Ent. Tidskr. 136 (2015) Två nya blomflugor för Nordeuropa Brachypalpus valgus och Criorhina pachymera, två spektakulära vedlevande blomflugor (Diptera: Syrphidae) nya för Nordeuropa

Niklas Johansson

Johansson, N.: Brachypalpus valgus och Criorhina pachymera, två spektakulära vedl- evande blomflugor (Diptera: Syrphidae) nya för Nordeuropa. [Brachypalpus valgus and Criorhina pachymera, two spectacular saproxylic (Diptera: Syrphidae) new to Northern Europe.] – Entomologisk Tidskrift 136 (4): 131-138. Uppsala, Sweden 2015. ISSN 0013-886x.

Two species of saproxylic hoverflies; Brachypalpus valgus (Panzer, 1798) and Criorhina pachymera (Egger, 1848) (Diptera: Syrphidae) are presented as new to Northern Europe. Both species were recorded on several localities in the municipality of Nybro in southeast Sweden. This region is known for its high species diversity of saproxylic associ- ated with deciduous forests and old trees. A short discussion on the habitat requirements of both species is given.

Niklas Johansson, Aspåsen Baskarp, 566 92 Habo. E-post: [email protected]

I samband med en inventering av insekter längs Sm, Bäckebo, Bjällingsmåla. 1 ♂ håvad vid basen av Bäckeboåsen i Nybro kommun påträffades un- gammal GROT-hög (grenar och andra avverkningrest- der försommaren 2015 några storväxta, till synes er), 24.v.2015. vedlevande blomflugor som i fält uppfattades Brachypalpus valgus, som får det svenska som den i trakten relativt vanliga brun mulm- namnet större mulmblomfluga, är en parant, blomfluga Brachypalpus laphriformis. Under bi-lik blomfluga (Fig. 2). Kroppen är 12-16 mm luppen blev det dock uppenbart att det rörde och arten är alltså ofta betydligt större än den i sig två olika, för landet tidigare okända arter. Sverige lokalt förekommande brun mulmblom- Genomgång av europeisk bestämningslitteratur fluga, som har en kroppslängd på mellan 10-13 (van Veen 2004, Speight och Sarthou 2011) av- mm. Habituellt är den snarlik sin systerart men slöjade att det rörde sig om Brachypalpus valgus hanen av B. valgus kan lätt skiljas från B. laphri- och Criorhina pachymera, två centraleuropeiska formis genom att det bakre skenbenet på undersi- arter ej tidigare noterade från Nordeuropa. I lju- dan har en karaktärisktisk taggliknande förtjock- set av upptäckten hittades ytterligare en hona av ning i den inre tredjedelen (Fig. 3). Honan skiljs Criorhina pachymera i författarens samling. Hon enligt litteraturen från B. laphriformis säkrast på hade håvats redan 2013 på en lokal utmed den att pannan är i princip opudrad, medan den hos närbelägna Nybroåsen (Fig. 1). sistnämnda art har ett mer eller mindre komplett pudrat band. Arten kan bestämmas med van Veen Brachypalpus valgus (2004). De svenska hanarna är relativt mörkt fär- Sm, Bäckebo, Luvehult. 1 ♂ håvad vid basen av grov gade och de gulbruna inslag som ofta återfinns savande ek med angrepp av Cossus cossus, 14.v.2015. på ben och bakkropp hos B. laphriformis är mer 131 Niklas Johansson Ent. Tidskr. 136 (2015)

Figur 1. Karta över södra Sverige med fyndplatser för Crio- Figur 2. Brachypalpus valgus ♂. Kroppslängd 15 mm. rhina pachymera (cirklar) och Brachypalpus valgus (kvad- Brachypalpus valgus ♂. Bodylenght 15 mm. rater). Map over Southern Sweden with localities för Criorhina pachymera (circles) and Brachypalpus valgus (squares).

