Svenska Hembryggareföreningens öltypsdefi nition 2003

1. LJUS LAGER 1 C. English strong (extra special) bitter 3 C. Belgisk wit...... 4 J. Mörk stark belgisk ...... 6 A. Modern svensk lager...... 1 D. English pale ale...... 3 D. Amerikansk veteöl...... 4 K. Scottish strong ale, 90/- ...... 6 B. Internationell lager...... 1 E. India pale ale...... 3 6 STOUT/PORTER 5 L. Imperial stout...... 6 C. Tjeckisk/böhmisk pilsner...... 1 F. Amerikansk pale ale ...... 3 A. Classic irish dry stout ...... 5 8 ÖVRIGA SPECIALÖL 7 D. Tysk pilsner ...... 1 G. California common/steam .3 B. Amerikansk stout...... 5 A. Frukt/grönsaksöl ...... 7 E. Dortmunder export...... 1 H. Kölsch...... 3 C. Foreign stout...... 5 B. Kryddöl...... 7 F. Münchener helles...... 2 I. Belgisk pale ale...... 3 D. Sweet stout...... 5 C. Rököl typ Bamberg ...... 7 G. Amerikansk lager...... 2 4. BROWN ALE 3 E. Oatmeal stout...... 5 D. Gotlandsdricka ...... 7 2. MÖRK LAGER 2 A. Brittisk brown ale...... 3 F. Porter...... 5 E. Övriga ...... 7 A. Wiener ...... 2 B. Amerikansk brown ale...... 3 7 SPECIALÖL 5 F. Övriga klassiska öltyper...... 7 B. Märzen (traditionell C. English light mild...... 4 A. ...... 5 Weizenbock ...... 7 oktoberfestbier) ...... 2 D. English dark mild ...... 4 B. Engelsk old/strong ale ...... 5 Oud bruin/Flanders Brown ...... 7 C. Münchener dunkel ...... 2 E. Altbier ...... 4 C. Dubbel...... 5 Belgian Style Lambic ...... 7 D. Mörk tjeckisk lager ...... 2 F. Scottish light ale, 60/-...... 4 D. Trippel ...... 6 Belgian Style Geuze Lambic...... 7 E. Schwarzbier...... 2 G. Scottish heavy ale, 70/- ...... 4 E. Helles bock/majbock ...... 6 Belgian Style Fruit Lambic ...... 7 F. Amerikansk dark lager ...... 2 H. Scottish export ale, 80/-...... 4 F. Traditionell bock ...... 6 Svagdricka ...... 7 3. PALE ALE 2 5 VETEÖL 4 G. Dubbelbock...... 6 Biere de Garde...... 7 A. English ordinary bitter ...... 2 A. Weizen/weissbier (sydtysk typ) .4 H. Eisbock ...... 6 Saison...... 7 B. English (best) special bitter .....3 B. Dunkelweizen ...... 4 I. Ljus stark belgisk ale ...... 6 Berliner Weisse...... 8

Smak:Söt/fet maltsmak. Högt kolsy- D. Tysk pilsner 1. LJUS LAGER OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) reinnehåll. Låg beska och humlesmak. 1.046–50 1.006–12 4,5–5,3 30–40 7–10 A. Modern svensk lager Inga estrar eller diacetyl bör fi nnas. OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) 1.044–56 1.010–17 4,5–5,6 35–45 6–14 Grönsakstoner får fi nnas. Majs, ris och an- Den tyska pilsnern är en variant av den nan råfrukt får användas tjeckiska, brygd efter de förutsättningar Ett ljust helmaltsöl med mycket karaktär Kropp: Liten till medium kropp. som fi nns i norra tyskland. Ett hårdare, och stora humlegivor, ofta från moderna Exempel: Heineken ,, Grolsch , sulfatrikare vatten används tillsammans amerikanska sorter. Spendrups Original, Pripps Blå , Stella med tyska humlesorter. DMS, ett ämne Bouquet/Arom: Humlingen skall vara Artois ,. som härstammar från malten och påmin- klart tydlig till kraftig. Alla humlesor- ner om burkmajs eller kokta grönsaker, ter tillåtna. Smörkola/diacetyl OK. Ingen C. Tjeckisk/böhmisk pilsner kan vara en del av karaktären. OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Bouquet/Arom: DMS/grönsakston är tillåtet. 1.046–52 1.012–17 4,1–5,0 35–45 7–14 Humledoften är måttlig Färg/Utseende: Färgen kan vara ljust till klart tydlig. halmgul till gyllengul. Kraftigt och tjockt Den tjeckiska pilsnern bryggdes för för- Färg/Utseende: Klassisk tysk pilsner är skum. Ingen köldgrumling. sta gången år  i staden Pilsen. Den mycket ljust halmgul till gyllengul i fär- Smak: Välhumlad med hög humlebeska och bryggs på ljus tjeckisk med ett gen. Kraftigt och tjockt skum. Ingen köld- maltig smak. Den kan vara väl utjäst eller ha mjukt, mineralfattigt vatten. Den har of- grumling. en tydlig maltighet. Inga fruktestrar. Diacetyl tast en lite lägre alkoholhalt beroende på Smak: ”Kantig” och lätt metalliskt hård är tillåtet. Ingen DMS/grönsakston bör fi n- en större restsötma vilket gör att den tål humlebeska. Välhumlad med hög humlebe- nas. stora humlegivor. Framförallt används ska. Humlesmak är måttlig till klart tydlig. Kropp: Medium kropp den klassiska, tjeckiska humlesorten Saaz. Den är väl utjäst men med en viss maltig- Exempel: Hell ,, Lundgrens Lager Dekoktionsmäskning är vanligt förekom- het. Vare sig fruktestrar eller diacetyl skall ,,  , NO God lager. mande. märkas. Bouquet/Arom: Högkvalitetshumle i Kropp: Medium kropp B. Internationell lager doften. Smör kola/diacetyl är vanligt fö- Exempel: Bitburger ,, Warsteiner OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) 1.044–50 1.010–16 4,5–5,3 20–30 6–12 rekommande. ,, Old Gold , Jever , Färg/Utseende: Färgen kan vara såväl Internationell lager är en avlägsen släkting mörk som ljust bärnstensfärgad. Ingen E. Dortmunder export OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) till den tjeckiska pilsnern. I syfte att få en köldgrumling. Kraftigt och tjockt skum. 1.048–56 1.010–14 5,0–5,8 23–29 8–13 bredare publik minskade man på beskan Smak: Stilen balanseras av en måttlig be- och av besparingsskäl till satte man ofta rå- ska och högkvalitetshumle med en något Dortmunder export är ett ljust helmaltsöl frukt i form av majs eller ris vid bryggningen. söt maltighet. Diacetyl bör förekomma i med en lite högre vörtstyrka än de fl esta Många gånger använder man humleextrakt mindre mängd, balanserad av humlesmak andra ljusa lageröl. Ölet skall ha en balans för att ge ölet beska. Det är också vanligt att och beska. mellan en viss maltsötma och en sulfattorr, man jäser vid några graders högre tempera- Kropp: Medium kropp men något större moderat, beska. Bryggvattnet i Dortmund tur än vid traditionell lagerjäsning. än för tyska pilsnern innehåller en lite högre nivå av sulfatjoner. Bouquet/Arom: Saknar i princip hum- Exempel: Pilsner Urquell ,, Budvar, Bouquet/Arom: Märkbar humledoft, learom, DMS/grön sakstoner är OK, dock Lobkov ,. men på låg nivå. ej smörkola/diacetyl. Färg/Utseende: Färgen kan vara nå- Färg/Utseende:Färgen skall vara ljus got mörkare än tysk pilsner. Ingen köld- till gyllene. Ingen köldgrumling. grumling.

