Privatägda Akademier Eller Ideella Folkrörelseföreningar Svensk Tennis Vid Ett Vägskäl?

Privatägda akademier eller ideella folkrörelseföreningar – svensk tennis vid ett vägskäl?

En studie av bredd- och elitverksamhetens organisering inom svensk tennis

Pontus Larsson

Självständigt arbete i idrottsvetenskap/Magisterkurs 15 högskolepoäng Datum: 2014-06-08

Handledare: Tobias Stark

Examinator: Stefan Lund

Abstract

My purpose of this study is to view how the private sector can affect the organization of Swedish tennis. The questions in my study are as follows:  What is the goals and future vision of the Swedish Tennis Association, popular movement and private academies?  What influence has the private academies for the development of Swedish tennis?  How should Swedish tennis be organized? My theory includes previous studies and theoretical background witch give more information in relation to my purpose of the study. The study was based on a qualitative method with semi-structured interviews. The respondents are 10 persons working in the tennis movement and in private academies. The results generally show that the private sector is an important part of the Swedish tennis. The private sector gives for example more economical opportunities and more options to play tennis in general. The conclusion is that the private academies together with the Swedish tennis movement need to work in the same direction and take benefits from one another. That if Swedish tennis have the vision to be a “sport for everyone” and at the same time produce players at the international top-level.

Förord

Jag vill tacka de personer som har gjort denna uppsats möjligt. Mina respondenter som på ett mycket tillmötesgående sätt har ställt upp i undersökningen. De personer som läst min uppsats och stöttat med feedback. Jag vill tacka min handledare Tobias Stark för värdefull vägledning.

Växjö den 8 juni 2014. Innehållsförteckning 1. Introduktion

Sviten i Wimbledon. Fem titlar i följd samt 41 obrutna segermatcher innan ärkerivalen John McEnroe blev för tuff i 1981 års final (Hellberg 2006, s 150).

Ovanstående citat är en av Björn Borgs otroliga sviter i världstennisen. Björn Borg betraktas med all rätt som den största svenska tennisspelaren genom tiderna. När Borgs fantastiska karriär (med bl a elva vunna Grand Slam-titlar) började lida mot sitt slut var det många som befarade att det var slutet på de svenska framgångarna (Hellberg 1985, s 33). Så blev emellertid inte fallet. I stället framstod Borgs karriär snart som själva inledningen på Sveriges verkliga storhetstid inom världstennisen, där spelare som Mats Wilander, Stefan Edberg, Anders Järryd och Jonas Björkman var med om att förvandla svensk tennis till en internationell stormakt. Sverige dominerade under flera år världstennisen och hade t ex under 1980-talet som bäst sex rankade spelare bland de 20 bästa i singel i världen. Sverige var också i 7 raka Davis Cup finaler 1983-1989. Internationellt började man prata om det svenska tennisundret (Wijk 2010 s 12). Idag är situationen en annan. Allt sedan Thomas Johanssons triumf i Australien Open år 2002, som innebar den senaste svenska Grand Slam-segern så har framgångarna blivit färre och i skrivande stund (2014) är Sverige långt ifrån någon världsledande nation inom tennis. Sverige har exempelvis inte en enda herrspelare rankad bland de 100 främsta i världen i singel. Vi har istället hamnat långt bakom framgångsrika nationer som Spanien, Ryssland, Schweiz, Serbien och Kroatien (Wijk 2010 s 33). I takt med de uteblivna framgångarna inom elittennisen har de negativa rösterna om svensk tennis gjort sig allt mer hörda. I media framställs svensk tennis idag ofta med negativa ordalag (Berglund 2013). Före detta storspelarna Stefan Edberg och Magnus Norman uttrycker båda sin besvikelse över svensk tennis nuvarande status. Detta inför Grand Slam turneringen Franska Öppna mästerskapen i Paris, där år 2014 ingen svensk herrspelare deltar (Palmgren 2014). Norman beskriver avsaknaden av svenskar enligt följande:

Det känns konstigt, det är nästan så man inte tror att det är sant (Palmgren 2014).

5 Norman menar att svensk tennis har nått botten och han får också medhåll av Edberg. Båda dessa före detta storspelare är idag i allra högsta grad engagerade i svensk tennis, men inte inom Svensk Tennisförbundet eller övriga tennisrörelsen utan i privata akademier. Magnus Norman är en av grundarna till ”Good to Great Tennis Academy” hemmahörande i Stockholm och Stefan Edberg är en av grundarna till ”Ready Play Tennis Academy” från Växjö (Palmgren 2014). I en krönika från idrottensaffärer ger Magnus Berglund (2013) sin syn på de privata akademiernas inträde i svensk tennis:

De privata tennisakademierna, med Good to Great i spetsen, har på kort tid lyckats skramla ihop samarbetspartners som förbundet inte haft på flera år. Eller ens skulle kunna få på flera år (Berglund 2013).

Berglund (2013) anser att de privata akademierna bättre än tennisrörelsen tar tillvara möjligheterna att marknadsföra svensk tennis (Berglund 2013).

6 2. Bakgrund I detta kapitel vill jag med hjälp av tidigare forskning ge en bakgrund till varför mitt forskningssyfte och frågeställning är relevant att studera. Först kommer en analys av svenska elitidrottssystemet. Jag presenterar därefter en studie om svensk tennis uppgång och tillbakagång. Sist kommer en studie innefattande privata verksamheter inom idrotten.

2.1 Den svenska elitidrottsmodellen De senaste åren har forskningsgrupper gjort jämförbara studier om förutsättningar för elitidrott i olika länder. ”För framtids segrar” är en analys gjord av forskare i Sverige och beskriver det svenska elitidrottssystemet. Analysen redogör för hur existensvillkoren är för elitidrott i den svenska idrottsmodellen och det i jämförelse med den globala elitidrottsliga kapprustningen (Norberg m.fl 2012, s 7). Norberg (2012) är en av forskarna och han beskriver att den svenska idrottsmodellen och dess ideologi är starkt förknippad med breddidrott. Elitidrotten har fått en mer undanskymd position i idrottsrörelsens fokus på idealitet, deltagarantal och aktivitetsnivåer. Även när elitidrott är på Riksidrottsförbundets (RF:s) agenda så kopplas gärna breddidrottens värden till diskussionen. Framgångar för elitidrotten kommer inte utan en gedigen breddidrott menar RF. Samtidigt lyfter också RF fram att framgångar på elitidrottsnivå kan ge positiva effekter på breddidrotten då idrottsstjärnor kan stimulera nästa generation att börja idrotta. Bredd och elitidrott ska därför bedrivas i en nära samverkan anser RF (Norberg 2012, s 25). Följande citat från RF:s stadgar belyser detta resonemang:

Vi är en samlad idrottsrörelse som verkar för samma vision och värdegrund, den genomsyrar alla förbund och föreningar, såväl bredd som elit. Vi värnar om den svenska idrottsrörelsens tradition där elit- och breddverksamhet sker i nära samverkan, som ger inspiration, utveckling och livskraft (Norberg 2012, s 25).

Norberg (2012) redogör för RF:s syn på hur svenska idrottsutövare ska ges möjlighet till en maximal utveckling av prestationsnivån med ett sikte att konkurrera på internationell elitidrottsnivå, men bara under förutsättning att satsningen sker med idrottens etiska värderingar som grund. ”Talangers” elitidrott får t ex inte ske på bekostnad av deras utbildning (Norberg 2012, s 28-30).

7 Norberg (2012) förklarar också i studien hur RF har lämnat över en stor del av ansvaret på specialidrottsförbunden (SF) vad det gäller elitidrotten. RF ger bidrag till respektive SF men det är sedan upp till förbunden själva att organisera och utveckla idrotten nationellt, så det ges bra möjligheter för utövare att prestera även på internationell nivå. Hit hör att besluta om regelverk, förenings medlemskap och nationella seriesystem. Landslagsaktiviteter på nationell och internationell nivå är också en uppgift för varje SF att samordna (Norberg 2012, s 30). Enligt Norberg (2012) läggs mycket ansvar i sin tur av specialidrottsförbunden på de ideella föreningarna. Det är inom föreningen som varje idrottsutövares vardagliga träning bedrivs på såväl bredd som elitnivå. Det blir alltså den enskilda föreningens och ledarens ansvar att erbjuda en bra vardaglig elitidrottsträning. Detta blir inte alltid en lätt uppgift då många inom föreningens personal ofta jobbar helt ideellt och saknar kunskap för att skapa en bra träningsmiljö för elitidrottare. Dessutom finns det många gånger ingen riktig samsyn för vad elitidrott är och hur den sortens verksamhet ska utövas. Vad som betecknas som elitidrott för en förening kanske inte alls gör det för en annan förening (Norberg 2012, s 30).

2.1.1 Elitidrottsmodellen föråldrad? Fahlén och Sjöblom (2012) är två andra forskare som verkat i analysen ”För framtids segrar”. De redogör för att det på senare år riktats mer negativ kritik mot den svenska elitidrottsmodellen. De har i en studie intervjuat ett antal sportchefer, förbundskaptener och landslagsaktuella utövare från några idrottsgrenar. Vissa intervjupersoner anser att hela idrottsrörelsens organisering är föråldrad och inte har följt med i det övriga samhällets utveckling och internationalisering. Andra menar att satsningen på elitidrott fått ett allt för begränsat utrymme, då idrottsrörelsen prioriterat satsningar på breddidrotten (Fahlén & Sjöblom 2012, s 82, 88-90).

Längdskidåkarstjärnan Daniel Rickardsson ger sin syn på denna problematik:

Det är beklagligt både för individen och för systemet att det är så många som aldrig ges möjlighet att satsa; att det är så många utövare som vi aldrig får veta hur bra de hade kunnat bli (Fahlén & Sjöblom 2012, s 92).

Allt sämre svenska resultat på elitnivå inom traditionellt framgångsrika idrotter som t ex tennis, har fått missnöjet att öka mot föreningarna i idrottsrörelsen. Mer professionalitet i idrottsrörelsens organisering, med mer inflytande och resurser från näringslivet är något som

8 efterfrågas av intervjupersonerna i Fahlén och Sjöbloms (2012) studie (Fahlén & Sjöblom 2012, s 90, 95).

2.2Idrottens framgångsspiral Johnny Wijk (2010) är en forskare som gjort en större undersökning om förklaringsorsaker och orsakssamband till bl a svensk tennis framgångar internationellt under 1900-talet och även in på 2000-talet (Wijk 2010, s 2).

2.2.1 Orsaker till tennisens uppgång och framgång i Sverige Wijk (2010) nämner olika orsaker som är viktiga för de svenska framgångarna i tennis. En av dessa är den tillgänglighet och sociala breddning av idrotten som den svenska idrottsmodellen skapade. Folkrörelsemodellen som organiserat den svenska idrotten har gjort det möjligt för många barn och ungdomar att börja idrotta. Kommunala och statliga bidrag till idrottsrörelsen har gjort det möjligt för idrottsföreningarna att ha låga avgifter och därmed också öka rekryteringen av ungdomar. Under 1970-talet prövade i stort sett alla barn och ungdomar på att spela tennis. Tennisens tidigare överklass stämpel suddades ut och sporten blev tillgänglig för ”alla”. Ur ett internationellt perspektiv var detta ganska unikt då tennisen var en sport som generellt sett var ganska dyr och mer tillgänglig för de övre samhällsskikten (Wijk 2010, s 21- 22). En annan viktig faktor till tennisens framgångar anser Wijk (2010) vara den stora exponeringen i media som sporten kom att få med början på allvar under 1960-talet. Det blev en spiral av framgångar för sporten. I takt med att framgångarna på banan blev större internationellt ökade också medias intresse, vilket i sin tur också ökade medborgarnas intresse för tennis i allmänhet. Intresseökningen för tennis kan också beskrivas i siffror då antalet tennisklubbar i landet mer än fördubblades under 1960-talet från ca 400 till över 900. Rekordnoteringen är från år 1985 på 939 tennisklubbar (Wijk 2010, s 16-18).

2.2.2 Tennisens nedgång och uteblivna framgångar På 2000-talet blev framgångarna färre för svensk tennis och idag är Sverige en liten tennisnation sett till internationella framgångar. Orsakerna till tennisens tillbakagång i Sverige resultatmässigt kan vara flera menar Wijk (2010). En av faktorerna kan vara att den svenska idrottsmodellen, som var en orsak till framgångsvågen, idag har blivit förlegat och inte följt med i samhällsutvecklingen (Wijk 2010, s 34-36).

9 I andra delar av världen görs en tidigare i elitsatsning i yngre åldrar. Det är vanligt med elitakademier eller sportskolor där de mest framstående idrottsungdomarna samlas. Kina är ett exempel där landet år 2004 hade 3000 nationella centrala idrottsskolor för 400 000 barn. Här sker en skarp utslagning där endast ett fåtal av dessa barn och ungdomar blir framgångsrika som seniorer. Dessa framgångar har också ett högt pris då minst 95 % av ungdomarna lämnar skolorna utan gedigen utbildning eller idrottsframgångar. I USA styr den privatiserade skolmarknaden ungdomsidrotten. Elitidrottssatsningar är en del av en kommersiell marknadsföring för high schools och junior colleges i USA. I Sverige har rösterna ökat efter någon form av elitcentrum och/eller nationella idrottsskolor redan i 12-13 års ålder för att hänga med i den internationella elitidrottsutvecklingen. I avsaknaden av detta i den svenska idrottsrörelsen har det också på senare år blivit allt populärare med privata satsningar (Wijk 2010, s 34-36).

