedelskommitté o Barnsam o Vuxensam Externa nätverk o Tillväxtråd o Miljöråd o Tillgänglighetsråd o Pensionärsråd o Tryggare Gotland
2.4 Nulägesbeskrivning En förvaltning i utveckling Regionstyrelseförvaltningen etablerades med start 2017-01-01. Från 2018-01-01 utökades verksamheten med kultur och fritid samt besöksnäring och turism. Förvaltningen har ett krav att sänka kostnaderna motsvarande 60 mnkr för perioden 2017-2019 varav 16 mnkr återstår för 2019.
Nuläge i relation till styrkortet I regionstyrelseförvaltningens verksamhetsplan för 2018 gjordes bedömningen att förvaltningen på olika sätt hade möjlighet att påverka samtliga mål i styrkortet. Bedömningen gjordes också att de aktiviteter som bäst kunde bidra till måluppfyllelse gick att härleda till utvecklingsområden i samklang med förvaltningens uppdrag: Koncernstyrning Utveckling av det gotländska samhället Stöd och service till regionens förvaltningar Kvalitet i den egna förvaltningen
Förvaltningsledningen gjorde ett fördjupat arbete för att prioritera vilka aktiviteter som bedömdes ha störst påverkan på måluppfyllelsen och därefter har planering och uppföljning syftat till att säkerställa att aktiviteterna genomförs med gott resultat. Måluppfyllelsen är svårbedömd då förvaltningens aktiviteter ofta bara är en del av en helhet som påverkar resultaten. Därför har fokus lagts på aktivitetsuppföljning.
Inom perspektivet Samhälle och målområdena social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet har en rad prioriterade aktiviteter genomförts inom ramen för området utveckling av det gotländska samhället. Åtgärder som bedöms påverka måluppfyllelsen rörande social hållbarhet i positiv riktning är bland annat utbildningar kring jämställd tillväxt, framtagande av strategi för långsiktigt hållbart serviceutbud, ny arbetsordning för bostadsförsörjning för nyanlända, insatser för
Page 14 of 354 8 (20) att förstärka beredskapsförmågan, beslutad filmstrategi, förnyelse av biblioteksplanen samt förstudie för nytt badhus.
Aktiviteter som bedöms påverka måluppfyllelsen rörande ekonomisk hållbarhet i positiv riktning är bland annat ny process för fastighetsförsäljning och etableringen av ExiSAM – samordnad exploateringsprocess.
Rörande ekologisk hållbarhet bedöms följande aktiviteter stärka måluppfyllelsen; medverka i samarbetet Blått Centrum, verka för genomförande av miljöprogrammet samt ökade krav vid livsmedelsupphandlingar.
Perspektivet och målen är omfattande. Bedömningen är att förvaltningen bidrar till måluppfyllelsen men att ytterligare insatser behöver göras för att driva på utvecklingen.
Perspektivet verksamhet omfattar målområdena kvalitet, medarbetare och ekonomi. Här har förvaltningen genomfört aktiviteter inom utvecklingsområdena koncernstyrning, stöd och service till övriga förvaltningar samt kvalitet i den egna förvaltningen.
Aktiviteter som bedöms påverka måluppfyllelsen positivt inom målområdet kvalitet är bland annat förstärkning av de strategiska nätverken, utveckling av området informationsförvaltning, genomförande av projekt säkerställa inför GDPR, riktlinjer för arkiv- och informationshantering, digitaliseringsstrategi, upphandlat beslutsstödsystem, utveckling av intranätet och e-tjänsteutveckling.
Målområdet medarbetare bedöms få positiv effekt av aktiviteter som förstärkning av arbetsgivarvarumärket, utveckling av lönebildning, etablering av projektet heltid som norm, insatser för att förbättra arbetsmiljö i verksamheter med höga sjuktal, stöd för hållbart ledarskap, upphandling av konsultstöd för utvecklad organisationskultur och också revidering av ledarstrategin.
Gällande målområdet ekonomi har insatser gjort för att säkerställa förvaltningens ekonomi och kostnadssänkningar men också för att utveckla investeringsprocessen samt ta fram en regional lokalförsörjningsplan.
Även verksamhetsperspektivet är omfattande och bedömningen är att förvaltningen påverkar måluppfyllelsen både genom prioriterade aktiviteter och i grunduppdraget. Genom ytterligare insatser inom grunduppdraget och identifierade utvecklingsområden bedöms förvaltningen ha potential att påverka måluppfyllelsen än mer framåt.
2.5 Uppdrag 2019 Uppdraget till regionstyrelseförvaltningen utgår ifrån vision 2025 och där till kopplade program. Förvaltningen har en viktig uppgift att i samarbete och samverkan med andra såväl internt som externt bidra till att förverkliga målen. En viktig förutsättning i arbetet är att bidra till att regionens processer är integrerade och väl fungerande.
Arbetet fortsätter med uppdraget att se på förutsättningar att sänka förvaltningens kostnader. För 2019 är kravet att sänka kostnaderna med 16 mnkr. Sedan tidigare har förvaltningen tillsammans med regionstyrelsen angett att förutsättningar för att genomföra kostnadssänkningarna är beroende av minskat utbud av tjänster, sänkta servicenivåer, optimering av resursanvändning, översyn av bidrag, ökad standardisering (mer lika) samt ökad samordning (mer tillsammans).
Page 15 of 354 9 (20) Enligt Region Gotlands strategisk plan och budget är det viktigt att fortsätta anpassningar till sänkt budgetram. Förvaltningen behöver, för att kunna arbeta med kvalitet och verksamhetsutveckling, ha en stabil och planerbar ekonomi.
2.6 Koncernledningens gemensamma prioriteringar Koncernledningens prioriterade områden kännetecknas av att de skapar ett betydande mervärde för hela organisationen. Prioriteringen grundas i en gemensam omvärlds- och nulägesanalys. Som ansvarig för regionens ledningsprocesser har regionstyrelseförvaltningen en avgörande roll i genomförandet av koncernledningsgruppens prioriterade områden. Aktiviteter för att bidra till utveckling inom dessa områden finns inarbetade i denna verksamhetsplan. De prioriterade områdena är i sammanfattning:
Digitalisering Digitalisering är den enskilt största förändringsfaktorn i vår tid och ett område som prioriteras såväl nationellt som internationellt. Digitalisering handlar om verksamhetsutveckling som kräver nytänkande hos såväl individer som organisationer. Det är också en förutsättning för att kunna effektivisera verksamheten i takt med omgivande förutsättningar. Digitaliseringsstrategin styr arbetet och digitalt först ska genomsyra verksamheten.
Service – tillgänglighet och bemötande Region Gotland gör skillnad i medborgarnas vardag och ett starkt förtroende för verksamheten är avgörande. Tillgänglighet och bemötande är de primära faktorer som påverkar upplevelsen av Region Gotlands service. Den samordnade integrerade kundtjänsten är ofta vägen in och har en avgörande betydelse för upplevd service. Upplevelsen påverkas också av hemsida, sociala medier och e- tjänster, tillgänglighet och fysiska miljöer. Utveckling inom området handlar ytterst om beteenden - den interna kulturen där ledarskapet är vägledande.
Styrning För att lyckas nå de mål som definierats i styrmodellen krävs att styrningen av hela Region Gotland är tydlig, transparent och effektiv. Koncernstyrningen syftar till att skapa samsyn och möjliggöra förverkligande av fattade beslut. Delaktighet är en framgångsfaktor.
Kompetensförsörjning Arbetsgivare på Gotland konkurrerar dagligen om att behålla och rekrytera medarbetare och chefer. Region Gotland måste vara en attraktiv arbetsgivare dit man aktivt söker sig och där man vill vara kvar och utvecklas. Kompetensförsörjningen säkras genom kvalitativt arbete inom områden som ledarskap, lönebildning, arbetsmiljö och hälsa samt gemensam värdegrund.
Page 16 of 354 10 (20) 2.7 Ekonomi
Organisationsnivå Intäkter Kostnader Netto 900 – 901 Gemensamt 51 584 902 Kvalitet och digitalisering 48 257 903 HR 51 637 904 Måltid (resultatenhet) 0 905 Försörjning (resultatenhet) 0 906 Ekonomi 41 154 907 Kommunikation 23 472 908 Regional utveckling 28 041 909 Kultur och fritid 113 466 Summa 357 611
Tabell 1: Budget 2019
Kommentarer: Förvaltningens detaljbudgetarbete pågår och beräknas vara klart i början av december. Ovanstående nettoram motsvarar beslut i fullmäktige 22 oktober §12 och förvaltningens förslag till intern fördelning som kommer att behandlas på RS 22 november. Kvar att beakta är ytterligare beslut efter budgetavstämningen som det kommer att fattas beslut om i RF 19 november. Det förslag som ligger innebär ett tillskott för kapitalkostnader med 5 626 tkr, justering av interhyror -3 315 tkr och ramtillskott regional utveckling 2 500 tkr. Ny ram beräknas till 362 422 tkr.
Budget 2019 Pott maskiner och inventarier 3 400 IT-investeringar 21 500 Ombyggnation kök 3 300 Landsbygdsutveckling 2 000 Meröppet bibliotek 500 Upprustning Hemsebadet 15 500
Investeringar 46 200
Exploateringsbudget 53 000
Tabell 2: Investeringsram
Kommentarer: Ovanstående investeringsram motsvarar beslut i fullmäktige 18 juni § 97. Kvar att beakta är ytterligare beslut efter budgetavstämningen som kommer att behandlas i RF 19 november. Det förslag som ligger innebär en minskning av ramen för ombyggnation av kök med - 3 300 tkr. Ny investeringsram blir i så fall 42 900 tkr.
2.8 Medarbetare
Personal 2017 2018
Antal anställda 573 672 Varav - kvinnor 399 464 - män 174 208 - tidsbegränsat anställda 33 40
Tabell 3: Medarbetare, Regionstyrelseförvaltningen
Kommentarer: Antalet månadsanställda har under perioden ökat med närmare 100. Ökningen beror framför allt på att förvaltningen från och med årsskiftet utökats med delar av före detta kultur- och fritidsförvaltningen samt besöksnäring och turism.
Page 17 of 354 11 (20) 3 Mål 3.1 Mål från koncernstyrkort Region Gotlands styrmodell är övergripande för alla regionens verksamheter. Koncernstyrkortet innehåller sex målområden fördelat på perspektiven samhälle och verksamhet.
Perspektivet samhälle syftar till att bidra till utvecklingen av det gotländska samhället och perspektiv verksamhet syftar till att verksamheten ska bedrivas på ett effektivt sätt.
Figur 2: Region Gotlands koncernstyrkort Regionstyrelseförvaltningen ska utifrån verksamhetsuppdraget bidra till måluppfyllelsen i det regiongemensamma styrkortet. Förvaltningen har ett uppdrag som påverkar måluppfyllelsen i alla perspektiv men bedömningen är att förvaltningens verksamheter i störst omfattning påverkar målen enligt nedanstående bild. Tillämpliga mål för förvaltningen är markerade i fetstil.
Page 18 of 354 12 (20) 3.2 Mål från övergripande program Förvaltningens verksamhet drivs i förhållande till och utifrån samtliga program beslutade av regionfullmäktige.
I förvaltningens grunduppdrag ligger att ta fram och utveckla förslag till övergripande planer och program men också att driva och leda arbetet med att utforma och leda genomförande av handlingsplaner med utgångspunkt i övergripande planer och program. Detta arbete drivs kontinuerligt och separat rapportering sker till regionstyrelsen och regionfullmäktige vid behov.
I vissa lägen är arbetet av mer omfattande och målpåverkande karaktär och då lyfts aktiviteter också in bland de prioriterade aktiviteterna i denna plan.
I arbetet att ta fram verksamhetsplan för 2019 har speciellt fokus lagts på nya program och strategier beslutade under 2018: Filmstrategin Mat- och livsmedelsstrategin - handlingsplan Digitaliseringsstrategin Strategi för långsiktigt hållbart serviceutbud Regionalt serviceprogram
Page 19 of 354 13 (20) 4 Prioriterade utvecklingsområden För att på bästa sätt kunna bidra till måluppfyllelsen i styrkortet har förvaltningen i gällande strategisk plan och budget identifierat fyra prioriterade utvecklingsområden.
- Utveckling av det gotländska samhället (relaterar primärt till målen 1-18) - Koncernstyrning (relaterar primärt till målen 19-26) - Stöd och service till regionens förvaltningar (relaterar primärt till målen 19-26) - Kvalitet i den egna förvaltningen (relaterar primärt till målen 19-26)
Utveckling av det gotländska samhället syftar till att stödja regionstyrelsen i sin uppgift att utveckla Gotland.
Koncernstyrning syftar till att stödja regionstyrelsen i dess uppsiktsplikt och helhetsansvar för regionens verksamhet, utveckling och ekonomiska ställning. Innebär också att stödja regiondirektören i utformningen av den interna styrningen för hela verksamheten. Omfattar både planering, genomförande och uppföljning.
Stöd och service till regionens förvaltningar syftar till att underlätta för verksamhetens chefer och medarbetare i sin måluppfyllelse utifrån den regiongemensamma styrningen.
Kvalitet i den egna förvaltningen syftar till att klara förvaltningens uppdrag med kvalitet och enligt gällande ekonomisk ram. Då förvaltningen har ett omfattande krav på att sänka kostnaderna framåt kommer ett löpande arbete inom samtliga verksamhetsområden att krävas för att effektivisera och resursoptimera. Samtidigt måste kostnadssänkningarna balanseras mot uppdrag, behov och ambitioner samt det totala värdet för regionens samtliga verksamheter.
Page 20 of 354 14 (20) 5 Prioriterade aktiviteter 5.1 Perspektiv: Samhälle Förvaltningen påverkar utvecklingen av det Gotländska samhället på flera olika sätt genom arbete inom ordinarie grunduppdrag. Förvaltningen har också identifierat utvecklingen av det Gotländska samhället som ett prioriterat utvecklingsområde framåt. För året finns en rad prioriterade aktiviteter där flertalet tydligt är kopplade till de regionala målen i styrkortet men där ett fåtal också prioriteras för att säkerställa utvecklingen i grunduppdraget.
Prioriterade aktiviteter för att driva utveckling i grunduppdraget Status Ej påbörjad Påbörjad
Leda och driva processen att ta fram förslag till regional utvecklingsstrategi/RUS (RU-dir) X
Revidera varumärkesplattform för platsvarumärket Gotland samt sätta arbetsformer för X genomförande och utveckling av turism-, besökare- och inflyttarverksamhet (RU-dir)
Utveckla och förankra ny vision för Almedalsveckan (KOM-dir) X
Avser mål 1: God folkhälsa
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Utveckla beredskapsförmåga och civilt försvar i samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap och länsstyrelsen genom att etablera en X beredskapsorganisation (RU-dir)
Ta fram program för god och jämlik hälsa (RU-dir) X
Påbörja uppföljning och ev revidering av mat- och måltidspolicy (AC måltid) X
Avser mål 2: Gotlänningar känner sig delaktiga
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Driva genomförande av handlingsplan för ökad delaktighet genom tillgänglighet och X medborgardialog. (AC k&d samt KOM-Dir)
Avser mål 3: Ett jämställt och jämlikt Gotland
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Följa upp och rapportera struktur och process för FN:s konvention om mänskliga X rättigheter för personer med funktionsnedsättning (RU-dir)
Avser mål 5: Ett rikt och tillgängligt kultur- och fritidsliv
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Införa ”meröppna bibliotek” för att öka tillgängligheten under obemannade tider (AC k&f) X
Genomföra projektet ”Stärkta bibliotek” för att tillgängliggöra biblioteken för fler (AC k&f) X
Genomföra projektet ”Digital först” för att stärka egna kompetensen att möta X medborgarnas behov (AC k&f) Genomföra projektet ”Bokstart” för att tidigt stimulera språk och kommunikation hos barn X (AC k&f)
Starta processen för ny kulturplan 2021 (AC k&f) X
Page 21 of 354 15 (20) Implementera filmstrategin (AC k&f) X
Ta fram en fritidsplan att ersätta dagens fritidspolitiska program (AC k&f) X
Ta fram en regiongemensam strategi för idrottsanläggningar (AC k&f) X
Genomföra översyn av konsulentorganisationen (AC k&f) X
Införa kulturgaranti för barn (AC k&f) X
Avser mål 6: En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Utveckla koncept rörande servicepunkter i enlighet med strategin för ett långsiktigt X hållbart serviceutbud på Gotland (RU-dir och AC k&d)
Ta fram handlingsplan för världsarvet, Hansestaden Visby (RU-dir) X
Avser mål 7: Ingen bostadsbrist
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Ta fram process och styrdokument för köp/försäljning/förvaltning av fastigheter samt X lokalförsörjning (RU-dir)
Ta fram plan och riktlinjer för bostadsförsörjning (RU-dir) X
Avser mål 11: Långsiktigt goda och stabila kommunikationer
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Aktualitetspröva de gotländska ståndpunkterna avseende koncessionstrafiken inför nästa X upphandling (RU-dir)
Avser mål 12: Ett gott näringslivsklimat
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Utveckla kvalitetssäkrade berednings- och beslutsprocesser avseende projekt- och X företagsstöd (RU-dir)
Avser mål 14: Utveckla Gotland som ekokommun
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Arbeta för och följa upp genomförandet av förvaltningarnas handlingsplaner inom X miljöprogrammet (RU-dir) Påbörja ny livsmedelsupphandling med ambitionen att fortsätta öka andelen ekologiska X livsmedel (AC måltid)
Avser mål 15: Ställa om till lokalproducerad och förnyelsebar energi
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Delta i utvecklingen av Gotland som pilotområde för hållbart energisystem (RU-dir) X
Page 22 of 354 16 (20) Avser mål 16: Säkra tillgången till vatten av god kvalitet
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Aktivt bidra i samarbetet Blått centrum Gotland (RU-dir) X
Avser mål 17: Gotlands klimatavtryck ska minska
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Utveckla ekonomimodell för ökad användning av digitala mötesformer inom Region X Gotland (AC k&d) Meny- och receptplanera för ökad andel vegetariska måltider, minskad andel kött och X ökad ekologiska och närproducerade livsmedel (AC måltid) Ta fram en modell för att mäta svinn och ta fram åtgärdsplan för att minska svinn (AC X måltid)
Avser mål 18: Ett ansvarsfullt samhällsbyggande som bidrar till tillväxt över hela ön
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Genomföra dubbel markanvisning (RU-dir) X
Ta fram ny översiktsplan för Gotland (RU-dir) X
5.2 Perspektiv: Verksamhet Förvaltningen påverkar utvecklingen av verksamheten på flera olika sätt genom arbetet inom ordinarie grunduppdrag. För att bidra till måluppfyllelse i styrkortets verksamhetsperspektiv arbetar förvaltningen med prioriterade aktiviteter inom utvecklingsområdena koncernstyrning, stöd och service till övriga förvaltningar och också kvalitet i den egna förvaltningen. De flesta aktiviteterna går tydligt att relatera till målen i styrkortet. För att säkerställa utveckling inom förvaltningens grunduppdrag och koncernledningsgruppens prioriterade områden drivs också ett antal prioriterade aktiviteter utöver de som direkt relaterar till målen i styrkortet.
Prioriterade aktiviteter för att driva utveckling i grunduppdraget och i relation Status till koncernledningsgruppens prioriterade områden. Ej påbörjad Påbörjad
Koncernstyrning
Ta fram en övergripande beskrivande karta över samtliga styrande dokument inkl modell X för framtagande, implementering, revidering och uppföljning (AC k&d) Beskriva förutsättningar och ta fram plan för Region Gotlands regionala utvecklingsansvar X (RU-dir)
Etablera regionkansli med processansvar för informationshantering (FC) X
Implementera beslutsstödsystem (EK-dir) X
Säkerställa att modell för objektsförvaltningen tillämpas inom Region Gotland (AC k&d) X
Arbeta fram ett nytt program för ekonomisk stabilitet i regionen, 2020-2022 (EK-dir) X
Implementera förändrad planeringsprocess (EK-dir) X
Ta fram nya mål i styrkortet för mandatperioden (EK-dir) X
Page 23 of 354 17 (20) Kartlägga processer inom HR för att effektivisera, digitalisera och kvalitetshöja stödet (HR- X dir)
Ta fram riktlinjer för kvalitet och verksamhetsutveckling (AC k&d) X
Stöd och service till regionens förvaltningar
Ta fram arbetssätt för att involvera de vi är till för i utvecklingen av vår verksamhet (FC) X
Processkartlägga prioriterade områden för fortsatt digitalisering och effektivisering (samtl X AC)
Driva planerade redan beslutade ombyggnationer kök (AC måltid) X
Ta fram en uppdaterad kostnadsberäkning av samtliga kvarvarande ombyggnationer av X kök utifrån inriktningen i tidigare kostutredning. (AC måltid tillsammans med TKF)
Implementera den regionala mat- och livsmedelsstrategin (RU-dir och AC måltid) X
Kvalitet i den egna förvaltningen
Ta fram nyckeltal för utvärdering och uppföljning (FC, samtl AC) X
Utvärdera gällande finansieringsmodell samt föreslå ev förändringar (FC) X
Ta fram systemförvaltningsplaner för samtliga förvaltningsobjekt (samtl AC) X
Ta fram förvaltningsgemensam kommunikationsplan (FC) X
Säkerställa informationsredovisning för förvaltningen (FC, samtl AC) X
Säkerställa digital nämndhantering vid överförmyndarnämndens kansli (KOM-dir) X
Avser mål 19: God tillgänglighet till region Gotland
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Koncernstyrning
Utveckla kundtjänstfunktionen i Region Gotland genom ökad samverkan (kundtjänstråd) X och gemensamma riktlinjer (KOM-dir)
Införa ”mina sidor” för medborgare (AC k&d) X
Införa ”mina meddelanden” för digital kommunikation med medborgarna (AC k&d) X
Revidera Servicepolicy för Region Gotland (AC k&d) X
Förstärka kommunikation intern och extern med Region Gotland som avsändare genom X fortsatt utveckling av en gemensam grafisk profil (KOM-dir)
Ta fram strategi för sociala media 2019 (KOM-dir) X
Utvärdera KIB-funktionen (KOM-dir) X
Upphandla och implementera nytt programsystem för Almedalsveckan (KOM-dir) X
Stöd och service till regionens förvaltningar
Implementera ny plattform för mediafiler (KOM-dir) X
Genomföra förstudie för e-arkiv samt säkra framtida finansiering (KOM-dir) X
Utarbeta handlingsplan utifrån de brister som gjorts kända i Region Gotlands X arkivhantering (KOM-dir)
Page 24 of 354 18 (20) Avser mål 23: Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Koncernstyrning
Ta fram och genomföra plan för arbetet med arbetsgivarvarumärket för att stärka X attraktionskraften och möta rekryteringsutmaningarna (HR-dir och KOM-dir)
Samordna och driva regionens arbete med heltid som norm (HR-dir) X
Besluta om och implementera nytt intranät för Region Gotland (KOM-dir) X
Utreda organisatorisk hemvist för kansligrupperna kopplade till ÖN, VN och budget- och X skuldverksamheten (KOM-dir)
Stöd och service till regionens förvaltningar
Utveckla information riktad till chefer och medarbetare genom tex chefsportal, intranät X och nyhetsbrev (samtl AC)
Kvalitet i den egna förvaltningen
Genomföra utbildningar i våra befintliga digitala system (FC) X
Säkerställa förvaltningens arbete med införandet av ”Heltid som norm” (FC, berörda AC) X
Utifrån kommunikationsplan genomföra aktiviteter för stärkt intern kommunikation (FC) X
Avser mål 24: Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Koncernstyrning
Ta fram en ny ledarstrategi samt påbörja implementeringen av den (HR-dir) X
Påbörja arbetet med en utvecklad organisationskultur (HR-dir) X
Ta fram utbildningar kring förändringsledning för alla chefsnivåer (HR-dir) X
Stöd och service till regionens förvaltningar
Definiera framtidens stöd och service - utifrån beskrivningen av första linjens chefsuppdrag och ekonomiska förutsättningar, identifiera, utveckla och beskriva formerna X för leverans av det nära stödet (FC, samtl AC)
Kvalitet i den egna förvaltningen
Aktivt bidra till Region Gotlands gemensamma arbete med att stärka organisationskultur X och hållbart ledarskap (FC, samtl AC) Lyfta fram förvaltningens olika befattningar inom ramen för regionens arbete med att X stärka arbetsgivarvarumärket (FC)
Avser mål 25: Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Koncernstyrning
Fortsätta lönebildningsarbetet med jämställdhet och brist för konkurrenskraftiga löner X (HR-dir) Genomföra löneutbildningar för alla chefer i syfte att öka kunskap kring att sätta lön samt X regionens lönekriterier (HR-dir)
Kvalitet i den egna förvaltningen
Ta fram gemensam definition av strategroller i förvaltningen (FC och AC k&d) X
Page 25 of 354 19 (20) Avser mål 26: Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetare att bibehålla god hälsa
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Koncernstyrning
Samordna aktiviteter kring arbetsmiljö och hälsa för sänkta sjuktal och friskare X medarbetare, fortsatt arbete för att nå mål 4,5% år 2020 (HR-dir)
Kvalitet i den egna förvaltningen
Ta fram och genomföra aktiviteter för att förbättra balans mellan uppdrag och resurser X (FC, samtl AC)
Avser mål 31: Regionens tillgångar ska vårdas
Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad
Koncernstyrning
Ta fram en regional lokalförsörjningsplan med perspektiven anskaffning, förvaltning, X avyttring (RU-dir)
Implementera riktlinjer för investeringsprocessen (EK-dir) X
Införa kategoristyrning av upphandling (EK-dir) X
6 Uppföljning Uppföljningen av Region Gotland som koncern sker samlat utifrån aktiviteter och resultat ifrån samtliga förvaltningar. Detta sker enligt gällande styrmodell och koncernuppföljning. Uppföljning av regionstyrelseförvaltningens verksamhetsplan syftar till att följa utvecklingen i relation till plan och också vid behov ge underlag för förändring i inriktning och aktiviteter. I huvudsak kommer uppföljning att ske vid följande tillfällen:
Delår 1 (perioden jan-mars) Delårsrapport 2 (perioden jan-aug) Årsbokslut 2019 Uppföljningen rapporteras till regionstyrelsen som ansvarig nämnd och blir också en del i den samlade koncernuppföljningen.
I arbetet med planering och uppföljning värdesätts en nära samverkan med de fackliga organisationerna.
6.1 Indikatorer för löpande nämndinformation För att ge regionstyrelsen bästa möjlighet att följa verksamhetens utveckling i sin helhet ger förvaltningen i samband med årsbokslutets verksamhetsberättelse där det är möjligt också rapport kring utvecklingen av indikatorer viktiga för kvalitet och måluppfyllelse kopplat till såväl denna plan som förvaltningens grunduppdrag.
I samråd med nämnden kommer förvaltningen att göra fördjupade redovisningar för uppföljning av specifika ämnesområden, planer och program.
Page 26 of 354 20 (20) Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Annelie Ahlström Ärende RS 2018/1077 13 november 2018
Regionstyrelsen
Kompetensförsörjningsplan RSF 2019-2023
Förslag till beslut • Regionstyrelsen fastställer Regionstyrelseförvaltningens kompetens- försörjningsplan 2019-2023.
Sammanfattning Det övergripande målet med kompetensförsörjningen är att säkerställa att förvaltningens medarbetare har rätt kompetens (förmåga, vilja, kunskap, färdigheter) och också förutsättningar för att bidra till verksamhetens mål på kort och lång sikt.
Planen utgår ifrån Region Gotlands styrkort, strategisk plan för kompetens- försörjning, personalpolicy, koncernledningsgruppens prioriterade områden samt HR-områdets övriga styrdokument.
I planen beskrivs förvaltningens fakta och nuläge, kritiska faktorer för kompetens- försörjningen samt prioriterade aktiviteter som ska genomföras under perioden med målet att säkra kompetensförsörjningen för framtiden.
För att underlätta och vara ett komplement till förvaltningens verksamhetsplan inkluderas också övriga HR-relaterade frågor av större betydelse för förvaltningen i arbetet att nå målen i medarbetarperspektivet i styrkortet.
I regionstyrelseförvaltningen prioriteras följande strategier för att stärka den framtida kompetensförsörjningen
- erbjuda attraktiva anställningsvillkor - samarbeta med Uppsala Universitet Campus Gotland för att säkra utbildningar - arbeta systematisk för en god lönebildning - aktivt arbeta med goda förutsättningar för ett hållbart ledarskap - utveckla digitalisering av välfärdstjänsterna - arbeta systematiskt för en god arbetsmiljö - vidareutveckla medarbetare till högre kompetens
1 (2)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 27 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2018/1077
- stärka internkommunikation som verktyg för att sprida kompetens och lära över gränser - stärka Region Gotlands organisationskultur där medarbetare ser och bekräftar varandra samt känner stolthet över att arbeta inom regionen och rekommendera andra till detsamma
Till varje strategi finns aktiviteter som ska genomföras. Större aktiviteter är också inkluderade i förvaltningens verksamhetsplan.
Beslutsunderlag Kompetensförsörjningsplan RSF 2019-2023
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Karolina Samuelsson Regiondirektör Förvaltningschef
Page 28 of 354 2 (2) PLAN Kompetens- försörjningsplan RSF 2019-2023
Fastställd av regionstyrelsen Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Gäller 2019-2023 Ärendenr RS 2018/1077 Version [1.0]
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 29 www.gotland.se of 354 Ärendenr RS 2018/1077 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Regionstyrelseförvaltningen Regi Dokumentnr
Regionstyrelsen
Uppföljning intern kontrollplan 2018 - regionstyrelsen
Förslag till beslut Respektive kontrollansvarig ges i uppdrag att vidta lämpliga åtgärder för att rätta till identifierade brister. Lägesrapportering till regionstyrelsen ska ske efter halvårsskiftet 2019. Kontrollpunkterna ”beredning av företagsstödsansökningar” och ”policy och riktlinjer” överförs till 2019 års interna kontrollplan. I övrigt tas rapporten emot och läggs till handlingarna.
Sammanfattning Enligt riktlinjerna för intern kontroll har respektive nämnd/styrelse det yttersta ansvaret för att en god intern kontroll skapas och att uppföljning sker inom respektive verksamhetsområde. Intern kontroll är en viktig del i verksamhetsplaneringen och syftet är att bidra till; ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten, efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, regler, riktlinjer och rutiner mm. 2018 års plan består av 12 kontroller varav 10 är regiongemensamma kontroller där samtliga nämnder ingår i granskningen. En av kontrollerna ”beredning av företagsstödsansökningar” har inte genomförts då tänkt kontroll bland annat var att se om ny checklista följdes vid beredning. Då checklistan ännu ej är framtagen föreslås kontrollen flyttas till 2019 års plan. Vad gäller punkten ”policy och riktlinjer” har den endast till del genomförts därför föreslås även den överföras till 2019 års interna kontrollplan. Brister har identifierats främst beträffande: avtalstrohet direktupphandling fördelning av arbetsmiljöuppgifter användning av gemensamma mallar policys och riktlinjer systemförvaltningsmodell 1 (2)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 47 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/327
Samtliga brister som konstaterats har att hanteras inom ramen för respektive kontrollområdesansvar. Detta utifrån att kontrollansvaret innebär att se till att kontrollen blir genomförd och att resultatet analyseras, samt att eventuella åtgärder vidtas för att rätta till identifierade brister.
Beslutsunderlag Rapporter från genomförda kontroller: Bilaga 1 – Avtalstrohet (möbler) Bilaga 2 – Direktupphandling Bilaga 3 – Prisjusteringar i avtal Bilaga 4 – Leverantörsfakturor (betalning i tid) Bilaga 5 – Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Bilaga 6 – Upprättad rehabiliteringsplan/utredning Bilaga 7 – Användning av gemensamma mallar Bilaga 8 – Implementering av integrationsstrategi Bilaga 9 – Policys och riktlinjer Bilaga 10 – Systemförvaltningsmodell Bilaga 11 – Åtkomst till system och lokaler
Regionstyrelsens plan för intern kontroll 2018
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Skickas till Samtliga nämnder Samtliga avdelningar RSF
Page 48 of 354 2 (2) Regionstyrelsens plan för intern kontroll 2018
Process (rutin/system) Kontrollmoment Kontrollansvar Frekvens Metod Ekonomi o upphandling
Upphandling Avtalstrohet Ekonomidirektör 1 ggr/år Stickprov
Stickprov (utifrån Upphandling Direktupphandling Ekonomidirektör 1 ggr/år regelverk)
Stickprov (leverantörer med prisjustering i Upphandling Prisjusteringar Ekonomidirektör 1 ggr/år avtalet)
Lista från systemförvaltare enligt Leverantörsfakturor Betalning i tid Ekonomidirektör 1 ggr/år nuvarande rutin HR Alla chefer har fått sitt arbetsmiljöansvar fördelat till sig med Fördelat arbetsmiljöansvar gällande blankett HR-direktör 1 ggr/år Fråga till förvaltningarna
Det finns en upprättad rehabiliteringsplan/utredning i de fall en medarbetare varit korttidssjukfrånvarande 6 tillfällen eller fler under senaste 12 Uprättad rehabiliteringsplan/utredning månadersperioden HR-direktör 1 ggr/år Stickprovskontroll Övriga administrativa processer Kontroll genom att undersöka användning och genomslag av gemensamma mallar i regionens Avdelningschef Stickprov i W3D3. Grafisk profil dokumenthanteringssystem kommunikation 1 ggr/år Stickprov i Docpoint.
Kontroll att beredning skett enligt Regional Stickprov alla Beredning av företagsstödsansökningar checklista och mot gällande regelverk utvecklingsdirektör 1 ggr/år projektansökningar
Page 49 of 354 Kontroll av integrationsstrategins Granskning av genomslag i nämndernas Regional nämndernas Implementering integrationsstrategi verksamhetsplaner utvecklingsdirektör 1 ggr/år verksamhetsplaner
Dialog/uppföljning med Har ägare av policy/riktlinje följt upp respektive ägare samt implementaiton och efterlevnad av Avdelningschef kvalitet och stickprov RSF Policys och riktlinjer dessa (ja/nej). digitalisering 1 ggr/år förvaltningar
Är systemförvaltningsmodellen implementerad och görs Avdelningschef kvalitet och Systemförvaltningsmodell informationsklassning digitalisering 1 ggr/år Stickprov
Avslutas åtkomst till system och lokaler i samband med att anställning Avdelningschef kvalitet och Åtkomst till system och lokaler avslutas digitalisering 1 ggr/år Stickprov
Page 50 of 354 Rapportering till Kontrollområde Kontrollperiod Ekonomi o upphandling Samtliga 1 sep 2017 till 31 aug Regionstyrelsen förvaltningar 2018
Samtliga 1 sep 2017 till 31 aug Regionstyrelsen förvaltningar 2018
Samtliga 1 sep 2017 till 31 aug Regionstyrelsen förvaltningar 2018
Samtliga 1 sep 2017 till 31 aug Regionstyrelsen förvaltningar 2018 HR
Samtliga 1 maj 2018 till 31 maj Regionstyrelsen förvaltningar 2018
Samtliga 1 maj 2018 till 31 maj Regionstyrelsen förvaltningar 2018 Övriga administrativa processer
Samtliga 1 juni 2018 till 30 juni Regionstyrelsen förvaltningar 2018
Regionstyrelse- 1 sep 2017 till 31 aug Regionstyrelsen förvaltningen 2018
Page 51 of 354 Samtliga 1 sep 2017 till 31 aug Regionstyrelsen förvaltningar 2018
Regionstyrelse- 1 sep 2017 till 31 aug Regionstyrelsen förvaltningen 2018
Samtliga 1 sep 2017 till 31 aug Regionstyrelsen förvaltningar 2018
Samtliga 1 sep 2017 till 31 aug Regionstyrelsen förvaltningar 2018
Page 52 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Ärendenr RS 2017/327 Handlingstyp Rapport
Datum 9 oktober 2018
Bilaga 1 – Avtalstrohet (möbler) Region Gotland mottar årligen ca 170.000 leverantörsfakturor till ett värde av drygt 2,6 mdkr. Region Gotland avropar på ett antal externa ramavtal, bland annat via Sveriges kommuner och landsting (SKL) Kommentus. Internkontrollen syftar till att undersöka avtalstrohet på avtal Möbler 2013.
Ramavtalet är indelat i åtta olika delområden där ramavtalet innebär tillgång till över trettio av marknadens största leverantörer och finns tillgängliga för små och stora avrop. Vid anskaffning kan verksamheten vända sig till den mest lämpade leverantör inom delområdet för att beställa, då det inte förekommer någon rangordning i ramavtalet. Ramavtalsperiod är 20140825-20180824.
Kontrollen görs på 100 slumpvis valda fakturor inom ramavtalsområdet.
Kontrollmoment Kontroll av leverantörsfaktura enligt följande:
Har inköpet gjorts enligt upphandlat ramavtal, i det här fallet enligt SKLs ramavtal för möbler (Möbler 2013)
Har det handlats helt, delvis eller utanför ramavtal Kontrollmetod Utgångspunkten för kontrollen är stickprovskontroll som har gjorts av 100 stycken slumpvis utvalda leverantörsfakturor under perioden 1 maj 2017 till 30 april 2018.
Urvalet begränsades till de fakturor som är konterade på inköp av möbler enligt Region Gotlands kontoplan. Under perioden var det totalt 694 fakturor, i vilket 100 stycken slumpvis valdes med hjälp av slumpfunktion i Excel.
I ramavtalet finns åtta olika delområden där det förekommer olika leverantörer, kontrollen kommer därför också innefatta att kontrollera huruvida rätt avtalsleverantör använts vid anskaffning.
Resultat I urvalet om 100 fakturor förekom 21 olika leverantörer, av dessa är 9 med på ramavtalet Möbler 2013, vilket innebär att Region Gotland saknar avtal med 12 av leverantörerna vid inköp av möbler. Av de 100 fakturorna är 45% av antalet
Besöksadress Visborgsallén 19 Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Postadress SE-621 81 Visby Org nr 212000-0803 Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Webbplats www.gotland.se E-post [email protected] facebook.com/regiongotland Page 53 of 354 Regionstyrelseförvaltningen 2 (2) Region Gotland
fakturor utanför avtal. De i sin tur står för 38% av urvalets totala kostnad och är därmed utanför ramavtal.
Ett av kontrollmomenten var att undersöka om inköpen har gjorts hos rätt avtalsleverantör utifrån de olika delområdena i ramavtalet. Överlag är det ett gott resultat i de fallen då avtalsleverantör har anlitats. Det har förekommit på åtta fakturor att det handlats produkter som avser annat delområde och där leverantören ej är antagen, exempelvis när verksamheten beställer kontorsmöbler och arbetsstolar av samma leverantör, där leverantören endast är antagen på kontorsmöbler.
Analys/slutsats Då resultatet visar en förhållandevis låg avtalstrohet är det nödvändigt att reflektera över vad detta beror på. Den främsta troliga orsak är okunskap, dels kring vad det faktiskt innebär att inte handla på avtal och dels om ramavtalets själva existens.
Det går inte att utesluta att den geografiska aspekten spelar in när anskaffning görs hos andra än hos ramavtalsleverantörer, då det finns en tydlig koppling till lokala leverantörer och affärer. Detta i sin tur kan vara ett resultat av att inte bryta samarbete vid ingång av nytt ramavtal på grund av tidigare samarbete/avtal eller personkännedom.
Kritik kan också riktas till att göra ramavtalet tydligare i de egna leden. Det vill säga att upphandlingsenheten, tillsammans med verksamheten, uppmärksammar de problem som finns och stöttar för förbättringar. Ramavtalet är i slutskede vilket också visar att under de senaste fyra åren har uppföljningen och kommunikationen varit bristfällig.
Åtgärd Synliggöra ramavtalet vid övergång till Möbler 2017 som är nya ramavtalsperioden.
Fortsatt uppföljning av ramavtal med tätare intervall.
Proaktivt arbete istället för reaktivt, genom kommunikation med förvaltningarna och verksamheten.
Kontroll utförd av: Patrick Söderström - avtalscontroller Kontrollansvarig: Åsa Högberg - ekonomidirektör
Page 54 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Ärendenr RS 2017/327 Handlingstyp Rapport
Datum 3 oktober 2018
Bilaga 2 - Direktupphandling Direktupphandlingar ska genomföras på ett sätt så att konkurrensen på marknaden tas tillvara. Inom Region Gotland finns riktlinjer att samtliga direktupphandlingar mellan 100 000 och 586 000 SEK ska ske skriftligen och skickas till minst tre leverantörer, dokumenteras i dokumentationsblankett och diarieföras.
Kontrollmoment Direktupphandling genomförd på ett korrekt sätt
Dokumentation genomförd
Diarieförd Kontrollmetod Metod för urval var nedanstående:
Period 20170501-20180430 Urval 100-586 tkr, per förvaltning och faktura över 100 tkr, ej på avtal
1. Alla fakturor över 100 tkr 2. Dessa fick ett slumptal 3. Slumptalet fixerades till fakturan för att inte generera nytt slumptal 4. Sedan sorteras alla fakturor i slumptalsordning minsta till största 5. Sortera per förvaltning 6. Sedan valdes första fakturan per förvaltning som inte är på avtal osv. 7. Fördelning mellan förvaltningar HSF 2 st, SOF 2 st, TKF 2 st, SBF 1 st, UAF 1 st, RSF 1 st och KFF 1 st. Totalt 11 st.
Fakturorna togs ut ur ekonomisystemet och skickades ut till den kontaktperson som var angiven på fakturan med kopia till respektive förvaltnings inköpssamordnare. Svaret skulle innehålla ifylld dokumentationsblankett.
Besöksadress Visborgsallén 19 Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Postadress SE-621 81 Visby Org nr 212000-0803 Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Webbplats www.gotland.se E-post [email protected] facebook.com/regiongotland Page 55 of 354 Regionstyrelseförvaltningen 2 (2) Region Gotland
Resultat 3/11 uttagna fakturor härrörde sig från köp på förvaltningsspecifika avtal som inte ligger i avtalskatalogen
5/11 uttagna fakturor var ett resultat av fullständigt genomförda direktupphandlingar. En av dessa var endast ställd till en leverantör på grund av att det bara finns en på marknaden.
2/11 uttagna fakturor helt utan konkurrenssättning enligt riktlinjerna. En av fakturorna härrör sig till ett område där berörd förvaltning redan i våras initierade en upphandling.
1/11 inget svar
Analys/slutsats Att 8/11 av köpen var genomförda på ett korrekt sätt är ett mycket positivt resultat. Men för två av köpen saknas konkurrensutsättning helt och det är mycket bekymrande.
Vårt val att endast ta ut elva fakturor kan ha givit en missvisande bild då undersökningsmaterialet är ganska begränsat.
Åtgärd Utbildningen ”Behörig beställare” har påbörjats vilket kommer att ge mer kunskap i organisationen kring hur köp får genomföras. Steg 2 som avser direktupphandling är initierad men slutligt beslut kring genomförandet är inte klart.
Kontroll utförd av: Thérèse Agehed - upphandlare Kontrollansvarig: Åsa Högberg - ekonomidirektör
Page 56 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Ärendenr RS 2017/327 Handlingstyp Rapport
Datum 9 oktober 2018
Bilaga 3 – Prisjusteringar i avtal I regionens ramavtal med externa parter ska det finnas reglerat rutiner för prisjusteringar.
Kontrollmoment Prisjusteringsklausul finns Prisjustering genomförd Priser i mottagna fakturor stämmer med avtalade priser Kontrollmetod Tre upphandlare tog fram varsin lista över de ramavtal de upphandlat, ingen skillnad gjorde för nämndspecifika, samordnade eller regionövergripande avtal. Av upphandlingarna valdes de ut som har pågått över två år, och har en prisjusteringstid som infaller under kontrollperioden 1 sep 2017 till 31 aug 2018. Därefter valdes 3-4 avtal ut från respektive lista, jämt fördelade över perioden. Mottagna fakturor för resp ramavtal har stämts av för priser vid avtalsstart, före och efter ev prisjustering samt de senast inkomna. Sammanlagt har 11 ramavtal kontrollerats.
Resultat Alla kontrollerade ramavtal har prisjusteringsklausul. Prisjustering har begärts av leverantörerna för 4 ramavtal av 11. I de ramavtal där det inte har begärts prisjustering stämmer priser i de senast mottagna fakturorna med de avtalade priserna. För de ramavtal där prisjustering begärts stämmer priserna innan och efter prisjustering.
Analys/slutsats Alla kontrollerade ramavtal har priser som stämmer med av regionen godkända priser, oavsett om prisjustering skett eller inte. Det som går att diskutera kring är varför prisjustering inte har gjorts för vissa ramavtal. En orsak kan vara att prisjustering inte får ske om den under stiger en angiven procent, en sådan begäran
Besöksadress Visborgsallén 19 Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Postadress SE-621 81 Visby Org nr 212000-0803 Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Webbplats www.gotland.se E-post [email protected] facebook.com/regiongotland Page 57 of 354 Regionstyrelseförvaltningen 2 (2) Region Gotland
ser vi inte i det underlag vi har att tillgå. En annan orsak kan vara att index har gått ner, och att priserna egentligen borde ha justerats nedåt, leverantören har då valt att inte begära någon justering.
En kontroll på så pass få ramavtal kan ge en missvisande bild.
Åtgärd För att underlätta arbetet med prisjustering har upphandlingsgruppen gemensamt att komma fram till vilka typer av prisjusteringar som passar för vilka typer av ramavtal.
Prisjustering sker idag oftast när leverantören begär sådan och inte vid någon given tidpunkt. Det är lämpligt att inte bara leverantörerna utan även avtalsansvariga tar ansvar för när och om prisjustering ska ske, för att regionen inte ska missa index som sjunkit.
Prisjustering utifrån procentuella förändringar av kostnadsbilder är svårt för avtalsansvarige att påvisa och den typen av prisjusteringar bör undvikas i kommande ramavtal.
Kontroll utförd av: Gun Maldesson, Birgitta Lidman, Mikael Carlsson Kerstell - upphandlare
Kontrollansvarig: Åsa Högberg - ekonomidirektör
Page 58 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Ärendenr RS2017/327 Ekonomi & Upphandling Handlingstyp Rapport
Datum 12 oktober 2018
Bilaga 4 – Leverantörsfakturor (betalning i tid) Nedan redogörs för hur kontrollen av att Region Gotlands leverantörsfakturor betalas i tid går till och vilka åtgärder som vidtas för att öka betalningspunkt- ligheten och därmed minska antalet betalningspåminnelser och inkassokrav.
Region Gotland tar emot 170.000 fakturor per år vara av över 70% kommer helt elektroniskt.
Kontrollmoment En gång i månaden tas statistik fram från rapportverktyget Qlikview som hämtar uppgifterna från ekonomisystemets databas, se bilaga. Rapporten visar hur många fakturor som har betalts i tid per förvaltning. Målet är att 95% av fakturorna ska vara betalda i tid per månad. Målet är satt med hänsyn till att det alltid kommer att finnas fakturor som av olika anledningar inte betalas i tid. Det kan vara fråga om t.ex. tvister eller utredningar.
Rapporten visar också i detalj vilka fakturor som inte har blivit betalda i tid per förvaltning. Detaljerna redovisas med ansvar, organisation, verifikationsnummer, leverantörsnamn, fakturanummer, betaldatum, ursprungligt betaldatum, differens i dagar och belopp.
Rapporten skickas ut till respektive förvaltnings ekonomichef samt till enhetschef, redovisningschef och ekonomikonsulterna på RSF. Ett arbete görs sedan ute på förvaltningarna med hjälp av ekonomikonsulterna för att se över och åtgärda bristerna i fakturahanteringen som har orsakat att fakturor blivit försent betalda.
Resultat Om en jämförelse görs mellan december 2012 och 2017 syns en förbättring i antalet fakturor som betalats i tid.
Besöksadress Visborgsallén 19 Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Postadress SE-621 81 Visby Org nr 212000-0803 Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Webbplats www.gotland.se E-post [email protected] facebook.com/regiongotland Page 59 of 354 Regionstyrelseförvaltningen 2 (2) Region Gotland
År Fakturor betalda i tid 2012 92,82% 2015 94,39% 2016 94,85% 2017 95,55% 2018 (jan-april) 95,36%
Analys/slutsats Statistiken visar att antalet fakturor som betalas i tid sjunker under sommarmånaderna och då framförallt i augusti. Sedan ökar antalet fakturor som betalas i tid under hösten.
Statistiken visar även att vissa förvaltningar har lättare att nå målet 95% och har en betydligt mindre fluktuation mellan månaderna medan andra förvaltningar kan nå målet vissa månader för att sedan sjunka ordentligt andra månader.
Åtgärd Arbetet fortgår på förvaltningarna för att förbättra rutinerna kring fakturahanteringen och därmed minska administrationen och kostnaderna för betalningspåminnelser och inkassokravhantering.
Kontroll utförd av: Pernilla Ridal - systemförvaltare för ekonomisystemets inköps- och fakturahantering
Kontrollansvarig: Åsa Högberg - ekonomidirektör
Page 60 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Ärendenr RS 2017/327 Handlingstyp Rapport
Datum 3 september 2018
Bilaga 5 – Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Arbetsgivaren har det övergripande och yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Inom Region Gotland har regionfullmäktige gett regionstyrelsen ansvaret att leda och samordna Region Gotlands strategiska arbetsmiljöfrågor. Det övergripande arbetsmiljöansvaret för medarbetarnas arbetsmiljö ligger på respektive nämnd som fördelar arbetsmiljöuppgifter vidare till respektive förvaltningschef som fördelar till underställda chefer. Detta ska ske enligt gällande rutin ”Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Region Gotland”.
Risk: Om fördelningen av arbetsmiljöuppgifterna inte genomförs enligt gällande rutin är risken stor att mottagaren inte har kännedom om uppdraget och kan därmed heller inte ta ansvar för dem.
Kontrollmoment Kontrollera att alla chefer har fått arbetsmiljöuppgifter fördelat till sig från sin närmaste chef enligt gällande rutin ”Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Region Gotland”, samt att gällande blankett har används.
Kontrollmetod Följande frågor har ställts till samtliga HR-chefer i Region Gotland:
Hur många chefer har fått arbetsmiljöuppgifter tilldelat? Om chefen inte har fått arbetsmiljöuppgifter tilldelat, vad beror det på? Har man följt rutinen ”Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Region Gotland?” som finns i personalhandboken? Har man använt sig av den blankett som finns i personalhandboken? Om inte varför?
Besöksadress Visborgsallén 19 Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Postadress SE-621 81 Visby Org nr 212000-0803 Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Webbplats www.gotland.se E-post [email protected] facebook.com/regiongotland Page 61 of 354 Regionstyrelseförvaltningen 2 (2) Region Gotland
I enkäten Årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete ställs följande fråga som besvaras av chef tillsammans med skyddsombud: Är ansvaret för arbetsmiljöuppgifterna tydligt och skriftligt fördelade till chefer? Resultat Alla chefer på RSF och TKF har fått arbetsmiljöuppgifter tilldelat till sig enligt den rutin som finns framtagen.
Inom SOF och HSF är det 2 av 60 respektive 11 av 61 chefer som inte har tilldelats arbetsmiljöuppgifter. Vid SBF har samtliga enhetschefer samt yttre befäl fått uppgifterna fördelat. Det återstår att tilldela till biträdande enhetschefer samt förvaltningschef som ej har fått det skriftligt fördelat.
UAF har inte svarat på frågan utan inväntar resultatet från enkäten Årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete.
I de fall arbetsmiljöuppgifter inte har tilldelats beror det bland annat på att rutinen för hur fördelningen ska ske till förvaltningschef inte har varit tydlig. Några har haft svårigheter att hitta dokumenten som används vid fördelningen. Några har fått fördelningen muntligt men ej skriftligt pga sjukdom. Några har varit nya i chefsrollen och har ännu inte fått arbetsmiljöuppgifterna tilldelade.
Med undantag av ovan har Region Gotlands rutin följts vid fördelning av arbetsmiljöuppgifter. I de fall man inte har använt sig av befintlig blankett beror det främst på brist på kunskap, att den innehåller för mycket text/information samt att den är dåligt utformad.
Enkäten ”Årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete” skickades ut till 248 chefer och skyddsombud. Av dessa har 133 svarat på frågan och 6 stycken har svarat att arbetsmiljöuppgifterna inte är tydligt och skriftligt fördelade.
Analys/slutsats Resultatet av kontrollen visar att det finns ett behov av att förtydliga rutinen och eventuellt förenkla instruktionerna och blanketter. Inom vissa förvaltningar behöver uppföljning av fördelningen ses över.
Åtgärd Rutinen och mallar ses över och revideras. Information om fördelning säkerställs i olika forum, utbildningar, medarbetarsamtal och kontrakt m.m.
Kontroll utförd av: Elisabeth Söderbäck - HR-strateg Kontrollansvarig: Lotta Israelsson - HR-direktör
Page 62 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Ärendenr RS 2017/327 Handlingstyp Rapport
Datum 3 september 2018
Bilaga 6 – Upprättad rehabiliteringsplan/utredning Enligt Region Gotlands rehabiliteringsprocess för korttidsfrånvaro ska arbetsgivaren upprätta en rehabiliteringsplan/utredning vid upprepad korttids- frånvaro.
Risk: Om rehabiliteringsplan/utredning inte upprättas vid korttidsfrånvaro finns det en risk att medarbetaren blir sjukfrånvarande under en längre period och att det blir svårare för medarbetaren att återgå till ordinarie arbete.
Kontrollmoment Kontrollera att det finns en upprättat rehabiliteringsplan/utredning för de medarbetare som har varit korttidsfrånvarande vid 6 tillfällen under den senaste 12 månadsperioden.
Kontrollmetod En enkät har skickat skickats ut till 101 chefer fördelat inom samtliga förvaltningar. Dessa chefer har beställt tjänsten sorterande samtal vid företagshälsovården och i samband med att den tjänsten utvärderades ställdes följande frågor:
Har du haft medarbetare som har varit korttidssjukfrånvarande 4 eller fler tillfällen under de senaste 12 månaderna? Har ni upprättat en plan i samband med korttidssjukfrånvaro, enligt den korttidsfrånvaroprocess som finns i personalhandboken? Varför har ni inte upprättat en plan i samband med korttidssjukfrånvaro, enligt den korttidsfrånvaroprocess som finns i personalhandboken?
Resultat Av 101 tillfrågade chefer är det 65 chefer som har svarat på frågan. Av dessa är det 40 stycken som har haft medarbetare som har varit korttidssjukfrånvarande.
Besöksadress Visborgsallén 19 Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Postadress SE-621 81 Visby Org nr 212000-0803 Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Webbplats www.gotland.se E-post [email protected] facebook.com/regiongotland Page 63 of 354 Regionstyrelseförvaltningen 2 (2) Region Gotland
14 av dem har inte upprättat någon plan och den orsak som anges är bland annat tidsbrist, medarbetarens frånvaro kräver inte en plan samt att långtidssjukskrivnas planer har prioriterats på bekostnad av de med korttidsfrånvaro.
Analys/slutsats Resultatet av enkäten visar att rehabiliteringsplan/utredning i hög utsträckning upprättas då det finns ett behov. Även om det var få som svarade på enkäten är bedömningen att resultatet visar en rättvis bild över hur det ser ut i regionen som helhet. Samtliga chefer kommer att få tillgång till Adato, rehabiliteringsverktyg under 2018 vilket kommer att underlätta uppföljning av sjukfrånvaro för den enskilde chefen.
Åtgärd Ingen särskilt åtgärd behöver vidtas.
Kontroll utförd av: Elisabeth Söderbäck - HR-straget Kontrollansvarig: Lotta Israelsson - HR-direktör
Page 64 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Ärendenr RS 2017/327 Handlingstyp Rapport
Datum 2018-10-01
Bilaga 7 – Användning av gemensamma mallar Gemensamma mallar för Region Gotland är framtagna och är tillgängliggjorda i våra system W3D3 och DocPoint. De ska användas av samtliga förvaltningar i syftet att skapa tydlighet, tillgänglighet och kvalitet. Det handlar ytterst om att skapa förtroende för regionens alla verksamheter.
Kontrollmoment Vi har kontrollerat om man har använt sig av de framtagna mallarna, om man har använt sig av rätt mallar och i vilken utsträckning man har använt sig av dem på rätt sätt.
Kontrollmetod Vi har valt ut två vanligt förekommande mallar i varje system och slumpmässigt valt ut en mall per nämnd/förvaltning att kontrollera.
Resultat DocPoint I 4 av 12 stickprov har man använt rätt mall och på rätt sätt. I 3 av 12 stickprov har man använt rätt mall men inte på rätt sätt. I de övriga stickproven har man använt fel mallar eller ingen mall alls. Använder man inte rätt typografimallar (rätt rubriknivåer mm) så blir inte dokumentet tillgängligt och vi får en spretig avsändare.
W3D3 I W3D3 ser det lite bättre ut och i 7 av 16 stickprov har man använt rätt mall och på rätt sätt och i 8 av 16 stickprov har man använt rätt mall men inte på rätt sätt. I endast ett stickprov är ingen mall använd. Använder man inte rätt typografimallar (rätt rubriknivåer mm) så blir inte dokumentet tillgängligt och vi får en spretig avsändare.
Analys/slutsats Resultatet visar att mallarna används i relativt hög utsträckning i de båda system som kontrollen omfattat, det vill säga Docpoint och W3D3. Överlag är resultatet
Besöksadress Visborgsallén 19 Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Postadress SE-621 81 Visby Org nr 212000-0803 Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Webbplats www.gotland.se E-post [email protected] facebook.com/regiongotland Page 65 of 354 Regionstyrelseförvaltningen 2 (3) Region Gotland
något bättre i W3D3 än i Docpoint vilket kan bero på att mallarna är mer styrda där.
I W3D3 är en något mindre grupp handläggare berörda av mallarna än i Docpoint. Med fler som lägger in dokument är det inte lika enkelt att få alla att göra rätt, trots information. För att underlätta användning finns idag skriftliga instruktioner om hur man ska gå tillväga, inarbetade i själva mallen och på intranätet (se http://insidan.gotland.se/mallar)
Förvaltningars nämndadministration hanteras i ärendehanteringssystemet W3D3:s modul för nämndadministration (ej PAN, ÖFN, SONIU och Valnämnden ännu). Förvaltningarna har en anpassad tjänsteskrivelse där man importerar text från tjänsteskrivelsen till protokollet.
När det gäller W3D3 så finns också ett beslut från regiondirektören 2016-02-05 (ärende RS 2015/67) om att: Mallar för kallelse, protokoll, tjänsteskrivelse och brev ska användas i Region Gotlands verksamheter (enligt dåvarande ledningskontorets förslag). Mallar för riktlinjer, rapport, plan, policy och protokollsutdrag bör användas när så är tillämpligt (enligt dåvarande ledningskontorets förslag). Att handläggarna inte använder sig av mallarna överhuvudtaget kan också bero på att de helt enkelt inte hittar dem i systemen, osäkerhet kring vilken mall att använda och/eller att det är svårt att föra över redan skriven text från ett worddokument till den aktuella mallen i systemet. Eller så förstår man inte vikten och nyttan av att använda mallarna. Detta ger inte kontrollen svar på.
Förklaringarna till att mallar inte används kan ha många förklaringar. Det kan bland annat bero på att handläggare generellt har för dåliga kunskaper i Word. Det kan också bero på att instruktionerna är för svåra för medelanvändare att förstå.
Åtgärd Som en första åtgärd behövs information där man belyser nyttan och det nödvändiga i att använda sig av mallar på rätt sätt. Detta behövs för att svara upp mot de lagkrav som finns samt för att garantera att regionens informationsförvaltning kan skapa och vidmakthålla dokumentation som är rätt, tillförlitlig och användbar.
Det behövs också regelbundna utvecklingsinsatser för att höja kunskapsnivån i Word hos handläggare. Det kan göras genom generella, större utbildningstillfällen eller genom onlinekurser.
Information och verktyg som systemförvaltarna använder sig av behöver också ses över och utvecklas.
Page 66 of 354 Regionstyrelseförvaltningen 3 (3) Region Gotland
Kontroll utförd av: Malin Ericsson - grafisk formgivare
Kontrollansvarig: Ulrika Holm - kommunkationsdirektör
Page 67 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Ärendenr RS 2017/327 Handlingstyp Rapport
Datum 7 september 2018
Bilaga 8 – Implementering av integrationsstrategi Enligt beslut i regionfullmäktige 25 september 2017 (RF § 118) ska Integrationsstrategin för Gotland inkluderas i samtliga nämnders verksamhetsplaner från och med 2018.
Kontrollmoment Kontrollmomentet består i att kontrollera strategins genomslag i nämndernas verksamhetsplaner för 2018.
Kontrollmetod Samtliga nämnders verksamhetsplaner har gåtts igenom.
Resultat Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) HSN beskriver under rubriken Mål och uppdrag från övergripande program integrationsstrategin och vikten av att överbrygga kulturella, språkliga och kompetensmässiga hinder för att kunna uppnå god hälsa på lika villkor. En (1) aktivitet kopplat till integrationsstrategin finns listad. Aktiviteten omnämns Processen för patienters och anhörigas klagomål och synpunkter ska förbättras.
Patientnämnden (PAN) Patientnämnden omnämner integrationsstrategin under rubriken Mål från övergripande program men att inga mål finns direkt knutna till PAN: s verksamhet. Dock nämner PAN att de är berörda av strategin. Under det prioriterade utvecklingsområdet Patient/personcentrering i vården nämns aktiviteten Höja medvetenheten om patientnämnden bland asylsökande och nyanlända vilket kan kopplas till ett flertal strategiska vägval i integrationsstrategin.
Regionstyrelsen (RS) RS omnämner integrationsstrategin under rubriken Mål från övergripande program.
Besöksadress Visborgsallén 19 Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Postadress SE-621 81 Visby Org nr 212000-0803 Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Webbplats www.gotland.se E-post [email protected] facebook.com/regiongotland Page 68 of 354 Regionstyrelseförvaltningen 2 (3) Region Gotland
Integration omnämns som en av prioriteringarna under rubriken Utveckling av det gotländska samhället samt fyra prioriterade aktiviteter: Slutföra och utvärdera projektet ”Så många fler” med syfte att kompetenshöja inom bl a mångfald och jämställdhet Mångspråkiga bibliotek för att öka tillgängligheten för nyanlända. Slutföra och utvärdera projektet Bostadsförsörjning för nyanlända Implementera integrationsstrategin
Miljö- och hälsoskyddsnämnden (MHN), byggnadsnämnden (BN), tekniska nämnden (TN) Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhetsplan omnämner integrationsstrategin under rubriken Mål från övergripande program och kopplar här ihop områden och strategiska vägval med förvaltningens ansvarsområde. Inga aktiviteter finns kopplade till integrationsstrategin.
Socialnämnden (SON) Socialförvaltningens verksamhetsplan omnämner integrationsstrategin under rubriken Mål från övergripande program och att tillämpliga aktiviteter ska ske på samtliga organisatoriska nivåer. Ingen enskild listad aktivitet kan härledas till integrationsstrategin men aktiviteten Utveckla former för att få in brukares upplevelser av beviljade insatser kan kopplas till strategiska vägval i integrationsstrategin.
Tekniska nämnden (TN) Teknikförvaltningen omnämner integration utifrån ett arbetsgivarperspektiv (praktik, anställning och språkintroduktion under rubriken Nulägesbeskrivning. Integrationsstrategin nämns inte under Mål från övergripande program. Under rubriken Prioriterade utvecklingsområden och aktiviteter nämns aktiviteten att öka tillgänglighet och förbättrad information till personer med annat modersmål än svenska som prioriterat.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) och barn- och utbildningsnämnden (BUN) Utbildnings- och arbetslivsförvaltningens verksamhetsplan omnämner integrationsstrategin under rubriken Mål från övergripande program. Under Nulägesbeskrivning nämns integration som ett område som ytterligare behöver förstärkas. Vidare beskriver nämnderna Lyckad integration som ett av tre nämndmål utifrån koncernstyrkort och statliga styrdokument: Utbildning, arbetsmarknads- och integrationsinsatser ska leda till att nyanlända kommer in i gotländskt samhälls- och arbetsliv, där mångfald ses som en tillgång.
Lyckad integration återkommer som ett av målen som integreras i tre av fem identifierade prioriterade utvecklingsområden. Ett av områden är Integration och etablering som refererar till och söker stöd i integrationsstrategin.
Page 69 of 354 Regionstyrelseförvaltningen 3 (3) Region Gotland
Överförmyndarnämnden (ÖFN) Vare sig integrationsstrategin eller perspektivet integration nämns i ÖFN: s verksamhetsplan för 2018.
Analys/slutsats Samtliga nämnder utöver ÖFN och TN lyfter Integrationsstrategi för Gotland under rubriken Mål från övergripande program. TN har dock tydligt identifierat sig som en aktiv part i integrationsarbetet utifrån ett arbetsgivarperspektiv och kan således visa på delaktighet i att implementera strategin. Ett fåtal nämnder har aktiviteter kopplade till strategin och därmed blir tolkningen att genomslaget inte är särskilt stort på verksamhetsplansnivån. Undantaget till detta ses i UAF: s (knutet till GVN och BUN) verksamhetsplan där integrationsaspekter i större utsträckning genomsyrar verksamhetsplanen. En naturlig förklaring till det kan ses i att UAF har uppdraget att ordna boende samt SFI-undervisning för nyanlända.
Slutligen är det värt att diskutera alternativa sätt att undersöka på vilket sätt integrationsstrategin har fått genomslag inom Region Gotland. Verksamhetsplaner på förvaltningsnivå kan bli allt för trubbiga då insatser enligt integrationsstrategin kan beröra enskilda verksamheter i större grad än andra.
Åtgärd För att få en mera nyanserad bild av integrationsstrategins genomslag inom Region Gotland ska ansvarig strateg föra diskussioner med relevanta avdelningar/funktioner/verksamhetsrepresentanter utifrån resultatet av den genomförda kontrollen och på vilket sätt som arbetet kan utvecklas. Denna insats bedöms kunna vara genomförd till juli 2019.
Kontroll utförd av: Karl Risp - strateg social hållbarhet Kontrollansvarig: Stefan Persson - regional utvecklingsdirektör
Page 70 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Ärendenr RS 2017/327 Handlingstyp Rapport
Datum 2 oktober 2018
Bilaga 9 – Policys och riktlinjer
Kontrollmoment Kontrollmomentet består i att verifiera huruvida ägare av policys och riktlinjer inom regionstyrelseförvaltningen följt upp implementation och efterlevnad av dessa.
Kontrollmetod Kontrollen genomförs genom dialog med dokumentägare.
Resultat På grund av bristande resurser har inte kontrollen kunnat genomföras på ett fullständigt sätt. Av de riktlinjer och policys som har verifierats, sex stycken, har brister funnits i tre fall.
Analys/slutsats Då en fullständig genomgång inte gjorts kan ej heller en fullständig analys göras. Dock kan vi konstatera att det fortsatt finns inaktuella policys och riktlinjer, som inte följs upp och borde förnyas/tas bort.
Åtgärd Utifrån det arbete som gjorts skall en full översyn göras under 2019 för att aktualisera förvaltningens policys och riktlinjer.
Kontroll utförd av: Anders Granvald, Anna Derwinger-Hallberg, Mariann Godin Luthman - avdelningen för kvalitet och digitalisering
Kontrollansvarig: Anders Granvald - avdelningschef kvalitet och digitalisering
Besöksadress Visborgsallén 19 Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Postadress SE-621 81 Visby Org nr 212000-0803 Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Webbplats www.gotland.se E-post [email protected] facebook.com/regiongotland Page 71 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Ärendenr RS 2017/327 Handlingstyp Rapport
Datum 2 oktober 2018
Bilaga 10 - Systemförvaltningsmodell Systemförvaltning i linje med vad systemförvaltningsmodellen föreskriver.
Kontrollmoment Kontrollmomentet består i att verifiera att Region Gotlands systemförvaltningsmodell tillämpas och att informationsklassning genomförs.
Kontrollmetod Kontrollen har genomförts med stickprov i olika förvaltningar.
Resultat Stickproven visar på att vi inom Region Gotland har blivit betydligt bättre på att tillämpa förvaltningsmodellen och den under 2018 implementerade dataskyddsförordningen har påskyndat informationsklassningen. Dock finns det fortfarande en del brister kvar att åtgärda, framförallt i de förvaltningar som har många små system, exempelvis hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Analys/slutsats En slutsats är att ett arbete krävs, framförallt kring att tillämpa förvaltningsmodellen. Klassningen av information har något större genomslag.
Åtgärd Från regionstyrelseförvaltningens sida fortsätta arbetet med att utveckla förvaltningsmodellen samt att fortsätta utbilda systemägare, systemförvaltare i hur vi ska tillämpa modellen.
Kontroll utförd av: Madeleine Johansson - avdelningen för kvalitet och digitalisering.
Kontrollansvarig: Anders Granvald - avdelningschef kvalitet och digitalisering
Besöksadress Visborgsallén 19 Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Postadress SE-621 81 Visby Org nr 212000-0803 Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Webbplats www.gotland.se E-post [email protected] facebook.com/regiongotland Page 72 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Ärendenr RS 2017/327 Handlingstyp Rapport
Datum 2 oktober 2018
Bilaga 11 – Åtkomst till system och lokaler
Kontrollmoment I samband med att anställning avslutas i Region Gotland ska även åtkomst till lokaler och system stängas.
Kontrollmetod Kontrollen utfördes genom stickprovskontroll.
Resultat Kontrollerna visade inte på några brister.
Analys/slutsats Den slutsats man kan dra är att den utveckling som gjorts under året, där meta- katalog (det informationssystem som håller data om anställda och ”föder” andra system) kopplades samman med låssystemet ASSA ARX, gav oss en fungerande process.
När en anställning idag avslutas i HR systemen skickas omedelbart information vidare till Meta-katalogen, där tillgång till system stängs. Vidare skickas information till låssystem, som automatiskt plockar bort personens behörigheter till lokaler.
Åtgärd Inga ytterligare åtgärder planeras.
Kontroll utförd av: Anders Granvald – avdelningschef kvalitet och digitalisering Kontrollansvarig: Anders Granvald – avdelningschef kvalitet och digitalisering
Besöksadress Visborgsallén 19 Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Postadress SE-621 81 Visby Org nr 212000-0803 Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Webbplats www.gotland.se E-post [email protected] facebook.com/regiongotland Page 73 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Henry Henziger RS 2018/92 14 november 2018
Regionstyrelsen
Intern kontrollplan regionstyrelsen 2019
Förslag till beslut • Intern kontrollplan 2019 för regionstyrelsen godkänns.
Sammanfattning Enligt riktlinjerna för intern kontroll har respektive nämnd/styrelse det yttersta ansvaret för att en god intern kontroll skapas och att uppföljning sker inom respektive verksamhetsområde. Bifogad plan för 2019 innehåller 7 regiongemen- samma kontroller och 6 kontroller som rör enbart regionstyrelseförvaltningen. Framtagandet av planen har skett genom dialoger inom avdelningarna i region- styrelseförvaltningen och inom berörda nätverk. Planen har sedan processats vidare i förvaltningsledning i regionstyrelseförvaltningen och i koncernledningsgruppen. En översiktlig risk- och konsekvensanalys har gjorts. I föreliggande plan har även medtagits kontroller på områden med relativt lågt samlat riskpoäng men då antingen konsekvens eller risk bedömts som hög har det motiverat kontroll. Två kontroller som inte genomfördes under 2018 har överflyttats till planen för 2019.
Beslutsunderlag Intern kontrollplan för regionstyrelsen 2019.