begränsade. Kroppen är huvudsakligen försedd den till skillnad från ett flertal andra krävande med enhetligt rödbrun behåring, medan den vedlevande blomflugor inte påvisats på nya lo- hos B. laphriformis är mer grågul. Behåringen kaler vid de riktade eftersök av blomflugor som på tergit 4 och 5 är övervägande svart. Enligt skett i landet. Larvutvecklingen är inte känd i uppgifter från kontinenten uppträder B. valgus detalj men troligen utvecklas arten i ihåliga träd sällsynt och sporadiskt i urskogsartade löv- och murken ved. Den besöker sällan blommor skogar dominerade av bok Fagus sylvatica och och ses oftast sittande solande på stammen av ek Quercus sp. med mycket död ved och ihåliga grova lövträd. Flygtiden är något tidigare än för träd (Speight 2014, Reemer m.fl. 2009). Utbred- B. laphriformis och vuxna individer bör kunna ningen omfattar stora delar av centrala och södra observeras redan i april. En taxonomisk noter- Europa exklusive Brittiska öarna. Arten betrak- ing är att Andersson (1988) menade att det rätta tas som hotad på många håll och är t.ex. starkt namnet för B. laphriformis istället skall vara hotad i Nederländerna (Reemer m.fl. 2009) där B. valgus, men namnbytet har inte motiverats a b

Figur 3. Bakben ♂ – a) Brachy- palpus valgus. – b) Brachypal- pus laphriformis. Notera formen på baktibians insida. Hindleg ♂ – a) Brachypalpus valgus. – b) Brachypalpus laph- riformis. Note the shape of the ventral side of the hind tibia. 132 Ent. Tidskr. 136 (2015) Två nya blomflugor för Nordeuropa

Figur 4. Criorhina pachymera ♀. Kroppslängd 17 mm. Figur 5. Criorhina pachymera ♂. Kroppslängd 17,5 mm. Criorhina pachymera ♀. Bodylength 17 mm. Criorhina pachymera ♂. Bodylength 17,5 mm. Park/Mixed forest.

övertygande och ändringen har genomgående två stora rödbruna fläckar på tergit 2. Dessa kan ignorerats (Speight 2014). Dock skall man vara dock vara mer eller mindre reducerade. Tergit 3 medveten om att tillfälligt bruk av namnet B. och 4 är hos båda könen försedd med svaga pu- valgus kan förekomma för Brachypalpus laphri- derband som är smalt avbrutna på mitten. Arten formis (t.ex Nilsson & Huggert 2001). kan bestämmas med van Veen (2004) samt Spei- ght & Sarthou (2011). Vid bestämning gäller det Criorhina pachymera att vara medveten om att humlelik blomfluga Sm, St Sigfrid, Källebäck. 1♀ håvad i skogsbryn vid mycket sällsynt uppträder i igenväxande hygge i anslutning till dunge med gamla en ljust behårad form med beige eller rödlätt be- aspar Populus tremula, 30.v. 2013. Sm, Bäckebo, håring; var ruficauda (Meigen) som kan påmin- ♂ Bjällingsmåla. 1 Håvad i parkmiljö på blommande na om C. pachymera. Denna form saknar dock Prunus avium, Sm fågelbär 14.v. 2015. , Bäckebo, alltid de tvärgående puderbanden på tergiterna Balebo. 1 ♀ Håvad på spansk körvel Myrrhis odorata vid Snärjebäcken, 23.v.2015. och har något smalare lår samt längre, tätare be- håring på mellan- och bakkroppen (se avbild- Criorhina pachymera, som här får det sven- ning i van Veen 2004). C. pachymera betraktas ska namnet tjockbent pälsblomfluga, utgör i som sällsynt till mycket sällsynt över i princip likhet med föregående art en bi-mimikry (Fig. 4 hela sitt utbredningsområde som omfattar stora & 5). Kroppen mäter 13-18 mm vilket gör den delar av Centraleuropa exklusive Brittiska öarna till en av de större blomflugearterna i Norden. och arten figurerar på flera nationella rödlistor Arten skiljs från sina släktfränder och eventuella t.ex. Tyskland (Głowaciński & Nowacki 2002) förväxlingsarter genom sin bi-likhet i kombina- samt Polen (Ssymank & Doczkal 1998). Från tion med det utdragna ansiktet samt det förtjock- flera länder som Schweiz, Belgien, Spanien och ade, hos hanen starkt förtjockade, och något böj- Polen tycks den endast vara känd från enstaka da baklåret. Noterbart är också att ryggen har ett aktuella lokaler. Paradoxalt nog betraktas arten par parallella, opudrade centrala längsstrimmor. i Nederländerna som mindre sällsynt och anses Kroppsbehåringen är gles, övervägande blekt där öka (Reemer m.fl. 2009). Arten uppges på gråbrun, med två vaga band med svart behåring kontinenten främst vara knuten till urskogs- tvärs över ryggen. Bakkroppen är huvudsakli- artade lövskogar med grova träd av bok Fagus gen svart och mycket glest behårad. Båda könen sylvatica, asp och ek. (Speight 2014, Röder har ofta rödbruna sidomarginaler på tergit 1 och 1990) men har även undantagsvis rapporterats 133 Niklas Johansson Ent. Tidskr. 136 (2015)