SHBF:  –             Smak: Väl utjäst med tämligen torr ka- Högkvalitetshumle ger liten till medium Exempel: Ayinger Altbairisch Dunkel, raktär. Något högre vörtstyrka och beska doft. Både karamell och torrare, mera Welten bur ger Kloster Barock Dunkel. än Münchener helles. ”Kantig” och lätt brödiga och lättrostade komponenter kan metalliskt hård humlebeska. Märkbar ingå. D. Mörk tjeckisk lager Färg/Utseende: OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) humlesmak, men på låg nivå. Vare sig Kopparfärgad. Ingen 1044–1052 1012–1016 4,8–5,3 22–30 40–80 fruktestrar eller diacetyl skall märkas. köldgrumling skall märkas. Kropp: Fylligare kropp, men fortfarande Smak: Fyllig och maltpräglad. Mörk tjeckisk lager är oftast vörtsöta, ib- medium. Karamelligt mjukt. Högkvalitets humle ger land med en artifi ciell sötma, och karamel- Exempel: DAB Export . liten till medium smak. Vare sig fruktest- ligt chokladiga. rar eller diacetyl skall märkas. Bouquet/Arom: Karamelligt rostad, dia- F. Münchener helles Kropp: Lätt till medium i kroppen. cetyl OK OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Exempel: Färg/Utseende: 1.044–50 1.008–12 4,8–5,5 18–25 7–14 Mörkbrun till svart i färgen. Münchner helles är ett ljust, mjukt, mal- B. Märzen (traditionell Smak: Lätt rostad och karamellig med tigt, pilsneröl utan störande inslag av hum- oktoberfestbier) söt maltighet. Kolatoner balanserad med OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) le. 1.052–60 1.012–20 5,2–6,2 22–28 10–35 medium humlebeska som inte får domi- Bouquet/Arom: Maltig, kan vara brödig. nera. Diacetyl bör fi nnas. Färg/Utseende: Halmfärgad till gyllen- Denna kategori har inget att göra med de Kropp: Medium till stor kropp. gul i färgen moderna oktoberfestöl som idag påmin- Exempel: Purkmistr, Herold, Primator, Smak: Relativt låg beska med tydlig mal- ner mer om en standard ljus lager. Märzen (Bohemia Regent, mörk). tighet. I vissa varianter kan dock en balans är en utveckling av wienerölet med en lite mellan beska och maltighet fi nnas. Ingen högre vörtstyrka som gör den hållbar över E. Schwarzbier OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) karamellsmak. Inga estrar eller smörkola/ sommaren. 1.044–52 1.008–12 4,6–5,5 22–30 80–100 diacetyl får förekomma. Bouquet/Arom: Låg men märkbar hum- Kropp: Medium kropp. ledoft. Schwarzbier är en rostad mörk helmaltsla- Exempel: Weltenburger Barock–Hell Färg/Utseende: Ett brett spektra av ger där olika rostade maltsorter skall bidra ,. färger, från gyllengul till rödbrun. Ingen till arom, smak och färg. köldgrumling. Bouquet/Arom: Humledoft från hög- G. Amerikansk lager Smak: Maltsötman skall dominera något kvalitetshumle är OK. Inga fruktestrar, låg OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) 1.040–46 1.006–10 4,0–4,8 5–17 5–10 över en ren humlebeska. Maltsmaken bör diacetyl OK. vara lättrostad snarare än stark karamell. Färg/Utseende: Mörkbrun till svart i Amerikansk lager är i stort sett en lättare va- Låg men märkbar humle smak. Inga eller färgen. riant av internationell lager och härstammar mycket små mängder av fruktestrar. Ingen Smak: Tydlig smak av rostat malt. Låg från den danska pilsnertolkningen. Den bryggs diacetyl sötma, beska låg till medium. Humlesmak med stora andelar råfrukt som majs eller ris. Kropp: Medium kropp. från högkvalitetshumle är OK. Inga fruk- Ofta använder man malt med högt enzym- Exempel: Ayinger Ur–Maerzen. testrar, låg diacetyl OK. innehåll från sexradigt korn. Ölet skall vara Kropp: Medium kropp. mycket lättdrucket. C. Münchener dunkel Exempel: Köstritzer Schwartzbier. Bouquet/Arom: OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Ingen doft eller 1.052–56 1.014–18 4.8–5,5 16–25 40–80 smak av humle. Låga nivåer av DMS/ F. Amerikansk dark lager OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) grönsakstoner OK. En münchener dunkel skall vara mörkt 1.040–46 1.006–10 4,0–4,8 10–20 20–60 Färg/Utseende: Mycket ljus i färgen, maltig med en del icke brända, rostade ingen köldgrumling bör fi nnas. toner. En bra münchener är fylligt mal- Bouquet/Arom: Lätt rostade toner. Låga Smak: Ren och krispig smak med högt tig och mjuk medan en sämre är söt och nivåer av DMS/grönsakstoner. Liten kolsyreinnehåll. Ingen maltsötma. Majs, sliskig. humledoft. ris eller annan råfrukt används ofta och Bouquet/Arom: Doften är maltaroma- Färg/Utseende: Ljust koppar till mörk- kan bidraga till smakbilden. Mycket låg tisk med en hel del rostade toner. Brödlik brun. beska. Inga estrar eller smörkola/diacetyl arom. Högkvalitets humle får användas Smak: Maltigheten är ej speciellt tydlig, bör fi nnas. för att ge en liten men märkbar doft av med en lätt kropp. Råfrukt används ofta, Kropp: Liten kropp humle. humlegivorna är små. Liten humlesmak och Exempel: Budweiser, Coors, Millers Genuine Färg/Utseende: Köldgrumling får fi n- beska. Kol syrehalten är hög och mer lik en Draft ,. nas. amerikansk ljus lager än en mörk europeisk Smak: En klassisk dunkel skall vara mjukt lager. Vare sig fruktestrar, köldgrumling eller 2 MÖRK LAGER fyllig med maltrostad brödlik arom som diacetyl skall märkas. kommer från münchenermalt. (I en klassis- Kropp: Lätt till medium kropp. A. Wiener ka münchener dunkel används endast mörk Exempel: (Michelob Dark). OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) 1.048–56 1.010–16 4,8–5,6 22–28 16–30 münchenermalt). Mjuk fyllig smak med rik- lig maltarom underliggande karamellkaraktär 3 PALE ALE Wienerölet är föregångaren till tyska mär- och balanserande humletoner, komplex efter- zen och oktoberfestölet. Det bryggdes tra- smak med honungslik vörtighet och kryddig A. English ordinary bitter OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) ditionellt av wienermalt som gav en mjuk humle. Högkvalitetshumle får användas för 1.033–39 1.006–12 3,0–3,9 20–40 16–30 maltighet. En wiener balanseras också av att ge en liten men märkbar smak av humle. en viss nobel humlekaraktär. Inga estrar. Diacetyl i mycket små mängder är Bouquet/Arom: Humlearom och små Bouquet/Arom: Mjuk och balan- godkänt. En bra münchener är fyllig medan mängder av fruktestrar. serad med en tydlig maltig doft, nå- en sämre är söt och blaskig. Färg/Utseende: Gyllene till kopparfär- gon maltsötma, och en ren humlearom. Kropp: Medium. gad.

