Intressanta Fynd Av Fjällfjärilar I Sverige 2001

Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 2001

NILS RYRHOLM & ANDERS OHLSSON

Ryrholm, N. & Ohlsson, A.: Intressanta lynd av ljällfjåirilar i Sverige 2001. [Interesting records of Lepidoptera in the taiga- and tundra regions of Sweden 2001,1 Entomolo- giskTidskrill 123 (1-2):13-18. Lund, Sweden 2002. ISSN 0013-886x.

This is the 8'h report on interesting finds and events from the Swedish mountain range and adjacent areas, which are generally not reported in the national lists for Micro- and Macro- lepidoptera. Since most noctuids mainly are tlying even years in Sweden, as most odd years not many Entomologists went north the summer 2001. Above that the season 2001 in the mountain areas of northern and central Sweden was mainly wet, windy and with less sunshine than normal, which (as usual) makes life hard both for insects and entomologists. These circumstances have rendered the number ofrecords somewhat meagre from the he- roic f-ew that went north. The only area in northern Sweden that had longer periods of warm summer weather was the coastal area of the Gulf of Bothnia and the lower p:Lrt of Torneå valley, which got spill over from the warm air masses over Finland and western Russia. In the classical Abisko area the number of flying Lepidoptera was low and only a few of the rarer and more local species like Hepialus fuscoargenteus, Clossiana polari.y, Oeneis bore and PolirL richnrdsoni were found and then in low numbers. Also in the southern mountains where three out of the four latest summers have been cool and wet, only a few finds of the local specialities like ,Syngrapha dinsema and Hrdentt caesia were made. Many other species of the regional läuna were not seen at all this season and many of the newcomers who got established during the warm years ofthe mid 1990ies appear now to have gone extinct. The recorded species richness in Härjedalen is now lower than it was after the climatic disaster in 1987! In the climatically more favoured lowland areas in NE Sweden a compa- rably higher number of interesting finds were made: fbr instance Elachista vonschantz,i, Scythris productella, Chionodes violacea, Acanthophila latipennella, Acompsia subpunc- teLla, Eana argentana, Olethreutes boisduvtiliana, Eucosma suomiana, Epermenia.falci- Jbrmis, Dinsemia retictLlaris, Acasis appensata and Athetis lepigone.

Nils Ryrholm, Flogstavägen I58, S-752 72 Uppsaln. Anders Ohlsson, Persikevägen I, 5-223 55 Lund.

Inledning Mntern rasade långsamt ut för våra fjällar under Därefter blev i stort sett hela sommaren i fjäll- våren 2001 och det var kallt i stora delar av Norr- världen och i mellersta Norrlands inland sval och land ända in i maj. I början av maj kom en värme- blöt. Ostadigt väder rned blåst och mycket neder- pust som gav ryssvärme med runt 20 grader ända börd och få solskensdagar förhärskade i juli och upp i Tornedalen. Efter några dagar kopplade augusti, i genomsnitt fick dessa trakter ca 30Vo dock kung Bore åter greppet och behöll det mer färre soltimmar och dubbelt så mycket nederbörd eller mindre starkt ända in i juni med hjälp av som normalt. Rutger Ohlsson rapporterade på kyla och snöbyar. Fram till midsommar förblev fj ärilshemsidan (http ://www.fcom. se/butter.htm) det relativt svalt i norr och en del snöfall förekom om en tur till Abiskotrakten 6-8 juli där vädret i fjällkedjan. Under midsommar blev dock vädret var bra 6 juli men drirefter ostadigt och mycket varmt och vackeft i största delen av Norrland. blåsigt. När vi (KJCS, KJKS, RYRS) besökte