Figur 6. Bjällingsmåla. Lokal för Criorhina pachymera och Brachypalpus valgus. En hane av Criorhina pachymera håvades på det blommande fågelbäret som skymtar till höger. Omgivningarna består av äldre blandskog med gott om grova aspar. Bjällingsmåla. Locality for Crio- rhina pachymera and Brachypal- pus valgus. One male Criorhina pachymera was netted on the flowering cherry tree seen to the right. The surrounding mixed forests consist of old oaks, pine trees and large aspens.

från mer fristående träd i alléer (Reemer m.fl. flugefaunan var vid fyndtillfället humlelik päls- 2009). Viss preferens tycks finnas för miljöer blomfluga och lönnsavblomfluga Brachyopa med asp och poppel Populus sp., där den troli- bicolor. gen huvudsakligen utvecklas i murkna och ihåli- ga rötter. Utvecklingen, flygtiden och livsmiljön Balebo påminner mycket om den för C. ranunculi och Balebo ligger beläget strax öster om Bäckebo. arterna uppträder ofta tillsammans, vilket också Närmiljön kring fyndplatsen består av en lum- är fallet på två av de tre kända svenska förekom- mig sekundär lövskog utmed Snärjebäcken (Fig. stlokalerna. 7). Trädskiktet i närområdet består av äldre ek, ask, asp och al Alnus glutinosa. Tillgången på Fyndlokalerna grov död ved är god både i vattnet och stran- dzonen. Hålträd förekommer riktigt. Noterbara Bjällingsmåla blomflugor vid fyndtillfället var humlelik päls- Området strax sydost om Alsterbro i Nybro blomfluga, tallsotblomfluga Psilota atra, tall- kommun består av bitvis glesa, äldre bland- mulmblomfluga Chalcosyrphus piger, aspblom- skog dominerad av äldre tall Pinus sylvestris, fluga Hammerschmidtia ferruginea samt bok- asp samt ek. Skogarna är källpåverkade och bär savblomfluga Brachyopa panzeri. Noterbar var spår av tidigare beteshävd vilket givit upphov även en observation av gulringad vedharkrank till ett örtrikt fältskikt. Kring hällar och morän- Ctenophora flaveolata. avlagringar finns äldre senväxta ekar och- tal lar. Tillgången på död ved är bitvis riklig. Ett Luvehult mindre skogsområdet strax öster om fyndplat- Den lilla byn Luvehult ligger någon kilometer sen betas fortfarande av nötkreatur. Den direkta sydost om Balebo i Bäckeboåsens sträckning. fyndplatsen för Criorhina pachymera (Fig. 6) Den ek, vid vilken observationen av Brachypal- ligger i en gammal gårdsmiljö precis öster om pus valgus gjordes, står öppet placerad i ås- Bjällingsmåla naturreservat. I den parkliknande sluttningen vid en väg i ett sydlänt bryn (Fig. 8). miljön finns flera grova fristående lövträd av Åsen domineras här av sandtallskog med inslag asp, ek, lönn Acer campestre och ask Fraxinus av grov asp och ek men i söder angränsar en excelsior. Noterbara förekomster bland blom- stor ekhage med flera grova och troligen mycket 134 Ent. Tidskr. 136 (2015) Två nya blomflugor för Nordeuropa