2.3Privata aktörer i idrotten Karin Redelius som är forskare, skriver i en antologi om idrottens utformning och tillgänglighet i Sverige. Hon beskriver där att privata aktörer har börjat erbjuda idrottsaktiviteter för utövarna, detta vid sidan av idrottsrörelsen. Aktörerna blir allt fler och finns idag inom flera idrotter som t ex dans, gymnastik, fotboll och tennis (Redelius, 2012 s 25). Redelius (2012) redogör för några av de privata aktörernas verksamheter. Inom fotbollen är Svenska Fotbollsakademin ett företag som inriktar sig på specialträning med ett fokus på den individuella utvecklingen. Skott-träning, bollbehandling och målvaktsträning är några exempel på specialträning som erbjuds. Erbjudande ges till olika kostnadsnivåer, men som exempel så kostar en timmas individuell träning över 1000 kr. (Redelius, 2012 s 24-27, Svenska Fotbollsakademin). I ”Good to Great Tennis Academy” från Stockholm är forna världsstjärnor som Magnus Norman, Niklas Kulti och Mikael Tillström ledfigurer. Barn och ungdomar erbjuds träningsmöjligheter i sitt satsande mot elittennisen. Den individuella träningen står precis som i Svenska Fotbollsakademin i fokus. Akademin vänder sig till ungdomar som målinriktat vill satsa på sin tennis. Detta sker till okända avgifter men ska man vara med i satsningen fullt ut med träning hos akademin flera gånger i veckan handlar det troligtvis om betydande summor tror Redelius (Redelius 2012 s 25, Good To Great Tenns Academy 2014). Man får en fingervisning om detta när en av sponsorerna till akademin konstaterar att ”föräldrarnas plånböcker sällan motsvarar spelarens talang” (Redelius, 2012, s 25).

10 Akademin har också fått rubriker i media när man knutit till sig sponsorer. ”Tennis får miljoner” och ”Ny sponsor stöttar svensk tennis” är exempel på rubriker som figurerat i media. Värt att notera är att svensk tennis som ofta är förknippat med Svenska Tennisförbundet inte var inblandat och heller inte fick ta del av några pengar (Redelius, 2012 s 25-26). Redelius (2012) tycker det är intressant att blicka mot framtiden i vad de privata aktörerna får för betydelse på idrotten i Sverige? Hon tror att de kan bli ett komplement till de ideella föreningarna där utövare får fler valmöjligheter i sitt idrottande. Men de kan också göra att barn och ungdomar får svårt att kunna vara med i samma utsträckning p g a ekonomiska förutsättningar. Om allt fler privata akademier liknande Svenska Fotbollsakademin och ”Good to Great Tennis Academy” bildas, då finns det en risk att svensk idrott missar ”talanger”, p g a att en del familjer saknar ekonomiska förutsättningar (Redelius 2012 s 26-27). En annan intressant aspekt menar Redelius (2012) är hur de traditionella föreningarna utvecklas i framtiden om spelare börjar försvinna till akademierna. För att vara med och konkurrera med de privata aktörerna så finns det redan idag flera exempel där klubbar försöker matcha vad de privata aktörerna erbjuder. Detta kan innebära någonting positivt då de ideella föreningarna utvecklar sina verksamheter men det kan också bli negativt om detta leder till högre avgifter som i sin tur kan göra att barn/ungdomar inte kan vara med i lika utsträckning p g a ekonomiska förhållanden (Redelius 2012, s 26-27). Redelius (2012) sammanfattar sitt resonemang med att konstatera att det inte är tillräckligt att barn har ett idrottsintresse och en vilja att delta. Hon menar att det också är en förutsättning att föräldrar kan betala vad barns idrottande kostar, åtminstone om alla idrotter ska kunna komma ifråga som möjliga val (Redelius 2012 s 24).

11 3. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att granska organiseringen av svensk tennis. Mer konkret handlar det om att undersöka betydelsen av de senaste årens intåg av privata tennisakademier för sportens utveckling med avseende på såväl bredd- som elitverksamheten.

Undersökningen är uppbyggd kring följande frågeställningar:

1. Vad är Svenska Tennisförbundets, de folkrörelsebaserade föreningarnas och de privata akademiernas mål och framtidsvision med sina verksamheter? 2. Vilken betydelse har intåget av privata akademier för utvecklingen av svensk tennis? 3. Hur bör svensk tennis vara organiserad?

12 4. Den svenska idrottsmodellen och teoretiska begrepp Här presenteras det teoretiska materialet. Framställningen är upplagd så att jag först beskriver den svenska idrottsmodellens utveckling, uppbyggnad och normer, med ett fokus på idrottsgrenen tennis. Därefter förklarar jag hur idrotten på senare år påverkats av samhällets utveckling med dess internationalisering och privatisering. Avslutningsvis redogör jag för vad några författare/forskare tycker är viktigt, i processen för att skapa en framgångsrik organisation i och utanför idrottens värld.

4.1Idrottens utveckling i det svenska samhället Den svenska idrottsmodellen och dess organiserade verksamhet som präglat svensk idrott sedan början på 1900-talet har en stark tradition i Sverige. Den organiserade idrotten i Sverige kallas ofta med ett samlat namn idrottsrörelsen p g a att idrotten fick formen som en folkrörelse. Idrottens utformning som folkrörelse påverkades enligt Norberg (2004) av att de frivilliga organisationernas framväxt var stor i början på 1900-talet och folkrörelserna blev en central kraft i det svenska samhällets demokratiseringsprocess. Tre klassiska svenska folkrörelser som var starka under perioden kring idrottsrörelsens bildande var väckelse, nykterhets och arbetarrörelsen (Norberg 2004, s 13). Den svenska idrottens organisering tog fart när Sveriges gymnastik och idrottsföreningarnas riksförbund (ändrade namn till Riksidrottsförbundet, RF, -år 1947) bildades år 1903. Redan följande år började RF också utformningen av specialidrottsförbunden (SF) och nuvarande specialdistriktsförbunden (SDF). Det följande årtiondet visade RF och dess underorganisationer en snabb tillväxt. Antalet medlemmar ökade och allt fler föreningar valde att ansluta till RF. Föreningar som ville delta i organiserad tävlingsverksamhet hade i stort sett inget annat alternativ än att ansluta sig till RF. Näst intill all organiserad idrott på såväl bredd som elitnivå kom att bedrivas i RF:s regi och så görs det än idag. Det är också RF:s starka hegemoni som gör den svenska idrotten så unik ur ett internationellt perspektiv (Norberg 2002, s 29-30).

En viktig del i folkrörelsemodellen är strävan efter ett omfattande deltagande. RF påvisar också att allas rätt att vara med är den viktigaste punkten på idrottsrörelsens agenda. (Riksidrottsförbundet 1995, s 12). Följande citat från idéprogrammet Idrotten Vill belyser detta:

13 Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet (Riksidrottsförbundet 1995, s 12).

Den goda breddverksamheten är också symboliskt för det svenska idrottslivet vilket visar sig i olika undersökningar. En undersökning så sent som från år 2010 visar t ex att hälften av alla 13-20 åriga svenska medborgare deltog i någon form av den organiserade idrotten. Till detta kan också lyftas fram att det finns ca 3 miljoner medlemmar i densamma. (Riksidrottsförbundet 2010, s 8). Riksidrottsförbundet vill att elitidrotten och breddidrotten ska ske i en nära samverkan. Enligt Julin (2002) har vi sannolikt idrottsrörelsens goda breddverksamhet inom barn och ungdomsidrotten att tacka för Sveriges fina idrottsframgångar under 1900-talet. Trots att Sverige är en liten nation så har vi haft stora internationella framgångar inom elitidrotten. Det svenska tennisundret som jag beskrivit i inledningen är ett bra exempel på detta. Därtill är idrottsstjärnor som Gunde Svan, Ingmar Stenmark och J-O Waldner alla fostrade i den svenska idrottsrörelsen (Julin 2002, s 350-351). Riksidrottsförbundet anser också att en viktig del av idrotten är att den ska ge ett mervärde. Alltså att idrotten kan föra med sig ett värde för utövaren vid sidan av själva aktiviteten i sig, vilket i sin tur också kan leda till samhällsnytta. (Riksidrottsförbundet 1995, s 12). Ett viktigt mål för RF är att idrotten ska bidra till en bra uppfostran för barn och ungdomar med en positiv utveckling (fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt). Deltagare inom idrotten ska få ta del av idrottens värdegrund med de 4 hörnstenarna glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, rent spel samt allas rätt att vara med. (Riksidrottsförbundet 1995, s 12). Fahlén (2006) förklarar att idrottsrörelsens erkänt positiva inverkan på samhället har gjort att staten under årens lopp gett omfattande bidrag till idrotten. Sedan år 1912 har nämligen idrottslivet i Sverige fått statliga bidrag varje år. De ekonomiska bidragen från staten till idrotten var redan år 2000 hela 612 miljoner kronor. Till detta tillkommer också de kommunala bidragen och dessutom får ideella föreningar vissa skattelättnader. Bidragen är av betydande vikt för de ideella föreningarna (Fahlen 2006, s 3).

14 4.2Den Svenska idrottsrörelsens uppbyggnad och normer Riksidrottsförbundet som bildades år 1903 är idrottsrörelsens samlande organisation. RF styrs av sina medlemmar och leder idrottsrörelsens gemensamma intressen såväl nationellt som internationellt. På RF-stämman som brukar kallas idrottens riksdag finns medlemmar ur de olika specialförbunden representerade. Här beslutas om sådant som övergripande rör svensk idrott. RF har också en viktig uppgift i att fördela statliga bidrag till förbund och föreningar, detta efter regeringens direktiv (Pallin 2004, s 10-11).

4.2.1 Specialidrottsförbund Under RF finns idag ca 70 stycken specialidrottsförbund (SF) där de flesta representerar sin egen idrott. t ex tennis, fotboll, ishockey, golf o s v. Ett av dessa specialförbund är Svenska Tennisförbundet (Pallin 2004, s 8-9).

4.2.2 Svenska Tennisförbundet Svenska Tennisförbundet (SvTF) bildades år 1906 och har till uppgift att utveckla och samordna svensk tennis nationellt och internationellt. SvTF bestämmer över vilka stadgar och regler som ska gälla för att t ex bedriva tävlingsidrott i svensk tennis. Stadgar och regler hos SvTF måste dock överensstämma med principerna för RF:s stadgar för att bli giltiga. SvTF:s vision, mål och strategi finns beskrivet i en verksamhetsplan framställd år 2010 som gäller perioden 2010-2014. SvTF har där följande vision: ”att vara en ledande tennisnation i världen” (Svenska Tennisförbundet 2010). Förbundet har också ett antal mål på vägen för att kunna uppfylla sin vision. Här kommer några av dem:

 Att vara en av landets största och mest aktiva idrotter

 Att erbjuda ett kompetensbaserat utbildningsprogram för ledare/tränare som klarar internationella kvalitetskrav och har en koppling till högskolor.

 Att få klubb, region och förbund att jobba effektivt tillsammans.

15  Den sportsliga ambitionsnivån på lång sikt är att ha 3 spelare topp 100 i världen på herrsidan samt 3 spelare topp 100 i världen på damsidan. Dessutom är målet att ha spelare rankade topp 10 i världen på juniorsidan.

 Att vara etablerade i World Group i såväl Fed Cup som Davis Cup samt ha kvalificerade deltagare i samtliga OS-discipliner.

 Att öka antalet aktiva tävlingsspelare samt utöka det internationella tävlingsprogrammet så det matchar den sportsliga ambitionsnivån (Svenska Tennisförbundet 2010).

4.2.3 Specialdistriktsförbund I idrottsgrenen tennis finns under Svenska Tennisförbundet 7 stycken specialdistriktsförbund (SDF) som kallas regioner. Regionerna är indelade efter geografiskt läge och de är: Tennis Göteborg, Tennis Väst, Tennis Öst, Tennis Mitt, Tennis Syd, Tennis Norr samt Tennis Stockholm (Svenska Tennisförbundet 2010).