 SHBF:  –            SHBF:  –             Smak: Medium till kraftig humlebeska. Färg/Utseende: Gyllene till mörkt kop- Smak: Torr, lätt, elegant, vinös och sub- Humle karaktären skall vara tydlig och om dia- parfärgade ale. Köld grum ling OK. tilt söt. Mild, vinlik syra bör gärna före- cetylen fi nns så skall den hållas lågt. Lätt till Smak: IPA karakteriseras av en kraftig komma. Ingen karamellsmak bör fram- medium maltkaraktär. Kan vara lätt fruktig. beska och hög alkoholhalt. Kraftigt smak- träda. Låg till medelbesk, liten hum- Kropp: Lätt till medium kropp. humlad och hög mineralhalt i vattnet ger lesmak. Ingen eller låg nivå av estrar. Exempel: Boddington’s draft, ett krispigt torrt öl. Karamell och maltig- Grönsakstoner/DMS tillhör typen dock i Bomardier, ( omas Hardy County het på låga till medium nivåer. Fruktestrar mycket låga nivåer. Väl utjäst. Kropp: Bitter). i måttliga till höga halter. Amerikanska Lätt kropp. Hög CO. och Engelska humlesorter är båda OK. Exempel: Gaff el Kölsch ,, Dom B. English (best) special bitter Kropp: Medium kropp. Kölsch ,, Früh Kölsch ,, Gilden OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Exempel: 1.040–46 1.006–12 4,0–4,8 20–40 30–35 Ushers IPA, Goose Island IPA, Kölsch ,. Sea Dog IPA,  e Shipyard Fuggle IPA Bouquet/Arom: Blommig humlearom ,. I. Belgisk pale ale OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) och små mängder av fruktestrar. 1.044–54 1.008–14 4,8–6,1 20–30 7–30 Färg/Utseende: Gyllene till kopparfär- F. Amerikansk pale ale OG FG %Alkohol IBU Färg (EBC) Bouquet/Arom: gad. 1.044–56 1.008–16 4,4–5,9 20–40 10–25 Maltig med karamelli- Smak: Kraftigare smakhumlad än ordinary ga toner. Syrligt fenoliska ”belgiska” jäst- bitter. Medium i restsötma. Medel till kraf- Bouquet/Arom: Kraftigt aromhumlad toner. tigare beska. Smörkola/diacetylen bör hållas med amerikanska humlesorter. Färg/Utseende: Färgen är gyllene till lågt. Kan vara lätt fruktig. Färg/Utseende: Färgen är gyllene till mörkt bärnsten. Köld grum ling vid låga Kropp: Medium kropp. ljust kopparfärgad. Köldgrumling OK. temperaturer är tillåtet. Exempel: Young’s Ramrod, Fullers London Smak: Amerikanska humlesorter används Smak: Belgisk pale ale karakteriseras Pride ,. för att ge hög beska och smak. Liten till me- av en låg men märkbar beska, smak och dium maltighet. Lite karamellsmak är tillå- doft av humle. Belgisk jäst bidrar oftast C. English strong (extra tet. Fruktestrar bör förekomma i måttliga till med syrligt kryddigt fenoliska toner. Låg special) bitter höga nivåer. Ingen eller mycket liten diacetyl. nivå av maltsmak. Högkvalitetshumle an- OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Kropp: 1.046–60 1.010–16 4,8–6,0 25–45 30–35 Medium kropp. vänds genomgående. Fruktestrar får fi nnas Exempel: Anchor Liberty Ale ,, i låga till måttliga nivåer. Lite karamell el- Bouquet/Arom: Blommig humlearom Sierra Nevada Pale Ale. ler lättrostad maltsmak är OK. Ingen di- och små mängder av fruktestrar. Tydlig acetyl. Jästen bidrar ofta med en kryddig maltighet. G. California common/steam syrlighet. Färg/Utseende: Gyllene till kopparfär- beer Kropp: Lätt till medium kropp. OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Exempel: gad. 1.044–55 1.011–14 4,0–5,5 30–40 16–40 De Koninck , De Koninck Smak: Medium till kraftig humlebeska. Antoon. Medium smakhumlad. Restsötman skall Amerikansk öltyp men bör ej bryggas vara mera framträdande i strong bitter än med citruaktiga amerikanska humlesor- 4. BROWN ALE i ordinary och special bitter. Fruktigheten ter. Humledoft och smak bör vara kryd- kan vara medium till stor. digt träiga t.ex. av humlesorten Northern A. Brittisk brown ale Kropp: OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Stor kropp karakteriserar denna brewer. 1.040–50 1.008–14 4,1–5,2 15–25 35–60 bitter. Bouquet/Arom: Lättrostad eller kara- Exempel: Fullers ESB ,, Young’s Special mellaktigt fruktig doft. Låg humle doft. Bouquet/Arom: Lätt humledoft OK. London Ale. Färg/Utseende: Ljust bärnsten- till Fruktestrar OK. kopparfärgad. Färg/Utseende: Mörk koppar till brun i D. English pale ale Smak: Lättrostad eller karamellaktigt färgen. Köldgrumling tillåtet. OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Smak: 1044–1056 1008–1016 4,4–5,3 20–40 10–25 fruktig maltighet i smak. Medium till Maltsötma dominerar smaken, hög humlebeska. Medium humlesmak. med låg beska och låg humlesmak. Mjuk Bouquet/Arom: Tydlig humlearom av Fruktestrar i små mängder. Låg nivå av med lätt tvålig avslutning. Mycket låg nivå engelska humlesorter, maltig doft med diacetyl OK. Jäses med lagerjäst vid rums- av diacetyl är godtagbart. Fruktestrar är fruktestrar. temperatur, men lagras vid låg temperatur. helt OK. Färg/Utseende: Gyllene till kopparfär- Kropp: Medium kropp. Kropp: Medium kropp. gad. Köld grum ling är OK. Exempel: Anchor Steam Beer FG .. Exempel: Newcastle Brown Ale ,, Smak: Medium beska och humlesmak, Trooper Jane Crack Shot. engelska humlesorter. Låg till medium H. Kölsch OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) maltkaraktär. Lite karamellsmak är tillå- B. Amerikansk brown ale 1.042–46 1.006–10 4,8–5,1 20–30 8–14 OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) tet. Estrar i måttlig till stor mängd. Ingen 1.050–56 1.010–16 5,0–5,6 25–50 40–90 eller mycket lite diacetyl. Kölsch är överjäst och långlagras vid låg Kropp: Medium kropp. temperatur. En öl i klassisk torr tysk stil Bouquet/Arom: Tydlig humlearom, gär- Exempel: Bishops Finger, Bass, Spitfi re. med elegant ljus maltkaraktär. Vete an- na Cascade. Ingen smörkola/diacetyl bör vänds ofta i små mängder (upp till ca ). fi nnas. E. India pale ale Bouquet/Arom: Mycket liten humledoft. Färg/Utseende: Mörkt koppar till brun i OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) 1.050–70 1.012–18 5,0–7,5 40–60 16–35 Lätt söt vinös med pilsnermalttoner. Mycket färgen. Köldgrumling tillåtet. låg nivå av grönsakstoner/DMS är önskvärt. Smak: Med tydlig humlebeska, gär- Bouquet/Arom: Stor blommig humle- Ingen eller låg nivå av estrar. na med Cascade humle. Ingen diacetyl. doft. Karamell och fruktestrar bör fi nnas. Färg/Utseende: Färgen är gyllen- Fruktesternivån bör inte vara hög. Alkoholtoner är OK. gul. Ingen köldgrumling. Kraftigt stabilt Kropp: Medium kropp. skum. Exempel: Pete’s Wicked Ale OG . BU