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Skickas till Samtliga nämnder Samtliga avdelningar inom RSF
1 (1)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 74 www.gotland.se of 354 Regionstyrelsens plan för internkontroll 2019
Process (rutin/system) Kontrollmoment Kontrollansvar Frekvens Metod Rapportering till
Lista från systemförvaltare enligt Leverantörsfakturor Betalning i tid Ekonomidirektör 1 ggr/år nuvarande rutin Regionstyrelsen
Allmänna Bestämmelser (AB) - Månadsvis i anställningsvillkor Avtalstrohet HR-direktör 3 mån Totalt, se på alla Regionstyrelsen
Används projektmodellen som AC kvalitet och Projektmodell avsett inom Region Gotland digitalisering 1 ggr/år Stickprov Regionstyrelsen
Har ägare av policy/riktlinje följt upp Dialog/uppföljning med implementaiton och efterlevnad av AC kvalitet och respektive ägare samt Policys och riktlinjer dessa (ja/nej) digitalisering 1 ggr/år stickprov Regionstyrelsen
Har informationsägare genomfört klassning och implementerat de säkerhetsåtgärder som kontrollkatalogen ger AC kvalitet och GDPR digitalisering 1 ggr/år Stickprov Regionstyrelsen
Måltidsprocessen Följs egenkontrollen AC Måltid 1ggr/år Stickprov Regionstyrelsen
Måltidsprocessen Följs rutin för kuponghantering AC Måltid 1ggr/år Stickprov inom hela avd Regionstyrelsen
Kontroll av att B-post skickas i Posthantering första hand AC försörjning 2 ggr/år Stickprov Regionstyrelsen
Kontroll av att biogas används för regionens leasingfordon när så är Samtliga leasade Regler för drivmedel möjligt. AC försörjning 1 ggr/år biogasfordon Regionstyrelsen
Page 75 of 354 Intervjuer med 1 ggr per förvaltningsledningar och Tillgänglighet för personer med Fungerar struktur och process Regional mandat handikapporganisationer funktionsnedsättningar ändamålsenligt utvecklingsdirektör period Regionstyrelsen
Kontroll att beredning skett enligt checklista och mot gällande Regional Stickprov alla Företagsstödsansökningar regelverk utvecklingsdirektör 1 ggr/år projektansökningar Regionstyrelsen
Föreningsstöd Utbetalning i InterbookGo AC kultur- och fritid 1 ggr/år Stickprov Regionstyrelsen
Föreningsstöd Ersättning enl regler AC kultur- och fritid 1 ggr/år Stickprov Regionstyrelsen
Page 76 of 354 Sannolikhet/ konsekvens (skala 1- Kontrollområde Kontrollperiod 5)
Sker kontinuerligt - Samtliga 1 sep 2017 till 31 aug bra förvaltningar 2018 rapporteringstillfälle
Samtliga förvaltningar Mars, april, maj 4*4=16
Samtliga 1 sep 2018 till 31 aug förvaltningar 2019 4*3=12
1 sep 2018 till 31 aug RSF 2019 Överfört från 2018
Samtliga 1 sep 2018 till 31 aug förvaltningar 2019 4*3=12
1 sep 2018 till 31 aug RSF 2019 3*5=15
1 sep 2018 till 31 aug RSF 2019 3*4=12
Samtliga 1 sep 2018 till 31 aug förvaltningar 2019 4*4=16
Samtliga 1 sep 2018 till 31 aug förvaltningar 2019 3*4=12
Page 77 of 354 Samtliga 1 sep 2018 till 31 aug förvaltningar 2019 2*5=10
1 sep 2018 till 31 aug RSF 2019 Överfört från 2018
1 sep 2018 till 31 aug RSF 2019 4*3=12
1 sep 2018 till 31 aug RSF 2019 2*5=10
Page 78 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Henry Henziger RS 2018/1177 14 november 2018
Regionstyrelsen
Beslutsattestanter 2019 för regionfullmäktige, regionstyrelse, regionstyrelseförvaltningen, samt regionövergripande verksamheter
Förslag till beslut 1 För regionövergripande verksamhet utses under 2019 beslutsattestanter och ersättare enligt upprättat förslag (bilaga 1) 2 För regionfullmäktige och regionstyrelse utses under 2019 beslutsattestanter och ersättare enligt upprättat förslag (bilaga 2) 3 För regionstyrelseförvaltningen utses under 2019 beslutsattestanter och ersättare enligt upprättat förslag (bilaga 3) 4 Regiondirektören bemyndigas att löpande under året utse attestanter och göra de förändringar som i övrigt är nödvändiga i attestförteckningarna på grund av exempelvis att medarbetare slutar och att nyanställningar sker.
Sammanfattning I bilagorna 1-3 redovisas förslag till beslutsattestanter 2019 för regionfullmäktige, regionstyrelse, regionstyrelseförvaltningen samt för regionövergripande verksamhet.
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Bilagor Bilaga 1 Beslutsattestanter 2019 - regionövergripande verksamhet Bilaga 2 Beslutsattestanter 2019 - regionfullmäktige och regionstyrelse Bilaga 3 Beslutsattestanter 2019 - regionstyrelseförvaltningen
Skickas till Regionstyrelseförvaltningen; stab, avdelning HR lön samt avdelningen ekonomi
1 (1)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 79 www.gotland.se of 354 Bilaga 1 Beslutsattestanter för regionövergripande verksamhet år 2019 1) Samtliga Region Gotlands löner, arvoden, ersättningar, balanskonton o dyl. Beslutsattestanter: Finans- och redovisningschef Mikael Wollbo Controller Eva-Lena Thomsson Ersättare: Löne/ekonomiassistent Lena Wessman
2) Kontoklass 1 och 2, utom konton där annan nämnd har utanordningsrätten Beslutsattestanter: Finans- och redovisningschef Mikael Wollbo Enhetschef Annelie Thomsson Ersättare: Enhetschef Carolina Sinander
3) Memorialtransaktioner Beslutsattestanter: Enhetschef Carolina Sinander Finans- och redovisningschef Mikael Wollbo Enhetschef Annelie Thomsson Ekonom Eva Söderdahl Systemadministratör Marie Svedjer Redovisningsekonom Birgitta Ronström Ekonomiassistent Barbro Liljegren Ekonomiassistent Ulrika Pettersson Ekonom Carina Månsson Redovisningsekonom Marie Klintberg Ekonom Mats Nyberg Ekonomihandläggare Camilla Rosvall Ekonom Pernilla Johnson Ekonomiassistent Lena Törngren
4) Stiftelser förvaltade av Region Gotland För nedanstående stiftelser medges ekonomidirektör Åsa Högberg beslutsattestera ekonomiska transaktioner, ersättare finans- och redovisningschef Mikael Wollbo, enhetschef Carolina Sinander eller enhetschef Annelie Thomsson.
Gotlands kommuns sociala samstiftelse, Elsa Berglunds stiftelse, Stiftelsen för systrarna Nanny och Dika Åkermans donation, Samstiftelsen för sjukvård, Stiftelsen för Tullförvaltare Rudolf Odins fond, Carl Degermans stiftelse, Stiftelsen för Victor och Therese Gyllenhammars premiefond, Stiftelsen för Säveskolans allmänna premie- och stipendiefond, Stiftelsen för Alma Bobergs premiefond, Samstiftelsen för premier till elever vid Gotlands grundskolor, Stiftelsen för Katarina och Ann-Marie Mårtenssons minnesfond, Stiftelsen Konsul Otto Åkermans hem, S A Petterssons stiftelse, Stiftelsen för julgåva i Visby, Hjalmar Westergård-Roos stiftelse, Stiftelsen för Hilma och Axel Gustafssons minne. Ekonomidirektör Åsa Högberg äger rätt att teckna respektive stiftelses firma avseende avtal med motparter som har Finansinspektionens tillstånd enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller motsvarande. Ekonomidirektör Åsa Högberg äger vidare rätt att teckna respektive stiftelses firma för alla typer av handlingar till Skatteverket bl a skattedeklarationer och skattekonto. Ersättare är finans- och redovisningschef Mikael Wollbo, enhetschef Carolina Sinander eller enhetschef Annelie Thomsson.
5) Fakturor avseende regionövergripande rutiner Enhetschef Annelie Thomsson (ersättare Carolina Sinander, Mikael Wollbo) har rätt att beslutsattestera fakturor för hela regionen avseende följande områden: Fordonsadministration (fordonsskatt, vägavgifter för tunga fordon, bilbesiktning, leasingavgift fordonsförsäkring och kostnader för service/underhåll) Page 80 of 354 Bilaga 1 Tidningsprenumerationer (GA, GT samt DN till skolor) Försäkringar (Region Gotlands försäkringsskydd)
6) Finansförvaltning Ekonomidirektör Åsa Högberg och finans- och redovisningschef Mikael Wollbo äger rätt att var för sig beslutsattestera finansförvaltningens budgetansvar 8999, ersättare är enhetschef Annelie Thomsson eller enhetschef Carolina Sinander. Controller Eva-Lena Thomsson äger rätt att beslutsattestera finansförvaltningens budgetansvar 8998 och 8999 avseende löne-, pensions- och avtalsförsäkringstransaktioner, ersättare är löne/ekonomiassistent Lena Wessman. För konto 1510, 16623, 289010 samt för konto 8499 med budgetansvar 8999 äger enhetschef Annelie Thomsson rätt att beslutsattestera återbetalning av felaktiga inbetalningar, som ersättare utses enhetschef Carolina Sinander.
7) Systemförvaltares behörighet För HR-systemet MedvindArbetstid/HR+ äger systemförvaltare Siv Niklasson, systemadministratör Anki Wallin, systemadministratör Mariana Holmelin, systemadministratör Monica Funk och systemadministratör Inga-Lill Karlsson behörighet att i sin tur tilldela behörigheter till användare på olika behörighetsnivåer. För ekonomisystemet Visma Redovisning och Reskontror äger ekonom Mats Nyberg och ekonom Eva Söderdahl behörighet att i sin tur tilldela behörigheter till användare på olika behörighetsnivåer. Systemadministratör Marie Svedjer äger behörighet att i delsystemet Kundreskontra i Visma Redovisning och Reskontror tilldela behörigheter till användare på olika behörighetsnivåer. Ekonomiassistent Dan Olofsson och redovisningsekonom Marie Klintberg äger behörighet att tilldela användare behörighet till fasta analysfrågor i Visma Redovisning och Reskontror. För inköp- och fakturahanteringssystemet Visma Inköp och Faktura äger systemförvaltare Pernilla Ridal, ekonom Mats Nyberg, ekonomiassistent Dan Olofsson och redovisningsekonom Marie Klintberg behörighet att i sin tur tilldela behörigheter till användare på olika behörighetsnivåer.
8) Rätt att teckna firma vid olika avtal, handlingar Region Gotlands firma tecknas av ekonomidirektör Åsa Högberg vad avser regionövergripande upphandlingskontrakt, kontokort, leasingavtal, andra avtal med leverantörer, ansökan om EU-medel samt avtal med banker (ej upplåning). För avtal med banker avseende banktjänster (ej upplåning, placering och upphandlingskontrakt/ramavtal) medges finans- och redovisningschef Mikael Wollbo teckna Region Gotlands firma.
För inköpskorten First Card medges ekonomidirektör Åsa Högberg och finans- och redovisningschef Mikael Wollbo att var för sig teckna Region Gotlands firma. För billeasingavtal på högst fem år medges avdelningschef Ronny Larsson (ersättare, ekonomichef Charlotte Fahlén, upphandlingschef Dag Hultemar, eller finans- och redovisningschef Mikael Wollbo) teckna Region Gotlands firma. Trafikledare Anders Ylipää (ersättare ekonomihandläggare Camilla Rosvall eller enhetschef Patrik Vesterlund) ges befogenhet att beställa och leveransgodkänna leasingfordon för Region Gotlands räkning inom gällande ramavtal för fordonsleasing. Ekonomidirektör Åsa Högberg äger rätt teckna Region Gotlands firma avseende alla typer av handlingar till Skatteverket, samt alla typer av handlingar till Kronofogdemyndigheten, bl a delgivningskvitto. Som ersättare utses finans- och redovisningschef Mikael Wollbo, enhetschef Carolina Sinander eller enhetschef Annelie Thomsson.
Page 81 of 354 Bilaga 1 Till deklarationsombud för Region Gotlands skattedeklarationer avseende arbetsgivardeklarationer utses controller Eva-Lena Thomsson (ersättare löne/ekonomiassistent Lena Wessman). Till deklarationsombud för Region Gotlands övriga skattedeklarationer utses ekonom Carina Månsson (ersättare redovisningsekonom Marie Klintberg eller ekonom Eva Söderdahl). Vid enskilda medarbetares begäran om löneväxling till pension enligt Region Gotlands riktlinjer medges controller Eva-Lena Thomsson teckna Region Gotlands firma (ersättare Lena Wessman).
9) Behörighetsattestanter Till behörighetsattestanter utses följande medarbetare på regionstyrelseförvaltningen: Ekonomiassistent Eva Larsson Ekonomiassistent Inger Hultgren Ekonomiassistent Anita Johansson Ekonomiassistent Carina Persson Ekonomiassistent Malin Svensson Ekonomiassistent Rita Dahlby Systemadministratör Marie Svedjer Redovisningsekonom Birgitta Ronström Ekonomiassistent Ulrika Pettersson Ekonomiassistent Lena Törngren Ekonomiassistent Barbro Liljegren Ekonomiassistent Kerstin Karlsson
Page 82 of 354 Bilaga 2
Beslutsattestanter regionfullmäktige och regionstyrelse 2019
Ersättare samtliga verksamheter (ansvarsintervall 1001-1003) regiondirektör Peter Lindvall, bitr regiondirektör Karolina Samuelsson, controller Henry Henziger och ekonomichef Charlotte Fahlén
Enhet Ansvar Beskrivning Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare 2 RF 1001 Regionfullmäktige Inger Harlevi Björn Dahlstöm Jonathan Carlsson
Enhet Ansvar Beskrivning Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare 2 RS 1002 Regionstyrelsen Eva Nypelius Jesper Skalberg Karlsson Meit Fohlin RS 1003 Utb förtroendevalda Eva Nypelius Jesper Skalberg Karlsson Meit Fohlin
Page 83 of 354 Beslutsattestanter regionstyrelseförvaltningen 2019 Bilaga 3
Regiondirektör, biträdande regiondirektör, ekonomichef, controller och personalchef äger rätt att beslutsattestera på samtliga ansvar inom förvaltningen. Avdelningschef äger rätt att beslutsattestera på samtliga ansvar inom sin avdelningen. Ekonomerna Mikael Lavér och Christoffer Mårhén, RSF ekonomi och upphandling, äger rätt att attestera bokföringsorder inkl balanskonton på samtliga ansvar inom förvaltningen.
Regiondirektör Peter Lindvall Biträdande regiondirektör Karolina Samuelsson Controller Henry Henziger Ekonomichef Charlotte Fahlén Hr- chef Annelie Ahlström Avd.chef kvalit och digitalisering Anders Granvald Avd.chef HR Lotta Israelsson Avd.chef måltid Josefine Jessen Avd.chef försörjning Ronny Larsson Avd.chef ekonomi Åsa Högberg Avd.chef kommunikation Ulrika Holm Avd.chef regional utveckling Stefan Persson Avd.chef kultur & fritid Angelica Andersson Fihn
90000 Regiongem. Ansvar Beskrivning Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare 2 Ersättare 3 9000010 Regiongem. 6000 Regiondirektör Peter Lindvall Henry Henziger Karolina Samuelsson 9000010 Regiongem. 6001 Intern verksamhetsutv Peter Lindvall Henry Henziger Karolina Samuelsson 9000010 Regiongem. 6002 Div medlemskap Peter Lindvall Henry Henziger Karolina Samuelsson 9000010 Regiongem. 6003 Näringsliv allmänt Peter Lindvall Henry Henziger Karolina Samuelsson 9000010 Regiongem. 6071 Partistöd Peter Lindvall Henry Henziger Karolina Samuelsson 9000010 Regiongem. 6018 Biogas stimulans Karolina Samuelsson Ronny Larsson Peter Lindvall
90001 Förvaltningsledning/stabAnsvar Beskrivning Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare 2 Ersättare 3 9000110 Förvalt.ledning/stab 6301 Förvaltningsledning/stab Karolina Samuelsson Charlotte Fahlén Henry Henziger 9000110 Förvalt.ledning/stab 6386 Avräkn. Resultatenheter Karolina Samuelsson Charlotte Fahlén Henry Henziger 9000110 Förvalt.ledning/stab 6029 Kat 1 tj Affärsdrivande Karolina Samuelsson Charlotte Fahlén Henry Henziger 9000110 Förvalt.ledning/stab 6031 Interna verksamhetskostnader Karolina Samuelsson Charlotte Fahlén Henry Henziger 9000120 Regionkansli 6364 Regionkansli gem Vakant Karolina Samuelsson Henry Henziger 9000120 Regionkansli 6060 Kansli Vakant Karolina Samuelsson Henry Henziger 9000120 Regionkansli 6365 Regionarkivet Vakant Karolina Samuelsson Henry Henziger 9000120 Regionkansli 6389 Registratur Vakant Karolina Samuelsson Henry Henziger
{2b22b2fe-d84b-474f-80dc-725f2ce1368f}_BeslutsattestanterPage 84 of 354 RSF 2019 - bilaga 3.xlsx Sida 1 90006 Ekonomi Ansvar Beskrivning Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare 2 Ersättare 3 9000610 Ekonomi gemensamt 6070 Ekonomi gemensamt Åsa Högberg Ulrika Jansson 9000610 Ekonomi gemensamt 6072 Avgifter, bidrag, medlems Åsa Högberg Ulrika Jansson 9000610 Ekonomi gemensamt 6077 Best. kommungem. vht Åsa Högberg Ulrika Jansson 9000620 Eko. & upph 6303 Ekonomi & upphandling gemCarolina Sinander Annelie Thomsson Åsa Högberg Ulrika Jansson 9000620 Eko. & upph 6329 Ekonomikonsulter Carolina Sinander Annelie Thomsson Åsa Högberg Ulrika Jansson 9000620 Eko. & upph 6307 Systemförvaltning Carolina Sinander Annelie Thomsson Åsa Högberg Ulrika Jansson 9000620 Eko. & upph 6309 Ekonomiadm asyl Carolina Sinander Annelie Thomsson Åsa Högberg Ulrika Jansson 9000620 Eko. & upph 6371 Upphandling Carolina Sinander Annelie Thomsson Åsa Högberg Ulrika Jansson 9000630 Ekonomiservice 6332 Ekonomiservice gem Annelie Thomsson Carolina Sinander Åsa Högberg Ulrika Jansson 9000630 Ekonomiservice 6333 Ekonomiservice Annelie Thomsson Carolina Sinander Åsa Högberg Ulrika Jansson
90003 HR Ansvar Beskrivning Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare 2 Ersättare 3 9000310 HR-gemensamt 6040 HR gemensamt Lotta Israelsson Marie Holmer Göran Karlström 9000310 HR-gemensamt 6041 Strategisk utbildning Lotta Israelsson Marie Holmer Göran Karlström 9000310 HR-gemensamt 6042 Personalförsörjning Lotta Israelsson Marie Holmer Göran Karlström 9000310 HR-gemensamt 6044 Kompetensutveckl Kommunal Lotta Israelsson Marie Holmer Göran Karlström 9000310 HR-gemensamt 6045 Fackliga företrädare Lotta Israelsson Marie Holmer Göran Karlström 9000310 HR-gemensamt 6046 Företagshälsovård Lotta Israelsson Marie Holmer Göran Karlström 9000320 Lön 6310 Lön gemensamt Göran Karlström Lotta Israelsson Marie Holmer 9000330 HR-stöd 6335 HR-konsulter Marie Holmer Lotta Israelsson Göran Karlström
90007 Kommunikation Ansvar Beskrivning Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare 2 Ersättare 3 9000710 Kommunikation gem. 6016 Kommunikation avd gem Ulrika Holm Per Lorén Marie Flemström 9000720 Komm. & kansli 6357 Kommunikation & kansli gemPer Lorén Marie Flemström Ulrika Holm 9000720 Komm. & kansli 6336 Kommunikation Per Lorén Marie Flemström Ulrika Holm 9000720 Komm. & kansli 6342 Överförmyndarkansli Per Lorén Marie Flemström Ulrika Holm 9000720 Komm. & kansli 6360 Valnämndens kansli Per Lorén Marie Flemström Ulrika Holm 9000720 Komm. & kansli 6387 Budget o skuldrådgivning Per Lorén Marie Flemström Ulrika Holm 9000720 Komm. & kansli 6399 Almedalsveckan Per Lorén Marie Flemström Ulrika Holm 9000730 Medborgarservice 6390 Medborgarservice gem Marie Flemström Per Lorén Ulrika Holm 9000730 Medborgarservice 6368 Regionupplysare Marie Flemström Per Lorén Ulrika Holm
{2b22b2fe-d84b-474f-80dc-725f2ce1368f}_BeslutsattestanterPage 85 of 354 RSF 2019 - bilaga 3.xlsx Sida 2 90008 Regional utveckling Ansvar Beskrivning Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare 2 Ersättare 3 9000810 Regional utv gem. 6110 Regional utveckling gem Stefan Persson Anders Lindholm Annette Glover 9000810 Regional utv gem. 6109 Regional utveckling projekt Stefan Persson Anders Lindholm Annette Glover 9000820 Social hållbarhet 6100 Social hållbarhet Karl Risp Stefan Persson Anders Lindholm Annette Glover 9000820 Social hållbarhet 6048 Katastrofplanering Karl Risp Stefan Persson Anders Lindholm Annette Glover 9000820 Social hållbarhet 6049 Krisplanering Karl Risp Stefan Persson Anders Lindholm Annette Glover 9000820 Social hållbarhet 6343 Patientnämndens kansli Karl Risp Stefan Persson Anders Lindholm Annette Glover 9000820 Social hållbarhet 6099 Social hållbarhet projekt Karl Risp Stefan Persson Anders Lindholm Annette Glover 9000830 Hållbar tillväxt 6120 Hållbar tillväxt Nils-Erik Selin Stefan Persson Anders Lindholm Annette Glover 9000830 Hållbar tillväxt 6119 Hållbar tillväxt projekt Nils-Erik Selin Stefan Persson Anders Lindholm Annette Glover 9000830 Hållbar tillväxt 6118 Turistbyrå Nils-Erik Selin Stefan Persson Anders Lindholm Annette Glover 9000830 Hållbar tillväxt 6117 Varumärket gotland Nils-Erik Selin Stefan Persson Anders Lindholm Annette Glover 9000830 Hållbar tillväxt 6121 Gotland Convention Bureau Nils-Erik Selin Stefan Persson Anders Lindholm Annette Glover 9000840 Samhällsplanering 6080 Samhällsplanering Anders Lindholm Stefan Persson Annette Glover 9000840 Samhällsplanering 6081 Fastighetsförsäljning Anders Lindholm Stefan Persson 9000840 Samhällsplanering 6082 Exploateringsomkostnader Anders Lindholm Stefan Persson 9000840 Samhällsplanering 6079 Samhällsplanering projekt Anders Lindholm Stefan Persson Annette Glover
90002 Kvalitet & digitaliseringAnsvar Beskrivning Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare 2 Ersättare 3 9000210 Kvalitet & dig. gem 6374 Kvalitet & dig. gem Anders Granvald Dan Lingvide 9000210 Kvalitet & dig. gem 6090 Adm utveckling med IT Anders Granvald Dan Lingvide 9000210 Kvalitet & dig. gem 6317 IT-tjänster Dan Lingvide Anders Granvald 9000210 Kvalitet & dig. gem 6328 IT-inköp Dan Lingvide Anders Granvald 9000210 Kvalitet & dig. gem 6367 Gemensamt teleteknik Dan Lingvide Anders Granvald 9000210 Kvalitet & dig. gem 6388 PC som tjänst Anders Granvald Dan Lingvide 9000220 Digitalisering 6385 Digitalisering Fredrik Lundgren Dan Lingvide Anders Granvald 9000230 IT-Drift 6383 IT-Drift Fredrik Hård af Segerstad Christer Orenberg Dan Lingvide Anders Granvald 9000240 IT-service 6384 IT-service Christer Orenberg Dan Lingvide Anders Granvald 9000250 Utveckling & kvalitet 6382 Utveckling & kvalitet Anna Derwinger Hallberg Dan Lingvide Anders Granvald
{2b22b2fe-d84b-474f-80dc-725f2ce1368f}_BeslutsattestanterPage 86 of 354 RSF 2019 - bilaga 3.xlsx Sida 3 90004 Måltid Ansvar Beskrivning Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare 2 Ersättare 3 9000400 Måltid gem 6501 Måltid gemensamt Josefine Jessen Marguerite Selin Kristina Björkander 9000410 Köksomr 1 6503 Köksområde 1, GN gem Camilla Karlsson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000410 Köksomr 1 6504 Solklintsköket Camilla Karlsson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000410 Köksomr 1 6505 Strandgården kök Camilla Karlsson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000410 Köksomr 1 6506 Väskinde skola kök Camilla Karlsson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000410 Köksomr 1 6507 Romaskolans kök Camilla Karlsson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000410 Köksomr 1 6545 Kräklingbo skola kök Camilla Karlsson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000410 Köksomr 1 6536 Lärbro skola kök Camilla Karlsson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000410 Köksomr 1 6537 Fole skola kök Camilla Karlsson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000410 Köksomr 1 6539 Stenkyrka skola kök Camilla Karlsson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000410 Köksomr 1 6540 Fårösundsskolans kök Camilla Karlsson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000410 Köksomr 1 6542 Endre skola kök Camilla Karlsson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000410 Köksomr 1 6543 Dahlhems skola kök Camilla Karlsson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000410 Köksomr 1 6544 Vänge skola kök Camilla Karlsson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000420 Köksomr 2 6510 Köksomr 2 Strandgärdet Sofie Leksäther Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000420 Köksomr 2 6511 Strandgärdets kök Sofie Leksäther Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000420 Köksomr 2 6546 Restaurang Strandgärdet Sofie Leksäther Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000420 Köksomr 2 6547 Café Korpen Sofie Leksäther Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000420 Köksomr 2 6549 Gråbo ÄO kök Sofie Leksäther Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000430 Köksomr 3 6512 Köksområde 3 gemensamt Martina Kalmén Martin Magnusson Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000430 Köksomr 3 6514 Norrbackaskolans kök Martina Kalmén Martin Magnusson Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000430 Köksomr 3 6515 Tjelvarskolans kök Martina Kalmén Martin Magnusson Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000430 Köksomr 3 6551 Solbergaskolans kök Martina Kalmén Martin Magnusson Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000430 Köksomr 3 6553 S:t Hansskolans kök Martina Kalmén Martin Magnusson Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000430 Köksomr 3 6517 Terra Novaskolans kök Martina Kalmén Martin Magnusson Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000430 Köksomr 3 6519 Fsk Forellens kök Martina Kalmén Martin Magnusson Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000430 Köksomr 3 6520 Fsk Storkens kök Martina Kalmén Martin Magnusson Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000430 Köksomr 3 6521 Fsk Vitkålens kök Martina Kalmén Martin Magnusson Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000430 Köksomr 3 6522 Fsk Klubbsvampens kök Martina Kalmén Martin Magnusson Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000430 Köksomr 3 6523 Fsk Kabyssens kök Martina Kalmén Martin Magnusson Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000430 Köksomr 3 6524 Fsk Törneqvior Martina Kalmén Martin Magnusson Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000440 Köksomr 4 6525 Köksområde 4 gemensamt Carina Andersson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000440 Köksomr 4 6526 Hemse vårdcentrum kök Carina Andersson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000440 Köksomr 4 6527 Högbyskolans kök Carina Andersson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000440 Köksomr 4 6528 Klinteskolans kök Carina Andersson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000440 Köksomr 4 6529 Stångaskolans kök Carina Andersson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000440 Köksomr 4 6530 Havdhem skolas kök Carina Andersson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000440 Köksomr 4 6531 Öjaskolans kök Carina Andersson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000440 Köksomr 4 6532 Eskelhems skolas kök Carina Andersson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000440 Köksomr 4 6558 Restaurang Oasen Carina Andersson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000440 Köksomr 4 6559 Sanda skola kök Carina Andersson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin Forts Måltid Ansvar Beskrivning Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare 2 Ersättare 3
{2b22b2fe-d84b-474f-80dc-725f2ce1368f}_BeslutsattestanterPage 87 of 354 RSF 2019 - bilaga 3.xlsx Sida 4 9000440 Köksomr 4 6560 Garda skola kök Carina Andersson Kristina Björkander Martina Kalmén Marguerite Selin 9000450 Köksomr 5 6535 Köksområde 5, gemensamt Martin Magnusson Martina Kalmén Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000450 Köksomr 5 6550 Alléskolans kök Martin Magnusson Martina Kalmén Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000450 Köksomr 5 6552 Wisbygymnasiet norr kök Martin Magnusson Martina Kalmén Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000450 Köksomr 5 6554 Humlegårdsskolan kök Martin Magnusson Martina Kalmén Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000450 Köksomr 5 6555 Lyckåkerskolan kök Martin Magnusson Martina Kalmén Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000450 Köksomr 5 6557 Västerhejde skola kök Martin Magnusson Martina Kalmén Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000450 Köksomr 5 6513 Wisbygymnasiet söder kök Martin Magnusson Martina Kalmén Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000450 Köksomr 5 6518 Södervärnskolans kök Martin Magnusson Martina Kalmén Sofie Leksäther Marguerite Selin 9000450 Köksomr 5 6516 Gråboskolans kök Martin Magnusson Martina Kalmén Sofie Leksäther Marguerite Selin
90005 Försörjning Ansvar Beskrivning Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare 2 Ersättare 3 9000510 Försörjning gem 6401 Försörjning gemensamt Ronny Larsson Sven-Åke Håkansson Lena Stenström 9000510 Försörjning gem 6404 Transport-Leasingbilar Anders Ylipää Ronny Larsson Patrik Vesterlund Sven-Åke Håkansson 9000510 Försörjning gem 6405 Trafikledare transport Ronny Larsson Patrik Vesterlund Sven-Åke Håkansson 9000510 Försörjning gem 6415 Försäljning fordon Anders Ylipää Ronny Larsson Sven-Åke Håkansson 9000520 Vaktmästeri 6403 Vaktmästeri Patrik Vesterlund Ronny Larsson Sven-Åke Håkansson 9000520 Vaktmästeri 6406 Kommuntransport Patrik Vesterlund Ronny Larsson Sven-Åke Håkansson 9000520 Vaktmästeri 6407 Bårhusverksamhet Patrik Vesterlund Ronny Larsson Sven-Åke Håkansson 9000520 Vaktmästeri 6408 Utrust. boenden nyanlända Patrik Vesterlund Ronny Larsson Sven-Åke Håkansson 9000520 Vaktmästeri 6414 Porto Patrik Vesterlund Ronny Larsson Sven-Åke Håkansson 9000520 Vaktmästeri 6460 Kontorsmaterial Visborg Patrik Vesterlund Ronny Larsson Sven-Åke Håkansson 9000520 Vaktmästeri 6461 Möbler Visborg Patrik Vesterlund Ronny Larsson Sven-Åke Håkansson 9000530 Hjälpmed. & varuförsörj. 6410 Varuförsörjning S2 Sven-Åke Håkansson Ronny Larsson Patrik Vesterlund 9000530 Hjälpmed. & varuförsörj. 6411 Varuförsörjning Sven-Åke Håkansson Ronny Larsson Patrik Vesterlund 9000530 Hjälpmed. & varuförsörj. 6412 Hjälpmedelscentralen Sven-Åke Håkansson Ronny Larsson Patrik Vesterlund 9000530 Hjälpmed. & varuförsörj. 6413 HMC, Hemhjälpmedel Sven-Åke Håkansson Ronny Larsson Patrik Vesterlund 9000541 Städomr 1 6456 Städomr SJV Sonny Westerlund Ann-Chatrin Simander Lena Stenström Sven-Åke Håkansson 9000541 Städomr 1 6452 Städomr Gotland Norr Sonny Westerlund Ann-Chatrin Simander Lena Stenström Sven-Åke Håkansson 9000542 Städomr 2 6455 Städomr Visby söder Lena Stenström Sonny Westerlund Ann-Chatrin Simander Sven-Åke Håkansson 9000542 Städomr 2 6451 Städ gemensamt Lena Stenström Sonny Westerlund Ann-Chatrin Simander Sven-Åke Håkansson 9000543 Städomr 3 6453 Städomr Gotland Söder Ann-Chatrin Simander Lena Stenström Sonny Westerlund Sven-Åke Håkansson 9000543 Städomr 3 6454 Städomr Visby norr Ann-Chatrin Simander Lena Stenström Sonny Westerlund Sven-Åke Håkansson 9000543 Städomr 3 6457 Visborgsköket Ann-Chatrin Simander Lena Stenström Sonny Westerlund Sven-Åke Håkansson 9000543 Städomr 3 6458 Pausrum Visborg Ann-Chatrin Simander Lena Stenström Sonny Westerlund Sven-Åke Håkansson
{2b22b2fe-d84b-474f-80dc-725f2ce1368f}_BeslutsattestanterPage 88 of 354 RSF 2019 - bilaga 3.xlsx Sida 5 90009 Kultur & fritid Ansvar Beskrivning Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare 2 Ersättare 3 9000910 Kultur & fritid gem. 1601 Kultur och fritid gem Angelica Andersson Fihn Björn Ahlsén Per Wallstedt 9000910 Kultur & fritid gem. 1602 Samverkansmodellen Angelica Andersson Fihn Björn Ahlsén Per Wallstedt 9000910 Kultur & fritid gem. 1609 Länsuppdrag biliotek Angelica Andersson Fihn Björn Ahlsén Per Wallstedt 9000910 Kultur & fritid gem. 1613 Kultur gemensamt Angelica Andersson Fihn Björn Ahlsén Per Wallstedt 9000910 Kultur & fritid gem. 1614 Film på gotland Angelica Andersson Fihn Björn Ahlsén Per Wallstedt 9000910 Kultur & fritid gem. 1615 Stöd till kulturverksamhet Angelica Andersson Fihn Björn Ahlsén Per Wallstedt 9000910 Kultur & fritid gem. 1616 Barnkultur Angelica Andersson Fihn Björn Ahlsén Per Wallstedt 9000910 Kultur & fritid gem. 1617 Danskonsulent Angelica Andersson Fihn Björn Ahlsén Per Wallstedt 9000910 Kultur & fritid gem. 1618 Bildkonst Angelica Andersson Fihn Björn Ahlsén Per Wallstedt 9000920 Fritid 1603 Fritid gemensamt Pär Gustavsson Angelica Andersson Fihn Per Wallstedt Björn Ahlsén 9000920 Fritid 1604 Stöd till fritidsverksamhet Pär Gustavsson Angelica Andersson Fihn Per Wallstedt Björn Ahlsén 9000920 Fritid 1605 Hemsebadet Pär Gustavsson Angelica Andersson Fihn Per Wallstedt Björn Ahlsén 9000920 Fritid 1607 Solbergabadet Pär Gustavsson Angelica Andersson Fihn Per Wallstedt Björn Ahlsén 9000920 Fritid 1627 Gemensamt bad Pär Gustavsson Angelica Andersson Fihn Per Wallstedt Björn Ahlsén 9000920 Fritid 1628 Fritidsanläggningar Pär Gustavsson Angelica Andersson Fihn Per Wallstedt Björn Ahlsén 9000930 Almedlsbiblioteket 1608 Almedalsbiblioteket Johanna Hansson Sandra Falk Jenny Stenberg Björn Ahlsén 9000940 Bibliotek 1612 Bibliotek - distrikt Sandra Falk Johanna Hansson Jenny Stenberg Björn Ahlsén 9000940 Bibliotek 1611 Bokbussar Sandra Falk Johanna Hansson Jenny Stenberg Björn Ahlsén 9000940 Bibliotek 1610 Bibliotek gemensamt Sandra Falk Johanna Hansson Jenny Stenberg Björn Ahlsén
{2b22b2fe-d84b-474f-80dc-725f2ce1368f}_BeslutsattestanterPage 89 of 354 RSF 2019 - bilaga 3.xlsx Sida 6 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Cora Juniwik RS 2018/72 30 oktober 2018
Regionstyrelsen
Instruktioner för Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättning
Förslag till beslut • Instruktioner för Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättning antas.
Sammanfattning Med anledning av att en ny kommunallag (2017:725) trädde i kraft 2018-01-01 upphävdes reglementet för Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättning (RF 2017-12-18, § 252).
Regionstyrelseförvaltningen har tillsammans med tillgänglighetsrådet tagit fram förslag till instruktioner som utgår från tidigare beslutat reglemente. Några delar har förtydligats enlig nedan:
- Nämnderna ska en gång per år eller minst vartannat år i samband med verksamhetsberättelsen, till tillgänglighetsrådet, överlämna en sammanfattning av verksamhetens arbete utifrån antagna åtgärdsplaner
- Tillgänglighetsrådet ska svara för uppföljning av dialogerna i samrådsgrupperna på nämnd/förvaltningsnivå.
- Utförligare beskrivning av rutiner vid val inför ny mandatperiod
Beslutsunderlag RF 2017-12-18, § 252, Reglemente för regionstyrelsen m.m.
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Samtliga nämnder 1 (1)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 90 www.gotland.se of 354 Region Gotland
INSTRUKTIONER FÖR REGION GOTLANDS TILLGÄNGLIGHETSRÅD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Antaget av regionstyrelsen 2018-11-22
Syfte (Verksamhetsområde) § 1 Regionens samverkan med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning är lagstadgad och ska ingå som en naturlig del i all planering inom Region Gotland. Tillgänglighetsrådet är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan Regionen och organisationerna.
Verksamhet § 2 Region Gotland ska informera rådet om Regionens övergripande planering och större verksamhetsförändringar som berör organisationerna och därvid inhämta synpunkter från rådet i så tidigt skede att rådet kan påverka ärendets handläggning. Rådet kan aktivt informera om och ge förslag till lämplig anpassning av de delar av Regionens verksamhetsutbud som berör funktionsnedsattas förhållanden i samhället. Rådet ska vara remissinstans i frågor av principiell och övergripande karaktär för personer med funktionsnedsättning. Nämnder och styrelser ska följa upp antagna åtgärdsplaner för att implementera FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning i den egna verksamheten. Detta sker bl.a. genom att nämnder och styrelse, en gång per år eller minst vartannat år i samband med verksamhetsberättelsen, till rådet överlämnar en sammanfattning av nämndernas arbete under perioden enligt beslut i regionfullmäktige (RF 2013-12-16 §178). Rådet granskar nämndernas och styrelsens arbete och kan med anledning av detta, vid behov, yttra sig till regionstyrelsen. Dessutom ska rådet svara för uppföljning av dialogerna i samrådsgrupperna på nämnd/förvaltningsnivå.
Tillgänglighetsrådet för personer med funktionsnedsättning, sammansättning § 3 Rådet är organisatoriskt knutet till regionstyrelsen och består av 8 ledamöter och 8 ersättare. Regionstyrelsen utser ordförande och dess ersättare bland regionstyrelsens ledamöter. 1:e vice ordförande utses av rådet på förslag från representantgruppen. De organisationer med verksamhet för personer med funktionsnedsättning på Gotland som tillhör rikssammanslutning ska beredas representation i rådets representantgrupp. Varje organisation har en röstberättigad i representantskapet som de själva utser. Representantgruppen utser 7 ledamöter och 7 ersättare vilka ska vara folkbokförda på Gotland som tillsammans med Region Gotlands representanter utgör tillgänglighetsrådet. 1:e vice ordförande är sammankallande för representantgruppen. Ledamöter är valda för en mandatperiod. Fyllnadsval kan ske. Representantskapet ska före 1 december det år regionfullmäktige väljs, lämna in uppgift till regionstyrelsen på sina ledamöter i tillgänglighetsrådet samt kontaktuppgifter till organisationerna.
1Page (3) 91 of 354 Region Gotland
Instruktioner för Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättning
Samrådsgrupper § 4 I Region Gotland finns ett system med samrådsgrupper med representanter från organisationer i vissa nämnder. Utformningen av samrådsgrupperna bestäms av respektive nämnd efter dialog med berörda organisationer. Tillgänglighetsrådet har utarbetade instruktioner omkring arbetssätt och rutiner.
Organisation och arbetsformer § 5 Rådet ska sammanträda minst fyra gånger per kalenderår. Är ledamot förhindrad att delta i ett sammanträde får denne kalla in ersättare för tjänstgöring. Ersättare har endast rätt att närvara vid sammanträde då denna tjänstgör. När ordförande för tillgänglighetsrådet är förhindrad att närvara tjänstgör dess ersättare som ordförande. Rådet sammanträder på dag som ordföranden bestämmer. Extra sammanträde ska hållas om rådets ordförande, vice ordförande eller hälften av rådets ledamöter begär detta. Ordföranden ska samråda med 1:e vice ordförande om upprättande av dagordningen inför sammanträde. Ordföranden ansvarar för att kallelse tillställs rådets ledamöter och ersättare senast två veckor före sammanträdesdatum. Kallelsen ska åtföljas av förteckning över de ärenden som ska behandlas samt handlingar och övrigt beslutsunderlag som tillhör ärendena. Ledamöter kan väcka nya frågor vid sammanträdet. Representantgruppen sammanträder tre veckor före rådets möte. Återrapport från representantgruppen är en stående punkt vid tillgänglighetsrådets möte. En tjänsteperson från Region Gotland ska vara samordnare i tillgänglighetsrådet för personer med funktionsnedsättningar. Vid sammanträde förs protokoll som justeras av ordföranden jämte en av rådet utsedd ledamot. Protokoll ska delges ledamöter och ersättare i rådet, ledamöter i representantgruppen, regionstyrelsen, övriga nämnder och styrelser samt inom Regionens verksamma organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning. Från regionstyrelsen och övriga nämnder får rådet kalla förtroendevald eller särskilt sakkunnig samt i övrigt infordra de yttranden och upplysningar som behövs för att rådet ska kunna fullgöra sina uppgifter. Vid behov kan utskott, kommitté eller särskilt adjungerad utses. Vid varje ny mandatperiod ska regionstyrelsen i samarbete med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning svara för erforderlig utbildning för ledamöter och ersättare i tillgänglighetsrådet. Detta gäller även för nämndernas samrådsgrupper.
Ekonomi § 6 Regionstyrelsen svarar för rådets personella och ekonomiska resurser. Till regionens representanter i rådet utgår arvode, traktaments- och reseersättningar enligt av regionfullmäktige fastställda regler för ersättning till förtroendevalda.
2Page (3) 92 of 354 Region Gotland
Instruktioner för Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättning
Till organisationernas representanter i rådet utgår traktaments- och reseersättningar samt i förekommande fall ersättning för förlorad arbetsinkomst. Till representantgruppens möten utgår reseersättning.
Övrigt § 7 Tillgänglighetsrådet för personer med funktionsnedsättning får lägga fram förslag till ändringar och kompletteringar av dessa instruktioner till regionstyrelsen.
3Page (3) 93 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Anna Malm RS 2018/382 15 november 2018
Regionstyrelsen
Delegation incidenter enligt GDPR
Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen beslutar att till förvaltningschef delegera rätten att anmäla personuppgiftsincident med rätt till vidaredelegering.
2. Regionstyrelsen beslutar att till förvaltningschef delegera rätten att lämna yttrande till tillsynsmyndighet och förvaltningsrätt samt rätten att överklaga ärende rörande personuppgiftsincident med rätt till vidaredelegering.
Sammanfattning EU:s dataskyddsförordning eller GDPR (förkortning av engelskans General Data Protection Regulation) började gälla 25 maj 2018. Förordningen ersatte personupp- giftslagen (PuL). Nämnden fattade den 2018-04-26, § 105, ett antal beslut om hanteringen av data- skyddsförordningen. Det har visat sig att besluten behöver kompletteras med delegering för att hantera så kallade personuppgiftsincidenter enligt dataskyddsförordningen.
Ärendebeskrivning EU:s dataskyddsförordning innehåller bestämmelser om säkerhetsincidenter som kan inträffa vid behandlingen av personuppgifter. Sådana incidenter ska bland annat anmälas till Datainspektionen inom 72 timmar. Nämnden är personuppgiftsansvarig för all behandling av personuppgifter inom förvaltningen. För att kunna hantera incidenter på ett smidigt och rättssäkert sätt behöver nämnden delegera beslutande- rätten angående incidenter.
Bedömning Nämnden föreslås besluta om följande tillägg till delegationsordningen:
1 (2)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 94 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/382
Ärende Lagrum Delegat Beslut om anmälan av Artikel 33 GDPR Förvaltningschef personuppgiftsincident. med rätt att vidaredelegera. Yttrande till tillsynsmyndighet Artikel 33 GDPR Förvaltningschef och förvaltningsrätt samt att med rätt att överklaga ärende rörande vidaredelegera. personuppgiftsincident.
Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2018-11-15
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Skickas till Dataskyddsombud Johanna Mörnefelt, RSF
Page 95 of 354 2 (2) Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Anna Derwinger Hallberg/Ulrika Holm RS 2018/854 8 november 2018
Regionstyrelsen
Aktiviteter och arbetssätt för ökad delaktighet samt mer tillgänglig och inkluderande kommunikation
Förslag till beslut Regionstyrelsen godkänner handlingsplan för ökad delaktighet utifrån områdena i delaktighetsindex Regionstyrelsen godkänner rapport med aktiviteter för mer tillgänglig och inkluderande kommunikation Regionstyrelseförvaltningen får i uppdrag att till budgetberedningen återkomma med beskrivning av resursbehov för övergripande samordningsuppdrag för delaktighet och demokrati
Sammanfattning Regionstyrelsen har givit regionstyrelseförvaltningen i uppdrag att sammanställa förslag på aktiviteter och arbetssätt som kan öka delaktighet. Regionstyrelsen har även givit regionstyrelseförvaltningen i uppdrag att sammanställa förslag till hur Region Gotlands kommunikation kan bli mer tillgänglig och inkluderande. Den första uppdragspunkten styr mot målet att gotlänningar känner sig delaktiga och följs bland annat genom indikatorn delaktighetsindex med tonvikt på tillgänglighet och medborgardialog. Åtgärder kräver samverkan mellan flera avdelningar i regionstyrelseförvaltningen, regional utveckling, ekonomi, HR, kvalitet och digitalisering samt kommunikation. För att koordinera olika ansvar presenteras här en handlingsplan med aktiviteter och arbetssätt inom området. Det andra uppdraget rörande tillgänglig och inkluderande kommunikation besvaras med en genomgång av aktuella, planerade och pågående, aktiviteter. Här nedan beskrivs de som bedrivs inom regionstyrelseförvaltningens kommunikationsavdelning respektive kvalitets- och digitaliseringsavdelning.
Ärendebeskrivning
Regionstyrelsen beslutade i delår 2017 (RS 2017/140, §187) att ge regionstyrelse- förvaltningen i uppdrag att sammanställa förslag på aktiviteter och arbetssätt som kan 1 (4)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 96 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/854
öka delaktighet utifrån delaktighetsindex. Regionstyrelsen beslutade även att ge regionstyrelseförvaltningen i uppdrag att sammanställa förslag till hur Region Gotlands kommunikation kan bli mer tillgänglig och inkluderande.
I det följande presenteras först arbetet med ökad delaktighet och därefter beskrivs arbetet med att göra Region Gotlands kommunikation mer tillgänglig och inkluderande. I Region Gotlands styrmodell finns under samhällsperspektivet målet Gotlänningar känner sig delaktiga och under verksamhetsperspektivet målet God tillgänglighet till Region Gotland. Dessa två mål speglar de två olika uppdrag Sveriges kommuner och landsting (SKL) beskrivit för det demokratiska systemet a) demokratiaktören och b) service- aktören. I regeringens strategi för stark demokrati är delaktighet och tillgänglighet två områden som framhålls. Region Gotlands styrdokument på samhällsområdet Vision 2025 (revideras 2019), det regionala utvecklingsprogrammet, anger riktningen under rubriken demokrati och inflytande. I målet anges att utbyte av erfarenheter och kunskaper mellan besluts- fattare och medborgare skapar möjligheter till ökad dialog och delaktighet i utvecklingen av Gotland. Vidare har Region Gotland en servicepolicy som beskriver grunden för den service Region Gotland erbjuder oavsett vilken verksamhet det handlar om och att öppenhet, tillgänglighet och dialog är verktyg vi använder oss av i alla våra kontakter. Servicepolicyn lägger en särskild betoning på de delar av uppdraget som är under verksamhetsperspektivet. Inom Region Gotland finns en digitaliseringsstrategi som har en punkt om att digitalisering ska bidra till dialog och kommunikation med medborgarna. Verksamhetsperspektivet tillgänglighet följs upp i årsbokslut och delår av enheten för utveckling och kvalitet enligt av SKL avgivna riktlinjer. Uppföljning av målet i samhällsperspektivet med fokus upp upplevd delaktighet följs upp av enheten för social hållbarhet med stöd av indikatorn delaktighetsindex. Delaktighetsindex följer två områden ur medborgarperspektiv, tillgänglighet och medborgardialog.
Värt att nämna är att i BRP+1 som är ett sätt att mäta tillväxt i alla tre hållbarhets- dimensionerna har Gotland ett relativt bra resultat i förhållande till andra kommuner när det gäller delaktighet. Resultatet bygger på två indikatorer; Valdeltagande och LOK-stöd (lokalt aktivitetsstöd) till idrottsföreningar.
Det aktuella uppdraget från regionstyrelsen berör målet i samhällsperspektivet Gotlänningar känner sig delaktiga och efterfrågar förslag till aktiviteter och arbetssätt. Regionstyrelseförvaltningen föreslår att arbetet inriktas på faktorer som omfattas av delaktighetsindex eftersom det är främst här förvaltningen ser ett förbättringsbehov. När det kommer till uppdraget att utveckla gotlänningars delaktighet så finns det idag ingen enskild avdelning eller enhet som har samordningsuppdraget utan det kräver samverkan mellan flera avdelningar i regionstyrelseförvaltningen; regional utveckling, ekonomi, HR, kvalitet och digitalisering samt kommunikation. För att koordinera olika ansvar presenteras en handlingsplan med förslag på aktiviteter, arbetssätt och ansvar inom området. Se bilaga 2.
1 http://www.reglab.se/projekt/brp/
Page 97 of 354 2 (4) Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/854
I bilaga 1 presenteras resultatet på delaktighetsindex 2017 för Region Gotland. Bilaga 2 är en handlingsplan för de punkter i index som inte är uppfyllda. När det gäller utveckling av tillgänglig och inkluderande kommunikation så pågår ett kontinuerligt arbete inom många nämnders- och förvaltningars verksamheter. Här nedan beskrivs de aktiviteter som leds och samordnas av kommunikations- avdelningen och kvalitets- och digitaliseringsavdelningen. Region Gotlands kommunikationspolicy slår fast att öppenhet och tillgänglighet för alla individer oavsett förutsättningar är en övergripande målsättning för alla kommunikationsaktiviteter inom organisationen. Nya metoder genom digital teknik är en viktig del i att utveckla demokratin och de demokratiska processerna. I Region Gotlands digitaliseringsstrategi står att digitaliseringen kommer att förändra vad Region Gotland kan erbjuda boende, besökare och näringsliv, samt hur det görs. Som ett strategiskt mål inom strategin slås det fast att verksamhetsutvecklingen med digitalisering som stöd, ska ha medborgaren i centrum. Hemsidan är ett nav i regionens externa kommunikation. Att göra om gotland.se till responsiv design (sidan anpassas till olika skärmstorlekar) var en omfattande utvecklingsinsats för ökad tillgänglighet. I samband med omgörningen tillgänglig- hetsanpassades även färg, form och teknisk lösning. Målsättningen är att gotland.se ska uppfylla tillgänglighetskraven enligt WCAG 2.0, nivå AA. Under året har en tillgänglighetsanalys av hemsidan genomförts på Region Gotlands uppdrag, vilket ger upphov till ytterligare förbättringar under 2018 och 2019 när det gäller hemsidans tillgänglighet. Att det löpande skapas ett tillgängligt innehåll för hemsidan är beroende av ett stort antal sidansvariga. Ett utvecklingsarbete för att ge regionupplysningen en central roll i arbetet med att förmedla ett externt perspektiv på hur förvaltningarnas kommunikation fungerar på hemsidan, pågår inom ramen för en utvecklad kund- tjänstfunktion i Region Gotland. Snabb feedback och återkoppling till berörd verksamhet och sidansvarig, på hur medborgare uppfattar regionens kommunikation på hemsidan i olika sammanhang, är ett arbetssätt som ska utvecklas. Ett kundtjänstråd bestående av nyckelfunktioner inom regionens samlade kund- tjänstfunktion kommer att starta under 2019. Uppdraget är att jobba mot ett mer enhetligt kundtjänsterbjudande avseende tillgänglighet och bemötande gentemot omvärlden. Hemsidan är samtidigt inte regionens enda digitala plattform som kommunicerar med medborgare och andra målgrupper. Aktivt löpande arbete med regionens centrala facebooksida är också viktigt för upplevelsen av regionens tillgänglighet och vilja att engagera och inkludera allmänheten. Antalet följare på och delningar via regionens facebooksida bara ökar och en snabb hantering av frågor, det vill säga snabba svar från regionens olika verksamheter, när frågor ställs om olika saker, är viktigt för Region Gotlands sammantagna trovärdighet. Samtliga kommunikatörer i organisationen har en central roll i att säkra hanteringen i sina respektive förvaltningar. En gemensam strategi för sociala medier utarbetas årligen inom nätverket kommunikationsstrategigruppen. Kommunikationsfunktionens decentraliserade organisation ställer höga krav på samordning och samverkan i princip dagligen mellan alla kommunikatörer. Strategin tar sikte på en utökad närvaro i sociala medier och syftar till att stimulera ökad användning av film och bild samt anpassning av material så att det fungerar i de sociala kanalerna. Effekter av denna gemensamma
Page 98 of 354 3 (4) Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/854
strategi syns sedan några år tillbaka genom bland annat en ökad användning av film som kommunikationsform i regionen. Varje vecka samlas kommunikatörer för att diskutera lämpliga anpassningar av kommande veckas insatser i olika kanaler. En annan uttalad ambition inom kommunikationsarbetet är att gradvis ställa om till digitala alternativ före tryck på papper. Ett exempel på detta i år är den platsannonsering i de tryckta lokaltidningarna som regionen under året har minskat ner, med bland annat minskade kostnader som effekt. Anpassningar i text och bild för att göra platsannonseringen fortsatt effektiv har genomförts. När det gäller den interna kommunikationen pågår ett arbete med att upphandla ett nytt intranätsystem. En behovsanalys blev klar under våren och under hösten har upphandlingen startat. Målsättningen är att skapa en tillgänglig plattform som engagerar, underlättar i vardagen och skapar vi-känsla bland medarbetare i regionen. Under året har Region Gotlands instagramkonto, ett stafettkonto med syftet att öka medvetenhet om regionens alla yrken och arbetsplatser, också ökat när det gäller antal följare. En förnyad och ambitiös målsättning har satts till maj 2019 på 5 000 följare. Regionen har under året handlat en ny tjänst, ett mediafilhanteringssystem för filmer och bilder. Tjänsten implementeras under hösten 2018 och våren 2019. Fyra centralt initierade och finansierade kompetensutvecklingsinsatser har i år hittills genomförts för alla kommunikatörer i Region Gotland. Det har varit två halvdagar med övningar i normkritik samt två heldagar i aktuell utveckling av digitala medier och det nya webbdirektivet för ökad tillgänglighet. När det gäller aktiviteter för ökad tillgänglighet som drivs av avdelningen för kvalitet och digitalisering, kan nämnas det löpande arbetet för att utveckla nya e-tjänster som ska underlätta och effektivisera olika ärendeprocesser. Just nu pågår även utvecklingsinsatser som syftar till att öka transparens och öppenhet gentemot användarna genom bland annat en ”mina sidor-lösning” där man kan följa sina pågående ärenden, samt införande av funktionen ”mina meddelanden” för digital kommunikation för och med medborgare. Det pågår även arbete med att bygga ut internetuppkoppling i regionens lokaler vilket är en grundförutsättning för tillgänglighet till olika digitala tjänster.
Bedömning Regionstyrelseförvaltningen bedömer att den föreslagna handlingsplanen innefattar frågan om former för delaktighet för unga vilket är i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter. Förvaltningen bedömer att den föreslagna handlingsplanen ger underlag för fortsatt utvecklingsarbete för ökad delaktighet för såväl unga som andra medborgare.
Beslutsunderlag Förslag till handlingsplan för ökad delaktighet genom tillgänglighet och medborgardialog.
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall regiondirektör
Page 99 of 354 4 (4) Regionstyrelseförvaltningen Handlingsplan delaktighet Anna Derwinger Hallberg och Ulrika Holm
Handlingsplan för ökad delaktighet genom tillgänglighet och medborgardialog
Mål: gotlänningar känner sig delaktiga
Mått: Delaktighetsindex som är indikator för tillgänglighet och medborgardialog
Handlingsplanen nedan föreslår aktiviteter för de områden inom tillgänglighet och medborgardialog som inte har redan helt har uppnåtts utifrån resultat på delaktighetsindex 2017. Numreringen bygger på bilaga delaktighetsindex numrering.
Mått Mål Aktivitet Ansvar Tid Kommentar
Tillgänglighet
4 Har regionen Beslut om hur Utreda förutsättningar Regionstyrelsens 20191231 nämnder eller Region Gotland ska öppna nämnder eller ordförande motsvarande förhålla sig till motsvarande möten som är möten som är öppna öppna för för regionens regionens invånare invånare?
5 Finns tid (Region Beslut om hur Utreda förutsättningar för Regionfullmäktiges 20191231 Gotland erbjuder Region Gotland ska att utöka möjligheter att ordförande ett tillfälle) avsatt förhålla sig till ställa frågor eller lämna för allmänheten att möjligheten att synpunkter när ställa frågor eller ställa frågor eller regionfullmäktige lämna synpunkter lämna synpunkter sammanträder
1 (4)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] Webbplats www.gotland.se Page 100 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Handlingsplan
när när regionfullmäktige regionfullmäktige sammanträder? sammanträder
6 Kan Regionens Identifiera över vilka Kommunikationsdirektör 20190630 regioninvånarna webbplatser är fler arenor man kan ställa ställa öppna frågor än gotland.se. Målet öppna frågor till till de är att ha överblick förtroendevalda på samt förtroendevalda på över vilka arenor stämmer om befintliga regionens man kan ställa lösningar stämmer med webbplats? öppna frågor till tolkning av index med förtroendevalda på SKL
8 Har regionen Region Gotland Först behöver Direktör kvalitet och 20190630 presenterat presenterar framtagande av statistik digitalisering resultatet av resultatet av över synpunkter fördelat inkomna inkomna synpunkter på nämnd och typ av synpunkter på på webbplats synpunkt utvecklas webbplats? Sen utveckla tillgänglig presentation på webbplats
Medborgar- dialog
11 Ger regionen Få klarhet i hur och Omvärldsspaning Ekonomidirektör 20191231 medborgarna om det fungerar på återkommande andra håll i Sverige. möjlighet att ta del För att sedan avgöra om Region Gotland
2 (4) Page 101 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Handlingsplan
av och påverka ska gå vidare med utfallet i budgeten? ett sådant arbete.
12 Har regionen Region Gotland har Ta fram principer för Regiondirektör. - beslutade principer beslutade principer medborgardialog i Region och motsvarande och styrdokument Gotlands nämnder och styrdokument för och modell för fullmäktige och utreda medborgardialog? medborgardialog medborgardialogernas roll i styrningen
13 Följer regionen Region Gotland Förutsätter beslut om Regiondirektör. - regelbundet upp följer regelbundet principer, i punkten ovan och utvärderar upp och utvärderar (12). arbetet med arbetet med medborgar- och medborgar- brukardialoger? dialoger. Och skapar förutsättningar för lärande av verksamheternas brukardialoger.
14 Redovisas Region Gotland Förutsätter beslut om Regiondirektör. - resultatet av redovisar resultatet principer, i punkten ovan medborgardialoger av (12). på regionens medborgardialoger webbplats? på webbplats
17 Har regionen Få klarhet i hur och Servicepolicyn revideras Direktör kvalitet och 2019- Lagstiftning reglerar tjänste-, kvalitets-, om det fungerar på 2019 digitalisering 2021 numera kvalitet- och och andra håll i Sverige servicenivåer inom Omvärldsspan vad gäller HR direktör servicedeklarationer där man arbetat många områden i användning av
3 (4) Page 102 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Handlingsplan
som tagits fram länge med detta i deklarationer hos kommuner och tillsammans med vi form av framgångsrika kommuner landsting. är till för? deklarationer. För och regioner. Region Gotlands att sedan avgöra om Organisationskulturarbete övergripande Region Gotland ska med inriktning styrdokument är gå vidare med ett bemötande 2019-2021 servicepolicyn sådant arbete.
18 Har regionen Region Gotland har Region Gotland har idag Regiondirektör. - Såväl barn och unga etablerat forum för forum för äldre, ett Pensionärsråd och ett som äldre och äldre, barn, barn och unga samt Tillgänglighetsråd knutna personer med ungdomar och personer med till regionstyrelsen. funktionsnedsättning funktionsnedsatta funktionsnedsättning behöver även Kultur- och för att stärka deras med möjlighet att beaktas i utveckling fritidsnämnden hade i möjlighet att påverka av dialoger med uppdrag att utveckla påverka utvecklingen i brukare och former för utvecklingen i regionen. medborgare. Se demokratiarbete regionen? punkten 12. tillsammans med ungdomar på Gotland, enligt beslut Rf § 69 (20140428). Behöver följas upp i nuvarande organisation.
4 (4) Page 103 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Anna Adler Ärende RS 2017/1093 9 november 2018
Regionstyrelsen
Bostadsförsörjningsplan blir riktlinjer för bostadsförsörjning
Förslag till beslut • Uppdraget att revidera gällande bostadsförsörjningsplan upphävs och ersätts av ett uppdrag att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning. Tidplanen revideras och riktlinjerna förväntas kunna antas före sommaren 2019.
Sammanfattning Regionstyrelsen gav 2018-02-01 §10 regionstyrelseförvaltningen i uppdrag att revidera gällande bostadsförsörjningsplan. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Nu gällande bostadsförsörjningsplan antogs innan lagen om kommunal bostadsförsörjning trädde ikraft, vilket innebär att vissa delar i dokumentet saknas kontra lagkravet samt att det numera är riktlinjer som ska tas fram. Lagen reglerar inte hur eller när den antagna bostadsförsörjningsplanen går ut, endast att riktlinjer för bostadsförsörjning ska antas varje mandatperiod. Regionstyrelseförvaltningen kan konstatera att det finns stora fördelar med att samordna uppdraget kring riktlinjer för bostadsförsörjning med uppdragen avseende ny översiktsplan samt regional utvecklingsstrategi. Stora delar av de underlag som behövs för de olika styrdokumenten är gemensamma och det finns både ekonomiska och tidsmässiga vinster i att samordna och synkronisera arbetet med dessa dokument. Ett antagande av riktlinjer för bostadsförsörjning i regionfullmäktige förväntas kunna antas före sommaren 2019.
Bedömning Regionstyrelseförvaltningen gör bedömningen att nu gällande bostadsförsörjnings- plan gäller tillsvidare samt att det arbete som påbörjats med revidering av densamma 1 (2)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 104 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2017/1093
fortlöper, men synkroniseras med översiktsplan samt regional utvecklingsstrategi. Arbetet kommer att resultera i riktlinjer för bostadsförsörjning, vilket är vad som regleras i den kommunala bostadsförsörjningslagen.
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall regiondirektör
Page 105 of 354 2 (2) Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Lena Johansson RS 2018/204 14 november 2018
Regionstyrelsen
Regionalt trafikförsörjningsprogram 2019-2030
Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att godkänna de övergripande målen för Gotlands kollektivtrafik (sidan 43 i programmet) i Regionalt trafikförsörjningsprogram 2019-2030. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att Tekniska nämnden får i uppdrag att i sitt budgetarbete inför strategisk plan och budget 2020-2023 redovisa kostnader för åtgärder i enlighet med det regionala trafikförsörjningsprogrammet.
Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade 2018-10-24 (§ 249) att godkänna förslaget till Regionalt trafikförsörjningsprogram och att överlämna det till regionstyrelsen för beslut.
Det regionala trafikförsörjningsprogrammet syftar till att beskriva hur kollektivtrafiken på Gotland ska bidra till en hållbar utveckling och avser att lägga grunden för kollektivtrafikens utveckling de kommande åren. I programmet beskrivs förhållandena på Gotland avseende geografi, befolkning, näringsliv och kollektivtrafik. Mot den bakgrunden görs en behovsanalys. Under rubriken Strategiska inriktningar redovisas de nationella transportpolitiska målen, regionala mål och branschgemensamma mål, som tillsammans med övriga delar är grunden för det avsnitt som redogör för mål och åtgärder för Gotlands kollektivtrafik. Målen för kollektivtrafiken syftar till att öka attraktiviteten, förbättra tillgängligheten, öka nåbarheten, reducera miljöpåverkan och nå ett bättre resursutnyttjande. I programmet föreslås åtgärder bl.a. för en planering för regelbundna avgångstider, bra anslutningar, snabba förbindelser, att förbättra tillgängligheten för funktionsnedsatta resenärer, att öka nåbarheten till viktiga resmål, att fordon drivs med förnyelsebara drivmedel samt för samordning mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken.
Ärendebeskrivning Tekniska nämnden beslutade 2018-10-24 (§ 249) att godkänna förslaget till Regionalt trafikförsörjningsprogram och att överlämna det till regionstyrelsen för beslut.
1 (5)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 106 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/204
Bakgrund Enligt kollektivtrafiklagen, Lag (2010:1065) om kollektivtrafik, ansvarar i varje län landstinget och kommunerna för kollektivtrafiken. I Gotlands län är det, enligt lagen, Gotlands kommun som har ansvaret för trafiken. Region Gotland ansvarar därmed för den allmänna kollektivtrafiken och för den särskilda kollektivtrafiken som innefattar skolskjuts, färdtjänst och sjukresor. I varje län ska det enligt lagen finnas en regional kollektivtrafikmyndighet och för Gotlands del är det kommunen.
Några av myndigheternas uppgifter är att ta fram regionala trafikförsörjningsprogram och att fatta beslut om allmän trafikplikt, den regionala kollektivtrafik som samhället avser att ansvara för.
I samband med tecknande av upphandlade avtal om trafik ska myndigheter ha beslutat om allmän trafikplikt, vilken trafik som ska omfattas av trafikplikten och vad den ska innebära. Trafikförsörjningsprogrammens inriktning och mål ska fungera som underlag för sådana beslut.
I trafikförsörjningsprogrammen ska kollektivtrafikmyndigheterna regelbundet fastställa mål. Programmen ska enligt lagen innehålla en redovisning av behovet av trafik, mål för kollektivtrafiken, alla former av kollektivtrafik samt åtgärder för att skydda miljön. Programmen ska även innehålla tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning. De ska visa bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer. Omfattningen av trafik med färdtjänst och riksfärdtjänst samt grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik ska redovisas. Programmen ska upprättas efter samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län och med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. Programmen ska vid behov uppdateras.
Process Tekniska nämndens förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram har tagits fram i en brett förankrad process. Programförslaget har föregåtts av samråd bestående av workshopar, dialogmöten och remissförfarande.
Vid några tillfällen under våren 2018 har regionstyrelsen och regionstyrelsens arbetsutskott informerats om programarbetet och beslutat i närliggande frågor.
Vid regionstyrelsens arbetsutskotts möte i april 2018 (§ 142) var det regionala trafikförsörjningsprogrammet uppe som informationsärende. Bl.a. noterades då att: ”Ställningstagande kring kostnader tas årligen i arbetet med strategisk plan och budget.”
Vid regionstyrelsens sammanträde i augusti 2018 (§ 198) behandlades en upphandlingsplan på kort och lång sikt för kollektivtrafik och skolskjutsar. Då beslutades att: 1. En gemensam upphandling av allmän och särskild kollektivtrafik, det vill säga linjelagd busstrafik och skolskjutsar, sker för en första avtalsperiod på fyra år inklusive ett optionsår från juni 2020. 2. En gemensam upphandling av allmän och särskild kollektivtrafik, det vill säga linjelagd busstrafik och skolskjutsar, sker för en kommande längre avtalsperiod från senast juni 2024.
Page 107 of 354 2 (5) Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/204
3. Regionstyrelseförvaltningen får i uppdrag att utreda en gemensam organisation för allmän och särskild kollektivtrafik. 4. Tekniska nämnden föreslås parallellt ge teknikförvaltningen i uppdrag att: a) förlänga nuvarande avtal för allmän kollektivtrafik till 2020-06 b) fortsätta arbetet med utveckling av och rapportering av det Regionala trafikförsörjningsprogrammet som beslutas av Regionfullmäktige 2018-12-17 c) utveckla och utreda allmän och särskild kollektivtrafik inom följande delområden: i. samordning ii. gemensamt systemstöd av kollektivtrafik iii. betal- och informationssystem för resenärer iv. varumärket v. intern organisation för uppföljning av allmän och särskild kollektivtrafik med målet att tillsammans med trafikoperatör utveckla trafiken.
Remiss Ett utkast av programmet var utsänt på remiss från juni till september 2018. Remissen gick till 74 instanser och 22 svarade. Enligt programtexten har flertalet av dessas synpunkter tagits tillvara i Tekniska nämndens programförslag.
Programmets innehåll Det regionala trafikförsörjningsprogrammet syftar till att beskriva hur kollektivtrafiken på Gotland ska bidra till en hållbar utveckling och avser att lägga grunden för kollektivtrafikens utveckling de kommande åren. I programmet beskrivs förhållandena på Gotland avseende geografi, befolkning, näringsliv och kollektivtrafik. Med den bakgrunden görs en behovsanalys. Under rubriken Strategiska inriktningar redovisas de nationella transportpolitiska målen, regionala mål och branschgemensamma mål, som tillsammans med övriga delar är grunden för det avsnitt som redogör för mål och åtgärder för Gotlands kollektivtrafik. Målen för kollektivtrafiken syftar till att öka attraktiviteten, förbättra tillgängligheten, öka nåbarheten, reducera miljöpåverkan och nå ett bättre resursutnyttjande. Programmets övergripande mål och målbild konkretiseras med mer detaljerade mål och åtgärder. I programmet föreslås åtgärder bl.a. för en planering för regelbundna avgångstider, bra anslutningar, snabba förbindelser, att förbättra tillgängligheten för funktionsnedsatta resenärer, att öka nåbarheten till viktiga resmål, att fordon drivs med förnyelsebara drivmedel samt för samordning mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken.
Upphandling av kollektivtrafik och skolskjutsar Regionstyrelsen beslutade (§ 198/2018, se ovan) att en gemensam upphandling av allmän och särskild kollektivtrafik (linjelagd busstrafik och skolskjutsar) ska göras för en avtalsperiod på fyra år, inklusive ett optionsår, från juni 2020. Regionstyrelsen beslutade samtidigt att en sådan upphandling även ska göras för en kommande längre avtalsperiod, från senast juni 2024.
Inför upphandling av kollektivtrafik och skolskjutsar, när avtalsstart planerades till tidtabellskifte juni 2019, beslutade regionstyrelsen (§ 69/2017) om krav på drivmedel. För upphandling av kollektivtrafik och skolskjutsar är beslutet följande: ”I upphandlingen av Trafik 2019 ställs krav på att fordonen drivs med fossilfritt drivmedel varav minst 70 procent av fordonen drivs med biogas. Infasning av fossilfritt drivmedel sker under avtalets första tre och ett halvt (3,5) år.”
Page 108 of 354 3 (5) Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/204
Beslutet ska verkställas även om avtalsstart för kommande avtal är framflyttat ett år till tidtabellsskifte juni 2020.
Bedömning Avsnittet är avstämt med representanter från teknikförvaltningens kollektivtrafikenhet och regionstyrelseförvaltningens ekonomi- och upphandlingsenhet.
Förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram behandlar de ämnesområden som lagen (2010:1065) om kollektivtrafik anger. Programmet är också framtaget efter samråd i enlighet med lagens beskrivning. De krav lagen ställer på programmets innehåll bör kunna ses som uppfyllda. Länsstyrelsens gör i sitt remissvar bedömningen att programmet i huvudsak omfattar en sådan redovisning som krävs enligt lagen om kollektivtrafik.
Programmets mål för kollektivtrafiken på Gotland (sidan 43) utgår från de nationella transportpolitiska målen, från de regionala målen i Vision Gotland 2025 och Energiplan 2020, mål ur regionens styrmodell och inriktningen i Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland 2019-2030.