4.2.4 Ideella föreningar: Pallin (2004) redogör för ideella föreningar. Han beskriver att det inte finns några konkreta lagar för ideella föreningar men det finns vissa kriterier som ska uppfyllas. Föreningen ska bildas av minst tre personer (rekommenderat) och en styrelse ska utses. Föreningen ska också ha ett godtagbart namn. Gällande idrottsföreningar så måste RF godkänna föreningsnamnet (Pallin 2004, s 3-4). Pallin (2004) förklarar att det finns olika typer av ideella föreningar. En rent ideell förening är en förening som driver sina ändamål utan ekonomisk verksamhet. Inom denna kategori placeras ofta idrottsföreningar. Vid sidan av de rent ideella föreningarna så finns det två ytterligare varianter. Det finns ideella föreningar som driver sin verksamhet med ekonomiska intressen för medlemmarna men gör detta utan att själva ha en ekonomisk verksamhet t ex fackföreningar. Den sista typen av ideella föreningar är de som driver en ekonomisk verksamhet, men inte gör det i syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Här återfinns nästan uteslutande alla tennisföreningar och för den delen många andra idrottsföreningar också. Föreningen försöker på olika sätt att få in pengar t ex genom att hyra ut anläggningen, driva ett café eller anordna tävlingar. Ekonomiska vinster kan ges till att

16 främja verksamheten på olika sätt t ex lön till anställda i föreningen eller träningsläger för barn och ungdomar (Pallin 2004, s 3-4). Men Pallin (2004) påvisar att om föreningen har en ekonomisk verksamhet med syfte att främja sina medlemmars ekonomiska intressen blir föreningen en ekonomisk förening.

4.2.5 Svenska Tennisklubbar Under varje tennisregion så finns alla ideella föreningar/klubbar. Ca 500 tennisföreningar med knappt 100 000 medlemmar finns indelade i de olika regionerna. (Svenska Tennisförbundet 2010). En tennisklubb måste förutom att uppfylla de av Pallin (2004) ovan beskrivna kriterierna för en ideell förening också följa RF:s stadgar, SvTF:s stadgar samt föreningens tillhörande regions stadgar. Detta för att bli godkänd och medlem av den svenska idrottsrörelsen. (Pallin 2004, s 3-4) Tre av Sveriges mest kända föreningar är Stockholms Allmänna Lawn Tennisklubb (SALK) från Stockholm, Växjö Tennissällskap och Fair Play Tennisklubb från Malmö. SALK är medarrangör till ATP- tävlingen IF Stockholm Open och arrangör av världens största juniortävling Salk Open (Stockholms Allmänna Lawn Tennisklubb). Växjö TS har fostrat spelare som Magnus Larsson, Stefan Edberg och Janne Gunnarsson. På hemsidan finns följande vision beskrivet för verksamheten: Växjö TS verkar för att vara en av landets ledande tennisklubbar såväl på topp som på bredd (Växjö Tennissällskap). Fair Play Tennisklubb är Malmös största tennisklubb. Klubben har haft stora framgångar nationellt såväl inom juniortennis som seniortennis de senaste åren. Följande vision med verksamheten finns att läsa på hemsidan: Fair Play ska upplevas som den bästa och trevligaste tennisklubben” (Fair Play Tennisklubb)

4.2.6 Idrottsgymnasium Specialidrottsförbunden certifierar de så kallade riksidrottsgymnasierna (RIG) och de nationellt godkända idrottsutbildningarna (NIU). RIG är på riksnivå och får stöd i form av bidrag från RF, de nationellt godkända idrottsutbildningarna är på en regional nivå. Samtliga idrottsgymnasier som certifieras av ett SF ska ha en tydlig elitidrottsinriktning och ett nära samarbete med respektive förbund. Ovanstående är enligt den nya skolreform som trädde i kraft år 2011.

17 Regeringen har i tätt samråd med Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden kommit fram till en reform som ska gynna de ungdomar som vill elitsatsa på sin idrott. RF menar att det är positivt att ett urval till elitidrottsprogrammen på såväl nationell nivå som regional nivå görs med bakgrund av idrottarens kompetens. Unga ”topp-idrottare” ska ges möjlighet att träna och utbildas med andra ”topp-idrottare” i en kvalitativ utbildningsmiljö (Lund 2012 s 9- 12).

4.2.7 Tennisgymnasium Inom tennisen så finns två stycken RIG placerade i Båstad och Lidköping. RIG är till för de främsta ungdomarna i nationen och de som söker bör ha ambitionen att uppnå en hög internationell tävlingsnivå. I Båstad samordnas gymnasieträningen med landslagsträningen och tränarna på RIG är i vissa fall även förbundskaptener. Detta gör att RIG i Båstad även går under beteckningen ”nationellt träningscenter” (Svenska Tennisförbundet 2014). Det finns också 9 stycken NIU i tennissverige. Dessa finns för närvarande i Umeå, Stockholm, Uppsala, Eskilstuna, Falun, Göteborg, Växjö och Malmö. Alla har ett mer regionalt upptagningsområde och de främsta ungdomarna inom regionen är aktuella. Även här förväntas spelare som söker att ha en målsättning att uppnå seniorelit, nationellt och/eller internationellt. Antagningen till RIG och NIU baseras på följande kriterier: 1. Idrottsspecifika kunskaper och färdigheter 2. Idrottspsykologiska kunskaper och färdigheter 3. Sociala färdigheter och förutsättningar 4. Organisatoriska färdigheter och förutsättningar 5. Studieambition (Svenska Tennisförbundet 2014).

4.3Idrottens kommersialisering och professionalisering Norberg skriver att det svenska samhället har genomgått omfattande förändringar under sista delen av 1900-talet och med fortsättning in på 2000-talet. Nya politiska ideologier i regeringsställning efter socialdemokratins långa makthavande, samt en ökad internationalisering har påverkat det svenska samhället att bli mer marknadsanpassat och privatiserat. Detta har i sin tur också påverkat idrotten (Norberg, 2002 s 45). Idrottens kommersialisering är en process som visar att idrotten allt mer integreras i samhället. Tomas Peterson beskriver det enligt följande:

Man kan tänka sig ett samhälle utan idrott, men inte idrott utan ett samhälle (Peterson 2004 s 14).

18 Idrottens kommersialisering innebär att idrotten blir ett föremål för vinstgivande affärsverksamhet. Den kommersiella idrotten produceras för att säljas på marknaden och anpassas för att uppfylla konsumenternas efterfrågan. Detta har lett till att idrotten allt mer blivit en del av underhållningsindustrin där kringförsäljning och pausunderhållning kan vara minst lika viktigt som idrotten i sig (Peterson 2004 s 25). Det första steget mot idrottens kommersialisering togs redan år 1967 när amatörreglerna avskaffades. Idrotten gav då möjlighet till ett avlönat yrke (Peterson 2004, s 24). Men det var först på 1990-talet som kommersialiseringen på allvar fick ett genomslag i den svenska idrotten. En viktig milstolpe är att det varit möjligt att bilda aktiebolag sedan år 1999. Men den ursprungliga ideella föreningen måste fortfarande ha röstmajoritet i ett ”Idrotts-AB” som det kallas när en RF- ansluten förening valt att bolagiseras. Detta kallas 51 procentsregeln och ingår i RF:s stadgar (Backman 2009). Privata näringslivet har utnyttjat den ökande kommersialiseringen inom idrotten. Företag har sett det ekonomiska värdet av att sponsra idrottsklubbar, idrottsevenemang, idrottsarenor o s v. Idrottens goodwill och framförallt den stora mediabevakningen där en bred publik nås har gjort det attraktivt för företag att synas inom idrotten (Peterson 2004, s25-27). Inom tennisen sponsrar Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) en av Sveriges största tennisklubbar Stockholms Allmänna Lawn Tennisklubb (SALK). Klubbens anläggning heter också numera SEB Salkhallen (Stockholms Allmänna Lawn Tennisklubb 2014). Sparbanken Öresund är huvudsponsor till Fair Play TK och klubbens anläggning heter Sparbanken Öresund Fair Play Stadion (Fair Play Tennisklubb 2014). Ytterliggare ett exempel är försäkringsbolaget IF som sponsrar ATP tävlingen i Stockholm och som numera kallas IF Stockholm Open (IF Stockholm Open 2014).

När idrottens kommersialisering kommer på tal, anser Peterson (2004) även att det är naturligt att beskriva idrottens professionalisering då dessa fenomen till stor del betingar varandra. Kommersialiseringen med mer inslag av privata näringslivet inom idrotten har krävt en större professionalisering av föreningarna. Amatörreglernas avskaffande år 1967 blev också startskottet för idrottens professionalisering. För att kunna hantera kommersialiseringen inom idrotten med t ex penningströmmar i miljonklassen, avancerade kontraktsförhandlingar och hantering av media, så var en professionalisering inom idrottsrörelsen nödvändig. Peterson (2004) förklarar att en

19 professionalisering innebär att en förening och/eller idrottsgren blir mer yrkesinriktad med högre krav på mångfattade kunskaper. Det är inte möjligt att driva idrottsorganisationer som fungerar som medelstora företag med enbart ideell arbetskraft där idrotten är en fritidssysselsättning. Många professioner behövs idag inom idrottens organisation, t ex styrelsemedlemmar, tränare, kanslister, ekonomer, jurister, anläggningsarbetare, marknadsförare och pressansvariga (Peterson 2004, s 22-24, 261). Med ett större krav på professioner inom idrotten likt företagsvärlden, så blir också kommersialiseringen nödvändig. Yrkesroller som utövas på heltid kräver också ekonomiska resurser. Ovanstående resonemang från Peterson (2004) visar att idrottens professionalisering ofta medför en kommersialisering och tvärtom (Peterson 2004, s 22-24, 261).

I takt med idrottens professionalisering och kommersialisering så krävs det enligt Peterson (2004) mångfattade kunskaper inom idrottens organisation. En utbildning inom Sport Management innefattar allt som har med idrott och göra utom själva aktiva utövandet. Det innefattar att ha kunskap och förståelse för att leda och ha hand om idrott på alla olika nivåer. Men Sport Management är så mycket mer än bara idrott. Sport Management är också att se idrottens roll och mervärden i samhället, att förstå samspelet med aktörer utanför idrottens värld, såväl offentliga organisationer som privata näringslivet. Idrott innefattar allt från att ge barn och ungdomar en god fostran och socialisering enligt idrottens värdegrund till att sköta spelarövergångar, sponsorer och media i elitföreningar (Peterson 2004, s 9-10). Gällande elitishockeyföreningar belyser Fahlen (2006) denna utveckling när han konstaterar att det är lika viktigt för klubbarna att vara konkurrenskraftiga både på och vid sidan av isen.

4.4 Organisationslära Josef Fahlen är en forskare som i en avhandling från 2006 studerat organisationer i svensk ishockey. För att förstå en organisations struktur och beteende så beskriver Fahlen att olika teorier är passande beroende på den aktuella organisationens syfte och område. I ideella föreningar där många idrottsklubbar hör hemma så menar Fahlen att en teori som kallas för ”institutional theory” är en viktig del i studerandet av dem. Fahlen diskuterar begreppet med hjälp av teorier från andra forskare.

20 4.4.1 Institutional theory I ”institutional theory” är en strävan efter hög legitimitet viktigt. För detta krävs en anpassning till omgivningen. Aktörer i en organisations omgivning är t ex konsumenter, myndigheter, leverantörer, andra organisationer på samma marknad och befolkningen i allmänhet. Organisationer som har ideal, värderingar, normer, trender och traditioner som uppfyller förväntningarna på omgivningen socialt och kulturellt har större chanser att överleva och bli framgångsrika. Aktörerna i en organisations omgivning och vad som är viktigt för dem är inte bestående utan förändras över tid och det gäller för organisationen att hålla sig uppdaterad. Till denna kategori organisationer vars strävan efter legitimitet mot omgivningen är väsentligast hör de ishockeyklubbar som Fahlén studerat i sin avhandling (Fahlen 2006, s 17-20). Homogenisering och stabilitet är nyckelord för organisationer enligt ”institutional theory”. Enligt teorin så påverkas organisationer av varandra och omgivningen till att bli likartade. En organisations struktur och beteende formas inte av interna problem utan mer av extern press från omgivningen av att anpassa sig till kulturella och sociala normer. Organisationer som klarar av en sådan anpassning får också enligt Fahléns teorier större möjligheter att öka prestige, legitimitet, rykte, resurser o s v. Fahlén påvisar i sin avhandling att ishockeyns organisationer i allra högsta grad påverkas av sportens värderingar, ideal, och normer. Enligt Fahléns teorier om ”institutional theory” så finns det trots vikten av homogenisering också utrymme för förändringar i organisationer, t ex så kräver homogeniseringen i sig ibland förändringar. Organisationer som integrerar med andra organisationer har lättare att ta till sig nya idéer och värderingar än organisationer som är mer isolerade (Fahlen 2006, s 17-20).

Bruzelius och Skärvad (2004) är två andra författare som diskuterar organisationslära. De förklarar att själva organisationsidén innebär att mål ska kunna uppfyllas lättare genom samarbete mellan två eller flera individer jämfört med enskilda ansträngningar. Det finns tre grundläggande krav som enligt Bruzelius och Skärvad (2004) ska uppfyllas för att organisationen ska bli framgångsrik. Organisationen ska vara effektiv, ha en förändringsförmåga och vara legitim (Bruzelius & Skärvad 2004, s 25).