Figur 7. Lövskog vid Snärje- bäcken vid Balebo. Lokal för Criorhina pachymera. Decidous forest along Snär- jebäcken at Balebo. Locality for Criorhina pachymera. gamla träd som sträcker sig söder om byn. Om- gre ekar, vissa med ymnigt savande stamskador rådet har att döma av stängsel och vegetation som hålls öppna av en stark lokal stam av bålget- tills nyligen betats men ligger nu för fäfot. Flera ingar Vespa crabro. Närområdet hyser en dunge av ekarna i närområdet är angripna av Cossus med några äldre grova hålaspar och en allé med och har ymniga savflöden. I avsaknad av blom- lönn och hästkastanj Aesculus hippocastanum mande buskar och örter vid besöken blev utbytet som övergår i en mindre almskog Ulmus glabra. bland andra blomflugor något skralt, men bland Flera av träden har större håligheter. En mer nog- intressantare följearter kan nämnas den sällan grann lokalbeskrivning finns i Johansson (2014) belagda korthornig glansblomfluga Orthonevra Bland noterbara blomflugor från lokalen noteras brevicornis samt lönnsavblomfluga. ullhårig pälsblomfluga och eksavblomfluga Ferdinandea ruficornis. Källebäck Källebäck är beläget på Nybroåsen vid gränsen Diskussion mellan Nybro och Kalmar kommun. Området Vedlevande blomflugor förs ofta fram som goda hyser en mycket värdefull sandmarksfauna med naturvärdesindikatorer (t.ex. Nilsson m.fl 2012, flera sydliga och rödlistade arter (Johansson Soszynska m.fl. 2009) och de fynd som presen- 2014). Fyndlokalen för C. pachymera består av teras här adderar således ytterligare till bilden ett ganska trivialt skogsbryn/buskage, vid fynd- av att de mellersta delarna av östra Småland tillfället försett med rikblommande bestånd av är ett kärnområde för vedlevande insekter. Att brakved Frangula alnus och skogsolvon Vibur- båda de arter som presenteras i denna artikel num opulus. Kvarlämnat på hygget står flera yn- kunde beläggas från flera lokaler med förhål- 135 Niklas Johansson Ent. Tidskr. 136 (2015) naturlövskogar med gamla grova träd och rikligt med död ved. Inträngande gran och kalhygges- bruk är dock ett överhängande hot och många av de värdefullaste miljöerna står ännu utan skydd och adekvat skötsel för att på sikt kunna behålla de höga naturvärden de ännu besitter. Som ex- empel kan nämnas att lokalen vid Bjällingsmåla delvis låg under avverkningshot tills helt ny- ligen för att i sista stund räddas undan sågen av en kunnig och entomologiskt intresserad kom- munekolog. De ekologiska observationer som gjorts i sam- band med fynden indikerar att båda arterna har höga krav på sin livsmiljö både med avseende på klimat och substrattillgång. Bjällingsmåla naturreservat vid Alsterbro och angränsande områden består av en för trakten karaktäristisk typ av gles, örtrik blandskog med grov ek och tall som dominerande trädslag och med mycket grova, ihåliga aspar som ständig följeslagare. Den gamla parkmiljön kring fyndplatsen för C. pachymera hyser flera grova ihåliga lövträd av asp, ask, ek och lönn vilket i kombination med Figur 8. Ek/tallskog på åssluttning vid Luvebo. En hane riklig förekomst av blommande buskar och av Brachypalpus valgus håvades sittandes vid basen av träd som päron