Det översiktliga målet – Kollektivtrafiken på Gotland är en självklar del av transportsystemet och är ett hållbart resealternativ för både arbets- och fritidsresor - delas upp i fem målområden som syftar till ett ökat resande och ökad hållbarhet. Dessa är att öka attraktiviteten, förbättra tillgängligheten, öka nåbarheten, reducera miljöpåverkan och att nå ett bättre resursutnyttjande. Programmets syfte och mål samspelar väl med regionens övergripande mål och ambitioner och bör ge en god grund för utveckling av kollektivtrafiken.
I målområdet för bättre resurseffektivitet ingår ett mål om en 15%-ig ökning av antalet resenärer (år 2022 jmf. med 2017) och ett mål om intäktsökning med 10 % (år 2022 jmf. med 2017). Dessa mål ska ses som effekter av övriga mål och föreslagna insatser/åtgärder.
Delmålet om drivmedel i förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram lyder: ”Samtliga fordon i den allmänna kollektivtrafiken drivs fossilfritt senast år 2020”. Detta skiljer sig mot Energiplan 2020s mål på samma område, som säger: ”Kollektivtrafiken på Gotland drivs till 100 % av förnybar energi, främst lokalproducerad biogas, från och med år 2020”. Som nämnts ovan har regionstyrelsen tidigare (§ 69/2017) fattat beslut om krav på drivmedel, för närmare beskrivning av beslutet se rubriken ”Upphandling av kollektivtrafik och skolskjutsar”.
Byggnadsnämnden tar i sitt remissvar upp att det vore önskvärt med tydligare kopplingar mellan det regionala trafikförsörjningsprogrammet och andra strategiska program som har bäring på långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Som exempel nämns den översiktliga planeringen och kommande parkeringsstrategi där sambanden mellan trafikförsörjning och samhällsplanering är starka. I denna typ av frågor är det väsentligt att kunna utveckla ett nära samarbete mellan kollektivtrafikplaneringen och flera samhällsbyggnadsprocesser, översiktsplanerarbete och detaljplanearbete.
Page 109 of 354 4 (5) Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/204
Kollektivtrafiken har också en betydelsefull roll i det regionala utvecklingsperspektivet. Här kan särskilt nämnas genomförande av strategin Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland och det kommande arbetet med att ta fram en regional utvecklingsstrategi (RUS). Enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik ska det regionala trafikförsörjningsprogrammet innehålla tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning, samt de bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer. I lagen definieras inte begreppet ”fullt tillgänglig”. I förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram görs definitionen att personer med rörelsehinder, syn- eller hörselskada självständigt ska kunna använda kollektivtrafiken. Dagens fordon uppfyller de kriterier som ställs utifrån den definitionen. Någon hel linje som uppfyller kraven finns ännu inte. I programmet görs bedömningen att det på längre sikt vore tänkbart att huvudlinjen i stadstrafiken skulle kunna bli det. De tre största hållplatserna/bytespunkterna är utbyggda enligt kriterierna. Sju bytespunkter, i de större tätorterna, ska enligt programförslaget vara fullt tillgängliga under 2022 och 2025 (medel saknas). Av övriga hållplatser är en fullt tillgänglig, åtta namngivna hållplatser anpassas 2019 och 2020 (statliga medel). I programmet framhålls att alla hållplatser inte kan bli helt utbyggda, det finns ca 350 hållplatser på landsbygden. En inventering ska göras om vilken utrustning hållplatserna har idag. För att nå den största nyttan bör man koncentrera sig på de mest använda hållplatserna och de servicepunkter som finns i strategin Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland. Förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogam innehåller övergripande mål och en målbild som konkretiseras med mer preciserade mål samt åtgärder. En planering baserad på detta innebär enligt programförslaget att utbudet kommer att öka både på landsbygden och i Visby. För genomförande av de konkreta åtgärderna krävs resurser. Vid regionstyrelsens arbetsutskotts sammanträde i april 2018 (§ 142) var det regionala trafikförsörjningsprogrammet uppe som informationsärende. Bl.a. noterades då att: ”Ställningstagande kring kostnader tas årligen i arbetet med strategisk plan och budget.” De åtgärder som föreslås i förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogam bör därför kostnadsberäknas och behandlas i samband med strategisk plan och budget 2020-2023.
Beslutsunderlag RSF, tjänsteskrivelse 2018-11-14 Tekniska nämnden § 249/2018 Programförslag, TN, 2018-10-24 TKF, tjänsteskrivelse 2018-09-28 Remissvar Regionstyrelsen § 198/2018 Regionstyrelsens arbetsutskott § 142/2018 Regionstyrelsen § 69/2017
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges.
Page 110 of 354 5 (5) Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Catrine Wikström RS 2015/831 26 oktober 2018
Regionstyrelsen
Tillväxtprogram för Gotland 2016-2020
Förslag till beslut • Rapporten godkänns och läggs till handlingarna.
Sammanfattning Det regionala utvecklingsansvaret innefattar att strategiskt leda, samordna, följa upp samt redovisa resultaten av det regionala utvecklingsarbetet. På Region Gotland ligger uppdraget hos avdelningen för regional utveckling, regionstyrelseförvaltningen. Detta är en lägesrapportering av 2018 årsarbete med att genomföra Regionalt Tillväxtprogram för Gotland 2016-2020. Lägesrapporteringens kärna utgörs av en rapportering av de insatser och aktiviteter som ansvariga strateger genomfört inom deras respektive ansvarsområde i tillväxtprogrammet. Vidare består rapporteringen av en redogörelse av det utfall, eller resultat, som strategernas insatser/aktiviteter lett till hos målgruppen för insatsen. Utfall/resultat som i sin tur ska bidra till målen inom respektive utvecklings- och styrkeområde, i tillväxtprogrammet. Lägesrapporteringen innehåller även en statusrapportering av tillväxtprogrammets övergripande programmål, vilka genomförandet av tillväxtprogrammet ytterst strävar efter att bidra till. Rapporteringen redogör även för Region Gotlands och Tillväxtverkets gemensamma uppdrag ”Hållbara Gotland”, vilket utgör en delmängd av genomförandet av tillväxtprogrammet. Lägesrapporteringen avslutas med en samlad analys och slutsatser inför det fortsatta arbetet. Det regionala utvecklingsansvaret och genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken innefattar bland annat att;
- utarbeta och fastställande av en regional utvecklingsstrategi för länets utveckling och vid behov underliggande handlingsplaner. - leda och samordna insatser och samverka för genomförande av utvecklingsstrategin (nationellt, regionalt och lokalt). - besluta om hur medel för regionalt tillväxtarbete ska användas i relation till beslutad strategi.
1 (2)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 111 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2015/831
- följa upp, utvärdera och årligen redovisa resultaten av tillväxtarbetet till regeringen. - utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram, samt - upprätta och fastställa länsplaner för transportinfrastruktur.
I utvecklingsansvaret ingår även strategiskt kompetensförsörjningsarbetet och Region Gotland ansvarar vid sidan av dessa regionaliserade statliga uppgifter, även för en rad andra uppgifter med bäring på utvecklingsansvaret och en hållbar regional tillväxt utifrån rollen som kommun och landsting. Den nu gällande utvecklingsstrategin Vision Gotland 2025 fastställdes 2008 och en ny regional utvecklingsstrategi är under utveckling. I dagsläget genomför därför Region Gotland ovanstående uppdrag med utgångspunkt i genomförandet av Tillväxtprogram för Gotland 2016-2020.
Beslutsunderlag Samlad lägesrapportering av Region Gotlands insatser för regional utveckling enligt Tillväxtprogram för Gotland 2016-2020.
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Page 112 of 354 2 (2) Mall
Samlad lägesrapportering Region Gotlands insatser för regional utveckling enligt Tillväxtprogram för Gotland 2016- 2020
Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Ärendenr RS 2015/831 Version [1.0]
Samlad lägesrapportering
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 113 www.gotland.se of 354 Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland 8. Sammantagen analys slutsatser och av 2018 års arbete...... 61 ...... 60 7. Internationellt arbete ...... 53 6 Jämställdhet, klimat/energi ochmiljöintegrering ...... 52 5. Status,Hållbara Gotland 4. Utvecklingsområden – lägesrapportering...... 29 .Sykordn–lgsapreig...... 13 3. Styrkeområden –lägesrapportering ...... 9 2. Lägesrapportering övergripande programmål .Ildig...... 3 1. Inledning . nen vlttabt c ålaht...... 56 och hållbarhet kvalitetsarbete 6.1 Internt genomförande...... 53 5.1 Fortsatt 4.6 Attraktionskraft...... 47 ...... 45 4.5 Bostadsförsörjning 4.4 Företagsklimat...... 43 ...... 38 & nyindustrialisering 4.3 Företagsfrämjande 4.2 Kommunikationer (fysiska,digitala)...... 34 ...... 29 4.1 Kompetensförsörjning 3.2 Mat- och livsmedelsnäringarna...... 21 3.2 Mat- 3.1 Besöksnäring...... 13 programperioden...... 12 Tillväxtkommun programmål, tilldelasÅrets under Gotlandska utmärkelsen 2.4 Processtödjande tillväxtkommun...... 9 Årets 2.1 1.2 Regionalt utvecklingsansvar...... 3 4.6.3 Analys och slutsatser av 2018 års arbete/aktiviteter...... 49 2018års av 4.6.3Analys ochslutsatser under 2018...... 47 4.6.1 Aktiviteter/insatser arbete/aktiviteter...... 46 2018års av 4.5.2Analys ochslutsatser ...... 45 under2018 och resultat 4.5.1 Aktiviteter/insatser arbete/aktiviteter...... 44 2018års av 4.4.2Analys ochslutsatser ...... 43 under2018 resultat och 4.4.1Aktiviteter/insatser arbete/aktiviteter...... 43 2018års av 4.3.2Analys ochslutsatser ...... 38 under2018 resultat och 4.3.1Aktiviteter/insatser arbete/aktiviteter...... 37 2018års av 4.2.2Analys ochslutsatser ...... 35 under2018 resultat och 4.2.1Aktiviteter/insatser arbete/aktiviteter...... 33 2018års av 4.1.2Analys ochslutsatser ...... 30 under2018 resultat och 4.1.1Aktiviteter/insatser 3.2.3 Analys och slutsatser av 2018 års arbete med mat- och livsmedel som styrkeområde...... 27 och livsmedelsom med mat- arbete 2018års av 3.2.3Analys ochslutsatser ...... 21 under2018 resultat och 3.2.1Aktiviteter/insatser med besöksnäringensom styrkeområde...... 19 arbete 2018års av 3.1.2Analys ochslutsatser ...... 13 under2018 resultat och 3.1.1Aktiviteter/insatser 2.1.3Positiv skattekraftsutveckling...... 11 2.1.2Positiv sysselsättningsutveckling...... 11 ...... 10 2.1.1Positiv befolkningsutveckling .. rgasmrnn ...... 6 1.2.3Programsamordning 1.2.2Uppföljning resultatredovisning avuppdraget...... 4 och regionalasamordnadet utvecklingsarbetet...... 3 ledaoch strategiskt 1.2.1Uppdragetatt Page 114 of354 lägesrapportering Saml 2 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland utvecklings- en ochstyrkeområde ellerflerastrateger. itillväxtprogrammetansvarar avdelningen förregionalutveckling, regionstyrelseförvaltningen. respektive För utvecklingsarbetetregionala iriktning motmålenitillväxtprogrammet,ligger på Det strategiska ochredovisaresultaten uppdragetatt följaupp leda, samordna, av det 1.2.1 Uppdragetatt strategiskt ledaochsamordna detregionala utvecklingsarbetet med 2016-2020.uppdrag utgångspunkt förGotland igenomförandetavTillväxtprogram utvecklingsstrategi IdagslägetRegion Gotlandovanstående pågår. genomfördärför 2025Vision Gotland fastställdes 2008, ochframtagandet avennyregional ochlandsting. utvecklingsstrateginutifrån rollen somkommun Dennu gällanderegionala uppgifterpåutvecklingsansvaret andra medbäring regionaltillväxt en rad ochenhållbar vidsidanavdessa regionaliserade statligaoch RegionGotlandansvarar uppgifter, ävenför I detutvecklingsansvaret regionala ävenarbetet ingår med strategisk kompetensförsörjning att;innefattar blandannat Det utvecklingsansvaret regionala ochgenomförandetavdenregionalatillväxtpolitiken 1.2 Regionalt utvecklingsansvar lägesrapporten isinkontext. rekapitulering avdet regionalauppdragetochutvecklingsansvaret att för sätta det fortsatta arbetet. Denfortsatta inledningenavlägesrapporten,enligt nedan,beståraven tillväxtprogrammet. Lägesrapporteringenavslutas medenslutsatser samladanalysoch inför Gotland”, vilketgemensamma ”Hållbara utgör uppdrag endelmängdavgenomförandet efter atttill.redogörsävenförRegionGotlandsochTillväxtverkets bidra Vidare ytterst vilkaprogramgenomförandet strävar tillväxtprogrammets övergripandeprogrammål, och styrkeområdeävenen nås.Lägesrapporteringeninnehåller statusrapporteringav förinsatsen,respektivemålgruppen ochsomisinturskatillmåleninom bidra utvecklings- redogörelseav detutfall, eller resultat, somstrategernas insatser/aktiviteter lett tillhos genomfört inomsinarespektiveitillväxtprogrammet. Därutöverfinnsen ansvarsområden utgörsLägesrapporteringens kärna avdeinsatser ochaktiviteter strateger somansvariga Gotland 2016-2020. av2018lägesrapportering årsarbetemedför attgenomföraRegionaltTillväxtprogram detta regionstyrelseförvaltningen, avdelningenregionalutveckling. för Detta ären redovisa resultaten avdetregionalautvecklingsarbetet. RegionGotlandhanteras Inom Det utvecklingsansvaret regionala innefattaratt strategiskt uppsamt leda,följa samordna, 1. Inledning ------upprätta och fastställa länsplaner för transportinfrastruktur. upprätta ochfastställaför länsplaner EU:sstrukturfondsprogram,samt utföra uppgifterramenför inom följa upp,utvärderaochårligenredovisaresultaten avtillväxtarbetet till regeringen. strategi, besluta medel omhur förregionalttillväxtarbeteirelationtillbeslutad skaanvändas (nationellt, regionaltochlokalt), insatsergenomförandeavutvecklingsstrateginleda ochsamordna samverkaför behov underliggandehandlingsplaner, utarbeta och fastställaenutvecklingsstrategi regional förlänetsutveckling ochvid Page 115 of354 lägesrapportering Saml 3 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland med aktivitetsplan. utgöra endel avavdelningens verksamhetsplaneringochengrundförenheternas arbete respektive utvecklings- ochstyrkeområde itillväxtprogrammet.Insatsplanernaskaäven ochutvärderingsdelardetuppföljnings- skatillämpasför strategiska arbetet inom skeattbör (seannat insatsplanermed figur1bland ettframgår nedan). Avprogramplanen ochstrukturerasorganiseras internt, samthursamverkanmedutvecklingsaktörer regionala beslutats. Denpreciserarhurgenomförandetavdetutvecklingsansvaret regionala ska 2016-2020 förGotland tillTillväxtprogram utarbetats och enprogramplan ske. har Därför som utveckling avdeförsittska insatsersomavdelningeninomramen ansvar genomför systematik,Uppdraget kräver samtstrategiskt styrningochledningföratt såvälett lärande tillväxtarbetetåligger ocksåavdelningenutveckling. regional Uppdraget attföljaupp,analyseraochutvärderadetutvecklings- regionala och resultatredovisning och 1.2.2 Uppföljning av uppdraget arbete. ytterst meduppdragattstöttaansvarar ochhandläggare projektsamordnare strategernas detta kansummerassamverkanochfinansiering ikunskap, ’styrning isamverkan’). Deverktyg avdelningenvarjestrateg och tillsitt har förfogandeför samhandling, flernivåstyrningeller governance(det bäst sistnämndakan översättas till utveckling.Att lyckaskallasför medavresurserochinsatserbrukar dennakoordinering att tillde bidra gemensamt utarbetade ochdemokratiskt beslutade Gotlands målenför utvecklingsaktörer, ellersig, isamverkan varför att koncentreraresurserochkapacitet för för Gotlandsutveckling enligt tillväxtprogrammet.Uppdragetskaunderlättaförregionala attresurserochinsatser om koordinera iriktningmotgemensamthandlar beslutade mål till stor delomattsamverka,irelationmålgruppen.Det samtomattmöjliggörare vara dessa därmed aktörersverksamheter. Strategernasatthandlar uppdrag ledaochsamordna ihuvudsakStrategernas är externtutvecklingsaktörer uppdrag irelationtillregionala 2 av: mål, består programmets mot styra att viktigaför är verksamheter eller insatser vars tillväxtpolitikeneller och tillväxtprogrammet, 1 Exempel på insatser/aktiviteter inomolika deverktygen: Exempel påinsatser/aktiviteter uppdragtilldirekta irelationdenregionalasom har genomför regionaltutvecklingsarbete, Regionalasom utvecklingsaktörer - - - - - Kunskap ------Stärka lärandet baserat på lärandet baserat Stärka Sprida/kommunicera kunskap löpande Genomföra Tillämpa/utvecklanya ny kunskap.fram Ta resultat. digitaltfysiskt. och omvärldsbevakning. arbetssätt/metoder. Företag. regionala campus. med sitt Akademin,Uppsala särskilt Universitet samhällsbyggnadsförvaltningen, såsom utbildnings-attraktionskraft, teknikförvaltningensamt arbetslivsförvaltningen). och särskild bäringpåregionalförvaltningarsom har (inteminst de Regionkommun-och landstingsverksamheter Gotlands Nationellamyndigheter. län. iGotland Länsstyrelsen Organisationeroch föreningar. ------Samverkan Tematiska dialoger.Tematiska Genomföra andrasnätverk. i Delta befintligaDriva nätverk. nyanätverk. Identifiera och externt. ”internt” Flernivåsamverkan, möten/erfarenhetsträffar/dialoger/rundabordssamtal. Page 116 of354 2 För finansieringsverktyget. För ------Finansiering Verksamhetsstöd. Verksamhetsstöd. Företagsstöd. och lärprojekt. Kunskaps- Samverkansprojekt. Förstudier. Nyutvecklingsprojekt. Pilotprojekt. 1 lägesrapportering och Saml 4 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland strukturerat ochsystematisk arbete meddet attochföljaupp regionala leda,samordna ärattbetraktaRapporteringen somett förstatest ett avarbetsformerför merstrategiskt, Detta avgenomförandet är denförstasamlade lägesrapporteringen avtillväxtprogrammet. utvecklingsansvaret ochtillväxtarbetet (se nedan). inneburit somdel Gotland avdet Hållbara regionala programmet arbetsbörda avden försenatspågrund extra ochinsatsplanerhar uppdraget enligt programplan enhetschefer.ansvariga Arbetet medett systematiskt genomförande avdet regionala underutveckling är Tillämpningen avinsatsplanerna blandavdelningensstrateger och resultaten detinsatser för regionalautvecklingsansvaret. avinomramen vilkendelvis iallt störreutsträckning tillfördennarapportering, efterfrågar grund enlighet Den med samladeuppföljningenliggeräven villkorsbrevochrapporteringsmall. avdet samladeregionalauppdraget tillnäringsdepartementet,årliga rapporteringen i och till regionfullmäktige enligt Bilaga1(”årshjulet”). den ävenför Avdelningenansvarar ochuppföljning resultatredovisningtillregionstyrelsen avavdelningensregionalauppdrag samtdetenmålgrupper hur skaföljasupp.Insatsplanernatillämpasför samlad vilka resultat ocheffekter insatser/aktiviteter planerade förväntasfåhosberörda Insatsplaner skautgöraett stödstrateger föransvariga att preciserakommandeårsarbete, ochutvärderingsdelutvecklats förinsatsplanmeduppföljnings- har En mall under2018. utvecklas. och behöverorganiseras liksomexternsamverkanmedmålgrupper tillväxtprogrammet - avhur berörda Figur Visualiseringorganiseringenavdetuppdragetochgenomförandet 1. avdeninterna regionala av Page 117 of354 lägesrapportering Saml 5 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland arbete med framtagande av regionalt Tillväxtprogram för Gotland2016-2020.arbete för medframtagandeavregionaltTillväxtprogram Iett nytt kontaktpersonen arbetade medsitt process ienparallell tillRegionGotlands uppdrag näringslivsutveckling avsattes 100 påGotland. miljonerkronor förinsatserna.Denstatliga attuppdrag taframförslagtillinsatseratt för stärka sysselsättning ochenhållbar sysselsättningen Gotland.Isambandmedbeslutet på gavs enstatlig kontaktpersoni beslut someventuellt skulle kommaattutbyggnad riskera avkalkbrytning ochdärmed beslutadeden 31augusti 2015 omatt Gotland,ett föreslånyaNatura2000 på områden Gotland.RegeringenI dagslägetett pågår påGotland, Hållbara stortnationellt program förutsättningar, ett på relevant sätt. att säkra nationellaresursertasregionalt,ansvarsområde tillvara utifrångotländska strateg påavdelningenregionalutveckling ett centraltatttill ansvar irelation sitt landsbygdsutveckling, klimat-ochmiljöintegreringregionalattraktionskraftetcetera.varje har Här strategiskmen ävennationellasatsningarinom kompetensförsörjning,företagsklimat, landet, Nationellastrategin förbesöksnäringens utveckling, , Nyindustrialiseringsstrategin-Smartindustri initiativ genomolikasatsningarsåsomenLivsmedelsstrategi och förjobb hållbartillväxtihela att gårföreiomställningentill Gotland ettenergisystem hållbart /översiktsplanering ochstrukturbildsarbeteEnergimyndighetens -är uppdragattarbetaför nationella insatser”poolas”medregionalaresurserochtillväxtarbete, inkluderat samhälls- Region Gotlandsomregionaltutvecklingsansvarig ett aktörhar centralt ansvarattsäkra Ett aktuelltoch gott exempel påettundersättningochdär regeringsuppdragsomär - koncentreras (”poolas”) ochsamordnas. förutsättningar ochbeslutadenivå såattresursernationellochregional inriktningar från utvecklingsansvariga aktivttill aktörerna samverkakunskapenomregionala ochbidra de regionaltutvecklingsansvarigaatt såskaske aktörerna.För behöverde regionalt tillväxtarbete sedan2018myndigheter har ennationella rad ett särskiltirelationtill ansvar myndigheter. innefattarävenandra samordning Enligtförordningen initiativ somTillväxtverket och naturligtvis attgodkunskapuppdrag,program genomomvärldsbevakningha om ellerregionalutvecklingsstrategi.tillväxtprogram innefattar ochinsatssamordning Program- tillsombeslutatsi samtdeinsatsområdenochmål bidrar förGotlandsutveckling enligt flernivåsamverkan säkraett effektivt regionaltutvecklingsarbete dessa där initiativ dockarin ochmyndigheter.olika aktörer Endelidetledarskapet regionala ständigt initiativ nationellochregionalnivåpågår utvecklingmål. På avinsatser hos utvecklingsaktörers arbeteirelationtillregionalt,demokratiskt ochbeslutade förankrade flernivåstyrning utvecklingen ochsamverkanledadenregionala olika ochsamordna Rollen somregionaltutvecklingsansvarig aktörinnefattar,somnämntsovan,att genom 1.2.3 Programsamordning antagandetoch genomförandetutvecklingsstrategin. avdennyaregionala utvecklings- ochtillväxtarbetet. atttesta Ambitionenär samtmodell utvärderadenna inför 5 regionala förutsättningar. hänsyntillsom möjligttar utsträckning iså stor regionala dentillväxtpolitiken för uppnåsisinauppdragverksamheter målet och att för verkar andrastatliga myndigheterinomsinaverksamhetsområden att säkra att uppdraget har också Tillväxtverket tillväxtarbete. och 4 3 SFS nr:2017:583SFS utvecklings- ideras de regionalt utvecklingsansvarigaaktörerna stötta dennationellauppdragetatt är myndighetsomhar Tillväxtverket som politiker. och handläggarechefer såväl strateger Avser 1.2.3.1 Programmet Hållbara1.2.3.1 Programmet Gotland 4 ansvarar för och som därmed berör regionerna. Men regionerna. ochsomdärmedberör för ansvarar Page 118 of354 . 3 innefattaratt genom Nationellt ständigt pågår 5 omregionalt lägesrapportering Saml 6 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland strateger ochhandläggare tillväxtprogrammet. Ikorthet åliggerdet därmedRegion Gotland,genom ansvariga utvecklings- Gotlandöverlappar ochstyrkeområdeni förHållbara ramen utvecklingsansvaret ochdet fortsatta arbetetefter programmets slut.inom Insatsområdena föratt resultat,ansvarar kunskapocherfarenheter fördet tas tillvarainomramen regionala styrande. därmeddenlångsiktigaavprogrammetoch RegionGotlandär förvaltaren utvecklingsansvaret förGotland2016-2020 ochtillväxtarbetetTillväxtprogram är där uppdraget/erbjudandetavdet regionalnivåär enförstärkning regionala På liksom förattochuppföljning. biståTillväxtverketirapportering förankring medregional avuppdraget denregionalaförankringen igenomförandetför Region Gotlandansvarar dessutom uppföljningenavprogrammet. ansvarar fördenexterna,löpande tillgranskningen avrekvisitioner,näringsdepartementet. rapportering Tillväxtverket Tillväxtverket ienlighet svarar, medekonomisk regeringensföradministration, uppdrag, Tillväxtverket genomförandetavuppdraget. delatansvarför ochRegionGotlandhar regeringen 2021i mars den21förlängning december 2017, till den31 december 2020 medslutrapporteringtill avsattsäven 25kronor till miljoner företagsstöd. Genomförandetlöper,efter en avdenfinansiellaskerMerparten förstärkningen genomprojektmedel.har Underperioden utifråndessa annat faktorer,tagitoch projektberedningenhar,bland längretidförväntat. än Gotland). (Tillväxtprogramför Programsättning (ERUF) somdetprogrammet regionala Gotland), Europeisktprogram (Hållbara direkt mellansåvälnationelltprogram samordning de ipraktiken treolikaberedningsprocesserna.Detställt, har ochställerfortsatt, kravpå utforma engemensam arbetsprocess fördet gemensammaansvaret, projektinsatsernaoch under 2017avuppdraget enutmaningattprogramsättning liksom hittaför formerna Det tillväxtarbetetvar regionala påregional,såvälsomnationellochEU-nivå. ordinarie tydligtsatsningarinomdet ochkopplar till, Gotlandfrån, an andra Hållbara programmet uppdraget ursprungligentilldelades enstatlig kontaktperson.utgår Härmed insatsernainom aktör, mensomurett institutionellt perspektivnödvändigtmed var avseende påhur som tidigarealdrigförekommit mellanTillväxtverket ochenutvecklingsansvarig regionalt ochdärmedsamarbetegemensamt formavuppdrag insatserGotland.En genomföra på existerande (enligt uppdrag instruktionochlagstiftning), menmed förstärktanslag, detta att Tillväxtverket att, ochRegionGotlanderbjöds ienlighet medsinaredan näringslivsutveckling 2016–2019.hållbar påGotlandunderperioden Ipraktikeninnebar erbjudande till RegionGotland,attgemensamt genomförainsatserförsysselsättning och åt Gotland”uppdrogs Tillväxtverket,kontaktpersonens ”Hållbara sammanställning medett regeringsbeslut 8 7 6 Med stöd av enhetschef och programansvarig. och av enhetschef Medstöd län.tillväxt iGotlands för genomföra insatser Ändring erbjudandeatt RegeringsbeslutN/2017/04522/RTS uppdrag avrespektive N2016/04642/RTS - - aktiviteter somprojekten genomför synliggörsochtas tillvara, hållergodkvalitetsäkra att projektens lägesrapporteringar såattresultatet avde kostnader, samverkanliksomatt på tatillvararesultat), mål(fokusattprogrammens på stärkaprojektens genomförande, upparbeta att ochför biståprojektenarbeta projektnära med att bästa på sätttill bidra 1.2.3.2 Organisation och administration genomförandeavHållbara för Gotland 6 från den från 30juni2016 ochmed utgångspunkt idenenskilde 7 . 8 , att Page 119 of354 lägesrapportering Saml 7 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland - - förbättring implementerasförbättring internt/regionalt. ta tillvararesultaten avdenutvärderingenatt löpande ochsäkra behovav etablerandet avinnovationsmiljöer/kluster, och attför stärkaarbetet med tillväxtprogrammetsstyrkeområdenatttill ochför bidra efterfråga Tillväxtverkets samladekompetensExempelvis underprogramperioden. föratt kunskapenbehovochförutsättningaransvara baserat på omregionala Page 120 of354 lägesrapportering Saml 8 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland följer en rapportering avdagslägetföljer enrapportering fördeövergripandemålen. termer mål.Figur2nedanillustrerardetta. avtillväxtprogrammetsövergripande Därefter avser atttill bidra kortsiktiga samhällseffekter liksomtilllångsiktiga samhällseffekter i styrkeområden, somgenomförsavstrategerutveckling, inomavdelningenförregional Insatser ochaktiviteter tillväxtprogrammetsutvecklings- ramenför sominom och 2. Lägesrapportering övergripande programmål och förstärka implementeringenoch förstärka avdessa. ska stödja genomförande avtillväxtprogrammetochhandlingsplanen ska prägla variablerna attslutsatser RegionGotlandsambitionär dekvalitativa dennalägesrapport. ifrån tas kommer att ska enfram. Nulägesanalys baseraspå handlingsplan ochhandlingsplan fokusdeUtifrån nulägesanalysen framförallt på kvalitativa Denna analyshar variablerna. utmärkelsengäller kriteriernaför Åretstillväxtkommun undersista görs kvartalet 2018. tillväxtprogrammets genomförande.Ennulägesanalys avhurRegionGotlandliggertill vad utmärkelsenkriterierna för ochde fyrakvalitativa utmärkelsen målen för skagenomsyra Dekvantitativa också tillväxtprogrammetär desammasomde målenför trekvantitativa tillväxtkommun underprogramperioden. processmålövergripande attska RegionGotland tilldelas utmärkelsen Årets ambitionen attbliÅrets tillväxtkommun.Tillväxtprogrammet 2016-2020 som har tillväxtprogrammet idecember 2016, vilket Gotlandoch inkluderade både Hållbara somdet statligakronor ”paketet” fördemedsig. RegionGotlandantogdet regionala retoriken avseende utveckling tillväxtGotlandkomattomde100 för på handla miljoner som kom2016, komarbetet med Åretstillväxtkommun iskymundan,ochmycket av ochmobilisera.Tillföljdavdetatt statliga förankra näringslivspaketetGotland, Hållbara utmärkelsen Årets tillväxtkommunsomenhävstångett för starkaretillväxtarbet.Syftet var utvecklingsaktörer idet gotländskasamhälletatt kringförutsättningarna använda Årets tillväxtkommun Region Gotlanddrevunder2014 och2015 en omfattandedialogmedoch näringslivs- 2.1 mera. ettmatchning påarbetsmarknaden, diversifieratsamverkanmellanakademi ochnäringslivmed näringsliv,för systematiskt arbete ocheffektiva insatserförtillexempel ett gott företagsklimat, nyföretagande, engod positiv utveckling avdenyckeltal (kolumn somtillväxtprogrammetsövergripandemål 5) beståravkräverett styrkeområdena, samtvaddet resulterat i(kolumntill 3)bidra irelationtill(kolumn ochförväntas 4). En strategerav vadansvariga arbetat medunderåretavseende kolumntvåfördeolikautvecklings- och avserrapportering övertillväxtprogrammet.Föreliggandelägesrapportering 2.programlogik Figur Förenklad Page 121 of354 lägesrapportering Saml 9 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland Indikator: 59 000 folkbokförda vid programperiodens slutIndikator: 59000vidprogramperiodens folkbokförda Mål: Positivbefolkningsutveckling. 2.1.1 Positiv befolkningsutveckling utvecklingsarbete ochnytänkande, semer underpunkt2.4. gällerVad denkvalitativa delen bedömspolitiskt ledarskap,samarbetsförmåga,kommunalt ochintekommungrupp ijämförelse medhelariket. Notera attÅrets imätningeninför tillväxtkommunvärderasGotlandutifrån Landsting). och förTillväxtsägare(Swedbank,Sverigesvar enavArena ICAoch Kommuneroch Sweco AB,tvåförTillväxtskanslioch representanterArena från från baserat på utvecklingen överett respektive beståraven treår.Juryn representantfrån efter kommunerna årrankas dessaVarje nyckeltal ochentopp50-lista sammanställs, Sammanfattningsvis sägas kan attstatistiken visarattdet gåråträtthåll. tillväxtkommun ärbefolkning,sysselsättning ochskattekraft. Dessa följsårligenupp. Dekvantitativa somliggeravutmärkelsen tillgrundförbedömning variablerna Årets inflyttningen ochsomminskar utflyttningen. till faktorerär exempel Avgörande en att kortsiktigt genom att påverka exempelvis stärka kommunensattraktionskraft som ökar strategi förattiönskad riktning.Flyttnettot påverka enklare är åldersstrukturen ser ut,vilket påkortsikt svårtattochkräverenlångsiktig är förändra flyttnetto (inflyttade minusutflyttade). hur Födelsenettotgrad på ihög beror ibefolkningsantalet kandelasini födelsenettoFörändringar (födda minusdöda)och mindre regioncentraliggervälifas sålångt. 3.Figur Måletkringbefolkningsutvecklingen tioårssikt på 2007-2017 Gotlandijämförelsemed på andra Page 122 of354 lägesrapportering Saml 10 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland Indikator: Bättre än jämförbara kommunersochriketslut vidprogramperiodens Indikator: Bättrejämförbara än Mål: Positivsysselsättningsutveckling 2.1.2 Positiv sysselsättningsutveckling året(1lämnat Gotland(1727förra 891 personer)än personer). skett, 2016 med 612personeroch2017också medhar färre 592personer.Iår över 2300flyttat personer till Gotland.Desenaste enökningifolkmängd tvåårenhar 30 påGotland septemberAntal invånare 2018 var59138 st.tredje Under kvartalethar iår utbildningsutbudet samt attraktivalivsmiljöer. fungerandebostadsmarknad, matchningenmellanarbetsmarknadensbehovoch Indikator: Bättre än jämförbara kommuneroch riketslut vidprogramperiodens Indikator: Bättrejämförbara än Mål: Positivskattekraftsutveckling 2.1.3 Positiv skattekraftsutveckling med tillgångenpårättkompetens. utbildningsnivåer, vilket att ställerkravpåaktörer samverkaförattmatcha behov arbetsmarknadens sysselsättningsgraden sompåverkar Viktiga parametrar kompetensförsörjningoch är rikets slut vidprogramperiodens liggervälifas. 4.Figur Måletatt denpositivasysselsättningsutvecklingen kommunersoch skabättrejämförbara vara än Page 123 of354 lägesrapportering Saml 11 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland former, är öppen, framtidsorienterad, lyhörd och verkar i riktning mot uppsatta mål/visioner.iriktninguppsatta mot lyhördverkar och är öppen,framtidsorienterad, former, inya och bådenya aktörer med vågar,samarbetar mönster, kanbryta kreativitet, av enligtkriterierna Nytänkande karaktäriseras och kommunikativt.iriktning vision/mål,utveckla mot omvärldsorienterat pragmatism,förmåga att Ett gottutvecklingsarbeteblandinnefatta annatinitiativrikedom,enligtkriterierna nytänkande, bör godsamarbetsförmåga, civilsamhälle. med näringsliv, akademi,bör ske kommun/regionoch Samarbetet bästa. gemensammas det för verka förhållningssättoch att ta, konstruktivt och samarbetsförmåga ge En god innehållaatt enligtkriterierna börlyhördhet, öppenhet,prestigelöshet, och modigt.lyhört 9 genomsyrar regionensutvecklings- och tillväxtarbete. avenligttillväxtprogrammet karaktäriseras dekvalitativa ovanochatt variablerna dessa utvecklingsarbete ochnytänkande Den kvalitativapolitisktledarskap, delensamarbetsförmåga, beståravbedömningparametrarna kvalitativ del. Denkvantitativa delen enligt utgörs ovan. avdeövergripandeprogrammålen Tillväxtkommun. Bedömningskriteriernautmärkelsen för består avenkvantitativ ochen samlande ochprocesstödjandesträvanatt mål,somadresserar tilldelas utmärkelsen Årets Tillväxtprogrammet accentuerarövrigtdendimensionenavtillväxtarbetet för lokala genomett Tillväxtkommun underprogramperioden 2.4 Processtödjande programmål, Gotlandska tilldelas utmärkelsen Årets finns.och näringsliv skerarbetspendling inomarbetsmarknadsregionen samtatt godsamverkanmellanakademi gott företagsklimat ochnyföretagande stimuleras. Likasådet är viktigt attmöjligheter till att befolkningsstrukturen föryngras,attmatchningskerarbetsmarknaden, enbra på ett Skattekraften påverkasipositiv annat riktninggenomatt kanbland flerkommeriarbete, 5.Figur Ävenstatistiken förskattekraftsutvecklingen en visar positivutveckling förGotland.
Ett gott politisktgränsöverskridande,nytänkande,handlingskraftigt, vara ledarskaptydligt,demokratiskt, enligtkriterierna bör 9 . Region Gotlands ambition är att. RegionGotlandsambitionär ett effektivt genomförandeav Page 124 of354 lägesrapportering Saml 12 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland 3.1.1 Aktiviteter/insatser resultat och under2018 utveckling ärett därGotland avSveriges ledande internationella resmålåretrunt. välutvecklat regional samarbetestärkt mellanaktörerför innovationskraft ochhållbar förbesöksnäringen,kortsiktigtMålbilden sammanfattat enligttillväxtprogrammet,ett är 3.1 Besöksnäring företageller Se ekonomiskaföreningar. Bilaga2. såsomideellaoffentliga organisationsformer föreningar, organisationer, och kanantaolika eller innovationsmiljöer klusterorganisationer Dessa benämnas samarbetskoalitionerbrukar företag, offentlig verksamhet ochekonomiskaresurserRegionGotland. –ochdärmedför attraktivaindivider, ochsamhällsnivåerbehövervara för organisationer, olika aktörer mellan kanageraförmedlare näringslivet. sådansamarbetskoalitionellerorganisation En ochviljaatttillambition bidra omställningochförnyelse av,idetta fall,det gotländska underlättar det att det”samarbetskoalitioner”ellersomhar finnsregionala organisationer attregionaltFör som utvecklingsansvarig effektivt aktör kunnaarbetamedsådanainitiativ styrkeområdets företagochdärmedGotlandsattraktionskraft. styrkeområdena. Ytterst förattutveckla ochkonkurrenskraftenhos innovationsförmågan civilsamhället ochdet offentligakunskapsutveckling -för inom ochlärande utveckla, initiativaktörersåsomföretag, somstärkersamverkanmellanregionala akademin, utvecklingsansvarig ett aktörvara smörjmedel det av.RegionGotlandsdelhandlar alltsåomattirollensomregionalt karaktäriseras För den typ avrelationerochnätverksomnaturligakluster eller innovationsmiljöer offentliga aktörerstärkasamverkanochkunskapsutveckling att för underlättautveckling av avoffentliga ochsmartanvändning resurserverktygGenom ensamordnad kan roll. somregionaltutvecklingsansvarig RegionGotland relation tillsådanahar aktörencentral denna långsiktigautvecklingFör eller ärsåkalladeinnovationsmiljöer kluster viktiga och omsätta kunskapen isuccessivt bättre produkter,tjänster ellereffektivare processer. Detattgenererainnovationsförmåga. villsägapåförmågan nykunskap,att ständigt lära långsiktig ekonomisköverlevnads- ochutvecklingsförmåga ansespå bero Utgångspunkten dagens är synpåutveckling, inte minstnäringslivsutveckling, på där civilsamhälle ochgenomstärkta samarbetenmellangeografiskanivåer(flernivåsamverkan). ochtillväxtpotentialinnovations- genomstärkta samarbetenmellannäringsliv,akademioch kommersiellt och-ellerakademiskt stark,samtdet där finnsverksamheter med enregionär ellerdär Styrkeområden kortbeskrivasinriktningar branscher kan sombreda styrkeområden. Besöksnäringsamtochlivsmedel. mat- 2016-2020 förGotland Tillväxtprogram tvåutpekade ramenför inom Gotland har I arbetetstärkt för regionalattraktionskraftärutveckling avregionensstyrkor enviktig del. 3. Styrkeområden –lägesrapportering 11 2002:008. ITPS ex t konkurrenskraftiga. Jfr dem som gör kalladeså värdekedjesystem eller av relationer typer koppladetillviaolikaoch branscher, varandra företag relaterade kandefinieras som inomolika områden.Kluster företagskoncentrationer konkurrenskraftiga uppkomsten av förklara har fått omgivning. innovationsmiljöersom i deras eller är begrepp Kluster aktörer 10 strategeransvariga genomfört sittitillväxtprogrammet underåret. inom ansvarsområde avkunskaps- ochsamverkansaktiviteterI nedanstående tabellförkärnan redogörs som Medutgångpunktmandat. iformell rolloch med isamspel utvecklas utsträckning stor innovations-lärförmåga i och företags att finnstill idagvisar Den kunskap somförfogande Page 125 of354 11 i,det villsägamed biståochvara att
10 lägesrapportering . I Saml 13 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland strategi/handlingsplan. respektive utvecklings- ochstyrkeområde, enligt tillväxtprogrammeteller senarebeslutat insatsen.till målgruppenför Resultat hos somisinturskatillattmåleninom bidra nå Liksomen redogörelseavdet utfall, eller resultat, somstrategernas insatser/aktiviteter lett Page 126 of354 lägesrapportering Saml 14 (65) ad Samverkan samverkan Kunskap, samverkan Kunskap och finansiering samverkan och Kunskap, Verktyg samverkan Kunskap och finansiering Kunskap och
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland 2019. regionstyrelsen förstakvartalet att beslutasplanerar av besöksnäringsstrategi som Utarbetande avregional består iattregionalnivå på turismpriset.Stora Aktiviteten tillRegionalt nomineringsansvar utveckling avRomakungsgård. Analys avförutsättningarför utbud gjorts. har vilket eninventeringavlokalt måltidsturismprogram genom Medverkan iVisitSwedens och kunskapsöverföring. att säkerställainformationsflöden ochnäringslivför förvaltningar med Region Gotlands strategansvarig dialog svaratför Network. Iuppdragethar Medverkan iGotlandCruise på Gotland. beslut fattats omfilmproduktion som specifikt bidragittillatt Gotlandsfilmfond, enaktivitet Styrelseuppdrag i 12 RS2016/731 12 Aktivitet/insats 2018 Aktivitet/insats och mat- och livsmedel har påbörjats. och mat-livsmedelpåbörjats. har med näringslivets företag besöksnäring inom Kunskapsöverföring till ochkommunikation skett.Samverkan mellanstyrkeområdenahar till varor guideturer.allt från och/eller shuttle-trafik, öppettider, utbud av permanentbro framåt. Viktigaär frågor vadsombehövs kring och dialogerpågår avförstaåretgenomförts Utvärdering har näringslivet behovochinfrastruktur. kring mellanRegionoch Utökad dialog Gotland över Visby. besökare avpromenerande Större spridning turverksamhet fördessa besökare. Näringslivet utökat har guide-och tagit emot ett dubbleratbesöksantal. startat har verksamheten och Hamnoperatör filmproduktioner förlagtstillGotland. 2018sjuGotland. Under har på minst 2förläggas filmproduktioner/år beskrivet attfondenunder2018-2019 ska I Gotlandsfilmfondsägardirektivfinns och GotlandsIdrottsförbund. Gotlands län,Swedavia, Gotlandsmuseum Destination Gotland,Länsstyrelsen i Besöksnäring,Gotlands Förenade genom ett mellan initieratpartnerskap besöksnäring, akademiochoffentlig sektor kunskapen ökat.ökatmellan Samverkanhar sikt kommerattipartnerskapet ingå har varit involveradeistrategiarbetet ochsompå gemensam hosdesom målbild externaparter ochskapandeavenGenom omvärldsanalys gjorts. företagandeinnovativt ochhållbart har Nominering avett företagsomvisarett ochruntkungsgården.aktörer på Kungsgård. Enideell bildatsav föreninghar nyckelaktörer förutvecklingen avRoma haretableratsmedEn plattform Direkt utfall/resultat av insatsenunder av utfall/resultat Direkt Page 127 of354 året filmskapande. och konkurrenskraftigplatsför enännumerattraktivGotland blir tillattfilmområdet förväntasbidra inom runt. Enstärktnäring bli ett resmålmed säsongåret tillpåvägattbidrag attGotlandär Ökade/nya reseanledningar,samt besöksnäringen. utvecklingena för av innovationsmiljö/samverkansaren Etablerande aven förlängningen attförlängningen kontinuerlig ochi innovativt ochhållbart flerföretagInspirera attarbeta som bas. upplevelser med kultur ochnatur erbjuder ett ökatutbudav Gotländska entreprenörer tillväxt. riktning motenmerhållbar processen medförflyttning i vilket förlängningen fortsätter i som ett resmål medfyrasäsonger, marknadsföras Gotland börjar besökare. och ett internationella ökatantal kopplat tillkryssningsturismen fungerandeEn väl infrastruktur (kortsiktiga samhällseffekter) (kortsiktiga Förväntat bidrag till bidragtill Förväntat styrkeområdets mål lägesrapportering Saml 15 (65) ad Kunskap Kunskap samverkan Kunskap och samverkan Kunskap och
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland Bästeträsk. förstudiefördjupad nationalpark Naturvårdsverket Länsstyrelsen och iGotlandslän besöksnäringen utarbetat till Kunskapsunderlag om kluster ochsmartspecialisering. insatskommande regional kring inför Förankringsarbete näringen. urvalsprocessen isamverkanmed årligen ledaochsamordna styrkeområde. som på besöksnäring almedalsseminarium med fokus av Arrangerande ex RegionförbundetSmåland Benchmark medregioner,t andra 13 strateg.Gotland/ansvarig aktiviteter,genomföra 2018 årsplanerade enligt tids-och aktivitetsplan, beslutad avRegion Utfall/resultat genomfört/förväntas enligthur projektägarna tabellenför nedanredogör aktiviteter skatill. bidra somprojektets iden finansiärer förändring tillsammans med projektägareochandra som liggerilinje medviljeinriktningen itillväxtprogrammet.RegionGotlandinvesterar nedanstående tabell.attbetrakta Projektfinansieringär someninvestering ien förändring besöksnäringen somstyrkeområde,RegionGotlandett finansierar projekt antal enligt Som endeliutvecklingen genomförandetavTillväxtprogrammet,ochför av RS2018/817,§209,www.naturvardsverket.se/978-91-620-6785-4 13 . Underlag till. Underlag .
utvecklingen Gotland kanaktivttillår. bidra dennationella Arbetet kommeratt utvecklas tillkommande ökat. aktörerhar närvarande ochandra Kunskapen hosnäringen besöksnäringen. inom kommunicera hållbarhetsfrågor skapatenegenGotland har plattformföratt evenemangsarbete ochmätbarhet. erfarenhetsutbyte strategiskt kring hållbart ettbenchmarking är kunskapshöjande Resultatet under2018genomförd från ökat. Gotland, har utveckling förenhållbar på prioriteringar tarhänsyntillregionala nationalpark Gotland, liksomavvikten avatt eneventuell och Naturvårdsverket ombesöksnäringenpå Kunskapen hosLänsstyrelsen iGotlandslän klustring ökat. har möjligheterna medspecialisering Smart och och Besöksnäring, kringinnebörden klusterorganisation GotlandsFörenade blivande Kunskaperna hos Page 128 of354 mer hållbar tillväxt. mer hållbar Kontinuerlig förflyttningmot en besöksnäringen. inom Ökad innovationsförmåga Gotland somett resmålåretrunt. reseanledningar ochmarknadsför som basvilket gernya upplevelser medochkultur natur erbjuda ett ökatutbud av kan Gotländska entreprenörer besöksnäringen. utvecklingen för a arena av innovationsmiljö/samverkansaren Etablerande aven besöksnäringen. inom Ökad innovationskraft tillväxtsker.mot enmerhållbar positionsförflyttning iriktning lägesrapportering Saml 16 (65) ad Finansiering Finansiering Finansiering Verktyg
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland tillprojektet CruiseGotland3.0. ochkunskapsstödHandläggning 2018 Aktivitet/insats tillprojektet ITjelvarsfotspår. ochkunskapsstödHandläggning caféverksamhet etablerats iGothem. Delvis somett resultat avprojekteten har vandringsleder iområdetpåbörjats. arbetet med att taframochdelatvå baseratapphar Genom attenGPS använda påbörjats. av platsernahar Arbetet meden attgöra digitalvisualisering och hänvisamotButtle Bildstenar. produceratsattVägskyltar har för förtydliga 2018sommaren tillgänglig förbesökare. tagitsochfannsunder Grav har fram och cykelstigar överområdetruntTjelvars avkartamedförslagpåvandring- Produktion potential ökadturism. för om utpekade historiska besöksmål ochdess Gotlandstärktbesöksnäringen på kunskapen hembygdsföreningarochnäringsidkare, genom attochlokala samlaregionala Resultatet somhittillsatt uppnåttsär de Projektet startade2018. förstamars upparbetat förväntadekostnader. aktivitetsplan. Projektetenligt har plan stort sett enligt projektbeslutets tids-och Projektet genomförtårets har aktiviteter i gentemot eninternationellmarknad. tillutveckling avnyaprodukterochtjänster erbjudas affärsutveckling somisinturleder kommer företagennätverket inom att framåt projektsamarbeten medochnätverk andra Genom att underdetåretinitiera gångna kryssningssegmentet iÖstersjön. i denökandekonkurrenseninom vilka kravsomställsattmed för kunnafinnas tillökad kunskapinombesöksnäringenkring nätverketinom till gagnvilket isinturleder kommitKunskap somsedanhar företag haftfokusomvärldsbevakning.har på aktiviteterEn rad somgenomförtsunderåret överlag. mekanismer samtinternationellamarknader gällande kryssningsbranschen, dess förståelsen hosdedeltagande företagen nätverksträffar ökatkunskapen och Projektet genomatt har arrangera upparbetat förväntadekostnader. aktivitetsplan underprojektperioden samthar enligt med projektbeslutets tids-och Projektet genomförtårets har aktiviteter i under året insatsen av utfall/resultat Direkt Page 129 of354 besökare. och ett internationella ökatantal kopplat tillkryssningsturismen fungerandeEn väl infrastruktur i projektet GotlandCruise. aktörer internationella ochlokala Samverkan mellan samhällseffekter) (kortsiktiga styrkeområdets mål bidragtill Förväntat efterfrågan. kunskap kringbehovoch resultat avökadsamverkanoch produkter ochtjänster somett samt ochutvecklade nya erbjuder boendeochbesökande, gotländska entreprenörer gotländska utbudet som utgör entydlig delavdet Att ochkulturarv nyanatur- lägesrapportering Saml 17 (65) ad Finansiering Finansiering Finansiering Finansiering
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland tillprojektet Besök Hållbara ochkunskapsstödHandläggning tillprojektet Besöksnodnorr ochkunskapsstödHandläggning Kulturarvsinkubator tillprojektet Guideutveckling ochkunskapsstödHandläggning auktorisation framåt. guideutbildningens och kursplan ska liggatillden grundför auktoriserade Årets aktiviteter till bidragit kunskapsom har upparbetat förväntadekostnader. aktivitetsplan underprojektperioden samthar enligt med projektbeslutets tids-och Projektet genomförtårets har aktiviteter i planerad. internationell konferensär ochworkshop ochen påbörjats har forskargrupper destinationerkartläggningen tilloch andra Arbetet medresultatet attsprida från verksamheter. ochoffentligamellan akademi,näring kunskap ochengagemangsamverkan för inletts olikainitiativhar attEn rad för öka oktober månad. efterhand att underlaget analyserasmed starti beteenden kommerattkunnadelges besökarensGotland om intressen och kunskap hosbesöksnäringenochRegion beteenden kryssningsbesökarna. hos Ökad gällandeintressensom kanförväntas och diskussion inletts medaktöreromvad olika och höstenförankring Under har påbörjats. 2018sommaren ochanalysavunderlaghar gjortsunder Sedan startdatainsamling har Projektet startade2018. förstamars upparbetat förväntadekostnader. aktivitetsplan underprojektperioden samthar enligt med projektbeslutets tids-och Projektet genomförtårets har aktiviteter i besökscenter enarkitekt har nuanlitats. atttaettFör fram ett underlagför fysiskt Gotland. norra etablera ett nätverkförbesöksnäringenpå arbetet sedanstartmedhar påbörjat att Projektet startade denförstamaj2018 och upparbetat förväntadekostnader. aktivitetsplan underprojektperioden samthar enligt med projektbeslutets tids-och Projektet genomförtårets har aktiviteter i Under året har projektets årethar Under aktiviteter med viss kulturarvsentreprenörer samtakademin. offentliga ochprivata Projektet skastärkasamverkanmellan ochökatentreprenörskap. innovation företag inomkulturarvsområdet stöd för Gotlandvilkenkulturarvinkubator på skage Projektet syftar tillatt etableraennationell Page 130 of354 och offentlig sektor. mellan besöksnäring,akademi samverkan för Etablerad arena produkter ochtjänster. design avnyaochutvecklade besöksnäringen ochdärmed hos Stärkt innovationsförmåga samarbetspartners produkter ochsäljersina rekommenderar En majoritet avaktörer inom kulturarvssektorn.inom förutsättningar förföretagande Skapat förbättrade fungerande. utvecklats ochupplevssomväl kryssningsturismen har Infrastrukturen koppladtill lägesrapportering Saml 18 (65) ad Finansiering Finansiering
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland medel). tillprojekt Klintkustleden (1:1 ochkunskapsstödHandläggning medel) tillprojekt Året Gotland runt(1:1 ochkunskapsstödHandläggning styrkeområde. I dettaarbetet har med besöksnäringsstrategin variten viktig pusselbit under 2018År ärattbetrakta som ett uppstartsårför stärkt fokusbesöksnäringen som på Analys 3.1.2 Analys ochslutsatser av 2018 års arbete medbesöksnäringen somstyrkeområde lösningar. utsträckning föratthitta gemensamma lokalbefolkning samverkaristörre resulterat iatt myndigheter, näringslivoch Arbetssättet somprojektet tillämparhar förbättrats. i att denfysiska infrastrukturen stegvis Projektets aktiviteter underåret har resulterat kostnader. projektperioden upparbetatförväntade och aktivitetsplan under samthar aktiviteter ienligt med projektbeslutets tids- Projektet tillstordel har genomförtårets Sweden Norge. internationella reseindustrin såsomVisit relationer stärktsden medaktörerinom initierats Nyasamarbetenhar och Finland. Norge menäveniTyskland,och Danmark allti framför marknadsföringssammanhang iinternationella närvaro ökatframåt. Gotlandsomdestinationhar sin destinationsmarknadsföringen avGotland fördenframtida marknadsplan behövs förattskapaengemensam i attbyggts kunskaphar påomvadsom Projektets aktiviteter underåret har resulterat kostnader. projektperioden upparbetatförväntade och aktivitetsplan under samthar aktiviteter ienligt med projektbeslutets tids- Projektet tillstordel har genomförtårets genomfördes medgott resultat ioktober. pågåttunderåretoch Gotland har projektets på InnovationCamp första Arbete medHackforHeritagesomär viktigasom är att knyta starkt tillinkubatorn. skapat viktiga kontakter mednyckelaktörer digitaltsom behandlar kulturarvochdär deltagit vidett flertal event ochkonferenser Projektetoch hanteringavinformation. har initierats samtenstruktur fördokumentation fortsatt.har Arbetsrutinerförteamet har rekrytera personalochstartauppinkubatorn försening gått enligtocharbetet plan med att Page 131 of354 Ökat antalbesökareåretrunt resmål medfyrasäsonger som Gotland marknadsförs Nya reseanledningar och förankrad Internationell analysframtagen kultur sombas. upplevelser med och natur erbjuder ett ökatutbudav Gotländska entreprenörer utbudet tydlig del avdet gotländska Natur ochkulturarvutgör en lägesrapportering Saml 19 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland innovationsmiljöer. central del iarbetet medatt stärka besöksnäringenochutvecklingen avstarkare resultat somlångsiktiga effekter ienlighetochprojektbeslut. medprogrammål Detta en är behöver tydligt idetta aktiva bidra vara och arbete.Detta attsåvälkortsiktiga för säkra aktiviteter ochhandläggarstöd genomförsochkostnader Projektsamordnare upparbetas. finansierade projektatt för säkerställaattRegion Gotlandbehöverarbetanärmare Resultatet avdet finansieringsinsatsersombedrivs genom projekt underåretvisaratt specificerar kommunikationskanalerochbudskaptas fram. attdettaoch konkurrenskraft.För åtgärda ensom behöver kommunikationsplan till ska bidra attstärkaGotlandsattraktions- behövs förattområdetiänhögregrad kunna externt ochinternt,samt att ett merproaktivtkommunikationsarbete inomstyrkeområdet En slutsats ärocksåatt tydligare kommunikationbehövs avdeinsatser somskerbåde styrkeområdet sker. flytta tillochetablerasigattendelaktighet på,är ökad ochinom samverkanmellanaktörer för attnåmåletitillväxtprogrammet, attGotlandskavaraenattraktiv platsatt besöka, fortsatt strategi- ochimplementeringsarbeteavstorvikt. framåtär nyckel En tillframgång avåretsbildandet avpartnerskap.Erfarenheter arbetemed strategin gerattav förankring strategiskt viktiga steg främst framåt genomframtagandetavbesöksnäringsstrategin och Arbetet meddetutvecklingsarbetetatt ledaochsamordna regionala inneburit har Slutsatser utveckling respektive påoperativnivåhos part. menklusterorganisation/innovationsmiljö det finnsett starktoch behovavförstärkning inom respektive styrkeområde med viljanattfungera somen arbetet påbörjat medenregionalklusteransats. därför har Det finnsidagenorganisation strateger eninomområdet.Ansvariga mellan aktörerför stärktregionalinnovationskraft strateger biståiutveckling underprogramperioden avsamverkanochkunskapsutbyte ettbehöveransvariga Vid sidan av kunskapsstödtillprojektägarna nära ochhandläggning tabellen ovan. annatgenomfinansieringochstödtillbedrivs avRegionbland projektenenligt Gotland etablerandet förstyrkeområdet aveninnovationsmiljö (jämförBilaga2). Detta arbete etttill har målomattbidra Gotland överlappande genom att programmetHållbara detta har arbetestärkts programperioden karaktäriserasav.Under innovationsmiljöer underlättar utvecklingen avdentyprelationerochnätverkkluster somnaturliga eller styrkeområde sominledningsvis handlar, nämnts,omattgenomförainsatsersom Region Gotlandsmålatt ienlighet medtillväxtprogrammet utveckla som besöksnäringen ochmandatidetutvecklingsarbetetför attroller regionala skavaratydliga avcentralkommunikation är betydelse förregionensstrategiska utvecklingsarbete, intemist Erfarenheter avåretsarbete medutarbetandet avstrategin visarvidareattoch förankring styrkeområdetnu för viktiga strategiska steg irättriktning. besöksnäringsstrategin samtbildandetgenomförandet avpartnerskapetför strategin, tas samverkanskastrategin. genomföra Genom2018bred ochnära årsarbetemed kommer att omfattainsatser samtett tydligt gemensamt fokus hossamtligaaktörersomi besöksnäringen. Implementeringen strateginutveckling av enhållbar skafrämja vilket att för dekommandeårenkunnatatillvaramöjligheter somfinnsinom förändringar och året. identifieraravgörandeutmaningar Tillväxtprogrammet attGotlandstårinför Page 132 of354 lägesrapportering Saml 20 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland strategi/handlingsplan. utvecklings- ochstyrkeområde, enligt tillväxtprogrammet eller senarebeslutat insatsen.till målgruppenför Resultat hos respektive somisinturskatillmåleninom bidra Liksomen redogörelseavdet utfall, eller resultat, somstrategernas insatser/aktiviteter lett strategansvarig sitt genomförtinom itillväxtprogrammetunderåret. ansvarsområde avkunskaps-ochsamverkansaktiviteterI nedanstående tabellförkärnan redogörs som 3.2.1 Aktiviteter/insatser resultat och under2018 produktionssamarbeten, investeringarförädling. ochökad och affärsmässighet marknads- ochtillväxtviljalivsmedelsnäringarnapå satsarmat- nationelltoch internationellt, vilket stärkerdenregionalakonkurrenskraften.Medhög tillåtande förhållningssättochgodkunskapomhelhetenaktörerregionalt, samarbetar avenständigområdet präglas förflyttningMedöppenhet, motökadhållbarhet. ett positiva associationer tillochväljermatlivsmedel Gotland.Utvecklingen från av för styrkeområdetattfleriSverigeMålbild är ännu personer såvälsomutomlands, har 3.2 Mat-livsmedelsnäringarna och livsmedelkedja samhällsutveckling/besöksnäring. somdrivkraftförenhållbar och livsmedelsstrategin att för kunnaexempelvistillenlokalcirkulär kunnabidra dememellan.av deBesöksnäringenirelationtillmat- starkakopplingarna behöverarbeta Behovockså finnsavatt utveckla samverkanmellandetvånytta styrkeområdenaochdra ”samarbetsförmåga” ochett gott ”utvecklingsarbete”. kommun. Detatt är betrakta somenförutsättning fördekvalitativa kriterierna idearbetarmedsom processersomregionGotland mål/handlingsplan prioriteringar, intensifiera arbetet medattbesöksnäringsstrategins implementera ochförankra strateger uppdragbehöveransvariga ochkommunala mellan regionGotlandsregionala Som endeli arbetetmed ÅretsTillväxtkommunatt ochför tatillvarasynergieffekterna forskningsmiljöer. atttillutvecklinginnovationskraften inomområdetochför bidra avregionala behövs entätarealltatt dialogochsamverkanmedframför akademinför stärka identifierats.ska stärkaaktörernaskunskaperikluster- ochinnovationsfrågor, Dessutom behovavett har workshops,som Gotland.Blandannat antal förHållbara programtiden behöver möjligheten att nyttjakunskaper nationella ocherfarenhetertasunder tillvara kunskapsnivåinförfortsatt ochetableranödvändig utveckling.stärka organisationerna Här Region Gotlandbehöverintensifiera arbetetochkluster medinnovationsmiljöer att för Page 133 of354 lägesrapportering Saml 21 (65) ad kunskap Samverkan, Samverkan samverkan Kunskap, Kunskap samverkan Kunskap, Verktyg
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland livsmedelsstrategin. och tillväxtprogrammet styrkeområde i livsmedel som av mat-och för genomförandet samverkansforum Bildande avett för Gotland? vattenbruk –något förstudien Hållbart Styrgruppsarbete för Gotland mat –är projektet Gotlandär Styrgruppsarbete för livsmedelsstrategin mat- och för handlingsplan första versionav politiskt beslutad Färdigställd och för hållbar för hållbar stödja ochcoacha möjligheter och identifiera offentliga insatser, kunna rikta syfte att effektivt livsmedelssystemet i mat-och inom utvecklingsaktörer möten med regionala 15-20 individuella av Genomförande Aktivitet/insats Aktivitet/insats 14 RS2018/213 2018 14 och en. förvar samarbetsforum, samtansvarochmandat roller, stegFörsta attmedsyfte blir jobba ochmålbild för tillfrågats ochaccepterat. Arbetetstartaförjul. planeras representanter helamat-ochlivsmedelssystemet från nuengruppom12 tillväxtprogrammet, har Tillväxtrådet tillenstarkarekoppling utskott från under programansvarig, under vårenfrån Pågående arbete/process. Efterinriktning ändrad om möjligasamarbetspartners/fortsattfinansiering. om mat-ochlivsmedelsstrategin samt kunskap ökad exempelvis ökadkunskaphosprojektägaren/ledaren och nästasteg. Kunskapsombidragitsmed är ökadtydlighetslutrapportskrivning för slutsatser kring även bidragittillatt stötta projektledareni för att islutändenönskat nå resultat. Styrgruppen har Även att medverka tillbeslut förförstudiens nästasteg pågåendeaktiviteterandra förstudie. avvärdefördenna genom attmedkunskap, bidra kontakter, ochbelysa omattStyrgruppens handlat stötta arbetehar arbetet program. projektet tagit riktningienlighet med strategi och påverkatssåattProjektägarens kunskaphar arbetet i strategin tagits har fram. aktörer, vilket sammantagetskatillmålenenligt bidra hosberörda arbetet/prioriteringar och samordna En gemensam sompåkortsikt konkretplan skaleda finansieringsmöjligheter. kunskaphosaktörermöjliga Uppdaterad led inomolika avsystemet.om behovochutmaningar såvälsomdetÖkad kunskaphosaktörerna offentliga existerande samarbetsgrupper, nätverkmm. ompågåendeinsatser,Ökad kunskaphosaktörerna livsmedelsstrategin ochtillväxtprogrammetsmål. ommat-och kunskaphosaktörerna Uppdaterad Direkt utfall/resultat av insatsenunderåret av utfall/resultat Direkt Page 134 of354 samarbete. företagssatsningar, individuellaeller i Nykunskap tillgenomtänkta skabidra inklusiveorganisationer, det offentliga. liksomolika entreprenörer hos kunskappotentiellanödvändig hos aktivitet haväckt intresse ochskapat slut förväntasdenna programperiodens även visatnästasteg. på Vid att startaverksamhet. Resultatet har aktörers inställningochförutsättningar ochommöjliga produktionsform, både vattenbruk som Arbetet gavkunskapochinsikter om utveckling avmatochlivsmedel. långsiktiga strukturen förfortsatt Test aven delavdenpotentiella samarbete ochsamverkan. samtlivsmedelsnäringarna tillökat arbete föratt utveckla och mat- Ett mersystematiskt ochhållbart samhällseffekter) mål (kortsiktiga styrkeområdets bidragtill Förväntat samarbete ochsamverkan. samtlivsmedelsnäringarna ökat arbete föratt utveckla och mat- Ett mersystematiskt ochhållbart ochdet offentliga.näringarna stärkt samverkanmellanakademi, livsmedelssystemet somett resultat av inomi Ökat innovationsgrad livsmedelsnäringarna. utvecklingen avmat-och för innovationsmiljö/samverkansarena Bidra tilletablering avenlångsiktig
lägesrapportering Saml 22 (65) ad finansiering samverkan, Kunskap, samverkan Kunskap,
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland livsmedelsstrategin. den nationella genomförande av 2 mnkrför nationella medel om av handläggning och Planering livsmedelsstrategin: den nationella genomförande av Bidrag tillregionalt utveckling. timmarna timmarna kunskapsfyllda under två seminarium som mycket välbesökt perspektiv. Ett med nationellt Almedalsseminarium genomförande avett och Planering 15 RS2017/946 15 finaliserade. för att utveckla andelenej dennärproducerade –ännu klusterutveckling, tillRegion Gotlandoffentlig måltid erbjudanden tillABomstöd- GGC för nationella livsmedelsstrategin. Gotland deltaiJordbruksverketsden nästasamlingför processledaren strategin för ochstrateg Region isamverkan mellanLänsstyrelsen,- LRF, livsmedelsstrategin/tillväxtprogrammet –ejfinaliserat. genomförandet att mat-och satsningen enextern på resurssomprocessledare i erbjudande att- om medöverskjutande medel förlänga kompetensförsörjning ilivsmedelskedjan. Götalandsregionens ochRegionSkånes initiativom Region Gotlanddeltagande iVästra tillsammans- medkompetensförsörjningsstrateg Sweden somägare. nationellt projekt ”Måltidsturismpåexport”medVisit som- enavtvårepresentanterGotlanddeltagande för i ochlivsmedelsnäringarna(upphandling). för mat- konsultstöd- uppdateradkompetensbehovsanalys för specialisering ochklusterutveckling (upphandling). konsultstöd- att för utveckla arbetssätt enligt smart Ar. på akvaponianläggning samtav entreprenörer uppbyggandemindre Blått Utbildning CentrumGotlandsomuppdragsägare. fortsättning vattenbruk- påsatsninghållbart med livsmedelsstrategi. gör matsverige?” Avsändare:Gotlandsmat-och 2018 medrubriken”Konsumenten rätt–vad villgöra genomförande avseminariumunderAlmedalsveckan- CentrumGrönt ABsomdeltar(förutomstrateg). det ochiGotlandsfallsåär Gotland organisationer Projektet sig riktar tillinnovationsstödjande som projektansvarigoch10regionerdeltagare. medlemskap- iprojektetSverige SAMLA medRI.SE medel har fördelatsBland annat på: Arbete medatt sättadessa medel iverkstad pågår. att social hållbarhet är detatt är som syns socialhållbarhet minst. långsiktighet,hållbarhetsbegreppets delar för alla men slutsats attdet viktigt är attbeakta producent/förädlingsled ochhandeln. Ytterligare en ligga hosaktörerisystemet, som själva,utanatt förhållbarhet detansvar ansvaretmåste annatdetbland faktum attkonsumenterna inteta kan vidareutveckla slutsatserna. Sammanfattningen belyser näringsdepartement med erbjudandeomatt En sammanfattning avseminarietskickas till Page 135 of354 Möjliggöra utvecklingMöjliggöra avvattenbruk. ochdet offentliga.näringarna stärkt samverkanmellanakademi, livsmedelssystemet somett resultat av inomi Ökat innovationsgrad arbetssätt enligt smartspecialisering. livsmedelsnäringarna, samtutveckla utvecklingen avmat-och för innovationsmiljö/samverkansarena exempelvis till etablerandeaven livsmedelsstrategin bidra ochförväntas mat-och den regionala tillMedlen skagenomförandetav bidra både på utanförön. både på och Region Gotlandsställningsomaktör Stärka Gotlandskonkurrenskraftoch lägesrapportering Saml 23 (65) ad Kunskap Kunskap Samverkan
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland - - - Sverige projektet SAMLA diskussioner med Deltagit i sammanhang. nationellt styrkeområden iett av Gotlands och synliggjorde ett frågeställningar lyftes nationella aktuella ochviktiga (upphandling) lyfte och RegionSkånes Götalandsregionens i Västra Gotlands deltagande för Planering styrgrupp. processledare och tillsammans med livsmedelskonferens mat- och genomförande av för Planering Centrum. Gotland Grönt platspå tillresta regioner Gotland med9 2018 på 24-25 oktober erfarenhetsmöte SverigeSAMLA arrangera bidragit tillatt AB CentrumGrönt jare Gotland innovationsstöd avstämning med 2018-2020 efter med iprojektet beslutat attgå delta regioner att tillinbjudan fler värderat Gotland faktisktochstårför. redan gör använt),dels enstolthet kringvad ochinspiration systemets möjligheter (helheten ochvaddetge kan rätt mat- ochlivsmedelssystem genom attdelsse börja presenteras under2019. önskadeffekt En ärett stärkt Genomförs 13nov2018, resultatet avkonferensen livsmedelsstrategins 2020-2022. nyahandlingsplan föratttadennationella ansvar fram Tillväxtverket delat ochJordbruksverketsomhar skickat har efterfrågade regionerna andra inspeltill En konkret effekt ärattGotlandtillsammansmed de regionalt utvecklingsansvarig aktörgenomstrateg. och stärkta nätverkförinnovationsstödjare och verktyg Centrum, genomGotlandGrönt utökade innovationsstödjandesystemföretag fårdel avandra kluster stärksrespektive isina roller,att Gotlands kortsikteffektenPå blir attCentrum Gotland ABoch Kompetensförsörjning är ettKompetensförsörjning är stortoch långsiktigt utanför storstadsområdena. områden,främst problematik ochbehovsomandra Arbetet bekräftat ungefärsamma har attGotland Page 136 of354 livsmedelssystemet. inomi Ökat innovationsgrad utanförön. både på och Region Gotlandsställningsomaktör Stärka Gotlandskonkurrenskraftoch livsmedelsnäringarna. för utvecklingen avmat-och samverkansarena innovationsmiljö/ Bidra tilletablering avenlångsiktig regionalt näringsliv. förutsättningar förutveckling av nätverk ännubättre skapa innovationsstödjare ochnationella siktPå förväntasstärktaregionala livsmedelsnäringarna påGotland. livsmedelsnäringarna kompetensförsörjning till och mat- behovsanpassad, fungerande,En väl regionalt ettlivsmedelsnäringar på sätt. hållbart utveckling avgotländskamat-och tillstolthet samt förenklatfortsatt bidragit samverkan ochsamarbetenhar Nya nätverk, nykunskapochökad lägesrapportering Saml 24 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland behov ochstatus. genom inspelkring livsmedelsstrategin g inationella kompetensförsörjnin initiativ om Gotland/ansvarig strateg.Gotland/ansvarig planeradeaktiviteter,genomföra 2018-års enligt tids-ochaktivitetsplan, beslutad avRegion Utfall/resultat genomfört/förväntas enligthurprojektägarna tabellenför nedanredogör aktiviteter skatill. bidra somprojektets iden finansiärer förändring tillsammans med projektägareochandra som liggerilinje medviljeinriktningen itillväxtprogrammet.RegionGotlandinvesterar nedanstående tabell.attbetrakta Projektfinansieringär someninvestering ien förändring livsmedelsom styrkeområde, RegionGotlandett finansierar antalprojektenligt Som endeliutvecklingen genomförandetavTillväxtprogrammet,ochför och avmat- behov. ytterligare tryckmat-ochlivsmedelsnäringarnas på avdemedlenförattsättahjälp regionala/nationella Slutsatserna strategiarbetet från ska aktualiserasmed elever totalt till drygt75. ettnaturbruksgymnasium 2015 somfrån gått35 från en mycketnäringar, efterfrågad kockutbildning, samt genom nyayrkesutbildningar riktademotgröna ser redaneffekt avett ökat fokusmatochlivsmedelpå behov vilket kontinuerligt kräver utvecklingsarbete. Vi Page 137 of354 lägesrapportering Saml 25 (65) ad projekt Finansiering, projekt , Finansiering Finansiering Verktyg projekt Finansiering,
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland tillprojektet vattenbruk. Hållbart ochkunskapsstödHandläggning 2018 Aktivitet/insats Gotland. tillprojektet Fossilfritt kött på ochkunskapsstödHandläggning livsmedelsförädling. tillprojektet Ökad ochkunskapsstödHandläggning mat ärGotland. tillprojektet ärmat- Gotland ochkunskapsstödHandläggning inom projektetsinom ram. utsträckning, men deträttatill förväntas sig inteupparbetatsKostnaderna har ifull ska fåtillräckligt medinformation. förattåtminstonearbetar RegionGotland arbeta tillsammansidetta, men strateg inteochRegionGotland Tyvärr kan ERUF tunna. är för sig motmålendårapporterna genomfört årets aktiviteter projektet ochhur Det svårt är attbedöma omprojektet ön. logistiklösningar tillfastlandet liksomrunt som kurserochförstudier för involverade igenomförandeavaktiviteter Ett deltagit 50-talantalföretaghar ellervarit förväg. av företagen –alltsåinte definieradei hämtat inochgenomföraktiviteter önskade Projektet försenadesiuppstart, menhar strateg mycket processledaren. nära planenuppfyllts.stort har Iövrigt arbetar förväntas rättatillsigprojektets inom I ram. inte upparbetatsifullutsträckning, mendet har behov ochutmaningar.Kostnaderna möjligheter, delsmeromföretagens lära strategin/handlingsplanen ochdess dels kunskapom sprida flertal företagsbesökgenomförtsföratt har 2018.försenades tillavmars Ett början tillhösten 2018. Handlingsplanen tidigt att skjuta uppdenförstakonferensen Projektet, somförsenades istart, beslutade delskaettannan bli Leaderprojekt. av endel avregeringens2en miljoner, en del avdet initiativet kommernuiform ett för planera nästasteg iprojektformoch Blått omedelbart CentrumGotlandbörjade arbeta vidaremed. viktigakonsumentfrågan är att områden potentiella och aktörerochattmarknads- behövs föratthöjakunskapsnivånhos Detpå ön. slogs ävenfast attinsatser Gotland, ochatt ett intresse finnsruntom vattenbruknågotför hållbart kanvara annatfastI slutrapportenslogsbland att om tillvägagångssätt. Projektet deltog inte beslut ochändrade otillräcklig förplanering Projektet kommitigångsent har pågrundav under året insatsen av utfall/resultat Direkt Page 138 of354 inom näringen. inom ökad lönsamhetochflersysselsatta ökad samverkan,somisinturgivit livsmedelsnäringarnas aktörer, kunskapsnivåer hosmat-och förväntas ledatillatt höjda livsmedelssystemet, vilket Bidragit till attutveckla mat-och livsmedelsnäringarna. för utvecklingen avmat-och innovationsmiljö/samverkansarena Bidra tilletablering avenlångsiktig och produktion. utvecklingmarknadsorienterad igångmedoch är nyetablerade företaginvesterat i mellan intresserade aktörervars kunskapsnivå ochsamverkan förstudien bidragittill skaha ökad effektFörväntad kortsikt på äratt samhällseffekter) styrkeområdets mål(kortsiktiga bidragtill Förväntat förflyttning motenmerhållbar förväntas projektetbidragit till ha slut Vid programperiodens företag. lönsamhet förmedverkande förflyttningmätbar iformavökad letttill stärkt utveckling och marknadsmässiga grunder,som livsmedelsförädling på samarbeten ochökad kunskapsnivåer, fler affärsmässiga projektperiodens slut ärhöjda restaurang, offentlig måltid) vid livsmedelssystemet (förädling, och imat- målgrupperna effektFörväntad hos lägesrapportering Saml 26 (65) ad Finansiering
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland Gotland Företagsstöd Hållbara inom Centrum. Samarbetsforum kommerockså attbidra. den pågåendeutvecklingen av bådebolagetGGCABochklustret GotlandGrönt avprojektverksamhethjälp Ökadlivsmedelsförädling mat,ochmed inom ochGotlandär Utvecklingen avensamverkansplattformförmatoch livsmedelannatmed fortgår,bland mellan entreprenörer. medel Leader, isamarbete från tillkonkreta –förhoppningsvis entreprenörssatsningar nationella strategin regionalt.Detden kandåbli brygga sombehövs,tillsammansmed får nuenvärdefullfortsättning medhjälpavregeringens medelgenomförandeavden för konstatera att aktivitet xochygenomförts. Det avslutade vattenbruk arbetet hållbart kring fungerar dåligtpåsåsätt att attresultat tillför främst ner förmån ochanalysprioriteras Tillväxtverket slutsats projekten ochRegionGotland.En från ärattrapporteringen att fåutmesta möjligabehöverdessa projektäven fortsättningsvis stöttas avbåde viktigaDepågående itabellenalla föratt projektsomnämns ovanär utveckla området.För ledalla imat-ochlivsmedelssystemet. Arbetet förväntasstartaidecember. arbetet definierat isamarbetsforumsomnuär medtolv representanter (inledningsvis) från som områdetlångsiktigt behöver. Nästastegomattochsätta upprätta igång handlar denne ärett resultatGotland), av(Hållbara ochdetnuviktigt är attfrämjadensamverkan arbetatvidaremedRegion Gotlandhar att stötta processledarenutifråndet projektsom detom att handlatarbetatillsammansmedprocessledarfunktionen. Länsstyrelsen och det omattaxla regionalautvecklingsansvaretRegion Gotlandsrollhandlar ochinitialt har Grönt CentrumAB,klustret GröntCentrum,LRFGotland,Almimedflera. Gotland samarbete, Universitet Uppsala CampusGotland,SLU,Blått CentrumGotland,Gotland på matochlivsmedelFöretagenskiltbäring ochmedolikaansvariga. i många Övergripande settett förområdetpågår stortaktiviteter antal medstörreeller mindre Analys 3.2.3 Analys ochslutsatser av 2018 års arbete medmat-livsmedel och som styrkeområde föra ut information om denna möjlighet. utomdenna föra information kommunikationsstrateg ärdet värdefullt att projekten. avnyresursiform Medhjälp såattanvändning det följertidplanenför även förattförlänga dessamedelsplaneras med drygt fem företagomsatsningar.Det ungefär 5miljonerbeslutats. Dialogpågår mat-ochlivsmedelsnäringarnahar inom Av avsattainvesteringar 10miljonerför projektetskan bedömashur status är. ska se överochuppdatera.Förstdärefter Tillväxtverket medinputfrånstrateg, som vilket återkopplatstillprojektägare,av omresultatinformation ochslutsatser, inte2018. innehåller såmycket Rapporterna vilketprioriteras, också man gjorthösten våren 2018omatt ochblevpåminda det ska Gotland på erfarenhetsmöte Hållbara för Page 139 of354 fokus. utveckling därav medlönsamheti verksamhetens eller produktion faktisk fördenegna handling projekt) skapasitill annat andra omsätta ökadkunskap(som bland mat- ochlivsmedelssystemet kan Företageni som tillväxtprogram. tillmålisåvälstrategibidra många investeringsstöd förväntaskunna Företagsstöden av iform Gotland. tilloch väljer livsmedel från att positivaassociationer flerhar förväntas projektetbidragittill ha kopplingentillVad gäller strategin handel ochkundled. genomförädling, primärled, tillväxt med utgångspunkt från lägesrapportering Saml 27 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland Energimyndighetens uppdrag. behöver videnomställning energisystemet av behöverutredas ochintegrerasi Även omvaddensmåskaligamat-ochlivsmedelsnäringengäller transporter. frågan och livsmedelsnäringarnasbehovavomställninginkluderas iuppdraget, exempelvis vad gällerVad Energimyndighetenskankonstateras uppdrag att detavvikt är attsäkra mat- processer arbetarmedsomkommun, exempelvissom RegionGotland upphandling. mat-ochlivsmedelsstrateginimplementera ochförankra utvecklas vidarevadgällerde behöverarbetet ochkommunala uppdrag medmellan RegionGotlandsregionala att Som endeli arbetetmed Åretstillväxtkommun att ochför tatillvarasynergieffekterna samhällsutveckling/besöksnäring. en slagscirkulärlivsmedelkedja lokal somdrivkraftför enhållbar dememellan.atttill av deKanskeför bidra starkakopplingarna kansamverkananvändas Behovockså finnsavatt utveckla samverkanmellandetvånytta styrkeområdenaochdra tydliggöras. samt ettochmandatidettillväxt-utvecklingsarbetet skapa roller regionala forumdär kan pådetförväntningar offentligadeexternaaktörernasegenaktörernas ochfrigöra kraft, Behovav finnsattintensifiera arbetet medsamarbetsforumatt för mötadeexterna ochprojektbeslut.programmål Detta förattsäkrasåvälkortsiktiga resultat somlångsiktiga effekter ienlighet med behövertydligtidetta ochhandläggarstöd aktivaProjektsamordnare vara ochbidra arbete. finansierade projektförattsäkerställa att aktiviteter genomförsochkostnaderupparbetas. Tillväxtverket strateger Gotland)ochansvariga behöverarbetanärmare (Hållbara Resultatet avdefinansieringsinsatser sombedrivsgenomprojektvisaratt både tillför attbidra utveckling forskningsmiljöer. avregionala samverkan medalltakademiförattstärkainnovationskrafteninomområdetoch framför identifierats mellande tvåstyrkeområdena. Dessutom behövsentätareoch dialog workshops, somskastärkaaktörernaskunskaperikluster- ochinnovationsfrågor, behovavett Gotland.Blandannathar antal Hållbara erfarenheter underför programtiden kunskapsnivåfortsattnödvändig inför utveckling. att Värdefulltär sökanyttja nationella Arbetet medochklusteretablera innovationsmiljöer förattstärkaorganisationerna Region Gotlandfokuseraföljandedelar. på en fortsatt utveckling förstyrkeområdet.attdet ramen möjliggöra behöver inom För Årets insatser ochresultatet avdematt påvisar dethosexternaaktörerom finnsenönskan Slutsatser aktivt ochmindrereaktivt finns,vilket ställeratt resursmässigakravför kunnaförverkligas. identifierade förattkvalitetssäkra arbetet. Ambitionenattmerdrivandeochpro- arbeta Det finnsbehovavatt systematisera ytterligare ochfinnarelevantastrukturer är Page 140 of354 lägesrapportering Saml 28 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland möjligheten till höjd. ett påGotlandär livslångtUtbildningsnivån lärande. inställning till eftergymnasial positiv, ochhögreutbildningär liksombildenavoch Kännedomen omuniversitetets Attityd blandgotlänningar. existensär hög och påGotland antaletstudenterhar inskrivna Universitet vidUppsala CampusGotlandökat. universitet ett ochRegionGotlandhar välutvecklat samarbete.perioden ochnära Under denoch enväletableradför gotländska arbetsmarknaden.Uppsala samverkanspartner väljer att flytta tillett Gotlandfår relevant arbete. Universitetet ärennaturligtillväxtmotor, hittar kompetenstillverksamhetens sombidrar utveckling. som iarbetsförålder Personer Gotlandundersitt på helaarbetsliv. Detkarriärvägar finnsattraktiva arbetsgivare, som individer,båderedanbosattaochinflyttade, där ärrörlig sermöjliga Arbetsmarknaden utbildningsaktörer påfastlandet. fall, genomformeravgotländskautbildningsaktörereller flexibla isamverkanmed olikanivåersomefterfrågasarbetskraft. på avarbetsgivareerbjuds,ilämpliga Utbildningar system isyfte att analyseraochmatchautbudefterfrågan avkompetens och kompetens.Samarbete kringutbildnings-ochkompetensfrågorskeriett välfungerande att förområdetär gotländskaarbetsgivarerekryteramedMålbilden kan personal rätt 4.1 Kompetensförsörjning utgångspunkterna fördetitillväxtprogrammetbenämnssomutvecklingsområden. som ta tillvarasynergier ochhävstångseffekter Det mellanuppdragen. ärenav sombåderegionochkommunmedförgodaförutsättningarattförutsättningar, rollerna då dock har RegionGotlandunika ärdockoftabegränsade.Här att ensådanroll hantera som att dessa kommunerdelvis lyckatssomenMenkommunalaresurserför jobba region. -ochsomanseskunnadrivasmereffektivtområden kanuttrycka isamverkan.Man det jämställdhet, besöksnäring,kultur, fysisk migration/integration,med planering, flera (jämförstyrkeområdenabredband), innovationspolitik ovan),klimat/energi ochmiljö, logik såsomkompetensförsörjning,(kollektivtrafikregional - kommunikationer och sinastyrkorsamtsomfåttpå lyckatsifrågor en samhällsnivån tydlig mötadenregionala Dettakommunala kärnuppdraget. tolkaslyckats kan somatttillväxtkommunernahar bygga avatttillväxtkommunernas framgångar deutgåttvidareändet attär från derasroll utgör ennyckel tilltillväxtkommunernasDessutom framgångar. förklaras förTillväxtatt Arena utvecklinglokalatillgångar påvisar bärande framgångar baseradpå själva kanbeslutaeller om påverka.Ochifallet medde såkalladetillväxtkommunernas utveckling utgådet bör från kommunalamandatet, detinsatser villsägafrån kommunerna åstadkomma resultat. Studiervisat har attdimensionen denlokala avarbetetregionens för utvecklingsamlad regional ochtillväxt. Kommunernasaktivamedverkanatt krävsför I Sverigeskommunernasinflytande regionerär ochengagemang enförutsättning fören möjlighettiteln ledarskap,har attom regionala konkurrera ÅretsTillväxtkommun dessasomRegionGotland,förutomattsärskilt ramenför områden, stärkasitt inom utvecklingregional Gotland.Det på ärgenomett effektivt ochresultatorienterat arbete, och logik,regional lokal ytterst förattstärkanäringslivets förutsättningarochen hållbar Arbetet med utvecklingsområden mycket handlar omatttasynergier tillvara mellanen 4. Utvecklingsområden – lägesrapportering 16 Se Tillväxtprogrammets processtödjande mål. Tillväxtprogrammets processtödjande Se Page 141 of354 16 . lägesrapportering Saml 29 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland enligt tillväxtprogrammeteller senarebeslutad strategi/handlingsplan. Resultat tillrespektive somisinturskabidra måleninom utvecklings- ochstyrkeområde, det utfall, ellerresultat, sominsatser/aktiviteter lett tillförinsatsen. hosmålgruppen strategansvarig sitt genomförtinom underåret.Liksom ansvarsområde enredogörelseav avkunskaps-ochsamverkansaktiviteterI nedanstående tabellförkärnan redogörs som 4.1.1 Aktiviteter/insatser resultat och under2018 Page 142 of354 lägesrapportering Saml 30 (65) ad kunskap Samverkan, samverkan Kunskap, samverkan Kunskap, Verktyg Kunskap
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland Drift avkompetensplattformen 2018 Aktivitet/insats för för 2018 enligt erbjudande4, villkorsbrev arbetet med fokusområdena regionalisera/implementera attAnsvarat för kunskaper. arbetstagare meddigitala av intresse förattnåpotentiella deltagandesamordnat videvent rekryteringskampanjer och för IT-arbetsgivare. Samordnade förNätverketSammankallande Reviderad handlingsplan plattformens arbete. och fortsattför färdriktning uppdaterade ochroller,ansvar 18 17 HandlingRS 2018/22. 13i ärende https://www.gotland.se/kompetensplattform 18 .