 SHBF:  –            SHBF:  –             , (Golden Gate Original Ale), Brooklyn Smak: Låg smak och beska. Tydligt mal- B. Dunkelweizen OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Brown Ale OG . , BU . tig. 1.046–52 1.008–14 4,9–5,6 10–15 35–95 Kropp: Lätt kropp. C. English light mild Exempel: Caledonian /– ,. Ölet bryggs med minst  mältat vete, OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) <1.040 1.006–10 3,0–4,0 10–20 16–40 med små humlegivor. Chokladmalt och G. Scottish heavy ale, 70/- rostad vetemalt ger en mjukt chokladig Bouquet/Arom: OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Maltigt fruktig. Låga 1.035–40 1.010–14 3,5–4,0 12–20 30–75 karaktär. nivåer av smörkola/diacetyl. Lätt humle- Bouquet/Arom: Aromatiskt fenolisk och doft är OK. Bouquet/Arom: Låg humledoft, viss fruktig med chokladtoner. Färg/Utseende: Ljus bärnsten till ljus- maltighet. En lätt rökig ton kan förekom- Färg/Utseende: Färgen kan vara mellan brun i färgen. Köldgrumling tillåtet. ma i doften. Lite fruktestrar. kopparbrun till mörkbrun. Smak: Maltsötma dominerar smaken, Färg/Utseende: Köldgrumling OK. Smak: Viss maltsötma, med rostad och med låg beska och låg humlesmak. Mycket Smak: Domineras av en mjuk maltsötma, chokladig karaktär. Fenoliska och estriga låg nivå av diacetyl är godtagbart. Låg nivå balanseras med en låg men tydlig humlebe- smaker fi nns på låga nivåer. Normalt an- av fruktestrar. Låg alkoholstyrka. ska. Låga halter av fruktestrar. vänds mörk malt tillsammans med mörk Kropp: Lätt till medium. Kropp: Medium kropp. karamell- eller färgmalt. Vetemalten Exempel: Exempel: Broughton Greenmantle ger en tydligt mjuk maltkaraktär, Ingen Ale , BU   °EBC. diacetyl/smörkola. D. English dark mild Kropp: Medium. Kraftigt kolsyrad. OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) H. Scottish export ale, 80/- Exempel: Erdinger Dunkelweissen <1.040 1.006–10 3,0–4,0 10–24 40–90 OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) 1.040–50 1.010–18 4,0–4,5 15–25 30–75 OG . FG . ,, Franziskaner Hefe Lätt med uttalad maltsötma och diskret Dunkelweissen . beska. Bouquet/Arom: Tydligt maltig och med Bouquet/Arom: Lätt humledoft är OK. rökiga toner. Humlearom och choklad. C. Belgisk wit Färg/Utseende: OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Maltigt fruktig med rostade chokladtoner. Köldgrumling OK. 1.044–50 1.006–10 4,8–5,3 15–25 5–10 Lätt humlearom. Smak: Söt, vinös, karamellig och maltig Färg/Utseende: Mörkt koppar till mörk- smak kännetecknar detta öl. Beskan upp- Bryggs med stora delar mältat eller omäl- brun i färgen. Köldgrumling tillåtet. levs som låg till måttligt. Tydliga fruktest- tat vete. Kryddad med koriander och apel- Smak: Maltsötma, karamell, lakrits och rar. Viss diacetyl/smörkola. sinskal (curacao). rostad malt dominerar smaken, med låg Kropp: Medium kropp. Bouquet/Arom: Lätt citrusaktig ton. beska och låg humlesmak. Mycket låg Exempel: Caledonian /- OG . Koriander och apelsinskal (curacao). Ingen nivå av diacetyl är godtagbart. Låg nivå av ,, Caledonian Merman OG .. diacetyl/smörkola samt endast låga halter fruktestrar. Låg alkoholstyrka. av fruktestrar. Kropp: Medium kropp. 5 VETEÖL Färg/Utseende: Mycket ljusa och oftast Exempel: grumliga. A. Weizen/weissbier (sydtysk Smak: Högkvalitetshumle används för E. Altbier typ) att ge en låg till medel beska och hum- OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) 1.044–48 1.008–14 4,5–5,0 25–50 25–65 1.046–52 1.008–14 4,9–5,6 10–15 8–16 lesmak. Ölet skall vara torrt och friskt. Tydlig smak av koriander och apelsinskal Bouquet/Arom: Viss brödighet med lätt Ölet bryggs med minst  mältat vete, med (curacao). Ingen diacetyl samt endast låga rostade/chokladiga toner. Kan vara kraf- små humlegivor. halter av fruktestrar. tigt humlad. Ingen smörkola/diacetyl bör Bouquet/Arom: Aromen är helt klart Kropp: Liten till medium kropp. fi nnas. fruktig och fenolisk. Bananestrar är ofta Exempel: Hoegaarden Wit, Dentergems, Färg/Utseende: Koppar till brun i fär- förekommande. Den fenoliska karaktä- Blanche de Namur. gen. Ingen köldgrumling. ren beskrivs ofta som kryddnejlika, mus- Smak: Kan vara kraftigt humlad. (dock kot, kokt skinka och plåt. Kan vara rökig D. Amerikansk veteöl OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) ligger beskan normalt mellan  och  eller till och med vaniljlik. Ingen diacetyl/ 1.030–46 1.006–14 3,5–4,5 5–17 4–16 IBU) Medium maltsmak. Diverse oli- smörkola. ka maltsorter kan användas, även vete. Färg/Utseende: Halmgul. Kan vara Kan jäsas på amerikansk under- eller över- Humlesmaken kan vara tydlig. Ölet ska blank eller disig av jäst. jäst, oftast överjäst. Bryggs med – ge ett rent, krispigt och smakfullt intryck. Smak: Den är väl utjäst. Bananestrar fö- vete. Amerikansk veteöl bryggs med lik- Låga nivåer av estrar. Ingen diacetyl bör rekommer ofta. Om jäst fi nns kvar får ölet nande recept som en sydtysk weissen. märkas. en tydlig jästsmak och ett mäktigare in- Bouquet/Arom: Fruktestrar i smak och Kropp: Medium kropp. tryck. Vetemalten ger en tydligt mjuk och doft är typiska, men inte dominerande, dock Exempel: Bolten Ur-Alt, Bolten Alt, jordig maltkaraktär. Ingen diacetyl. skall inte fenoliska eller nejlikaktiga dofter Diebels Alt , BU , Hannen Alt, Kropp: Den relativt höga vörtstyrkan och märkas. Ingen eller mycket lite diacetyl. Uerige Alt , BU , Schlüssel Alt. alkoholhalten ger ett öl med medium till Färg/Utseende: Färgen är ofta gyllene stor kropp. Kraftigt kolsyrad. till ljust bärnstensfärgad. F. Scottish light ale, 60/- Exempel: Söldenauer, Erdinger Smak: Låg till medium humlesmak. OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) 1.030–35 1.006–12 2.8–3,5 9–20 16–40 Kristallklar ,, Erdinger Hefe Weisse Fruktestrar i smak och doft är typiska, OG . FG . ,, Weinstephaner men inte dominerande, dock skall inte fe- Den mildaste formen av skotsk ale. Hefe ,. noliska eller nejlikoaktiga dofter märkas. Bouquet/Arom: Låg humledoft, viss Ingen eller mycket lite diacetyl. maltighet. Kropp: Kroppen är lätt till medium. Färg/Utseende: Bärnstensfärgad. Kolsyran är lägre än tyska veteöl. Köldgrumling OK. Exempel: Anchor Beer.