4.4.2 Effektivitet i organisationer Bruzelius & Skärvad (2004) anser att en organisations effektivitet kan delas upp i yttre respektive inre effektivitet. Den yttre effektiviteten kan sammanfattas i en organisations förmåga ”att göra rätt saker” d.v.s. att erbjuda varor och tjänster som har ett värde för kunder

21 och andra intressenter. Inre effektivitet är i sin tur att ”göra saker på rätt sätt” vilket innebär organisationens förmåga att utnyttja egna och affärspartners resurser på bästa sätt i skapandet av varor och tjänster. Yttre och inre effektivitet blir tillsammans organisationens totala effektivitet. Organisationer/företag befinner sig i olika situationer beroende på förmågan att skapa effektivitet. Ett framgångsrikt företag har en hög total effektivitet (hög yttre och inre effektivitet). Tvärtom har ett krisföretag både låg inre och yttre effektivitet. Ett strävsamt företag symboliseras av en hög inre effektivitet, ett underpresterande företag har en hög yttre effektivitet men klarar inte av att utnyttja sina egna resurser på ett gynnsamt sätt. Till sist finns också det snabbväxande företaget som under den största tillväxtperioden tvingats prioritera bort den inre effektiviteten för att hänga med på marknaden (Bruzelius & Skärvad 2004, s 36). 4.4.3 Förändringsförmåga och utveckling i organisationer Bruzelius & Skärvad (2004) förklarar att förändringar av samhället är en ständigt pågående process. För att en organisation ska kunna bli framgångsrik över en längre tidsperiod krävs hela tiden utveckling av produkter och tjänster så att de anpassas till omvärldens aktuella efterfrågan. I dagens allt mer tilltagande globalisering så ökar kraven på anpassning och förändring (Bruzelius & Skärvad 2004, s 416). För att få en överblick vilka förändringar som är nödvändiga och vilken väg organisationen ska utvecklas så är en omvärldsanalys (SWOT-analysen) ett bra verktyg. I en omvärldsanalys skapas en överblick av organisationens styrkor, svagheter, möjligheter och hot (Bruzelius & Skärvad 2004, s 163-164).

4.4.4 Legitimitet Det sista kriteriet för en organisations framgång är enligt Bruzelius och Skärvad (2004) legitimitet. Det är viktigt för en organisation att skapa en högt förtroende bland sina intressenter. Organisationens värderingar i moral och etik är centralt gällande detta. Exempel på aktioner som ger organisationen lågt förtroende är dålig arbetsmiljö, orimliga bonusprogram, utnyttjande av barnarbetet och nonchalerande av miljöansvaret (Bruzelius & Skärvad 2004, s 37).

22 4.5 Vision och mål

4.5.1 Framställande av vision En organisations vision kan jämföras med långsiktiga eller övergripande mål. Visionen är ett tillstånd som en organisation önskar att uppnå i framtiden. Nedan beskrivs ett antal kriterier som man enligt Yukl (2010) bör tänka på för att visionen ska bli bra formulerad och accepterad:  Visionen ska tydligt beskriva vad som organisationen gör, samt varför det är meningsfullt och inspirerande att göra det.  Visionen ska innehålla vilka värderingar som organisationen har i arbetet att uppfylla lyckat resultat. Detta gäller t ex organisationens behandling av anställda och kunder.  Visionen ska vara utmanande men ändå realistisk.  Visionen ska vara enkel att begripa och formulera (Yukl 2010, s 307-308).

För att visionen ska få större möjlighet att bli accepterad redan från början så bör den utarbetas i samråd med intressenter i organisationen. En vision som färdigställs av en ledare/ledning utan att man varit lyhörd får ofta en mindre chans till att bli accepterad (Yukl 2010, s 307-308). En framställning av en tydlig vision är viktigt för en organisation inte minst vid ett förändringsarbete. Yukl 2010, s 307-308). Yukl (2010) beskriver det enligt följande: The vision provides hope for a better future and the faith that it will be attained someday (Yukl 2010, s 308). En genomarbetad vision som är tydlig är viktigt då förändringar inte sällan stöter på motstånd i en organisation. Vanliga orsaker för att förändringen väcker motstånd är t ex att personerna i fråga som förespråkar förändringen inte anses pålitliga, att motståndare till förändringen inte anser att en förändring är nödvändig, att förändringen anses vara svår att lyckas med, att förändringen inte anses stämma överens med organisationens värderingar eller att anställda eller medlemmar inom organisationen helt enkelt är rädda för att misslyckas i arbetet med förändringen (Yukl 2010 s 297-298).

23 4.5.2 Mål När en organisation har framställt sin vision är nästa steg att presentera mer kortsiktiga mål som blir ett led i vägen att uppfylla visionen. Mål inom företag skiljs enligt Bruzelius och Skärvad (2004) ofta i ekonomiska och icke-ekonomiska mål. I kommersiellt verksamma organisationer (företag) är de ekonomiska målen centrala. Att företaget ska gå med vinst är i slutändan det viktigaste för företaget. Men även de icke ekonomiska målen är relevanta för företag, inte minst på senare år då kraven på företagens samhällsansvar blivit större. Företagets förmåga att ta ett miljöansvar och upprätthålla sociala rättigheter är en viktig del av detta. I takt med samhällets globalisering och Sveriges medlemskap i internationella organisationer som EU, FN och WHO så har också företag fått fler regler att ta hänsyn till (Bruzelius & Skärvad 2004, s 144-151). Vad det gäller målen i organisationen påpekar Bruzelius och Skärvad (2004) att det är av intresse att skilja på organisationens mål och de enskilda organisationsmedlemmarnas mål. I ideella föreningar så är det inte ovanligt att några få ”eldsjälar” presenterar sina individuella mål som hela organisationens mål, vilket kan inverka på trovärdigheten i organisationen. Därmed inte sagt det att bara är negativt att tillgodose medlemmars individuella mål. Att inom rimliga gränser ta hänsyn till individernas mål kan ge mer inspiration till dem att arbeta mot att uppfylla organisationens mål. Allt enligt Bruzelius och Skärvad. Vid utformandet av målen så gäller i stort samma som vid framställande av vision. Med skillnaden att målen ska vara ännu mer konkreta och uppnåbara inom en kortare tidsperiod (Bruzelius & Skärvad 2004, s 144-151).

24 5. Metod Metodavsnittet handlar om hur jag har gått till väga för att genomföra uppsatsen. Det vill säga de metoder jag har valt att angripa mina frågeställningar med. Jag beskriver inledningsvis mitt val av undersökningsmetod och design. Därefter redogör jag för urvalet av mina respondenter samt en kortare beskrivning av dessa. Avslutningsvis argumenterar jag för uppsatsens trovärdighet, pålitlighet och de etiska överväganden som gjorts.

5.1 Val av undersökningsmetod För att kunna besvara syfte och frågeställningar finns olika tillvägagångssätt, nämligen den deduktiva metoden, induktiva metoden och abduktion. Den deduktiva metoden går ut på att man utgår från tydliga teorier för att sedan genom undersökningar jämföra om teorierna överensstämmer med verkligheten. I den induktiva metoden så formar forskaren teorierna genom sina undersökningar. I en abduktion så används en kombination av dessa metoder (Bryman 2008, s 26-28). Jag har valt att använda mig av en induktiv undersökningsmetod för att besvara syfte och frågeställningar. Mitt ämne är ett relativt nytt fenomen och det finns få undersökningar gjorda i förhållande till mitt ämne. Därför blev det naturligt för mig att försöka skapa teorier utifrån mina intervjuer och dess resultat (Bryman 2008, s 26-28).

Vid själva undersökningen så finns det ett kvantitativt synsätt och ett kvalitativt synsätt. Vid det kvantitativa synsättet så är det mängden man vill åt i insamlingen av data. Vid det kvalitativa synsättet så är det mer en inriktning av att gå på djupet vid undersökningen (Bryman 2008, s 40).

Jag har inriktat mig på kvalitativa intervjuer (djupintervjuer) i min uppsats. Detta för att få mer ingående fakta om problematiken runt mitt ämne samt ge en större frihet för respondenterna att ge sitt synsätt på det hela. Jag valde dock att göra semistrukturerad intervju då jag ville ha intervjupersonernas svar på vissa specifika frågor men samtidigt att de skulle få en möjlighet till att svara fritt och göra en egen tolkning av ämnet (Bryman 2008, s 206).

5.2 Undersökningsdesign Jag har gjort min undersökning med tvärsnittsdesign. Mina respondenter jobbar inom olika organisationer och med skilda arbetsuppgifter inom svensk tennis.

25 Bryman (2008) tycker en tvärsnittsdesign är lämpligast när undersökningen inkluderar flera respondenters åsikter om samma fenomen. Tvärsnittsdesignen fungerar också bra i kvalitativa studier som ämnar att gå mer på djupet (Bryman 2008, s 68-69).

5.3 Urval Jag har använt mig av ett målinriktat urval, för att jag önskade intervjua personer med kunskap i förhållande till mitt syfte och frågeställningar. Jag har medvetet valt intervjupersoner från olika organisationer inom tennisrörelsen och aktörer utanför tennisrörelsen. Jag har också fått intervjua de 10 personer som jag eftersökt (Bryman 2008, s 434). Jag anser att det är ett värde för läsaren att få en kort sammanfattning av mina 10 respondenters bakgrund och nuvarande sysselsättning för att kunna hänga med i mitt resultatkapitel på bästa sätt. Därför gör jag först en kort beskrivning av varje respondent med fokus på spelarkarriär, utbildningserfarenhet och arbetskarriär inom och utanför idrotten. Ulf Dahlström är 49 år gammal och är Generalsekreterare på Svenska Tennisförbundet. Han var på hög nationell nivå som juniorspelare. Han utbildade sig till Civilekonom på College i USA där han har en examen på mastersnivå. Dahlström har haft flera olika uppdrag under sin arbetskarriär såväl inom som utanför idrotten. Han har t ex jobbat på ATP-touren under ett antal år och där handlade arbetet mycket om tennisens kommersialisering. Han har också jobbat med sponsring på Adidas och på managementbolaget Octagon. Johan Sjögren är 51 år gammal och är Sportchef på Svenska Tennisförbundet. Sjögren är svensk mästare, nordisk mästare och europamästare som junior. Han har som senior legat topp 500 på ATP-rankingen. Sjögren har genomgått flera av Svenska Tennisförbundets stegutbildningar och har dessutom en utbildning som idrottsärare på Gymnastik och idrottshögskolan (GIH). Sjögren har arbetat många år inom tennisen. Han har varit juniorlandslagstränare i Sverige och förbundskapten i Danmark. Han har också jobbat som Sportchef för Danska Tennisförbundet. Utanför tennisen har Sjögren t ex jobbat som spelaragent för firman International Management Group (IMG). Per-Gunnar Persson är 49 år gammal och är ordförande i Tennis Göteborg och Åkereds TK. Persson var som juniorspelare rankad nummer 2 i Göteborg i sin egen åldersklass. Han har en civilingenjörsexamen på Chalmers Bygg och vatten.

26 Persson har jobbat som heltidstränare i olika klubbar i Göteborg och han har också varit Klubbchef i Pixbo TK. Han har sedan mitten på 1990-talet varit verksam i byggbranschen och för närvarande är han VD på fastighetsbolaget Platzer. Jens Nilsson är 35 år gammal och ansvarig för sportblocket i Tennis Norr samt chefstränare för Piteå TK. Han har spelat på en framstående nationell nivå och har också spelat internationella tävlingar. Nilsson har utbildat sig i några av Svenska Tennisförbundets kurser. Nilsson har varit verksam hela sin arbetskarriär inom tennisen. Han började jobba som heltidstränare i Piteå TK i slutet på 1990-talet och där jobbar han också idag. Han har sedan Tennis Norrs bildande varit sportblocksansvarig för regionen. Nilsson har dessutom varit ansvarig för rullstolslandslaget från år 2009-2012. Christian Bergström är 46 år gammal och är ansvarig för RIG i Båstad samt även juniorförbundskapten. Bergström har en framgångsrik spelarkarriär på internationell nivå. Han spelade på ATP-touren i ca 12 år och var som bäst rankad 32 i världen. Han har också representerat Sverige i Davis Cup. Bergström har genomgått några av Svenska Tennisförbundets utbildningar och har också börjat validera sina kunskaper som tennistränare på universitetsnivå. Han har dessutom en två-årig utbildning på IHM (Institutet för Högre Marknadsföring). Bergström har inom tennisen jobbat som heltidstränare och Sportchef i klubb. Utanför tennisen har han jobbat med marknadsföring och försäljning av events. Torbjörn Thestrup är 50 år gammal och jobbar i Växjö TS där han bl a är ansvarig för NIU. Thestrup höll en hög nationell nivå som spelare. Han har t ex spelat i SM-laget i Växjö och klubbtennis i Tyskland. Han har även spelat på College i USA där han utbildade sig till gymnastik direktör. Efter utbildningen har Thestrup jobbat i Japan ett antal år med elitspelare på både dam och herrsidan. Utanför tennisen har han jobbat tre år på IKEA. Johan Porsborn är 36 år gammal och arbetar som Sportchef på SALK (Stockholms Allmänna Lawn Tennisklubb). Porsborn började spela i SALK redan som junior och han började också tidigt att engagera sig i klubbens verksamhet även vid sidan av sitt eget tennisspel. Han har t ex varit domare, tävlingsledare och arbetat på mediacentret för ATP tävlingen IF Stockholm Open där SALK är en av arrangörerna. Porsborn har också varit Informationschef på Svenska Tennisförbundet och Tournament Director för Lag-VM i rullstolstennis.