med 17 nuvarande kampanj görs våren 2019. kampanjgörsvåren nuvarande omfortsattpågår samarbete.Utvärderingav Svenska SpelochBRS Intron.Planering Skatteverket, Riksantikvarieämbetet, Payex, Deltagande RegionGotland, aktörerär kommer att visas1/12 2018-6/1 2019. vDestination 43-44samt Gotlandsfärjor visats Kampanjenhar på kampanj. årets gjortsavförra En revidering har och säkrad. kompetensförsörjningsarbetet förankrad är grundläggande regionala långsiktigEn självbärande strukturdet för plattformens fastställts. arbetehar ochfortsattRoller, ansvar färdriktningför kompetensförsörjning iföretagen tillämpas. kompetenskedjan, grundskolatill från ihela planering En samordnad 2018. höstenArbetet medpåbörjats validering har bidragittillutvecklingenHar avlärcentrum. vuxenutbildning pågår. regionalt yrkesvux inom kommunal avutbudPlaneringen ochinriktningför under året insatsen av utfall/resultat Direkt Page 143 of354 ansvar. mål samtmyndigheternas utbildningsformernas nationella med utgångspunkt ideolika efterfrågan avutbildningsformer kunskap omutbud och utbildningsplanering, samtökad kompetensförsörjning och ökad samverkankring utbildningsområdet, kompetensförsörjnings- och av behovsanalyserinom utbildningsområdet. Samordning kompetensförsörjnings- och översikt inom arbetskraft. kunskap Ökad och efterfrågan/behov på tillgång/utbud med matcha samordning Att genomökadkunskapoch samhällseffekter) (kortsiktiga utvecklingsområdets mål bidragtill Förväntat möter behovet hospersoner som samt avlärande flerformer arbetsgivarens kompetensbehov utbildningslösningar utifrån merflexibla karriärväxling, ökade möjligheter till personerisysselsättning,Fler nivå. påregional för validering Etablerade, effektiva strukturer medföljande. flyttar tillsom Gotland kvar. Samtatt flerpersoner stannar kunskaper ihögregrad studenter medmotsvarande kunskaper flyttar tillsamt ön att personermeddigitalaFler respektive nätverk. organisations kompetensplattformen ochi medsom är i väletablerat ideorganisationer kompetensförsörjning är Stärkt regional samarbeteför och arbetskraft. och efterfråganavutbildning Ökad matchningmellanutbud lägesrapportering Saml 31 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland Gotland/ansvarig strateg.Gotland/ansvarig planeradeaktiviteter,genomföra 2018-års enligt tids-ochaktivitetsplan, beslutad avRegion Utfall/resultat genomfört/förväntas enligthurprojektägarna tabellenför nedanredogör samarbetemedochprojektsamordnare). nära handläggarstöd av projektetsaktiviteter, åliggeransvarigastrategerprojekthandläggning.(I medansvarför somprojektetsden förändring aktiviteter att till.förändring, följaresultatet skabidra Denna i Gotland. RegionGotlandinvesterarfinansiärer tillsammansmedprojektägareochandra som liggerilinje medviljeinriktningendet för strategiska kompetensförsörjningsarbetet på nedanstående tabell.attbetrakta Projektfinansieringär someninvestering ien förändring strategiska kompetensförsörjningsarbetetRegionGotlandett finansierar antalprojektenligt Som endeli genomförandetavtillväxtprogrammet,ochförutvecklingen avdet regionala Page 144 of354 arbetsmarknaden. som stårlångtifrån lägesrapportering Saml 32 (65) ad projekt Finansiering, projekt Finansiering, Verktyg
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland Gotland tillprojektet Kompetenta ochkunskapsstödHandläggning 2018 Aktivitet/insats Gotland Universitet (UUCG)ochRegion mellanUppsala partnerskap tillprojektet Strategiskt ochkunskapsstödHandläggning under uppbyggnaddåinsikten vikten finnsom avattkunnauppvisaenrörlig utbildningsaktörer påfastlandet skatas är fram.Nätverkmellanolikaarbetsgivare påön avgotländska somtillhandahålls utbildningsaktörerellerisamverkan medflexibla former olikanivåer somefterfrågas på avarbetsgivarediskuterasUtbildningar ochmodeller för arbetskraft. fungerandesystem förattmatcha analyseraoch utbud efterfrågan avkompetens och genom kompetensplattformen underframtagande. Målsättningenärattskapaett är väl En processochmodellförattstärka samarbetetkring utbildnings-ochkompetensfrågor Analys 4.1.2 Analys ochslutsatser av 2018 års arbete/aktiviteter forskningsprojekt. kringettpågår antalgemensamma eventuella ochdiskussionerGotlands förvaltningar examensarbeteninom vissa avRegion börjatgenomföra Studenter har vid UUCG ochuniversitetetsförvaltningar institutioner. kunskapsutbyte mellanregionens samarbetemedpåbörjat fokuspå Årets aktiviteter iprojektetresulterat har iett projekteradesom är för. kommer attgöraavmedde kunna medel med att manunderprojektets senaredel kommunikationsstöd. Projektledarenräknar avattbehov ännu till exempelköpain detAv denanledningenhar inte funnits det tartidatt etablerasamarbetsstrukturerna. Anledningenäratt kostnaderna somplanerat. Projektet inte har riktigt upparbetat etablerats.och näringslivhar struktur bättre för samarbetemellanskola efter gotländskaförutsättningar.etablerad En utbildningsmodell yrkeshögskola för anpassat aktiviteter, liksom framtagandeaven yrkesvägledning ett är resultat av projektets studie-En utbildning avochinom ochomsorgscollege.möjligheter vård- för omteknikcollege,ansökan samtundersöker Årets aktiviteter iprojektetresulterat har i och upparbetatförväntadekostnader. enligt projektbeslutets tids-ochaktivitetsplan Projektet genomförtårets har aktiviteter under året insatsen av utfall/resultat Direkt Page 145 of354 frågeställningar ochområden Gotlandrelevanta kring för Gotland, samtmerforskning inomRegion förvaltningarna kunskaperi Gotland, höjda en höjdutbildningsnivåpå förväntas aktiviteterna halett till slut Vid programperiodens småskaliga näringslivskontexten. kompetensbehov utifrånden lättare att mötaarbetsgivares gördet YH-modell anpassad också påatt enregionalt finns matchning. Förväntan underbyggda valochlångsiktig förutsättningar förväl arbetsgivare bättre yrkesvägledning gerelever och kunskap omstudie-och samtattutbildningarna ökad statusen de ökatpå attinriktning ochvårdinriktning, fler kommerattsökt ha teknisk resultatFörväntat 2020 äratt samhällseffekter) (kortsiktiga utvecklingsområdets mål bidragtill Förväntat lägesrapportering Saml 33 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland Transportkostnadsproblematiken utgår inte företag, ett förmindre och konkurrenshinder ständigt är minskande. resor ochtransporter klimatpåverkan från arbete genom och service utveckling säkra snabba avetttransportsystem hållbart där till ochtransporter exempelvis ärresor sompersontrafiken. Gotland för såvälgods- På kommunikationssystem välintegrerat är ideochinternationellatrafiksystemen, nationella transporttid, pris,turtäthet, ankomstochavgångstider samt kapacitet. Gotlands konkurrenskraft genomenmycket godtillgänglighet till fastlandet avseende res-och en atthar transportstruktur somstärkergotländsk förområdetär Gotland Målbilden 4.2 Kommunikationer (fysiska, digitala) kommer färdigställasundervåren2019. för kompetensförsörjningavdegotländskamat-och livsmedelsnäringarna,ett arbete som nationella nätverket. att Enkonsultnyligen för taframenhandlingsplan har upphandlats kompetensförsörjningdeltarstrateger ochför idet förmat- livsmedelsnäringarna livsmedelskedjan, ochRegion somdrivsavVästraGötalandsregionen Skåne.Ansvariga Region Gotlanddeltaridet nationellaarbetet medkompetensförsörjningimat-och strateg delaravRegionGotland. ochandra central del iarbetet medatt stärkakompetensöverföringenprojekten från tillansvarig resultat somlångsiktiga effekter ienlighetochprojektbeslut. medprogrammål Dettaen är behöver tydligtidetta aktivabidra vara och arbete.Detta attsåvälkortsiktiga för säkra aktiviteter ochhandläggarstöd genomförsochkostnaderProjektsamordnare upparbetas. strategerfinansieradeprojektförattsäkerställaansvariga behövernärmare attarbeta Resultatet avdefinansieringsinsatser sombedrivsgenomprojektunderåretatt visar projekterfarenheterna iställetom. att för riskeraattmanbörjar delaravverksamhetenkompetensförsörjningsprojekten. andra bygga Dåkan vidarepå behövserfarenhetsträffar avorganisationen interna om tilldelar vidare ochsprida andra att kunnatadessa medfrågan.För lärdomar ialladelaravregionensomarbetar anammas strategiskt perspektiv. Detocksåviktigt är skaspridasoch förattkunskap ochlärdomar kompetensförsörjningsområdet förattlyfta kunna framochdelge erfarenheterett ur viktigde delattprojektsomgörsinom En annan är samarbetanära att attdettaför lägga För överbrygga enprocesspussel är påbörjad tillsammans. att enhelhet, bilda attkompetensförsörjningspusslet delaridenhelabilden. visarallasolika Det ocksåvarjedel är viktigtrollerochhur behöversamspelaför attolika förståvarandras liksomattkompetensförsörjningsfrågorna detta genomsyrarhelarespektive organisation. att attaktörerna verkligenUtmaningen är fådeolikaberörda prioritera attkomplext änförväntat.Nyafrågor taställningtill framkommer. mycket uppfyllda. målsättningarär Arbetetlängretidmer arbetenuvarande tar ochär innan arbeta långsiktigt ochstrategiskt medkompetensförsörjning.Samtidigt återstår det ännu Det mångaaktiviteter är gångochflermedvetna på ochfleraktörerblir omvikten avatt Slutsatser universitetUppsala Gotlandökar. Campus utvecklatRegion Gotlandhar ett samarbete.Antalet närmare inskrivnastudenter vid dengotländskaUniversitetetväl etableradsamverkanspartnerför arbetsmarknaden. och universitetetUppsala se sigsomenochvill börjar naturligtillväxtmotoriregionen bli Gotlandunderheladerasarbetsliv. på finns möjligakarriärvägar Detomattvisabosattaarbetsmarknad. handlar individer,båderedan ochinflyttade, attdet Page 146 of354 lägesrapportering Saml 34 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland en särskildhävstångirelationtill exempelvis tillväxtprogrammetsstyrkeområden. utvecklingsregionala ochtillväxtarbetet ienlighet medochsomutgör tillväxtprogrammet- tillaktivitet/insatserRedogörelsen avgränsad sådan är avsärskildbetydelse somär det för eller senare beslutat strategi/handlingsplan. tillmålenrespektivebidra inom utvecklings- ochstyrkeområde, enligt tillväxtprogrammet som insatser/aktiviteter lettinsatsen. tillmålgruppenför Resultat hos somisinturska strategansvarig genomförtunderåret.Liksom enredogörelse avdet utfall, ellerresultat, avkunskaps-ochsamverkansaktiviteterI nedanstående tabellförkärnan redogörs som 4.2.1 Aktiviteter/insatser resultat och under2018 (”sakernas nät”/uppkoppladeenheter). strategi ”Bredband3.0”, somomfattaretablerandetochIoT-nät avfriaWiFi-punkter Detta halvan2018 arbetefortgåttochkommeratt har underandra presenterasien ny tillgängligheteninsatser förattförbättra WiFiochsäkerhetenbesökare. iförstahand på för öppnandetavkryssningskajenInför och50-årsjubileet avAlmedalsveckan inleddes enrad Gotlandsnätleverantör. som är detägare tillBredbandsbolagetär nuTeliaIPOnlyochTelenor ochdärmed Company, gäller tillgångtill höghastighetsnätverk iglesbygden. 2018 Under tog Telenoröversom detStockholm Gotlanddessutomdelaravlandetnär ochdär liggerandra långtförealla ocksåtill mobilnät.Gotlandsfibernätär landetsbästa, snabbt enplatsdeladmed gotländska mobilnätet. EnligtPTSlågGotlandäven2018 itopplandetvadgällde tillgång Ett flertalnyamast-platseretableratsvilket har bidragittillatt ytterligare förstärkadet taget utifrån detsäkerhetspolitiska läget. statensgjorts från att sidaför ytterligare det förstärka gotländska nätetfrämstmed - sikte åretenheldel Under har investeringar redundantalösningar. förutsättningar förenrad kapacitetgrundläggande infrastrukturentäckerenskalbar önochhar hela bredband 2018.(PTS)/Näringsdepartementet Den årsrapport iBredbandskoordinatorns och Bredbandsutbyggnaden slutredovisades tillPost-ochTelestyrelsen Digitalisering tillämpning, ienlighet med RegionalDigitalAgendaförGotland. underutvecklingökad attraktionskraftförnäringslivetär löpande ochGotland tilltillväxt sombidrar och hög.Digitalalösningar transportkostnadenär för företagdär Page 147 of354 lägesrapportering Saml 35 (65) ad samverkan Kunskap, samverkan Kunskap, samverkan Kunskap, Kunskap samverkan Kunskap, Kunskap Verktyg
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland trafiklösningar. teknikförvaltningen, inklusive regionstyrelseförvaltningen samt samhällsbyggnadsförvaltningen, med Klintehamns hamnisamverkan Klintehamn för och Planering kryssningspassagerare. Översyn avlogistiken för 2018 Aktivitet/insats Planering avcykelvägnätet.Planering avkollektivtrafiken.Planering Swedavia. flygplats isamverkanmed Översyn tillgängligheten till Visby färjetrafiken. avreservhamnför Planering 22 21 20 19 ochprojektsamordnare. handläggarstöd samarbete med åligger ansvarigastrategerförprojekthandläggning, inära medansvar aktiviteter attföljaresultatet skatill.Dennaförändring, bidra avprojektets aktiviteter, somprojektets iden finansiärer förändring tillsammans med projektägareochandra Gotland.RegionGotlandinvesterar digitalaochprogrammetHållbara regionala agendan betrakta ensom investeringligger ilinjemed ienförändring viljeinriktningen den RegionGotlandprojektenligtfinansierar nedanstående tabell.att Projektfinansieringär Som endeli genomförandetavtillväxtprogrammet, ochförutvecklingen avdigitaliseringen RS2017/322 RS2018/204 RS2018/991 RS2017/90 november som skabeslutas iregionfullmäktige i transportinfrastruktur förregional länsplanen åtgärderförökatcyklande på finnsi Förslag regionfullmäktige. behandlas avregionstyrelsen och programmetska deregionala aspekternanär utvecklingavdelningen förregional läggerin och Tekniska tarframförslag nämnden regionfullmäktige undervintern 2018/2019. tekniska beslut nämndenför i tagitsav har fram trafikförsörjningsprogram Ett till förslag ett regionalt tillregionstyrelsen. cykelvägar) ochcirkulationsplatsärlämnad (gång-och projektering avGC-vägar Resulterat omtilläggsanslagför iansökan hösten. ettGotlands länredovisar resultat under ochLänsstyrelsenUtredning pågår i ettsamrådsförslag. I december 2018regionstyrelsen behandlar förflyttning ochrörelseflöden. vidtagitsÅtgärder har förattunderlätta under året insatsen av utfall/resultat Direkt 22 . Page 148 of354 21 19 20 flygplatsen. mer trafiksäkermiljörunt tillgänglighetFörbättrad ochen för färjetrafiken finnas. Ett merkomplett trafiksystem trafiklösningar. ochmersäkrare attraktiva trafikanter till färjorna. kryssningspassagerare med inte blanda förbättrade förutsättningaratt Mer trafiksäker miljöoch samhällseffekter) (kortsiktiga mål utvecklingsområdet bidragtill Förväntat underlättar cykling insatserunderlag för som kommunikationssystem med Ett långsiktigt hållbart kollektivt resande. förbättrade förutsättningarför kommunikationssystem med långsiktigt hållbart effektFörväntad ett är lägesrapportering Saml 36 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland projekt Finansiering, projekt Finansiering, projekt Finansiering, Verktyg genomföra planeradeaktiviteter,genomföra 2018-års enligt tids-ochaktivitetsplan, beslutad avRegion Utfall/resultat genomfört/förväntas enligthurprojektägarna tabellenför nedanredogör Gotland/ansvarig strateg.Gotland/ansvarig (Science Gotland) Park Gotland. Innovationsmiljö september 2017. Förstudie avslutades i (Region Gotland). Samhällsbyggnadsprocess Digital 2018 Aktivitet/insats (DIG) Universitet). (Uppsala Digital Gotland Innovation
tillsamtliga delmål. gettsom genomförtshar resultat kopplat underhelaprojektet.pågå Aktiviteterna med denutvärderingen löpande somskall medverkat. Studiosfortsatt Capdev har har företagorganisationer Många och kapitalanskaffning, e-handelsseminarium. med olikafokus somtill exempel som olikanätverksträffar,föreläsningar under åretgenomförtett antalaktiviteter Projektet följerprojektplanenochhar - - - Projektet definierat har tredelmål: företag, akademinochoffentlig sektor. hela Gotlandgenomsamverkanmellan företagande ochinnovationsutveckling på att etableraenplattformfördigitalstött Det målet övergripande med projektet är somdigitaliseringen kräver. hårdvara extern utvärderareochdenmjuk- aktiviteter. avprojektstöd, Upphandling inledande tester samtliga inom 8 och upprättande avprojektorganisation Planeringsfas medrekrytering, samt ERUF RegionGotland. från Genomförandeprojekt medfinansiering mellan andra företagochaktörer. mellan andra digitalisering. skett Samtalenhar med och samtalkommitigångkring workshops har Genom att samlaföretag ochaktörertill workshops, enimajochoktober. samverkansprojekt ochgenomfört två ägtrum. stimulerat Projektethar aktiviteter ellerutföras somskapåbörjas alla projektperioden har ramenför Inom Internationalisering, talangattraktion Prototyputveckling. Öppen innovation. under året insatsen av utfall/resultat Direkt Page 149 of354 offentlig sektor. mellan företag, akademioch Gotland genomsamverkan innovationsutveckling på stött företagande och digitaltEtablerad plattformför samhällsbyggnadsprocess. effektiv därmed enmerrättssaker och flöde aktöreroch mellanolika ettmöjliggör öppetochenkelt samhällsbyggnadsprocess som En obruten digital samhällseffekter) (kortsiktiga mål utvecklingsområdet bidragtill Förväntat förvaltning. lokalt näringslivochoffentlig samverkan mellanakademi, kompetensutveckling sker i och digital innovation- kvalificerat kunskapsarbete, där innovationsmiljö Etablerad öppen lägesrapportering Saml 37 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland styrkeområde, enligt tillväxtprogrammet eller senarebeslutat strategi/handlingsplan. insatsen. Resultat tillrespektive somisintur skabidra måleninom utvecklings- och det utfall, ellerresultat, somstrategernas insatser/aktiviteter lett tillmålgruppenför hos strategansvarig sitt genomfört inom underåret.Liksom ansvarsområde enredogörelse av avkunskaps- ochsamverkansaktiviteterI nedanstående tabellförkärnan redogörs som 4.3.1 Aktiviteter/insatser resultat och under2018 sötvattentillgången säkrats genominnovativalösningar. utvecklats ochlett tillGotland, samtidigt minskadekoldioxidutsläpppå som tjänsteutveckling utvecklas. befintliga har resursersom Vidare vindkraft,biogasetcetera, lettenergiutmaningarna har till inomteknik-,och attnyainnovationer produkt- Näringslivsutvecklingen att miljödrivenochviljan möta klimat,och är miljö omfattning ochsäljsutanförGotland. förädlingsvärde ochiökad marknadsförs Det gotländskanäringslivet kännetecknas avattochtjänsterett gotländskavaror har högt och lockartillinnovationförnyelse, vilket bidragittill enstarktillväxtviljainäringslivet. i samhället. Det finnsett vältrimmatföretagsfrämjande system inspirerar sommöjliggör, alladepersonligaresursersomfinns entreprenörskap ochnyföretagande,tillvarapå ochtar gotländska företagledandedet tillnyanivåer.Gotlandär när gälleridéutveckling, Samarbeten mellannäringslivochoffentlig sektorävende är utvecklade ochlyfter det kommersielltgemensamma drivnasomsamarbeterörande intressenochutmaningar. att förområdetär samarbetetdetMålbilden inom gotländskastarkt, näringslivetär såväl 4.3 Företagsfrämjande nyindustrialisering& vilka inför delvis preciseras itillväxtprogrammet. med atttill bidra utvecklingen ochförattdesomvistår avGotland- hantera utmaningar ett är Länstransportplanen viktigt verktyg idetuppdraget regionala ochcentraliarbetet transportinfrastruktur. regional för ochgenomförandeavlänsplanen annatplanering bland pågår oftainfrastrukturåtgärder är tidsmässigt långaochomfattande.tillväxtprogrammet Utanför avkommunikations-och planeringochgenomförande Processerna för Slutsats och livsmedel. inte minstavcentral betydelse förutveckling avstyrkeområdenaochmat- besöksnäring kommunikationssystem ienlighet med målbildenitillväxtprogrammet.Dessa insatserär somskatillmertrafiksäkra,attraktiva åtgärder bidra ochtillgängliga genomföra och planera deitillväxtprogrammet,fokus årethar,för delarsomingår legatinsatserattUnder på för som verksamhetsansvarig,samverkanspartochpåverkare. planupprättare, exempelvis ochkan varierar vara genomförande avolikaåtgärder.RegionGotlandsroll verksamheterna ansvarför och har målen.olikaaktörer transportpolitiska Flera kopplat tilldetochde regionalautvecklingsprogrammet,nationella program andra kommunikationsområdet finnsdärutöveråtskilliga projekt,ochuppdrag arbetsområden anpassadeefterför välfungerandetrafiklösningar Gotlandsbehovochmål.Inom avde åtgärder,projektochinsatserI tillväxtprogrammetredovisas/ingårnågra sompågår Analys 4.2.2 Analys ochslutsatser av 2018 års arbete/aktiviteter Page 150 of354 lägesrapportering Saml 38 (65) ad Finansiering samverkan Kunskap, Kunskap Kunskap Verktyg
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland Science Gotland. Park verksamhetsbidrag tillALMIoch samtALMI beredningav avägardirektivför Upprättande av verksamhetsbidrag. Företagsamhet;Ung beredning 2018 Aktivitet/insats enskilda företag. till avbidrag Handläggning företagardagen. på Gotland Exportsamverkan verksamt.se, lanseringav webkommunikation på tremötenarrangerat koordinerat Gotland, Exportsamverkan Gotland/ansvarig strateg.Gotland/ansvarig planeradeaktiviteter,genomföra 2018-års enligt tids-och aktivitetsplan, beslutad avRegion Utfall/resultat genomfört/förväntas enligthurprojektägarna tabellenför nedanredogör som projektets aktiviteter till. skabidra idenförändring Gotland investerartillsammansmedfinansiärer projektägareochandra linje med viljeinriktningeninomföretagsfrämjandeochny-industrialisering.Region tabell. attbetrakta Projektfinansieringär someninvesteringligger ien förändring ettGotländska samhälletRegionGotland finansierar antalprojektenligt nedanstående Som endeliutvecklingen genomförandetavTillväxtprogrammet,ochför avdet företags utvecklingsprojekt ökat. har Tillgången tillenskilda finansieringför genomförts.erbjudande har Ett gemensamt webbaserat exportfrämjande systemet lämnats. har intermediärer idet företagsfrämjande Gotland somnyckelaktörer och Stöd/resurser tillAlmiochScience Park lämnats. nyföretagande gymnasiestudenter, bland har Gotland, somnyckelaktörer förattfrämja Stöd/resurser tillUngFöretagsamhet under året insatsen av utfall/resultat Direkt Page 151 of354 tjänster. och avvaror Ökad export innovationsindex. rankingiReglabs Förbättrad företagen. hos Ökad innovationskraft rikets. Ökad tillväxtvilja, iparitetmed 64år). företag per1000(16- invånare etableringsfrekvens medtio nya unga företagaresamt bibehållen Ökat nyföretagande ikategorin samhällseffekter) (kortsiktiga utvecklingsområdets mål bidragtill Förväntat export. innovationskraft ochökad tillväxtvilja, ökad tillökat nyföretagande, ökad Insatser förväntaspåsikt attleda lägesrapportering Saml 39 (65) ad projekt Finansiering, projekt Finansiering, projekt Finansiering, projekt Finansiering, Verktyg
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland (ALMI). tillprojektet VäxtkraftGotland ochkunskapsstödHandläggning 2018 Aktivitet/insats Network). Gotland (EnterpriceEuropean handelskammaren) samtEEN Gotlands näringsliv(Östsvenska tillprojektet Utveckling av ochkunskapsstödHandläggning affärsutveckling (Företagarna). tillprojektet Kompetens och ochkunskapsstödHandläggning utveckling (ALMI). tillprojektet Nyindustriell ochkunskapsstödHandläggning avseende deltagare antal ochekonomi. Projektetexportrelaterade frågor. ligger ifas exempelvisinom styrelsearbete och Deltagande företag fåttökadkunskap har aktivitetsplan. enligt projektbeslutets tids- och Projektet genomförtårets har aktiviteter företag. ökad samverkan/kunskaphosdeltagande med kärnvirke.Insatsen förväntasledatill utvecklingsprojekt företag för somarbetar projektetsEn av störreinsatserett är utvecklingsbehov. identifieradepå företags ochorganisationers baserat utbildningar/seminarier/workshops Projektet genomfört har ekonomi. ligger ifas avseende antaldeltagare och Projektet ochförsäljning. marknadsföring och effektivitetsstyrning samt treledarskap,lönsamhet- inom områden, Deltagande företagfåttökadkunskap har aktivitetsplan. enligt projektbeslutets tids-och Projektet genomförtårets har aktiviteter under året insatsen av utfall/resultat Direkt Page 152 of354 dedeltagande företagen. internationalisering ellertillväxt i Ökad omsättning, näringslivet. det ramenför gotländskainom innovationskraft, ökadexport tillväxtvilja, ökad tillökat nyföretagande, ökad vilket sinturde i förväntas leda företagsfrämjande systemet centrala aktöreridet Stärkt som projektägarna näringslivet. det ramenför gotländskainom innovationskraft, ökadexport tillväxtvilja, ökad tillökat nyföretagande, ökad vilket sinturde i förväntas leda företagsfrämjande systemet centrala aktöreridet Stärkt som projektägarna samhällseffekter) (kortsiktiga utvecklingsområdets mål bidragtill Förväntat näringslivet. det ramenför gotländskainom innovationskraft, ökadexport tillväxtvilja, ökad tillökat nyföretagande, ökad vilket sintur de i förväntas leda företagsfrämjande systemet centrala aktöreridet Stärkt som projektägarna näringslivet. det ramenför gotländskainom innovationskraft, ökadexport tillväxtvilja, ökad tillökat nyföretagande, ökad vilket sinturde i förväntas leda företagsfrämjande systemet centrala aktöreridet Stärkt som projektägarna lägesrapportering Saml 40 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland inom Hållbara Gotlandpresenterasnedanitabellbild: inom Hållbara Resultatet av2017/2018 beslut omföretagsstöd perinsatsområdeochgeografiskt område tillväxtföretag. och mat-livsmedelsindustrinäringen, liksomökadtillgång tillfinansieringför Finansieringsaktiviteterna enökadtillgångtillbesöksnäringen innebär finansieringinom i ochutanförGotland.Ochett stärkt gotländskt varumärke. avgotländska ochförsäljning produktertjänster förädlingsvärde, ökadmarknadsföring Ett effektmål attochanställtmerpersonalsamthögt är flerföretagexpanderat har blivithar effektivare ochhittatbådenationelltinternationellt. nyamarknader samt utanförGotland, attprodukter säljspåmarknader företaginomtillverkningsindustrin och medelstora företagendel somtar avdem.Resultatmålet att är nyaochutvecklade näringslivet. skaföretagsstöden Vidare stärkadenlångsiktiga konkurrenskraftenfördesmå förnyelsemedelstora tillhållbar ochutveckling företagochdärmedbidra idet gotländska Gotland. Syftet med deavsatta medlenatttillgången är öka tillsmåoch kapitalför enutökad pågår satsningsomettföretagsstöd. närvarande För resultat avHållbara det ramenför företagsfrämjandeInom systemet finnsävenmöjlighet attta delav 20% nyindustrialisering(5kronor) miljoner 40% matochlivs(10 miljonerkronor) 40% besök(10 miljonerkronor) * Totalt 25miljonerkronor Totalt nyindustrialisering och Företagsfrämjande Mat ochlivsmedel Besöksnäring Insatsområde* 8 039 335 1 595 535 1 968 800 4 475 000 Visby 11691 355 1 916 750 3 029 705 6 744 900 Övriga Gotland Page 153 of354 19730 690 3 512 285 4 998 505 11219 900 Beslutat 25000 000 5 000 000 10000 000 10000 000 Avsatt lägesrapportering Saml 41 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland Page 154 of354 lägesrapportering Saml 42 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland utvecklingsområdet begränsade. Sedanseptemberuppdraget är fullt bemannad. näringslivsstrateg utveckling, påenheten hållbar för för äråretsinsatserinomramen Som ett samt resultat rekrytering av förändringar avattåretpräglats avorganisatoriska tillväxtprogrammet ellersenare beslutat strategi/handlingsplan. respektivesom isinturskatillmåleninom bidra utvecklings- ochstyrkeområde, enligt resultat,som strategernasinsatser/aktiviteter lett insatsen. tillhosmålgruppen för Resultat strategansvarig underåret. genomförtinom Liksom en redogörelseavdet utfall, eller avkunskaps- ochsamverkansaktiviteterI nedanstående tabellförkärnan redogörs som 4.4.1 Aktiviteter/insatser resultat och under2018 förhållningssätt tillföretagande ochserföretagen som viktigaGotlandsutveckling. för tydliga beslut.Samtliga ett medarbetarehar gott bemötande ochett igrundenpositivt Gotland gerensnabb,smidigochrättssäkermed hanteringavärenden godrådgivning god förståelse förföretagensdesomarbetarmedföretag. villkorbland Myndigheternapå en stimulerande mixavsamarbeteochkonkurrens.Gotlandkännetecknas avenmed miljö näringslivet, företagemellande samtmellanbranscher.Mellan gotländskaföretagen råder samarbete, dialog,ömsesidig förståelse ochförtroendemellandet offentliga och ett förområdetär Målbilden tillåtandeochuppmuntrandeföretagsklimat sombygger på 4.4 Företagsklimat för tillexempel klimat/miljöenergi-ochjämställdhetsinsatser. tillväxtbedöms endetbehovavatt attuppnå merhållbar finnas riktamedelFör framöver inom företagsfrämjande. förstärkning medtill hänsyn fortsattförtydliga förutsättningarochprioriteringar finansiell regionala Behovutvecklad av kommunikationochdialogmedföratt nationellnivå ytterligare idetGotland ochaktörerna företagsfrämjandesystemet påsiktatt kankomma behövas. Slutsatskring strategernas arbeteatt är behovavenmerutvecklad dialogmellanRegion behov avatt avsättaresurseratt för utveckla lärandetisystemet. genom projekt-ochföretagsstöd. viktig En slutsats avdessa erfarenheterärattdet finns tidsmässigtRegion Gotlandsarbeteområdetär inom starkt fokuserat påfinansiering Slutsatser Tillväxtverket.erbjudanden somkommerfrån mednuvaranderesurser,inteinom området,ochhar möjlighet atttillvarataallade måste läggaspåatt söka/redovisaprojektmedel.begränsaderesurser RegionGotlandhar myndigheten endast arbetarmedprojektmedeldetta innebär att mycket tidochresurser Tillväxtverket underåretsatsat har mycket medel inomdet företagsfrämjandesystemet. Då företag för somvillexportera. till rådgivning/finansiering förbättrad företagsfrämjande systemet utökats.lett har Utökatsamarbeteochkunskapvarandra om etablerandet samarbetetidet avExportcenterGotlandhar mellanaktörerna konjunkturen Gotlandmattats på avenlig2018. Småföretagarbarometern Genom tack vareökadfinansieringisystemet Gotland.Dockhar genommedel viaHållbara 2018utbudetUnder har avaktiviteter inomdet företagsfrämjandesystemet väsentligt ökat Analys 4.3.2 Analys ochslutsatser av 2018 års arbete/aktiviteter Page 155 of354 lägesrapportering Saml 43 (65) ad samverkan Kunskap, samverkan Kunskap, samverkan Kunskap, samverkan Kunskap, Verktyg
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland bemötande. effektivitet, kvalitet och myndighetsutövare med fokuspå som om rollen genomförande avworkshopserie planeringoch för Ansvara 2018 Aktivitet/insats näringslivsfrukost två gånger/år. ochgenomförandeav Planering avdelningens strateger. görs isamverkanmed planeringochgenomförande där Tillväxtrådet träffasfyragånger, fyra tillfällen. företagsklimat genomfört är vid Referensgruppsmöten 23 enklare störstHandläggningstiderna, även för bygglovsärenden,denfaktorsom har är rankingen, somfrämstrelateras tillhandläggningstiderpåbygglov. långa RegionGotlandfortsattaför attEnligt 2017-18 har utmaningar taökai årsmätningar bostadsförsörjning). dialog ochsamverkanmed (jämföravsnittet förbättradbostadsmarknadens aktörer är arbete(exploatering isamverkan)startatsförvaltningsövergripande Exisam har upp.Målet ett tillförbättringsarbetet. inomramenför bidra Enexploateringsgrupp annat genomTillväxtrådet,utvecklats vilket bidragittillen ökad samsyntill ochvilja att Likasåharkontaktendialogen medförvaltningar. och näringslivets representanter, bland om bemötandeenligt tabellsamt ovan enutökadintern samverkanmellanberörda 2016-2020 Tillväxtprogrammet Gotland sedan enBlandannatworkshops har tidpåbörjats. företagsklimatInsatsplan för ärunderframtagandeochett antalaktiviteter baseradepå Analys 4.4.2 Analys ochslutsatser av 2018 års arbete/aktiviteter Består av representanter från teknikförvaltningen,samhällsbyggnadsförvaltningen regionstyrelseförvaltningen. samt av representanter Består 23
kommit. långt arbetet med Åretstillväxtkommun tillväxtmålen hur ochenuppdateringkring fåttDeltagarna har enökadkunskapom ökat. har företagsfrämjande organisationerna letttill ett störreansvarstagandeide offentliga aktörerochtjänstepersonersom Kunskapen ochutbytet mellannäringsliv, stärkts. har förvaltningarna Kommunikation ochsamsynmellan tjänstepersoner villkor. omföretagarnas och bidragittillökadförståelse hos synliggjortoch händelserhar problematiken åtgärdervidolikaärenden Samverkan kring håll. båda förutsättningar samt ett bättre bemötandeåt ömsesidig förståelseaktörersolika föralla förväntasledatillökad Workshopen avdelningen. grundavvakanserpå genomföras på kommer endast ett tillfälle att hinna Avsåg attmenför2018 hållasfyragånger/år, under året insatsen av utfall/resultat Direkt Page 156 of354 förbättras ytterligare. företagsklimatet såatt rankingen av Näringslivs mätningar öka iNKIsamt Svenskt Att RegionGotlandfortsatt att förbättras ytterligare. företagsklimatet såatt rankingen av Näringslivs mätningar att iNKI öka samtSvenskt samt attRegionGotlandfortsatt situation ochförutsättningar Ökad förståelse förföretagarens förbättras ytterligare. företagsklimatet såatt rankingen av Näringslivs mätningar att iNKI öka samtSvenskt samt attRegionGotlandfortsatt situation ochförutsättningar Ökad förståelse förföretagarens samhällseffekter) (kortsiktiga mål utvecklingsområdet bidragtill Förväntat förbättras ytterligare. företagsklimatet såatt rankingen av Näringslivs mätningar öka iNKIsamt Svenskt Att RegionGotlandfortsatt att lägesrapportering Saml 44 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland styrkeområde, enligt tillväxtprogrammeteller senarebeslutat strategi/handlingsplan. insatsen. Resultat till respektive somisinturskabidra måleninom utvecklings- och det utfall, ellerresultat, somstrategernas insatser/aktiviteter lett till målgruppenför hos strategansvarig sitt genomförtinom underåret.Liksom ansvarsområde enredogörelseav avkunskaps- ochsamverkansaktiviteterI nedanstående tabellförkärnan redogörs som 4.5.1 Aktiviteter/insatser ochresultat under2018 framtill2020.småhus perår Kötidenföratt fåenhyresrättkortas. medexploateringsplan byggnationavminst300 bostäderiflerfamiljslägenheter och attGotlandskerenligt förområdetär bostadsproduktionenpå beslutadMålbilden 4.5 Bostadsförsörjning för effektivaprocesser. ochnämndöverskridande förvaltnings- Behov ochförvaltningar. finnsocksåettmellan nämnder av utvecklingsarbete kringrutiner Framgent bedömsbehovfinnasavfortsatt utveckling ochkvalitetssäkring avarbetsformer förtydligas mot ochanpassas sattamål. workshops framgentattenligt kunnagenomföras plan.Strukturkommeratt ochinnehåll kommunikationsstrateg ovanbeskrivnamötenoch ärtillsattaför kommerplattformarna ochtjänsternanäringslivsstrateg organisation företagsklimatMed förändrad och ömsesidig förståelsebemötande. ochbra och internt. Nyckelordledarskap,dialogochkunskapshöjandeinsatserförökad är Fortsättningsvis denstorautmaningen är attytterligare samverkanbådeextern förbättra Slutsatser upphandlingsbarometer. småföretagarbarometerochVismas uppåt, somärnågot Företagarnas Näringslivs ranking ocksåanalyserats; mätningarhar Svenskt externaorganisationers Ettandra antal nedbrutnaisexområdenmedunderliggandeär bakgrundsfrågor. detmed olikamätparametrar, vill sägakommunensmyndighets- respektive serviceområden Sveriges KommunerochLandstings insiktsmätningarsomisigenfinmaskighet innehåller Deaktiviteter tillföljtsmedannat somkankopplas ovanståendemålhar upp bland runtrikssnittet.företagskontakter hållerenrelativtperiodenhamnar homogennivåsomför in viae-tjänsten och48procent avförhandsbeskeden.Övrigaverksamheter med kommernu och kortarehandläggningstider.Ungefär42procentavbygglovsansökningarna totaltillbättredärmed kortare handläggningstid.LikaExisambidra kvalitet såförväntas av debygglov nya e-tjänsternaför förväntasge effekt avfler iform komplettaoch ärenden mätningenavföretagsklimatet.påverkan på somgjortsgenom Deförbättringar lanseringen Page 157 of354 lägesrapportering Saml 45 (65) ad samverkan Kunskap, samverkan Kunskap, samverkan Kunskap, Verktyg
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland följs. förflyttas vidareiorganisationen ska processen hurärendena för vecka ochtillser att denbeslutade exploateringsgruppen engångper med Exisamsammanträder samverkan) fortsätter. Ienlighet (exploateringExisam i exploateringsgruppen och Arbetet med attutveckla ökad samsynkringexploatering. över förvaltningsgränserochen resulterathar iett ökatsamarbete genomfört ochutvärderat, vilket exploateringsprocessen är Ett arbetemed attutveckla tidigare iexploateringsprocessen. bostadsmarknadens aktörer medEtablera dialog 2018 Aktivitet/insats genomförd itävlingsform är En dubbel markanvisning utmaning sombehöverfå fortsatt fokusresurssättning är iprojekten. Slutsatsen att är arbetet fortsätter enligtochattkommer plan målendärmed uppnås. En Slutsatser exploateringsprocessen kommerattske. En fortsattinternatt utvärderingför ytterligare effektivisera ochtydliggöra enligtpå plan. aktörensomvanntävlingen.planeringsfas för Detta skersamrådmedregionenochlöper i nuövergått somgenomförts har enDen dubblamarkanvisningen under våren i uppfylla sittägardirektiv (400 lägenheter till2020). år skulle detta kunnavägauppför attABGotlandshem fortsatt är är mycket aktivaatt för bostadsrätter, vilket kankommaattpåverkakötiderna förhyresrätternegativt. Någotsom se entendensattdetmest hosmarknadsaktörerna somär intressantatt bygga är Bostadsproduktionen önserut på attfortsätta enligtkan beslutadMan exploateringsplan. Analys 4.5.2 Analys ochslutsatser av 2018 års arbete/aktiviteter bostäder pålandsbygden. givits har möjlighetEn aktör att skapanya och dennes ochintentioner. planer skede i tidigt regionen initiera att möjlighet får ett aktörerna i aktörerna påverka att möjlighet större fått har Gotland Region somgenomförts. markanvisningar enlighet med regionensintentioneride tilli processenbidragit att har det byggs i Resultaten avattnuliggertidigare dialogerna under året insatsen av utfall/resultat Direkt Page 158 of354 exploateringsfrågorna. kring transparent iansvar effektiv,regionen vara tydlig och förväntas processeninom slut Vid programperiodens slut. programperiodens vägatteller varapå uppfyllas vid uppfyllt vara samhällsgrupper bostadsbehovet föralla fortsätter förväntas somplanerat Om denetablerade dialogen samhällseffekter) (kortsiktiga utvecklingsområdets mål bidragtill Förväntat den dubbla markanvisningen. den dubblamarkanvisningen. även iVisbysomen effekt av Klintehamn ochHemse samt hyresbostäder i finnas litePå längresikt förväntasfler lägesrapportering Saml 46 (65) ad samverkan Kunskap, Verktyg samverkan Kunskap,
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland Stärkt attraktionskraft. lokal Tillväxtverketsinom program Attraktionskraft ochTillväxt Projektet Gotlands 2018 Aktivitet/insats Som ett resultat avdet 2.0 avslutades oktober2018. Projektet Landsbygdsutveckling strategi/handlingsplan. utvecklings- ochstyrkeområde, enligt tillväxtprogrammeteller senarebeslutat insatsen.till målgruppenför Resultat hos respektive somisinturskatillmåleninom bidra Liksomen redogörelseavdet utfall, eller resultat, somstrategernas insatser/aktiviteter lett strategeransvariga genomförtsittinomattraktionskraft inom ansvarsområde underåret. avkunskaps-ochsamverkansaktiviteterI nedanstående tabellförkärnan redogörs som 4.6.1 Aktiviteter/insatser under2018 sätt, inte minstdåpådengotländskalandsbygden. förutsättning att lokaltengagemang ochutvecklingskraft tasett tillvara på konkretochtydligt attoch nyaförutsättningar.För stärkautveckla Gotlandsattraktionskraften är liksom kapacitet att mötaförändringar ochförmåga genomständigomvandlingfortlöpande attochutvecklaförmågan upprätthålla attraktionskraft boende, för besökareochföretag Utvecklingsområdet innefattarolikaaktiviteter/insatser/uppdrag somskastärkadenregionala attraktionskraften överhelaön. Lokalautvecklingsinitiativarbetsmetoder aktörer. hosberörda tillatt bidrar stärka boende, besökarelagteffektiva ochföretaghar grunden för samverkansprocesser och analyserkring Gotland liggertillexternochinternkommunikation.Fördjupade grundför viktiga Gotlandsattraktionskraft, för samt ett där engemensamplatsvarumärket plattformför insatserochdiskussionerrelevantfaktorersomär aktörer där grundaspå kunskaprörande förutvecklingsområdetMålbilden arbetsformerochsamarbetsformermellanregionala är 4.6 Attraktionskraft attraktionskraft.html samhallsplanering/pilotkommuner-for- kapacitet/tillvaxtskapande- https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional- finnspå Mer information av enstrateg förlandsbygdsutveckling. Projektets resultat kommerframöveratt hanteras och möjlighet attetablera verksamhet. ochdriva sketthar utifrånattraktivitet förboende, besökare diskuterats förutsättningar. utifrånlokala Detta utvecklings- har föreningar ochdemokratifrågor Genom ett aktivt deltagandelokala från bild avnuläge,visionochprioriteradeinsatser. och Storsudret. Syftet att är skapaengemensam Östergarnslandet, Fårö, Hemseolika områden; enlokalutvecklingsplanhar tagitsförfyra fram Landsbygdsutvecklinginom 2.0. Iett pilotprojekt Projektet fokuseratlokalattraktionskraft har på har anställts.har En strateg förlandsbygdsutveckling medansvar året insatsen under av utfall/resultat Direkt Page 159 of354 attraktiv landsbygdåretom enlevandeGotland har och resultatFörväntat 2020 äratt av platsvarumärketGotland. om –somutgörencentral del –åretlandsbygd påGotland En levande ochattraktiv samhällseffekter) (kortsiktiga utvecklingsområdets mål bidragtill Förväntat lägesrapportering Saml 47 (65) ad samverkan Kunskap, Kunskap Kunskap
Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland Oskarshamn, OsloochSkåne. Oskarshamn, annatKalmar, bland gjortsmedplatsvarumärke har kunskapsinhämtning angående Benchmarking och Varumärkesarbete varumärke ochattraktionskraft. Nulägesanalys Gotlands Varumärkesarbete Varumärkesanalys 2018. klarapril Gotland ochvar UniversitetUppsala Campus Liljenfeldt avJohanna på gjord Gotland.Förstudienär av norra förutsättningar förutveckling avförstudieFramtagning om landsbygdsutveckling framöver. arbeta med RegionGotlandska för hur samt en attarbetafram modell resultatet avarbetet iprojektet att för tavidare ansvarar landsbygdsutveckling, som anställt en strateg medfokus på projektet RegionGotland har Varumärkesarbete Analys Varumärkesarbete 4.6.3 Analys ochslutsatser av 2018 års arbete/aktiviteter
design avkommande varumärkesplattform. kring best practiseoch eventuell modelinför role somBenchmarkingen använts viktig har input attraktivt.gör Gotland besöksnäring ochlivsmedelsnäringkringvadsom ökathosexternaaktörerinom Förståelsen har under produktion. varumärkesarbetandeaktörerplattform för attförutsättningarna för etableraengemensam medsyfte attEn ERUF-ansökan undersöka varumärket. positionsförflyttning motmålbildenför proaktivitet ochytterligare en analysför identifieratAnalysen har behovavsamverkan, intressenter ökat. kringsamverkanhar somdialogmed externa Såväl förankring aktörersroller. förutsättningar förolika hur det kanskegivit framöverhar underlagkring hur arbetet medvarumärketskett historiskt och Diskussion förtsmedlokalaintressenter har kring uppfattningen ansvarochorganisation. kring varumärke utvecklats ochomdenexterna ökathurGotlands Kunskapen har kring Gotlandsutveckling. förnorra en roll utvecklingsaktörer intresse somhar iochspelar Regionochövriga både för Gotland Gotland.Dentillnytta är möjligheter norra på och identifierade utvecklingsbehov och En förstudie genomförts.Denfångade har upp ochkommerattpåbörjats ges fortsatt prioritet. utvecklingsplanerför att genomföralokala har Fortsatt arbete medatt identifiera flerområden tagits fram. Östergarnslandet, StorsudretochHemse har lokalautvecklingsplanerFårö, Fyra förområdena; Page 160 of354
är är varumärkesarbete etablerat. är ettlevande ochaccepterat Kortsiktig samhällseffekt äratt utvecklingsstrategin.regionala input till arbetet meddennya målgruppsfokus förväntasge positionsförflyttning och kärnvärden, varumärkets grunder: avseendeprioriteringar förstrategiskaUnderlag av platsvarumärketGotland. om –somutgörencentral del –åretlandsbygd påGotland En levande ochattraktiv platsvarumärket Gotland. som utgörencentral delav proaktivitet. Ökad samverkanochenstörre kommunikation. externgrund för ochintern Gotland somskaliggatill platsvarumärketplattform för Etablerande avgemensam organisationer. Gotlands företag och varumärkesarbetet för kunskapkring fördjupad Ökad samverkanoch lägesrapportering Saml 48 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland aktörers förutsättningarstimulerasutvecklingen. ochsporra atttill blandannat bidra olikaaktörersstyrkorkannyttjassamverkan är samt attolika samverkan ochfinansiering.Målsättningenmed attetableraför enplattformocharena verktyg somfinnstillförfoganderegionaltutvecklingsansvarig aktör;kunskap, RegionGotlandenviktiggenom har roll de medinformation.Här i mindregrad ren Exempelvis genomattgradarbetamedkommunikation,dialogochsamverkan ihögre varumärkesarbetet behöverhittanyasätt att kommuniceramed olikamålgrupper. slutsatsEn annan avåretsarbeteattutvecklingsaktörer är regionala sombär attannat för fåyngremänniskor viljaflytta tillGotland.. Kompetensförsörjning, exempelvis, beroendeavenattraktionskraft är starkregional bland utvecklings- ochstyrkeområden understödjsavett proaktivtvarumärkesarbete. värden atthämtahemförGotlandgenomtillväxtprogrammets arbetetramenför inom medvetandegörande ochavatt arbetaproaktivtmeddet gotländska varumärketfinnsstora En viktig slutsats avarbetetunderatt åretär det genomstärkt samverkan, Slutsatser kunskaper,kommer tillkompetensförsörjningenGotland. attkunnabidra på stärka det gotländskanäringslivet. Liksom attleda tillatt fleraktörer,genomdjupare förväntasarbetettillmålomattstora aktörer bidra tillväxtprogrammetsövergripande Genom attverktyg tillhandahålla somunderlättarvarumärkesarbetet försåvälsmåsom attraktionskraft skakunnaske. plattform sombehöveretablerasföratt ettarbetssätt förändrat med varumärkeoch kommunicerats. Arbetet med förstudien avserattundersökadesign ochmetodden för varitdefrämstfåtal störremenföretagvarsbilder dominerande ochorganisationer aktörer(småföretagare).till enmängdmindreochspridda Hittillsett attGotlandhar förstudien skamöta,äratthitta ett nytt sätt att arbetamedattraktionskraft, somtarhänsyn september 2019. Desomidentifierats, särskildautmaningar ochsomarbetet med resulteraförmodas iattochskickas enstörregenomförandeansökan till Tillväxtverket i varumärkesarbetet. Enbeviljadförstudie skagenomförasjanuari-september2019 och avserAnsökan ennymetodsamverkanrunt medenellerförregional plattform arena underutarbetandeEn förstudieansökanär ochskickas tillTillväxtverket inovember. arbetet sett med ochansvarsfördelningen varumärket organiserats hur ut mellan olika Ytterligare hur enviktig aspekt medattlärdomar som analysenförväntasbidra är dra arbetet med en nyregionalutvecklingsstrategi. Gotland ur ett varumärkesperspektiv blirenviktig parameter att beaktaidet kommande positionsförflyttning somskett. Vadresultatet sägeromGotlands utveckling ochsynen på uppfattardet målgrupperna gotländskahur varumärket idagochvilken Regionvaltstrategin Gotlandvarför att genomföraenanalysförattpå för fåsvar av visionochstrategiskavarumärket ärenviktig mål.Vidareär del avdenövergripande enUppfattningen omvarumärketär viktig temperaturmätare avseende status avuppfyllnad med varumärket underdessa tioår. utvecklingsstrategi detta ochinför görshösten 2018 envarumärkesanalys avvadsomhänt Gotland 2025 under2007-2008. 2019 Under startararbetet medatt taframennyregional Gotlands varumärkesplattformutvecklades medframtagandet isamband avVision Varumärkesanalys Page 161 of354 lägesrapportering Saml 49 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland viktig rolliarbetetframåt. arbetet bildatsipilotområdena.Landsbygdsstrategen idebygderådsomhar lokala fåren Beredskap måsteatt finnas bådemötanyainitiativlokalutveckling för somföratt stödja påmöjligheten pekar attettSLU:s rapport bilda eller regionaltlandsbygdsråd liknande. infrastrukturella regionensfungeratför frågor. pilotprojekten har exploateringsgrupp bra initiativ. Dettill behöverfinnasentydligin RegionGotland.Inom landningsbana beredskap påsåvälförvaltningsnivåsomidet politiskasystemet atthanteradessa kunna engagemang det ochförutsättningarför lokalaarbetet. Samtidigt måste det finnasen nivå idefinitionavsåvälgeografiskasomutvecklingsområden område framåt.Detta skapar nivå.Detatt lokalochregional äravgörande utgåsamverkan mellanparterpå från Landsbygdsutveckling 2.0visatpådemöjligheter har somfinnsattutvecklingsfrågor driva i Slutsatser interna arbeteochpolitikens betydelse. Gotland haftmöjligheter attalladelar;delokalakrafternasinsatser,regionens analysera Genom medverkanavutredningsresurser Sveriges från Lantbruksuniversitet Region har ett tydligt fokusframtagandeavlokalautvecklingsplaner. på Utvecklingsarbetet byggt har entydlig utvecklingsarbetet metodförhur skabedrivasmed utvecklingsplan. möjligtkomma till skott medgenomförandet avdeinsatser somtagits framienlokal Samtidigt visarprojektetatt pådenstoraotålighetsomfinnslokalnivå såsnabbt utifrån attraktivitet förboende,besökare ochmöjlighetatt etableraochdrivaverksamhet. utvecklings- diskuterats ochdemokratifrågor utifrånlokalaförutsättningar.Dettaskett har Landsbygdsutveckling 2.0. Genomett aktivthar föreningar deltagandelokala från Projektet under2018 har fokuserat pågenomförandetavpilotprojektet attraktionskraft Analys lokal Stärkt samtal mednyckelaktörer. lokala bild avGotland,bådefastlandetsamt ochgotlänningar, enserie kvalitativa mötenoch förattDeanalysmetoder enmarknadsundersökning fåveta somanvändsär allmänhetens utveckling framåtskapas. en ökadedettaförutsättningarför positiv aktörer. Utifrån kunskaperom hållbara kan Slutsatser utvecklingsplanerna. fattat beslutom stöd tillgenomförandet avdelarde insatsersomföreslogs idelokala utvecklingsplaner ochstödtill somvilltaframnya.Regionstyrelsen områden också har rekryteras attvidareprojektets för driva resultat till lokala genomförande avframtagna projekttidendenpolitiskaUnder har diskussionen lett till atten landsbygdsstrateg nulägefrån tillframtidsbild. att förattnulägesanalys, insatsplanför gå område tafram och enprioriterad mål/vision tagitenomatt intressenterhar framarbetsmetodsamla somhandlar kringett gemensamt 181031)genomfördes delprojektet ”Landsbygdsutveckling 2.0”. Landsbygdsutveckling 2.0 projektet ramenför Inom ”GotlandAttraktionskraft ochtillväxt” (projektperiod151101- Analys Landsbygdsutveckling Page 162 of354 lägesrapportering Saml 50 (65) ad Kompetensförsörjning Kommunikationer Besöksnäring Mat ochlivsmedel nyindustrialisering Företagsfrämjande & förGotland tillväxtprogram Insatsområde Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland till följeforskning(1,5kronor). miljoner förgenomförandet avuppdraget(3,2samt Region Gotlandsorganisation miljonerkronor) medelUtöver insatsernainomdefemhar avsattsav insatsområdena förförstärkning seBilaga4.projektens programlogik finansieringseBilaga3.övergripande För Projektmedel drygt 70,3ochföretagsstöden miljoner 25översikt miljoner.För över enligt kolumntreutgörs avförstudier, genomförandeprojektochföretagsstöd. presenterar enöversikt avhurmedlende fördelatsinom fem insatsområdena.Insatserna medlen iprojektinsatser uppbands genombeslut tidigt under2018. Tabellennedan inledningenav2018Under gick heltien programmet in genomförandefasefter att desista 5. Status, Hållbara Gotland samarbete idet fortsattautvecklingsarbetet. förutvecklings- ramen ochrollerinom tillväxtpolitikenaktörers ansvar samtbehovav stärka utvecklingenGotland.Måletinnefattar ävenett pånorra tydliggörande avolika och RegionGotlandsomregionaltutvecklingsansvarig att, aktörför direkt eller indirekt, och förslagtillinsatserutvecklingsaktörer somkaninitierasisamverkanmellanregionala Gotlandsutveckling.intresse norra iochspelarenrollför Studien gerrekommendationer Gotland. Denärtillnyttaochövrigautvecklingsaktörer bådeförRegionGotland somhar Förstudien fångadeuppochidentifierade utvecklingsbehov ochmöjligheterpånorra Slutsatser industrialisering, samtlivsmedel. besöksnäring mat-och utvecklingfokuserar påatttillvarataförutsättningarnaför ny- ramenför inom tillväxtpolitiken samtbehovavsamarbeten idet fortsattautvecklingsarbetet. Förstudien förutvecklings- inomramen attochroller andra tydliggöraolikaaktörersansvar utvecklingsaktörer ochRegionGotlandförattstärkautvecklingGotland.Det norra på rekommendationer ochförslagtillinsatser somkaninitierasisamverkanmellanregionala Gotland. norra som finnspå Gotland En studiegenomförts har medsyfte att Norra Analys Utveckling arbetetmodell förhur med landsbygdsutveckling bedrivasiframtiden. kan Regionstyrelsen gett har tillregionstyrelseförvaltningen iuppdrag att taframen attraktionskraften överhelaön.Landsbygdsstrategen encentraliatt har roll stötta dessa. attutvecklingsinitiativI Tillväxtprogrammetframhålls lokala tillatt bidrar stärka Kompetensförsörjning Digitalisering Besök ochkultur maritima näringar Livsmedel och utveckling Nyindustriell Gotland Insatsområde HB- Studien hadetvåövergripandemål.Det förstaatt ge insatser Antal fånga upp ochkartläggaeventuellafånga upp utvecklingsbehov Page 163 of354 3 3 9 5 4 kronor Gotland Hållbara Totalt 14 183 700 25 959970 20 499408 25 988350 8 719 872 kronor medfinansiering Inkl. 14 183 700 34 799624 23 710586 28 988350 9 453 700 fördelning Procentuell lägesrapportering 14% 26% 20% 26% 9% Saml 51 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland ij i ilätree fagr v t flad mti fns e fr la nasmåe i insatsområden alla för med finns matris tillväxtprogrammet. följande att av framgår tillväxtarbetet i miljö och klimat/energi och jämställdhet gäller vad hållbarhetsaspekter integrera att Ambitionen 6 Jämställdhet, klimat/energi miljöintegrering och genomförande avprogrammet. utvärderingen/följeforskningen att somKontigoABgenomför för säkraett effektivt Det åliggerävenRegionatt Gotland löpandetadelav den löpande samverkan ochdialogmedTillväxtverket. Detta enligt görs särskildbeslutad arbetsordning. vidaregenomstrategerRegion Gotlandansvarar förprojektmötenocherfarenhetsträffar i påRegionGotland. projektsamordnare ansvarar strateg prognoser påRegionGotland.För dialog medprojektägarenvidbehovavkompletteringar enligt synpunkteransvarig från omutbetalningTillväxtverket.av ansökan görshos Tillväxtverket kompletterar ochför följer budget. LägesrapporterskahanterasavRegionGotlandsstrategergranskning innan fördenekonomiska granskningen,ochskabiståiattansvarar säkerställaatt projekten säkerställer attprojekten följertids-ochaktivitetsplan enligt projektbeslut. Tillväxtverket avprojektensoch förhanteringen lägesrapporteringar, Regionlärande. Gotlandansvarar utveckling följslöpandeochresultaten projektens av tasförrapportering tillvara respektiveGenomförandet avprogrammetbestårprojektgenomförandedär projekts 5.1 Fortsatt genomförande strukturer genomprojektinsatser. ävendesomfinnsiattdelrapportering utmaningar skapalångsiktigaochsjälvbärande avslutats.programmet DettaKontigo ärRegionGotlandsroll. ABlyfter isin strategier resultatenlängresikt förhur kansäkraspå ävenefter avprogrammet att det är dock inominsatsområdena viktigtinnovationsmiljöer attdet också finnslångsiktiga attlångsiktigainom insatsområdet.För säkra resultat, etablerandeochfortlevnadav strukturer somredanfinnssamtkapaciteten de hos aktuellautvecklingsaktörerna regionala Detberoendepåvilkabefintliga mellandeolikainsatsområdena. varierar miljöer varierar attochetablera förivilkenomfattninghar främja sådana Förutsättningarna programmet längre siktsamtligaiuppdraget. enetableringinom insatsområden avinnovationsmiljöer programmetgenomförsinsatserattenutveckling ramenför främja Inom ochpå av- samverkan mellannäringsliv,offentligaochforskningsaktörer. aktörerochutbildnings- insatser genomförsisyfte att skapaförutsättningarförlångsiktig näringslivsutveckling och 2018. avjanuari beskriver dettaEttflertal somlämnadesibörjan idendelrapportering regeringsuppdraget. Gotland, KontigoAB,som bedriverföljeforskningavHållbara sigprojektverksamheteninsatsområden förhåller till ihöggrad deinsatser sombeskrivsi medanföretagsstödeneninnovationsförmåga, merdirekteffekt. har flera Inom förutsättningar att långsiktigt ochindirekt stärkagotländskaföretagsoch konkurrenskraft- uppdraget(semotsvarar Bilaga5)ochatt de insatsersomgenomförsiprojektengoda har Region GotlandochTillväxtverkets gemensammaatt bedömningär projektenväl blir ennaturlig delblir avall Att hållbarhetsarbetet Utmaningar Totalt Metodutveckling beslutsstöd. för kunskapsnivå. Utbildningsinsatser förhöjd Insatsområden 24 Page 164 of354 95 351300 111 135 960 Höjda kunskapsnivåer. Höjda Mål lägesrapportering 95% Saml 52 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland regionala tillväxtarbetet regionala genomföra, har intefunnitsgenomföra, har utrymme ochresurser att för genomföra. ochdeaktiviteterhandlingsplan somregionstyrelseförvaltningen måste åtasig att 2017-2018 genomförts. har De flesta åtgärderilistannedan2018kompletterade års och miljöperspektivenGotlandför fårgenomslagide projektsombeviljasinomHållbara genomförts. Inteheller arbetet medatt gemensamt med Tillväxtverket bevakaatt klimat- styrkeområden somutarbetasenligt ejhar Tillväxtprogrammetsgenomförandeplan, utveckla klimat-ochmiljöperspektiven ideutvecklings- insatsplanerför och Deslutsatser att somkandrasavåretsarbeteärattåtgärdernai2017handlingsplan, års Slutsatser inom tillväxtprogrammetsinsatsområden.” kommande år,lämpligentillsammansmedinsatser somstödjerett beslutsfattande hållbart särskildainsatserifokus.några kopplattillochklimat miljö itillväxtarbetet fårutvecklas för under 2018planen ochiaugusti antogRegionstyrelsen ett kompletteratmed då program, ochpågåendeinsatser.togsmöjligheten program Därför attbild avplaner, komplettera komsomettutanhandlingsplan uppdrag budget/resurser ochkundege bara enöversiktlig godkändesRegionstyrelsen av idecember 2017 ochsändesintillTillväxtverket. Denna integrera ochstärkaklimat-miljöperspektiven idet regionalatillväxtarbetet och I enlighet med villkorsbrevet2017 för utarbetadesatt RegionGotlandshandlingsplan det i oftast inte specificerade aspekten ur miljömässighållbarhet. miljöperspektiven är ochnäringslivsfrämjande,mendemålbilderna kompetensförsörjning, bostadsförsörjning och attraktionskraft, ocksåmålbilderför kommunikationer, Tillväxtprogrammet har klimat- integrera nyaperspektiv i ett pågåendearbete enligt tillväxtstrategins programplan. stärka och och miljöperspektiven itillväxtarbetet inteplats. ännu på Detsvårtatt är iefterhand metodik ovanär ochsystematikTrots portalparagrafen attför integreraochstärkaklimat- integrera att för Analys Handlingsplan ation Kommunik under 2018 Aktivitet affärsmässiga beslut. utveckling ochalla pilotprojektet. ljuset av Gotland” i om ”Cirkulära beta vision exempel/Utar Kartlägg goda aktiviteten genomföra för att som behövs delprocess Ev. erfarenhetsutbyte. kunskaps-och foraför Etablering avolika har rättkänsla. har själva gotlänningarna Gotland. Vitalt att Internt Region nyckelaktör Målgrupp, Page 165 of354 2018. Dec l /kvarta Datum Klart. företag ochnyetableringar. befintligaökar. Bådeinom miljödriventillväxtMängden figur 1) 6.3.