 SHBF:  –            SHBF:  –             D. Sweet stout Exempel: Carnegie Porter ,. 6 STOUT/PORTER OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) 1.045–56 1.012–20 4,0–5,5 15–25 150+ Slottskällans Svart. A. Classic irish dry stout Övriga Exempel: King & Barnes Old OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Bouquet/Arom: 1.038–1044 1.008–14 3,7–4,4 30–50 120+ Humlebeska ska balan- Porter, KOFF porter, A le Coqe Porter sera sötma utan att ge bidrag till smak el- (underjäst). Bouquet/Arom: Torr, lätt bränd/rostad. ler doft. Med inslag av choklad och kaff e. Ev. in- Färg/Utseende: Djupt mörkt rödsvart. 7 STARKA SPECIALÖL slag av humle på låg nivå. Kraftigt och hållbart skum. Färg/Utseende: Djupt mörkt rödsvart. Smak: Söt stout, även kallad grädd- A. OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Kraftigt skum är viktigt. stout eller milk stout, har en mindre ros- >1.075 1.018–32 7,4–12,0 50–100 25–60 Smak: Klassisk irländsk stout har initi- tad karaktär än klassisk irländsk stout. alt en rostad maltsmak, med en tydlig torr Mjölksocker kan användas vid butelje- Bouquet/Arom: Tydlig karaktär beska i avslutningen. Torrheten kommer ring för att ge en sötare smak. Maltsötma, av fruktestrar och tydligt alkoholig. från rostat korn. De rostade maltsorter- choklad och karamellsmak skall dominera. Humlearomen kan vara låg till mycket hög. na bidrar ofta med toner av choklad och Humlebeska ska balansera sötma utan att Karamell och vinös arom. Långlagrade har kaff e. En viss syrlighet kan anas, men är ge bidrag till smak eller doft. ofta aromer av torkad frukt. inte nödvändig. En låg karamellighet ba- Kropp: Kraftigare kropp än en dry stout. Färg/Utseende: Gulbrun, gyllen- lanserar och ger ett mjukt öl. Fruktestrar Exempel: Samuel Adams Cream Stout brun eller koppar till mörkbrun färg. överskuggas av malt, beska och brändhet. OG . FG . ,. Köldgrumling är tillåten vid låga tempera- Ingen diacetyl. turer. Liten skumkrona OK. Kropp: Lätt kropp. E. Oatmeal stout Smak: Hög restsötma. Tydlig karak- Exempel: OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Guinnes Draught OG . 1.040–52 1.008–18 4,0–5,5 20–40 80+ tär av fruktestrar, russin, torkade plom- , BU   °EBC, Murphy’s Stout , mon och aprikoser, och tydligt alkoholig. Beamish Stout OG . ,. Bouquet/Arom: Humle doft får före- Balanseras av en låg till bestämd beska. komma men inte dominera mot det rostade Humlesmaken kan vara låg till mycket B. Amerikansk stout och chokladiga. Få eller inga estrar. hög. Diacetylnivån skall vara mycket låg OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Färg/Utseende: 1.048–1060 1.012–18 4,4–5,3 30–40 120+ Färgen ska vara mörkt (om någon). Karamell och vinös smak är koppar till kolsvart. en del av karaktären. Bouquet/Arom: Smak: Kropp: Torr, lätt bränd/rostad. I oatmeal stout används havre. Kraftig kropp. Låg CO. Tämligen neutral. Amerikansk humle från Detta ger en mjuk och full smak utan att Exempel: Tomas Hardy’s Ale OG ., märkbar till tydlig. ha en sädeskaraktär. Rostad malt, kara- Anchor Old Foghorn OG . BU , Big Färg/Utseende: Djupt mörkt rödsvart. mell och choklad smak ska ge ett mjukt öl Foot OG . BU . Kraftigt skum är viktigt. som balanseras av en medium till hög beska. Smak: Initialt en malt och karamellsmak Humlesmak och doft får förekomma men B. Engelsk old/strong ale OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) med en tydlig torrostad beska i avslutningen. inte dominera mot övrig smak. Fruktestrar 1.060–1080 1.008–20 6,0–8,0 30–50 20–35 Torrheten kommer från rostat korn. En viss på låg till medium nivå. syrlighet kan anas, men är inte nödvändig. Kropp: Medium till stor kropp. Största skillnaden mellan old ale och - Fruktestrar överskuggas av malt, beska och Exempel: Young’s Oatmeal Stout , ley wine är beskan och förhållandet mellan brändhet. Ingen eller lite diacetyl. Den ame- Broughton Ales Scottish Oatmeal Stout stamvörtstyrka och beska. rikanska stouten har framträdande humleka- ,, Samuel Smith Oatmeal Stout Bouquet/Arom: Fruktestrar och kara- raktär av typiska amerikanska humlesorter. OG . , Jämtlands Oatmeal Porter. mellmalt bör bidra till doft. Humlearom Kropp: Medium kropp. bör hållas låg. Exempel: Jämtlands Porter, Sierra F. Porter Färg/Utseende: Bärnsten till koppar i OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Nevada Stout, North Coast Old  Stout 1.046–60 1.008–16 5,0–6,5 20–40 80+ färgen. Köldgrumling OK. OG . Smak: Maltigt söt men kan även vara Inom denna underkategori kan både ame- lättare som en strong ale. Fruktestrar bör C. Foreign stout rikansk-, brown- och robust porter före- bidra till smak. En tydlig malt och kara- OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) 1.052–62 1.010–20 5,5–6,5 30–60 120+ komma samt över och underjästa exemplar. mellsötma skall balanseras av en medium Brown porter är oftast ljusare och liknar humlebeska. Bouquet/Arom: Alkohol, bränd, vinös, mera rostad brown ale. Med denna defi ni- Kropp: Kroppen är medium till stor. syrliga toner, rostad malt, karamell och tion är det den svenska portern vi avser. Exempel: Marstons Old Roger OG frukt. Bouquet/Arom: Humledoft från för- .. Färg/Utseende: Djupt mörkt rödsvart. sumbar till medium. Malt, choklad och Kraftigt och hållbart skum. lätt fruktig och rostad. C. Dubbel Smak: Färg/Utseende: OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Foreign stout har initialt en malt Brun till mörkt brun, 1.056–70 1.010–16 5,9–7,4 18–25 20–55 och karamellsmak, med en tydlig torrrostad med dragning åt rött. beska i avslutningen. Viss syrlighet är tillå- Smak: Smaken är mjukt, maltigt, chok- Bouquet/Arom: En aning humlearom är tet. Låga halter av fruktestrar. Ingen diace- ladig med söt, dock ej kladdig, karamellig- tillåtet. Maltsötma, nötig, chokladig, ros- tyl. Vid längre lagring utvecklas ofta toner het. Rostad maltsmak skall fi nnas och kan tad maltarom med fenoliska inslag. av torkad frukt. variera mellan tydlig till märkbart mjölk- Färg/Utseende: Färg från mörk bärn- Kropp: En medium till stor kropp skall chokladmild. Fruktestrar bör fi nnas och sten till brun. Kraftigt och mousselikande märkas. vara i balans med den rostade karaktären skum är viktigt. Exempel: Guinness Extra Stout OG . samt humlebeskan. Humlesmak från för- Smak: Maltsötma, nötig, chokladig, ros- , BU   °EBC. sumbar till medium. tad malt. Låg beska och ingen humlesmak. Kropp: Kropp medium. Låg diacetylhalt, fruktiga estrar (speciellt banan) är tillämpliga vid låga nivåer.