27 Under sin karriär har Porsborn också hunnit med att utbilda sig till civilingenjör i industriell ekonomi. Janne Immonen är 46 år gammal. Han jobbar som klubbchef på Fair Play Tennis Klubb (från Malmö) och är VD för Fair Play Tennis Klubbs Arena AB. Immonen är också styrelseledamot i Tennis Syd. Immonen höll en hög nationell nivå som seniorspelare. Efter spelarkarriären läste Immonen motsvarande 2 års högskolestudier i företagsekonomi. Han har också läst steg 3 på Svenska Tennisförbundets tränarkurser samt läst ytterligare 22 fortbildningskurser inom tennis. Immonen har en omfattande arbetskarriär inom tennisen. Han har jobbat med olika uppdrag i 21 olika tennisklubbar. Han har t ex startat och drivit en egen tennisklubb i Trelleborg, jobbat som chefstränare i olika klubbar och varit styrelseledamot i Skånes Tennisförbund. Immonens arbetsuppgifter idag inkluderar ett ansvar för det sportsliga, ekonomiska, marknadsföring, personal och bolagets anläggning. Magnus Larsson är 44 år gammal och jobbar som tränare på ”Ready Play Tennis Academy” i Växjö. Larsson är en av grundarna till akademin. Larsson har haft en mycket framgångsrik karriär på hög internationell nivå. Han har varit rankad bland de 10 främsta i världen i singel. Han har spelat in 7 ATP-titlar i singel och 7 ATP- titlar i dubbel. Larsson har också vunnit Davis Cup. Efter karriären har Larsson varit coach åt dåvarande tennisproffsen Andreas Vinciguerra och Thomas Enqvist. Han har också varit assisterande Davis- Cup kapten. Larsson är vid sidan av tennisen också ägare av en spelbutik sedan år 2008. Han har inte hunnit med så mycket utbildning då spelarkarriären tagit mycket av hans tid, men har nu börjat validera sina kunskaper på universitetsnivå. Nicklas Kulti är 42 år gammal och jobbar på ”Good to Great Tennis Academy”. Han jobbar som tränare och med akademins affärsnätverk. Kulti har varit en framgångsrik spelare på hög internationell nivå. Han har vunnit 3 ATP-titlar i singel och 13 titlar i dubbel. Kulti har också vunnit Davis Cup. Efter spelarkarriären började Kulti att studera på IHM (Institut av Högre Marknadsföring), där han har en examen som Diplomerad Högre Marknadsförare. Efter examen arbetade Kulti utanför tennisen i ett antal år bl a på spelbolaget Ladbrokes innan han år 2011 tillsammans med Mikael Tillström och Magnus Norman grundade ”Good to Great Tennis Academy”.

28 5.4 Validitet Validitet verifierar hur man lyckats mäta det man avser att undersöka. För att ha en hög inre validitet i min undersökning har jag använt mig av respondenter som jag anser kan tillföra meningsfull fakta i förhållande till mitt syfte och frågeställning. Jag har också varit noggrann i min utformning av intervjuguiden så frågorna ska vara anpassade till mitt syfte. För att säkerhetsställa intervjuguidens relevans har jag rådfrågat bl a min handledare för att få feedback (Bryman 2008, s 352). Vad det gäller den externa validiteten i min undersökning så blir den svagare på grund av mitt begränsade urval av intervjupersoner. Den hade kunnat stärkas genom att göra samma undersökning med fler personer och vid mer än en tidpunkt. Då skulle resultaten från undersökningen bli mer generaliserbara Bryman 2008, s 257).

5.5 Reliabilitet Reliabiliteten avser tillförlitligheten i en undersökning. Designen på min intervjuguide blev som jag redan nämnt och förklarat tidigare semistrukturerad. För att öka tillförlitligheten i undersökningen så innehåller intervjuguiden (bilaga 1-10) likadana frågor oavsett intervjuperson, med skillnaden att jag anpassat ett par frågor gällande den specifika organisation intervjupersonen tillhör. Därför presenterar jag också alla intervjuguider som bilagor. Intervjuerna gjordes under en kort tidsperiod och med samma information till samtliga av mina respondenter inför intervjuerna. Detta för att försöka skapa liknande förutsättningar. Mitt mål var också att göra samtliga intervjuer ”face to face” och i liknande miljöer för att stärka reliabiliteten ytterligare. Men tyvärr blev jag tvungen att genomföra en intervju per telefon p g a den geografiska distansen. Annat som också kan påverka min reliabilitet negativt i undersökningen är könsfrågan. Det finns enbart män med i min undersökning (Bryman 2008, s 160-162).

5.6 Etiska överväganden När etiska överväganden kommer på tal i en studie brukar det inkludera fyra grundläggande individskyddskrav. Dessa fyra är samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Samtyckeskravet uppfylldes då respondenterna deltog helt på frivillig basis och att de kunde avbryta eller avsluta intervjun om det kändes nödvändigt. Informationskravet uppfylldes också då respondenterna innan intervjun informerades om syftet med undersökningen och deras roll i densamma. Vad det gällde konfidentialitetskravet så gjorde jag tillsammans med min handledare den bedömningen att det var av betydande vikt

29 för undersökningen att presentera respondenterna med sina riktiga namn. Jag har däremot varit noga med att informera mina respondenter om detta och få deras godkännande. Även kravet om anonymitet som är nära besläktat med konfindentialitetskravet har jag diskuterat med mina respondenter och fått ett godkännande. Slutligen så har jag gjort bedömningen att nyttjandekravet har uppfyllts då informationen från respondenterna endast används i ett forskningssyfte (Bryman 2008, s 131-132).

30 6. Resultat och analys. I det här kapitlet kommer jag att presentera mina respondenters svar från intervjuerna. Jag väljer att föra in deras svar i frågeställningarna jag presenterade tidigare i uppsatsen. Jag analyserar mina respondenters svar genom att göra en koppling till teorier och tidigare forskning i uppsatsen. Jag tematiserar också svaren med underrubriker för att läsaren ska få lättare att hänga med i texten.

6.1 Vad är Svenska Tennisförbundets, de folkrörelsebaserade föreningarnas och de privata akademiernas mål och framtidsvision med sina verksamheter?

6.1.1 Svenska Tennisförbundets visioner

Visionen överlag är att fortsätta vara en av de största ungdomsidrotterna i landet. Få fler att vilja fortsätta med tennis under hela livet.

Citatet är från Ulf Dahlström som är Generalsekreterare på Svenska Tennisförbundet och beskriver SvTF:s övergripande vision. Dahlströms citat visar att SvTF:s övergripande vision stämmer väl överens med RF:s ambitioner om ett omfattande deltagande i idrottsrörelsen i stort. Vid tidpunkten för genomförandet av mina intervjuer så var Svenska Tennisförbundet i arbete med att presentera en ny verksamhetsplan som kommer att gälla från år 2014-2016. Johan Sjögren som är Sportchef på Svenska Tennisförbundet menar att den nya verksamhetsplanen kommer skilja sig i inriktning jämfört med den förra som gällde år 2010-2014. Sjögren anser att SvTF inte kan skapa mål och visioner som de sedan inte kan ansvara för. Han ger exempel från den förra verksamhetsplanen där förbundet t ex hade som mål att få fram 2-3 spelare bland de 100 bästa i världen på WTA och ATP. Målet har uppnåtts på damsidan men inte på herrsidan, men viktigare är att mål liknande dessa inte längre ska förekomma då Svenska Tennisförbundet inte kan ansvara för hur många spelare Sverige får fram som når WTA- touren och ATP-touren. Sjögren förtydligar detta resonemang med följande citat:

31 Vi är Svenska Tennisförbundet, vi är inte Svensk Tennis.

Även Dahlström betonar att det är viktigt att förstå att Svenska Tennisförbundet är en del av svensk tennis. SvTF är en viktig part men det finns många andra intressenter som också är viktiga och påverkar svensk tennis, såväl inom som utanför tennisrörelsen förklarar Dahlström. Jag tycker Sjögrens och Dahlströms resonemang gällande gamla verksamhetsidén kan kopplas till en av Yukls (2010) kriterier för vad som är viktigt vid framställande av visioner:

Visionen ska vara utmanande men ändå realistisk (Yukl 2010, s 307-308).

En vision är möjligtvis utmanande men knappast realistisk om inte en organisation känner att man kan ta ett ansvar för den, som Sjögren tyckte var fallet vid SvTF:s visioner och mål från förra verksamhetsinriktningen.

I den nya verksamhetsplanen är Svenska Tennisförbundet viktigaste roll att från centralt håll skapa förutsättningar för bra bredd och elitverksamheter runt om i landet. Sjögren betonar vikten av en symbios mellan en god bredd och elit i regions och klubbverksamheterna. Det är också något som RF anser är viktigt för hela den svenska idrottsrörelsen. Bredd och elit ska bedrivas i en nära samverkan. Framgångar inom elitidrotten kommer inte utan en gedigen bredd menar RF. Men samtidigt är också eliten viktig för att stimulera nästa generations barn och ungdomar att börja idrotta (Norberg 2011, s 25). Följande är delar av ett citat från min teoridel:

Vi värnar om den svenska idrottsrörelsens tradition där elit och breddverksamhet sker i nära samverkan (Norberg 2011, s 25).

Sjögren är inne på liknande resonemang som RF när han förklarar att fixstjärnor inom idrotten ger en positiv effekt även på breddidrotten. Han förklarar sin syn på relationen mellan elittennis och breddtennis med följande citat:

32 Utan spelare som lyckas på internationell nivå och är i rampljuset så riskerar tennisen att få barn och ungdomar till idrotten som är sk ”left-overs” alltså har tennisen som tredje-fjärde val.

Viktigt för SvTF i den nya verksamhetsplanen är att erbjuda bra utbildningar, se till att tävlingar och seriespel finns tillgängligt på alla nivåer samt erbjuda stöd och aktiviteter för att möjliggöra elitsatsningar. Gällande elittennis så ska SvTF erbjuda förutsättningar i form av aktiviteter för de främsta juniorerna. Det innefattar t ex läger, tävlingar och landslagsresor. Men vardagsträningen för spelarna måste bedrivas i klubbar eller akademier anser Sjögren. På seniornivå är SvTF:s uppgift att stötta de satsningar som elitspelare gör. Det är individuellt för varje spelare vad de har för behov i sådan satsning menar Dahlström. I den nya verksamhetsplanen kan man också ta del av SvTF:s ambitioner gällande utbildning. Tränarutbildning ska erbjudas inom tennisrörelsen och på högskolenivå. Tränarutbildning ska också anpassas efter klubbarnas behov och efter den internationella standardiseringen som drivs av Tennis Europé och International Tennis Federation (ITF).

En viktig del är också att erbjuda bra utbildning för gymnasieelever på RIG och NIU. Christian Bergström, sportsligt ansvarig för RIG i Båstad, beskriver att RIG är ett elitupplägg för de som vill kombinera utbildning och tennis. Visionen för verksamheten är att träning och utbildning ska leda till nationell eller internationell elit, där spelare som gått 3-4 år på ett RIG ska kunna ha tennis som sitt yrke. Bergström tycker att flera av dagens spelare i verksamheten gör fina resultat nationellt och internationellt och att RIG är på rätt väg i arbetet mot visionen. Torbjörn Thestrup, ansvarig för NIU i Växjö, anser att en viktig del av verksamheten är att bidra till att utveckla spelarna till bra människor både på och vid sidan av tennisplanen. NIU blir ett bra stöd till de spelare i närområdet kring Växjö, som har växt ur föreningarna. Thestrup saknar ett bättre samarbete mellan RIG och andra NIU runt om i Sverige. Färre tennisgymnasium och ett större samarbete mellan dessa skulle öka standarden menar Thestrup.

Dahlström och Sjögren på förbundet anser att det viktigaste för att visioner och mål ska kunna uppfyllas i den nya verksamhetsplanen är att det finns en röd tråd mellan förbund-regioner- klubbar. Sjögren uttrycker det som att det måste finnas en kedja mellan alla dessa aktörer och den måste vara hel, i denna kedja behöver även privata aktörer vara med. För att visioner och

33 mål ska kunna bli meningsfulla så måste alla jobba i samma riktning, i frågor som utbildning, utveckling, tävling och elit anser Sjögren.

6.1.2 Regioner och klubbar Från klubbnivå och regionnivå så saknar man just en sådan röd tråd från förbundets nuvarande verksamhetsplan år 2010-2014. Janne Immonen som är klubbchef i Sveriges största tennisklubb Fair Play TK tycker att det måste bli en mycket bättre kommunikation och tydligare rollfördelning mellan förbund, regioner och klubbar. I dagsläget kan regioner och klubbar göra lite som de vill utan att det blir några påföljder från förbundsnivå menar Immonen. Han tycker vidare att förbundet saknar tydliga och nåbara mål, det finns inga kopplingar till verksamhetsidén.