(C enligtrubrik effektmål samhällseffekt, Förväntad tillväxt. riktning motenmerhållbar Kontinuerlig förflyttningi beslutsfattande. stödjer ett hållbart Etablerat beslutsstöd som lägesrapportering Saml 53 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland lokal och regional nivå, CEMR. lokal ochregional ansluta sig tillden jämställdhet på europeiska deklarationenför mellankvinnoroch män lika villkor. Därutöverbeslutadekönen skagöraspå kommunstyrelsen idecember 2015 att verksamhet könen,vilket pålikavillkorför medförattavresurser fördelningen mellan detstyrsystemet.konkretiseras ramenför ordinarie inom beslutades Vidare att skapa tillväxt arbeta medatt uppfyllade jämställdhetspolitiska målen, ochatt dessa,såärrelevant, när regional av regionstyrelsen ijuni2016. attRegionaktivt innebär Gotland Handlingsplanen ska jämställd tillväxtGotland2016-2018 förjämställdregional på antogsRegion Gotlandshandlingsplan för Analys Handlingsplan bli ett pilotområdeför energisystem. smartochförnybart synkronisera tillväxtarbetet med regeringsuppdraget till Energimyndigheten att Gotlandska utvecklingsstrategiregional såatt miljö,energi-ochklimatgenomslag får samtatt möjligheterDäremot finnsfortfarandealla attgenomföraprocessen medatt taframenny Gotland Team Pilot Center Symbiosis Gotland m insatsprogra internt Skapa trateg” Näringslivss Checklista - gen seförvaltnin Regionstyrel Kick off ning. energiomställ Gotlands kring frågorna kan driva som grupp skapandet av Understöd medel. externa sökande av Understöd mark. och tilldela Identifiera ng. implementeri et effektiv för ntersektionalit jämställdhet/i insatser med Synkronisera mm. målområden proaktivt mot jobba i ansökningar, klimat & miljö er. Integrera arbetsprocess befintliga Analys av exempel) region (goda annan från inspiration Boka in Center. Gotland Symbiosis Tillväxt Gotland, Länsstyrelsen, Energimyndigheten, utanför Gotland Näringslivet och på ningen. regionstyrelseförvalt inom Ansvariga insatsområde respektiveinom Näringslivsstrateg Gotland Internt Region Page 166 of354 2018 Dec 2018 ber Decem r 2019 Oktobe 2018 Dec 2018 Okt frågorna i dagligaarbetet. frågorna tydligareSkapa att mandat driva aktivitet inomRegionGotland. Ökad medvetenhet ochpro- projektägare mfl. bidragstagande företag, klimat/miljö-perspektiv gentemot Tydligare implementering av i dagligaarbetet. frågorna tydligareSkapa att mandat driva aktivitet inomRegionGotland. Ökad medvetenhet ochpro- företag ochnyetableringar. befintligaökar. Bådeinom miljödriventillväxtMängden lägesrapportering Saml 54 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland därmed förstärkthandläggarkompetensen, delaravverksamheten involverats. ochalla har underutveckling,arbetsrutiner är kunskapenjämställdhetsintegrering om ökat och har tillväxt-ochutvecklingsarbetet,regionala ochfåjämliktillgångtill tillväxtresurser. Nya sammaförutsättningarattnämligen attoch mänskaha nåinflytande idet kvinnor detnå målet jämställdhet övergripande för idettillväxt-ochutvecklingsarbetet, regionala attDen övergripandebedömningenär projektgenomförandet skapatförutsättningaratt för av 11 avtotalt 15projekt. erbjuditsProjekten har särskildcoachingavseende jämställdhet, vilket under2018 påbörjats jämställdhetsperspektivet harintegreratsmed stödavprojektet regionaltillväxt. Jämställd Gotlandfinnsett antal störreprojektdär programmetHållbara Inom och yrkesvägledare ocharbetsvägledare. produktionenav ickearbetsverktyg normerande inom RegionGotland,påbörjat studie- för Projektet äveninitierat, har ochisamverkanmedutbildnings- ocharbetslivsförvaltningen säkerställt att slutdokumentet ett har jämställdhetsperspektiv. Projektet bistått har utredningen "Ettlångsiktigt serviceutbud hållbart 2019-2030" och bedöms kunnaslutförasunder 2019. jämställdhetssäkra helaprocessen. Externtkonsultstödanlitatsdennainsats, har för som projektmedel ochföretagsstöd, samtfördelningenavmedel, ärunderutveckling isyfte att ochberedningenBedömningsgrunderna, handläggningen tillbeslut avseende om ansökan konkreta exempel på,vadjämställdhetsintegreringlämnats. ärhar dess betydelse ökadtillväxtochenpositivutveckling. för regional om,och Information lämnatsomvadjämställdregionaltillväxtär,och frukostmöten därinformation anordnats perspektiv,för horisontella projektbedömningarochföretagsstöd. Därutöverhar jämställdhetsintegrering, annatavseende bland analys,metodik, kommunikation,metoder Ett genomförtstemat flertalworkshopsochfortbildningsinsatserhar på jämställdhet och jämställdhetsperspektivet somutgångspunkt. och katalysator.olikastrategiskautvecklats Dialogochsamverkanmellan har områden med jämställdhetsperspektivet har ökat,ochhär politikområden har fungerat somenhävstång Samverkan mellantjänstepersonerolikastrategiska verksammainom och områden och yrkesvägledare medflera. utvecklingsaktörerregionala iregionen,tillexempel kommunikatörer,strateger ochstudie- påtagligt ökat.Detandra gällersåvälhosmedarbetareinomRegionGotlandsom analyser urett jämställdhets- ochintersektionellt perspektivunderprojektperioden har Intresset ochefterfrågan för, av,välfungerandeanalysmetoder ochbeprövade stöd för utvecklingsstrategi ochinsatsplaner. handlings- (RUS),liksom andra kommer att utgöra,enintegrerad delivårtarbetemed att taframennyregional Region Gotlandsarbete medregionaltillväxt-ochutveckling. utgjort, Detdärför och har involverade. Jämställdhetsperspektivet integreradochnaturligdel enprioriterad, i skavara sätt lokal,regional,nationellochinternationellnivå,påolika övertid,aktörer på är ett ochgränsöverskridandedär stort mångagångerkomplexa antal är tillväxtfrågorna utveckla deresurserDeregionalautvecklings- somfinnsiregionendagochmorgon. och Arbetet medutvecklingregional igrundenomattoch ochtillväxtsamla,formera handlar Page 167 of354 lägesrapportering Saml 55 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland som ett verktyg förvarjestrategochutvärderasitt attföljaupp planera, arbete. projekthandläggarprocessens samtsystematiseringsarbetet med attinsatsplaner använda arbetetarbetssätt. kannämnas medattFramförallt kvalitetssäkra resurseffektiva och funktionellaverktygtill ett somunderlättarvardagenochbidrar hållbart redskapenettförfina är pågåendeförbättringsarbete medsyfte att finnaoptimala, dessa underåretmetodmässigt har ochomprövats.Tester prövats att för utvärderaoch tillväxtprogrammet strukturer ochverktyg somsystematiserar stödjer och arbetet.av Flera genomförtsunder kräverdet året.Övergripande komplexaarbetet medgenomförandet av Internaprocesserförettgenomför somdelavprogramgenomförandet. effektivt arbete har genomförande, uppföljning,resultatredovisningavinsatser ochlärande somavdelning perspektiv kräverdettasystematik uppdrag samt strategiskt styrningochledningför dettaförfogande för kansummerassamverkanett ikunskap, ochfinansiering.Ur internt till utvecklingsaktörer regionala ochderasinsatser. Deverktyg till avdelningenhar sitt att tillstordel ledaochsamordna om samverka,irelation samtomattmöjliggörare vara ettUr externtperspektivuppdragetsomregionaltutvecklingsansvarig handlar aktör(RUA) 6.1 Internt kvalitetsarbete ochhållbarhet del avdet regionalautvecklings- ochtillväxtarbetet. ettgod grundför systematiskt hållbart ochlångsiktigt jämställdhetsarbete somen naturlig utvecklingsstrategin. Deinsatser ochaktiviteter somgenomförtsprojektetlagt inom har en kvalitativt arbetet säkra med attjämställdhetsintegrera denkommanderegionala vidavdelningenutveckling,medarbetarna förregional vilket gerenföratt godgrund tjänstepersoner prioriteradesektorsområden.Analyskapaciteten inom stärkts har hos jämställdhetsintegrering ochintersektionalitet ökathossåvälpolitikersom har Deslutsatser somkandrasavåretsarbeteärattkunskap omjämställdhet, Slutsatser Genusfotografen samtkonsultföretagen KontigoABochJämställdhetsexperterna. myndigheter medUniversitet verksamhetGotland,Uppsala Campus på annatLänsstyrelsenGotland, delsbland iGotlandslän,övriga medföreträdarefrån samverkanskettI projektgenomförandethar dels med tjänstepersonerinomRegion strategnivå merprecist är att utgöraett stödföratt: på avavdelningensMålenmedinsatsplanerna resultatrapportering ochlärande uppdrag. genomförande avtillväxtprogrammet,samt attmöjliggöra effektiv uppföljning, Det målet övergripande med attarbetamed ärattsäkraett insatsplaner kvalitativt tillväxtprogrammets olikautvecklings- ochstyrkeområden. Arbetet skastärkasamverkanochlärande,samttydliggöra synergiermellaninsatser inom synliggöra avdelningens strategiskasamt uppdrag insatser ochaktiviteter det inom arbetet. i relationuppsattamålenligt tillväxtprogrammet.Syftet innefattar ävenatt tydliggöraoch tydligare tillvaratagandeavexplicita resultat iformavprestationer ochkortsiktiga effekter – att ochföljauppdetregionalautvecklingsarbetet, leda,samordna samtatt åstadkommaett Syftet med attmedärsystematisera arbeta insatsplaner avdelningens strategiska uppdrag kommande årsaktiviteter samtförattpåett systematiserat sätt följauppresultat ochutfall. åretUnder startadearbetet medsomett attinsatsplaner använda verktyg förstrateger att planera Insatsplaner alla), (ominte iarbetet ange vilkaavmålen prioriterade underprogramperioden somär precisera målenförutvecklings-/styrkeområdet enligt tillväxtprogrammet,samt Page 168 of354 lägesrapportering Saml 56 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland utvecklingsarbetet. effekt iformaventydlig ochlättillgänglig styrningsmodell fördet regionala attgöras för searbetetinsatsplanersomett om medannat bland verktyg givit förväntad systematiken optimerad.Framgentkommerenstörreutvärderingatt medinsatsplanerär 2018utvecklingsarbete års geratt vidhanden utvecklingsarbete återstår tillsatt fokusåret har legat påsystematiskt arbeteochpåsikt gällerdet atthitta balansen.Analysav Det enavvägningkringtyngdpunkten är mellansystematiskt ochoperativt arbete.Under 24 Projekthandläggarforum samverkan ochfinansiering. resurssättning vadgällerde verktyg somföljermed ansvaret, det villsäga kunskap, somregionaltutvecklingsansvarig tilloptimal roll högregradbidra aktörochiän respektive områden.Dettaiett förväntas längreperspektiv understödjaRegionGotlands strateger tidatt skakunnafrigöra för arbetamerframåtsyftande ochexterntsina inom skapa ett projektkontormedfokus ochspetskompetens att handläggning.Vinstenär inom ochpåsikt, handläggaruppgifternagenomförs liksomhur gjortsideflestaregioner, andra En slutsats somidentifierats att utanföruppdragetär framgent seav överorganisationen samthandläggarprocessen att arbetet meduppföljning systematiseras. projekthanteringen, att säkraattnyanställdasnabbtintroducerasochfårförståelse för mellangränssnitt,atti förtydliga rollerochansvar säkraattgörlika interna alla attoch för skapastörrenöjdhethosdemsomomprojektmedel, ansöker att fortsätta dessaSammantaget omstörrekundfokusattkvaliteten handlar för förbättra iprojekten för fortsattfokus påattytterligare ocheffektivisera förbättra processenäridentifierade. arbetsgången. Arbetemed implementering avuppdragetutifråndess syfte Slutsatser pågår. kartlagts ochvisualiserats genomenprocesskartaatt för optimeraförståelsen för drivande medrespektive utveckling. områdesövergripande har Projekthandläggarprocessen Deper person. flestastrateger handläggareär somdärmedocksåarbetarproaktivtoch mellantvåhuvudsakligen har ochåttaprojekt utifrånspecialistområde ochhandläggarna Det finnscirka40anslaget pågåendeprojektinom för1:1-medel. Projektenfördelas processen. identifiering samtatt avförbättringsområden skapaett system av uppföljning för tydligt processägarskap,enkartlagdprocess, tydligaochmandathosberörda, roller genom intervjuer ochutgåttatt faktorerna skapaett från tydligt målmedprocessen, ett funktioner hadeolikasynsätt hurprocessenska på seut. Arbetetmedskett uppdragethar projekt.Tidigare gjortsatt arbetehar för kartläggaprocessersomgavatt vidhanden olika projekthandläggarprocessen med syfteatt säkraeneffektiv processochatt implementeraförverksamhetens denna 2018Under gjordesett kvalitetssäkringsarbete avarbetsgångenprojekt vidhandläggning Kvalitetssäkring Beroende av strategens professionella bedömningar samt av andrapolitiskamera. professionellabedömningar avprioriteringar,regeringsuppdrag,villkorsbrevmed samt av strategens Beroende indikatorer/målvärden för uppföljning avmålen. föruppföljning indikatorer/målvärden sätta prestationsmålochutfallsmålplaneradeaktiviteter/insatser, för samt /styrkeområdet atttillmålenförutvecklings- för bidra av attunderprogramperioden, genomföra ochpresenteravilkaplanera insatser/aktiviteter somstrategen genomför/serbehov 24 , och Page 169 of354 lägesrapportering Saml 57 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland ansvar för programmets genomförandeprocess. förprogrammets ansvar strateglinjechef med förstrategerochprogramansvarig tvärsgående ochhandläggare ochtydlighet samordning intekrav på kringmandatochansvar, minstmellanansvarig det tillväxtarbetet regionala skerbådeilinjenochgenomtvärsprocesser, vilket ställerstora somfortsattområde behöver fokusärdet kontinuerligautvecklingsarbetet avgränssnitt då utfall ochresultat samtlandaikortsiktiga ochlångsiktiga samhällseffekter. Ett viktigt kring kedjaniflödetenskilda där aktiviteter skakunnakopplastill genomprogramlogiken överblickoch perspektiv samtattkollektiv skapaenbasför internkompetens,annat bland för attsäkrakvalitet iprocesserna meddettillväxtarbetet. regionala Syfte vidareatt är skapa nationell ochinternationellnivå,samtarbetefrågor behovavfördjupat kringöverordnade bådelokal, synergierpå Mötena fångarupp mellaninsatsområden,samordning lärande. samordning,kunskapsutbyteav tillväxtprogrammetvadgällerövergripande ochömsesidigt somsyfte har Programmötena attskapaenplattformfördet gemensamma genomförandet Programmöten strateger/handläggare identifieratrespektive inom ansvarsområde. ikombination meddeavaktiviteterportfölj behoviform ochinsatsersom en läggsför finansieringsstrategipåexisterandeför projektenhålls.Här grunderna baserad utbetalningsprognoser förattsäkrabudgetplaneringen denövergripande ochtidplanen tillväxtprogrammets insatsområde,inklusive ekonomisk tillhörande avstämningoch kringprojektportföljenochföretagsstödeninformation ochdialog irelationtilllöpande för ansvarar ochhandläggare detprojektsamordnare är forumdär Projekthandläggarforum har uppdateratsunderårethar enligt nedan. enlighet framtagenatt medär för tydliggöraansvar.Den regleringsbrev.arbetsordning En genomförande ochresultatansvargentemot uppdragsgivarennäringsdepartementet i detprogrammets men fortfarandeär Tillväxtverketsför övergripandeansvar somhar samordningsansvaretgradvisskjutits sker.årethar som här Under motRegionGotland, inteskapande avnyarutinerdådenormalt samverkarmedregionerigenomförandetså Tillväxtverket normaltochför inneburit hanteringavenstörremängdprojektän skett lärandeprocesshar förRegionGotland En dåprogrammet samordningsansvar. Gotland. Historiskt, sedanprogrammetsstart2016, Tillväxtverket har haft ett större ettsomgenomförsgemensamt Gotlandär program avTillväxtverketHållbara Region och Samverkan kompetens Exempelvisföratt underprogramperioden. stärkaarbetet för behovoch förutsättningar,om regionala efterfrågaTillväxtverkets samlade att, för baseratpåkunskapen som projektenskatill. ansvarar bidra RegionGotland tas tillvara,samtförattsäkra deövergripanderesultatmålGotlandsutveckling för att för resultatetbra avde aktiviteter somprojekten genomför synliggörsochkan hållerkvalitativt attför säkraattlägesrapporteringarna –dettillräckligt villsägaär bästa sätttill bidra resultatmålen enligt RegionGotlandansvarar programlogiken. och förattbistå förattprojektnära projektenmed arbeta attpå Gotland ansvarar utvecklingsansvaret ochdet fortsattaarbetet efter programmets slut. Region resultat,kunskap fördet ocherfarenhetertasinomramen regionala tillvara föratt denlångsiktigaavprogrammetoch ansvarar Region är förvaltaren Gotland fördenekonomiskaavrekvisitioner. granskningen ansvarar enligt beslutdelrapporteringar/slutrapportering (uppdraget/erbjudandet) samt av samtstårförsammanställning prognoser Tillväxtverket rapporterar Page 170 of354 lägesrapportering Saml 58 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland det kommeratttill pågå ochmed2020. Gotlandbifallits varvid Hållbara avprogrammet omförlängning åretharenansökan Under som genomförsett gemensamt arbetsmoment tvågångerperår. praktiska ochinnehållsligagenomförandet.Dettaäven ide gällerinnehåll erfarenhetsträffar stärkas, medanfortsätter RegionGotland mot iriktning attochutveckla förvalta det specialområdenkommerframöveratt somkunskapshöjandepartinom ytterligareroll behovochaktuellaregionala förutsättningariprogrammetsgenomförande.Tillväxtverkets att tarinitiativtill RegionGotlandihögregrad vilkapunkter somskatasutefter upp underåretförskjutits Gotlandhar till påstyrgruppsmötenHållbara förinnehåll Ansvar samordningen, ettsamt tydliggörandeochansvar enefterhandbättre avroller samverkan. Det ömsesidigaunderåretbidragittillenbättre lärandethar kommunikationkring utgångspunkt förutsättningar. i regionala med lägesrapporteringtilldepartementet förattsin säkerställaatttar rapporteringen implementeras internt/regionalt. RegionGotlandskabiståTillväxtverket iarbetet resultatenden utvärderingenatt avlöpande ochsäkra behovförbättring ocksåförattetablerandet ansvarar tillvara avinnovationsmiljöer.RegionGotland Page 171 of354 lägesrapportering Saml 59 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland strukturfonderna. samt stimulansavverksamhetervia attEU-finansiering iRegionGotland ansökaom internationellanätverken, fördeprioriterade inomramen Östersjöområdet ochEuropa effekter förGotland,utbyteochregionerifrämst öar ochsamarbetenmedandra 2018arbetetUnder har fokuseratkringEU:slångtidsbudget påomvärldsbevakning och avgörkoncernledningsgruppenprioriteringar. tjänstemannaorganisationen integrationavinternationellaperspektiv för isinaverksamheter. ansvarar Nämnderna I långsiktiga medinternationellanätverk relationerna RegionGotlandsprioriterade Regionfullmäktige förattstrategin ansvar har följs.Regionstyrelsenförde ansvarar Gotland 2016-2020. fastställda igällandestyrdokument. Detalltsåäven berör arbetetför medTillväxtprogram internationella arbetet skerisamtliga verksamheter iRegionGotlandförattnåmålsomär regionfullmäktige. Strateginsyftar till attstrategiskaGotland2025. uppnå måliVision Det Internationell strategi förRegionGotland2017-2020 antogs 27mars2017 av 7. Internationellt arbete Kommuner och LandstingsKommuner och(SKL) (ICLD),viaSveriges Lokal samt Demokrati VuxnasLärande(NVL),InternationelltCentrum för för Nätverk Nordiskt under 2018),avvecklas Islands(kommer Cities (OWHC), Baltic Cities(UBC),Organization Hansan,B7 Baltic ofWorld Heritage [1] Stockholmsregionens Europaförening (SEF), Conference of Peripheral and Maritme Regions of Europe (CPMR),andRegionsof UnionPeripheral Maritme of of Conference Stockholmsregionens Europaförening(SEF), Page 172 of354 [1] . lägesrapportering Saml 60 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland ackumuleras vidslutet avprogramperioden. enligt projektens tidplaner.Konsekvensen attanslagssparandemedel att blir riskerar av att budgeterade fleraprojektkommit igångsenareplanerathar medel än inte upparbetats konstateras enrelativt lågförbrukningstakt avprojektmedel ibeslutade projekt.Pågrund stödverksamhet. Gotlandkan jämte ordinarie Vadgällerprojekten inomHållbara medel isystemet in Gotlandmedhundraprocentig projektfinansieringlandade dåHållbara 2017-2018Åren inneburitett har kraftigt fokuspåfinansiering, somett resultat avmycket effektiviseras resultat baseratpå ochslutsatserna lägesrapportering. idenna förgenomförandetavtillväxtprogrammet. Dettaramen behöverförtydligasoch startade 2016,underdesenaste har tvååren,sombeskrivits inledningsvis, bedrivits inom omtitelnkonkurrera ÅretsTillväxtkommun. Arbetet med Årets tillväxtkommun, som styrkeområdena och medstödavdessa verktyg möjlighet somRegion Gotlandhar att också genomett effektivt ochresultatorienterat förutvecklings- arbete,inomramen och förutsättningarutveckling. förbästamöjliga vilka skamotvarandra Det balanseras är överigenomförandetärkunskapsamverkanochfinansiering, Region Gotlandförfogar stärkt attraktionskraftutvecklingsaktörer. regional somfinnshosregionala De verktyg som dessa ochtade utmaningar tillvara möjligheterutveckling tillomställning,hållbar och Insatser ochaktiviteter utvecklings- ramenför inom ochstyrkeområdenamöta skadärför långsiktigt deprogrammålen. nivånpå övergripande möjligheternaattochupprätthålla nå utveckling, globalisering, ochmiljö,liksompåverkar klimat- socialsammanhållning, som starktSamhällsutmaningar demografisk Gotland är beroendeavsinomvärld. återta driviprocessen. genomförs undersista kvartalet 2018, gesett frågan ökatfokus ochennystart medsyfte att ett minskat fokustillstarten.som iförhållande Genomenanalysochhandlingsplan, Arbetet med Årets tillväxtkommun, somstartade2016, underdesenaste har tvåårenhaft gäller dekvantitativamåluppfyllelsen därför god. målenär kommunerochriketslut. vidprogramperiodens Vad bättrejämförbara Gotland skavara än skattekraftsutveckling somäratt visaratttillindikatorn Gotlandliggerbra iförhållande slut. regioncentravidStatistiken programperiodens jämförbara förpositiv att överindikatorn Gotlandssysselsättningsutvecklinggod marginal skavarabättreän Sysselsättningsutvecklingen liggervid senaste aktuellaSCB(2011-2016) siffrorfrån med slut59 kommeratt 000folkbokfördavidprogramperiodens nås. konstaterades 58 vara 595 stycken sista december 2017, vilket attindikatornpå innebär regioncentra) ochinteijämförelse medriket. Befolkningstalet fortsätter attoch öka (mindremätningen införÅretstillväxtkommunGotlandutifrånkommungrupp värderas sysselsättningsutveckling ochskattekraft, ser utvecklingen positivut förGotland.I Sett tillpositivbefolkningsutveckling, deövergripandeprogrammålen, utvecklings-regionala ochtillväxtarbetet. strategiskt, strukturerat ochsystematiskt arbetedet medattochföljaupp leda,samordna påbehovetsamlade lägesrapporteringenbaserad avutvecklade arbetsformerförett mer Gotland2016-2020. för genomföra Regionalt Tillväxtprogram Detävendenförsta är Som fastslagits inledningsvisärdettaav2018 enlägesrapportering årsarbetemed att Analys 8. Sammantagen analys slutsatser och av2018 års arbete Page 173 of354 lägesrapportering Saml 61 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland programperioden. Detta lettprogramperioden. har till attfler viktiga inomolika samarbetsparterochaktörer långsiktigt strategisk planering tillsammansmednyckelaktörer arbetatsframunder har attÖvergripande konstateras attochsamverkansplattformar för säkra flerapartnerskap en naturligdel avRegionGotlands internaprocessersomexempelvis upphandling. styrkeområdena ärdelvisinternt,men förankrade synergier kanuppstålättare omdessa är behöver intensifieras Strategierna förattmötaexternaaktörersförväntningar. för processats. har innovationsmiljöer Arbetet medatt samverkansforumfortsätter bilda och med strategierarbetssätt gjorts,där etablerande ochhandlingsplaner för avframtida arbete Parallellthar grundläggandearbete behövtprioriteras. benchmarking ochannat har grundavatt kunskapshöjandeinsatser,längre tidänförväntatpå förankringsarbete, Detta kringdessa underutveckling,innovationsmiljöer näringar. arbete är tagit menhar till insatser utvecklig särskilt sombidrar att prioritera avstarka underprogramperioden näringslivet. gällerstyrkeområdena ochmat-livsmedel Vad besöksnäring ambitionen är vilja atttillutveckling bidra förnyelse avinnovationsmiljöerför det gotländska och med dettaambition samarbetskoalitionerellersomhar behövsregionala organisationer offentliga kunskapsutveckling,att -för effektivt ochlärande.För innovation kunnaarbeta aktörersåsomföretag,samverkan mellanregionala akademin,civilsamhället ochdet regionalt utvecklingsansvarig avinitiativ aktörencentralrollsomfrämjare stärker gällerlivsmedelVad styrkeområdenabesöksnäringochmat-RegionGotlandsom har angående insatserattsamansvarochunderlättaprioriteringar. för ökagradenav Behovav ochökadkommunikationexternt finnsökatförankringsarbete ochinternt centrala frågeställningarsåsomexempelvis; Sektorsövergripande analysersker inte itillräckligt högomfattningförattfångaupp krävs starkt utvecklad pårespektive internsamverkanbaserad strategs ansvarig uppdrag. behöver integreraarbetet med styrke- ochutvecklingsområdena påett bättre sätt.detta För strukturbild, arbetet medframtagandet avnyregionalutvecklingsstrategi med mera, översiktplaneringsprocess, statligafrånEnergimyndigheten, uppdrag arbetet med konstateras attparallelltinomRegionGotland,exempelvis deprocessersompågår uppdelattillväxtprogrammet är istyrkeområdenutvecklingsområden. och Det kan Uppdraget attstrategiskt det ledaregionalautvecklingsarbetet ochsamordna enligt som görssamtenutvecklad systematiserad behövervidareutvecklas. internåterkoppling behöver blitydligare. Arbetemed exempelvis direktutvärdering irelationtillde insatser insatser ochaktiviteter respektive desomär hos olikamålgrupper områdesexternaaktörer eller finansieringsaktiviteter somgenomförs.Redogörelserförutfall ochresultat kopplattill uppdraget.regionala Detta gälleroaktatomdetkunskaps-, är samordnings/samverkans (2019-2020),programmet vadgällerett merresultatorienterat genomförandeavdet utvecklingsarbete tid RegionGotlandframöver,underkvarvarande inom kvarstårför tillväxtprogrammets utvecklings- ochstyrkeområden gervidhandenatt ett En sammantagenanalysavåretsinsatser ochaktiviteter ramenför inom genomförandedelar setts. ettatt Underårethar ökatavkonsulter kunna genomföras. användande för projektleda mellanrum utlysningarsomkräverkapacitet att ochresurserför kunnahämtashem tillväxtarbete Gotlandochordinarie tillkommermedmed jämna Parallellt Hållbara - - från Energimyndigheten?från ochlivsmedelsnäringarnasbehovavomställningiuppdraget Hur inkluderas mat- inomÖP-processen? Hur tas besöksnäringsstrateginstillvara prioriteringar Page 174 of354 lägesrapportering Saml 62 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland samverkan bådeexternt och internt. Den största utmaningenangående fortsattavföretagsklimatet förbättring ärstärkt arbetet att genomsyrahelarespektive organisation. ochfå frågorna aktörer attprioritera kompetensförsörjningsområdet ärattfåberörda Ett nedslagideinsatsområdenageratt olika denstörsta utmaningeninom eller att aktivtarbeta föratt flyttagällande jämställdhet frampositionerna ochjämlikhet. fördelningen avmedel skaspegla densammansättning somfinnsiregionenhelhet ska arbetastrategiskt effekt. föroptimal Ett att störrevägvalär enderasträvaefter att Detta RegionGotland somräknasmansdominerande. ställeromhur branscher frågan perspektiv.Resultaten geratt vidhanden merpartenavföretagsstödet allokeratstill har och företagsstöd inomRegionGotlandsett utifrånett jämställdhets- ochintersektionellt Detta bekräftasavseende ocksåavKontioABsrapport medelsfördelning avprojektmedel utveckla lärandetisystemet samtutveckling avett merriktatgenomförandeavstöden. resultat mängdenmedel isystemet Dock finnsett förnärvarande. stort behovavatt Region Gotlandsarbete medföretagsstöd starkt är fokuseratfinansiering,delvis på somett nivå. övrigt somkommerfrånnationell letthar till att resurserbitvisatt saknasför tillvaratanyaerbjudandenochutlysningari men en konsekvens ochredovisningar avökadeadministrativauppgifter kringansökningar lettsamarbete aktörerhar tillrådgivningochfinansiering, ochkunskapomolika förbättrad tack vareökadfinansieringisystemet Gotland.Utökat genommedel viaHållbara gällerVad utbudet avföretagsfrämjandeaktiviteter detta har ökatväsentligt under2018 utvecklingsstrategi fortsätter. arbetet ochsåsmåningom medtillväxtprogram att taframennyregional regionaltutvecklingsarbete ordinarie inom förutsättningar ochprioriteringar enligt vilket gemensamt. görs med Parallellt detta fortlöperarbetet medatt tydliggöra regionala satt Gotlandär menbehöverlöpandeföljasupp, gemensamma genomförandetavHållbara ochTillväxtverketAnsvarsfördelningen mellanRegionGotland vadgällerdet näringslivets förutsättningar. instämmer med dåprojektbeslutenomatt ochprojektensstärka genomförandehandlar inriktningen motatt stärkanäringslivetförtydligas, någotsomRegionGotlandintefullt fördelade urett genusperspektiv. Det konstateras ocksåatt ifleraprojektbehöver projektbeslut fattats. Kontigoskonstaterarattföretagsstöden delrapport ojämnt är Gotlandgjordesefter medattförklaras programsättningenavHållbara flera utvecklingskraft. ifrågasätts Projektensrelevansdelvis, förprogrammålen vilket kan och stärktsamtfrigjortinnovations- inom innovationsmiljöer, samverkanochlärande kvaliteten tillräckligmålvadgällerstärkt iinsatsernaär förattnåprogrammets utveckling insatser riktade motföretag förefallerfungerarelativt väl,menställer sigfråganom slutsatsen drar Gotland, attKontigo AB,somharbedrivitföljeforskningavHållbara innovationsmiljöer. dessa tastillvarasomendel plattformar iarbetet medatt stärkaregionala strategiskt. Långsiktigttill behöverRegionbidra attsäkra Gotland synergiermellan blivit har mermedvetnaområden omvikten avatt samverkaochattlångsiktigt arbeta och Page 175 of354 lägesrapportering Saml 63 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland Nedan summerasde viktigaste slutsatserna kommandeårsarbeteipunktform: för Slutsatser som utgångspunkt. Såävensamverkanolikastrategiska mellan medprogramperioden. områden jämställdhet analyser urett jämställdhets- ochintersektionellt perspektivökat har under Intresset ochefterfrågan för, av,fungerandemetoder ochvälbeprövade stöd för handlingsplan. tillväxtarbetetär inteplats,finnsgenom på ävenomförutsättningarna enutvecklad Metodikoch systematik att för integreraochstärkaklimat-miljöperspektiven i landsbygdsutveckling hanteringavvarumärket. ochvadgällerframtida attraktionskraft,inomområdet olikainsatserunderparaplyet blandannat Flera pågår - Under 2019 Under behövsett fortsatt utvecklingsarbete ett vadgällerarbetsformerför - Generellt behovavstärkt fokus regionaltinnovationsarbete2019 för och framåt, - RegionGotlandbehöverintensifiera arbetet med att stärkautvecklingen av - attom kostnaderiprojekten Frågan ejupparbetas iönskadtakt behöveråtgärdas - - Ökatfokusexterna på resultatet ochinsatserförattenskilda avuppdrag säkra - arbetet Detbehöverstärkas, programlagda vilket inkluderarinsatserförattden öka - arbetemed attoch leda,samordna behöver fortsatt utvecklaett för formerna strategiskt, strukturerat ochsystematiskt mer resultatorienterat avdetuppdraget. genomförande regionala RegionGotland som grund för finansiering. som grundför Gotland. Hållbara nationella erfarenhetertas för tillvara underprogramtiden kunskapsnivå införfortsatt utveckling. behövermöjligheten Här att nyttja ochetableralivsmedel, områdena nödvändig attinom för stärkaorganisationer styrkeområdena ochmat- innovationsmiljöer, främstinom besöksnäring utredas ytterligare. ärenarbetshypotes Fondering sombehöver klartinomprogramperioden. vara attoch för tillse att lösningenpådetta medlenpåGotland.Hur serut stannar bör inomprogramperioden attGotlandförbrukas för säkraattmedel inomHållbara säga kunskapsbaserad/behovsbaseradfinansiering. finansieringsverktyget liggerilinjemed beslut ochpolitisktmål,det prioriterade vill projektenatt för säkraattRegion Gotlandbehöverarbetanärmare överlag intensifierasatt för säkramåluppfyllelse ochsamhällseffekter pålängresikt. Gotlandbehöver externa intressenterprojekten ochinom iHållbara målgrupper insatser aktivitetersoch till koppling programmetsmåluppfyllelse. Arbetet med fatta finansieringsbeslut hittills varitdominerande. fokus dåfinansieringsverktyget underresten avprogramperioden, ochfokuspåatt Verktygen ochkompletterarkunskapbehövermer hand varandra. samordning interna förståelsenatt för verktygen (kunskap,i samverkan,finansiering)gårhand tillväxtarbetet, särskiltvadgällerkunskaplärande. och Page 176 of354 följa upp följa detutvecklings- regionala och lägesrapportering Saml 64 (65) ad Ärendenr RS RS 2015/831 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Avdelningen RegionalUtveckling Regi on Gotland ------tillväxtkommun. med attdriviprocessende kvalitativaför skapa ocharbetet variablerna medårets arbetethur genomförandet avtillväxtprogrammetutgörinsatser ramenför inom Denskakvalitativa ochutmynnaieninternhandlingsplan. synliggöra variablerna undersista bör kvartaletlägesrapportering 2018 analyserasirelationtillde uppdraget (kunskap samverkanochfinansiering).Resultatet avdenna relateras till deverktyggenomförandet för avdet RegionGotlandhar regionala tillväxtprogrammet behöversynliggöras. Dekvalitativa variablerna Arbetet medÅrets Tillväxtkommunsomendelmängd avgenomförandet och energi-jämställdhetsinsatser. tillväxt bedömsocksåavattmer hållbar behovfinnas riktamedel förklimat/miljö klimat/miljö ochenergi såvälsomjämställdhetsinsatser attuppnåen behövs.För Ett interntarbeteattför för förstärkaimplementeringen avhandlingsplaner kompetensförsörjningen ochdenregionalaattraktionskraften. tillväxtarbetet,varumärkesarbetet ramenför inom exempelvis vadgälleratt stärka att storavärden hämtahemgenomattGotland har arbetaproaktivtmed företagare. medförvaltningar syfte att stärkaenpositiv upplevelse avRegionGotlandhos Behovfinns avfortsatt kvalitetssäkring och avarbetsformermellannämnder genom implementeringsomtasunderåret. avdenfram handlingsplan Arbetet medÅrets tillväxtkommunbehöverfåförstärkt fokus ochennytändning steg. jämställt ochjämlikmedelsfördelningattmed är arbeta enprocessmodell omfem Rekommendation KontigoABavseende från fortsatt strategiskt arbeteförmer företagsfrämjande.finansiell förstärkninginom medtill hänsyn fortsattförtydliga förutsättningarochprioriteringar regionala Behovavutvecklad kommunikationochdialogmedföratt nationellnivå ytterligare utvecklings-regionala ochtillväxtarbetet. Region Gotlandbehövergenerellt taett mersamlat strategiskt fördet ansvar tillutvecklingenoch bidra forskningsmiljöer. avregionala Tätare dialogochsamverkanmedakademinatt behövsför stärkainnovationskraft Page 177 of354 lägesrapportering Saml 65 (65) ad Bilaga X Årshjul rapportering av uppdraget som regionalt utvecklingsansvarig
Page 178 of 354 Bilaga 2 Styrkeområden varför?
• Besöksnäringen • Mat- och livsmedelsnäringarna Innovationsmiljö/ Klusterorganisation?
Innovationsmiljö
Baserat på Lindqvist G, Sölvell Ö med kollegor, The Center for Strategy and Competetiveness (CSC) och Cluster Observatory, HHS.
Page 179 of 354
Baserat på Lindqvist G, Sölvell Ö med kollegor, The Center for Strategy and Competetiveness (CSC) och Cluster Observatory, HHS. Page 180 of 354 Page 181 of 354 Page 182 of 354 Bilaga X. Övergripande programlogik för Hållbara Gotland
Kolumn 1 överlappar tillväxtprogrammets styrkeområden. Insatserna, kolumn 3, genomförs inom ramen för region Gotlands regionala utvecklings- och tillväxtarbete. Resultat och effektmål överlappar tillväxtprogrammets även om vokabulären i det programmet utgå mer från regional attraktionskraft och därmed formuleras något annorlunda.
Page 183 of 354 Bilaga X Föreslagna insatser i enskild kontaktpersons rapport liksom i regeringsuppdraget. Färgkodning: Grönt- genomförs (inom ett men i de flesta fall inom flera projekt). Gul- genomförs delvis, är inte det huvudsakliga syftet eller målet med ett projekt men uttalas som ett effektmål/en möjlig effekt av projektet. Röd- genomförs inte. Irrelevant i relation till regionala förutsättningar/pågående arbete. Region Gotland arbetar dock aktivt med frågorna i det regionala tillväxtarbetet. Det är också troligt att det finns andra verktyg som är bättre anpassade för insatser eller investeringar för att stärka bredbandsinfrastrukturen inom till exempel landsbygdsprogrammet.
Page 184 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsavdelningen RS 2018/1041 24 oktober 2018
Fördelning av verksamhetsstöd för kulturorganisationer 2019
Förslag till beslut • Regionstyrelsen beslutar att fördela 2019 års verksamhetsbidrag till kulturföreningar enligt bilagda förslag under förutsättning att inga förändringar sker i budget.
Sammanfattning I år har 39 stycken ansökningar inkommit och dessutom finns 2 stycken som är avtalsbundna. Det sammanlagda sökta beloppet är 9 597 882 kr vilket kraftigt överskrider det budgeterade beloppet 5 350 000 kr. För första gången har ansökningarna gjorts helt via Regionens e-tjänst. Det har förenklat ärendehanteringen betydligt då ansökan kommer direkt in i ärendehanteringssystemet och alla bifogade bilagor skickats in helt digitalt. Sista dagen att ansöka var den 31/8-18 och förslaget till fördelning har arbetats fram av kulturutvecklaren tillsammans med kultur- och fritidschefen och kulturstrategen.
Bedömning Kultur- och fritidsavdelningen söker, när konkurrensen om de begränsade bidragsmedlen är hård, efter motiv och ändamål med organisationernas ansökningar. Bedömningen av ansökningarna sker efter de kriterier som tidigare har fastställts. Behöriga att söka verksamhetsstöd är organisationer som bedriver kulturverksamhet på Gotland och är registrerade i Region Gotlands föreningsregister. För att komma i fråga för stöd ska organisationen vara demokratisk såväl vad beträffar uppbyggnad såsom syfte, ha öppet medlemskap i enlighet med föreningens stadgar och ha en vald styrelse samt en verksamhet som inte avser endast ett enskilt årligt evenemang.
Organisationerna kan vara av olika slag: arrangerande – organisationer som arrangerar publika konserter, utställningar, filmvisningar, teater etc. kulturminnesvårdande – hembygds- och andra föreningar som arbetar med det gotländska kulturarvet. producerande – körer, ensembler, konstföreningar, dansgrupper m fl. samordnande – distriktsorganisationer. övriga organisationer.
De bedömningskriterier som anges i bidragsbestämmelserna är redovisat behov av bidrag. verksamhetens omfattning. verksamhetens utvecklingspotential. i vilken mån verksamheten är långsiktig, unik och av hög kvalitet. 1 (2)
Kultur- och fritidsavdelningen Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 185 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsavdelningen RS 2018/1041
i vilken omfattning kommuninnevånarna blir delaktiga. om verksamheten ingår i ett kulturellt eller ekonomiskt samarbete. om verksamheten förmedlar ett kulturarv. nyskapande idéer. om verksamheten har regelbundna utvärderingar . om verksamheten bidrar till mångfalden av kulturyttringar. om verksamheten riktar sig till barn och ungdomar. om verksamheten arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor.
I bifogade fördelningsförslag finns en kort beskrivning/motivering för varje organisation.
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Bilaga: Förslag till fördelning av verksamhetsbidrag till kulturföreningar 2019
Page 186 of 354 2 (2) Page 187 of 354 Page 188 of 354 Page 189 of 354 Page 190 of 354 Page 191 of 354 Page 192 of 354 Page 193 of 354 RSF Anteckningar KFB 2018-10-31
Anteckningar KFB 31 oktober
1. Mötets öppnande
Fredrik öppnar mötet.
2. Förslag till agenda
Justering av agendan med tillägg av punkten Padel & Gymnastikhall samt en övrig punkt. Agendan godkänns med justering.
3. Inledning med arbetsordningen för KFB Utifrån att KFBs ledamöter skiftat genomgick Fredrik arbetsordningen. Peter förtydligade att man som ledamot i KFB har uppdraget att informera sina RSAU/RS ledamöter kring de ärenden som beretts på KFB. Detta har inte riktigt fungerat fullt ut tidigare.
4. Ekonomi KFAs budgetavstämning återremitterades från RS med uppdrag att ekonomin åter igen skulle diskuteras i KFB. Angelica genomgick hur ekonomin i stora drag är uppdelad på avdelningens olika delar samt hur det förslag till besparing som presenterats vid KFB i augusti såg ut. Svar på återremissen ges till RS på november mötet.
5. Biblioteksplan Lena presenterade avdelningens arbete med revidering av befintlig Biblioteksplan. Skolan har varit involverad och planen är att skriva fram ärendet till RS i december med uppdrag att låta den gå på remiss till UAFs nämnder i januari för att sedan åter hanteras vidare av RS/RF.
KFBs ledamöter diskuterade innehållet i planen och framlyfte att formulering kring centralisering bör ses över.
6. Biblioteket i Fårösund Angelica presenterade behovet av att byta lokal för biblioteket i Fårösund. 2015 flyttades biblioteket från skolan till Kustateljen till följd av besparing. Flyttens intentioner med hög integration av de verksamheter som finns på Kustateljen har ej realiserats och vi står nu med vikande besök och utlåning. Under hösten 2018 genomgörade även AMV en inspektion av arbetsmiljön och identifierade ett antal punkter som måste åtgärdas om vi inte flyttar. De två alternativ som finns är att stanna kvar och renovera alt flytta tillbaks till skolans lokaler. Avdelningen tittar nu på att ihop med skolbiblioteket samverka i en lokal som är anpassad till biblioteksverksamhet och ger bättre tillgänglighet. Ärende kommer skrivas upp till RS i december för beslut om flytt.
7. Kulturpris Björn och Madeleine genomgick de nominerade och KFB beredde frågan.
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 194 www.gotland.se of 354 RSF 2 (2) Region Gotland
8. Ungdomsledarpris Angelica genomgick de nominerade och KFB beredde frågan.
9. Förslag fördelning verksamhetstöd till kulturorganisationer Madeleine genomgick avdelningens förslag. KFB bistod förslaget.
10. Investeringsbeslut samlingslokaler Per genomgick avdelningens förslag. KFB bistod förslaget. Angelica förtydligade att de beslut som tas på delegation (under 100 tkr) anmäls till RS enligt gängse rutin.
11. Padel & Gymnastikhall Per förde diskussionen med KFB kring behovet av gymnastikhall och vilka möjligheter som finns. Ledamöterna i KFB var kritiska till att gå vidare med markanvisning innan man satt en anläggningsstrategi samt att man ser en svårighet att motivera ett kraftigt ökat driftsbidrag.
12. Förslag stöd Bermancenter Björn genomgick avdelningens förslag om extra bidrag till Bergmancenter. KFB bistod förslaget.
13. Uppdrag översyn konsultenterna Björn förde diskussionen kring en av kulturplanens aktiviteter – översyn av konsulentorganisationen. Avdelningen har inväntat MYKAs rapport vilket nu har inkommit. Avdelningen fortsätter dialogen med ordförande för KFB och återkommer med förslag på upplägg.
14. Process ny kulturplan Björn belyste behovet av att se över hur processen kring ny kulturplan skall se ut. Förslag diskuteras vidare med ordförande för KFB och presenteras för KFB under våren.
15. Framställan KUR Björn genomgick framställan som sänds in till KUR.
16. Nästa möte Angelica och Fredrik återkommer med förslag på möten för 2019 utifrån inriktningen att KFB möts 4 ggr per år.
17. Avslutning Fredrik avslutar mötet.
/Anteckningar förda av Angelica Andersson Fihn
Page 195 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Per Wallstedt RS 2018/498 16 november 2018
Regionstyrelsen
Ansökningar om investeringsbidrag överstigande 100 000 kr avseende samlingslokaler 2018
Förslag till beslut • Investeringsbidrag gällande samlingslokaler 2018 beviljas enligt regionstyrelse- förvaltningens förslag.
Sammanfattning Enligt bidragsbestämmelserna rörande investeringsbidrag över 100 000 kr kan Regionstyrelsen bevilja bidrag med högst 70 procent på investeringar upp till 200 000 kr. Stöd kan medges om särskilda skäl föreligger. Vid fördelning prioriteras investeringar för drift, byggnader och miljösatsningar. Möjlighet finns även för förening att söka statligt investeringsbidrag hos Boverket. Beviljas sådan ansökan av Boverket kan den obligatoriska insatsen från Region Gotland minskas från 70% till 30%. Inget arbete eller inköp får ha skett före bidragsbeslut om inte annat överenskommits.
Förening Total Sökt belopp Beviljat investering belopp
Bygdegårdsföreningen Fidegården 171 500 121 500 0 Bygdegårdsföreningen Fidegården 220 000 180 000 0 Atlingbo Byggnadsförening 230 800 170 000 170 000 Summa 622 300 471 500 170 000
Bygdegårdsföreningen Fidegården Söker för Två skilda ansökningar. Den ena för en uppfräschning av lokalen, så som färg, panel och belysning. Till det ska även nya möbler köpas in. Den andra ansökan behandlar en ombyggnation av köket som i dagsläget uppges vara för litet. Ambitionen är att fördubbla ytan av köket.
1 (2)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 196 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/498
Verksamhetsomfattning Totalt 15 uthyrningstillfällen under 2017.
Atlingbo Byggnadsförening Söker för Ombyggnation av avloppsanläggningen. Behövs för att kunna få bedriva verksamhet i anläggningen Verksamhetsomfattning Totalt 18 uthyrningstillfällen under 2017.
Bedömning Det inkom tre stycken ansökningar över 100 000 kronor för investeringsbidrag till samlingslokaler 2018. Den sammanlagda investeringen är på dessa är 622 300 kronor och det sammanlagda sökta stödet är på 471 500 kronor. Totalt har det kommit in 19 ansökningar för investeringsstöd för samlingslokaler. Det totala investeringsvärdet är 1 978 288 kronor. Det totala sökta stödet är 1 073 060 kronor. Den totala budgeten hos förvaltningen för dessa stöd är 625 000 kronor. Fidegården vill med sina investeringar försöka väcka liv i Bygdegården i Fide för att göra den till den mötesplats det var tidigare. I detta vill man bygga om köket, måla, sätta panel och köpa in nya möbler. Det är en beundransvärd ambition och förvaltningen ser positivt att ska mötesplatser, men anser att det behövs tilläggsfinansiering till detta projekt. Plus att inköp av inventarier inte ligger i linje med bestämmelserna för stödet. Föreningen uppmanas att söka stöd hos Boverket och återkomma under nästa sökperiod. Regionstyrelseförvaltningen anser att Fidegårdens ansökningar på 121 500 kronor respektive 180 000 kronor bör avslås. Atlingbo Byggnadsförening har fått krav på sig från Region Gotland att det krävs en godkänd avloppsanläggning. I och med detta vill föreningen investera i ett nytt avlopp för att kunna fortsätta bedriva verksamhet. Föreningen ämnar även söka stöd hos Boverket viket i sin tur kan påverka stödet från Region Gotland. Regionstyrelsen anser att ombyggnationen av avloppsanläggningen är av sådan karaktär att den behöver prioriteras och bedömer att ansökan bör beviljas till hela det sökta beloppet, 170 000 kronor.
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Skickas till Bygdeföreningen Fidegården ([email protected]) Atlingbo Byggnadsförening ([email protected], [email protected])
Page 197 of 354 2 (2) Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Per Wallstedt RS 2018/1161 9 november 2018
Regionstyrelsen
Verksamhetsstöd GI/Sisu 2019
Förslag till beslut
Gotlands Idrottsförbund beviljas stöd om 1 331 000 kronor för 2019. SISU Idrottsutbildarna Gotland beviljas stöd om 640 000 kronor för 2019. Regionstyrelseförvaltningen godtar de nya rutiner för hantering av stödet till Gotlands Idrottsförbund och Sisu.
Sammanfattning Under många år har Gotlands Idrottsförbund (GI) och Sisu fått stöd från kultur- och fritidsförvaltningen (KFF) baserat på antal medlemmar i föreningarna som omfattas av distriktsförbunden. GI har ett regionalt uppdrag gentemot idrottsrörelsen och medlen är ett regionalt stöd. Genom överenskommelse där belopp är anges och villkor ställda är detta sedan 2016 ett nytt förfaringssätt (KFN § 43, 2015-06-02). Enligt överenskommelsen 2017 ska utbetalning ske under förutsättning att det regionala uppdraget uppfylls och att verksamhetsplanen genomförs.
Förvaltningens bedömning är att framtida bidrag bör innebära att utbetalat stöd uppgår till ett budgeterat belopp. Regionstyrelseförvaltningen avsätter ett belopp riktat särskilt till Gotlands Idrottsförbund i sin årliga budget. Aktuellt belopp betalas ut till Gotlands Idrottsförbund mot inlämnande av föregående års årshandlingar.
Kultur- och fritidsnämnden uppdrog 2013-12-10, § 95, till förvaltningen att i dialog med SISU utreda och föreslå ett nytt budgeterat bidragssystem. Sedan 2009 har folkbildningsstödet till SISU-idrottsutbildarna Gotland baserat sig på á-priser per lärgrupp, kurs, föreläsning, utvecklingsarbete och kulturprogram. Då SISU:s verksamhet ökar, ökar också det utlovade stödet, vilket innebär att förvalt- ningens budget för stöd till SISU överskrids. 2016 beviljades en fast summa och övriga avtal mellan kultur- och fritidsförvalt- ningen och SISU upphörde att gälla.
1 (3)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 198 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/1161
Förvaltningens bedömning är att framtida bidrag bör innebära att utbetalat stöd uppgår till ett budgeterat belopp. Regionstyrelseförvaltningen avsätter ett belopp riktat särskilt till SISU Idrottsutbildarna i sin årliga budget. Årets belopp betalas ut till SISU mot inlämnande av föregående års årshandlingar.
I och med tidigare beslut att se över rutinerna för stödet till GI och Sisu (RS §178 och 179 2018-06-13), har förvaltningen sett över tillvägagångssättet för att göra det så passande som möjligt efter rådande organisationer. Förvaltningen ser att de nya rutinerna bör se ut som följer. Gotlands Idrottsförbund och Sisu kommer vid två tillfällen per år att berätta om sin verksamhet och planering för Rsau. Utgångspunkten är de fem punkterna i regionala mål som togs fram av Kultur- och fritidsförvaltningen (KFN § 43 2015-06-02, KFN 2015/139), se nedan. I presentationen under hösten lägger GI/Sisu fram verksamhetsplan och struktur för det kommande året, och på mötet under tidig vår presenteras arbetet från det gångna året. I samband med presentationen under november/december rekvirerar GI/Sisu om sitt årliga verksamhetsstöd, och om RS bifaller betalas ut under jan/feb kommande år.
REGIONALT UPPDRAG TILL GOTLANDS IDROTTSFÖRBUND Det regionala uppdraget innebär att GI inom sitt verksamhetsområde skall: 1) Stödja SDF betala ut stöd till specialdistriktsförbunden inom Gotlands idrottsförbunds verksamhetsområde. Effekt: Region Gotland säkerställer via GI att specialdistriktsförbunden kan utföra sina åtaganden Mätetal: Antal kr/SDF, Antal projekt/arrangemang/stödområden som SDF:en utfört under året.
2) Regionalt tillgängliggöra sin verksamhet verka för att ge alla invånare på Gotland – oberoende av ålder, kön, etnicitet, ekonomiska, geografiska, funktionsrelaterade eller sociala hinder – möjlighet att delta i, och ta del av idrottsverksamheten. Effekt: ökad upplevelse av god hälsa på lika villkor Mätetal: Antal föreningar, Antal medlemmar/ åldersgrupp < 7, 7-20, 21-65, 65 > fördelat på kön
3) Samordna, förmedla och bygga kunskap vara en sammanhållande aktör inom sitt verksamhetsområde på Gotland. Främja förnyelse, samverka mellan idrotter, föreningar och övriga samhället. Skapa och utveckla nätverk och mötesplatser. Effekt: Ökad medvetenhet om varandra (de olika aktörerna) och deras kompetenser. Nya projekt och profilområden som skapar tillväxt för Gotland Mätetal: Antal möten och projekt samt externa medel som beviljats, i syfte att skapa tillväxt för Gotland
4) Sörja för att föreningslivets verksamhet håller hög kvalitet samt bidra med kunskapsutveckling och förmedling inom idrotts- och folkhälsoområdet (bredd och spets) hålla en hög professionell nivå och kvalitet i all sin verksamhet samt vara en plattform för idrottslig utveckling. Genomföra årlig undersökning där medlemmarna i föreningarna
Page 199 of 354 2 (3) Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/1161
får svara på frågor om stöd och bidrag, förnyelse och utveckling samt frågor om hur man upplever stödet från GI. Effekt: Trygg, säker, upplyst och framgångsrik idrottsrörelse på Gotland Mätetal: Resultat av undersökning
5) Synliggöra och kommunicera Tillsammans med Region Gotland, Kultur- och fritidsförvaltningen, synliggöra stödet till idrotten gentemot föreningsliv och andra samarbetspartners genom att genomföra 1-2 möten med föreningslivet per år. Effekt: Öka kunskapen om föreningsstöd, roller och relationer. Ökad insyn om föreningslivets behov och förutsättningar. Medvetandegjort regionens stöd till idrotten. Mätetal: Antal tillfällen, utöver ovanstående, där Region Gotlands stöd synliggjorts.
Bedömning Regionstyrelseförvaltningen bedömning är att budgeterat belopp ska betalas ut till Gotlands Idrottsförbund och till Sisu Idrottsutbildarna. Förvaltningen bedömer också godta de nya riktlinjerna för hanteringen av stödet.
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Page 200 of 354 3 (3) Verksamhetsplan 2019
Page 201 of 354 Gotlands Idrottsförbund har som stödorganisation till sina 184 medlemsföreningar fördelat på 50 idrotter en betydande del i ett varierat fritidsutbud. 2017 så genomfördes över 33.000 sammankomster och nästan 315.000 deltagartillfällen i åldern 7-25 år. Idrottens spridning är från Fårö i norr till Burgsvik i söder och sedan fördelat i nästan varje socken. 108 av våra 184 föreningar erbjuder aktiviteter för barn och ungdomar. Via idrottens Studieförbund, SISU Idrottsutbildarna, genomförs all ledarutbildning inom den gotländska idrotten och även idrottens generella barn och ungdomsledarutbildningar Plattformen samt Grundläggande Tränarutbildning (GTU1).
Gotländsk idrott ska erbjuda en attraktiv verksamhet där barn, unga, vuxna och äldre kan och vill träna och tävla i förening under hela livet. Idrottsrörelsen vill ha en fortsatt hög rekrytering av barn och vi vill att ungdomar stannar längre inom föreningsidrotten oavsett om de vill motionera, träna eller tävla. Ledorden är: så många som möjligt, så länge som möjligt i så bra verksamhet som möjligt. För att uppnå detta så behöver föreningsmiljön vara utvecklande och glädjefylld.
Alla oavsett bakgrund, sociala eller ekonomiska förutsättningar ska känna gemenskap i föreningen. För att fler ska vilja vara med behöver idrottsrörelsen också utveckla nya tränings och tävlingsformer som efterfrågas och tillgången till anläggningar behöver säkerställas. En stor del av föreningsledarnas tid och föreningens resurser går idag åt till att underhålla idrottsanläggningar, som stödorganisation har vi ett ansvar att bibehålla det engagemang som 3500 ideellt arbetande ledare genomför årligen. Idrotten på Gotland är beredd att ta ett extra ansvar för att hjälpa våra nysvenskar att hitta en plats i det gotländska samhället via den lokala idrottsföreningen. Att jobba med attityder och värderingar är en förutsättning för att detta ska bli framgångsrikt. Via SISU-Idrottsutbildarna så genomför vi kontinuerligt diskussioner om allas rätt att vara med, oavsett kön, sexuell läggning religionstillhörighet, bakgrund eller ambition. Detta genomförs kontinuerligt i ledarutbildningar och föreningsutvecklingsprocesser.
Svensk idrotts värdegrund är glädje och gemenskap demokrati och delaktighet allas rätt att vara med rent spel
Gotländsk idrott finns representerade i ett 20-tal råd, partnerskap och nätverk. Allt ifrån att säkerställa goda förutsättningar för våra idrottares resande till att utveckla en av våra viktigaste näringar, besöksnäringen, men även vårt engagemang för landsbygdsutveckling och god tillgänglighet till idrottsmiljöer. Vårt jobb med att skapa förutsättningar för ungdomar som vill utvecklas i sitt idrottande har medfört att kommande läsår 129 ungdomar deltar i NIU (Nationellt Idrotts Utbildning) och LIU (Lokal Idrotts Utbildning). Den gotländska idrottsrörelsens förmåga att ta samhällsansvar visar sig även via våra arbetsmarknadsprojekt där det senaste projektet PIGG redan har möjliggjort deltagare att ta steget ut på arbetsmarknaden genom att flertalet individer stärkts i sin framtidstro och självkänsla.
Gotland som idrottsdistrikt har ett omfattande internationellt utbyte. Som en av 24 medlemsöar i IGA (Island Games Association) deltar vi regelbundet och planerar för en trupp på dryga 140 deltagare till Gibraltar. Vi har även via mångårig erfarenhet tagit del i att formalisera och utveckla internationellt utbyte med flera europeiska ungdomsorganisationer. Vår betydelse för besöksnäringen med årliga 120.000 gästnätter gör att vi fortsätter att satsa mot att Gotland blir ett självklar val för internationella idrottsmöten. Under 2019 kommer vi att fortsätta stärka vårt arbete för jämställdhet och mångfaldsfrågor.
Page 202 of 354 VERKSAMHETSPLAN 2019 Idrottsrörelsen har sedan 5 år tillbaka jobbat intensivt med att möta framtiden via vårt strategiska arbete, Strategi 2025. GI och SISI:s stämma fastslog en verksamhetsinriktning för 2018-19 som strävar mot 2025 och som under kommande två åren jobbat fram ex utvecklingsresor som vi fokuserar på. Utvecklingsresorna finns beskrivna i aktivitetsplanen.
Det regionala uppdraget innebär att GI inom sitt verksamhetsområde ska:
1) Stödja SDF och IF GI:s regionala uppdrag: betala ut stöd till specialdistriktsförbunden inom Gotlands Idrottsförbunds verksamhetsområde.
Gotlands Idrottsförbund stödjer våra 50 idrotter och 184 föreningar genom regelbundna kontakter och verksamhetsanalyser. Inom uppdraget att stödja våra medlemmar inom den gotländska idrotten ingår.
Handlägga och fördela regionalt anslag. Handlägga och fördela stöd för att rekrytera barn och ungdomar inom ramen för Idrottslyftet. Handlägga och fördela RF:s stöd till anläggningar och idrottsmiljöer inom ramen för Idrottslyftet. Vägleda kring LOK-stöd, idrottslyftet, antidoping-frågor, föreningsjuridik. Vägleda föreningar via DF:s externa kontakter inom sitt nätverk inom, ekonomi, alternativa driftsformer, arbetsgivarfrågor, skattefrågor samt andra stöd och utvecklingsmöjligheter. Verka för att idrottsföreningar och SDF använder IdrottOnline samt ge support i verksamhetssystemet. Arbeta för att idrottsföreningar använder idrottens kontoplan.
Dessutom genomför Gotlands Idrottsförbund
Bokföring för mellan 10-15 föreningar och SDF Lönehantering för mellan 10-15 föreningar och SDF Samordnar ett gemensamt Idrottens Hus Handhar ekonomin för s.k. Ombudsidrotter Förhandlar och sluter idrottsavtal inom områden som resor, boende
2) Regionalt tillgängliggöra sin verksamhet, Sörja för att föreningslivets verksamhet håller hög kvalitet samt bidra med kunskapsutveckling och förmedling inom idrott- och folkhälsoområdet (bredd och spets).
Uppdrag: verka för att ge alla invånare på Gotland – oberoende av ålder, kön, etnicitet, ekonomiska, geografiska, funktionsrelaterade eller sociala hinder – möjlighet att delta i, och ta del av idrottsverksamheten. Hålla en hög professionell nivå och kvalitet i all sin verksamhet samt vara en plattform för idrottslig utveckling. Genomföra årlig undersökning där medlemmarna i föreningarna får svara på frågor om stöd och bidrag, förnyelse och utveckling samt frågor om hur man upplever stödet från GI.