13 Nils Ryrholm & Anders Ohlsson Ent. Tidskr. 123 (2002)

Karesuanclo-traklen 9- I I juli kunde vi bara kon- Norrlands inland och fjälltrakter, men sedan tog statera att det regnade kraftigt, var mestadels en varm fuktig väderregim över. Hösten blev kallt, mycket få fjärilar flög och att det var lika osedvanligt blöt och mild och solfattig. Både bra att åka ned i den varma Tornedalen igen. september och oktober var varmare och neder- Hans Lindmark var i Abisko 12-26 }uJi och un- bördsrikare än normalt i hela Norrland. Detta der hela den perioden var det ostadigt väder, kal- gynnade sannolikt aktiviteten hos nattflygande la dagar och nätter, lite sol och mycket vind. Ef- fjärilar i norr men inte dagaktiva insekter. Det tersom både Frejas pärlemorfjiiri), (Clossiana kan därför ha gynnat även fångsten för Markus freija), och lapsk nätfjäril (Euphydryas iduna) Franzln som ännu en gång har tagit friska initia- redan var överflugna måste några varma perio- tiv genom att placera några ljusfällor i nordli- der dock ha förekommit tidigare. I övrigt var det gaste Sverige, en i To Keinovuopio och en i Lu mycket ont om individer hos flertalet arter, ex- Sitasjaure. Fällorna har gett ett flertal intressanta empelvis såg han inte ett enda svartfläckat hed- fynd, exempelvis att migranter som gräsmottet fly (Anarta melanopa) och endast enstaka vit- (Euchromius ocelLea) och nattflymottet (Nom- vingade hedflyn (Sympistis heliophila) under ophila noctuella) i septembermigrationen från hela tiden han var i Abisko. Sydosteuropa nådde ända hit upp och härmed Norrlands kusttrakter och södra Tornedalen flera nya landskapsfynd (se Palmqvist 2002 och klarade sig bättre eftersom sommarvärmen stan- Svens son 2002). Exempelvis fån gades det tvzir- nade kvar där till mitten av juli. Detta var de linjerade backflyet (Agrochola circellaris) pä västligaste utposterna av det mycket varma vä- båda platserna vilket tyder på en fortsatt expan- der vilket "som vanligt" under de senaste som- sion norrut av denna art eftersom arten inte togs rarna parkerat över Finland och västra Ryssland. längst i norr i det saligen avsomnade SNÖ pro- Nrir Ingvar Svensson kom upp den 25 juni var iektet 1996 trots en stor fällinsats. Samma ut- vädret redan varmt och soligt och förblev så un- veckling har kunnat skönjas även i västra Hzirje- der hela tiden han stannade i trakten (till 9 iuli). I dalen där arten helt oförmodat dök upp 1988 inlandet var det rätt ont om flygande individer, (Palmqvist 1989) och sedan höll sig kvar åt- men raggflyet var allmän på alla lämpliga bioto- minstone fram till 1998. Även november och per. Likaså var den vitbandade blåbärsfältmäta- början av december, innan fimbulvintern slog ren (Rheumaptera subhastata) och den vitban- till, var mycket varmare än normalt. Neder- dade björkfältmätaren (R. hastata) mycket frek- bördsmängderna var extremt höga i södra fiäll- venta. Möjligen var den stora förekomsten av världen under hösten vilken möjligen kan ha en vitbandad blåbiirsfältmätare (R. subhastata) ett negativ inverkan på kommande år insektspop- resultat av samma stora inflygning av denna art ulationer i dessa trakter. som observerats längre söderut (se Palmqvist Detta var den tredje mer eller mindre dåliga 2002). Även vi (KJCS, RYRS) möttes av varmt säsongen i Härjedalen fr.o.m. 1998, vilket av- väder när vi anlände till Haparanda den 5 juli, speglas i en mycket kraftig nedgång av faunan. aurorafj ärilen (Anthocharis cardamine s) flög då Flertalet sedan länge etablerade arter är nu fortfarande allmänt liksom årets sista gulfläcki- mycket fåtaligare än normalt och vissa och an- ga glanssmygare (Carterocephalus palaemon). dra visade sig inte alls under 2001 (se kommen- Nio dagar senare flög älggräsfjärilar (Brenthis tarer nedan). Exempelvis sågs bara något fåtal ino) och skogsgräsfjärilar (Erebia ligea) rikligt av arktiskt jordfly (Xestia speciosa) och endast på samma platsl Vår upplevelse var att längs etr exemplar av nordiskt pilfly (Hillia lris) trots kusten och nedre delen av Tornedalen var fjärils- varma sensommarnätter. Efter de senaste dåliga flygningen relativt riklig, men ju längre in i lan- åren har diversiteten i fjärilsfaunan fallit till en det man begav sig desto magrare blev f.liirilsfö- lägre nivå än den som blev följden av katastrof rekomsten. Det varma vädret bestod fram till "sommaren" 1987. Flertalet av det dussintal den 1 7 juli då det stora regnet från sydväst tryck- "sydliga" arter som etablerats under de varma te undan varmluften mot öster igen. Aven slutet åren under 1990 talet tycks nu ha försvunnit av månaden blev det avsevärt varmare håir än i igen. De enda arter som ännu hänger kvar zir