Per-Gunnar Persson ordförande i Tennis Göteborg tycker också att det borde finnas en större koppling mellan förbund, regioner och klubbar. Klubbar kan idag göra som man vill och man jobbar inte åt samma håll inom svensk tennis. Det måste finnas större möjligheter att styra verksamheten från SvTF fortsätter Persson. Generalsekreteraren för Svenska Tennisförbundet borde också ha mer sammankoppling med verksamhetsansvariga i regionerna. Omfördelning av resurserna är en annan viktig faktor anser Persson. Han förtydligar det med följande citat:

Det finns idag mer personalresurser i en storklubb än vad som finns på hela SvTF:s kontor i Stockholm.

Johan Sjögren nämner vikten av att det finns en symbios mellan bredd och elit i klubbverksamheterna. I Fair Play TK och SALK som är de klubbar jag intervjuat så finns det också tydliga visioner att uppfylla RF:s och SvTF:s riktlinjer om en gedigen bredd och elitverksamhet. Porsborn från SALK redogör för klubbens vision gällande breddverksamheten och som stämmer väl överens med SvTF:s övergripande vision att få många att spela tennis. SALK har visionen gällande breddtennis i en sammanfattad version:

Tennis ska vara den roligaste sysselsättningen

För elitverksamheteten är SALK:s vision:

34 SALK vision har länge varit att försöka hjälpa spelare att nå till en nivå där de kan delta i en grand slam turnering.

Fair Play TK har i en kortfattad version, följande vision med sin verksamhet:

Fair Play ska upplevas som den bästa och den trevligaste tennisklubben

Immonen kan också konstatera att Fair Play TK ligger väl i linje med sin vision. Bästa klubb i SM år 2013, en stor tennisskola och en konstant ökning av medlemsantalet påvisar detta. Slutsatsen av detta är att Fair Play TK har en lyckosam symbios mellan bredd och elit. Per-Gunnar Persson som är ordförande i Tennis Göteborg och Jens Nilsson som är ansvarig för sportblocket i Tennis Norr anser båda att det är viktigt med en gedigen breddverksamhet. Ur breddverksamheten har man sedan förhoppningen att kunna fostra även en elit.

6.1.3 Privata akademiers visioner Jag har intervjuat personer tillhörande två olika privata akademier, nämligen ”Good to Great Tennis Academy” och ”Ready Play Tennis Academy”. Av dessa två så sticker ”Good to Great Tennis Academy” ut i sin vision jämfört med klubbar och regioner. Detta då akademin i Stockholm är så tydligt nischad mot en elitverksamhet. Spelare som fostras i akademin ska ges förutsättningar att nå världstoppen och den övergripande visionen för akademin är enligt Nicklas Kulti följande:

Vår vision är att bli världens bästa tennisakademi

Kulti menar att sponsorerna till akademin vill lyfta svensk tennis, de saknar framgångarna för Sverige i Grand-Slam tävlingar och Davis Cup. De vill bidra till att återskapa Sverige som en framgångsrik tennisnation. ”Ready Play Tennis Academy” har inte lika tydliga elitvisioner med verksamheten. Magnus Larsson menar att de spelare som idag tränar på akademin inte har tagits ut p g a spelstandard utan att de visat ett stort intresse av att vilja deltaga i akademins verksamhet. Akademin vill skapa förutsättningar för dessa ca 10 spelare oavsett vilken nivå de spelar på. I dagsläget är det inte aktuellt at ta in fler spelare utan akademin vill skapa en hög kvalité för de nuvarande spelarna. Om akademin ska ta in fler spelare så ska det vara någon som passar bra in i

35 nuvarande gruppen och höjer den både på och utanför banan menar Larsson. Han beskriver följande vision för akademin i Växjö:

”Ready Play Tennis Academy” vill skapa möjligheter för spelare i akademin att bli så bra tennisspelare som möjligt. Men samtidigt ser akademin också en viktig uppgift i att göra spelarna till bra människor med positiva värdegrunder.

”Ready Play Tennis Academys” verksamhetsinriktning skiljer sig här till ”Good to Great Tennis Academy” som tydligt visar att de vill inrikta sig mot elit. Men båda akademierna anser att kvalité i träningen är viktigt, med en möjlighet att sätta individen i centrum. Vid sidan av den vardagliga verksamheten med spelare som tillhör akademin har också ”Ready Play Tennis Academy” andra projekt med kopplingar till flera olika aktörer inom och utanför idrottsrörelsen. Akademin i Växjö har startat ett klubbutvecklingsprojekt för Småland och Blekinge i samverkan med exempelvis Tennis Syd och SvTF där ambitionen är att utveckla och utbilda spelare, tränare och klubbverksamheterna i allmänhet. Akademin har också varit en kraft i arbetet med att starta ett tennisuniversitet i Växjö. Nu har detta blivit verklighet då SvTF, Linneuniversitetet och Växjö Kommun etablerar ett tennisuniversitet från hösten 2014.

Larsson beskriver projekten enligt följande:

Kopplingen till både Linnéuniversitet,” High Performance Center” i Växjö, Svenska Tennisförbundet och Svensk Tennis Region Syd samt enskilda klubbar och andra privata aktörer gör oss unika på ett sätt. I framtiden ser ”Ready Play Tennis Academy” även att vårt internationella nätverk skall bidra till en ännu större kunskaps- och verksamhetsbas.

6.2 Vilken betydelse har intåget av privata akademier för utvecklingen av svensk tennis? Samtliga av mina respondenter tror att privata aktörer på ett eller annat sätt har en betydelse för svensk tennis utveckling i framtiden, inom såväl breddtennis som elittennis.

36 6.2.1 Möjligheter med privata akademier Flera av mina respondenter tar upp de ekonomiska möjligheter som de privata akademierna ger genom sin koppling till näringslivet. Ulf Dahlström menar att privata elitakademier genom ekonomiska resurser kan möjliggöra satsningar för duktiga spelare. Elitsatsningar kräver stora ekonomiska medel och där finns det större möjlighet för de privata aktörerna att bidra jämfört med de ideella klubbarna menar han. Även Johan Sjögren tror att det blir svårt att få fram elitspelare utan privata akademier. Det behövs stora ekonomiska resurser för att täcka in vardagsträning, tävlingsavgifter, resor, hotell utgifter för tränare o s v. Det behövs ett samarbete med näringslivet för att få fram dessa ekonomiska medel tror Sjögren. Först när du har nått en nivå som är topp 130 på WTA-touren och ATP-touren så kan du på egen hand täcka upp dina kostnader. Per Gunnar Persson och Janne Immonen tror också att det är lättare att bedriva elitverksamhet för privata aktörer. Aktörerna kan med hjälp av sponsorer ge mer resurser till spelarna och det leder i sin tur till att fler duktiga spelare får möjlighet att satsa på heltid. Johan Porsborn tar ”Good to Great Tennis Academy” som exempel när han beskriver att akademin tillför resurser till svensk tennis. Resurser som inte funnits där tidigare och spelare kan av akademin få ett ekonomiskt stöd som de inte har kunnat få av klubbar, regioner och förbund. Nicklas Kulti berättar att akademin arbetar hårt varje dag med marknadsföring. Man försöker skapa ekonomiska värden för företag och på det sättet locka dem att sponsra akademin. Detta ska i sin tur skapa möjligheter för akademins spelare i form av t ex stipendium som finansierar deras tennis. Kulti betonar vikten av arbetet med sponsorer med följande citat:

Vi är övertygade om att barnens talang sällan matchar föräldrarnas plånbok. Har barnet den rätta viljan, ambitionen och talangen så ska inte det hindras av att föräldrarna inte har de ekonomiska förutsättningarna.

Kultis resonemang är en del av Petersons (2004) beskrivning av idrottens kommersialisering. Företag får upp ögonen för idrotten genom att de ser ett ekonomiskt värde av att sponsra den. Därför är marknadsföringen av akademin viktig.

37 Kulti anser också att det är av stor vikt att sätta individen i centrum. Elitakademier likt ”Good to Great Tennis Academy” har större resurser och mer tid att göra detta, genom att försöka skapa en miljö på och utanför tennisbanan så individen mår bra psykiskt, fysiskt och socialt. Magnus Larsson tror också att elitakademier har goda möjligheter att skapa bra elitmiljöer för spelarna. Larsson beskriver det enligt följande:

Privata aktörer som har bra ekonomiska resurser har möjlighet att skapa en bra elitmiljö. De kan anställa de bästa tränarna och samla flera av de bästa spelarna i Sverige att träna med varandra. Akademierna kan också locka till sig internationella spelare att sparra med de svenska talangerna.

Dahlström resonerar på ett liknande sätt, då han beskriver att elitakademierna ger större möjligheter för de bästa spelarna att samlas i en kvalitativ träningsmiljö där de kan sparra mot varandra. De kan utvecklas tillsammans. Wijk (2010) skriver om att rösterna höjs efter nationella elitidrottscentrum eller sportskolor i Sverige, för att hänga med i den internationella utvecklingen. Elitakademier som ”Good to Great Tennis Academy” tycker jag är ett exempel på detta. Petersons (2004) resonemang om att idrottens professionalisering medför en kommersialisering hör också hit. För att ha möjligheten att skapa en elitakademi eller nationellt idrottscentrum så behövs en rad professioner t ex tränare, marknadsförare, ekonomer o s v. För att möjliggöra detta krävs ekonomiska resurser. Professionaliseringen medför alltså ett krav på kommersialisering.

Konkurrensen med tennisrörelsen som de privata akademiernas inträde medför nämns också av flera respondenter som något positivt i utvecklingen av elittennis. Porsborn beskriver det enligt följande: Privata akademier likt ”Good to Great Tennis Academy” kan sätta eliten på kartan. Klubbar i tennisrörelsen måste våga satsa resurser på eliten för att matcha akademierna. Annars kommer alla bra spelare att välja akademier istället.

Christian Bergström menar att flera duktiga aktörer ger en positiv konkurrens. Aktörer inom och utanför tennisrörelsen kan sporra varandra att erbjuda en så bra produkt som möjligt.

38 Persson anser också att konkurrenssituationen som de privata aktörerna skapar är positivt för svensk tennis. De ideella föreningarna måste jobba hårt för att utveckla sig i kampen att erbjuda något lika bra som de privata aktörerna. Porsborn och Immonen tror att konkurrensen från de privata aktörerna skulle kunna leda till något positivt även för de ideella klubbarnas breddverksamheter. Porsborn menar att konkurrensen kan föra klubbarnas verksamhet framåt då de tvingas att ställa sig frågan: ”Hur kan vi på bästa sätt föra vår verksamhet framåt för att matcha de nya aktörerna på marknaden?” Immonen tycker att en verksamhet aldrig är bättre än resultatet visar. Det gäller för de ideella föreningarna att utveckla sina verksamheter för att matcha det de privata aktörerna erbjuder. Immonen sammanfattar konkurrenssituationen med följande citat:

Konkurrens är positivt och det leder till att man börjar tänka i nya banor och se nya lösningar.

Privata akademier ger fler valmöjligheter för barn och ungdomar vilket är positivt för breddtennis och elittennis. Respondenter ser fördelar för breddtennisen i att ha många aktörer på marknaden som ger valmöjligheter och mer utrymme för tennisspel. Jens Nilsson ser möjligheter i att privata aktörerna bygger egna anläggningar. Det ger fler banor att spela på och samtidigt kan det också innebära att det blir fler lediga tider i klubbarnas anläggningar. Bergström är inne på samma spår, men betonar samtidigt att en viktig förutsättning är att de privata aktörerna har tillgång till egna anläggningar. Annars kan det istället leda till mer begränsad tillgång på tennisbanor. Larsson förtydligar denna problematik enligt följande:

Vi har ett begränsat antal tennishallar och banor runt omkring i landet. Om de privata aktörerna ska spela i samma hallar som de ideella föreningarna håller till så kan det innebära att föreningarnas breddverksamhet begränsas.

I ett elitperspektiv anser Bergström att det är individuellt vilken miljö som passar bäst för en spelares satsning. En del utvecklas bäst på en akademi, andra i en trygg miljö i hemmaklubben andra på ett tennisgymnasium.

39 Dahlström tror också att alternativ är bra, då det är individuellt vilken miljö som passar bäst för spelarens satsning. Larsson tycker att fler alternativ ger spelaren större möjlighet att hitta det upplägget som passar bäst.

Elit ger bredd Sjögren tror att privata akademier inriktade på elittennis som utvecklar spelare som lyckas internationellt kan påverka också breddtennisens utveckling på ett positivt sätt. Han menar att fixstjärnor ger en positiv effekt på breddutvecklingen. Tennisen syns mer i media och blir attraktivare. Fler ungdomar väljer tennisens som sitt första idrottsval och sporten får större möjligheter att knuta till sig de så kallade ”atleterna”. Han ger Björn Borg som exempel där Sjögren är övertygad om att hans framgångar var en viktig del till att Mats Wilander och Stefan Edberg blev så framgångsrika inom just tennis. Han avslutar med följande citat:

Utan spelare som lyckas på internationell nivå och är i rampljuset så riskerar tennisen att få barn och ungdomar till idrotten som är sk ”left-overs” alltså har tennisen som tredje-fjärde idrottsval.