 SHBF:  –            SHBF:  –             Kropp: Medium till stor kropp. Hög G. Dubbelbock en mintig ton, troligtvis härrörande från OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) CO . 1.074–80 1.020–28 6,5–7,8 17–27 30–120 humlen. Lite eller ingen diacetyl. Exempel: Kropp: Röd Chimay OG . , Medium kropp. Hög CO. La Trappe Dubbel, Westmalle Dubbel Bouquet/Arom: Ingen humledoft. Moussiga. OG . ,. Fruktestrar är vanligt förekommande men Exempel: Kwak , De Verboten Vrucht på låga till måttliga nivåer. Vinös med in- ,, Bush Blond ,, Moinette Blond D. Trippel slag av torkad frukt och choklad. Över ,, Grimbergen Blond , Leff e Blond OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) 1.060–90 1.006–1.012 6,9–9,9 20–35 7–20 °Plato. ,. Färg/Utseende: Mörkt bärnsten till Bouquet/Arom: Tripplar karakterise- mörkt brun i färgen. J. Mörk stark belgisk ale Smak: OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) ras ofta av en kryddig, fenolisk nejlikdoft Vinös med inslag av torkad frukt >1.064–96 1.012–24 6,6–10,8 20–50 30–60 med inslag av mandelmassa och aprikos. och choklad. Maltsötman med inslag av Kryddigt tung parfymig blommighet och choklad dominerar, men ölen får inte vara Bouquet/Arom: Vinöst fruktig, syrlig korianderlik doft. Bananestrar förekom- sliskigt. Hög alkoholhalt. Humlegivorna och maltig. Bryggs ofta med mörkt kandi- mer vanligtvis. ökar med vörtstyrkan. Låg humlebeska socker vilket bidrar till doft och smak. Färg/Utseende: Oftast ljus färg. Kraftigt och smak, ingen humledoft. Fruktestrar Färg/Utseende: Köldgrumlingen till- och mousselikande skum är viktigt. är vanligt förekommande men på låga till låten. Smak: Tydlig smak av alkohol. Kryddig, måttliga nivåer. Kärvhet från rostad malt Smak: Vinös sötma, mörkt kandisocker blommig fruktighet med aprikoser och skall inte märkas. Underjäst. bidrar ofta till smaken. Maltsötma och mandelmassa. Lätt maltig med medium Kropp: Stor kropp. belgisk jäst tillsammans med mjuk chok- beska. Låg nivå av humlearom. Exempel: Paulaner Salvator ,, Lunator lad från rostat korn och kandisocker ger ett Kropp: Kroppen ska vara medium+. Väl ,, Samuel Adams Dubbel Bock, öl som upplevs som mycket lena tack vare utjäst. Hög CO. Weltenburger Asam Bock ,. balansen mellan choklad, malt och humle. Exempel: Westmalle Trippel OG . Humlebeska är allt mellan låg till hög men  BU –  EBC, Vit Chimay, Bruggse H. Eisbock ökar med ökande maltsötma. Kraftigt ut- OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Trippel, Steinbrugge Trippel, La Trappe 1.064–90 1.020–35 7,5–13 25–50 36–100 jästa med tydlig alkoholkaraktär som ger Tripel. en värmande fruktighet mer än spritsmak. En extra stark bock (oftast dubbelbock) Mintiga toner, troligtvis härrörande från E. Helles bock/majbock vars karaktär koncentreras och mjuknar humlen, fi nns ofta. Lite eller ingen dia- OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) 1.066–68 1.012–20 6,3–7,5 20–35 10–20 genom att den fryses och isen avskiljs från cetyl. Kropp: ölen. Medium kropp och CO. Bouquet/Arom: Maltkaraktären ska Bouquet/Arom: Ingen humlearom. Moussiga. märkas i doften. Högkvalitets humle ger Dominerande maltkaraktär. Alkoholen Exempel: Blå Chimay OG. , en arom som kan variera mellan låg till skall vara tydlig men ej spritig. Låg till Golden Caroulus d’Or , Ciney, medium. obefi ntliga fruktestrar. Moinette Brune ,. Färg/Utseende: Gyllengul till ljust Färg/Utseende: Från gyllene bärnstens- bärnstensfärgad. Ingen köldgrumling. färgad, brun till nästan svart. OK med lite K. Scottish strong ale, 90/- Smak: OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Maltkaraktären ska märkas i sma- skum p.g.a. den höga alkoholhalten. 1.065–85 1.012–24 6,5–8,4 25–35 40–100 ken. Högkva litets humle ger en låg hum- Smak: Maltkaraktären kan vara kraftigt lebeska, medan humlesmak kan variera söt med hög alkoholhalt. Sötman balan- Skotish strong kokas ofta länge, upp till – mellan låg till medium. Beskan bör öka seras av låg humlebeska men ingen smak-  timmar över öppen eld. Därav rökkarak- med ökat OG. Helst inga fruktestrar, och humle. Fruktestrar förekommer men ej do- tären i många exempel. Jäses vid ca.  °C ingen eller mycket liten mängd diacetyl. minerande. Ingen smörkola/diacetyl. och lagras svalt. Ölen tappas om innan pri- Kropp: Underjäst. Stor, låg CO. märjäsningen avstannat för att avbryta jäs- Kropp: Medium till stor kropp. Exempel: Kulmbacher EKU   ningen och få en hög restsötma. Exempel: Ayinger Maibock, Einbecker stamvört  vol. Kulmbacher Eisbock Bouquet/Arom: Vinösa, maltiga och Ur–bock Hell.  stamvört , vol, Niagara Eisbock fruktiga. Obetydlig doft från humle. En li-  vol. ten rökig karaktär förekommer ofta. F. Traditionell bock Färg/Utseende: Färgen går från mörkt OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) I. Ljus stark belgisk ale 1.066–74 1.018–24 6,3–7,5 20–30 30–60 koppar till brun, Köldgrumling är OK. OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Smak: >1.064–96 1.012–24 6,6–10,8 20–50 7–30 Kraftigt maltiga. Obetydlig hum- De traditionella bockarna är underjästa lesmak och beska. Den rika dominerande och har en vörtstyrka över °Plato. Äldre exemplar blir ofta maderiserade och maltsötman balanseras av en ren alkoholka- Bouquet/Arom: Mycket liten humledoft. kan då upplevas som milt fruktigt chok- raktär. En karamellig karaktär hör ofta till. En mindre mängd fruktestrar kan anas. ladiga. Fruktestrar fi nns i måttliga mängder. En li- Maltig doft viktigt. Bouquet/Arom: Vinöst fruktig, lätt syr- ten rökig karaktär förekommer ofta. Låg di- Färg/Utseende: Bocköl kan variera i lig och maltig. Bryggs ofta med kandi- acetylhalt är OK. färg mellan mörkt koppar till mörkt brun. socker. Kropp: Stor kropp. Smak: Maltigt ren smak med tydliga alkoho- Färg/Utseende: Köldgrumling tillåten. Exempel: Broughton Ales Old Jock linslag. Måttlig beska som bör öka proportio- Smak: Ofta vinösa. Kandisocker bi- OG . FG . ,, Traquair House nellt med ökande OG. Liten humlesmak. En drar till smaken. Domineras av maltsöt- OG . FG . ,, Old Izaak. mindre mängd fruktestrar kan anas. ma och kryddiga jästtoner av belgisk jäst. Kropp: Medium till stor kropp. Humlebeska är allt mellan låg till hög. L. Imperial stout Exempel: OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Kraftigt utjästa med tydlig alkoholkaraktär 1.075–90 1.014–24 6,9–8,8 50–80 80+ som ibland kan upplevas som spritig. Ofta Bouquet/Arom: Rostade kaff elika toner.