Pyris communis, slån Prunus den grova eken med angrepp av träfjärilen Cossus cossus. spinosa och körsbär Prunus avium erbjuder en Larvgångarna kan anas överst i stamskadan. exklusiv miljö för vedlevande insekter. Artens Oak/pine forest on a slope at Luvebo. A male Brachypalpus koppling till asp och den rika populationen av valgus was netted sitting at the base of the oak with Cossus den likaledes asplevande C. ranunculi som ob- cossus. The traces of the Cossus-larvae can be seen at the serverades vid fyndtillfället indikerar att just top of the injury. detta trädslag troligen är en nyckel för artens överlevnad i Alsterbrotrakten. Vid Källebäck är livsmiljön för C. pachymera mer kulturpräglad landevis liten fältansträngning förstärker givet- än vid Bjällingsmåla och landskapets trädvärden vis ytterligare uppfattningen om regionens höga tycks framför allt knutna till allér och grova träd naturvärden. i trädgårdar och betesmarker. Omständigheterna kring fynden, satta i rela- Lövskogarna utmed Snärjebäcken vid Bale- tion till de höga kvalitéer som lövträdsmiljöer- bo hyser genomgående mycket höga kvalitéer na längs Bäckeboåsen och delvis Nybroåsen för vedlevande flugor. Fynd av urskogsved- håller, pekar på att både Criorhina pachymera fluga Xylophagus kowarzi någon kilometer och Brachypalpus valgus har aktuella förekom- uppströms Balebo vid Binnaretorp, fyndet av ster av reliktkaraktär i området. Skogarna kring gulvingad vedharkrank samt den uppenbart Allgunnen, och kanske i än större utsträckning exklusiva blomflugefaunan förstärker det unika skogsmiljöerna söder om sjön, ner mot Bäcke- intrycket man får av de resliga och dödvedsrika boåsen, hyser lövrika skogsmiljöer med biolo- strandskogarna. På många håll består trädskik- giska kvalitéer av internationell klass (Nilsson tet av grova ädellövträd och asp som växt upp & Huggert 2001). Många av de idag värdeful- i de tidigare betade miljöerna men som nu ut- laste miljöerna ligger på gammal inägomark och gör kärnan i de urskogsliknande lövskogar som har under de senaste 50 åren, genom succesiv följer bäcken åtminstone ända från Binnaretorp igenväxning utvecklats till värdefulla sekundära i väster till Århultamåla i öster, en sträcka på 136 Ent. Tidskr. 136 (2015) Två nya blomflugor för Nordeuropa drygt en halvmil. Just vid Balebo accentueras det att arterna har ett kärnområde i gränstrak- skogarna av äldre igenväxande trädgårdar med terna mellan Nybro och Högsby kommuner med rik blomning av fruktträd och andra förvildade perifera lokaler spidda i det omgivande lands- kulturväxter som kirskål Aegopodium podag- kapet. På artportalen finns en bild av en blom- raria och spansk körvel. fluga rapporterad som Brachypalpus laphrifor- Vid Luvehult, där Brachypalpus valgus mis av Örjan Fritz 2014-04-24 som bär tydliga noterades, finns en annan av de östsmåländska drag av B. valgus. Den tidiga flygtiden, tendens åsarnas karaktärsmiljöer med grova ekar och tal- till rödlätt thoraxbehåring, opudrad panna, helt lar på sandunderlag. Träden står ofta öppet och svartbehårad fjärdetergit och andra detaljer som solbelysta längs åsarnas sydsluttning och genom syns vid studier av mer