14 Ent. Tidskr. 123 (2002) Fjällfjärilar i Sverige 2001 fläckat stamfly (Amphioea oculea) och potatis- Elachista vonschantfi , kustgräsminerarmal. stamfly (Hydraecia micacea). Det fläckade Nb, Seskarö Krunninsalmnekari, 1 ex slaghåvat stamflyet tycks vara av segare virke än allmänt i kvällssolen i strandvegetation 8.7 (KJCS, stamfly eftersom den har överlevt både i Härje- KJKS, RYRS). dalen och i An Ramsele (AEPS, ATTS) medan Scythris productella, havsstrandkorthuvud- den senare och många andra arter har slagits ut mal. Nb, Seskarö Krunninsalmnekari många ex de senaste åren. Den enda "sydlänning" som vi- sittande lågt i vegetationen på en mycket tor sade sig för första gången i Härjedalen var ett sandstrand 8.7 (KJCS, KJKS, RYRS). tåtelängsfly (Apamea furva), vilket visar att Chionodes violacea, sandstävmal. Nb. Båt- trenden från mitten av 1990 talet med många ny- skzirsnäs, Frevisören riklig flygning under efter- koloniserande arter varje år zir bruten. Dock kan natten mycket lågt över öppna sandplättar i tall- just detta lynd vara en reminiscens av en expan- hedskog 15.7 (KJCS, RYRS). sion som börjat under tidigare varma år, efter- Acanthophila latipennella, granblomknopp- som arten visade sig för första gången i Ramsele mal. Nb, Överlorneå, Hanhinvittikko I ex 1.7. 2000 och fyndet av 3 exemplar under 2001 tyder {ärilen flög i en skogskant, sannolikt är arten så att arten haft en population här denna säsong sällsynt påträffad på grund av att den flyger upp (AEPS, ATTS). Även årets vårfynd av trefläck- i grantopparna (SVNS). igt vågfly (Eupsilia transversa) i Ramsele denna Acompsia subpunctella, strandveronikemal. säsong (AEPS, ATTS) kan ha samma förklaring. Förekom enstaka på följande lokaler Nb, Hapar- I övrigt verkar nattflyn som övervintrar som anda, reningsverket 6-'7.1 samt 14.7, Seskarö, fullbildade ha mycket svårt att klara sig i fjäl1- Santasaari 8.7, Pajala, Kengis bruk 11-12.7 nära områden eftersom alla och trä- (Litophane (KJCS, KJKS, RYRS). sp.) och plattflyn (Conistra sp.) saknas hzir. Eana argentana, silvergråvecklare. Nb, Båt- Rapporter för 2002 mottas tacksamt senast skärsnäs, Frevisören ett 40 tal individer observe- Trettonhelgen, gärna med lite fylligare rappofier rade den mycket varma natten 15.7. Fjärilarna om intressanta observationer. flög aktivt under dygnets mörkaste timmar (KJCS, RYRS). Fyndet är mycket glädjande ef- Intressanta fynd och observationer tersom arten har försvunnit från alla tidigare H epialus fusconebulosus, ormbunksrotfjäril. kända lokaler i hela Sverige under de senaste 40 To, Kiruna 4 ex l4.l och i frodiga gläntor i fjäll- åren. Uppenbarligen är biotopen längs Bottenvi- björkskogen vid Jiebrenjohka 4 ex 21.7 .Enägg- ken sandstränder med grov sand och gles vege- läggande hona observerades i en kvart. Äggen tation. Eftersom denna biotop finns på fler stäl- lades i ett bestånd av strandveronTka (Veronica len längs Bottenviken, kan det förhoppningsvis longifulia). Honan landade på utskjutande delar finnas ytterligare inte utdöda populationer kvar av växten och intog lodrätt hängande läge med av argentana som vi ännu inte känner till. vibrerande vingar. De 5-10 äggen sprättes ut Olethreutes boisduvaliana, blybandbrok- mot växtens nedre del och mot marken, de första vecklare. Nb. Åtrask ett dussintal individer ob- i snabbare följd än de senare. Sedan lyfte honan serverade i hård vind den 5.7. Uppenbarligen och upprepade manövern på nya ställen. Varje klarar sig arten väl på denna lokal så länge bruk- procedur tog ca 20 sekunder. Förflyttningen va- ningsformen förblir densamma (KJCS, RYRS). rierade från ett par decimeter till fyra meter. Ing- Dessutom hittades två ex vid Kengis bruk den en gång uppvisades något beteende som antydde 12.7 , mycket glädjande eftersom detta är andra äggläggning under flykten. Klockan 22.45 av- kända lokalen i Sverige (KJCS, KJKS, RYRS). slutades äggläggningen och honan satte sig till Tyvair:r håller lokalen på att växa igen så om den ro för natten, lågt nere i vegetationen (LKHS). inte röjs inom kort kommer arten sannolikt att H epialus fus c oargenterzs, lapsk rotfjiiril. To, dö ut håir. Från Finland rapporteras att arten le- Njulla 6 ex i lätt regn och hård vind 31.7. Exem- ver på rödklöver (.Trfolium praten,\e') och denna plaren var något slitna, vilket antyder att arten kommer att vara överskuggad inom några år om flugit någon tid (WEDS). inget görs. Dessutom har det visat sig att Mats