 SHBF:  –            SHBF:  –             Humle aromen kan vara subtil till tydligt mängd (–) Vanlig pressjäst används Belgian Style Geuze Lambic OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) blommig. Vinösa fruktiga toner förekom- oftast. 1.044–56 1.000–10 4,1–6,0 11–23 15–33 mer ofta, vanligt med drag mot konservera- de körsbär. Ingen eller endast lite diacetyl. E. Övriga Dessa icke smaksatta, blandade och se- Färg/Utseende: Färgen ska vara mörkt Modifi erade öltyper som ej kan plcseras in un- kundärjästa lambic kan vara mycket torra koppar till kolsvart. Liten skumkrona OK. der någon av de övriga huvud- eller under- eller lätt söta. De karakteriseras av en in- Smak: En extremt rostad maltig smak och kategorierna. tensiv estrighet och en syrlig och sur smak. arom balanseras med en bestämd humling. Färgen är blek (pale) och bryggs på omäl- Rostade maltsorter bidrar med smaker så- F. Övriga klassiska öltyper tat vete, kornmalt och gammal unken hum- som kaff e, cappuccino, lakrits, krut, bitter Klassiska öltyper som ej fi nns upptagna un- le. Mycket låg beska. Tillåtet med disighet. choklad. Beskan kan vara från måttlig och der annan huvud- eller underkategori. Ganska torra med lätt kropp. balanserad till mycket hög i mörkare va- Exempelvis nedanstående. Andra typer Exempel: Lindemans Geuze , rianter. Den rostade maltens syrlighet och kan förekomma. Specifi cera på bryggprotokol- Cantillion Geueze, Trois Fountainen bitterhet bör vara måttligt och skall inte let vilken typ som avses samt gärna referens Geueze, Hansen Geuze. dominera. Fruktestrar hör även till smak- till litteraturen och/eller till ett kommersiellt bilden. I lagrade exemplar övergår fruktes- exempel. Belgian Style Fruit Lambic OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) trarna mer och mer i konserverade körsbär. 1.040–72 1.008–16 4,2–7,0 15–21 – Ingen eller endast lite diacetyl. Weizenbock Kropp: OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Stor. Låg CO OK. 1.066–80 1.016–28 6,9–9,4 10–15 14–120 Dessa öl kallas även Framboise, Kriek, Peche Exempel: (Courage Imperial Russian Stout), mm. och karakteriseras av smak och doft av Samuel Smith Imperial Stout, Nils Oscar Har en hög vörtstyrka och alkoholhalt frukt. Den kraftiga färgen visar valet av frukt. Imperial Stout , Guinness Foreign Extra i jämförelse med sydtysk ljus och mörk Syrligheten dominerar dock smaken. Dessa Stout (Strong Bottled) OG . , BU . weissen. smaksatta lambic kan vara antingen mycket Bouquet/Arom: Om den är mörk bör en torra eller lätt söta. 8 ÖVRIGA SPECIALÖL ton av rostad malt till viss del komma fram Exempel: Lindemans Kriek, Cantillion i doften. Fenoliskt kryddig med inslag av Kriek , Mort Subite Kriek, Lindemans A. Frukt/grönsaksöl estrar. Ingen diacetyl. Framboise, Rose de Gambrinus . OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Färg/Utseende: 1.030–110 1.006–30 2,5–11,9 5–70 14–200 Färgen är från gyllene till svart. Jästgrumling OK. Svagdricka Smak: OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Ett öl där man tillsatt frukt eller grönsaker Maltsötman balanseras av det feno- 1.020–30 1.010–16 max 2,3 ? 70+ i antingen primär eller sekundärjäsningen, liska, nejliklika och bananestriga smakerna. som ger en tydlig och balanserad, frukt el- Små humlegivor. Om den är mörk bör en ton Mörk sötaktig, ganska låg halt av kolsy- ler grönsakskaraktär. Dessa ska inte domi- av rostad malt komma fram i smaken. Ingen ra. Måttlig beska, ingen eller låg humle- neras av humle. Om frukten är kryddig till diacetyl. doft, smak. sin karaktär bör ölet placeras i kryddölska- Kropp: Medium till stor kropp. Hög kol- tegorin. syrehalt. Biere de Garde Exempel: OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Erdinger Pikantus Dunkel 1.060–80 1012–16 4,4–6,3 25–30 16–30 B. Kryddöl Weissenbock OG . FG . ,, OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Bouquet/Arom: 1.030–110 1.006–30 2,5–11,9 5–70 14–200 Graminger Weissenbock OG . Lätt till medium hum- FG . ,. learom. Ett öl där man använder kryddor och/eller Färg/Utseende: Djupt gyllengul till örter istället för humle, för att få en tydligt Oud bruin/Flanders Brown mörkt koppar/ljust brun i färgen. OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Smak: kryddig/örtig karaktär på ölet. Om humle 1.044–56 1.008–16 4,5–5,5 15–25 30–70 Medium till hög maltighet. används tillsammans med övriga kryddor Medium beska. Lätt till medium hum- ska inte humlet få dominera. Bouquet/Arom: lesmak. Kan ha lätt till medium fruk- Färg/Utseende: Djup koppar till brun tighet. Estrig. Lagerjäst kan användas. C. Rököl typ Bamberg i färgen. Jordiga, källarlika, mustiga aromer är OK. OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Smak: 1.048–52 1.012–16 4,5–6,0 20–30 20–80 Karakteriseras av en lätt ättik eller Traditionellt ett franskt öl som vinner på mjölksyresurhet och kryddighet. Fruktigt lagring. Rököl ska ha en tydligt rökig karaktär i men ingen humlesmak eller -doft. Medium Kropp: smak och doft. Maltsötman är ofta lätt beska. Mycket lite eller ingen diacetyl. Exempel: Jenlain, Septante , Castlein. rostad med stor kropp och medelbeska. Liten smak och doft av rostad malt tillåts. Högkvalitetshumle ger en liten men märk- Kropp: Lätt till medium kropp. Saison Exempel: OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) bar smak, liten eller ingen doft av hum- Liefmans Oudbruin, Rodenbach 1.050–96 1.012–24 5,0 – 9,0 20–50 7–40 le. Doften skall vara balanserad av malt, OG . ,. humle och rökiget. Ingen fruktestrighet, Saisons bryggdes från början i fyra olika diacetyl eller köldgrumling. Belgian Style Lambic styrkor, barn, familj, dubbel och kunglig Exempel: OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) Aecht Schankerla Rauchbier 1.040–56 1.000–10 5,1–6,0 11–23 15–33 (regal). Numer bryggs endast den starkare, ,. regal. Hög mäsktemperatur används för att Oblandad, spontanjäst lambic är mycket es- öka mängden icke förjäsbara sockerarter. D. Gotlandsdricka trig, syrlig och sur i smaken. Låg kolsyre- En del tillåter vörten att angripas av lactob- OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) 1.048–70 1.020–30 5,0–7,5 20–30 20–80 halt och disig. Bryggt på omältat vete och cillus före eller efter vörtkoket för att ge en kornmalt. Mycket låg beska. Köldgrumling syrlighet. Ursprungtrakten för saison, väs- Görs på malt som rökts på alved. Söt. Låg är acceptabel. Ölet är ganska torrt, med li- tra delen av Belgien, har hårt vatten. humlenivå, beska från ene. Tydlig rökig- ten kropp. Bouquet/Arom: Kryddigt aromatisk med het. Ofta är rörsocker tillsatt i relativt stor Exempel: Cantillion Lambic. tydliga toner av koriander som kommer

 SHBF:  –            SHBF:  –             från jästen skall fi nnas. Maltig. Vissa syr- ger en mjukt fruktig men torr avslutning. Berliner Weisse OG FG Alkohol (vol%) IBU Färg (EBC) liga inslag kan förekomma hos lagrade ex- Ingen diacetyl/smörkola bör förekomma. 1.028–32 1.004–06 2,8–3,4 3–6 5–10 Kropp: emplar. Medium kropp. Hög CO. Färg/Utseende: Djupt gyllene gulo- Moussig. Den lättaste/ljusaste av de tyska veteö- range med kraftigt skum. Exempel: Silly Saison , Saison Regal len. Den unika kombinationen av jäst och Smak: Koriandertoner från jästen bör ,, Saison Du Pont ,, La Chouff e mjölksyrebakterier ger ett öl som är syrligt, fi nnas. Lätt syrlig med balanserande söt- OG . ,. kraftigt utjäst och med en mycket liten ma som ger ett fräscht intryck. Äldre ex- kropp. Mycket hög kolsyrehalt. Små hum- emplar drar gärna åt oude bruin. Beskan legivor. Varken smak eller doft av humle är ofta tydlig och balanseras av maltig- skall märkas. Tydligt inslag av fruktestrar. het. Ofta maltigt vinösa. Väl utjästa vilket Ingen diacetyl.