högupplösta bilder ur mänsklig omsorg, eller brist på densamma, har olika vinklar, indikerar att det sannolikt rör sig de ofta försetts med stamskador och grenkap- om en hona av Brachypalpus valgus. Observa- ningar som i sin tur skapar lämpliga miljöer för tionen, som gjordes vid Ekenäs strax söder om värmekrävande insekter knutna till död ved. Allgunnen, en dryg halvmil norr om Bäcke- De mekaniska skadorna, angrepp av bland an- boåsen, gjordes på stammen av en solbelyst ek nat Cossus cossus och allmän torkstress ger och djuret var stationärt kring det berörda trädet dessutom ofta upphov till ymninga savflöden (Örjan Fritz pers komm). Om det verkligen rör som gynnar en lång rad olika blomflugor som sig om B. valgus stöder det ovan framlagda ut- t.ex, Griffelsavblomfluga Ceriana conopsoides, bredningshypotes och att arten också förekom- Ekguldblomfluga Ferdinandea ruficornis samt mer åtminstone i lövskogarna kring sjön Allgun- olika Brachyopa-arter. nen och i Hornsö Ekopark. Fynden från Nybro överrensstämmer väl Slutligen kan man konstatera att Sveriges med den i litteraturen förmedlade bilden av att artstock av blomflugor i och med dessa fynd Criorhina pachymera är en art med en något passerar 400 och nu är uppe i 401 arter (Bartsch bredare ekologisk nisch och som har substrat- m.fl. 2009, 2010, van Steenis 2011, Hellqvist krav någonstans mellan Criorhina ranunculi 2014, Cederström m.fl 2014, Fritz & Lindström och Criorhina floccosa. Arten tycks i större 2013). Kanske finns det ytterligare arter att finna utsträckning än Brachypalpus valgus kunna i östra Smålands naturskogar? Flera centraleu- utnyttja parkmiljöer och mer kulturpåverkade ropeiska arter med snarlika krav på livsmiljöer miljöer som allér och fristående dungar. Fynden som den i Cossus-gångar levande Volucella in- av Brachypalpus valgus å andra sidan talar inte flata, den i blöt rötved levande Chalcosyphus emot bilden av en art som hos oss är knuten till eunotus eller den förmodat savlevande Psilota ekdominerade skogsmiljöer med god tillgång på anthracina skulle mycket väl kunna finnas i ihåliga och skadade grova träd. denna märkligt artrika region som uppenbar- Beträffande den potentiella utbredningen före- ligen fortfarande kan bjuda på entomologiska faller det för bägge arterna finnas en koppling till överraskningar. ursprungliga lövträdsdominerade skogsmiljöer, även om de understundom även kan uppträda i Tack mer kulturskapade miljöer med grova lövträd. Tack till John Smit, Utrecht, för konfirmation av Troligen är även båda blomflugorna också knut- bestämningen av de båda arterna och Örjan Fritz, na till trakter med gynnsamt klimat för värme- Kristianstad för delgivande av bilderna av den för- krävande insekter En presumtiv gissning är att modade Brachypalpus valgus-honan från Ekenäs. Per utbredningen för de båda blomflugorna mot- Alström och ArtDatabankens namnkommitté tackas för snabb handläggning och konsolidering av de svarar den för mer välkända insektsarter med svenska artnamnen. liknande krav på klimat och hög andel lövträd på landskapsnivå t.ex. varierad brunbagge Os- Litteratur phya bipunctata, rödvingad kapuschongbagge Andersson, H. 1988. De svenska Xylotini-arterna Bostrichus capucinus och orangefläckig brun- (Diptera, Syrphidae). – Ent.Tidskr. 