l5 Nils Rt:rhctlm & Anders Ohl,sson Ent. Tidskr. 123 (2002)

Fig. l. Vy över ,södra stranden av ön Frevisören söder om Båtskärsntis. On omges av en g där vattnet snabbt blir varmt på sommaren. Htir upptticktes en poptilation av Eana argentana sommaren 200I . På lokalenflyger även Athetis lepigone. På de öppna sandfälten innanför strandenförekommer bl.a. Chionodes violacea. Foto: Nils RyrhoLm.

The southern shore of the island Frevistiren situated at the northernmost part of the BaLtic coast jLLS| south of Båtskärsnäs. On this sandy isLand ,several interesting species were Jound in 2001, among them Chionodes violacea, Eana argentana and Athetis lepigone.

Lindeborg fångade ett exemplar här 13.7 1998, klarar sig uppenbarligen väl på denna lokal så vilket visar att arten verkligen är bofast här. länge brukningsformen förblir densamma Epinotia cruciana, prydlig videvecklare. (KJCS, RYRS). Massförekomster sågs vid Ly, Hemavan 30.7 Adscita statices, metallvingesvärmare. Nb, och Jä, Håkafot, Frostviken 3.8 (OLBS). Åt.ark, arten flög rikligt på slåttermarkerna 5.1 . Epinotia me rcuriana, prydlig fjällsippeveck- En så tät förekomst har vi inte sett på svenskt lare. Massförekomster observerades på Hr, fastland på många år. Bredvid slåtterängarna låg Hamrafjället 7.8 och Mittåvallen 8.8 (OLBS). några fält där ensilage balats strax innan och där