Gotlands Idrottsförbund och SISU-Idrottsutbildarna arbetar dagligen med att den gotländska idrotten ska utvecklas till att så många som möjligt ska delta så länge som möjligt i en så bra verksamhet som möjligt. I ett led för att göra detta har vi organiserat vårt stöd i ett idrottsansvar
Page 203 of 354 bland våra konsulenter som har i uppdrag att skapa dialog och genomföra utvecklingsarbeten med våra föreningar och förbund. Det kan handla om organisatoriska frågor som föreningen och dess uppbyggnad, organisation och funktion eller värdegrundsfrågor såsom; barnrättsperspektivet, jämställdhet och mångfald men även att vi ska vara ledande i att söka projekt som utvecklar den gotländska idrotten.
I uppdraget ingår att
Stärka och utveckla idrottsföreningars arbete med frågor rörande barn-, ungdoms- och vuxenidrottsverksamheten utifrån Idrotten vill för att nå idrott hela livet. Stärka och utveckla idrottsföreningar genom att arbeta med Idrottens föreningslära och ekonomiska ansvarsfrågor. Stärka och utveckla idrottsföreningars arbete via sociala och etiska frågor såsom antidoping, ”ekonomisk doping”, värdegrundsfrågor och liknande. Arbeta för att alla beslut och all verksamhet ska präglas av ett mångfald- och jämställdhetsperspektiv utifrån fastlagda mål och Idrotten vill.
Under 2019 kommer vi att via projekt bland annat fokusera på
Mångfaldsarbete Folkhälsa Föräldraengagemang Integration/Etablering Jämställdhet/Dam- flickidrott Skolsamverkan
3) Samordna, förmedla och bygga kunskap Uppdrag: vara en sammanhållande aktör inom sitt verksamhetsområde på Gotland. Främja förnyelse, samverka mellan idrotter, föreningar och övriga samhället. Skapa och utveckla nätverk och mötesplatser.
Gotlands Idrottsförbund ska i sitt uppdrag som sammanhållande aktör för den gotländska idrotten vara ledande och samordnande i frågor som idrottens roll för besöksnäring, gymnasial och eftergymnasial idrottsutbildning, internationellt utbyte via Island Games. Via SISU- Idrottsutbildarna skall den gotländska idrottsrörelsen erbjudas idrottsgemensamma utbildningar som Plattformen, Grundläggande träningsutbildningar (GTU), idrottens föreningslära (IFL) och utbildning i Idrott Online. GI skall stimulera till debatt och dialog, på alla nivåer inom distriktet, i idrottsideologiska frågor utifrån värdegrunden som beskrivs i Idrotten vill.
Nätverk som GI företräder idrotten:
• Kultur och Fritidsavdelningen • I anläggningsfrågor, bidragsfrågor och gemensamma projekt • Besöksnäringsfrågor, samverkansgrupp
• Länsstyrelsen • Samverkansgrupp Integration • Drogförebyggande Nätverk för ideella org. • ANDT grupp
Page 204 of 354 • Regionala Partnerskapet
• Övriga förvaltningar inom regionen: • Samverkansgrupp Idrottens Ö • Trafikrådet • Näringslivsråd • Tryggare Gotland • Arbetsgrupp främja rörelse och hälsa • Idrottsgymnasiet
• Region Gotland och handikapporganisationer
• Gotlands Förenade Besöksnäring • Island Games Association • Campus Gotland • Tillväxt Gotland • LAG, Leader Gute • Samverkan Civilsamhällets organisationer
Samordna idrotten inför NatWest Island Games på Gibraltar Genomföra en Idrottsgala Genomföra NIU och LIU Arbetsmarknadsåtgärder Fritidsbanken
4) Synliggöra och kommunicera Uppdrag: Tillsammans med Region Gotland, Kultur- och Fritidsavdelningen, synliggöra stödet till idrotten gentemot föreningsliv och andra samarbetspartners genom att genomföra 1-2 möten med föreningslivet per år.
I vårt uppdrag och i vårt sätt att organisera oss med idrottsansvar hos respektive konsulent
- Genomföra tre föreningsbufféer i samverkan med KFF (norr, Visby och söder) i syfte att lyssna och beskriva de stödformer och bidrag som finns för föreningslivet. - genomföra en ordförandekonferens - Ha en uppdaterad hemsida där information finns. - Kommunicera viktiga datum kontnuerligt till våra medlemmar via bland annat sociala medier.
Page 205 of 354 Verksamhetsinriktning 2018-2019 Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Page 206 of 354 Verksamhetsinriktning 2018-2019 3
Verksamhetsinriktning 2018-2019
Verksamhetsinriktningen ger styrelsen led- Verksamhetsinriktningen för Gotlandsdistrik- ning till att styra, leda och prioritera verksam- tet har helt utgått från den centrala idrottsrö- heten för Gotlands idrottsförbund och SISU relsens gemensamma verksamhetsinriktning. Idrottsutbildarna de två nästkommande åren, samt fokusering på ledorden stödja, leda, fö- . reträda, utveckla och utbilda idrotten på Got- land.
Foto sid 1, 10: Anna Ericsson Foto sid 3, 4, 9: Roger Björkman Foto sid 7, 11, 12: Bildbyrån Foto sid 13: Anita Gandå Page 207 of 354 Verksamhetsinriktning 2018-2019 5
Utmaningar 2018/2019
Gotländsk idrott
Gotlands Idrottsförbund har som stödorganisa- värderingar är en förutsättning för att detta ska tion till sina 181 medlemsföreningar, fördelat bli framgångsrikt. Via SISU-Idrottsutbildarna så på 49 idrotter, en betydande del i ett varierat genomförs kontinuerligt diskussioner om allas fritidsutbud. 2016 genomfördes 34 004 sam- rätt att vara med, oavsett kön, sexuell läggning mankomster och 325 033 deltagartillfällen i religionstillhörighet, bakgrund eller ambition. åldern 7–25 år. Idrottens spridning är från Fårö Detta genomförs återkommande i ledarutbild- i norr till Hoburgen i söder representerad i näs- ningar och föreningsutvecklingsprocesser. tan varje socken. 114 av våra 181 föreningar erbjuder aktiviteter för barn och ungdomar. Svensk idrotts värdegrund är: Via idrottens Studieförbund, SISU Idrottsutbil- • glädje och gemenskap darna, genomförs all ledarutbildning inom den • demokrati och delaktighet gotländska idrotten och även idrottens generel- • allas rätt att vara med la barn och ungdomsledarutbildningar såsom • rent spel Plattformen samt Grundläggande Tränarutbild- ning (GTU1). Gotländsk idrott finns representerade i ett 20- tal råd, partnerskap och nätverk. Allt ifrån att Gotländsk idrott ska erbjuda en attraktiv verk- säkerställa goda förutsättningar för våra idrot- samhet där barn, unga, vuxna och äldre kan, tares resande till att utveckla en av våra vikti- och vill, träna och tävla i förening under hela gaste näringar, besöksnäringen, men även vårt livet. Idrottsrörelsen vill ha en fortsatt hög re- engagemang för landsbygdsutveckling och god krytering av barn och vill att ungdomar stannar tillgänglighet till idrottsmiljöer. Vårt jobb med länge inom föreningsidrotten oavsett om de vill att skapa förutsättningar för ungdomar som vill motionera, träna eller tävla. utvecklas i sitt idrottande har medfört att drygt 100 ungdomar deltar i NIU (Nationell idrotts- Ledorden är: utbildning) och LIU (Lokal idrottsutbildning). Så många som möjligt, så länge som möjligt i Den gotländska idrottsrörelsens förmåga att ta så bra verksamhet som möjligt. samhällsansvar visar sig även via våra arbets- marknadsprojekt. Det senaste projektet PIGG, För att uppnå detta så behöver föreningsmiljön personlig individutveckling gemenskap glädje, vara utvecklande och glädjefylld. har redan möjliggjort för deltagare att ta steget ut på arbetsmarknaden genom att flertalet in- Alla oavsett bakgrund, sociala eller ekonomis- divider stärkts i sin framtidstro och självkänsla. ka förutsättningar ska känna gemenskap i en idrottsförening. För att fler ska vilja vara med Gotland, som idrottsdistrikt, har ett omfattan- behöver idrottsrörelsen också utveckla nya trä- de internationellt utbyte. Som en av 24 med- nings och tävlingsformer som efterfrågas och lemsöar i IGA (Island Games Association) deltar tillgången till anläggningar behöver säkerstäl- vi i NatWest Island Games och förberedelser las. En stor del av föreningsledarnas tid och för- inför 2019 har börjat. Vi har även via mångårig eningens resurser går idag åt till att underhålla erfarenhet tagit del i att formalisera och ut- idrottsanläggningar. Som stödorganisation har veckla internationellt utbyte med flera europe- idrottsrörelsen ett ansvar att bibehålla det en- iska ungdomsorganisationer. Vår betydelse för gagemang som 3500 ideellt arbetande ledare besöksnäringen med 120 000 gästnätter gör att genomför årligen. vi fortsätter att satsa mot att Gotland blir ett självklar val för internationella idrottsmöten. Idrotten på Gotland är beredd att ta ett extra Under 2018–2019 kommer vi att ytterligare ansvar för att hjälpa våra nysvenskar att hitta en stärka vårt arbete för jämställdhet och mång- plats i det gotländska samhället via den lokala faldsfrågor idrottsföreningen. Att jobba med attityder och
Page 208 of 354 6 Verksamhetsinriktning 2018-2019 7
Strategi 2025 Utvecklingsresor mot 2025
1 Livslångt idrottande Övergripande mål Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt Samhället förändras i allt snabbare takt och svensk idrott står inför utmaningar
2 Idrottens värdegrund är vår styrka Det står klart att svensk idrott måste göra nå- darna bildar och utbildar i riktning mot målen. got annorlunda för att närma sig de övergripan- Utifrån idrottsrörelsens önskade läge 2025 och Övergripande mål de målen inför 2025. de fyraåriga insatserna som beskrivs i den stra- Alla lever och leder enligt Svensk idrotts värdegrund Verksamhetsinriktningen utgår från fem ut- tegiska planen, är nedanstående verksamhet vecklingsresor som har identifierats under särskilt prioriterat 2018-2019. svensk idrotts strategiska arbete och har kom- pletterats med en sjätte Gotlandsspecifik resa. Utvecklingsresorna De benämns som utvecklingsresor efter som 3 Idrott i förening varje resa är en långsiktig strävan mot de över- 1. En ny syn på träning och tävling gripande målen 2025. Inom varje förbund på- 2. En modern förening som engagerar Övergripande mål går en egen resa, men detta görs inte isolerat. 3. Inkluderande idrott för alla Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta Vi är många och vi hjälps åt. Svensk idrott gör 4. Jämställdhet för en framgångsrik idrott i förening en gemensam resa där RF leder, stödjer och 5. Ett stärkt ledarskap företräder idrottsrörelsen och SISU Idrottsutbi- 6. Idrotten gör Gotland starkare
4 Idrotten gör Sverige starkare Övergripande mål Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör
Page 209 of 354 8 Verksamhetsinriktning 2018-2019 9
Utvecklingsresa 1 Utvecklingsresa 2 En ny syn på träning och tävling Den moderna föreningen engagerar
Önskat läge 2025 Önskat läge 2025 Under 2018–19 ska vi 2025 har vi en idrottsrörelse där alla får plats 2025 har vi en stark och levande idrottsrörelse Under 2018-2019 ska vi att idrotta utifrån sina villkor oavsett ambition, • I nära samarbete med SDF och IF på Got- som tar vara på människors engagemang och ålder, kön, prestationsnivå eller andra förut- land leda och samordna idrottsrörelsens inspirerar till delaktighet. Medlemskapet är • Etablera en modell för administrativt stöd sättningar. Träning och tävling utformas så att utvecklingsresa kring en ny syn på träning moderniserat. Det är enkelt och välkomnande till förbund och föreningar som bygger på utövaren mår bra, har roligt och utvecklas un- och tävling. att engagera sig oavsett bakgrund, ålder, kön digitaliserade och effektiviserade der hela livet. • Tillhandahålla kunskapsunderlag och kom- eller andra förutsättningar. Föreningar bildas processer. Ledarskapet fokuserar på glädje och prestation petensstöd till SDF och föreningar gällande och utvecklas med verksamhet i linje med • Tillhandahålla kunskap och stöd kring snarare än på resultat. Utveckling av rörelse- såväl idrott för barn och ungdomar som svensk idrotts mål. Människor vill engagera sig engagemang, medlemskap, ledning, förståelse är i centrum vilket gör att fler får fy- vuxna och äldre. och är stolta över att vara en del av sin fören- organisering och ideellt arbete i förening. siska förutsättningar att idrotta mer. Utövaren • Kommunicera idrottsrörelsens utvecklings- ing och av svensk idrott. Föreningen har anta- • Genomföra pilotprojekt för att utveckla känner sig kompetent, får tilltro till egen förmå- resa såväl internt som externt. git nya former där grunden är människors vilja moderna former för att leda och organi- ga och en möjlighet att utveckla och förbättra • Ta fram koncept, utveckla verktyg samt att vara med och bidra i föreningen. Förening- sera en förening. sin prestation. Detta gör att fler fortsätter att utbilda tränare, ledare och föräldrar i ens möten hålls i såväl gamla som nya forum • Ta fram koncept, utveckla verktyg samt idrotta längre och såväl den blivande som re- förbund och föreningar gällande såväl och verksamheten kännetecknas av glädje, ge- utbilda förtroendevalda och anställda i dan aktive elitidrottaren sporras att nå sin -verk idrott för barn och ungdomar som vuxna menskap och öppenhet. att leda ideella med syftet att öka enga- liga potential. Det ger förutom fler utövare to- och äldre. gemang. talt sett, också fler framgångsrika elitidrottare • Verka för att den gotländska idrottsrörelsen • Genomföra Arbetsmarknadsprojekt med och internationella medaljer. får möjlighet till ett ökat folhälsoansvar. administrativt och praktiskt stöd till före- Samtidigt väljer många andra former för idrot- • Tillsammans med SDF vidareutveckla Sam- ningar. tande. Alla tränar, det är det vi har gemensamt. syn Gotland. De som vill tävlar. Föreningarna kompletterar • Verka för ökad tillgängligheten på kommu- varandra och samverkar både med varandra nala och föreningsdrivna idrottsanlägg- och med andra aktörer. Det finns alternativ ningar. för människor med olika ambitioner – inom • Stödja elitidrotten samt den elitförbere- idrottsrörelsen, hela livet. 2025 har idrotten på dande verksamheten. alla nivåer utvecklat strukturer, stödsystem och beteenden vilket bidragit till att medlemmarna är mer aktiva under längre tid. Det är naturligt att idrotta i en förening under hela livet.
Page 210 of 354 10 Verksamhetsinriktning 2018-2019 11
Utvecklingsresa 3 Utvecklingsresa 4 Inkluderande idrott för alla Jämställdhet för en (jämställd- och inkluderande idrott för alla, alltid - i allt) framgångsrik idrott
Önskat läge 2025 Önskat läge 2025
2025 känner sig alla människor i olika åldrar Under 2018-2019 ska vi: 2025 har vi en jämställd idrott. Idrottsrörelsen Under 2018-2019 ska vi: med olika förutsättningar, bakgrund och för- ser en jämställd verksamhet som en förutsätt- måga välkomna till en idrottsförening. Träning • Stärka arbetet för fler och tillgängliga ning för, och ett tecken på, en framgångsrik • Tillämpa jämställdhetsintegrering i sty- utvecklas efter individens kapacitet vilket ut- anläggningar och idrottsmiljöer. idrott. Alla har samma makt att forma idrotten rande processer; planer, utredningar, vecklar rörelseförståelse. 2025 speglar med- • Stödja förbund och föreningar i arbetet och sitt deltagande i idrottsrörelsen. Möjlig- mötesplatser samt kommunikation. lemmarna i idrottsrörelsen befolkningen i Sve- med förbättrade möjligheter till idrott för heterna är lika för alla oavsett kön, att utöva • Stärka kunskapen avseende jämställd- rige. Möjligheten att träna, tävla och engagera personer med funktionsnedsättning. och leda idrott. Alla som vill, oavsett kön, ska het för att utgöra ett bättre stöd för för- sig i en förening är inte beroende av individens • Utveckla arbetet med att inkludera få vara med i föreningsdriven idrottsverksam- bund och föreningar. ekonomiska förutsättningar eller var man bor. nyanlända i föreningar. het. Idrotten utformar verksamheten så att den • Säkerställa att samtliga utbildningar och • Utveckla arbetet med idrott för äldre. ger alla som deltar en trygg gemenskap. Alla mötesplatser genomsyras av ett jämställd- • Ta fram anvisningar kring innebörden av har lika stort inflytande i beslutande och råd- hetsperspektiv. idrottens värdegrund, ”allas rätt att vara givande organ. Arbetsformer och fördelning av • Genomföra en bildnings- och utbildnings- med”. uppdrag utformas så att alla har lika stora möj- satsning avseende jämställdhet i förbund • Genomföra utbildningar för att inkludera ligheter att medverka. Idrottsrörelsen tillämpar och föreningar. personer med funktionsnedsättning i jämställdhetsintegrering i sin verksamhet. föreningar. • Genomföra utbildningar för att inkludera nyanlända i föreningar. • Genomföra utbildningar för att inkludera äldre i idrott. • Genomföra kompetensutvecklingsprojektet ”Så många fler”.
Page 211 of 354 12 Verksamhetsinriktning 2018-2019 13
Utvecklingsresa 5 Utvecklingsresa 6 Ett stärkt ledarskap Idrotten på Gotland, en viktig samhällsaktör
Önskat läge 2025 Önskat läge 2025
2025 har svensk idrott ett starkt ledarskap i Under 2018-2019 ska vi: 2025 har den gotländska idrotten en stark posi- Under 2018–2019 ska vi: alla delar av organisationen. Såväl tränare, le- tion i det gotländska samhället. Idrotten är en dare och förtroendevalda känner till och leder • Tillsammans med SDF/KO/IF utarbeta rikt- självklar aktör i den viktiga besöksnäringen. • Utveckla Idrottens Ö med nya evenemang enligt svensk idrotts värdegrund. Ledarskapet linjer för vad ledarskapet inom idrotten ska Gotländsk idrott erbjuder verksamhet för alla och läger. är individanpassat och genomsyras av ett gott utmärkas av. åldrar och ambitioner. Vi är en självklar samver- • Utveckla Idrottens Ö med nya konferenser bemötande. Förutsättningarna för att vara • Arbeta efter en av RF framtagen etisk kod i kanspart för förebyggande och rehabilitering och möten med fokus på internationella idrottsledare är anpassade efter olika individers syfte att förstärka idrottens värdegrund. av sjukdomar via vårt folkhälsoarbete. Idrotten möten. livssituation. Svensk idrott har attraktiva ledar- • Samverka med Region Gotland, Campus är en bidragande orsak till att Gotland upplevs • Fortsätta stärka idrottens roll i det gotländ- utbildningar med hög kvalitet på alla nivåer. Gotland och näringslivet på Gotland i syfte som en magisk plats. Idrotten är för många det ska samhället. Samtal om utveckling, normer och värderingar att höja kompetensen och stärka ledar- första mötet med gotländsk gästfrihet och gott är levande i föreningar och förbund. Att ha va- skapet inom idrotten. värdskap. Idrotten på Gotland erbjuder den na- rit idrottsledare är en stark merit för framtida • Synliggöra och kommunicera det ideella turliga mötesplatsen för internationella idrotts- karriär och svensk idrott är och uppfattas som ledarskapet. möten och vår samverkan med näringslivet Sveriges ledande ledarskola. i • Genomföra en bildnings- och utbildnings- möjliggör detta. satsning tillsammans med ledare, tränare och anställda med fokus på idrottens idé och värdebaserade ledarskap. • SISU-Idrottsutbildarna arrangerar all idrotts- ledarutbildning på Gotland. • Stödja organisationsledarskapet i idrotten med bland annat kompetensutveckling. • Stärka föreningars förmåga att arbeta med ett ktivta mentorskap.
Page 212 of 354 14 Verksamhetsinriktning 2018-2019 15
Förutsättningar för utveckling
Följande områden och förmågor är våra vikti- gaste förutsättningar för utveckling i två eller flera av våra utvecklingsresor
Kommunikation Digitalisering För att kunna skapa engagemang för föränd- Idrottsrörelsen står inför en digital transforma- ringsresorna krävs att de är väl förankrade tion på alla nivåer, något vi behöver rusta oss inom idrotten och med de organisationer vi för att kunna leda och stödja. Transformatio- önskar samverka. En förutsättning för att lyckas nen är helt nödvändig dels för att underlätta med detta är att vi stärker vår förmåga att kom- för och avlasta ledarskapet i rörelsen och dels municera, att vi bedriver ett proaktivt kommu- för att öppna upp vår rörelse för att bli mer till- nikationsarbete och att vi integrerar kommuni- gänglig och inkluderande. Nya smarta digitala kation i alla delar av verksamhetsinriktningen. lösningar är relevanta i de flesta utvecklingsre- sorna. Bildning, utbildning och utveckling Den stora förändringen mot 2025 behöver ske Medarbetare och arbetsmiljö i var och en av våra föreningar. Kraften, moti- Våra medarbetare och deras relationer med vationen och engagemanget till detta behöver föreningar, förbund, kommuner och andra är komma inifrån. Vi bidrar till att locka fram, för- alltjämt vår viktigaste resurs. Vi behöver fort- stärka och vidmakthålla detta genom ett varie- satt och kontinuerligt arbeta med processer rat och uthålligt arbete med olika bildningsin- kring rekrytering, personalutveckling och vårt satser. Föreningar där bildning, utbildning och interna arbete för ständiga små förbättringar. utveckling är ständigt närvarande frågor är också bättre rustade för de förändringsresor Samverkan internt och externt som ligger framför oss. Alla resor ställer dess- Vår ambition är att nå ut till och utveckla en utom krav på kompetensutveckling. samverkan med merparten av våra föreningar och SDF samt att vidareutveckla relationen med Region Gotlands olika förvaltningar samt med Länsstyrelsen. Dessutom fortsätta vår samverkan med gotländska idrottsrörelsen i ambition att stärka förutsättningar för våra medlemmar.
Page 213 of 354 E-post: [email protected], [email protected] [email protected], E-post: |Tel: |www.gotsport.se 621 70 1030, 21 50 Visby Box 0498-20 Idrottsutbildarna Idrottsförbund/SISU Gotlands
Page 214 of354
© Gotlands Idrottsförbund/SISU Idrottsutbildarna | December 2017 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Per Wallstedt RS 2018/1161 9 november 2018
Regionstyrelsen
Verksamhetsstöd GI/Sisu 2019
Förslag till beslut
Gotlands Idrottsförbund beviljas stöd om 1 357 000 kronor för 2019. SISU Idrottsutbildarna Gotland beviljas stöd om 640 000 kronor för 2019. Regionstyrelseförvaltningen godtar de nya rutiner för hantering av stödet till Gotlands Idrottsförbund och Sisu.
Sammanfattning Under många år har Gotlands Idrottsförbund (GI) fått stöd från kultur- och fritidsförvaltningen (KFF) baserat på antal medlemmar i föreningarna som omfattas av distriktsförbunden. GI har ett regionalt uppdrag gentemot idrottsrörelsen och medlen är ett regionalt stöd. Genom överenskommelse där belopp är anges och villkor ställda är detta sedan 2016 ett nytt förfaringssätt (KFN § 43, 2015-06-02). Enligt överenskommelsen 2017 ska utbetalning ske under förutsättning att det regionala uppdraget uppfylls och att verksamhetsplanen genomförs.
Förvaltningens bedömning är att framtida bidrag bör innebära att utbetalat stöd uppgår till ett budgeterat belopp. Regionstyrelseförvaltningen avsätter ett belopp riktat särskilt till Gotlands Idrottsförbund i sin årliga budget. Aktuellt belopp betalas ut till Gotlands Idrottsförbund mot inlämnande av föregående års årshandlingar.
Kultur- och fritidsnämnden uppdrog 2013-12-10, § 95, till förvaltningen att i dialog med SISU utreda och föreslå ett nytt budgeterat bidragssystem. Sedan 2009 har folkbildningsstödet till SISU-idrottsutbildarna Gotland baserat sig på á-priser per lärgrupp, kurs, föreläsning, utvecklingsarbete och kulturprogram. Då SISU:s verksamhet ökar, ökar också det utlovade stödet, vilket innebär att förvalt- ningens budget för stöd till SISU överskrids. 2016 beviljades en fast summa och övriga avtal mellan kultur- och fritidsförvalt- ningen och SISU upphörde att gälla.
1 (3)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 215 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/1161
Förvaltningens bedömning är att framtida bidrag bör innebära att utbetalat stöd uppgår till ett budgeterat belopp. Regionstyrelseförvaltningen avsätter ett belopp riktat särskilt till SISU Idrottsutbildarna i sin årliga budget. En av förutsättningarna är att Sisu visar på att man jobbar utifrån statens mål till folkbildning;
1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet
Årets belopp betalas ut till SISU mot inlämnande av föregående års årshandlingar.
I och med tidigare beslut att se över rutinerna för stödet till GI och Sisu (RS §178 och 179 2018-06-13), har förvaltningen sett över tillvägagångssättet för att göra det så passande som möjligt efter rådande organisationer. Förvaltningen ser att de nya rutinerna bör se ut som följer. Gotlands Idrottsförbund och Sisu kommer vid två tillfällen per år att berätta om sin verksamhet och planering för Rsau. Utgångspunkten är de fem punkterna i regionala mål som togs fram av Kultur- och fritidsförvaltningen (KFN § 43 2015-06-02, KFN 2015/139), se nedan. I presentationen under hösten lägger GI/Sisu fram verksamhetsplan och struktur för det kommande året, och på mötet under tidig vår presenteras arbetet från det gångna året. I samband med presentationen under november/december rekvirerar GI/Sisu om sitt årliga verksamhetsstöd, och om RS bifaller betalas ut under jan/feb kommande år.
REGIONALT UPPDRAG TILL GOTLANDS IDROTTSFÖRBUND Det regionala uppdraget innebär att GI inom sitt verksamhetsområde skall: 1) Stödja SDF betala ut stöd till specialdistriktsförbunden inom Gotlands idrottsförbunds verksamhetsområde. Effekt: Region Gotland säkerställer via GI att specialdistriktsförbunden kan utföra sina åtaganden Mätetal: Antal kr/SDF, Antal projekt/arrangemang/stödområden som SDF:en utfört under året.
2) Regionalt tillgängliggöra sin verksamhet verka för att ge alla invånare på Gotland – oberoende av ålder, kön, etnicitet, ekonomiska, geografiska, funktionsrelaterade eller sociala hinder – möjlighet att delta i, och ta del av idrottsverksamheten. Effekt: ökad upplevelse av god hälsa på lika villkor Mätetal: Antal föreningar, Antal medlemmar/ åldersgrupp < 7, 7-20, 21-65, 65 > fördelat på kön
3) Samordna, förmedla och bygga kunskap
Page 216 of 354 2 (3) Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/1161
vara en sammanhållande aktör inom sitt verksamhetsområde på Gotland. Främja förnyelse, samverka mellan idrotter, föreningar och övriga samhället. Skapa och utveckla nätverk och mötesplatser. Effekt: Ökad medvetenhet om varandra (de olika aktörerna) och deras kompetenser. Nya projekt och profilområden som skapar tillväxt för Gotland Mätetal: Antal möten och projekt samt externa medel som beviljats, i syfte att skapa tillväxt för Gotland
4) Sörja för att föreningslivets verksamhet håller hög kvalitet samt bidra med kunskapsutveckling och förmedling inom idrotts- och folkhälsoområdet (bredd och spets) hålla en hög professionell nivå och kvalitet i all sin verksamhet samt vara en plattform för idrottslig utveckling. Genomföra årlig undersökning där medlemmarna i föreningarna får svara på frågor om stöd och bidrag, förnyelse och utveckling samt frågor om hur man upplever stödet från GI. Effekt: Trygg, säker, upplyst och framgångsrik idrottsrörelse på Gotland Mätetal: Resultat av undersökning
5) Synliggöra och kommunicera Tillsammans med Region Gotland, Kultur- och fritidsförvaltningen, synliggöra stödet till idrotten gentemot föreningsliv och andra samarbetspartners genom att genomföra 1-2 möten med föreningslivet per år. Effekt: Öka kunskapen om föreningsstöd, roller och relationer. Ökad insyn om föreningslivets behov och förutsättningar. Medvetandegjort regionens stöd till idrotten. Mätetal: Antal tillfällen, utöver ovanstående, där Region Gotlands stöd synliggjorts.
Bedömning Regionstyrelseförvaltningen bedömning är att budgeterat belopp ska betalas ut till Gotlands Idrottsförbund och till Sisu Idrottsutbildarna. Förvaltningen bedömer också godta de nya riktlinjerna för hanteringen av stödet.
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges.
Page 217 of 354 3 (3) SISU Idrottsutbildarna Adress: Box 1030, 621 21 Visby. Besöksadress Färjeleden 5, Visby Tel växel: 0498-20 70 50 e-post: [email protected] Mottagare: Kultur och Fritidsavdelningen www.gotsport.se Adress: Visborgsallén 19, 621 81 Visby
Datum: 13 november 2018
Rekvirering av Distriktsidrottsstödet för SISU-Idrottsutbildarna
SISU-Idrottsutbildarna som idrottsrörelsens utbildnings, bildnings och studieförbund med uppdrag att utbilda och utveckla idrottsrörelsen på Gotland rekvirerar härmed 2019 års distriktsstöd på 640.000 kr.
I samband med rekvireringen bifogas verksamhetsinriktning, verksamhetsplan och aktivitetsplan (dessa dokument är gemensamma för Gotlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna) Sedan tidigare finns Verksamhetsberättelser, förvaltnings och revisionsberättelser för GI och SISU, samt SISU:s volymmässiga utfall i utbildningstimmar för 2017.
Med vänlig hälsning
SISU Idrottsutbildarna
Bo Ronsten Distriktsidrottschef
Bilagor: Verksamhetsinriktning 2018-19 Verksamhetsplan 2019 Aktivitetsplan 2018-19
Sid 1/1
Page 218 of 354
2018-11-13
Kultur och fritidsavdelningen, Angelica Andersson-Fihn Per Wallstedt [Mottagare]
Rekvirering av Distriktsidrottsstödet för Gotlandsidrottsförbund
Gotlands Idrottsförbund (GI) som Länsidrottsförbund och med uppdrag att samordna, leda och företräda idrottsrörelsen på Gotland rekvirerar härmed 2019 års distriktsstöd på 1.357.000 kr.
I samband med rekvireringen bifogas verksamhetsinriktning, verksamhetsplan och aktivitetsplan (dessa dokument är gemensamma för Gotlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna).
Sedan tidigare finns Verksamhetsberättelser, förvaltnings och revisionsberättelser för GI och SISU, samt SISU:s volymmässiga utfall i utbildningstimmar för 2017.
Med vänlig hälsning
GOTLANDS IDROTTSFÖRBUND
Bo Ronsten Distriktsidrottschef
Bilaga: Verksamhetsinriktning 2018-19, Verksamhetsplan 2019, Aktivitetsplan 2018-19
Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro e-post/hemsida
Box 1030 Färjeleden 5, Visby 0498-20 70 50 672-1666 [email protected] 621 21 VISBY www.gotsport.se Page 219 of 354 En ny syn på träning och tävling I nära samarbete med SDF/KO/IF leda och samordna idrottsrörelsens utvecklingsresa kring en ny syn på träning och tävling. AKTIVITETER ‐ Undersöka möjligheten att starta projekt utifrån idéen ”Det är alltid okej att börja idrotta i vår förening”. ‐ livslångtidrottande Q2 2018 - Q2 2018 Särskild satsning (Undersöka finansieringsmöjligheter.) ‐ Vidareutveckla projektet WWL med fler idrotter/IF på fler platser Q1 2018 - Q4 2019 Särskild satsning (Arbetsmarknadsprojektet, integration) ‐ Starta upp ett idrottsutbyte med Ålandsidrotten. Q3 2018 - Q3 2019 Särskild satsning (Ersättning för B7-games.) EFFEKTMÅL: Bli fler aktiva medlemmar i alla åldrar. UPPFÖLJNING AV EFFEKTMÅL: Statistik i IOL. LOK‐stöd.
Tillhandahålla kunskapsunderlag och kompetensstöd kring en ny syn på träning och tävling, till SDF och föreningar gällande såväl idrott för barn och ungdomar som vuxna och äldre. AKTIVITETER ‐ Skapa en digital plattform för goda exempel för en ny syn av träning och tävling som gäller hela rektangeln Q3 2018 - Q3 2018 Kommunikation (T.ex. flik på hemsidan.) ‐ Genomföra 3 årliga processarbeten med IF. Q1 2018 - Q4 2019 Övrig basverksamhet ‐ Kommunicera strategi 2025 Q1 2018 - Q4 2019 Övrig basverksamhet (föreningsbesök, SDF träffar, politiker) EFFEKTMÅL: Fler aktiva medlemmar i alla åldrar. Även ökat deltagartillfällen. UPPFÖLJNING AV EFFEKTMÅL: Statistik i IOL. LOK‐stöd.
Kommunicera idrottsrörelsens utvecklingsresa kring en ny syn på träning såväl internt som externt. AKTIVITETER ‐ Fortsätta ta fram medlemsstatistik från föreningarna. Q1 2018 - Årligen återkommande Q1 Intressepolitik (Tidigare KFK-statistik.) ‐ Undersöka möjligheten att ta ut statistik för aktiviteter under en vecka, exempelvis vecka 39. Årligen återkommande Q3 - Årligen återkommande Q3 Intressepolitik (föreningsbesök, SDF träffar, politiker) ‐ Genomföra projektet sport spanarna. Q2 2018 - Q4 2019 Särskild satsning (Visa upp våra idrotter med en testpatrull. Kommuniceras i en artikelserie.)
Ta fram koncept, utveckla verktyg samt utbilda tränare, ledare och föräldrar kring en ny syn på träning och tävling i förbund och föreningar gällande såväl idrott för barn och ungdomar som vuxna och äldre. AKTIVITETER ‐ Genomföra träffar för domare med syfte att utbilda/vidareutveckla/rekrytera. Q2 2018 - Q4 2019 Särskild satsning (Gränsöverskridande mellan olika idrotter) ‐ Fortsätta med föräldraprojektet. Nå 15 föreningar med utbildningsinsatser.
Page 220 of 354 Q1 2018 - Q4 2019 Särskild satsning ‐ Genomföra Plattformen 2 ggr/år. Q2 2018 - Q4 2019 Gränsöverskridande utbildning ‐ Utbilda och fortbilda motionsledare. Q1 2018 - Q3 2019 Särskild satsning (Inom ramen för friskvårdsprojektet.) ‐ utveckla pensionärsidrott i IF Q3 2018 - Q4 2019 Särskild satsning EFFEKTMÅL: Ökat antal medlemmar och deltagartillfällen i alla åldrar. UPPFÖLJNING AV EFFEKTMÅL: Statistik i IOL.
Ett ökat folhälsoansvar AKTIVITETER ‐ Arbeta vidare med projektet Friskvård på Gotland. Q1 2018 - Q4 2018 Särskild satsning ‐ Genomföra idrottens dag för vuxna Q2 2018 - Årligen återkommande Q3 Särskild satsning (Folkhälsa, centralt projekt) ‐ Vi vidareutvecklar IF avseende enkla friskvårdsaktiviteter Q1 2018 - Q4 2019 Särskild satsning (Ex. trimorientering,stavgång. Ingår i folkhälsoprojektet.) ‐ Skapa en modell mellan hälso‐ och sjukvård och idrott avseende FAR. Q1 2018 - Q1 2018 Särskild satsning ‐ vaccinera föreningar och gym Q1 2018 - Q4 2019 Antidoping (innefattar folkbildning, policyskrivande och tester) EFFEKTMÅL: Ett ökat antal förskrivna FAR‐recept UPPFÖLJNING AV EFFEKTMÅL: Statistik i vårt folkhälsoprojekt.
Vidareutveckla Samsyn Gotland AKTIVITETER ‐ Anordna träff med SDF och IF Q1 2018 - Q1 2018 Barn och ungdomsidrott (Utveckla konceptet) ‐ Anorda två tävlingskonferenser Q2 2018 - Årligen återkommande Q2 Barn och ungdomsidrott (Fokus på barn och ungdom.Ev inslag av vuxnas tävlande) ‐ Arbeta offensivt för att debattera förskjutning av 11‐års puckeln. Q1 2018 - Q4 2019 Kommunikation (Insändare, Facebook. Använda befintlig statistik) EFFEKTMÅL: Fler barn och ungdomar som kan hålla på med flera idrotter. UPPFÖLJNING AV EFFEKTMÅL: Intervjuer, enkäter och samtal med berörda föreningar och ledare.
Öka tillgängligheten på idrottsanläggningar. AKTIVITETER ‐ Inleda dialog med kultur och fritidsavdelningen kring halltidsfördelningen. Q1 2018 - Q2 2018 Anläggningar och idrottsmiljöer ‐ Processarbete i IF. 3st/år Q2 2018 - Q4 2019 Anläggningar och idrottsmiljöer (Dropin-idrott. Allmänhetens idrott.) ‐ Verkar för ökad nyttjandegrad av våra idrottsanläggningar. Q1 2018 - Q4 2019 Anläggningar och idrottsmiljöer ‐ Utveckla två utsatta områden där vi saknar anläggningar och IF. Q1 2018 - Q4 2019 Särskild satsning (Gråbo/Bingeby. Samverkan Gotlandshem samt etableringsresurser.) ‐ utveckla en anläggningsstrategi tillsammans med Regionen Q1 2018 - Q4 2018 Anläggningar och idrottsmiljöer ‐ Fördela Anläggningsbidrag via idrottslyftet Q1 2018 - Q4 2018 Anläggningar och idrottsmiljöer
Page 221 of 354 EFFEKTMÅL: Minst 5 projekt årligen är inriktade på ökad tillgänglighet. UPPFÖLJNING AV EFFEKTMÅL: Fördela minst 70% av IL medel till tillgänglighet.
Stödja elitidrotten samt den elitförberedande verksamheten. AKTIVITETER ‐ 100 st elever på NIU och LIU. Q1 2018 - Q4 2019 Barn och ungdomsidrott (Fortsätta ansvara för idrottens del.) ‐ Teckna Samverkansavtal med Campus Gotland. Q1 2018 - Q1 2018 Övrig basverksamhet ‐ Regelbundna träffar med våra elitföreningar. Q1 2018 - Q4 2019 Övrig basverksamhet ‐ Vidareuteckla Team 2019 och delta med en trupp på minst 100 deltagare på Island games. Q1 2018 - Q3 2019 Internationellt ‐ Fördela och utveckla former för representationsstödet. Q1 2018 - Q2 2018 Övrig basverksamhet ‐ Arbeta för en ren idrott. Q1 2018 - Q4 2019 Antidoping EFFEKTMÅL: 100 elever på NIU, LIU och LIU‐T. Nöjdheten av vårt stöd hos våra elitföreningar. Bättre resultat från Island Games 2019 jämfört med 2017. UPPFÖLJNING AV EFFEKTMÅL: Årligen vid intagning. Samtal och föreningsenkät. Island Games följs upp genom målsättningarbete med Team 2019.
Page 222 of 354 Den moderna föreningen engagerar
Ta fram koncept, utveckla verktyg samt utbilda förtroendevalda och anställda i att leda ideella med syftet att öka engagemanget AKTIVITETER ‐ Genomföra interaktiva webbutbildningar. Q1 2019 - Q4 2019 Särskild satsning ‐ Genomföra utbildning i valberedningsarbete. Q4 2018 - Årligen återkommande Q4 Övrig basverksamhet ‐ Genomföra kompetensutveckling för medarbetare i t.ex. föreningskunskap, modern IF. Q1 2018 - Q4 2019 Övrig basverksamhet EFFEKTMÅL: Fler ledare som vill vara engagerade. Antalet ledartillfällen ökar jämfört med 2017. UPPFÖLJNING AV EFFEKTMÅL: Vecka 39 undersökningen. Antalet ledartillfällen statistik via IOL
Etablera en modell för administrativt stöd för SDF/KO/IF som bygger på digitaliserade och effektiviserade processer AKTIVITETER ‐ Ta fram enkla mallar för t.ex. ekonomisk redovisning och årsberättelse för IF. Q1 2018 - Q1 2018 Övrig basverksamhet ‐ Stödja IF i effektivare arbetssätt vad gäller digital administration. Q1 2018 - Q4 2019 Övrig basverksamhet (T.ex. medlemsregister, utbildningsmodul, LOK-stöd m.m.) ‐ Kommunicera ut enkelheten i IOL. Q2 2018 - Q2 2018 Service-IOL Support ( Göra korta videos på våra hemsidor ”så här gör du”. Även folder) ‐ Genomföra lönehantering för föreningar och SDF som har behov Q2 2018 - Q4 2019 Övrig basverksamhet ‐ Genomföra bokföring och bokslut för föreningar och SDF som har behov Q1 2018 - Q4 2019 Övrig basverksamhet ‐ stärka upp kansliet med projektanställd Q1 2018 - Q4 2018 Särskild satsning (implementera office 365 i styrelse, kansli och IF)
Tillhandahålla kunskap och stöd kring engagemang, medlemskap, ledning organisering och ideellt arbete i förening AKTIVITETER ‐ Se över former för ett interaktivt styrelsearbete. Q4 2018 - Q4 2019 Övrig basverksamhet (Göra pilotprojekt med några IF.) ‐ Utveckla det digitala arbetet i styrelse och på kansli Q1 2018 - Q3 2018 Övrig basverksamhet (fortsätta med det digitala utvecklingsarbetet) ‐ Utbilda i nya IFL på individnivå och organisationsnivå Q1 2018 - Q4 2019 Övrig basverksamhet ‐ Genomföra utbildning i föreningsekonomi (skatteregler, bidrag och bokföring). Q1 2018 - Årligen återkommande Q1 Övrig basverksamhet ‐ Söka bidrag utbildning Q3 2018 - Årligen återkommande Q3 Övrig basverksamhet EFFEKTMÅL: Fler upplever det enklare att vara organisationsledare. UPPFÖLJNING AV EFFEKTMÅL: V. 39 undersökningen (bl.a. enkät).
Page 223 of 354 Genomföra pilotprojekt för att utveckla moderna former för att leda och organisera en förening AKTIVITETER ‐ Leda ”pilotprojekt” kring engagemang och rekrytering. Q3 2018 - Q2 2019 Särskild satsning (Gäller all verksamhet i SDF/KO/IF) ‐ Genomföra projekt med ungdomar och yngre vuxna med inriktning på styrelseutbildning. Q1 2019 - Q2 2019 Särskild satsning (strukturell del i utbildningssastning, finns även i stärkt ledarskap) ‐ Skapa nätverk för föreningar med anställd personal Q2 2018 - Q4 2019 Särskild satsning (erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling, i kombination med Arbetsmarknadsprojekt) EFFEKTMÅL: Tre föreningar som utvecklar former för att leda och organisera sin förening. UPPFÖLJNING AV EFFEKTMÅL: Via pilotprojektet
Arbetsmarknadsprojekt med administrativt och praktiskt stöd AKTIVITETER ‐ Vidareutveckla modell med AF Gotland Q1 2018 - Q4 2018 Särskild satsning (Arbetsmarknadsprojekt) ‐ Stötta föreningar via PIGG projektets administrativa och praktiska del Q1 2018 - Q4 2018 Särskild satsning (Arbetsmarknadsprojektet) ‐ Fritidsbanken på minst tre ställen Q1 2018 - Q4 2019 Särskild satsning (AF finansiering) EFFEKTMÅL: 15st indivder deltar i arbetsmarknadsprojektet UPPFÖLJNING AV EFFEKTMÅL: månatligen med rapporter till RF kompetensutveckla anställd personal inom idrotten AKTIVITETER ‐ Ta fram antalet anställda samt vilka föreningar/SDF som har anställda Q2 2018 - Q2 2018 Intressepolitik ‐ erbjuda erfarenhetsutbyte samt kompetensutveckling för anställda på föreningar och SDF Q1 2018 - Q4 2019 Övrig basverksamhet (två ggr per år)
Page 224 of 354 Inkluderande idrott för alla
Stärka arbetet för fler och tillgängliga anläggningar och idrottsmiljöer AKTIVITETER ‐ Samverka med Regionen och ta fram en rutin utifrån funktionsnedsättning och inkludering i anläggningsstrategin. Q1 2018 - Q4 2019 Anläggningar och idrottsmiljöer ‐ Avsätta medel i Idrottslyftet för utveckla inkluderande miljöer Q1 2018 - Q4 2018 Anläggningar och idrottsmiljöer ‐ Sprida och använda inkluderingswebben Q1 2018 - Q4 2018 Kommunikation ‐ Turnera med utställningen "alla idrottskillar är hetro" under en 5‐månadersperiod. Q2 2018 - Q4 2018 Anläggningar och idrottsmiljöer ‐ Utsatta områden‐projektet (rymmer många teman) Q2 2018 - Q4 2018 Anläggningar och idrottsmiljöer (rymmer fler områden) ‐ Översyn av idrottsmiljöer utifrån inkluderingsperspektiv. Q2 2018 - Q4 2018 Anläggningar och idrottsmiljöer (T.ex. omklädningsrum och duschutrymmen.Även klubblokaler.) EFFEKTMÅL: Fler nöjda utövare i offentliga och föreningsdrivna anläggningar UPPFÖLJNING AV EFFEKTMÅL: Följs upp via en nöjdbarhetsundersökning i samverkan med Region Gotland och föreningslivet.
Stödja SDF/KO/IF i arbetet med förbättrade möjligheter till idrott för personer med funktionsnedsättning AKTIVITETER ‐ Dra upp kriterier och mål för de avsatta medlen i idrottslyftet Q1 2018 - Q1 2018 Övrig basverksamhet (horisontellt gäller alla områden) ‐ Sprida och använda oss av inkluderingswebben Q1 2018 - Q4 2018 Kommunikation ‐ Samverkan med parasportsförbundet i att implementera deras utvecklingsstrategi Q1 2018 - Q4 2019 Särskild satsning EFFEKTMÅL: Fler deltagartillfällen med funktionsnedsättning. UPPFÖLJNING AV EFFEKTMÅL: Statistik i IOL.
Utveckla arbetet med att inkludera nyanlända i föreningar AKTIVITETER ‐ Stödja IF i att ta fram information om respektive idrott på flera språk. Q1 2018 - Q2 2018 Särskild satsning (Integrationsprojekt T.ex. IF styrdokument, matchprogram osv.) ‐ Samverkan med organisationer utanför idrotten. Q1 2018 - Q4 2019 Särskild satsning (T.ex. med SFI) ‐ Sprida inkluderingswebben Q1 2018 - Q4 2018 Kommunikation ‐ sprida Fritidsbanken till tre ställen + en mobil Q1 2018 - Q2 2018 Särskild satsning (arbetsmarknadsprojekt och integration)
Utveckla arbetet med idrott för vuxna och äldre. AKTIVITETER ‐ Samverkan med organisationer utanför idrotten. Q1 2018 - Q4 2019 Särskild satsning (Folkhälsoprojektet)
Page 225 of 354 ‐ Verka för att idrottsföreningar får LOK stöd för pensionärer Q1 2018 - Q3 2018 Intressepolitik (valstarategin) ‐ PT i föreningar som utvecklingsmodell Q3 2018 - Q4 2019 Särskild satsning (Motionsträning i föreningen) ‐ Vidarutveckla samarbetet med Idrottshistoriska föreningen utifrån att få äldre till fysisk aktivitet. Q1 2018 - Q4 2018 Särskild satsning ta fram anvisningar kring innebörden av idrottens värdegrund, "allas rätt att vara med" AKTIVITETER ‐ Producera, turnera och kommunicera utställningen "Alla idrottskillar är hetro?”. Q1 2018 - Q3 2018 Särskild satsning ‐ Delta under Pride 2018 och 2019 Q3 2018 - Q4 2018 Särskild satsning ‐ Genomföra "Lockerroom talk" med IF Q3 2018 - Q4 2018 Särskild satsning
Genomföra utbildningar för att inkludera nyanlända i föreningar AKTIVITETER ‐ svenska från dag 1 Q1 2018 - Q4 2018 Särskild satsning (om det finns fortsatta medel från riks) ‐ Kommunicera utbildningsmaterial och genomföra utbildningar för att inkludera nyanlända i föreningen Q1 2018 - Q4 2019 Särskild satsning ‐ Implementera regionens integrationsstrategi Q1 2018 - Q3 2018 Övrig basverksamhet
Underlätta för att inkludera personer med funktionsnedsättning i föreningar. AKTIVITETER ‐ Genomföra kompetensutveckling i SDF/IF kring frågor rörande funktionsnedsättning. Q2 2018 - Q4 2019 Övrig basverksamhet (i samband med "så många fler projekt". ) ‐ Undersöka utbudet av utbildningsmaterial och erbjuda utbildning för att inkludera personer med funktionsnedsättning i förening. Q2 2018 - Q4 2019 Särskild satsning ‐ Stärka föreningar och idrottsledare kring NPF. Q2 2018 - Q4 2019 Barn och ungdomsidrott (Utbildningsinsatser och processjobb) ‐ Stärka parasportsförbundet och föreningar i deras utvecklingsarbete. Q1 2018 - Q4 2019 Särskild satsning (Regional samverkan) ‐ Kontinuerligt kommunicera allas rätt att vara med Q1 2018 - Q4 2019 Kommunikation (Kampanj, möten, sociala medier m.m.)
Genomföra kompetensutvecklingsprojektet "Så många fler" AKTIVITETER ‐ Arbeta utifrån checklistan som tas fram i projektet ”Så många fler”. Q1 2018 - Q4 2019 Särskild satsning ‐ Genomföra kompetensutveckling i frågor rörande funktionsnedsättning. Q1 2018 - Q3 2018 Särskild satsning ‐ Samverkan med organisationer utanför idrotten. Q1 2018 - Q4 2019 Särskild satsning (KFF, RK, Gotlands Museum) EFFEKTMÅL: genomföra 20h kompetensutveckling med 140 deltagare UPPFÖLJNING AV EFFEKTMÅL: via projektets timredovisning
Page 226 of 354 Jämställdhet för en framgångsrik idrott
Tillämpa jämställdhetsintegrering i styrande processer; planer, utredningar, mötesplatser samt kommunikation AKTIVITETER ‐ Ta fram en metod och genomföra arbetet med jämställdhetsintegrering i hela vår verksamhet. Q1 2018 - Q4 2019 Övrig basverksamhet ‐ Genomföra arbete kring maskulinitetsnormen. Q3 2018 - Q4 2019 Särskild satsning (T.ex. ”Killsatsning”, ”killmiddag”. Bjuda hit Locker room talk.) ‐ Verka för att 60/40 följs i SDF/IF Q1 2018 - Q4 2019 Intressepolitik ‐ Bilda en jämställdhets‐ och inkluderingsgrupp Q2 2018 - Q4 2019 Särskild satsning (arv, extern expertgrupp) ‐ Se över alla våra policys/riktlinjer/styrdokument/kommunikation etc Q1 2018 - Q4 2018 Särskild satsning ‐ Utbildning för personal och/alternativt ta in extern hjälp Q1 2018 - Q3 2018 Särskild satsning (Så många fler)
Stärka kunskapen avseende jämställdhet för att utgöra ett bättre stöd för SDF/KO/IF AKTIVITETER ‐ Sprida inkluderingswebben samt använda oss av den. Se igenom våra utbildningar för att kvalitetssäkra jämställdhet. Q1 2018 - Q4 2018 Kommunikation ‐ genomföra kompetensutveckling av anställd personal Q1 2018 - Q3 2018 Särskild satsning (via "så många fler" projektet) ‐ Inventering av våra SDF och IF Q2 2018 - Q4 2018 Särskild satsning (har kvinnor och män samma möjlighet att utöva och leda idrott? Finns det skillnader mellan SDF eller deras föreningar vad gäller rent ekonomiska förutsättningar för att delta och leda? Vi vet att så är fallet på SD nivå inom flera idrotter, men hur ser d
Säkerställa att samtliga utbildningar och mötesplaster genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv AKTIVITETER ‐ Se över utbildningar och kursutbud Q1 2018 - Q3 2018 Övrig basverksamhet ‐ Ta fram och arbeta efter checklista Q2 2018 - Q3 2018 Särskild satsning (projekt så många fler) genomföra en bildning och utbildningssatsning avseende jämställdhet i IF/KO/SDF AKTIVITETER ‐ Genomföra "Veckans Tanke" Q1 2018 - Q4 2018 Särskild satsning ‐ Utbilda utbildarna (börja med oss själva) Q1 2018 - Q4 2018 Övrig basverksamhet (central utbildning)
Page 227 of 354 Ett stärkt ledarskap
Tillsamans med SDF/KO/IF utarbeta riktlinjer för vad ledarskapet inom idrotten ska utmärkas av AKTIVITETER ‐ Genomföra mentorskapsutbildning. Q4 2018 - Q2 2019 Särskild satsning (För både organisations- som aktivitetsledare) ‐ Genomföra styrelsekonferens årligen. Q4 2018 - Årligen återkommande Q4 Övrig basverksamhet ‐ Arbeta fram ett koncept där fokus är diskussioner med aktiva om delaktighet och idrottens värdegrund. Q1 2018 - Q1 2018 Särskild satsning (Föräldra satsningen Erbjuds vid föreningsbesök)
Ta fram en etisk kod i syfte att stärka idrottens värdegrund AKTIVITETER ‐ Kommunicera idrottens värdegrund. Q1 2018 - Q4 2019 Kommunikation (Vid alla utbildningar, Pride, Idrottens dag, arrangemang och vid våra anläggningar. Ta fram en mall för detta. )
Samverka med externa aktörer på Gotland i syfte att höja kompetensen och stärka ledarskapet inom idrotten
AKTIVITETER ‐ Erbjuda 30 ungdomar sommarjobb i Samverkan med regionen. Q1 2018 - Q3 2018 Särskild satsning (Vid ex. sommarskolor.) ‐ Samverkan kring etableringsarbetet med organisationer utanför idrotten. Q1 2019 - Q4 2019 Särskild satsning (T.ex., Röda korset, Rädda Barnen, Gotlandshem) ‐ Skriva samarbetsavtal med Campus Gotland. Q1 2018 - Q4 2018 Särskild satsning (elitidrott, folkhälsa, SAIF) ‐ Utveckla samarbetet med gymnasieskolan för att utveckla ledarskapet. Q1 2018 - Q2 2018 Särskild satsning (SkolIF)
Synliggöra och kommunicera det ideella ledarskapet AKTIVITETER ‐ genomföra Tränarträffar och ledarträffar Q3 2018 - Q3 2019 Särskild satsning (jmfr domarträffar) ‐ Besöka nyanlända och ge info om svensk idrottsrörelse Q1 2018 - Q4 2018 Särskild satsning (integration) ‐ Informera och kommunicera BRIS stödlinje för ledare Q1 2018 - Q4 2018 Kommunikation (på våra utbildningar, träffar, hemsida) ‐ Genomföra Idrottens tränarutbildning – introduktion Q1 2018 - Q4 2018 Gränsöverskridande utbildning
Genomföra en satsning tillsammans med ledare, tränare och anställda med fokus på idrottens idé och värdebaserade ledarskap AKTIVITETER ‐ Kommunicera goda exempel på IF och idrottsledare som arbetar med värdegrundsfrågor.
Page 228 of 354 Q3 2018 - Q4 2019 Övrig basverksamhet ( Via t.ex. hemsida, Facebook och tidningsartiklar, ) ‐ Certifiera och följa upp Värdefull IF. Q1 2018 - Q4 2019 Särskild satsning (Uppmärksammas på idrottsgalan.) ‐ Genomföra projekt med ungdomar och yngre vuxna med inriktning på styrelseutbildning. Q1 2019 - Q2 2019 Särskild satsning (modul ledarskap finns även i modern förening) ‐ Arbeta för att stärka domarna i deras roll. Q2 2018 - Q2 2018 Gränsöverskridande utbildning
SISU‐Idrottsutbildarna arrangerar all idrottsledarutbildning på Gotland AKTIVITETER ‐ Alla SDF har en framtagen utbildningsplan Q1 2018 - Q4 2019 Övrig basverksamhet ‐ Tillsammans med 2 SDF Söka medel från NWIG:s coaching found Q1 2018 - Q4 2018 Internationella och nationella idrottsevenemang
Page 229 of 354 Förutsättningar
DigitalMognad AKTIVITETER ‐ medarbetare och styrelse arbetar fullt ut med office 365 Q1 2018 - Q4 2018 Särskild satsning (RF + stärkt resurs) ‐ öka kunskapen hos medarbetare och IF kring sociala medier Årligen återkommande Q1 - Kommunikation ‐ Öka kunskapen hos medarbetare + IF kring IOL Årligen återkommande Q1 - Service-IOL Support
En god arbetsmiljö för medarbetare AKTIVITETER ‐ Alla medarbetare har en kompetensutvecklingsplan ‐ Idrottens Hus är välkomnande och inkluderande arbetsplats ‐ två kansliplaneringsdagar genomförs Årligen återkommande Q1 - (Q1 och Q3) bildning och utbildning AKTIVITETER ‐ Göra föreningsbesök i alla föreningar med Barn och ungdomsverksamhet Q1 2018 - Q4 2019 Övrig basverksamhet (upprätta utvecklingsplaner) ‐ 16.000 utbildningstimmar ‐ Nå 5000 unika deltagare ‐ samverkan med 130 SF föreningar EFFEKTMÅL: Utbildningstimmar, samverkande föreningar, unika deltagare UPPFÖLJNING AV EFFEKTMÅL: via utbildningsmodulen samverkan inom och utanför idrotten AKTIVITETER ‐ avtal med näringen kring idrottsgala, reseförutsättningar och elitidrott ‐ fortsatt stöd till Idrottsgymnasiet ‐ ökat regionalt stöd till GI och SISU ‐ fördela resebidrag till berörda föreningar Kommunikation AKTIVITETER ‐ Kommunicera strategi 2025 ut i vår verksamhet. Q1 2018 - Q4 2019 Kommunikation (Vid alla kontakter med SDF/KO/IF) ‐ Kommunicera våra sakkunniga inom olika ämnesområden. Q1 2018 - Q4 2019 Kommunikation ‐ Debattera i media med frågor i tiden med hjälp av förtroendevalda, personal och övriga personer från idrottsgotland. Q1 2018 - Q4 2019 Intressepolitik ‐ utveckla paneldebatt i P4 Gotland och "idrotts poden Gotland" Q1 2018 - Q4 2019 Kommunikation
Page 230 of 354 Idrotten Gör Gotland starkare Idrottens Ö evenemang och läger AKTIVITETER ‐ Utveckla Idrottens Ö 2.0 Q1 2018 - Q4 2018 Särskild satsning (Ansök om 1:1 medel) ‐ Medverka aktivt i våra internationella nätverk Q1 2018 - Q4 2019 Internationellt ((NWIG, Eurocamp) för att få idrottsmöten, arrangemang, läger på Gotland.) ‐ Arbeta för att öka antalet idrottsmöten på Gotland. Q1 2018 - Q4 2019 Intressepolitik ‐ Arbeta för att få fler samarrangemang idrotter emellan. Q1 2018 - Q4 2019 Internationella och nationella idrottsevenemang (T.ex. en veteranvecka) ‐ Genomföra en träff med SDF och IF för att ta fram nya idéer kring evenemang. Q3 2018 - Q3 2018 Internationella och nationella idrottsevenemang ‐ Genomföra idrottsgala Q1 2018 - Årligen återkommande Q1 Intressepolitik ‐ Arbeta för att skapa ett arrangemangskontor.
Q1 2018 ‐ Q2 2018 Särskild satsning (Idrottens Ö 2.0. Regionala tillväxtmedel) EFFEKTMÅL: Öka antalet gästnätter till 150.000 UPPFÖLJNING AV EFFEKTMÅL: årlig sammanställning
Idrottens Ö konferens och möten AKTIVITETER ‐ Arrangera inkluderingskonferens på Gotland. Q2 2019 - Q2 2019 Särskild satsning ‐ ENGSO årsmöte Q2 2018 - Q3 2018 Internationella och nationella idrottsevenemang (7-9 juni) ‐ arrangera nordisktidrottsmöte på Gotland Q2 2018 - Q3 2018 Internationella och nationella idrottsevenemang (43344) ‐ Arrangera Idrottsmedicinsk grundkurs Q1 2018 - Q3 2018 Övrig basverksamhet ‐ Verka för att arrangera RIF 2020 Q2 2018 - Q3 2018 Särskild satsning ‐ Delta i våra internationella nätverk Q1 2018 - Q4 2018 Internationellt (ungdomsutbyte) Fortsätta stärka idrottens roll i det gotländska samhället AKTIVITETER ‐ Fortsätta att genomföra idrotts/politikerbussen. Q2 2018 - Årligen återkommande Q2 Intressepolitik ‐ bevaka remissskrivningar som berör idrotten Q1 2018 - Q4 2018 Intressepolitik (rör fler förvaltningar) ‐ Arbeta aktivt för att idrotten ska vara en stark aktör vad gäller besöksnäringen på Gotland. Q1 2018 - Q4 2019 Intressepolitik ‐ ta fram en anläggningsstrategi tillsammans med region Gotland Q1 2018 - Q4 2018 Anläggningar och idrottsmiljöer ‐ Bevaka idrottens intresse i alla nätverk som berör idrotten på Gotland Q1 2018 - Q4 2018 Intressepolitik (LAG, regionen länsstyrelsen ) ‐ Arrangera Idrottensdag i Almedalen Q2 2018 - Q2 2018 Intressepolitik (I Samverkan med RF) ‐ Ta fram en valstrategi inför 2018
Page 231 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Björn Ahlsén RS 2018/551 25 oktober 2018
Regionstyrelsen
Ansökan om tilläggsanslag till Bergmancenter 2018
Förslag till beslut • Tilläggsanslag för Stiftelsen Bergmancenter om 200.000 kr för Bergmanåret 2018 beviljas.
Sammanfattning Region Gotland utger sedan 2015 ett årligt stöd till Stiftelsen Bergmancenter, i avtal fastställt till 400 000 kr. Som en förstärkning av det avtalade stödet har Bergmancenter inkommit med en ansökan om tilläggsanslag motiverat av de extraordinära kostnaderna stiftelsen har för firande av Ingmar Bergmans 100-årsjubileum.
Ärendebeskrivning Ansökan avser en framställan om ett tillfälligt förstärkt verksamhetsstöd till Stiftelsen Bergmancenter med anledning av det s k Bergmanåret 2018 – firandet av Ingmar Bergmans 100-årsdag. Bergmancenter har detta år planerat och genomfört ett extraordinärt innehållsrikt program och har en ansträngd ekonomiskt situation som försvårat inköp och investeringar till den ordinarie verksamheten. Ett konkret behov som påpekas i ansökan är inköp av en filmprojektor.
Bedömning Förvaltningen ställer sig mycket positiv till ansökan. En inrättning som ett centrum för film och det kulturarv som filmregissören Ingmar Bergman representerar behöver naturligtvis kunna visa film på ett bra och tekniskt modernt sätt. Stiftelsen har en bio i sina lokaler, men med en något ålderstigen och omodern visningstekning. Man har länge haft plan och avsikt att förbättra tekniken men har inte, på grund av en ansträngd ekonomi och satsningen på Bergmanåret, kunnat verkställa inköpen. Även om firandet under Bergmanåret i skrivande stund är till ända så kvarstår behovet av en ny filmprojektor. Region Gotlands årliga stöd till Bergmancenter är långsiktigt men inom det avtalade beloppet medges inga sådana investeringar.
1 (2)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 232 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/551
Ett beviljande av ansökan ger Bergmancenter och filmen på Gotland mycket positiva konsekvenser och ett stöd ligger helt i linje med den nyligen antagna filmstrategin där Regionen uttalar en tydlig ambition att utöka sina satsningar på filmens område.
Beslutsunderlag Ansökan från Stiftelsen Bergmancenter inkommen och registrerad 2018-05-17 med bilagor.
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Skickas till Stiftelsen Bergmancenter Film på Gotland
Page 233 of 354 2 (2) Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Angelica Andersson Fihn Ärende RS 2018/793 13 november 2018
Regionstyrelsen
Flytt av biblioteket i Fårösund
Förslag till beslut • Regionstyrelsen beslutar att folkbiblioteket i Fårösund flyttar från Kustateljén till lokaler i Fårösunds skola • Budgeten regleras i samband med budgetberedningen inför budget 2020
Sammanfattning Folkbiblioteket i Fårösund har sedan flytten från skolan till Kustateljén sett en minskad utlåning. Vidare har arbetsmiljön och besöksmiljön försämrats vilket går att läsa i Arbetsmiljöverkets inspektion från juni månad. Regionstyrelseförvaltningen bedömer att en flytt av folkbiblioteket tillbaks till skolans lokaler kommer möjliggöra såväl förbättrad utlåningsstatistik som samverkan med skolan. Ett beslut av en flytt innebär att skolbiblioteket integreras med folkbiblioteket utifrån ett identifierat behov från skolan. Kostnaden för identifierat behov samt del av lokalen bekostas av UAF. Beslutet att flytta biblioteket tillbaks till skolan innebär förändrad kostnadsbild för såväl RS som BUN/GVN vilket föreslås regleras i samband med budgetberedningen inför budget 2020.
Ärendebeskrivning Biblioteket i Fårösund har sedan 2016 varit placerad på Kustateljén. Innan dess huserade man i anpassade lokaler i Fårösunds skola. Flytten till Kustateljén genomfördes som en del i en besparing på Kultur och Fritidsförvaltningen. Efter flytten kan man tydligt se en minskning av utlånen likväl som att arbetsmiljön för medarbetarna inom biblioteken på Gotland som bemannar biblioteket i Fårösund har försämrats.
1 (3)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 234 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2018/793
De verksamheter som idag finns på Kustateljén utöver biblioteket är ungdomsgården, filmcrewutbildning och storyutbildning. Här finns förutom verksamheternas kontorsutrymmen en stor filmstudio samt snickeri rekvisitaförråd, metallverkstad, två klipprum, en mindre ljudstudio en liten biograf och fyra loger. När filmstudion nyttjas för filmproduktion behöver biblioteket stänga för att inte störa inspelningen. Över åren sedan 2015 har utlåningen minskat enligt följande: Antal utlån 2015 7549 st (jan-sep) 2016 3229 st varav 565 i självbetjäningsautomaten och 2964 i lånedisken.
2017 2252 st varav 477 i självbetjäningsautomaten och 1775 i lånedisken 2018 1774 st (jan-okt)
Förutom de orsaker som Arbetsmiljöverket identifierar i sin inspektion nedan har åsikter lämnats från boende i Fårösund kring att miljön på Kustateljén inte är anpassad för biblioteksverksamhet. Man upplever bland annat att biblioteket är placerad långt från centrum vilket försvårar tillgängligheten samt att det inte är någon lugn och ro i lokalerna. I juni 2018 genomförde Arbetsmiljöverket (AMV) en inspektion på biblioteket. I den rapporten (RS 2018/702) går det att läsa att följande skall åtgärdas:
Allmänbelysning – dålig allmänbelysning vid bokhyllor och i lokal Buller – ventilation som låter högt och hela tiden samt tillfälliga ljud vid filminspelning
Inomhusklimat – ojämn temperatur Kultur- och Fritidsavdelningen har fått anstånd till 31 december 2018 för att till AMV presentera hur vi hanterar de åtgärder som behöver genomföras utifrån rapporten. Under hösten inkom även ett medborgarförslag till Regionfullmäktige vilket också påvisar de brister som idag finns i biblioteket (RS 2018/978). Medborgarförslaget föreslår att en flytt av biblioteket bör göras till skolan. Avdelningen har haft dialog med intressenter i Fårösund vilka varit positiva till att biblioteket flyttas tillbaks till skolan.
Idag finns ett skolbibliotek i Fårösunds skola. Dialog sker med representanter från skolan för att finna hur samverkan kan ske och hur vi kan integrera våra verksamheter. Samarbetet bygger på att Fårösunds skola identifierar sitt behov och att biblioteket utifrån det ger de tjänster man efterfrågar. Skolan betalar således för det behov man identifierar samt för en del av lokalkostnaden. Samarbetet innebär också att vi i folkbiblioteket tar in skolbibliotekets böcker så att vi får ett gemensamt bestånd. Vi har tillsammans med lokalstrategen gjort en bedömning av möjliga lokaler i Fårösund och funnit att den lokal som finns på skolan bäst möter behovet utifrån närhet till centrum, tillgänglighet och möjlighet att integrera biblioteket med skolbiblioteket.
Page 235 of 354 2 (3) Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2018/793
Den identifierade lokalen i skolan uppgår till 102 kvm och kommer kosta 89 000 kr per år. Avstämning har gjorts med representanter från UAF och TKF för att göra en rimlig uppdelning av yta och kostnad då skolan skall betala en del av ytan av det integrerade skol-/folkbiblioteket. Beslutet att flytta biblioteket tillbaks till skolan innebär förändrad kostnadsbild för såväl RS som BUN vilket föreslås regleras i samband med budgetberedningen inför budget 2020. Vid beslut om flytt planeras biblioteket kunna öppna i nya lokaler under våren.
Bedömning Förvaltningens bedömning är att en flytt av biblioteket till Fårösunds skola bör genomföras. Konsekvensen av denna flytt blir såväl en bättre arbetsmiljö som besöksmiljö vilket kommer möjliggöra högre utlåning. Biblioteket kommer också närmare sina besökare då vi åter placeras i anslutning till skolan vilket möjliggör samverkan med skolan.
Beslutsunderlag RS 2018/702 resultatet av inspektionen 13 juni AMV
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall regiondirektör
Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges.
Page 236 of 354 3 (3) INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid ARBETSMILJÖ 2018-06-18 2018/033684 1(6) VERKET Änr
2018 -06-11 Avdelningen för inspektion GOTLANDS KOMMUN Margareta Werkelin,010-730 93 82 REGION GOTLAND [email protected] 621 81 VISBY
Resultatet av inspektionen 13 juni 2018
Ert organisationsnummer: 212000-0803 Arbetsställe: FILIALBIBLIOTEK FÅRÖSUND Besöksplats: KUSTPARKSVÄGEN 7, FÅRÖSUND Besöksdatum: 13 juni 2018 Deltagare i inspektionen: Jenny Stenberg, T f enhetschef Malin Swärd, Skyddsrombud Louice Möllerström, Personal Margareta Werkelin, arbetsmiljöinspektör
Vi var hos er den 13 juni 2018 och inspekterade ert arbetsmiljöarbete. Vid inspektionen såg vi en del som fungerade bra, men vi hittade också en del som ni behöver förbättra. I det här inspektionsmeddelandet redovisar vi de brister vi såg och de krav vi nu ställer.
Vi kommer på återbesök hos er den 19 september 2018 klockan 10.00. Vid vårt besök kommer ni att få visa och beskriva
hur ni har uppfyllt kraven hur skyddsombud och arbetstagare har varit delaktiga i åtgärderna.
Reglerna om att vi har rätt att få den information som vi behöver för vår tillsyn finns i 7 kap. 3 § arbetsmiljölagen.
Vilka ska vara med vid återbesöket? Vid återbesöket vill vi träffa samma personer som var med vid den här inspektionen.
Postadress: 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 00 • Telefax: 08-730 19 67 E-post: [email protected] • Webbplats: www.av.se Organisationsnummer: 202100.2148
Page 237 of 354 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid ARBETSMILJÖ 2018-06-18 2018/033684 2 (6) VERKET
Arbetsgivaren har alltid ansvaret för arbetsmiljön Ni som arbetsgivare ska göra det som behövs för att ingen av era arbetstagare skadar sig eller blir sjuk på grund av arbetet. Reglerna om detta finns i 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen. Ert ansvar för arbetsmiljön gäller även under tiden ni har på er att åtgärda bristerna.
Brister och krav
1 Ensamarbete/riskbedömning
Brist Ni har inte undersökt och bedömt risker för hot och våld på biblioteket vid ensamarbete.