109: 129-137. bagge Dircaea australis. Om detta inte alltför långsökta antagande visar sig stämma indikerar 137 Niklas Johansson Ent. Tidskr. 136 (2015) Bartsch, H., Binkiewicz, E., Klintbjer, A., Rådén, A.& Reemer, M., Renema, W., van Steenis, W., Zeegers, Nasibov, E. 2009. Nationalnyckeln till Sveriges W., Barendregt, A., Smit, J. T., van Veen, M. P., flora och fauna. Diptera: Syrphidae: & van Steenis, J. Van der Leij, L. 2009. De Neder- Microdontinae. – ArtDatabanken, SLU, Uppsala. landse zweefvliegen (Diptera: Syrpidae). – Ned- Bartsch, H., Ståhls, G. & Kerppola, S. 2010. Rödbent erlandse Fauna 8. Lieden Nationaal Natuurhisto- mulmblomfluga Chalcosyrphus valgus och dess risch Museum. dubbelgångare (Diptera, Syrphidae). – Fauna och Röder G. 1990. Biologie der Schwebfliegen Deutsch- Flora 105: 30-35. lands (Diptera: Syrphidae). – Bauer, Keltern- Cederström, P., Bygebjerg, R., Nilsson, C.H., Ahl- Weiler. gren, J. & Gillerfors, G. 2014. Fotblomflugor Soszynska-Maj, A., Soszynski, B. & Klasa, A. 2009. Platycheirus (Diptera, Syrphidae) längs den Distribution and ecology of the saproxylic hov- svenska fjällkedjan: en flerårig inventering. – Ent. erfly Chalcosyrphus eunotus (Loew, 1873) (Dip- Tidskr. 135: 109-130. tera: Syrphidae) in Poland. – Fragmenta Faunis- Fritz, Ö. & Lindström, M. 2013. Tvåvingar i natur- tica 52: 191-195. skyddade skogs- och trädmiljöer i Hallands län Speight, M.C.D. & Sarthou, J-P. 2011. StN Keys for 2012. – Länsstyrelsen i Hallands län. Rapport the identification of adult European Syrphidae 2013:10. (Diptera). – Syrph the Net, the database of Eu- Głowaciński, Z. & Nowacki, J. 2002. The Polish ropean Syrphidae, vol. 66. Syrph the net publica- Red Data Book of 2002. – http://www. tions, Dublin. nationalredlist.org/the-polish-red-data-book-of- Speight, M.C.D. 2014. Species accounts of European animals-2002 Syrphidae (Diptera) 2014. Syrph the Net, the da- Hellqvist, S. 2014. Fyra arter av gräsblomflugorMela - tabase of European Syrphidae, vol. 78. – Syrph nostoma (Diptera: Syrphidae) finns i Sverige. – the Net publications, Dublin. Skörvnöpparn, Årgång 6, Häfte 1. Ssymank A. and Doczkal D. 1998. Rote Liste der Johansson, N. 2014. Vildbin och andra skyddsvärda Schwebfliegen (Diptera: Syrphidae). – In: Binot insekter på sandmarker utmed Nybroåsen. – Län- M., Bless R., Boye P., Gruttke H. and Pretscher P. sstyrelsen i Kalmar län rapport nr: 2014:15. (eds), Rote Liste gefährdeter Tiere Deutschlands, Nilsson, S.G. & Huggert L. 2001. Vedinsektsfaunan Schriftenreihe für Landschaftspflege und Natur- i Hornsö–Allgunnenområdet i östra Småland. – schutz 55. Länsstyrelsen i Kalmar län. Meddelande 2001:28. van Steenis, J. 2011. Swedish records (Dip- Nilsson, S.G., Bygebjerg, R. & Franzén, M. 2012. Bi- tera: Syrphidae). – Ent. Tidskr. 132: 187-193. ologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland. 7. van Veen, M.P. 2004. Hoverflies of Northwest Eu- Blomflugor (Diptera, Syrphidae). – Ent. Tidskr. rope. Identification keys to the Syrphidae. – 133: 137-166. KNNV publishing, Utrecht.

138