Sjögrens kollega Dahlström på förbundet tycker också elitidrottsframgångar är viktigt för tennisintresset och breddverksamheten. Därför är det också viktigt med fler aktörer som möjliggör elitsatsningar resonerar Dahlström.

6.2.2 Hot med privata akademier Karin Redelius (2012) resonerar kring vad de privata akademierna kan få för konsekvenser på barn och ungdomsidrotten. Hon tror att privata akademier kan påverka de ideella föreningarna till en positiv utveckling av verksamheterna, men hon ser också risker i att de ideella föreningarna försöker matcha akademiernas utbud. En av de största riskerna anser hon är att det kan bli för dyrt att idrotta. Detta kan i sin tur leda till att idrotten missar ”talanger” för att föräldrar inte har tillräckligt med ekonomiska medel för att låta sina barn vara med i idrotten. Thestrup ser också en fara i detta då han anser att utvecklingen med fler privata aktörer i idrotten gör att de som har pengar får möjligheterna. Flera av respondenterna ser också en risk i att de privata aktörerna kan medföra en hets till en för tidig elitsatsning för barn och ungdomar. Det finns en risk att aktörerna tänker kortsiktigt då de vill få fram snabba resultat så barn och föräldrar blir nöjda och fortsätter betala pengar.

40 Om många aktörer jobbar på det sättet blir spelare och föräldrar uppmuntrade att sträva efter kortsiktiga resultat, vilket innebär att spelare och föräldrar också riskerar att hetsa varandra till att köpa mycket träning och till dyra kostnader. Larsson menar att snacket på läktaren mellan föräldrar är en risk till en ökad hets. Immonen anser att det går att köpa sig till framgångar till 13-14 års ålder men det finns ingenting som säger att det innebär elitframgång på lång sikt. Persson tror att strävan efter kortsiktiga resultat och att hela tiden leta nya alternativ för träning kan hindra den långsiktiga spelarutvecklingen. Dahlström och Porsborn är av samma uppfattning när de menar att det finns en fara i att för ofta tänka i banorna ”att gräset kan vara grönare på andra sidan”. Porsborn utvecklar resonemanget då han är rädd för att privata aktörer kan komma att tendera till att tänka lite för professionellt i för tidig ålder. Risken är då att i de privata aktörernas strävan efter att tjäna pengar, så tillmötesgår man föräldrars drömmar och intressen istället för barnens. ”Vi gör ditt barn till en mästare” är ett uttalande som kan låta lockande i föräldrars öron. Barn måste få vara barn och det är viktigt med mycket lek i tidig ålder tycker Porsborn.

Konkurrensens nackdelar Sjögren nämner också andra risker i att privata akademier i större utsträckning tar över elitsatsningen från tennisrörelsen. Elitakademierna är viktiga för att göra duktiga spelare bättre, men klubbarna är lika viktiga i sitt arbete att få fram duktiga spelare menar Sjögren. Detta arbete kräver också mycket resurser för klubbarna. Om alla spelare som blivit bra i 14- 15 års ålder försvinner helt till akademierna och inte vill representera klubbarna i seriespel, J- SM o s v, kan klubbarna tappa intresset av att lägga resurserna på lovande spelare tror Sjögren. De ideella föreningarna kan hamna i ett resonemang där de anser att de inte får någonting tillbaka i satsandet av unga ”talanger”, tvärtom ser de det bara som en kostnad. Spelaren försvinner ändå till en akademi när han/hon blivit tillräckligt bra. Konsekvenserna av detta kan leda till att klubbarna på sikt enbart inriktar sig på att ha en breddverksamhet vilket i sin tur kan innebära att akademierna inte får några spelare att jobba med. Sjögren ser sådana tendenser idag och ställer sig frågan:

Vad händer om vi inte har duktiga spelare som ska bli bättre?

Porsborn är av samma åsikt. Klubbarna kan tappa intresset av att fostra talanger då de ändå försvinner till akademierna när de blivit tillräckligt bra menar Porsborn. Det kan kortsluta hela

41 systemet och leda till en negativ spiral som kan drabba svensk tennis allvarligt tror Porsborn vidare. Ur ett breddperspektiv tror Porsborn också att en större konkurrens från privata aktörer kan göra att den svenska tennisrörelsen tappar i sina verksamheter. Det ger klubbarna en sämre ekonomi och färre klubbar kan göra ekonomiska satsningar på verksamheten. Thestrup tror att privata aktörer kan orsaka splittringar i de ideella verksamheterna när de tar spelare från föreningarna. Nilsson ser en risk för tennisrörelsen i att de privata aktörerna blir allt fler och allt mer populära, då det kan göra att exempelvis RIG får problem i rekryteringen av spelare. Väljer de bästa spelarna andra alternativ än RIG så riskerar de att förlora sin status menar han. Bra spelare lockar till sig bra spelare och finns inte dessa så uteblir en sådan effekt. Det kan bli en negativ spiral för RIG som gör dess framtid osäker.

6.3 Hur bör svensk tennis vara organiserad?

Den svenska idrottsmodellen har varit framgångsrik historiskt men det gäller att följa med i samhällsutvecklingen. Vi kan inte tro att vi ska kunna få fram världens bästa tennislandslag eller fotbollslandslag om vi enbart tänkt följa den traditionella idrottsmodellen.

Vi kan inte ha en struktur som bygger på 70 och 80-tal, vi i idrotten måste se hur det ser ut idag och imorgon.

Ovanstående uttalanden är i turordning från Ulf Dahlström och Johan Sjögren på Svenska Tennisförbundet. Deras uttalande syftar i synnerhet på elitidrott och ger en uppfattning om att det bör ske en förändring i hela idrottsrörelsens organisering och med det också tennisrörelsen. Detta om Sverige ska hänga med i den internationella elittennisen. Sjögren beskriver sig själv som en stor supporter av den svenska idrottsrörelsen. Men han menar att vi måste förstå att samhället är i ständig förändring och med det måste också organisationers struktur förändras för att arbetet ska bli framgångsrikt. Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden måste anpassa sin organisation efter samhällsutvecklingen fortsätter Sjögren. Wijk (2010) beskriver att den svenska idrottsmodellen och dess utformning som en folkrörelse var en bidragande faktor till svensk tennis stora framgångar under 1900-talet. Men

42 på senare år kan samma idrottsmodell ha blivit förlegad och vara en av de bidragande orsakerna till de uteblivna framgångarna inom tennisen. Den svenska idrottsmodellen har inte hängt med i samhällsutvecklingen. Fahlen och Sjöblom (2012) berör i analysen av den svenska idrottsmodellen ”För framtids segrar” denna problematik. Respondenter i analysen tycker den svenska idrottsrörelsens organisering har blivit föråldrad och det läggs inte tillräckligt med resurser på elitsatsning. För att göra ytterligare en koppling till min teoridel så skriver Bruzelius och Skärvad (2004) om att förändringar i samhället är en ständigt pågående process. För att en organisation ska bli framgångsrik på sikt så krävs det hela tiden anpassning och utveckling av produkter och tjänster. Det finns ingen anledning att inte tro att detta gäller även för idrottens organisationer.

6.3.1 Professionalitet i tennisrörelsen Immonen är säker på att det måste bli mer företagsmässigt i tennisrörelsens organisering för att hänga med i utvecklingen. En viktig del i detta anser Immonen vara att det måste finnas tydligare visioner och nåbara mål från Svenska Tennisförbundet som är kopplade till verksamhetsidén. Yukl (2010) beskriver följande om visioner:

Visionen ska tydligt beskriva vad som organisationen gör, samt varför det är meningsfullt och inspirerande att göra det (Yukl 2010, s 307-308).

Persson tror att det måste bli och även kommer att bli mer tjänstemannastyrt och mer professionellt i tennisrörelsens organisering. Det måste finnas en större koppling och kommunikation mellan förbund-regioner och klubbar där alla har tydliga rollfördelningar men jobbar åt samma håll. Även här går det att koppla till Yukl (2010) kriterier vid framställande av visioner. Yukl förmedlar att det är viktigt att visionen utarbetas i kommunikation med alla intressenter i organisationen, som gör att alla känner en delaktighet och en större motivation att arbeta mot uppfyllnad av visionen. Men ska hela strukturen förändras i tennisrörelsens organisering så måste det finnas fler privata aktörer än vad det gör idag fortsätter Persson. Ökar de markant så kan de kanske påverka RF och politiker att ge bättre förutsättningar för privata aktörer. En slopning av 51 % regeln skulle kunna vara en sådan förutsättning. Men detta kommer och ta tid och Persson

43 uttrycker det enligt följande: ”att få idrottsrörelsen organisering att ändra sig, det är som att få en tankbåt att vända sig”.

6.3.2 Samarbete Bergström tror att privata aktörer kommer att få mer inflytande på hela tennisrörelsen. Akademier som är framgångsrika kommer att få mer att säga till om. Exempelvis en akademi som har ett antal landslagsspelare kommer också vilja ha inflytande över sina spelares planering och upplägg. Bergström tror att det kan bli diskussioner kring frågor som:

När ska landslagsläger och resor vara? Vilka internationella tävlingar ska vi ha i Sverige?

Det kan lösas genom bra dialog och samarbete mellan parter såväl inom som utanför tennisrörelsen menar Bergström vidare. Thestrup har samma åsikt vilket följande uttalande visar: Öppna kort och skapa en bra dialog mellan privata aktörer och tennisrörelsen, hjälpa varandra.

Porsborn betonar också vikten av samarbete, men menar då i första hand samarbete inom tennisrörelsen. Klubbarna måste vara smarta och jobba tillsammans för att kunna konkurrera med akademierna. Akademierna kan göra att klubbarna kommer att jobba mer tillsammans vilket är bra tycker Porsborn. För att ta ett konkret exempel på samarbete mellan klubbar så har storklubbarna SALK, KLTK, Fair Play TK, GLTK och Ullevi TK börjat göra gemensamma tävlingsresor. Även internt mellan stockholmsklubbar pågår mer samarbete. Ett antal klubbar har som målsättning att skapa ett ”eliteam” där klubbar lägger ekonomiska medel i en gemensam pott för att tillsammans kunna stötta sina framstående tävlingsjuniorer. Detta med kvalitativ tennisträning, fysträning och gemensamma tävlingsresor. Från förbundsnivå så är det samma tongångar. Sjögren uttrycker det som att det måste finnas en kedja mellan alla aktörer och att den måste vara hel, i denna kedja behöver även privata aktörer vara med. Från akademiers håll så ser man också positivt på en bra dialog med tennisrörelsen. Larsson tror som Bergström och Thestrup att om akademier likt hans egen (”Ready Play Tennis Academy”) har flera landslagsspelare i träning till vardags så vill man också ha ett inflytande

44 över hela planeringen inklusive landslagsaktiviteter. Detta görs på bästa sätt genom ett bra samarbete och en tydlig kommunikation mellan akademier och Svenska Tennisförbundet. ”Ready Play Tennis Academy” har via projekt redan ett aktivt samarbete med förbund, region och klubbar. På ”Good to Great Academy” ser Kulti fram emot en bra dialog med Svenska Tennisförbundet. Organisationsiden som (Bruzelius och Skärvad 2004) återger, där samarbete mellan individer lyfts fram tycker jag sammanfattar bra i vad som är en viktig del för svensk tennis organisering i framtiden, nämligen kommunikation och samarbete.

7. Avslutande Diskussion I denna del av uppsatsen kommer jag att diskutera mina 2 avslutande frågeställningar, med egna reflektioner. Detta genom en koppling mellan resultat, teori. Jag väljer att använda mig av samma upplägg som i resultatavsnittet, nämligen att använda mina frågeställningar som huvudrubrik.

7.1 Vilken betydelse har intåget av privata akademier för utvecklingen av svensk tennis? Betydelsen av de privata akademiernas inträde i tennisen är och kommer att bli stort. Det visar min presentation av intervjupersonernas svar i resultatet. Jag tycker det är intressant att de privata aktörerna ses som både en möjlighet till ekonomiskt stöd och tvärtom som ett ekonomiskt hinder. I detta sammanhang tror jag det är viktigt att studera verksamhetsidé och syfte. Detta för att sedan kunna skilja aktörer som värnar om svensk tennis utveckling, från aktörer som enbart har ett vinstintresse. Ett dyrare alternativ kan vara ett bättre alternativ än det billigare, men det behöver inte vara det. Precis som Redelius beskriver, kan det också finnas en fara i att vi missar ”talanger” om privata aktörer trissar upp avgifterna för att idrotta. Väljer man att studera ur enbart ett breddperspektiv så kan en begränsad tillgänglighet till idrotten göra att Svenska Tennisförbundets övergripande vision blir svårare att uppnå och då också hela idrottsrörelsens viktigaste vision, nämligen om en ”idrott för alla”. Seriösa akademier som ”Good to Great Tennis Academy” och ”Ready Play Tennis Academy” ska ses som en tillgång för svensk tennis. Precis som Porsborn beskriver så erbjuder de resurser som inte tidigare funnits. Längdskidåkaren Daniel Rickardsson efterlyste i sitt uttalande som jag presenterade i inledningen av uppsatsen mer möjligheter till elitsatsningar. Han beskriver att det är tragiskt för individen och systemet att inte fler får möjlighet att satsa.