Euc o s ma suomiana, finsk gullrisfrövecklare. kunde inte en enda fjäril hittas (KJCS, RYRS). Se Svensson:s rapport över småfjärilsfynd i det- Pyrgus andromedae, blomvisslare. To, Bor- ta nummer av ET. rasacohkka 880 m.ö.h. ca 4 ex 11.7 (ESF'S). Synanthedon scoliaeformis, dolkstekellik OchLodes venata, stor ängssmygare, verkar glasvinge. Hr, Messlingen ca l5 ex på feromon fortsätta att sprida sig, 2 ex hittades vid Nb, 28-29.1 (LJRS, LNHS). Aträsk den 5.7 (fr Ryrholm 1995). Detta Zir de Epermenia falciformis, rödgul strättemal. första inlandsfynden av arten i Norrbotten Nb, Haparanda, i den lummiga skogen nedanför (KJCS & RYRS). reningsverket där flög arten i enstaka exemplar Colias nastes, gröngul höfjäril. To, norr om 6-l .l och något mer frekvent den 14.7 vilket tor- Nissuntjånomassivet 650-1000 m 6-8.7 sågs ca de vara högflygningsperionden f'ör arten (KJCS, 50 ex (Rutger Ohlsson), 3 km NV Björkliden KJKS, RYRS). flera ex 9.7 (BAOS, BH, ESFS, HEYS, IFOS, Catoptrict Jurcatella, fjällgräsmott. To, Bor- PFES); N. Torne träsk, Riksuvdrazat I hane 12.1 rasacohkka 2 ex 11.7 (HEYS). (HEYS); Jiebrenconu 2 ex ll.l (LKHS). Diasemia reticularis, bokstavsmott. Nb, Colias hecla, högnordisk höfjäril. To, Bor:ra- Åtrask 8 ex fångade i hård vind den 5.7. Arten sacohkka 860 m.ö.h. mer än 10 ex varje dag t6 Ent. Tidskr. 123 (2002) FiälUiärilar i Sverige 2001

Fig. 2. Gröngul höfiäril (Colias nastes) på fitillvedel. Fig. 3. Högnortlisk.fältnttitare (Entephria polata). To To Snuvrejokkhranten juli 2001. Rtto: Nils Ryrholm. Snuvrejokkbranten juLi l98l. Foto: Nils Ryrholnt.

Pale Arctic clouded yellow (Colias nastes). The geometrid moth Entephria polata.