Krav 1.1 Ni ska undersöka och bedöma risker för hot och våld vid ensamarbete på biblioteket.
Riskbedömningen ska minst omfatta följande risker:
• Öppning/stängning (särskild på onsdagarna) • Hot från obehöriga utifrån • Kassahantering/rån (maximerat belopp) • ungdomsgård/risker inifrån och övriga risker som ni finner relevanta.
Ni ska i en handlingsplan ange de åtgärder som - utifrån er undersökning och bedömning av risken för hot och våld - behövs för att förebygga ohälsa och skador.
Handlingsplanen ska vara skriftlig och ange åtgärderna, när dessa ska vara utförda, och vem som är ansvarig. Se 2 § AFS 1993:02 samt 3 och 4 §§ AFS 1982:03.
Page 238 of 354 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid ARBETSMILJÖ 2018-06-18 2018/033684 3(6) VERKET
2 Anlita sakkunnig resurs i arbetet med att åtgärda brist ovan
Brist
Arbetsmiljö verket bedömer att ni behöver anlita en sakkunnig resurs (enligt uppgift har ni en säkerhetsansvarig person inom Region Gotland) för att klara av punkten ovan.
Krav 2.1 D Ni ska anlita sakkunnig hjälp när ni uppfyller kraven i punkten ovan.
Se 12 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete. Se 12 § AFS 2001:01.
3 Allmänbelysningen i lokalen är inte tillräcklig
Brist Era lokaler har otillräcklig allmänbelysning, vid bibliotekshyllor, vilket kan leda till trötthet.
Krav 3.1.1 Ni ska åtgärda bristen. Se 10,11 och 12 §§ AFS 2009:02.
4 Buller - åtgärder
Brist Utifrån er undersökning av störande buller vid lånedisken i verksamheten har ni inte vidtagit några åtgärder eller upprättat någon skriftlig, tidsart handlingsplan.
Krav 4.1 Ni ska i en skriftlig handlingsplan dokumentera de åtgärdersom ska vidtas vid störande buller.
Page 239 of 354 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid 2018-06-18 2018/033684 4(6) ARBETSMILJÖ VERKET
Genomförda åtgärder ska följas upp.
Se 10 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete och 11 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:16) om buller. Se 10 § AFS 2001:01 samt 11 § AFS 2005:16.
5 Inomhusklimat
Brist Vid inspektionen framkom att arbetstagare upplever att inomhusklimatet inte är godtagbart, då det är ojämn temperatur.
Krav 5.1 Ni ska vidta åtgärder så att arbetstagare inte utsätts för risker för ohälsa till följd av inomhusklimatet på ert bibliotek. Se 29 § AFS 2009:02, 8 § AFS 2001:01 samt 2 kap. 4 § AML.
6 OSA - Rutiner för undersökning, riskbedömning och åtgärder
Brist Ni saknar rutiner som innebär att ni fortlöpande undersöker arbetsförhållandena med avseende på organisatoriska och sociala faktorer i er verksamhet.
Ni har inte riskbedömt OSA risker i samband med störningar från de andra verksamheterna: Ungdomsgården, Film på Gotland och Folkhögskolan.
Krav 6.1 a) Ni ska se till att ni har rutiner, som innebär att ni fortlöpande undersöker arbetsförhållandena med avseende på organisatoriska och sociala faktorer i er verksamhet. Rutinerna ska säkerställa att minst följande faktorer omfattas av undersökningen:
Page 240 of 354 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid ARBETSMILJÖ 2018-06-18 2018/033684 5 (6) VERKET
Om resurserna för arbetet är anpassade kraven. Om arbetstidens förläggning kan leda till ohälsa. Om det finns arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande. Om det finns faktorer som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Hur påverkas personalen av de övriga versamheterna
Av rutinerna ska framgå att ni utifrån resultatet av undersökningen bedömer om det finns risker för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Av rutinerna ska också framgå att riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt och det ska framgå om riskerna är allvarliga eller inte. b) Ni ska också se till att ni har en rutin som innebär att ni, utifrån resultatet av riskbedömningen, i en skriftlig tidsart handlingsplan anger de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och som inte genomförs omedelbart. I planen ska anges vem som ska se till att åtgärderna genomförs. Ni ska även se till att ni har en rutin som innebär att de genomförda åtgärderna kontrolleras. Se 5, 8 och 10 §§ AFS 2001:01, 9,10,11,12 och 13 §§ AFS 2015:04 samt 3 kap. 2 § AML.
7 Anlita företagshälsovård eller annan sakkunnig resurs i arbetet med att åtgärda brister
Brist
Arbetsmiljöverket bedömer att ni inom er verksamhet är i behov av sakkunnig hjälp för att åtgärda de bristerna 3-6 som framgår av kravpunkter i denna skrivelse.
Krav 7.1
D Ni ska anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp när ni uppfyller kraven i punkterna nummer 3-7 som anges i denna skrivelse.
Page 241 of 354 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckninq Sid 2018-06-18 2018/033684 6(6) ARBETSMILJÖ VERKET
Se 12 § Arbetsmiljö verkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete. Se 12 § AFS 2001:01.
Vad kan hända om ni inte åtgärdar bristerna? Det här inspektionsmeddelandet är en uppmaning till er att åtgärda de brister och risker som vi såg vid inspektionen. Kraven är ställda utifrån vår tillämpning av arbetsmiljöreglerna. Om ni inte åtgärdar bristerna och riskerna kan vi komma att besluta om ett föreläggande eller förbud.
Vad är föreläggande och förbud? Ett föreläggande är ett beslut av en myndighet som innebär att den som beslutet gäller ska genomföra en viss åtgärd. Ett föreläggande kan förenas med vite, vilket betyder att den som inte följer föreläggandet kan tvingas betala en summa pengar. Ett förbud är ett beslut av en myndighet som innebär att den som beslutet gäller inte får lov att göra en viss handling. Ett förbud kan förenas med vite, vilket betyder att den som inte följer förbudet kan tvingas betala en summa pengar.
Läs mer om arbetsmiljö och reglerna på www.av.se Läs gärna mer om oss och örn arbetsmiljöreglerna på vår webbplats www.av.se. Där kan ni också hämta arbetsmiljölagen och våra föreskrifter.
Har ni frågor går det bra att kontakta oss.
Margareta Werkelin Sändlista epost Arbetsmiljöinspektör [email protected] [email protected] [email protected]
Page 242 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Angelica Andersson Fihn Ärende RS 2018/1183 14 november 2018
Regionstyrelsen
Biblioteksplan Region Gotland 2019-2021
Förslag till beslut • Regionstyrelsen beslutar att sända Biblioteksplanen 2019-2021 på begränsad remiss till BUN, GVN och HSN med sista svarsdag 31 mars 2019.
Ärendebeskrivning Enligt bibliotekslagen §17 ska alla kommuner och landsting anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.
Biblioteksplanen ska ses som ett policydokument som anger färdriktning för alla bibliotek inom Region Gotland. Syftet med planen är att den ska bidra till en fortsatt utveckling av biblioteken. Planen tar upp strategiska frågor och anger mål för att ge ytterligare kvalitet åt det arbete som redan bedrivs. Samverkan är en viktig framgångsfaktor för det fortsatta arbetet och biblioteksplanen ger riktlinjer för det arbetet.
Biblioteksplan Region Gotland 2019-2021 omfattar biblioteken inom Kultur- och fritidsavdelningen/ Regionstyrelseförvaltning, Utbildnings- och arbetslivsförvaltning, Hälso- och sjukvårdsförvaltning och Folkhögskolestyrelsen. Almedalsbibliotekets universitetsdel styrs utifrån strategier för Uppsala universitetsbibliotek och omfattas inte av den här planen.
Biblioteksplan Region Gotland 2019-2021 är en revidering av tidigare biblioteksplan; Bibliotek för alla – biblioteksplan för Region Gotland 2014-2017.
Arbetet har bedrivits i projektform inom Kultur- och Fritidsavdelningen, RSF med nära dialog med UAF. Biblioteksplanen har även beretts av Kultur- och Fritidsberedningen på mötet 31 oktober.
1 (2)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 243 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2018/1183
Bedömning Förvaltningens bedömning är att den reviderade Biblioteksplanen skall sändas på begränsad remiss till de nämnder som handhar biblioteksverksamhet inom Region Gotland. Sista dag för remissvar är sista mars 2019.
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall regiondirektör
Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges.
Page 244 of 354 2 (2) Remissutgåva 2018-11-12
Biblioteksplan Region Gotland
2019-2021
Page 245 of 354 Page 246 of 354 Inledning Enligt bibliotekslagen §17 ska alla kommuner och landsting anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska ses som ett policydokument som anger färdriktning för alla bibliotek inom Region Gotland. Syftet med planen är att den ska bidra till en fortsatt utveckling av biblioteken. Planen tar upp strategiska frågor och anger mål för att ge ytterligare kvalitet åt det arbete som redan bedrivs. Samverkan är en viktig framgångsfaktor för det fortsatta arbetet och biblioteksplanen ger riktlinjer för det arbetet. Biblioteksplan Region Gotland 2019-2021 omfattar biblioteken inom Kultur- och fritidsavdelningen/ Regionstyrelseförvaltning, Utbildnings- och arbetslivsförvaltning, Hälso- och sjukvårdsförvaltning och Folkhögskolestyrelsen. Almedalsbibliotekets universitetsdel styrs utifrån strategier för Uppsala universitetsbibliotek och omfattas inte av den här planen. Biblioteksplan Region Gotland 2019-2021 är en revidering av tidigare biblioteksplan; Bibliotek för alla – biblioteksplan för Region Gotland 2014-2017.
Biblioteksplan Region Gotland 2019-2021 är framtagen utifrån följande styrdokument: Bibliotekslagen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-fortfattningssamtling/bibliotekslag- 2013801_sfs-2013-801 Från ord till handling. Utkast till nationell biblioteksstrategi http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/files/2018/05/Fra%CC%8An_ord_till_handling_WEBB.p df Bibliotek för alla – biblioteksplan för Region Gotland 2014-2017 https://www.gotland.se/81309
Vision Gotland 2025 – Regionalt utvecklingsprogram för Gotland https://www.gotland.se/gotlandsutveckling Region Gotlands kulturplan 2017-2020 https://www.gotland.se/93281
Skollagen http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800 Skolverkets informationssida om skolbibliotek https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/skolbibliotek/lagar-och-tillsyn- 1.194436
1
Page 247 of 354 Biblioteken på Gotland – en kort överblick
Almedalsbiblioteket Almedalsbiblioteket är ett integrerat folk- och universitetsbibliotek, unikt i sitt slag i Sverige. Målgrupp är den lärande människan i alla åldrar och skeden i livet och har i sin roll som universitetsbibliotek ett särskilt ansvar att stödja studenter, forskare och personal vid Campus Gotland. Avtal reglerar samarbetet mellan huvudmännen och utbyte av information kring verksamheten, sker i bibliotekskommittén. Vid lokalsamlingen samlas, bevaras och tillgängliggörs lokalhistoriskt material. Almedalsbiblioteket ansvarar även för den äldre boksamlingen Visby läroverkssamling.
Distriktsbibliotek Enheter: Bokbuss Burgsviks bibliotek Fårösunds bibliotek Gråbo bibliotek Hemse bibliotek Klintehamns bibliotek Korpens bibliotek Roma bibliotek Slite bibliotek Östergarns bibliotek
Bibliotek inom grundskola Skolbibliotek i varierande omfattning finns på alla regionens skolor och är en del av skolornas pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. De ska bidra till elevernas kompetensutveckling och måluppfyllelse. De ska främja elevernas språkutveckling och stimulera till läsning.
Biblioteken vid gymnasium, särskola och folkhögskola
Medicinskt fackbibliotek
Gotlands länsbibliotek Gotlands länsbibliotek är inget fysiskt bibliotek utan en funktion. Länsbiblioteket ska arbeta för att ge alla folkbibliotek på ön samma förutsättningar, så att invånarna får en så hög och jämlik biblioteksservice som möjligt. Länsbiblioteket ska bistå folkbiblioteken med fortbildning, inspiration och stöd i utvecklingsarbetet.
2
Page 248 of 354 Övergripande uppdrag för folkbiblioteken på Gotland
Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. (Bibliotekslagen SFS 2013:801 §2)
För att stärka samverkan mellan folkbiblioteken och för att utveckla en effektiv och bra verksamhet för bibliotekens användare, arbetar folkbiblioteken på Gotland utifrån följande principer:
- Alla biblioteken ska vara öppna med personal under ett antal timmar per vecka. Det kan vara som minst två halvdagar i veckan - Ett bibliotek kan vara meröppet, men inte enbart meröppet - Som medborgare möts man av samma rutiner och regler på alla bibliotek - Allt som kan centraliseras ska centraliseras - En gemensam mediebudget - Hela beståndet är gemensamt oavsett var man bor - Vi utvecklar den mobila verksamheten/utåtriktad verksamheten genom stärkta bibliotek - Vi driver inte skolbibliotek inom vår avdelning
Prioriterade målgrupper
- Barn och unga - Personer med funktionsnedsättning - Personer med annat modersmål än svenska - Nationella minoriteter
Dessa grupper ska prioriteras enligt bibliotekslagen (SFS 2013:801). Folkbibliotekens mest prioriterade målgrupp är Barn och unga. Det ska synas tydligt i verksamheten.
3
Page 249 of 354 Folkbibliotekens inriktning
Läsfrämjande Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Biblioteken ska i sin programverksamhet stimulera intresset för språk och litteratur och bidra till att sätta dagens berättelser i relation till berättelser från andra tider och platser. Biblioteken ska synliggöra den gotländska litteraturen och dess upphovspersoner för allmänheten och stärka kontakten mellan författare och publik. Barn och unga ska inspireras till eget berättande och skrivande.
Vi når detta genom att: - Genomföra projekt Bokstart Gotland för att stärka föräldrar i deras betydelsefulla roll för barnets språk- och läsutveckling. - Öka intresset för samtida och dåtida litteratur och berättelser och för läsning oavsett format. - Bidra till barns och ungas lust att läsa och stimulera till eget deltagande. - Arbeta läsfrämjande mot personer med annat modersmål än svenska - Synliggöra gotländska författare på bibliotekens arenor.
Digitalt kompetenslyft Biblioteken ska utgöra centra för information. Där ska användarna ha möjlighet att aktivt och självständigt söka, välja och kritiskt värdera information.
Vi når detta genom att: - Delta i projekt Digitalt först med användaren i fokus. - Bibliotekens personal har relevant kompetens och beredskap att möta användarnas behov av vägledning. - Utveckla tjänster som stärker gotlänningarnas möjlighet att använda digitala tjänster och att vara delaktiga i samhället
Biblioteken som mötesplats Biblioteken är viktiga digitala och fysiska mötesplatser där besökarna kan ta del av bibliotekens utbud och aktivt delta i olika forum. Biblioteksmiljöerna ska vara lätta att nå och lätta att förstå.
Vi når detta genom att: - Utveckla arbetet med webbplatser och sociala media. - Öka tillgången till det digitala och fysiska biblioteket med de prioriterade målgrupperna i fokus. - Meröppet utvecklas och införs som ett komplement på lämpliga bibliotek. - Det fysiska biblioteket är synligt och inbjudande för väntade och oväntade möten.
Tillgång till information: Bibliotekens utbud ska kännetecknas av allsidighet och kvalitet för att användarna ska ha möjlighet att fritt bilda sig en åsikt, att utbilda sig och att ta del av litteratur i olika genrer. Biblioteken ska tillgängliggöra medier i relevant format och bidra till användarnas fria tillgång till information. Biblioteken på Gotland strävar efter ett medieutbud som är attraktivt, relevant och intressant i samtiden.
Vi når detta genom att: - Biblioteken tillhandahåller ett brett urval av medier i tryckt och elektronisk form. - Region Gotlands bibliotekskatalog införlivas i den nationella katalogen Libris
4
Page 250 of 354 Övergripande uppdrag för skolbiblioteken på Gotland
1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del i elevernas undervisning för att bidra till att nå målen för utbildningen. 2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. 3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning, samt anpassat till skollagens krav för respektive skolform. 4. Skolbiblioteket används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens samt utgör ett stöd i elevens lärande och utveckling.
Samtliga grundskolor har tillgång till ett eget skolbibliotek liksom Wisbygymnasiet. Eleverna inom särskolan har tillgång till dessa bibliotek. Vuxenutbildningen har Infoteket och Lövstad landsbygdscentrum har ett bibliotek.
Förskolorna på Gotland har inga egna bibliotek.
Folkhögskolan Folkhögskolan i Hemse har ett eget bibliotek, medan studerande i folkhögskolans filial i Fårösund saknar ett eget bibliotek.
Inriktning
Samarbete och samverkan med folkbiblioteken och skolbiblioteken ska utvecklas och förtydligas.
5
Page 251 of 354 Gotlands länsbibliotek – övergripande uppdrag och inriktning Enligt bibliotekslagen ska varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet.
Länsbibliotekets inriktning för perioden överensstämmer med folkbibliotekens och ska under perioden arbeta för att målen genomförs, bl.a. genom kompetensutveckling av bibliotekspersonalen och flera utvecklingsprojekt. Särskilt fokus under perioden kommer att vara föräldrastödjande insatser för att främja högläsning och små barns språkutveckling, utveckling av digital kompetens hos bibliotekspersonalen och insatser för att göra biblioteken mer angelägna och tillgängliga för alla.
Länsbiblioteket ska bidra till att biblioteken och dess verksamheter är anpassade efter användarnas behov oavsett funktionsnedsättningar. Utgivningen av ”På tal om Gotland” fortsätter, en taltidning för personer med olika former av läshinder. Länsbiblioteket ska fortsätta stötta folkbibliotekens arbete med nationella minoriteter och minoritetsspråk, mångspråk, verksamheter för nyanlända samt inkluderande bemötande. Länsbiblioteket ska bidra till att öka läsförståelsen och läslusten hos barn och unga samt bidra till att göra biblioteken angelägna för barn och unga, bl a som mötesplatser för eget skapande.
Länsbiblioteket ansvarar även för litteraturområdet i kultursamverkansmodellen. Strategier för perioden: Kartlägga aktörerna och deras behov, inventera litteraturens villkor på Gotland. Utifrån detta utforma en långsiktig strategi. Skapa plattformar för möten mellan aktörerna. Engagera regionens författare i olika sammanhang i skolor, bibliotek. Utveckla biblioteken som arenor för gotländska författare. Utveckla och erbjuda möjligheter för barn och ungas eget skrivande. Målbild, strategier och inriktning för litteraturområdet beskrivs utförligt i Region Gotlands kulturplan 2017- 2020.
Uppföljning, handlingsplaner och revidering
Berörda nämnder och förvaltningar ansvarar för att Biblioteksplan Region Gotland 2019-2021 följs upp.
Utifrån Biblioteksplan Region Gotland 2019-2021 och övriga anvisningar inom regionen, upprättas årliga handlingsplaner för folkbiblioteken på Gotland.
En utvärdering och revidering av denna plan ska ske under 2021. Revidering bör också ske vid större förändringar som påverkar biblioteksverksamheten.
6
Page 252 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Patrik Pettersson RS 2018/1115 15 november 2018
Regionstyrelsen
Förslag till ändrat samarbetsavtal mellan Skandionkliniken och Sveriges landsting/regioner
Förslag till beslut i regionfullmäktige • Region Gotland avböjer erbjudandet om ändrat samarbetsavtal Kommunalförbundet för Avancerad Strålbehandling.
Ärendet Kommunalförbundet för Avancerad Strålbehandling har inkommit med förslag till ändrat samarbetsavtal. Förslaget innebär att en större andel av förbundets kostnader skulle täckas med en fast avgift för sjukvårdshuvudmännen. Hälso- och sjukvårdsnämnden har den 17 oktober 2018, § 605 föreslagit regionfullmäktige att inte godkänna det nya samarbetsavtalet med Kommunalförbundet för Avancerad Strålbehandling. Regionstyrelseförvaltningen delar hälso- och sjukvårdsnämndens bedömning.
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Skickas till Kommunalförbundet för Avancerad Strålbehandling.
1 (1)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 253 www.gotland.se of 354 1 (6)
SAMARBETSAVTAL
AVSEENDE
mellan
1) Region Uppsala
2) Stockholms läns landsting
3) Region Skåne
4) Västra Götalandsregionen
5) Västerbottens läns landsting
6) Region Östergötland
7) Region Örebro län
8) Landstinget Sörmland
9) Region Jönköpings län
10) Region Kronoberg
11) Landstinget i Kalmar län
12) Region Gotland
13) Landstinget i Blekinge
14) Region Halland
15) Landstinget i Värmland
16) Region Västmanland
17) Landstinget Dalarna
18) Region Gävleborg
19) Region Västernorrland
20) Region Jämtland Härjedalen
21) Region Norrbotten nedan kallade landstingen och regionerna och Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling nedan kallad KAS.
Page 254 of 354 2 (6)
1 BAKGRUND
1.1 De sju landsting och regioner som inom sig rymmer universitetssjukhus, Region Uppsala, Region Östergötland, Region Skåne, Stockholms läns landsting, Västerbottens läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Region Örebro län, har bildat Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (KAS) med syfte att skapa en anläggning för cancerbehandling med protonstrålning - Skandionkliniken.
1.2 Protonstrålning av cancer utgör högspecialiserad sjukvård och beslut om behandling fattas vid universitetssjukhusens onkologiska kliniker. Skandionkliniken ska erbjuda behandling till aktuella patienter från hela landet. Landstingen och regionerna ansvarar för att aktuella patienter i det egna landstinget/regionen remitteras till universitetssjukhusens onkologkliniker, vilka ansvarar för att patienter remitteras till Skandionkliniken.
1.3 Genom arbete enligt så kallad distribuerad kompetens säkerställs att indikation och beslut om behandling med protonstrålning sker enligt vårdprogram och riktlinjer gemensamma för hela landet.
2 GRUNDER FÖR FINANSIERING
2.1 Grunden för finansiering av KAS är självkostnadsprincipen. Finansiering av verksamheten sker med ett grundabonnemang och ersättning per nyttjad fraktion.
2.2 Av årskostnad enligt fastställd budget ska 70 procent debiteras landstingen och regionerna i relation till deras respektive befolkningsandel sista december året innan, i form av ett årsabonnemang.
2.3 Med hänsyn till förändringar i befolkningsunderlag ska KAS årligen revidera fördelningen av abonnemangskostnaden mellan landstingen och regionerna.
2.4 Priset per fraktion, som är 6 052 kronor år 2018, ska årligen räknas upp med landstingsprisindex (LPIK exklusive läkemedel). Kostnaden för utnyttjad fraktion debiteras remitterande universitetssjukhus. Inom ramen för etablerade regionvårdsavtal vidaredebiteras hemlandstinget/-regionen för fraktionskostnaden.
2.5 Direktionen för KAS har möjlighet att besluta om mängdrabatt när kapacitetsutnyttjandet är lågt vid Skandionkliniken. Landstinget/regionen ska då betala hälften av ordinarie pris för utförda fraktioner utöver landstingets/regionens ”kvot” för året. Kvoten ska beräknas som landstingets/regionens befolkningsandel, sista december året innan, multiplicerad med antalet fraktioner som kommunalförbundet har budgeterat med för året.
Page 255 of 354 3 (6)
2.6 Eventuella överskott från verksamheten ska användas för att återställa tidigare underskott i kommunalförbundets ekonomi.
2.7 Full transparens för kostnaderna för KAS kommer att gälla och samtliga landsting och regioner kommer årligen att tillställas årsredovisning och revisionsrapport.
3 ERSÄTTNING
3.1 Landstingen och regionerna ska mot faktura utbetala abonnemangsavgift årligen i förskott till KAS, om inte annat beslutas i direktionen för KAS.
3.2 Ersättning per fraktion utbetalas av respektive universitetssjukhus mot faktura i enlighet med fastställda faktureringsrutiner.
------
Detta Avtal har upprättats i tjugotvå (22) likalydande exemplar, av vilka Parterna tagit var sitt.
Uppsala den ______
Kommunalförbundet Avancerad REGION UPPSALA Strålbehandling
______
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
______
REGION SKÅNE
______
Page 256 of 354 4 (6)
VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN
______
VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING
______
REGION ÖSTERGÖTLAND
______
REGION ÖREBRO LÄN
______
LANDSTINGET SÖRMLAND
______
REGION JÖNKÖPINGS LÄN
______
REGION KRONOBERG
______
LANDSTINGET I KALMAR LÄN
______
Page 257 of 354 5 (6)
REGION GOTLAND
______
LANDSTINGET I BLEKINGE
______
REGION HALLAND
______
LANDSTINGET I VÄRMLAND
______
REGION VÄSTMANLAND
______
LANDSTINGET DALARNA
______
REGION GÄVLEBORG
______
REGION VÄSTERNORRLAND
______
Page 258 of 354 6 (6)
REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN
______
REGION NORRBOTTEN
______
Page 259 of 354 Landstingsstyrelsens förvaltning
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling - Skandionkliniken
Åtgärder för att återställa ekononmin 16 augusti 2018
Page 260 of 354 Skandionkliniken -ett nationellt projekt
Umeå
Uppsala
Stockholm
Örebro
Linköping
Göteborg
Skåne
Page 261 of 354 9:e juni 2011
Page 262 of 354 17:e maj 2013
Page 263 of 354 3:e december 2014
Page 264 of 354 31:a augusti 2015
Page 265 of 354 Page 266 of 354 Landstingsstyrelsens förvaltning
Problemet • Skandionkliniken har höga fasta kostnader för utrustningen och hyra för anläggningen men har för få patienter och går för halvfart • Patienter får inte tillgång till behandlingen på lika villkor i Sverige • Underskott på 38 mkr 2016 och 52 mkr 2017 • Prognos om ett underskott på 50 mkr 2018
Page 267 of 354 Landstingsstyrelsens förvaltning
Kapacitet och produktion lägre än beräknat • Ursprunglig beräkning att kapaciteten skulle vara 15 000 fraktioner per år • Ny beräkning är att kapacitetstaket ligger vid 11 400 fraktioner per år givet nuvarande arbetssätt • År 2017 var produktionen 6 276 fraktioner • För 2018 är prognosen att utföra 7400-7500 fraktioner • Budgetförutsättningen för 2019 är att 9000 fraktioner utförs
Page 268 of 354 Landstingsstyrelsens förvaltning Möjliga anledningar till att patienterna är färre än beräknat • Arbetet med att ta fram behandlingsprotokoll för ytterligare tumörtyper har gått trögt. • Skandionkliniken är inte känd ute i landet, varken av remitterande klinik eller patienter • En behandlingsomgång är ofta sex veckor och det är tufft att bo på hotell långt hemifrån så länge • Priset för behandlingen är betydligt högre än traditionell strålterapi för remitterande och betalande klinik • Även traditionell strålterapi har utvecklats sedan Skandionkliniken planerades
Page 269 of 354 Landstingsstyrelsens förvaltning Medlemmarnas ekonomidirektörer har fått i uppgift att: • Ta fram utkast till förslag till långsiktig finansiering • Analysera samtliga möjligheter till kostnadsbesparingar • Se över prissättningen • Se över andra möjligheter till att öka intäkterna • Se över förändringar i finansieringen
Page 270 of 354 Landstingsstyrelsens förvaltning Möjliga kostnadsbesparingar som har undersökts • Flytta över lånet till medlemslandstingen för att minska räntekostnaden – Ger liten besparing men krångligt • Köpa Skandionkliniken från Akademiska Hus för att minska hyreskostnaden – Akademiska Hus är inte intresserade av att sälja till det pris som KAS erbjudit och har inte återkommit med ett motbud trots flera påstötningar • Låta Region Uppsala köpa Skandionkliniken från Akademiska Hus för att minska räntekostnaden – Region Uppsala är inte intresserade • Säga upp personal för att minska personalkostnaden – Inte aktuellt • Ytterligare åtgärder - ? Page 271 of 354 Landstingsstyrelsens förvaltning
Möjliga intäktsökningar • Få fler patienter från Sverige – Snabba på framtagandet av nya behandlingsprotokoll samt marknadsföring • Ta in fler utländska patienter – Eventuellt använda Care-bolagen • Höja abonnemangsavgiften – Kräver en omförhandling av samarbetsavtalet men bör prövas • Höja priset per fraktion – Priset är redan högt • Hyra ut delar av Skandionkliniken till annan verksamhet – Skulle störa verksamheten • Hyra ut delar av hotellet till annan verksamhet – Nu när rättstvisten är avklarad har region Uppsala uppmanat Akademiska sjukhuset att använda hotellet för egna patienterPage 272 of 354 Landstingsstyrelsens förvaltning Budgetunderskott även 2019 om förutsättningarna inte ändras
Ökade Oförändrade Minskade kostnader kostnader kostnader Antal fraktioner 9 000 9 000 9 000
Kostnader 202 544 tkr 189 081 tkr 184 000 kr
Abonnemangsintäkter 101 272 tkr 94 541 tkr 92 000 tkr (hälften av kostnaderna)
Intäkter vid uppräkning 59 913 tkr 59 913 tkr 59 913 tkr med LPIK till 6 052 kr*
Resultat -41 359 tkr -34 627 tkr -32 087 tkr
Intäkter vid 20 % 69 938 tkr 69 938 tkr 69 938 tkr prishöjning till 7 064 kr*
Resultat -31 334 tkr - 24 602 tkr -22 062 tkr
Pris per fraktion* som 10 229 kr 9 550 kr 9 293 kr leder till nollresultat. Prishöjning per fraktion* 74 % 62 % 58 % som leder till nollresultat Page 273 of 354 * 10 % utländska patienter som betalar dubbelt pris Landstingsstyrelsens förvaltning Protonstrålning drygt tre gånger så dyrt som fotonstrålning i dagsläget
Proton Proton Proton Proton Foton
Prishöjning 2,8 % 20 % 62 %* 74 %** (LPIK) Pris per fraktion 6 052 kr 7 064 kr 9 550 kr 10 229 kr
Strålbehandling 181 560 kr 211 920 kr 286 500 kr 306 870 kr Svensk patient 30 behandlingar) Strålbehandling 363 120 tkr 423 840 kr 573 000 kr 613 740 kr Utländsk patient 30 behandlingar Förberedelser på 50 000 kr 50 000 kr 50 000 kr 50 000 kr hemmaklinik Resor och logi 28 000 kr 28 000 kr 28 000 kr 28 000 kr
Totalt svensk 259 560 kr 289 920 kr 364 500 kr 384 870 kr 80 000 kr patient Totalt utländsk 441 120 tkr 501 840 kr 651 000 kr 691 740 kr patient * Prishöjning som krävs för ekonomi i balans vid 9000 fraktioner och oförändrade kostnader Page 274 of 354 ** Prishöjning som krävs för ekonomi i balans vid 9000 fraktioner och kostnadsökningar med 7,1 %
Landstingsstyrelsens förvaltning
Samarbetsavtalet ger inte möjlighet att höja abonnemangsavgiften i nuvarande form
• Abonnemangsavgiften är fastställd i ett samarbetsavtal mellan samtliga landsting/regioner i Sverige och KAS 2012-09-20.
• §2.2 säger att: Av årskostnad enligt fastställd budget skall 50 procent debiteras landstingen i relation till deras respektive befolkningsunderlag i form av årsabonnemang.
• §2.4 säger att: Av årskostnad enligt fastställd budget skall 50 procent fördelas på planerade antal fraktioner….
• Avtalet innehåller ingen paragraf om på vilka grunder en omförhandling kan ske
• Avtalet ger möjlighet att höja priset per fraktion eftersom 50 procent av årskostnaden skall fördelas på planerat antal fraktion men däremot inte en höjning av abonnemangsavgiften utöver 50 procent av kostnaderna.
Page 275 of 354 Landstingsstyrelsens förvaltning
Abonnemang är en bra finansiering enligt teorin men en höjning kräver omförhandling med samtliga 21 landsting och regioner
• Landsting/regioner utanför medlemskretsen står för sammantaget en tredjedel (32 %) av abonnemangsintäkterna och betalar 1-4 procent av abonnemangskostnaderna vardera. • De landsting utanför medlemskretsen som skickar många patienter i förhållande till sin befolkning skulle tjäna på en balansering av budgeten genom abonnemangshöjning framför en höjning av priset per fraktion. De som skickar får patienter skulle förlora på en abonnemangshöjning om de fortsätter att skicka få patienter. • Jönköping har störst befolkning och betalar högst abonnemangskostnad utanför medlemskretsen med 4 procent idag. Samtidigt skickar Jönköping minst antal patienter av alla landsting och regioner till Skandionkliniken. Om KAS kostnader utgör 189,1 mkr i budget 2019 och abonnemanget höjs från 50% till 70% av kostnaderna höjs Jönköpings abonnemang med 1,3 mkr.
Page 276 of 354 Landstingsstyrelsens förvaltning
Budget 2019 skulle ge ett litet överskott vid trolig utveckling av antalet fraktioner om abonnemanget höjs till 70 procent av kostnaderna
Ökade Oförändrade Minskade kostnader kostnader kostnader
Antal fraktioner 9 000 9 000 9 000
Kostnader 202 544 tkr 189 081 tkr 184 000 kr
Abonnemangsintäkter 141 781 tkr 132 356 tkr 128 800 tkr om 70 % av kostnaderna
Intäkter vid prishöjning med 59 913 tkr 59 913 tkr 59 913 tkr LPIK till 6 052 kr*
Resultat -850 tkr 3 189 tkr 4 713 tkr om abonnemangsintäkterna utgör 70 % av kostnaderna
* 10 % utländska patienter som betalar dubbelt pris Page 277 of 354 Landstingsstyrelsens förvaltning
Effekt per landsting/region av höjning av abonnemangsavgiften till 70 % av kostnaderna
Page 278 of 354 Landstingsstyrelsens förvaltning
Möjliga incitament för att skicka fler patienter • Eftersom Skandionkliniken går för halvfart är det bra om landstingen och regionerna skickar många fler patienter. • Vi föreslår en mängdrabatt för den som remitterar många patienter. • När landstinget/regionen väl har skickat sin andel patienter i förhållande till sin befolkning av budgeterade 9000 fraktioner sänks priset per fraktion till hälften • Vid sänkt pris per fraktion är marginalintäkten fortfarande högre än marginalkostnaden och en nettointäkt för KAS
Page 279 of 354 Landstingsstyrelsens förvaltning Sänkt pris till hälften vid antal fraktioner och antal patienter när abonnemang och pris per fraktion har satts så att break -even nås vid 9000 fraktioner
Page 280 of 354 Landstingsstyrelsens förvaltning
Medlemmarnas förslag till inriktningsbeslut i KAS direktionen 23 maj
• Budgeten utgår ifrån att KAS ska utföra 9000 fraktioner 2019.
• Kostnaderna är oförändrade från 2018 års budgetnivå med 189 081 tkr. Om det blir troligt under året att KAS kommer att utföra fler än 9000 fraktioner kan kostnaderna tillåtas öka mer.
• KAS ska arbeta enligt plan med att få till stånd fler behandlingsprotokoll och kan ersätta deltagande experter med egna medel inom ram för detta
• KAS ska ta initiativ till möte med Care-bolagen för att få till stånd ett samarbete angående utländska patienter.
• Samarbetsavtalet omförhandlas så att abonnemangsavgiften höjs till 70 procent av budgeterade kostnader, dvs till 132 357 tkr
• Priset per fraktion räknas upp med LPIK index exklusive läkemedel dvs med 2,8 procent 2019
• KAS får möjligheten att införa en mängdrabatt vid lågt kapacitetsutnyttjande så att priset per fraktion sänks till hälften för fraktioner utöver landstinget/regionens kvot under året, dvs för fler fraktioner än landstingets/regionens befolkningsandel * 9000 fraktioner. Page 281 of 354 Landstingsstyrelsens förvaltning Underskott att återställa enligt balanskravsreglerna i kommunallagen
2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
Resultat - 3 229 26 422 -37 722 -52 255 -49 606* -24 603**
Att återställa 37 722 52 255 49 606* enligt kommunallagen Senarelagd 89 997 49 606* återställning*** Totalt behov av 139 583* kapitaltillskott p.g.a. underskott t.o.m. 2018
*Prognos från KAS 2018-01-12 ** Alternativ med 9000 fraktioner, frysta kostnader vid 2018 års nivå och prishöjning med 20 procent ***KAS har anfört synnerliga skäl för att börja återställandet först 2020
Page 282 of 354 Landstingsstyrelsens förvaltning Förslag till landstingens/regionernas ekonomidirektörer • Samarbetsavtalet förhandlas om så att: • Av årskostnad enligt fastställd budget debiteras 70 procent landstingen som årsabonnemang i relation till deras respektive befolkningsunderlag. • Priset per fraktion indexeras med LPIK, exklusive läkemedel • Det årliga överskott används för att återställa KAS ackumulerade underskott enligt balanskravsresultatet
Page 283 of 354
2018-06-27
Till Sveriges landsting och regioner
Förslag till ändrat samarbetsavtal mellan Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och Sveriges landsting och regioner Bakgrund Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (KAS) bildades 2006 av de sju landsting och regioner som innehar universitetssjukhus för att uppföra och driva en nationell anläggning för protonstrålning, Skandionkliniken. Målsättningen är att kunna tillhandahålla jämlik tillgång till denna högspecialiserade behandlingsform till alla patienter som behöver, oavsett bostadsort i Sverige. År 2012 slöts ett samarbetsavtal mellan KAS och Sveriges landsting och regioner angående finansieringen av kommunalförbundets kostnader. Enligt samarbetsavtalet ska hälften av de budgeterade kostnaderna täckas genom abonnemangsintäkter och hälften genom ett fast pris per fraktion. I augusti 2015 behandlades den första patienten på Skandionkliniken. Remitteringen av patienter har därefter inte ökat i den takt som förutsågs, dels i utredningarna inför uppförandet av Skandionkliniken och dels inför att samarbetsavtalet utformades. Intäkterna har därför blivit betydligt lägre än kostnaderna med underskott som följd. År 2017 var resultatet -52,2 mkr och år 2016 var det -37,7 mkr. För 2018 är prognosen ett resultat på omkring -50 mkr. Inriktning för budget 2019 och ändringar i samarbetsavtalet Skandionkliniken har höga fasta kostnader i form av kapitalkostnader för materiella anläggningstillgångar och hyra för fastigheten samt även för personal, medan de rörliga kostnaderna för att behandla ytterligare en patient är låga. Samtidigt är kapacitetsutnyttjandet lågt och Skandionkliniken skulle behöva få in fler patienter. Bedömningen är samtidigt att det finns ett behov av protonbehandling som inte tillgodoses i dag. Under de förutsättningar som råder kommer det inte vara möjligt för kommunalförbundet att få en ekonomi i balans endast genom kostnadsminskningar. Bedömningen är att en höjd abonnemangsavgift är att föredra framför ett höjt pris per fraktion. Det motsvarar bättre den kostnadsbild som Skandionkliniken har samtidigt som den styr remissflödet på ett mer korrekt sätt. Mot bakgrund av detta föreslår kommunalförbundet och medlemmarna gemensamt att samarbetsavtalet ska omförhandlas så att abonnemangsavgiften höjs till 70 procent av kostnaderna för Skandionkliniken.
Page 284 of 354
Vidare föreslås att det skrivs in i avtalet att priset per fraktion ska räknas upp med landstingsprisindex, (LPIK, exklusive läkemedel), vilket är en korrekt beskrivning av hur priset sätts i dag. Då kan inte samtidigt priset räknas upp så att det täcker 50 procent av Skandionklinikens totala kostnader, varför denna skrivning föreslås tas bort i avtalet. När kapacitetsutnyttjandet är lågt medför varje extra utförd fraktion låga extra kostnader för Skandionkliniken men betydande intäkter. För att uppmuntra landstingen och regionerna att remittera många fler patienter i nuvarande situation anser kommunalförbundet och dess medlemmar att direktionen ska ha möjlighet att införa en mängdrabatt. Således föreslås möjligheten för direktionen att besluta att priset sänks till hälften för fraktioner utöver landstingets/regionens kvot under året, beräknat på befolkningsandel och de antal fraktioner som budgeten baseras på. Skandionkliniken har uppförts för att ge högspecialiserad behandling för patienter i hela landet. Det förutsätter att landstingen och regionerna remitterar de patienter för vilka protonstrålning har förutsättningar att ge ett bättre behandlingsresultat med färre biverkningar än fotonstrålning, ”traditionell strålbehandling”. Skandionkliniken ansvarar för att driva på arbetet med att ta fram nationella behandlingsprotokoll, dvs strukturerade instruktioner rörande behandlingsstrategi och teknik, för fler tumörgrupper. I takt med att det sker är det landstingens och regionernas ansvar att remittera patienter för vilka behandlingsprotokollen anger att protonstrålning är mer gynnsam än fotonstrålning. Sammanfattning av förändringar i samarbetsavtalet för budget 2019 Sammanfattningsvis innehåller det nya samarbetsavtalet följande förändringar:
• Abonnemangsavgiften höjs till 70 procent av kostnaderna från och med år 2019. • Priset per fraktion räknas upp med LPIK exklusive läkemedel. • Direktionen ges möjlighet att vid lågt kapacitetsutnyttjande införa en mängdrabatt. Rabatten innebär att priset per fraktion sänks till hälften för beställda fraktioner utöver landstingets/regionens kvot, beräknad som befolkningsandel multiplicerad med antalet budgeterade fraktioner. • Det tydliggörs i avtalet att landstingen och regionerna har ansvar för att aktuella patienter i det egna landstinget/regionen remitteras till universitetssjukhusens onkologkliniker, som i sin tur ansvarar för att patienter remitteras till Skandionkliniken.
Den fortsatta processen Landstingen/regionerna ska återkomma med preliminärt besked om de godkänner avtalet - och även vilket politiskt organ som kan fatta beslut om detta och när - till [email protected] senast den 24 augusti 2018. Förbundsdirektören tar fram förslag till budget för kommunalförbundet för 2019 med antagandet att 70 procent av kommunalförbundets kostnader täcks av abonnemangsintäkter. Kommunalförbundets direktion beslutar om budget för KAS för 2019 den 12 september.
Page 285 of 354
Stockholm 2018-06-27 Uppsala 2018-06-27
För medlemmarna För Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling
Henrik Gaunitz Peter Daneryd Ekonomidirektör Förbundsdirektör Stockholms läns landsting Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling
Page 286 of 354 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Yvonne Skovshoved HSN 2018/381 Ekonomichef 8 oktober 2018
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Förslag till ändrat samarbetsavtal mellan Kommunalförbundet för Avancerad Strålbehandling och Sveriges landsting/regioner
Förslag till beslut • Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionfullmäktige att inte godkänna det nya samarbetsavtalet med Kommunalförbundet för Avancerad Strålbehandling.
Sammanfattning Kommunalförbundet för Avancerad Strålbehandling har inkommit med ett förslag till nytt samarbetsavtal mellan Kommunalförbundet och Sveriges landsting och Regioner. Det tidigare avtalet härstammar från 2013. Skandionkliniken redovisar ekonomiska förluster främst med anledning av att för få patienter remitteras till verksamheten. Bedömningen är att antal patienter är för få jämfört med det behov som torde finnas av denna avancerade typ av strålbehandling. Det föreslagna samarbetsavtalets främsta förändringar jämfört med tidigare är att abonnemangskostnaden för landstingen/regionerna höjs från 50 procent till 70 procent och att den rörliga delen minskas från 50 procent till 30 procent. Samtidigt föreslås en mängdrabatt till de landsting/regioner som remitterar fler patienter än vad befolkningsunderlaget ger i förhållande till de budgeterade 9000 fraktionerna för 2019. Hälso- och sjukvården anser att Kommunalförbundet i sin skrivning inte tillräckligt tydligt har redovisat Skandionklinikens plan för att minska de rörliga kostnaderna för att därigenom minska de ekonomiska förlusterna. Hälso- och sjukvården anser inte heller att det är lämpligt med en rabattkonstruktion för att stimulera landstingen att remittera fler patienter. Utgångspunkten måste vara att det är patienternas behov som avgör om de ska remitteras för denna avancerade behandling.
1 (4)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 287 www.gotland.se of 354 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2018/381
Ärendebeskrivning 2013-02-27 §44 beslutade Regionstyrelsen om att godkänna ett samarbetsavtal med Skandionkliniken. Skandionkliniken är en verksamhet förlagd till Uppsala som bedriver protonbestrålning av cancer vilket är en högspecialiserad sjukvård och beslut om behandling fattas vid universitetssjukhusens onkologiska kliniker. Behandlingen skall erbjudas aktuella patienter från hela landet. De sju landstingen som inom sig rymmer universitetssjukhus har bildat Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och är gemensamt ägare till Skandionkliniken. Finansieringen är nationell och består hittills av en abonnemangskostnad och en rörlig kostnad per strålning. Fördelningen av finansieringen är 50/50 mellan abonnemangskostnad och rörlig kostnad för landstingen. Skandionkliniken har såhär långt endast redovisat relativt stora ekonomiska förluster, - 38 miljoner 2016 och – 52 miljoner 2017. Prognos om ett underskott på – 50 miljoner 2018. Till största del beror detta på att remitteringen från såväl andra landsting i Sverige som från utlandet varit betydligt lägre än förväntat och vad som bedömts är behovet av protonpumpstrålning av patienter med cancer. Skandionkliniken har till största del fasta kostnader av lokalkostnader och kapitalkostnader av investeringar i mycket kostsam utrustning. Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling- Skandionkliniken har nu inkommit med en skrivelse och ett förslag till nytt samarbetsavtal gällande Skandionklinikens verksamhet. Det befintliga avtalet ger inte möjlighet att höja abonnemangsavgiften i nuvarande form, utöver 50 procent av kostnaderna. Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandlings bedömning är att då den rörliga kostnaden per fraktion redan är hög jämfört med ordinär strålning kan priskonstruktionen vara en anledning till att färre patienter än beräknat får tillgång till protonstrålningen på Skandionkliniken. En önskvärd förändring från Kommunalförbundet är således att en större del, 70 procent, ska vara abonnemangskostnad och en lägre del, 30 procent av kostnaderna ska vara rörlig del per fraktion. Detta kan ge landstingen/regionerna incitament att remittera fler patienter till Skandionkliniken för den avancerade strålningen. Effekten av en höjd abonnemangsavgift är för Region Gotland 219 tkr högre abonnemangsavgift som då uppgår till 766 Tkr per år. Eftersom Skandionkliniken går för halvfart är det bra om landstingen och regionerna remitterar betydligt fler patienter än idag. Därför föreslår Kommunalförbundet en mängdrabatt för den som remitterar fler patienter än andelen av befolkningsunderlaget ger. När landstinget/regionen väl har remitterat sin andel av patienterna i förhållande till befolkningen sänks priset per fraktion till hälften. Vid sänkt pris per fraktion är marginalintäkten fortfarande högre än marginalkostnaden och en nettointäkt för Kommunalförbundet. Medlemmarnas förslag till inriktningsbeslut i Kommunalförbundet för Avancerad Strålbehandlings (KAS) direktion är bland annat att:
Budgeten utgår ifrån att KAS ska utföra 9000 fraktioner 2019 Kostnaderna är oförändrade från 2018 års budgetnivå på 189 081 Tkr KAS ska ta initiativ till möte med Care-bolagen för att få till stånd ett samarbete angående utländska patienter
Page 288 of 354 2 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2018/381
Samarbetsavtalet omförhandlas så att abonnemangsavgiften höjs till 70 procent av budgeterade kostnader, dvs till 132 357 Tkr.
Priset per fraktion räknas upp med LPIK index exklusive läkemedel dvs med 2,8 procent 2019.
KAS får möjligheten att införa en mängdrabatt fi lågt kapacitetsutnyttjande så att priset per fraktion sänks till hälften för fraktioner utöver landstinget/regionens kvot under året. Sammanfattningsvis innehåller det nya samarbetsavtalet följande förändringar:
Abonnemangsavgiften höjs till 70 procent av kostnaderna från och med år 2019.
Priset per fraktion räknas upp med LPIK exklusive läkemedel. Direktionen ges möjlighet att vid lågt kapacitetsutnyttjande införa en mängdrabatt. Rabatten innebär att priset per fraktion sänks till hälften för beställda fraktioner utöver landstingets/regionens kvot, beräknad som befolkningsandel multiplicerad med antalet budgeterade fraktioner.
Det tydliggörs i avtalet att landstingen och regionerna har ansvar för att aktuella patienter i det egna landstinget/regionen remitteras till universitetssjukhusens onkologkliniker, som i sin tur ansvarar för att patienter remitteras till Skandionkliniken.
Enligt Regionjuristen bör ett sådant beslut fattas av Regionfullmäktige, inte av Regionstyrelsen som gjordes vid förra avtalsskrivandet.
Bedömning Förvaltningens bedömning är att det befintliga avtalsförslaget inte ska godkännas. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är medveten om att Skandionkliniken som bedriver en högspecialiserad verksamhet med nödvändighet behöver återställa det ekonomiska resultatet och troligtvis erhålla en högre ersättning från landstingen/regionerna. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen anser dock att de underlag som kommit från Kommunalförbundet för Avancerad Strålbehandling inte i tillräcklig hög utsträckning anger vad Skandionkliniken kan göra för att minska kostnadsmassan, även om stor del är fasta kostnader. Det framgår inte hur kommunalförbundet kan arbeta för att intäkterna ska öka. Förvaltningen anser inte heller att det är rimligt att ha mängdrabatt för att denna typ av verksamhet för att stimulera landsting/regioner att remittera fler, även om det troligtvis remitteras för få patienter idag i förhållande till det egentliga behovet.
Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 8 oktober 2018 Missiv riktat till Sveriges landsting och regioner Presentation av Skandionkliniken Förslag till samarbetsavtal
Page 289 of 354 3 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2018/381
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör
Skickas till Regionfullmäktige Kommunalförbundet för Avancerad Strålbehandling
Page 290 of 354 4 (4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2018-10-17 HSN § 605
HSN § 605 Förslag till ändrat samarbetsavtal mellan Skandionkliniken och Sveriges landsting/regioner
HSN 2018/381 HSN-AU § 617
Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut • Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionfullmäktige att inte godkänna det nya samarbetsavtalet med Kommunalförbundet för Avancerad Strålbehandling.
Kommunalförbundet för Avancerad Strålbehandling har inkommit med ett förslag till nytt samarbetsavtal mellan Kommunalförbundet och Sveriges landsting och Regioner. Det tidigare avtalet härstammar från 2013. Skandionkliniken redovisar ekonomiska förluster främst med anledning av att för få patienter remitteras till verksamheten. Bedömningen är att antal patienter är för få jämfört med det behov som torde finnas av denna avancerade typ av strålbehandling. Det föreslagna samarbetsavtalets främsta förändringar jämfört med tidigare är att abonnemangskostnaden för landstingen/regionerna höjs från 50 procent till 70 procent och att den rörliga delen minskas från 50 procent till 30 procent. Samtidigt föreslås en mängdrabatt till de landsting/regioner som remitterar fler patienter än vad befolkningsunderlaget ger i förhållande till de budgeterade 9000 fraktionerna för 2019.
Bedömning Förvaltningens bedömning är att det befintliga avtalsförslaget inte ska godkännas. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är medveten om att Skandionkliniken som bedriver en högspecialiserad verksamhet med nödvändighet behöver återställa det ekonomiska resultatet och troligtvis erhålla en högre ersättning från landstingen/regionerna. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen anser dock att de underlag som kommit från Kommunalförbundet för Avancerad Strålbehandling inte i tillräcklig hög utsträckning anger vad Skandionkliniken kan göra för att minska kostnadsmassan, även om stor del är fasta kostnader. Det framgår inte hur kommunalförbundet kan arbeta för att intäkterna ska öka. Förvaltningen anser inte heller att det är rimligt att ha mängdrabatt för att denna typ av verksamhet för att stimulera landsting/regioner att remittera fler, även om det troligtvis remitteras för få patienter idag i förhållande till det egentliga behovet.
Ärendets behandling under mötet Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, föredrar ärendet och besvarar de frågor som finns. Under 2017 fick två personer från Gotland behandling på Skandionkliniken.
1 (2)
Utdragsbestyrkande/namnförtydligande
Page 291 of 354 Hälso- och sjukvårdsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2018-10-17 HSN § 605
Yrkande Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Ordföranden finner bifall till yrkandet.
Bakgrund HSN-AU § 617 Yvonne Skovshoved, ekonomichef, föredrar ärendet. Underlaget kompletteras inför nämnd med meningen ”Det framgår inte hur kommunalförbundet kan arbeta för att intäkterna ska öka” under avsnittet bedömning. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden • Lämnas öppet till hälso- och sjukvårdsnämnden.
Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 8 oktober 2018 Missiv riktat till Sveriges landsting och regioner Presentation av Skandionkliniken Förslag till samarbetsavtal
Skickas till Regionfullmäktige Kommunalförbundet för Avancerad Strålbehandling
2 (2)
Utdragsbestyrkande/namnförtydligande
Page 292 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Åsa Högberg RS 2018/1134 14 november 2018
Regionstyrelsen
Tilläggsanslag för sjukreseverksamheten
Förslag till beslut • Begäran om tilläggsanslag 2018 avslås.
Sammanfattning Tekniska nämnden begär ett tilläggsanslag på 2 500 tkr för att täcka befarat underskott inom sjukreseverksamheten. Orsaken till underskottet är att nyttjandet av sjukresor med taxi inte har minskat jämfört med förra året. Snittkostnad per resa har ökat med 4,4 procent vilket på helårsbasis innebär en ökning av kostnaden med 6 procent om trenden från årets första sju månader håller i sig. Tekniska nämnden menar att ekonomistyrningen för sjukresor har brister eftersom hälso- och sjukvårdsförvaltningen fattar beslut om nyttjande av sjukresa med taxi och tekniska nämnden får bära kostnaden. Det saknas incitament att begränsa användandet av taxi eftersom kostnaden inte drabbar den beslutande förvaltningens ekonomi. Justering av bestämmelser för sjukresor gjordes av regionfullmäktige 2017-10-23, § 158. I bestämmelserna står tydligt vilka regler som gäller för ersättning för olika sjukresor och när olika transportmedel får användas.
Bedömning Regionstyrelseförvaltningen avslår begäran om tilläggsanslag. Enligt regionens regler för styrning och uppföljning ska tilläggsanslag för befintlig verksamhet i princip inte förekomma. Budgetresultat för Region Gotland 2018 är 65 mnkr. Detta är under det finansiella målet på två procent av nettokostnaden. De finansiella målen liksom de styrregler som är beslutade gäller och tekniska nämndens äskande föreslås avslås. Tekniska nämnden begär också att regionstyrelsen ska utreda ekonomistyrnings- principerna för sjukresor, även för sjukresor för utomlänsvård. Regionstyrelseförvaltningen menar att verksamhetsområden som berör fler nämnder och förvaltningar framförallt ska hanteras i dialog mellan de berörda. I detta fall finns tydliga regler om hur sjukresor ska beviljas och betalas. Dessa regler gäller både teknikförvaltningen, då beställningscentralen ansvarar för bedömningen i de flesta
1 (2)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 293 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/1134
fall, och hälso- och sjukvårdsförvaltningen som vid hemresa även kan göra en bedömning om färdsätt. Vid missbruk kan resenären bli betalningsskyldig. Beslutsunderlag Tekniska nämnden 2018-10-24, § 241
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Skickas till Tekniska nämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden
Page 294 of 354 2 (2) Tekniska nämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2018-10-24
TN § 241 Tilläggsanslag för sjukreseverksamheten
TN 2018/889 TN AU § 179
Tekniska nämndens beslut • Tekniska nämnden begär tilläggsanslag hos regionstyrelsen för sjukreseverksamheten med 2 500 000 kr. • Tekniska nämnden begär att regionstyrelsen utreder frågan om principerna kring ekonomistyrningen av sjukresor, även för sjukresor för utomlänsvård.
Kollektivtrafikens sjukreseverksamhet kommer enligt helårsprognosen i delårsrapport nr 1 att redovisa ett ekonomiskt underskott med -2 500 000 kronor. Underskottet för sjukreseverksamheten beror på att nyttjande av sjukresor med taxi inte har minskat jämfört med förra året utan bedöms att vara på ungefär samma nivå 2017. Snittkostnad per resa har ökat med ca 4,4 % vilket leder till en kostnadsökning på ca 6 % på helåret under förutsättning att trenden från årets sju första månader håller i sig. Ekonomistyrningen för sjukresor har brister eftersom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen fattar beslut om nyttjande av sjukresa med taxi och teknikförvaltningen får bära kostnaden. Det saknas incitament att begränsa användandet av taxi eftersom kostnaden inte drabbar den beslutande förvaltningens ekonomi. För sjukreseverksamheten redovisas följande utfall jämfört med budget för perioden januari-juli 2018:
Periodens budget, Periodens utfall, Avvikelse, 000 kronor 000 kronor 000 kronor Intäkter 923 862 -61
Kostnader Köp av huvudvht -3 994 -4 781 -787 Övriga verksamhetskostn -4 -4 0 Total -3 075 -3 923 -848
Utfallet för köp av huvudverksamhet till sjukresor uppgår till -4 781 000 kronor, vilket innebär en negativ budgetavvikelse med -787 000 kronor. Enligt helårsprognosen kommer kostnaderna för sjukreseverksamheten att överskridas med -2 500 000 kronor. I nedanstående diagram redovisas den genomsnittliga kostnaden för en sjukresa under perioden 2011-2018.
14 (52)
Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande
Page 295 of 354
Tekniska nämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2018-10-24
Den genomsnittliga kostnaden per sjukresa har ökat från 306 kr år 2017 till 320 kr 2018, vilket motsvarar en kostnadsökning på 4,4 %. Volymen för sjukresor med serviceresa (taxi) redovisas i nedanstående tabell.
Årtal Antal resor 2013 33 822 2014 32 260 2015 32 542 2016 31 294 2017 28 702 Enligt förvaltningens bedömning kommer volymen för sjukresor 2018 att vara i samma storlek som år 2017.
Bedömning Teknikförvaltningens bedömning är att ett tilläggsanslag för sjukreseverksamheten erfordras med totalt 2 500 000 kronor. Förvaltningen föreslår att regionstyrelsen utreder frågan om principerna kring ekonomistyrningen av sjukresor. Ärendet föredrogs av förvaltningschef Patric Ramberg. Yrkanden: Ordförande yrkar på att lägga till ”även för sjukresor för utomlänsvård” i den andra beslutspunkten.
Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden • Tekniska nämnden begär tilläggsanslag hos regionstyrelsen för sjukreseverksamheten med 2 500 000 kr.
15 (52)
Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande
Page 296 of 354
Tekniska nämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2018-10-24
• Förvaltningen föreslår att regionstyrelsen utreder frågan om principerna kring ekonomistyrningen av sjukresor.
Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-09-26
Skickas till Regionstyrelsen
16 (52)
Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande
Page 297 of 354
Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Anna Adler, Per Wallstedt Ärende RS 2018/1063 15 oktober 2018
Regionstyrelsen
Framtagande av markanvisningsavtal för gymnastik- och padelhall på Visborg
Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att direktanvisa mark på Visborg till Visby padel fastighets AB och ger tekniska nämnden i uppdrag att ta fram ett markanvisningsavtal med syfte att möjliggöra etableringen av en gymnastik- och padelhall på Visborg.
Sammanfattning Kultur- och fritidsavdelningen och tidigare kultur- och fritidsnämnden har sedan hösten 2017 fört en diskussion med föreningen Visbygymnasterna samt en privat aktör som vill etablera en gymnastik- och padelhall på Visborg. För att komma vidare i frågan behöver ett antal utredningar genomföras. Det handlar t ex om dagvatten, vatten- och avlopp samt parkering. Tekniska nämnden föreslås därför få i uppdrag att ta fram ett markanvisningsavtal där ansvars- och kostnadsfördelning samt ett antal andra frågor som styr markanvändningen regleras.
Ärendebeskrivning En förfrågan från föreningen Visbygymnasterna inkom under hösten 2017 om att i samarbete med en privat aktör bygga en kombinerad gymnastik- och padelhall på Visborg. Bristen på tider i hallar lämpliga för gymnastik är stor i Visby och i takt med ökad befolkning förväntas även antalet utövare öka framöver. Dessutom behöver gymnasterna ta fram sina tunga redskap innan träning och ta tillbaka dem efter, vilket är en riskfylld och tidskrävande verksamhet. Sammantaget gör detta att det här är ett intressant alternativ ur Region Gotlands synvinkel. Förutom en förbättrad situation för gymnastiken samt en möjlighet för medborgarna att utöva padel skulle detta innebära att tider frigörs i andra hallar för andra aktiviteter utan att Region Gotland behöver gå in med stora investeringspengar. Under våren 2018 framkom att en fördel för exploatören skulle vara om man redan till sommaren 2018 kunde beredas möjlighet att placera sina uteburar för padel på den tänkta platsen. För att möjliggöra detta föreslogs efter diskussion i regionens exploateringsråd att teckna ett tvåårigt arrendeavtal och att under arrendeavtalets
1 (2)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 298 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2018/1063
löptid arbeta fram ett markanvisningsavtal med syfte att reglera den framtida och i så fall permanenta etableringen av en gymnastik- och padelhall på Visborg. Arrendeavtalet började löpa 2018-06-01 och gäller t o m 2020-06-30. Frågan har också diskuterats vid kultur- och fritidsberedningens senaste möte i oktober och utöver själva markanvisningsfrågan behöver också frågan om de långsiktiga förutsättningarna för Visbygymnasterna klarläggas. Den nu påbörjade anläggningsstrategin behöver också beaktas.
Bedömning Regionstyrelseförvaltningen gör bedömningen att nästa steg i processen för att möjliggöra för en kombinationshall med gymnastik och padel, är att ett markanvisningsavtal tecknas med intressenten.
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall regiondirektör
Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges.
Page 299 of 354 2 (2) ANLÄGGNINGSARRENDE FÖR DEL AV VISBY VISBORG 1:9
Kartbilaga till anläggningsarrende för del av Visby Visborg 1:9 (padelhall)
Page 300 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Anders Lindholm Ärende RS 2018/1151 13 november 2018
Regionstyrelsen
Detaljplan för Rute Stora Valle 1:16 – Antagande
Förslag till beslut
Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att anta detaljplanen för Rute Stora Valle 1:16.
Sammanfattning Ansökan om upprättade av detaljplan inkom ursprungligen 2009 och avsåg då utbyggnad av planområdet med 24 bostadshus. Ett förslag till detaljplan har ställts ut under 2012 och som en följd av inkomna synpunkter har ett antal förändringar i planförslaget skett: 1. Utställningsförslagets 24 tomter har minskats till åtta på grund av svårigheter med att få vattentillgång till föreslagen avsaltningsanläggning för dricksvatten. 2. Planbeskrivningen har anpassats till åtta bostadsenheter 3. Ett PM på avloppslösning för planerad bebyggelse har tagits fram 4. En administrativ planbestämmelse för att säkra tredje man har införts: ”Bygglovgivning eller fastighetsbildning får ej ske förrän VA och lokalgata är utbyggt”.
Byggnadsnämnden har därefter 2014-10-01 (BN§234) godkänt förslaget till detaljplan för vidare hantering i regionstyrelse och regionfullmäktige.
Allt sedan byggnadsnämndens godkännande av detaljplanen har en dialog pågått med exploatörerna, tillika fastighetsägarna. Ur fastighetsägarnas synvinkel har det funnits en vilja att undvika det krav på säkerhet i form av bankgaranti som stipulerades i dåvarande regelverk (Riktlinjer för markexploatering och försäljning av mark och fastigheter). Detta regelverk gällde fram till nyligen och via praxis tolkades regelverket så att en exploatör skulle ställa säkerhet i form av bankgaranti på ett belopp som kunde säkerställa utbyggnaden av vatten, avlopp och vägar och därmed ge trygghet för kommande tomtköpare inom området. Med det nyligen antagna regelverket i ärendet RS§196 2018-08-30 – ”Policy och riktlinjer för fastigheter Region Gotland”, har den aktuella bestämmelsen ändrats. Nu lyder tillämplig bestämmelse enligt
1 (2)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 301 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2018/1151
följande: ”I det fall detaljplanen inte reglerar att infrastruktur samt vatten och avlopp ska vara färdigställt och i övrigt att åtgärderna enligt exploateringsavtal är utförda innan bygglov lämnas, ska exploatören ställa säkerhet i form av bankgaranti för fullgörandet av de skyldigheter som exploateringsavtalet medför/redovisar.”
Planbestämmelserna för Stora Valle 1:16 innehåller en administrativ bestämmelse som anger följande: ”Bygglovgivning eller fastighetsbildning får ej ske förrän VA och lokalgata är utbyggt”.
Bedömning Detaljplanen medger byggande av åtta bostadsenheter. Tillgången på vatten bedöms som god och påverkan från avloppsanläggningen bedöms inte som betydande. Genomförande av planen bedöms inte medföra betydande påverkan avseende rekreation, friluftsliv, strandskydd, natur- och kulturmiljö samt landskapsbild. Region Gotland är inte fastighetsägare och kommer heller inte att vara huvudman för allmän plats inom detaljplanen.
Regionstyrelseförvaltningens bedömning är att med det nya regelverket på plats gällande säkerhet vid exploatering och med aktuell planbestämmelse rörande krav på utbyggnad av VA och lokalgata innan bygglov och fastighetsbildning, så uppfyller detaljplanen region Gotlands krav i gällande riktlinjer och kan således antas.
Beslutsunderlag BN §234 2014-10-01 Beslut inkl planhandlingar
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Skickas till RSF Regional utveckling SBF Planenheten
Page 302 of 354 2 (2) Page 303 of 354 Page 304 of 354 Samhällsbyggnadsförvaltningen Ärendenr PLAN.2009.92040 1 (2) Anders Rahnberg Handlingstyp Tjänsteskrivelse
Datum 3 september 2014
Byggnadsnämnden
DEL AV RUTE STORA VALLE 1:16 Godkännande
Förslag till beslut 1. Byggnadsnämnden godkänner planförslaget. 2. Planförslaget översänds till regionfullmäktige för antagande
Bakgrund Ansökan om upprättande av detaljplan inkom 2009-12-08. Avsikten var att bebygga området med 24 bostadshus och det byggde då på möjligheten att kunna avsalta havsvatten. Den metoden är nu helt skrinlagd då förutsättningar- na för detta har bedömts svåra att föreverkliga i Vallevikens grunda vatten. Nu har detaljplaneförslaget anpassats till 8 bostadsenheter , vilket är i linje med regionens riktlinjer för redovisade vattenvolymer.
Utställning Ärendet har behandlats i byggnadsnämnden 2012-06-20 § 118, med beslut om utställning.
Planförslaget, daterat 2012-05-30 , har varit utsänt för utställning under tiden fr o m den 16 juli 2012 t o m den 24 augusti 2014. De yttranden som inkommit finns på samhällsbyggnadsförvaltningen.
Inkomna synpunkter och därav föranledda åtgärder har redovisats i ett utställ- ningsutlåtande.
Följande ändringar av förslaget har skett: Utställningsförslaget redovisade 24 nya bostadstomter. På grund av svå- righeten att i Valleviken anlägga ett vattenverk som bygger på avsaltning anpassas nu planförslaget som ska antas till redovisad vattentillgång.
Besöksadress Visborgsallén 19 E-post [email protected] Postadress 621 81 Visby Webbplats www.gotland.se Telefon 0498-26 90 00 vxl Org nr 212000-0803Page 305 of 354
Samhällsbyggnadsförvaltningen Ärendenr PLAN.2009.92040 2 (2) Region Gotland
Planförslaget består nu av en tredjedel av det ursprungliga planförslaget och redovisar åtta bostadsenheter, d v s 16 bostadsenheter är borttagna. Planbeskrivningen har anpassats till att det nu rör sig om åtta bostadsen- heter Ett PM på avloppslösning är framtaget för planerad bebyggelse. En administrativ planbestämmelse införs för att säkra tredje man ” Bygg- lov eller bildande av bostadsfastigheter får ej ske förrän VA och lokalgata är utbyggt”
Bedömning En tredjedel av utställningsförslaget föreslås godkännas av byggnadsnämnen och översändas till regionfullmäktige för antagande. I och med att dessa bo- stadsenheters vattenförsörjning klarar kommunens riktlinjer för redovisade vattenvolymer och att vattenförsörjningen inte ska lösas med avsaltning gör att de tekniska svårigheterna med detaljplanen nu är lösta. Den minskade exploa- teringsvolymen är förhoppningsvis även en positiv parameter för de som är rädda att en exploatering förstör naturupplevelser, även om det kanske inte är ett relevant argument men som är ett faktum nu när endast åtta bostadsenheter kan möjliggöras.
Avdelning Bebyggd miljö/Enhet plan
Christian Hegardt avdelningschef
Page 306 of 354
Illustrationskarta
Dnr 2009.92040
Detaljplan för Planhandlingar: Plankarta med bestämmelser Rute Stora Valle 1:16 Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Hanteras enligt PBL (1987)
Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-05-30, rev 2014-09-17
Page 307 of 354
PLANBESKRIVNING
Handlingar Detaljplanen består av följande planhandlingar: - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning med illustrationsplan - Genomförandebeskrivning - Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Till planförslaget har en fastighetsförteckning upprättats.
Planens syfte och Syftet med detaljplanen är att skapa en möjlighet att bygga 8 nya enfamiljs- huvuddrag hus. Intentionen i detta planarbete var att tillskapa 24 nya bostadstomter men på grund av svårigheter att kunna lösa vattenfrågan med avsaltning gör att antalet nya bostadsenheter anpassas till redovisad vattentillgång vilket innebär att endast 8 nya bostadsenheter tillskapas dvs att endast en tredjedel av i utställningsförslaget redovisade enheter föreslås bli antagna av regionen. Befintlig väg med servitut bevaras till fastigheter 1:63 och 1:64.
Ny bebyggelse kommer att anslutas till ett minireningsverk enligt Natur- vårdsverkets rekommendationer och kommunens tidigare beslut. Även de befintliga fastigheterna 1:63 och 1:64 ska kunna ha möjlighet att anslutas till reningsverket.
Bedömning av miljö- Utvecklingen bedöms inte påtagligt skada något riksintresse enligt 3 och 4 påverkan kap miljöbalken (MB). Inga indikationer finns på att gällande miljökvalitets- normer, enligt 5 kap MB, för luft överskrids, då miljön inte är sådan där pro- blem normalt uppstår.
Planförslaget bedöms, genom anpassningarna till miljön i utformningen, inte medföra en betydande påverkan med avseende på rekreation och friluftsliv, strandskydd, natur- och kulturmiljö samt landskapsbild. En miljökonsek- vensbeskrivning är framtagen och bifogas förslaget.
PLANDATA Lägesbestämning Planområdet är beläget sydost i anslutning till bebyggelse i Valleviken.
Areal Planområdet omfattar ca 12 ha.
Markägoförhållanden Fastigheten Rute Stora Valle 1:16 är i privat ägo.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Planområdet ligger utanför områden som i Översiktsplan 2010-2025 (ByggGotland) är markerat med "Start/slut för kustområde med kommande fördjupad planering". Planområdet ligger inom "Värdeområde för turism".
Detaljplaner Planområdet är inte tidigare detaljplanelagt.
______Detaljplan för Rute stora Valle 1:16 – planbeskrivning - 2012-05-30, rev 2014-09-17 2 (5)
Page 308 of 354
Riksintressen, förord- Riksintresse 4 kap 2 § MB nanden m m Hela Gotland är av riksintresse enligt 4 kap 2 §, miljöbalken (MB) jämlikt 4 kap 1 § MB. Det innebär att det finns inskränkningar i markutnyttjandet. Åtgärder får inte medföra att Gotlands samlade natur- och kulturvärden påtagligt skadas. Planområdet berör inte särskilt känsliga natur- och kulturmiljöer och anses därför inte medföra en betydande miljöpåverkan. Det finns två lämningar som ännu inte införts i FMIS. Dessa är belägna inom grönområden i planen och påverkas inte av exploateringen. Miljöpå- verkan bedöms därmed inte som betydande. Inom planområdet finns även två våtmarker. Ingen av dessa finns med i våtmarksinventeringen (VMI). Våtmarkerna förblir orörda och bebyggs inte. Planförslaget bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan på dessa. Se vidare MKB.