Fackuttryck som används i defi nitionerna och i domarprotokollen

OG – eng. original gravity. Vörtens den- låg rörlighet i koket, långsam vörtkylning Spannmålsaktigt – smak av ren säd/ sitet innan jästen tillsätts. OG anges här eller i extrema fall bakteriell infektion. spannmål. Viss karaktär är OK i vissa öl- i gram/liter. Fenoliskt – arom och smak av en el fl era typer. FG – eng. fi nal gravity. Ölets densitet efter av följande i kombination: medicin, plast, Sur/syrlig – skarp, bitter arom, skarp fullbordad jäsning, lagring och eventuell sprakande elledning, gasbinda, rök, nej- smak. Grundsmak som upplevs på sidan frysning vilket speglar dess skenbara rest- lika. Orsakas ofta av vildjäst el bakterier. av tungan. Påminner om vinäger el citron. extrakt. FG anges här i gram/liter. Kan bero på maltet. Rester av rengörings- Associationer till mjölksyra el. ättiksyra IBU, International Bitter Units – ett sätt medel kan bidra. Svavel – ruttna ägg, tända tändstick- att mäta beskan i ölet. IBU tar inte hänsyn Fruktigt/estrigt – påminner om banan, or. Biprodukt från vissa jäststammar. till ölets sötma, alkoholstyrka eller fyllig- hallon, päron, äpple, jordgubbe eller an- Beroende av jäsningstemperatur. Minskar het vilket gör att två olika öl med samma dra estriga/fruktiga smaker. Accentueras med ålder. Mest uppenbart i fl askjäst öl. beska kan upplevas olika beskt. med högre jästemperaturer och vissa jäst- Söt – grundsmak, upplevs på spetsen av °EBC, European Convention stammar. tungan. – här en skala för att bestämma färgen på Jästig. Antingen jäst i lösning (som ej se- malt och öl. dimenterat) eller öl som mognat med bot- Källor Infusionsmäskning – är den enklaste for- tensats av jäst för länge utan omtappning. men av mäskning där malten mäskas in Klorofenolisk – uppkommer av en kemisk Domarkommittén i Svenska med varmt vatten och sedan får vila un- kombination av klor och mikroorganismer. Hembryggareföreningen har förutom ge- der – minuter vid en och samma tem- Undvik klorerat vatten. nom egna provningar tagit hjälp av ned- peratur. Kokta grönsaker/kålliknande – aromen anstående litteratur i utvecklingen av dessa Dekoktionsmäskning – en klassisk mäsk- och smaken beror ofta på att jäsningen öltypsdefi nitioner: ningsmetod där mäskens temperatur höjs kommit igång för sent och bakterier i vör- • Amerikanska hembryggarföreningens en eller fl era gånger genom att en del av ten tagit över. öltypsdefi nitioner (AHA guide to beer- mäsken tas ut, kokas under omrörning och Köldgrumling – slöjor av protein-, tannin- styles) – http://www.beertown.org/. återförs. Dekoktionsmäskning praktiseras sammansättningar vid låga temperaturer. • CAMRA:s öltypsdefi nition ang. mild, främst i Tyskland, Tjeckien och Sverige. Påverkar inte smaken. Minskning av pro- brown ale, ale, old ale, och barley wine. Köldgrumling – betyder att ölet blir teiner eller tanniner i bryggning eller jäs- • Classic Beer Style Series no –. grumligt av proteiner när det kyls ner. ning minskar eff ekten. • Stora boken om öl – Michael Jackson. Grumlingen försvinner när temperaturen Ljusskadat. Doft av skunk/katt pga expo- ISBN –––. i ölet höjs igen. nering av dagsljus. Vissa humlesorter kan • Stora ölboken – Michael Jackson. Acetaldehyd – arom av gröna äpplen (jäs- ge liknande karaktär. ISBN –––. biprodukt). Lösningsmedel – smak och arom som • Ölkunskap – Jan–Erik Svensson. Alkohol – allmän eff ekt av etanol och an- kommer från vissa alkoholer ofta bero- ISBN –––. dra högre alkoholer. Värmande smak. ende på höga jäsningstemperaturer. Som Arom av humleoljor. Aromatiskt. Ej beskt aceton el thinner. Ändringar från SHBF:s och kärvt. Metalliskt – orsakas av exponering mot öltypsdefi nition 2002 Astringent/Skalkärvhet – känsla av metall. Kan även beskrivas som tenn, mynt ihopdragning/rynkning av munnen, som el blod. Kolla utrustningen. • Ändrat > till <.. Klass , dark mild att bita i ett druvskal. Ofta association till Oxiderat – unken, instängd, gammal. och light mild surhet. Tanniner. Kommer oftast från kok Utvecklas i kontakt med syre allt eftersom • Klass , stout & porter, justerat OG, FG, av dravrester, för lång mäskning, lakning ölet åldras. Påskyndas av höga lagrings- text, EBC, arketyper osv. med för mycket vatten, för varmt el hårt temperaturer. Smaken kan bli vinös, som • Ändrat färgspann för Barley Wine och vatten. blöt wellpapp, ruttna grönsaker, sherrylik, Dubbel. Bittert, beskt - kommer från humle, brun- barnblöjor. Undvik syreexponering vid all • Ny defi nition för Eisbock. jäst eller skalrester. Smaken känns på pumpning, dekantering, tappning mm och • Justerat OG för ESB tungroten. fyll fl askorna väl. Undvik värme! • Justerat OG för Mörk belgisk strong ale Diacetyl/smörigt – smör/margarin eller Salt – grundsmaken salt påminner om • Flyttat Weissenbock till Övriga klassis- smörkola. Orsakas av för tidigt avbruten bordssalt och uppfattas på sidan av tungan. ka öltyper jäsning eller av bakterier. Kan bero på överdriven vattenbehandling DMS – söt, majsliknande arom/smak. med natriumklorid (koksalt), kalciumklorid Kommande ändringar till : Kan bero på malten eller för kort kok el för eller magnesiumsulfat (Epsomsalt) mm. • Ny defi nition för belgisk mörk ale

 SHBF:  –           