II-12.7 (BAÖS, BH, ESFS, HEYS, IFÖS, Po ly o mmat us amanda, silverfärgad blåvinge. PFES); Jiebrencorru ca 40 ex på blomrika f1äll- Se Palmqvists storfjärilsrapport i detta nummer. ytor 11-25.7 (LKHS). Xanthorhoe abrttsaria, lapsk fältmätare. To, BoLoria napaea, nordisk gulfläckig piirle- Abisko östra flera ex 10.7 (HEYS). morfjäril-. To, 3 km NV Björkliden..enstaka ex Entephria polara, högnordisk fältmätare. To, 9.7 (BAOS, BH, ESFS, HEYS, IFOS, PFES); 2 km E Abisko östra llera ex 9.7 iBAÖS, BH, Jiebrencorru ca 60 ex 11-25.1 (LKHS). ESFS, HEYS, fFÖS, PFES); Jiebrencorru srrax C Loss iana polaris, högnordisk pärlemorfjäril. ovanfi.ir trädgränsen ca 20 ex l1 -25.1 och Snuv- To, Borrasacohkka 6 honor ll.7 (BAÖS, BH, rejohka 2 ex 20.1 (LKHS); Njulla 3 ex 31.1 ESFS, HEYS, IFÖS, PFES). (wEDS). Clossiana thore, gräkantad pärlemorfjäril. Ent e p hria by s s at ct, sidenglänsande fältmäta- To, Torne träsk, I km NE Pålnostugan I hane re. To, Nissuntjårro 1 ex 10.7 (HEYS); Borasa- I 1.7 (BAÖS) och 8 ex 13.7 (BAÖS. BH. ESFS. cohkke ca l0 ex ll-12.1 (BAÖS. BH, ESF'S. HEYS,IFÖS, PFES); 2 km S Snurijåkkåtan 2 ex HEYS, IFÖS, PFES); Jiebrencohkka 4 ex 71.1, r2.7 (BAÖS, BH. HEYS. rF'ÖS. PFES.): Jie- Jiebrencorru 2 ex 24.1 och Lairecohkka I ex prenjåkkstugan 4 ex 17.7 (LKHS). 26.7 (LKHS). C lo s s iana imp rub a, dvärgpärlemorfj äril. To, Entephria nobiliaria, blågrå tältmätare. To, Njulla 1080 m.ö.h. minsl 5 ex 10.7 (BAÖS. BH. Snuvrejohka I ex l2.l (HEYS). ESFS, IFOS, PFES); Borrasacohkka flera ex Perizoma minorata, 1jällängsfältmätare. To, I2.7 (BAÖS, BH, ESF'S, HEYS, IFÖS, PFES); 3 km NV Björkliclen 3 ex 9.7 (BAÖS. BH. Lairecohkka 2 ex 26.1 (LKHS). ESFS, HEYS, IFOS, PFES); Paddus-Nissunjoh- Oeneis norna, gulbrun gräsf.1äril. To, ka flera ex observerade 10.7 och Torne träsk. Nissuntjårroområdet på ca 650 m, 5 ex 6.7 (Rur Riksuvärazat 2 ex 12.l (HEYS); B.jörkliden ca ger Ohlsson), Jiebrencorru I ex2l.l (LKHS). 30 ex observerade kl. 20-21 12.1 (LKHS). Inga Oeneis bore, grägul gräsfjäril. To, Nissuntjår- exemplar observerades i Härjedalen denna sä- roområdet ca 650 m, I ex 7.7 (Rutger Ohlsson), song (KJCS,RYRS). Plebejus idas, föranderlig blåvinge. To, Jie- Eupithe cia vttlerianata, vänderotmalmätare. brencoru ca 30 ex l1-25.1(LKHS). To, Jiebrencorru 2 ex 17.7 (LKHS). Agriades glundon, högnordisk blåvinge. To, Eupithe cia py gmaeata, dvärgmalmätare. Nb, 3 km NV Björkliden 1 ex9.'7 och Borrasacohk- Åtrask 1 ex håvat 5.7. (KJCS, RYRS). Seskarö ka I ex I 1.7 (BAOS, BH, ESFS, HEYS, IFOS, Krunninsalmnekari. I ex håvat i kvällssolen PFES); Jiebrencorru i rasbrant 2I .1 och 24.1 t strax innanför några mycket blomrika strand- vardera I ex (LKHS). ängar 8.7 (KJCS, KJKS, RYRS).

tl Nils Ryrholm & Anders Ohlsson Ent. Tidskr. 123 (2002)