Riksintresse för friluftsliv 3 kap 6 § MB och strandskydd Planområdet ingår i ett område av riksintresse för det rörliga friluftslivet, Gotlandskusten, beslut av Naturvårdsverket 1987-12-21, enligt 3 kap 6 §, MB. Strandområdet är en viktig del av riksintresset som måste säkerställas för att förhindra påtaglig skada. Planområdet omfattas inte av strandskyddet men är beläget inom område som omfattas av förordnandet om naturreservat Gotlandskusten, beslut av Länsstyrelsen 1993-08-26, enligt 7 kap 4 § MB. Då större delen av planområdet idag består av skog är tillgängligheten be- gränsad för allmänheten. De planerade vägarna ökar tillgängligheten för allmänheten att till fots eller på cykel ta sig ned till strandområdet. Se vidare MKB.
Gotlands kust enligt 4 kap 4 § MB Planområdet omfattas av 4 kap 4 §, MB, vilket innebär att fritidshus endast får uppföras om det sker i form av komplettering till befintlig bebyggelse. Placeringen av de föreslagna bostäderna i befintlig naturmark med föreskrif- ter om att husen ska vara i ett plan med mörk färgsättning och bevarad skyddande vegetation mot strandområdet, gör att bebyggelsen inte anses medföra en betydande miljöpåverkan. Bebyggelsen blir en fortsättning på bebyggelsen i nordväst. Se vidare MKB.
Kommunala beslut Byggnadsnämnden gav 2011-06-22 samhällsbyggnadsförvaltningen i upp- i övrigt drag att samråda med förslag till detaljplan för Store Rute Valle 1:16.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Övergripande idé Målsättningen med planen är att skapa möjlighet för ett attraktivt boende. Antal hus är planerade till 8 stycken enfamiljshus. Natur Landskap, topografi, Inom området finns inga kända naturvärden. Landskapet är till största be- mark och vegetation vuxet med skog och i norr finns två mindre s k vätor. Utgångspunkten är att förädla de kvaliteter som finns i området med närhet till havet och naturen. Våtmarkerna bevaras liksom större delen av skogen.
Marknivåer Den planerade bebyggelsen ligger över +2 meter ovan havet.
Radon Enligt Översiktsplan 2010-2025 (ByggGotland) ligger hela planområdet inom klassning: LÅG (Riskklassning radon år 2008). Bebyggelseområden Bostäder Inom planområdet finns ingen befintlig bebyggelse.
______Detaljplan för Rute stora Valle 1:16 – planbeskrivning - 2012-05-30, rev 2014-09-17 3 (5)
Page 309 of 354
Den planerade bebyggelsen ska vara i ett (1) plan med en begränsad yta för egen tomt, likt ett atriumhus med naturen nära utanför. Tomterna ska vara minst 1200 kvm. Färgsättningen ska vara mörk (svart till grått till brunt) för att smälta in i den glesa befintliga tallskogen.
Bebyggelsen är samlad för att begränsa intrånget och minimera antalet vägar. De planerade husen ligger på behörigt avstånd från de befintliga husen för att inte störa.
Tillgänglighet Då större delen av planområdet idag består av skog är tillgängligheten be- gränsad för allmänheten. De planerade vägarna ökar tillgängligheten för allmänheten att till fots eller på cykel ta sig ned till strandområdet.
Kulurmiljö, fornmin- Enligt Översiktsplan 2010-2025 (ByggGotland) finns inom planområdet inga nen kända fornlämningar. Det finns två lämningar som ännu inte införts i FMIS (Riksantikvarieämbetets fornminnesregister). Dessa är belägna inom grön- områden i planen och påverkas inte av exploateringen.
Brandskydd Generellt för byggnader gäller Boverkets byggregler (BBR). Att byggnader uppfyller Boverkets regler bevakas vid bygglovgivning.
Tillgängligheten för räddningstjänsten är sådan att utrustningen för utrym- ning och brandsläckning inte behöver bäras mer än 50 m från uppställ- ningsplats för brandfordon. Friytor Vattenområden Vattenområde ingår inte i planen.
Gator och trafik Trafik, vägar, parker- En väg (servitut) leder till de befintliga fastigheterna 1:63 och 1:64 utanför ing planområdet vid stranden i söder.
Befintlig väg med servitut bevaras. Bostadsparkering till den planerade be- byggelsen löses inom tomtmark enligt kommunens parkeringsriktlinjer. Teknisk försörjning
Vatten och avlopp Enligt Översiktsplan 2010-2025 (ByggGotland) ligger planområdet inom område där planer och bygglov för nylokalisering av bostäder ska styra mot gemensamma lösningar för vatten och avlopp.I utställningsförslaget redovi- sades 24 nya bostadsenheter. Antal möjliga hus har anpassats till 8 bo- stadsenheter vilket är i linje med kommunens riktlinjer för redovisade vat- tenvolymer. Att möjliggöra 24 bostadsenheter byggde på möjligheten att kunna avsalta havsvatten.Tanken att kunna avsalta vatten är nu helt skrin- lagda pga förutsättningarna bedömdes svåra att förverkliga i Vallevikens grunda vatten.
VA-frågan, d v s både vattentillgång och avloppslösning (minireningsverk) ska lösas gemensamt och regleras genom att tillskapa en gemensamhets- anläggning.
Dagvatten Dagvatten ska omhändertas lokalt inom hela planområdet.
El Elkablar läggs i gata tillsammans med övriga ledningar. Transformatorsta- tion placeras längs lokalgator. Avfall Sophämtning sker genom kommunens försorg. Gemensamma byggnader för hushållssopor, ett för vardera husgrupp, placeras intill lokalgatorna för att undvika trafik med sopbil inne i området.
______Detaljplan för Rute stora Valle 1:16 – planbeskrivning - 2012-05-30, rev 2014-09-17 4 (5)
Page 310 of 354
Miljökonsekvenser Icke teknisk sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivning: Den planerade bebyggelsen kommer att medföra en viss påverkan på vat- tenkvaliteten i viken. Det föreslagna minireningsverket har en mycket hög reningsgrad. Totalt sett bedöms påverkan inte som betydande.
Vattentillgången på grundvatten bedöms som mycket god.
Planförslaget bedöms, genom anpassningarna till miljön i utformningen, inte medföra en betydande påverkan med avseende på rekreation och friluftsliv, strandskydd, natur- och kulturmiljö samt landskapsbild.
Administrativa frågor Genomförandetid Planens genomförandetid går ut 5 år efter det datum planen vunnit laga kraft.
Huvudman Region Gotland är inte huvudman för allmänna platser.
Medverkande tjänste- Planförslaget har upprättats av Tema planavdelning i samråd med Anders män Rahnberg, Region Gotland.
Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-05-30, rev 2014-09-17
Anders Rahnberg planchef
______Detaljplan för Rute stora Valle 1:16 – planbeskrivning - 2012-05-30, rev 2014-09-17 5 (5)
Page 311 of 354
GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Detaljplanen handläggs med PBL (1987), normalt planförfarande. Planen förväntas kunna antas hösten 2014..
Genomförandetid Genomförandetiden slutar 5 år efter det att beslut om antagande av detaljplanen vunnit laga kraft.
Ansvarsfördelning Denna detaljplan utarbetas av, Samhällbyggnadsförvaltningen, Region Huvudmannaskap Gotland.
Illustrationsplan är framtagen av extern konsult anlitad av exploatören till Stora Valle 1:16.
För plankostnader till regionen har särskilt plankostnadsavtal upprättats och godkänts.
För allmän platsmark inom planområdet gäller enskilt huvudmannaskap och en samfällighetsförening ska förvalta lokalgator, naturområden, badstrand/brygga, tekniska anläggningar m m.
Berörd mark är i privat ägo. Ansvaret för planens genomförande åvilar fastighetsägare inom planområdet.
Exploatören ansvarar för infrastrukturens utbyggnad.
Exploateringssamverkan Ingår ej i denna plan.
Avtal: Ett exploateringsavtal, som bla reglerar infrastrukturens utbyggnad ska Exploateringsavtal upprättas mellan exploatören och Region Gotland. Detta ska vara under- markanvändningsavtal tecknat och godkänt innan detaljplanen kan antas.
Avtal som reglerar kostnader för upprättande av grundkarta och fastig- hetsförteckning har upprättats och godkänts.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning, Fastighetsbildningsfrågor avseende fastigheten Rute Stora Valle 1:16 gemensamhetsanläggning skall initieras av exploatören. m m Då planen vunnit laga kraft kan avstyckning ske. När gator, vatten- och avloppsanläggningar är utbyggda kan gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen bildas. För förvaltningen av gemensamhets- anläggningar ska en samfällighetsförening bildas. Samtliga fastigheter inom planområdet ska delta i gemensamhetsanläggningarna.
______Detaljplan Detaljplan för Rute stora Valle 1:16 – genomförandebeskrivning - 2012-05-30, rev 2014-09-17 1 (2)
Page 312 of 354
Gemensamhetsanläggningar kommer att bildas för minireningsverk, dricksvattenanläggning, sophus, lokalgator/parkering samt naturområde.
Befintligt servitut behålls för angöring till fastigheterna Rute stora Valle 1:63 och 1:64.
EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Kostnader för detaljplanens genomförande åvilar i huvudsak exploatö- ren. Fastighetsbildningen skall bekostas av exploatören. Fastighetsbild- ning som berör de enskilt ägda fastigheterna inom planområdet ska dock bekostas av respektive fastighetsägare. Exploatören skall bekosta förrät- tningar för bildande av gemensamhetsanläggning och samfällighetsfö- rening.
Genomförande Ansvaret för planens genomförande åvilar exploatören. Infrastrukturen ska vara utbyggd innan bygglov kan ges.
TEKNISKA FRÅGOR Tekniska utredningar Någon teknisk utredning är inte gjord.
Medverkande tjänstemän Genomförandebeskrivningen har utarbetats i samarbete med Lant- mäteriet och regionens planhandläggare.
Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-05-30, rev 2014-09-17
Anders Rahnberg planchef
______Detaljplan Detaljplan för Rute stora Valle 1:16 – genomförandebeskrivning - 2012-05-30, rev 2014-09-17 2 (2)
Page 313 of 354 PUTTERSJAUS PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. 1:29 Endast angiven användning och utformning är tillåten. 9 Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. 7,39 GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns 6,47 STORA VALLE Egenskapsgräns 6,36 E g 7,61 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN 6,11 1:11 2 Allmänna platser 5,53 S:18 LOKALGATA Lokaltrafik
4,77 NATUR Naturområde 5,91 5,60 5,79 5,28 7,84 Kvartersmark
5,39 B Bostäder 4,68 4,75 1:27 5,34 E Tekniska anläggningar 7,62 4,77 UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING 2 4,59 e1180 Största byggnadsyta i m ALVANS 3,96 4,78 4,98 e21200 Minsta tomtstorlek 4,62 NATUR BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE 4,93 5,09 4,79 3,92 Marken får inte bebyggas 5,13 g Marken skall vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning 3,70 5,04 4,80 PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE 2,39 3,96 Utformning 3,14 I B 4,64 Högsta antal våningar I 4,28 NATUR f 4,71 Utseende e1180 e1180 f Färgsättningen skall vara mörk (svart - grått - brunt) 3,18 2,70 e21200 B I f ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
e21200 1,96 Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft LOKALGATA 4,13 2,49 3,15 Villkor för lov mm Bygglovgivning eller fastighetsbildning får ej ske förrän VA och lokalgata är utbyggt. 2,70 Huvudmannaskap 5,25 Region Gotland är inte huvudman för allmänna platser 2,59 3,42 4,38 2,02
1,62
1,32 1,90 2,38 2,07 3,84 3,74 Till planen hör: Miljökonsekvensbeskrivning Utlåtande efter utställning Planprogram Fastighetsförteckning Planbeskrivning Samrådsredogörelse Genomförandebeskrivning Illustrationskarta
3,12 2,09 Detaljplan för 2,93 Rute Stora Valle 1:16 STORA VALLE 1,34 1,55 1,90 2,11 1:16 Beslutsdatum 0,88 Antagande 2,25 Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-05-30, rev 2014-09-17 0,48 Laga kraft
Anders Rahnberg 0,92 1,45 planchef
Skala: 1:1000 (A2-format) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 m
Page 314 of 354 1(5) Ärendenr. 2009.92040 Handlingstyp Utlåtande
Datum 2012-09-26
Detaljplan för Rute stora Valle 1:16, Region Gotland Utlåtande över yttranden och synpunkter som inkommit under utställningstiden Med anledning av inkomna yttranden och synpunkter har följande revideringar gjorts:
• Utställningsförslaget redovisade 24 nya bostadstomter. På grund av svårigheten att i Valleviken anlägga ett vattenverk som bygger på avsaltning anpassas planförslaget som ska antas till redovisad vattentillgång. Planförslaget består nu av en tredjedel av det ursprungliga planförslaget och redovisar åtta bostadsenheter, d v s 16 bo‐ stadsenheter är borttagna. • Planbeskrivningen har anpassats till att det nu rör sig om åtta bostadsenheter • Ett PM på avloppslösning är framtaget för planerad bebyggelse (Struktur). • En administrativ planbestämmelse införs för att säkra tredje man ” Bygglov eller bildande av bostadsfastigheter får ej ske förrän VA och lokalgata är utbyggt”
Eftersom det nu endast är en tredjedel av planförslaget som ska antas bedöms de genomförda änd‐ ringarna inte vara av sådan principiell karaktär eller av sådan art att ett förnyat utställningsförfa‐ rande erfordras. Utlåtandet kommer att sändas till de som inte fått sina kvarstående synpunkter tillgodosedda för kännedom.
FÖRSLAG TILL BESLUT Byggnadsnämnden godkänner planförslaget och översänder det till regionfullmäktige för antagande. ______Planförslaget, daterat 2012‐05‐30, rev 2014‐08‐20 har enligt 5 kapitlet 23 § plan‐ och bygglagen varit utställt för offentlig granskning hos samhällsbyggnadsförvaltningen fr o m den 16 juli 2012 t o m den 24 augusti 2012. Den formella utställningen har föregåtts av samråd med berörda fastig‐ hetsägare, statliga, regionala och kommunala myndigheter samt andra vilka kan ha intressen att bevaka. Framförda synpunkter och därav föranledda åtgärder har redovisats i separat samrådsre‐ dogörelse. Kungörelse angående utställningen har varit införd i ortstidningarna och uppsatt på Re‐ gion Gotlands anslagstavla. Brev har översänts till berörda fastighetsägare enligt upprättad postlis‐ ta.
Nedan ges en redovisning av inkomna synpunkter och samhällsbyggnadsförvaltningens bemötan‐ den av dessa. De yttranden som inkommit arkiveras på samhällsbyggnadsförvaltningen (ärende‐ pärmen U1 ‐ U4). Utlåtandet omfattar även kvarstående synpunkter från samrådsskedet samt sam‐ rådsyttranden som inkommit mellan samråds‐ och utställningsskedet.
Page 315 of 354 2
Följande yttranden har inkommit under utställningstiden:
Instans/Inkom‐ Synpunkter/Åtgärder mande datum Statliga och kommunala nämnder och styrelser Länsstyrelsen Länsstyrelsen har sedan samrådet kvarstående synpunkter som berör prövnings‐ 2012‐08‐31 – U4 grunderna, det är oklart hur dessa avses att beaktas före detaljplanens antagan‐ de. I samrådet påpekade Länsstyrelsen att det med aktuellt planförslag att finns fle‐ ra aspekter som komplicerar en utbyggnad enligt planen. Området är inte utpe‐ kat för bebyggelse i något översiktligt sammanhang, frågan om förenlighet med riksintresse enligt 4 kap MB behöver därmed belysas i detaljplaneskedet. Detta resonemang saknas fortfarande i planhandlingarna.
Länsstyrelsen instämmer inte i att mark som består av skog är otillgänglig för allmänheten och att nya vägar ökar allmänhetens tillgänglighet. Man måste också väga in påverkan av de nya hus som nu planeras i området.
Den största bristen med detaljplanen är dock att det ännu inte i utställningsske‐ det framgår hur vatten‐ och avloppsfrågorna kan lösas med de förutsättningar som finns på platsen. Länsstyrelsen anser att Region Gotland måste visa på för‐ utsättningarna för att lösa dessa frågor innan detaljplanen kan antas. Enligt samrådsredogörelsen har även miljö‐ och hälsoskyddsnämnden inom Region Gotland påpekat detta. Det anges i samrådsredogörelsen att erforderliga utred‐ ningar ska ske innan planen antas. Länsstyrelsen anser dock att detta lämpligen skulle ha varit klargjort redan i utställningsskedet.
Länsstyrelsen lyfte fram i samrådet att möjligheterna att lösa vatten och avlopp ytterligare måste tydliggöras och olika alternativ belysas för att avgöra om en planläggning är förenlig med MKN för vatten. Vidare så angav Länsstyrelsen att planhandlingar och MKB bör utvecklas i enlighet med de synpunkter som lämna‐ des i yttrandet. De synpunkter som Länsstyrelsen framförde när det gäller miljö‐ kvalitetsnormer för vatten och alternativa avloppslösningar har inte beaktats. I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs vattentillgången som god men någon referens till detta finns inte i handlingarna.
Länsstyrelsen anser att MKB ska kompletteras med alternativa lösningar på av‐ loppshantering i området sett i ett längre tidsperspektiv innan planen kan antas. Möjligheten att ansluta till befintligt kommunalt reningsverk bör diskuteras. Val‐ levikens inre delar har redan i dag problem med en försämrad miljökvalitet vilket påpekats av Länsstyrelsen, miljö‐ och hälsoskyddsnämnden samt flera sakägare.
I MKB:n nämns det att ytterligare belastning kommer att ske men ingen konse‐ kvensbeskrivning av hur en ökad belastning kan komma att påverka vattendirek‐ tivets mål med god ekologisk status i området 2021.
Länsstyrelsen anser därmed att det inte är visat att planen är förenlig med miljö‐ kvalitetsnormerna för vatten eller att planen blir lämplig med hänsyn till männi‐ skors hälsa.
______Utlåtande – detaljplan för Rute Stora Valle 1:16 Page 316 of 354 3
Samhällsbyggnads‐ Tillskapandet av bostadsenheter är förenligt med miljöbalkens 4 förvaltningen kapitel. Nu när antalet bostadsenheter reducerats med 16 tomter‐ så ger den antagna detaljplanen på 8 tomter endast förutsättning‐ ar för en klart mindre exploatering. Ett PM på avloppslösning har tagits fram (Struktur) som gör be‐ dömningen att avloppet från planområdet inte kommer aqtt in‐ verka på möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Avsaltningslösning för vattentillgången är borttagen och antal möjliga bostadsenheter nu är anpassade till redovisad vattentill‐ gång. Miljö‐ och hälso‐ Miljö‐ och hälsoskyddsnämnden anger att: skyddsnämnden 1. Innan planen fastställs måste det vara säkerställt att vatten‐ och avloppsfrå‐ 2012‐08‐20 – U1 gan kan lösas i enlighet med de krav som finns i Regionens riktlinjer. 2. Det måste även visas att det är teniskt och ekonomiskt möjligt att utföra fö‐ reslagna lösningar
Samhällsbyggnads‐ I och med att planförslaget anpassats till redovisad vattentillgång och re‐ förvaltningen dovisad avloppslösning tillgodoses miljö‐ och hälsoskyddsnämndens syn‐ punkter. Vidare har en administrativ planbestämmelse införts för att skydda tredje man ” Bygglov eller bildande av bostadsfastigheter får ej ske förrän VA och lokalgata är utbyggd”
Markägare/Boende/Föreningar Birgitta Flygare 1. Då vattenförsörjningen i området ansetts osäker vill vi att även två planera‐ Rute Alvans 1:27 de åretrunt‐hushåll på fastigheten Älvans l 27 inkluderas i den kommande 2012‐08‐22 – U2 vattenförsörjningsundersökningen. Ett eventuellt tillstånd bör innefatta även Alvans l :27. 2. Avloppskapacitet för två planerade åretrunt‐hushåll på Alvans 1:27 bör inne‐ fattas i ett eventuellt kommande beslut.
Samhällsbyggnads‐ Eftersom vattenförsörjning genom avsaltning inte längre är aktuellt så förvaltningen finns inte möjlighet till anslutning. Dock borde det finnas möjlighet till an‐ slutning till avloppslösning men det måste då ske genom frivilliga avtal.
Jan och Stefan Bakgrund Ragnarsson – Rute Deltidsboende sedan 1969. Tycker att det är utomordentligt olyckligt att den Alvans 1:48 sköna strandfastigheten Rute Stora Valle 1:16 har använts som ett objekt i spe‐ 2012‐08‐24 – U3 kulationsdrivna fastighetstransaktioner med allt högre insatser och tre ägarby‐ ten inom fyra år och hoppas att Gotlands kommun inte kommer att bidra till att denna serie av transaktioner slutar med att man förstör en orörd strandnära fas‐ tighet med stora naturvärden för de kringboende. Upplever ett antal besväran‐ de omständigheter, brister och problem förknippade med detaljplanen, som be‐ skrivs nedan:
______Utlåtande – detaljplan för Rute Stora Valle 1:16 Page 317 of 354 4
Konflikt med gällande praxis och lagar Enligt 4 kap 4 § miljöbalken får utmed Gotlands kust fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Den planerade bebyggelsen kan varken anses vara komplement‐ eller ersättningsbyggnation, utan är en tydlig nybyggnation. Vi anser att samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse att ”bebyggelsen blir en fortsättning på bebyggelsen i nordväst” är en överdrift eller förenkling om man så vill.
Den planerade grupphusbebyggelsen med villor på enorma 180 kvm i ett plan, lokalgator, sophus, transformatorstation samt minireningsverk, har inga som helst likheter med befintlig fritidshusbebyggelse i nordväst och passar inte in i områdets karaktär längs Vallevikens östra strand. Därmed får det anses bevisat att den planerade bebyggelsen inte är en komplettering av befintlig bebyggelse utan en nybyggnation i konflikt med 4 kap 4 § miljöbalken.
Området är heller inte utpekat för bebyggelse i något översiktligt sammanhang. Varför ska man då tillåta byggnation av ett grupphusområde av villakaraktär mitt ute i skogen på landsbygden? De flesta familjer på fastigheter i Rute Alvans och i Rute Puttersjaus har sedan 1960‐talet investerat stora pengar i sina boen‐ den för att de vill bo i lantlig, orörd och strandnära miljö utan störningar av vare sig trafik eller förtätade gruppboenden. Det finns ju en orsak till att dessa famil‐ jer har valt att förlägga sitt fritidhus boende på oexploaterad landsbygd utan detaljplaner, och inte i närheten av något samhälle eller tätort.
Förutsätter att ”spelreglerna” för byggnation och exploatering som historiskt representerats av en återhållsamhet fortsätter att gälla även i framtiden och därmed omöjliggör en exploatering av Rute stora Valle 1:26.
Marknad och Affärs‐/Investeringscase Gör bedömningen att exploatörens affärs‐/investeringscase inte kommer att ge‐ nerera önskad avkastning och förbli olönsam av flera skäl; Huvudproblemet är den bristande efterfrågan och överutbud av alternativa boende på nordöstra Gotland. Har redan erfarenheter från misslyckade exploateringar i Vallevikens närom‐ råde som borde agera varningsklocka, t ex Vallevikens hamnområde och tomterna väster om Vallevikens samhälle. Anser det orealistiskt att tro att denna detaljplan kommer att fungera ute i den orörda ”skogen” på landsbygden och vill därför att byggnadsnämnden stoppar planen nu innan man börjar skövla skogen och oåterkalleligen förstör fastighe‐ tens naturvärden.
Förutom ovanstående tror man också att de höga färjepriserna till/från fastlandet begränsar efterfrågan på planerade bebyggelsen. Totalkost‐ nadskalkylen för att utnyttja Gotlandshuset blir alltför dyr och icke kon‐ kurrenskraftig jämfört med alternativa boenden av samma standard och läge på svenska fastlandet eller jämfört utlandsboende.
______Utlåtande – detaljplan för Rute Stora Valle 1:16 Page 318 of 354 5
Negativa miljökonsekvenser Är oroliga för vattentillgången om området ska ha sin vattenförsörjning från närområdet samt att reningsverkets vattenrening inte håller angiven kvalitet. Är även oroliga för den miljöbelastning på Valleviken (som redan är övergödd) som kommer att uppstå om den 24 villornas ägare bereds möjlighet att skaffa motorbåtar/vattenskotrar till den planerade bryggan i sydost.
Antalet trafikrörelser på den smala grusade landsvägen kommer att öka signifi‐ kant p g a etableringen. Landsvägen är oftast i dåligt skick i dagsläget trots da‐ gens lilla trafikbelastning och skulle bli i ännu sämre skick vid en stor trafikök‐ ning. Att asfaltera landsvägen skulle dock inte uppskattas av de befintliga boen‐ de eftersom en asfalterad väg inte skulle passa in i det orörda lantliga områdets karaktär och inte hör hemma i ett Gotländskt kulturlandskap.
Under exploateringen och byggtiden kommer de boende även att drabbas av miljörelaterade olägenheter i form av trafik‐ och byggbuller en längre tid, vilket är särskilt olyckligt eftersom de flesta befintliga hus är av fritidshuskaraktär där de boende eftersträvar en lugn och avkopplande miljö utan bullerstörningar un‐ der några korta tidsperioder under året.
Sammanfattningsvis anser man att de synpunkter och fakta som presenterats i yttrandet, tydligt visar att detaljplanen ska stanna vid en skrivbordsprodukt och inte vinna laga kraft för genomförande. Då kan byggnadsnämnden förhindra en feltänkt exploatering av en orörd strandfastighet ed höga naturvärden för befint‐ liga boende i närområdet längs Vallevikens östra strand.
Samhällsbyggnads‐ En etablering av bostäder är förenligt med miljöbalkens 4 kapitel. Vidare är förvaltningen denna etablering en fortsättning på bebyggelsen i nordväst. Samhällsbyggnads‐ förvaltningen anser att denna plan möjliggör ett byggande. Även om det är andra faktorer som orsakar att planen nu möjliggör 8 bostadsenheter i förhål‐ lande till 24 så är detta en kraftig reducering.
Rute Alvans 1:48 bedöms ej vara berörd sakägare, enligt gängse avgränsningskriterier
Samhällsbyggnadsförvaltningen i Visby den 17 september 2014
Anders Rahnberg planchef
______Utlåtande – detaljplan för Rute Stora Valle 1:16 Page 319 of 354 ILLUSTRATIONSPLAN, Rute Store Valle 1:16
Infart/utfart Gemensamt sophus
Rute Store Valle 1:16 | Gotland | Illustrationsplan | Tema Juni 2014 | www.temagruppen.se Page 320 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Anna Adler RS 2018/1175 13 november 2018
Regionstyrelsen
Exploateringsavtal Sanda Runne 1:26
Förslag till beslut Regionstyrelsen godkänner upprättade förslag till exploateringsavtal med Gnisvärd Fastigheter Gotland Ab, org nr 556812-7368, samt Greathouse Development AB, org nr 556348-6785
Sammanfattning Till grund för avtalet ligger förslag till detaljplan för Sanda Runne 1:26 med flera. Exploateringsområdet motsvarar detaljplaneområdet.
Detaljplanen syftar till att möjliggöra bostadsbebyggelse på privat mark i form av 21 villatomter och två tomter för radhus (10 enheter). Planområdet ligger direkt öster om väg 140 och strax söder om Västergarn, se karta nedan. Detaljplanen har varit utställd för granskning och granskningstiden för planförslaget har gått ut. Detaljplanen är beräknad att antas i byggnadsnämnden 2018-12-19. Exploatören avser att bilda 20 småhustomter, vilka densamma efter genomförd fastighetsreglering avyttrar. Exploatören ansöker om och bekostar all fastighetsbildning inom fastigheten, såväl för fastigheter som för samfälligheter, grönområden, va samt andra eventuella nyttjanderätter. Exploateringsområdet kommer att anslutas på det regionala va-nätet, dock kan detta ske tidigast sommaren 2019. Exploateringsavtalet får inte överlåtas på annan utan godkännande av regionen. Vid överlåtelse av området kan exploateringsavtalet inte övertas av förvärvaren utan regionens godkännande.
1 (2)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 321 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/1175
Bedömning Regionstyrelseförvaltningen gör bedömningen att exploateringsavtalet upprättat mellan Region Gotland och Gnisvärd Fastigheter Gotland AB samt Greathouse Development AB kan godkännas under förutsättning att detaljplanen vinner laga kraft.
Beslutsunderlag Exploateringsavtal Sanda Runne 1:26 daterat den 13 november 2018.
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Skickas till TKF SBF Gnisvärd Fastigheter Gotland AB Greathouse Development AB
Page 322 of 354 2 (2) Page 323 of 354 Page 324 of 354 Page 325 of 354 Page 326 of 354 Page 327 of 354 Page 328 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Anders Lindholm Ärende RS 2017/1085 13 november 2018
Regionstyrelsen
Taxeändring till följd av bifallen Motion - Reducera anläggningsavgiften i VA-taxan för mindre hyreslägenheter
Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att besluta om nedanstående ändringar i VA-taxan:
1. I Region Gotlands VA-taxa, § 3, avsnitt Bostadsfastighet, görs ett tillägg av begreppet bostadsfastighet: ” I dessa taxeföreskrifter avses med Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsändamål avses tillgång till matlagningsmöjlighet och hygienutrymme. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett ur användarsynpunkt”.
Tabell Exempel på fastighet jämställd med bostadsfastighet Butiker Hotell Sporthallar Camping Kontor Stormarknader Förvaltning Restauranger Utbildning Hantverk Sjukvård Utställningslokaler
2. Ordet Tariff ersätts med Tariffenhet 3. SS 21053 ersätts av SS 21054. 4. Följande nya stycke sätts in: ” I fråga om små lägenheter med utrymmen som är =<50 kvm bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 21054 i sådan fastighet, som enligt ovan är jämställd med bostadsfastighet, beräknas anslutningsavgiften utifrån 0,6 tariffenheter från och med från tredje sådant utrymme <=50 kvm BTA.” • Beslut skall träda i kraft 2019-04-01.
1 (3)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 329 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2017/1085
Sammanfattning Bo Björkman (S) föreslog i motion 2014-06-19 att vatten- och avloppstaxan (va- taxan) ändras så att anläggningsavgiften för hyresfastigheter reduceras för lägenheter som är mindre än 50 kvadratmeter.
Regionfullmäktige behandlade 2017-03-24 regionstyrelsens förslag om en reducerad anläggningsavgift men återremitterade ärendet för förnyad beredning i frågan kring förväntade effekter av en förändrad taxa.
Efter komplettering behandlade regionfullmäktige ärendet 2017-06-17, § 97, varvid motionen bifölls. Eftersom fullmäktiges beslut inte innehöll något om storleken av reduceringen eller hur detta skulle påverka skrivningarna i regionens va-taxa fick tekniska nämnden uppdrag att fram förslag till justering av texten i va-taxan.
Tekniska nämnden har genom beslut 2017-11-22 lämnat förslag till hur avgiftsreduceringen kan utformas och de textmässiga förändringar som förslaget medför i va-taxan. Dessutom har några smärre justeringar/förtydliganden gjort i taxans befintliga textdelar där de ny bestämmelser placerats.
Regionstyrelsens arbetsutskott konstaterade 2018-01-17 (§2) att förslaget från tekniska nämnden inte helt överensstämde med motionärens yrkande och fullmäktiges beslut. Nämndens förslag innehöll dock både en utvidgning och en inskränkning av motionärens förslag. Utvidgningen var att alla tariffenheter/lägenheter omfattas, oavsett typ av upplåtelseform för lägenheten, dvs även andra än hyreslägenheter. Inskränkningen är att det är först från och med den tredje tariffenheten/lägenheten på en fastighet som den reducerade avgiften börjar gälla. Ärendet återremitterades till tekniska nämnden för ytterligare beredning då förslaget frångick fullmäktiges beslut gällande motion 2017-06-17, § 97, eftersom ändringen föreslogs gälla från tredje lägenhet istället för första lägenhet.
Tekniska nämnden har 2019-09-19 (TN§220) beslutat att föreslå ovanstående ändringar i VA-taxan enligt pkt 1-4. Tekniska nämnden framför argument till varför ändring ska gälla från den tredje lägenheten, och inte såsom regionstyrelsens arbetsutskott yrkat på, från den första lägenheten. Tekniska nämnden har gjort en konsekvensbedömning av förslagets genomförande och beräknar bortfallet av intäkter till ca 900 tkr per år.
Bedömning Regionstyrelseförvaltningen konstaterar att tekniska nämnden inte tagit hänsyn till arbetsutskottets skäl för återremiss när det gäller att konstruera en VA-taxa som ger rabatt från första lägenheten, men utgår ifrån att de skäl som tekniska nämnden anför har giltighet och kan godtas. Förvaltningen föreslår att tekniska nämndens förslag till beslut godkänns förutom när det gäller tid för ikraftträdande för reviderad VA-taxa, vilken av nödvändighet måste justeras till 2019-04-01.
Page 330 of 354 2 (3) Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2017/1085
Beslutsunderlag RS AU § 288 2015-09-01 RF § 97 2017-06-19 RS AU § 2 2018-01-17 TN § 220 2018-09-19
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Skickas till RSF Regional utveckling TKF Mark och stadsmiljö
Page 331 of 354 3 (3) Tekniska nämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2018-09-19 TN § 220
TN § 220 Taxeändring till följd av bifallen Motion - Reducera anläggningsavgiften i VA-taxan för mindre hyreslägenheter
TN 2014/2436 TN AU § 164
Tekniska nämndens beslut Baserat på regionfullmäktiges beslut genomföra nedanstående ändringar i VA-taxan: 1. I Region Gotlands Va-taxa, § 3, avsnitt Bostadsfastighet, görs ett tillägg av begreppet bostadsfastighet: ” I dessa taxeföreskrifter avses med bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsändamål avses tillgång till matlagningsmöjlighet och hygienutrymme. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett ur användarsynpunkt”. 2. Ordet Tariff ersätts med Tariffenhet. 3. SS 21053 ersätts av SS 21054. 4. Följande nya stycke sätts in: ” I fråga om små lägenheter med utrymmen som är =<50 kvm bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 21054 i sådan fastighet, som enligt ovan är jämställd med bostadsfastighet, beräknas anslutningsavgiften utifrån 0,6 tariffenheter från och med från tredje sådant utrymme <=50 kvm BTA.” • Beslut skall träda i kraft 2019-01-01.
Vid behandling i RS AU (2018-01-17) beslöts att återremittera ärendet till Tekniska Nämnden (RS AU §2). Anledningen var att RS AU ansåg att en reduktion av anläggningsavgiften skall ske från tredje tillkommande bostadsenhet. Skälet till återremittering innebär således ett avsteg från det beslut som fattades redan vid RS AU mötet 2015-09-01 (RS AU §288) med följande ordalydelse i beslutstexten ”..lägenheter utöver två på samma fastighet med en yta =< 50 m2…” eller som det står i det återremitterade förslaget ”..från och med tredje sådant utrymme…”, vars text utgår från Jan Olssons, dåvarande chefsjurist vid Region Gotland tjänsteskrivelse (RS 2014/350, Tjänsteskrivelse daterad 2017-02-18, Jan Olsson). I återremitteringen (RS AU §2) hänvisas även till avgörande i Mark och Miljödomstolen och Mark och Miljööverdomstolen vars beslut, tillsammans med de bedömda ekonomiska konsekvenserna av reducering från tredje bostadsenheten, redovisas nedan. Föreliggande beslut följer tidigare beslut avseende yta och rekommendation av RS AU (RS AU § 2) vid återremitteringen av förslaget att reduceringen skall gälla från tredje tillkommande bostadsenheten. Förslag till beslut är dock ej i linje med idag gällande rättspraxis. 1 (4)
Utdragsbestyrkande/namnförtydligande
Page 332 of 354 Tekniska nämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2018-09-19 TN § 220
Bakgrund för tidigare förslag (Tjänsteskrivelse 2017-11-01) Vid Regionfullmäktiges (RF) möte 2017-06-19 (RF § 97) bifölls Socialdemokraternas motion om anläggningsavgifter för mindre hyreslägenheter (2014-06-16). Motionen yrkade på en reduktion av anläggningsavgiften för bostäder med en boyta mindre än 50 m2. I motionen (2014-06-16) gavs ej förslag på storleken av taxereduceringen. Vid Regionstyrelsens (RS) möte (RS § 78, 2017-03-30) gavs förslag på skrivning av taxereducering men ärendet återremitterades. Ett förslag till skrivning av taxereducering (RS 2014/350, Tjänsteskrivelse daterad 2017-02-18, Jan Olsson) finns i linje med behandlingen i RS (RS § 78). Vid RS möte 2017-04-27 (RS § 105) beslöts att bifalla motionen (daterad 2014-06-16). Förslagets effekter på hyresnivå bedöms svår att beräkna men ses som marginell. Fastighetsägarens kapitalkostnader blir något lägre. Drift- och förvaltnings- kostnaderna bedöms inte påverkas (RS § 105, 2017-04-27). Bortfallet av va- kollektivets inkomster kan resultera i en underfinansiering av va verksamheten (RS § 105, 2017-04-27). Förutom de rent ekonomiska effekterna av en sänkning av Va-taxan för mindre lägenheter, kan det finnas positiva effekter i att signalera en viljeinriktning från Region Gotland när det gäller byggande av bostäder. Även om den ekonomiska effekten nog kan ses som marginell, finns det skäl att tro att signalvärdet av åtgärden kan ha en desto större påverkan på hur exploatörerna framgent väljer att bygga bostäder. (RS § 105, 2017-04-27).
Bedömning Juridiskt läge – Lagen om Allmänna Vattentjänster (LAV) Det finns idag två vägledande domar avseende skäl för reducering av anläggningsavgiften enligt 31 § LAV. Mark- och Miljööverdomstolen 2016-12-29 (M 4803-16) Målet rör sig om en reducering av anläggningsavgiften för 76 stycken studentlägenheter med pentry, dusch och WC. Bostadsytan för studentlägenheterna varierar mellan 15 – 28 m2. Begäran om reducering om 50 % bifalls då lägenheterna är studentboende för en person och inte lägenheter för flerpersonsboende. Mark och Miljööverdomstolen 2017-12-15 (M 10622-16) Målet rör sig om en reducering av anläggningsavgiften för 134 lägenheter a’ 32 m2. Domstolen bifaller en reducering med 25 % med hänvisning till det stora antalet lägenheter och att anläggningsavgifterna för fastigheten utgörs till 90 % av avgifterna för lägenheterna. Utifrån gällande rättspraxis idag så kan reducering ske om det rör sig om studentboende med bostadsenhet för en person. Reducering för studentboende enligt praxis är 50 %. För mindre lägenheter =< 32 m2 så krävs ett större antal (enligt dom 134 stycken) för en reduktion av 25 % enligt praxis. 2 (4)
Utdragsbestyrkande/namnförtydligande
Page 333 of 354 Tekniska nämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2018-09-19 TN § 220
Förslaget, även efter återremiss (RS AU §2), med en reducering av samtliga tillkommande bostadsenheter =<50 m2 med 40 % är således inte i enlighet med gällande rättspraxis enligt LAV. Ekonomiska konsekvenser Uppgifter har hämtats från Statistiska Centralbyrån (SCB) för att bedöma antalet lägenheter med yta upp till och med 50 m2. Underlaget baseras på statistik för åren 2013 till 2017. Skillnaden mellan antalet lägenheter mellan åren har antagits vara nybyggnation. För att bedöma det ekonomiska bortfallet för VA-kollektivet har medeltalet för skillnaden mellan lägenhetsantalet mellan åren använts för att uppskatta nybyggnationen under ett år. Utifrån detta medelvärde har sedan nedan uppskattning av ekonomiskt bortfall för VA kollektivet beräknats. Bedömt antal nybyggda lägenheter med en yta =< 50 m2 under ett år på Gotland: 52 stycken Anläggningsavgift per bostadsenhet (Vatten, Spill, Dagvatten) = 42 431 SEK Intäkt utan reducering = 2,2 MSEK Intäkt med 40 % reducering = 1,3 MSEK Minskade årliga intäkter = 900 000 SEK Förutsättningen är att nybyggnationen är inom kommunalt verksamhetsområde eller anslutningar till gemensamhetsanläggningar, vilket inte behöver vara fallet. Men med den exploatering som exempelvis sker i Visby och det tryck som finns på att få kommunalt vatten och avlopp så bör inte 52 stycken vara en underskattning då 50 m2 även kan inbegripa tvårumslägenheter. Administrativa konsekvenser En redovisning av ytor och antal bostadsenheter måste lämnas in med servisanmälan.
Ärendets behandling under mötet Ärendet föredrogs av förvaltningschef Patric Ramberg. Ordförande redogjorde för turerna kring motionen och förklarade att frågorna nu är utredda. Eva Gahnström (C) frågade om hanteringen. Ordförande svarade att beslutet nu tas för att förvaltningen ska kunna revidera taxan. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska nämndens arbetsutskott hänskjuter ärendet till nämnden utan eget yttrande.
Beslutsunderlag RS AU § 288 2015-09-01
3 (4)
Utdragsbestyrkande/namnförtydligande
Page 334 of 354 Tekniska nämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2018-09-19 TN § 220
Tjänsteskrivelse 2017-11-01 RF § 97 2017-06-19 Tjänsteskrivelse 2018-09-11
Skickas till Regionstyrelsen.
4 (4)
Utdragsbestyrkande/namnförtydligande
Page 335 of 354 Regionstyrelsens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2018-01-17
RS AU § 2 Taxeändring anläggningsavgift i VA-taxan för mindre hyreslägenheter
RS 2017/1085
Arbetsutskottets beslut Ärendet återremitteras till tekniska nämnden för ytterligare beredning då förslaget frångår fullmäktiges beslut gällande motion 2017-06-17, § 97, eftersom ändringen föreslås gälla från tredje lägenhet istället för första lägenhet.
Bo Björkman (S) föreslog i motion 2014-06-19 att vatten- och avloppstaxan (va- taxan) ändras så att anläggningsavgiften för hyresfastigheter reduceras för lägenheter som är mindre än 50 kvadratmeter. Regionfullmäktige behandlade 2017-03-24 regionstyrelsens förslag om en reducerad anläggningsavgift men återremitterade ärendet för förnyad beredning i frågan kring förväntade effekter av en förändrad taxa. Efter komplettering behandlade regionfullmäktige ärendet 2017-06-17, § 97, varvid motionen bifölls. Eftersom fullmäktiges beslut inte innehöll något om storleken av reduceringen eller hur detta skulle påverka skrivningarna i regionens va-taxa fick tekniska nämnden uppdrag att fram förslag till justering av texten i va-taxan. Tekniska nämnden har genom beslut 2017-11-22 lämnat förslag till hur avgiftsreduceringen kan utformas och de textmässiga förändringar som förslaget medför i va-taxan. Dessutom har några smärre justeringar/förtydliganden gjort i taxans befintliga textdelar där de ny bestämmelser placerats. Tekniska nämndens förslag är till viss del i överensstämmelse med motionärens yrkande och fullmäktiges beslut. Nämndens förslag innehåller dock både en utvidgning och en inskränkning av motionärens förslag. Utvidgningen är att alla tariffenheter/lägenheter omfattas, oavsett typ av upplåtelseform för lägenheten, dvs även andra än hyreslägenheter. Inskränkningen är att det är först från och med den tredje tariffenheten/lägenheten på en fastighet som den reducerade avgiften börjar gälla. Reduceringen sker med 40 procent varför 60 procent av normalbeloppet ska betalas. Förslaget är inte helt i enlighet med tolkningen av Vattentjänstlagens bestämmelser i 31 § som föreskriver att ”Avgifterna skall bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist” och i 32 § som anger att ”Anläggningsavgifterna skall bestämmas på beräkningsgrunder som innebär att en fastighetsägare inte behöver betala mer än vad som motsvarar fastighetens andel av kostnaden för att ordna va-anläggningen”.
forts
Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande
Page 336 of 354 Regionstyrelsens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2018-01-17
RS AU § 2 forts
RS 2017/1085
I ett avgörande från Mark-och miljööverdomstolen i december 2017 har en fastighet som innehåller dryga 100-talet smålägenheter på 32 kvm medgetts en reducering av anläggningsavgiften med 25 procent, eftersom lägenheterna inte ansetts ha lika stor nytta av va-anläggningen då de ansetts innehålla färre personer som drar nytta av va- anläggningen. I ett annat rättsfall från 2002 har däremot medgetts reducering med 50 procent för sju lägenheter på 21 kvm i källarvåning på hyreshus. I ett annat avgörande från 2000 har inte någon reducering medgetts för en fastighets med 16 lägenheter på 40 kvm. Eftersom regionfullmäktige redan hunnit ge utryck för en positiv inställning till avgiftsreduktion för den nu aktuella lägenhetsstorleken anser förvaltningen att det med stor tveksamhet kan rekommenderas att fullmäktiges fattar beslut i enlighet med tekniska nämndens förslag.
Beslutsunderlag Regionfullmäktige 2017-06-19, § 97 Tekniska nämnden 2017-11-22, § 274 Regionstyrelseförvaltningen 2017-12-19
Ärendets behandling under mötet Anna Hrdlicka (M) yrkar att ärendet återremitteras till tekniska nämnden för ytterligare beredning då förslaget frångår fullmäktiges beslut i motion 2017-06-17, § 97, eftersom ändringen föreslås gälla från tredje lägenhet istället för första lägenhet. Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att det vunnit bifall.
Skickas till Tekniska nämnden
Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande
Page 337 of 354 Regionfullmäktige 2017-06-19 Protokoll
Rf § 97 Motion. Reducera anläggningsavgiften i Va-taxan för mindre lägenheter
RS 2017/350 - Motion 2014-06-16 - Regionstyrelseförvaltningen 2017-02-17 - Regionstyrelsen 2017-03-30, § 78 återremiss - Regionstyrelseförvaltningen 2017-04-06 komplettering - Regionstyrelsen 2017-04-27, § 105
Regionfullmäktiges beslut
Motionen bifalls.
Reservation Följande reserverade sig mot beslutet: Margareta Persson (M), Anna Hrdlicka (M), Inger Harlevi (M), Mats Hedström (M), Jesper Skalberg Karlsson (M), Roger Wärn (M), Margareta Benneck (M), Patrik Thored (M), Ingemar Lundqvist (M), Per-Anders Croon (M), Robin Storm (M), Peter Wenblad (M) och Stefan Wramner (M).
Regionfullmäktige behandlade den 27 mars ett förslag om att reducera anläggnings- avgiften i Va-taxan för mindre lägenheter. Fullmäktige valde att återremittera ärendet till regionstyrelsen för förnyad beredning i frågan kring förväntade effekter av en förändrad taxa. Regionstyrelseförvaltningen återkommer nu med sin bedömning kring detta.
Som hjälp i denna bedömning har ledning tagits i bl.a. ett färskt tjänsteutlåtande från Göteborgs stads fastighetskontor vilket behandlar en motion som önskar en sänkning av produktionskostnaderna vid nybyggnation.
I detta utlåtande anförs bl.a. följande. ”Minskade produktionskostnader har inte på ett självklart sätt en avgörande betydelse för bostadsbyggandets omfattning och inte heller för boendekostnaderna. Det finns många andra faktorer som tillsammans har betydelse, t.ex. vad avser bristande konkurrens inom byggsektorn och den rådande marknads- situationen med bostadsbrist och hög efterfrågan på bostäder.” Vidare anförs att ”det är höga produktionskostnader för nybyggnation i Sverige. Statistik från EU:s statistik- organisation Eurostat visar att Sverige har bland de högsta priserna för bostadsbyggande i EU. Endast ett land hade högre priser än Sverige under 2015. Ett annat tecken på detta förhållande är att byggnadsprisindex har ökat med 66 % under perioden 2005-2015 medan konsumtions-prisindex har ökat med 12 % under samma period. En grundläg- gande orsak till de höga produktionskostnaderna är den bristande konkurrensen inom byggsektorn.” forts.
Justerande: Utdragsbestyrkande:
Page 338 of 354 Regionfullmäktige 2017-06-19 Protokoll
Rf § 97 forts.
För 2015 uppgick den genomsnittliga produktionskostnaden, i Sverige utanför storstadsområden, till ca 30 000 kr per kvadratmeter lägenhetsarea. Skillnaden mot föregående år var +8%, kostnaden ökade alltså med ca 2 000 kr mellan 2014 och 2015. En överslagsmässig beräkning ger vid handen att produktionskostnaden för en lägenhet av storleken 50 kvm är cirka 1 500 000 kr.
Produktionskostnaden för en bostad i ett flerfamiljshus består av ett antal olika faktorer, varav kostnaderna för material och byggnadsarbetare utgör förhållandevis stora delar, men den påverkas också av vissa kommunala avgifter såsom bygglovsavgifter och anslutningsavgift för vatten och avlopp. Denna senare del av de totala produktionskostnaderna är förhållandevis liten och för Gotlands del innebär nuvarande Va-taxa att exploatören debiteras en avgift om ca 42 000 kr (inkl. moms) för varje lägenhet. Med den föreslagna förändringen av Va-taxan skulle denna avgift rabatteras med ca 16 000 kr. Den föreslagna rabatten för små lägenheter skulle medföra att en exploatör skulle ges en kostnadsminskning med i storleksordningen 1% av de totala produktionskostnaderna.
Effekterna på hyresnivån för de framtida hyresgästerna är inte helt enkel att beräkna, men bedöms bli marginell. Fastighetsägarens kapitalkostnader blir något lägre, medan drift- och förvaltningskostnader inte påverkas.
Förutom de rent ekonomiska effekterna av en sänkning av Va-taxan för mindre lägenheter, kan det finnas positiva effekter i att signalera en viljeinriktning från Region Gotland när det gäller byggande av bostäder. Även om den ekonomiska effekten nog kan ses som marginell, finns det skäl att tro att signalvärdet av åtgärden kan ha en desto större påverkan på hur exploatörerna framgent väljer att bygga bostäder.
Samtidigt ska det dock påpekas att det kan blir regionens skattebetalare som får ta kostnaderna för subventionen till smålägenheterna. Detta uppstår i det läget Va- kollektivet inte kan finansiera regionens Va-verksamhet till 100 procent. 2016 var finansieringsgraden endast 98,7 procent.
Till regionstyrelsens sammanträde förelåg kompletterande tjänsteskrivelse utan beslutsförslag.
Regionstyrelsen föreslog att motionen bifalls.
Justerande: Utdragsbestyrkande:
Page 339 of 354 Regionfullmäktige 2017-06-19 Protokoll
Rf § 97 forts.
Y r k a n d e Anna Hrdlicka (M) yrkar att motionen avslås.
Ordföranden ställer proposition på regionstyrelsens förslag och Anna Hrdlickas yrkande om avslag och fann att regionstyrelsens förslag bifalls. Omröstning begärs. JA för regionstyrelsens förslag. NEJ för Anna Hrdlickas yrkande om avslag. 56 röstar ja. 13 röstar nej. 2 är frånvarande. Av bilaga till protokollet framgår hur var och en röstar. Regionstyrelsens förslag har vunnit majoritet.
Expedieras: Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Regionstyrelseförvaltningen Hållbar tillväxt
Justerande: Utdragsbestyrkande:
Page 340 of 354 Regionstyrelsen 2015-09-17 Protokoll
Regionstyrelsens arbetsutskott 2015-09-01
Rs § 288 Au § 280 Motion. Reducera anläggningsavgiften i VA-taxan för mindre hyreslägenheter
RS 2014/350 - Motion 2014-06-16 - Tekniska nämnden 2015-05-27, § 131 - Ledningskontoret 2015-08-20
Regionstyrelsens beslut
VA-taxan justeras på så sätt att ”lägenheter utöver två på samma fastighet med en yta =< 50,0 kvm skall räknas som 0,6 tariffenheter gällande anslutningsavgifter”.
Tekniska nämnden får i uppdrag att återkomma med förslag till ny lydelse av va- taxans text i erforderliga delar. När den nya lydelsen av VA-taxan är färdig får ärendet återkomma för slutlig behandling i fullmäktige.
Bo Björkman (S) föreslår i en motion att VA-taxan förändras så att byggandet av mindre hyreslägenheter stimuleras och föreslår att VA-taxan förändras så att anläggnings- avgiften för hyresfastigheter reduceras med 50 % för de lägenheter som är mindre än 50 kvm.
Tekniska nämnden har ställt sig bakom huvudprincipen i motionärens förslag, d.v.s. att VA-taxans anläggningsavgifter för mindre lägenheter bör reduceras. Nämnden har dock bestämt att föreslå fullmäktige att VA-taxan justeras på så sätt att ”lägenheter utöver två på samma fastighet med en yta =< 50,0 kvm skall räknas som 0,6 tariffenheter gällande anslutnings- avgifter”.
Dessutom har nämnden konstaterat att de övergångsbestämmelser som infördes vid införandet av den nya taxan i samband med införandet av särskild avgift för dagvatten 2011 numera är inaktuella då angiven tidsperiod nu är passerad varför dessa ska tas bort.
Anledningen till nämndens egna taxeförslag är förvaltningens förslag där man delar uppfattningen att gränsen 50,0 kvm bedöms vara en liten lägenhet. För att följa vatten- tjänstlagens intensioner om likabehandling anser förvaltningen inte att man skall göra skillnad mellan hyreslägenheter och andra bostäder varför någon sådan skillnad inte föreslås. För att skillnaden bakåt i tiden inte skall bli allt för stor förslår förvaltningen att reduceringen skall vara 40 %. Således föreslås att alla bostäder utöver två på samma fastighet med en yta =< 50 kvm skall betala för 0,6 tariffenheter/styck. forts
Justerande: Utdragsbestyrkande:
Page 341 of 354 Regionstyrelsen 2015-09-17 Protokoll
Regionstyrelsens arbetsutskott 2015-09-01
Rs § 288 forts Au § 280
Förvaltningen har också gjort en kostnadsmässig beräkning av taxeförändringen och kommit fram till att dessa inte innebär några nämndvärda förändringar totalt.
Att behovet är stort av fler lägenheter och särskilt små lägenheter för unga, studenter och äldre är väl känt. Att byggbranschen också anser höga kommunala avgifter också är ett hinder för ett större byggande, särskilt när det gäller hyreslägenheter, är också känt. Förhoppningsvis kan tekniska nämndens förslag vara ett bidrag till ett ökat byggande av smålägenheter på Gotland. I ljuset av detta har ledningskontoret inget att invända mot förslaget i sak.
Däremot bör ärendet återremitteras till nämnden för utarbetande av den textmässiga justeringen av VA-taxan som blir följden av förslaget då taxan är av kompliceras natur. När den nya lydelsen av VA-taxan är färdig får ärendet återkomma för slutligt behandling i fullmäktige.
Expedieras: Tekniska nämnden Ledningskontoret – chefsjurist Jan Olsson
Justerande: Utdragsbestyrkande:
Page 342 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Nils Erik Selin RS 2018/1190 16 november 2018
Regionstyrelsen
Boendeförmedling för studenter
Förslag till beslut • Regionstyrelsen godkänner bifogat avtal mellan Region Gotland och Akademihotellet AB avseende tillhandahållande av boendeförmedling.
Ärendebeskrivning Sedan 2003 har högskolan på Gotland haft en boendegaranti för studenter där Region Gotland via avtal varit en part. Region Gotland har genom en boendeförmedlare på ca 75% av en heltidstjänst fullgjort regionens del av avtalet. Boendeförmedlare har varit anställd av regionen men arbetat åt högskolan och numera universitetet. En stor del av arbetet har skett i samarbete med studentkåren Rindi. Ett skäl till att regionen varit inblandad i boendeförmedling är att varken Högskolan eller numera Universitetet får enligt sina regelverk bedriva boendeförmedling. Nu har situationen förändrats i och med att Uppsala Akademiförvaltning AB förvärvat Universitetets fastighet. Uppsala Akademiförvaltning AB bedriver boendeförmedling i Uppsala via sitt bolag Akademihotellet AB och har erbjudit sig att göra detsamma på Gotland.
Bedömning Bedömningen är att boendeförmedling kan bedrivas på ett tydligare och effektivare sätt om förmedlingen står Universitet nära rent organisatoriskt. Att Gotland också får del av den samlade kompetensen som finns inom Akademihotellet AB är ytterligare en fördel. Därför föreslås att Region Gotland istället för att bedriva en egen boendeförmedling till studenter uppdrar åt Akademihotellet AB att tillhandahålla en tjänst om ca 75 procent av en heltid för att bedriva boendeförmedling för studenter på Gotland mot en ersättning om 400 000 kr. Finansiering för 2019 hanteras inom budgetram för avdelningen Regional utveckling.
1 (2)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 343 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/1190
Beslutsunderlag Avtal mellan Region Gotland och Akademihotellet AB gällande tillhandahållande av boendeförmedling på Gotland
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Page 344 of 354 2 (2) Avtal mellan Region Gotland och Akademihotellet AB gällande tillhandahållande av boendeförmedling på Gotland
1. Parter Region Gotland Akademihotellet AB Org.nr. 212000-0803 Org.nr. 556691-6218 Regionstyrelseförvaltningen Box 121, 751 04 Uppsala Region Gotland (i det följande ”Akademihotellet”) Visborgsallén 19 621 81 Visby
2. Bakgrund Regionen svarar för boendetillgången på Gotland. Akademihotellet administrerar studentbostadsförmedling till studenter vid Uppsala universitet, både i Uppsala och på Gotland. Detta avtal har tillkommit med anledning av det intresse som uppkommit avseende att samordna den studentbostadsförmedling som utförs på Gotland av båda dessa parter.
3. Definitioner Boendeförmedlingen: En person som förmedlar tillgängligt bostadsbestånd mellan befintliga bostadsbolag, privata hyresvärdar på Gotland och studenter vid Campus Gotland. Boendegarantin: Överenskommelse mellan Högskolan Gotland (numera Uppsala universitet Campus Gotland), Gotlands Studentkår och Region Gotland (Se Bilaga 1) Vet inte hur dialog gått men att se över boendegarantin är något som verkligen behövs utifrån hur snabbt Campus expanderar och Gotland mer alltmer populärt under aug – sept, det är svårt att idag finna boende, inte minst till de internationella studenterna som också har en garanti. Campus Gotland: De lokaler på Gotland där Uppsala universitet bedriver verksamhet. Campus Camp: Årligt återkommande välkomstevenemang vid Campus Gotland där sökande till utbildningsprogrammen med Campus Gotland som 1:a handsval bjuds in. Boendeförmedlaren ansvarar för att boka och fördela boendet till deltagarna i samarbete med Uppsala Universitet som står för boendekostnaden. Gotlandshem: Det allmännyttiga bostadsföretaget på Gotland som är helägt av Region Gotland och innehar hyresrätter för studenter och andra gotlänningar året om. Housing office: Verksamhet inom Akademihotellet som administrerar boende till internationella garantistudenter vid Uppsala universitet. Inflyttarlots: Projektledare inom Regionstyrelseförvaltningen/avd Regional utveckling/enhet Hållbar Tillväxt vars primära uppgift är att tillhandahålla service mot potentiella nya gotlänningar i samverkan med Turistbyrån på Gotland. Presidiet: Med presidiet avses styrelsen inom Rindi studentkår som medverkat till boendegarantiavtalet, se bilaga 1. 1(3)
Page 345 of 354 4. Uppdrag 4.1 Mot ersättning åtar sig Akademihotellet uppdraget att tillhandahålla en tjänst om ca 75 procent av en heltid för att bedriva boendeförmedling för studenter på Gotland. 4.2 Uppdraget boendeförmedling innebär att: 1. förmedla kontakter mellan privata hyresvärdar och studenterna vid Campus Gotland, informera studenter om kommersiella boendealternativ, 2. uppdatera gotlandsstudentbostad.se med tillgängliga bostadsobjekt och relevant information för studenter som söker sitt boende samt bostadsbolag och hyresvärdar kring uthyrning av studentbostäder. Utveckla bostadssiten, gotlandsstudentbostad.se när så behövs. 3. aktivt arbeta med boendeförmedling, vilket innebär ett samarbete med Regionen, Uppsala universitet, privata hyresvärdar, bostadsbolag och Inflyttarlots, 4. medverka vid träffar inom det nationella nätverket för boendeförmedlare en gång per år, 5. att inför varje hösttermin aktivt bidra till att finna fler hyresvärdar med lediga bostadsbestånd som kan användas när boendegarantin utnyttjas. Uppsökande av nya hyresvärdar på Gotland sker t e x genom annonsering i lokal media. 6. arbeta med att hitta och administrera passande boende till de internationella garantistudenterna vid Campus Gotland, samt att 7. marknadsföra Boendeförmedlingen mot studenterna på Gotland.
4.3 Studentbostadsutveckling omfattas inte av uppdraget.
5. Ersättning och betalning 5.1 Ersättning för uppdraget utgår med 400 000 kr, vartill moms tillkommer, avseende det första året med start 1 januari 2019. 5.2 Ersättningen faktureras av Akademihotellet i förskott i januari för innevarande år. Akademihotellet äger rätt att erhålla betalning senast 30 dagar efter Regionens mottagande av faktura. Vid förseningar tillämpas dröjsmålsränta enligt räntelag (1975:635).
6. Uppföljning 6.1 Före november månads utgång varje år ska uppdraget utvärderas både kvalitativt och finansiellt. Har tjänsten inte uppgått till 75 procent av en heltid ska ersättningen korrigeras till faktisk nivå. 6.2 Regionen ges möjlighet att kvalitetsgranska uppdragets utförande och utvärdera detsamma. Akademihotellet åtar sig att redovisa de finansiella aspekterna på ett tydligt och transparent sätt samt att i övrigt medverka vid Regionens utvärdering av uppdraget.
7. Avtalstid och förtida upphörande 7.1 Avtalet löper 12 månader från boendeförmedlarens första anställningsdag. 7.2 Vardera parten äger rätt att häva avtalet i förtid om motparten gör sig skyldig till väsentligt avtalsbrott och inte avhjälper detta inom en månad efter mottagande av meddelande om att den första parten annars avser att häva avtalet. Om motpartens avtalsbrott inte går att avhjälpa, äger part häva avtalet med omedelbar verkan.
2(3)
Page 346 of 354 8. Lagval och laga forum Svensk rätt ska tillämpas på avtalet. Vid händelse av tvist ska denna avgöras i allmän domstol med Gotlands tingsrätt som första instans.
9. Ändringar och tillägg Alla ändringar och tillägg till detta avtal ska för att vara gällande göras skriftligen i två kopior och undertecknas av behöriga företrädare för båda parter. Det ska därtill göras en notering i detta originalavtal.
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna har erhållit varsitt.
För Region Gotland, För Akademihotellet AB,
Eva Nypelius Kent Berg
______
Peter Lindvall Claes Östberg
______
3(3)
Page 347 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Lisa Stark/Anna Derwinger Hallberg RS 2018/364 2 oktober 2018
Regionstyrelsen
Motion. Öka ungas politiska inflytande. Eva Gustafsson (C) och Anna Andersson (C)
Förslag till beslut • Motionen anses besvarad med regionstyrelseförvaltningens yttrande.
Sammanfattning Eva Gustafsson och Anna Andersson (C) föreslår att Region Gotland upprättar en handlingsplan/policy för att öka ungas inflytande och delaktighet i politiska beslutsprocesser samt att regionen inrättar ett inflytandeforum särskilt avsett för gruppen unga. Förslagen pekar i samma riktning som ett uppdrag regionstyrelsen givit sin förvaltning i anslutning till RS § 257 (Delårsrapport 2017:2 Region Gotland). Uppdraget är att sammanställa förslag på aktiviteter och arbetssätt som kan öka delaktighet. Regionstyrelsens uppdrag styr mot målet att gotlänningar känner sig delaktiga och följs bland annat genom indikatorn delaktighetsindex med tonvikt på tillgänglighet och medborgardialog. En punkt i delaktighetsindex följer upp om regionen har forum för barn och ungdomar för att stärka deras möjlighet att påverka utvecklingen i regionen. Åtgärder kräver samverkan mellan flera avdelningar i regionstyrelseförvaltningen, regional utveckling, ekonomi, HR, kvalitet och digitalisering samt kommunikation. För att koordinera olika ansvar föreslås en handlingsplan med aktiviteter och arbetssätt inom området.
Bedömning Regionstyrelseförvaltningen bedömer att det som motionärerna föreslår bör hanteras inom ramen för det redan givna uppdraget och följas upp med föreslagen indikator.
1 (2)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 348 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/364
I och med att frågan om former för inflytande för barn och unga hanteras inom ramen för ett strukturellt demokratiuppdrag bedömer regionstyrelseförvaltningen att barnets rätt enligt FN:s konvention tas tillvara.
Beslutsunderlag RS 2018/364, Motion ”Upprätta en handlingsplan/policy för öka ungas inflytande och delaktighet i politiska beslutsprocesser.”
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Skickas till Eva Gustafsson (C) Anna Andersson (C)
Page 349 of 354 2 (2) MOTION
Till fullmäktige i Region Gotland
Upprätta en handlingsplan/policy för att öka ungas inflytande och delaktighet i politiska beslutsprocesser.
I den ungdomspolitiska propositionen som antogs 2014, ”Med fokus på unga” antogs ett nytt mål som fastslår att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Det är många kommuner som har valt att inrätta olika typer av inflytandeforum som exempel ungdomsråd, ungdomsfullmäktige, ungdomsdelegationer, ungdomspaneler eller ungdomsting oftast direkt underställda den kommunala förvaltningen.
Ett inflytandeforum för unga, kan utformas som olika verksamheter, som erbjuder någon form av återkommande aktivitet, vars syfte är att engagera ungdomar i den lokala politiken. Den ska fungera som informationskanaler mellan politiker, tjänstemän och unga och ska ge unga kunskaper om hur den lokala demokratin fungerar och stimulera till engagemang hos unga att kunna påverka sin vardag och framtid. Man kan idag också komplettera med digitala påverkanskanaler exempelvis specialanpassade appar, sms- paneler och särskilda hemsidor, där unga kan lämna förslag på förbättringar på hur kommunens verksamheter kan utvecklas.
Enligt barnkonventionen har varje barn rättighet att uttrycka sin åsikt och delta i beslut som rör honom eller henne. Men det är också viktigt att se barn och ungdomar som en resurs i positiv bemärkelse, som kan tillvaratas för att påverka kommunens beslutsprocesser för unga på Gotland.
Därför föreslår vi: att Region Gotland upprättar en handlingsplan/policy för att öka ungas inflytande och delaktighet i politiska beslutsprocesser. att Region Gotland inrättar inflytandeforum som är särskilt avsedd för gruppen unga.
Stenkyrka 2018-03-20
Eva Gustafsson (C) Anna Andersson (C)
Page 350 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Patrik Pettersson RS 2018/366 15 november 2018
Regionstyrelsen
Motion. Begränsning av fyrverkerier. Håkan Onsjö (M)
Förslag till beslut i regionfullmäktige • Motionen anses besvarad.
Ärendet Ledamoten Håkan Onsjö har i motion den 26 mars 2018 yrkat att möjligheterna att begränsa fyrverkerierna på nyårsnatten, i första hand i Visby, i både tid och rum utreds. I motiveringen har han bl.a. angett att begränsningen skulle kunna uppvägas av en regionalt ordnad lasershow. Regionstyrelsen har den 25 oktober 2018, § 286 berett en annan motion på motsvarande tema. Av utredningen i det ärendet framgår att regionen använt sig av möjligheten i ordningslagen att begränsa användningen av pyrotekniska varor i Visby. Motionen har föreslagits besvarad. På i den motionen anförda skäl föreslås även förevarande motionen besvarad. Vidare kan tilläggas att det i media rapporterats att några kommuner på prov ersatt det kommunala fyrverkeriet med en lasershow men att en sådan lasershow kan störa flygtrafiken och kräva särskilda tillstånd.1
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges.
1 Se t.ex. https://www.metro.se/artikel/laser-och-ljus-nya-trenden-p%C3%A5-tolvslaget-xt 1 (1)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 351 www.gotland.se of 354 Fröjel 2018-03-26
Motion: Begränsning av fyrverkerier Till: Regionfullmäktige Gotland
Varje år innebär nyårsfirandet en plåga för många hundar och hundägare, som i stället för en festlig inramning upplever fyrverkerier som en ren skräckupplevelse. Det skulle uppskattas om vi såg över möjligheterna att begränsa smällandet i såväl tid som rum. Exempelvis skulle man kunna hänvisa denna del av nyårsfirandet ner till hamnområdet mellan 23:30–00:30 på nyårsnatten. Fördelen med detta är ju dessutom att alla som vill kan uppleva varandras raketer där, det kan bli ett stort skådespel. Dessutom kanske under lite mer ordnade former för att minska risken för olyckor. Regionen skulle kanske kunna bjuda på en laser-show över staden som kan vara lika spektakulär, men utan de negativa effekterna enligt ovan, och dessutom mycket bättre för miljön. En ”Fyrverkerifri zon ” i Visby kan faktiskt tänkas locka nyårsfirare från övriga landet att fira nyår här, så stort är faktiskt problemet.
Jag yrkar således på att man utreder möjligheterna att begränsa fyrverkerierna på nyårsnatten, i första hand i Visby, i både tid och rum.
Håkan Onsjö (m)
Page 352 of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Helena Andersson RS 2018/1137 20 november 2018
Regionstyrelsen
Informationsärende - vårt deltagande i länsstyrelsens arbete med klimat- och energistrategi RS 2018/1137
Förslag till beslut • Regionstyrelsen tar emot informationen.
Sammanfattning Region Gotland samverkar med länsstyrelsen, genom aktivt deltagande i styr- och arbets- och samverkansgrupper. Samverkan syftar både till att bidra i arbetet och få planeringsunderlag som präglas av samsyn i energi och klimatarbetet.
Ärendebeskrivning Region Gotland har, bland annat enligt överenskommelse i RegSam åtagit sig att under 2018 och 2019 i hög grad samverka med Länsstyrelsen Gotland i nedan beskrivna angelägna uppdrag.
Regionens samverkan i länsstyrelsens energi- och klimatuppdrag Enligt regleringsbrev för 2018 ska alla länsstyrelser i dialog med andra aktörer i respektive län, leda och samordna arbetet med att senast till 15 oktober 2019, ta fram nya långsiktiga regionala energi- och klimatstrategier enligt nationella mål. Inom ramen för detta arbete, i dialog med Energimyndigheten, ska länsstyrelserna även ta fram regionala planer för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel. Regionen samverkar här genom aktivt deltagande i styr- och arbetsgrupper. Vidare ska länsstyrelserna under 2018 bland annat samordna åtgärder för fossilfria transporter. Inom detta samverkar vi och länsstyrelsen bland annat i ett transportprojekt med finansiering från ERUF. Länsstyrelserna ska även verka för att öka andelen förnybar energi i länet, särskilt avseende insatser inom den nationella planeringsramen för vindkraft till 2020. För detta finns sedan länge samverkansgruppen för gotländskt vindbruk, vilken dock inte varit aktiv det senaste året, efter ”kabelbeslutet”, men nu återupptas.
Bedömning Region Gotland avsätter tid och personal från flera förvaltningar för att bidra i länsstyrelsens arbete inom dessa uppdrag, för att det är högst angelägna frågor även för regionen. Regiondirektören ingår i arbetets styrgrupp. Som en tillkommande
1 (2)
Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] WebbplatsPage 353 www.gotland.se of 354 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/1137
faktor i samverkan tillkommer regeringens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram en färdplan för ett hållbart energisystem på Gotland, där såväl län som region bidrar i arbetet. Länsstyrelserna har vidare uppdraget att bidra med underlag från nationell nivå till de kommunala översiktsplanerna. Inför kommande ÖP och kommande RUS bör samverkan mellan region och län ifråga om klimat- och energistrategier även anpassas till RUS-processen, vilket är ytterligare en grund för samverkan.
Regionstyrelseförvaltningen
Peter Lindvall Regiondirektör
Page 354 of 354 2 (2)