Venusia cambrica, kambrisk mätare. To, Jie- Hadena caesia, blågrått nejlikfly. Hr, Funäs- prenjåkkstugan 4 ex 21.7 (LKHS). dalen, Funäsberget 960 m,2 ex 2.1-8.9 (KJCS, Pygmaena fusca, dvargmätare. Hr, Flatruet RYRS). mer än 200 ex 28.7 (LJRS, LNHS); Hamrafjället Hillia iris, nordiskt pilfly. Se Palmqvist:s rap- 1 ex 8.8 (OLBS). port över storfjärilsfynd i detta nummer av ET Acasis appensata, trolldruvelobmätare. Nb, Sympistis lapponica, lapskt.hedfly. To, Bor- Seskarö Krunninsalmnekari, I ex håvat i kvälls- rasacohkka 3 ex 1I.l (BAOS, BH, ESFS, solen strax innanför några mycket blomrika HEYS,IFÖS, PFES). strandängar 8.7 (KJCS, KJKS, RYRS). Sanno- Sympistis zetterstedti, Zetterstedts hedfly. To, likt förekommer arten längs hela bottenvikskus- 3 km NV Biörkliden mer än 15 ex9.1 och Borra- ten eftersom detta fynd ligger mellan de tidigare sacohkka flera ex I 1.7 (BAÖS. BH. ESFS. från Haparanda sandskär i öster och Mörön vid HEYS, IFÖS, PFES); Jiebrenconu 8 ex 17.7 Nederluleå i väster. Den förmodade värdväxten, och Jiebrencohkka 1 ex samma datum (LKHS). strandveronika (Veronica longifulia) zir allmän Polia richardsonl, Richardsons hedfly. To, på denna typ av marker längs hela kusten. Jiebrencohkka I ex I7.l (LKHS). Arten flyger Lycia pomonaria, tipplevintermätare. Ca 40 varje säsong om än betydligt fåtaligare udda år. Iarver 11.7 på björkar runt To, Kiruna centrum, Xestia rhaetica, rhätiskt fjäIlfly. As, Lomsjö Lombia och efter Nikkaluoktavägen. Av lar- 8 ex24.l (WEDS); Hr, väster om Västra Ruval- verna gick endast 1 1 till förpuppning, övriga var len 1 ex 6.8 (OLBS). Endast en fångad i ljusfäl- stekelparasiterade (LKHS); Tornehamn 3 halv- lor denna säsong, avsevärt färre än vad det bru- vuxna larver 30.7 (WEDS.). Nb. Överrorneå en kar vara udda år (KJCS, RYRS). halvuxen larv 13.'7 i strandkanten av Torne älv (KJCS, KJKS, RYRS). Rapportörer Syngrapha diasema, lapskt metallfly. Hr, AEPS = Peder Andr6n, ATTS = Ulla Britt An- Flatruet 2 fräscha ex på lampa 27.7 (LJRS, dr6n, BAÖS = Anders Brattström, BH = Björn LNHS); Bruksvallarna, Flon 1 ex håvat 6.8 Holm, ESFS = Stefan Eriksson, FAZS= Markus (OLBS). Inga fångade i ljusfällor denna säsong Franzen. HEYS = Benny Henriksson. lFÖS = (KJCS, RYRS). Fabian Idensjö, KJCS = Clas Källander, KJKS = Syngrapha microgamma. torvmossemetall- Karl Källander, LJRS = Jesper Lind, LKHS = fly. To, Övertorneå, Isokuusivaara I ex 30.6 Hans Lindmark, LNHS = Henrik Lind, OLBS = (svNS). Bo Olsson, PFES = Fredrik Persson, RYRS = Syngrapha parilis, högnordiskt metallfly. Nils Ryrholm, SVNS = Ingvar Svensson, Nb, Muoduslompolo I ex lockat på feromon WEDS = Bengt Wendel. 10.7. Trots många försök var detta det enda exemplar som visade sig under denna resa, vilket Litteratur visar att det var ont om fjärilar i inlandet detta år Palmqvist, G. 2002. Intressanta fynd av storfjärilar (KJCS, KJKS, RYRS). (Macrolepidoptera) i Sverige 2001. - Ent. Tidskr. Apamea maillardi, fjällängsfly. As, Lomsjö 5 123(1-2):53-63. Intressanta fynd av storfjärilar ex (WEDS); Hr, Flatruet 15 ex på lockbete och Palmqvist, G. 1989. (Macrolepidoptera) i Sverige 1988. Ent. Tidskr. I ex på lampa27.7 samt Funäsdalen, Vivallen 2 - 1 10(3): 96-102. ex på lockbete (LJRS, LNHS); Storkläppvallen Ryrholm, N. 1995. Intressanta fynd av storfjärilar (OLBS). I ex 8.8 (Macrolepidoptera) i Sverige 1994. - Ent. Tidskr. Athetis lepigone, gråbrunt känängsfly. Nb, I 16: 3 1-45. Båtskrirsnäs Frevisören 5.7 och Seskarö, Santa- Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 1999.Intressanta fynd av saari 8.7 flög arten mycket rikligt, men som så fjällfjärilar i Sverige 1998. - Ent. Tidskr. 120(1- ofta när det gäller denna aft var fjärilarna myck- 2):43-53. et slitna. Det är en mycket trevlig syn att i den Svensson, I. 2002 Anmåirkningsvärda lynd av småfjä- lågt stående kvällsolen se fjärilarna komma fly- rilar (Microlepidoptera) i Sverige 2001. - Ent. ga över stränderna (KJCS, KJKS, RYRS). Tidskr. 123(l-2): 1-1 1.