45 Med idrottens kommersialisering och mer privata akademier likt ”Good to Great Tennis Academy” och ”Ready Play Tennis Academy” i idrotten så tror jag de kan bidra till att fler elitsatsningar blir möjliga. Men även gällande dessa så tror jag det är viktigt att förstå att det är individuellt vilken miljö som passar bäst för en spelare. Alla spelare passar inte att börja på en tennisakademi, trots att de erbjuder de bästa resurserna. Bergström tycker jag beskriver detta på ett utmärkt sätt när han i ett elitperspektiv förklarar att det är individuellt vilken miljö som passar bäst för en spelares satsning. En del utvecklas bäst på en akademi, andra i en trygg miljö i hemmaklubben och andra på ett tennisgymnasium.

7.2Hur bör svensk tennis vara organiserad? Ska svensk tennis tillbaka på den internationella kartan igen så är det viktigt att alla parter inom svensk tennis samarbetar och drar åt samma håll. Det finns inget utrymme för antagonism mellan de olika intressenterna utan det gäller att tänka och agera som ”vi” inom svensk tennis. Jag tror t ex att det är svårt för tennisrörelsen att som enda part återskapa Sverige till en framgångsrik tennisnation. Influenser och insatser från privata aktörer ska ses som en tillgång och en naturlig del av idrottens utveckling i samhället. Jag tror det är viktigt att lägga Tomas Petersons (2004) ord på minnet om att idrotten allt mer integreras i samhället och dess utveckling:

Man kan tänka sig ett samhälle utan idrott, men inte idrott utan ett samhälle (Peterson 2004 s 14).

Men samtidigt tror jag det är viktigt att bevara den svenska idrottsmodellens värdegrunder och ideologi. Idrottens höga tillgänglighet och stora deltagarantal är något vi i Sverige ska värna om och vara stolta över. Här tror jag också att tennisrörelsen och för den delen hela idrottsrörelsen har en fortsatt viktig roll i framtiden. Här är det också intressant att koppla till Fahléns beskrivning av ”institutional theory”. Att uppnå en hög legitimitet mot omgivningen är enligt teorin centralt för en organisations framgång och överlevnad. Jag tror att det kommer vara viktigt för privata aktörer som vill lyckas i svenska idrotten att ta idrottsrörelsens traditionsstarka värdegrunder i beaktande när man formulerar verksamhetside, vision och mål.

46 I en diskussion kring idrottens värdegrunder kan det också vara motiverat att ställa sig följande fråga: Eliten är viktig men till viket pris? Wijk (2010) ger ett exempel från Kina där undersökningar visade att 95 % av 400 000 ungdomar lämnade elitidrottsskolor utan varken idrottsliga framgångar eller färdiga utbildningar. Tillvägagångssättet att bedriva elitsatsningar känns främmande i det svenska samhället, men samtidigt värt att tänka på när vi avundsjukt tittar på Kinas medaljsammanställning under nästa olympiska sommarspel. Hur gick det för de resterande 380 000 ungdomarna?

47 8. Källförteckning Backman, Juri. (2009). Aktiebolag inom svensk elitfotboll. Malmö: Idrottsforum. Bryman, Alan. (2008). Vetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB Bruzelius & Skärvad. (2004). Integrerad Organisationslära. Lund: Studentlitteratur. Fahlen, Josef (2006). Structures Beyond the Frameworks of the Rink-on Organization in Swedish Ice Hockey. Umeå

Hellberg, Björn. (1985). Det Svenska Tennisundret. Helsingborg: Nordjem. Hellberg, Björn (red). (2006). Svenska Tennisförbundet 100 år. Laholm. Lund, Stefan. (2012). Sport, Education and Society: Routledge Norberg Johan. R. (red). (2004) Ett Idrottssekel. Stockholm: Informationsförlaget. Norberg Johan. R. m.fl. (2012). Centrum för idrottsforskning, För framtids segrar- en analys av det svenska elitidrottssystemet. Peterson, Tomas m.fl. (2004). Perspektiv på Sport Management. Stockholm: SISU-Idrottsböcker. Pallin, Christer. (2004 rev 2012). Svensk idrotts organisation och uppbyggnad- ur ett associationsrättsligt perspektiv. Riksidrottsförbundet. Redelius, Karin m.fl. (2012). Centrum för idrottsforskning, Spela vidare – en antologi om vad som får unga att fortsätta idrotta. Stockholm: SISU Idrottsböcker Stier, Jonas. (2013). Idrottsrörelsen måste bli mer professionell. Centrum för idrottsforskning. Yukl, Gary. (2010). Leadership in Organizations, New Jersey: Pearson Education.

8.1 Internet Berglund, Magnus (2013). IdrottensAffärer. http://www.idrottensaffarer.se/kronikor/2013/10/svensk-tennis-inte-ens- sveriges-basta.[2013-10-21]. Fair Play Tennisklubb. http://www.fairplaytk.se/ Good to Great Tennis Academy. http:// www.goodtogreatworld.com IF Stockholm Open. http://www.ifstockholmopen.se Linköpings Tennisakademi. http://www.linkopingtennisakademi.se Löfgren, Nina. (2013). Sveriges Television. http://www.svt.se/sport/privata- barnidrottsbranschen-okar. [2013-08-27].

48 Palmgren, Nils (2014). Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sport/de-svenska- stjarntranarnas-skarpa-kritik-nara-botten.[2014-05-26]. Ready Play Tennis Academy. http:// www.readyplay.se Riksidrottsförbundet.(2005). Ungdomars tävlings och motionsvanor. http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_31827/cf_394/Ungdomars_motionsvanor.P DF. Riksidrottsförbundet. (1995). Idrotten Vill. http://iof4.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_32409/cf_394/IdrottenVill_2009_ Webbversion.PDF Svenska Tennisförbundet. http://www.tennis.se Stockholm Lawn Tennisklubb. http:// www.salk.se Stockholms Tennisakademi. http://www.tennisakademin.se Växjö Tennissällskap. http://www.vaxjotennis.com/ Wijk, Johnny. (2010). Idrottens framgångsspiral: Om orsakssamband och framgångsfaktorer utifrån exemplen svensk tennis och svensk golf och deras parallella framgångsberättelser: www.idrottsforum.org [2010-12-15].

8.2 Intervjuer Bergström, Christian. [2014-04-10]. Båstad Dahlström, Ulf. [2014-04-10]. Båstad Immonen, Jan. [2014-04-08]. Malmö Kulti, Nicklas. [2014-04-04]. Stockholm Larsson, Magnus. [2014-04-15]. Växjö Persson, Per-Gunnar. [2014-04-07]. Göteborg Porsborn, Johan. [2014-04-04]. Stockholm Sjögren, Johan. [2014-04-10]. Båstad Thestrup, Torbjörn. [2014-04-03]. Växjö

8.2.1 Telefonintervju Nilsson, Jens. [2014-04-17].

49 9. Bilagor Intervjuguide Ulf Dahlström/Johan Sjögren

Bakgrundsfakta om intervjupersonen:  Namn:  Ålder:

 Koppling till idrott och tennis. Tenniskarriär som spelare? Utbildning inom och utanför idrotten? Arbetskarriär? Arbetsbeskrivning idag?

Tennisens organisering

 Hur ser du på svensk tennis organisering idag?  Hur ser du på svensk tennis organisering i framtiden?

Breddtennis och elittennis

 Vad är svenska tennisförbundets sportsliga vision och mål? - Gällande breddtennis? - Gällande elittennis?  Var befinner sig svensk tennis idag i förhållande till vision/mål?  Vad krävs för att vision och mål ska bli verklighet?

Idrottens kommersialisering

 Hur ser du på idrottens kommersialisering?  Vad finns det för fördelar med privata aktörers inträde i idrotten?  Vad finns det för nackdelar med de privata aktörernas inträde i idrotten?  Kan de privata aktörerna påverka den svenska breddtennisens utveckling? - Vilka möjligheter/problem kan aktörerna medföra?  Kan de privata aktörerna påverka den svenska elittennisens utveckling? - Vilka möjligheter/problem kan aktörerna medföra?  Kan de privata aktörerna påverka tennisens organisering?

Intervjuguide Magnus Larsson

50 Bakgrundsfakta om intervjupersonen:

 Namn:  Ålder  Koppling till idrott och tennis. Tenniskarriär som spelare? Utbildning inom och utanför idrotten? Arbetskarriär? Arbetsbeskrivning idag?

 Hur ser du på svensk tennis sportsliga verksamhet idag? - Gällande breddtennis? - Gällande elittennis?  Vad är Ready Play Tennis Academys sportsliga mål och vision idag? - Gällande breddtennis? - Gällande elittennis?  Var befinner sig Ready Play Tennis Academy idag i förhållande till vision/mål?  Vad krävs för att vision och mål ska bli verklighet?

Intervjuguide Nicklas Kulti

Bakgrundsfakta om intervjupersonen:

 Namn:  Ålder:  Koppling till idrott och tennis. Tenniskarriär som spelare? Utbildning inom och utanför idrotten? Arbetskarriär? Arbetsbeskrivning idag?

51 Breddtennis och elittennis

 Hur ser du på svensk tennis sportsliga verksamhet idag? - Gällande breddtennis? - Gällande elittennis? - Gällande breddtennis? - Gällande elittennis?  Var befinner sig Good to Great Tennis Academy idag i förhållande till vision/mål?  Vad krävs för att vision och mål ska bli verklighet?

Intervjuguide Janne Immonen

 Hur ser du på svensk tennis sportsliga verksamhet idag? - Gällande breddtennis? - Gällande elittennis?  Vad är Fair Play TK:s sportsliga mål och vision? - Gällande breddtennis? - Gällande elittennis?  Var befinner sig Fair Play TK idag i förhållande till vision/mål?  Vad krävs för att vision och mål ska bli verklighet? . Idrottens kommersialisering

52  Hur ser du på idrottens kommersialisering?  Vad finns det för fördelar med privata aktörers inträde i idrotten?  Vad finns det för nackdelar med de privata aktörernas inträde i idrotten?  Kan de privata aktörerna påverka den svenska breddtennisens utveckling? - Vilka möjligheter/problem kan aktörerna medföra?  Kan de privata aktörerna påverka den svenska elittennisens utveckling? - Vilka möjligheter/problem kan aktörerna medföra?  Kan de privata aktörerna påverka tennisens organisering

Intervjuguide Johan Porsborn

 Namn:  Ålder:  Koppling till idrott och tennis. Tenniskarriär som spelare? Utbildning inom och utanför idrotten? Arbetskarriär? Arbetsbeskrivning idag?

 Hur ser du på svensk tennis sportsliga verksamhet idag? - Gällande breddtennis? - Gällande elittennis?  Vad är SALK:s sportsliga mål och vision? - Gällande breddtennis? - Gällande elittennis?  Var befinner sig SALK idag i förhållande till vision/mål?  Vad krävs för att vision och mål ska bli verklighet?

 Hur ser du på idrottens kommersialisering?  Vad finns det för fördelar med privata aktörers inträde i idrotten?  Vad finns det för nackdelar med de privata aktörernas inträde i idrotten?  Kan de privata aktörerna påverka den svenska breddtennisens utveckling? - Vilka möjligheter/problem kan aktörerna medföra?

 Kan de privata aktörerna påverka den svenska elittennisens utveckling? - Vilka möjligheter/problem kan aktörerna medföra?  Kan de privata aktörerna påverka tennisens organisering?

53 54 Intervjuguide Jens Nilsson

 Hur ser du på svensk tennis sportsliga verksamhet idag? - Gällande breddtennis? - Gällande elittennis?  Vad är Tennis Norrs sportsliga mål och vision? - Gällande breddtennis? - Gällande elittennis?  Var befinner sig Tennis Norr idag i förhållande till vision/mål?  Vad krävs för att vision och mål ska bli verklighet?

 Hur ser du på idrottens kommersialisering?  Vad finns det för fördelar med privata aktörers inträde i idrotten?  Vad finns det för nackdelar med de privata aktörernas inträde i idrotten?  Kan de privata aktörerna påverka den svenska breddtennisens utveckling? - Vilka möjligheter/problem kan aktörerna medföra?

 Kan de privata aktörerna påverka den svenska elittennisens utveckling? - Vilka möjligheter/problem kan aktörerna medföra?  Kan de privata aktörerna påverka tennisens organisering?

Intervjuguide Per-Gunnar Persson

 Namn:  Ålder

55 Tennisens organisering

 Hur ser du på svensk tennis organisering idag?

 Hur ser du på svensk tennis organisering i framtiden?

 Hur ser du på svensk tennis sportsliga verksamhet idag? - Gällande breddtennis? - Gällande elittennis?

 Vad är Tennis Göteborgs sportsliga mål och vision? - Gällande breddtennis? - Gällande elittennis?

 Var befinner sig Tennis Göteborg idag i förhållande till vision/mål?

 Vad krävs för att vision och mål ska bli verklighet?

 Hur ser du på idrottens kommersialisering?

 Vad finns det för fördelar med privata aktörers inträde i idrotten?

 Vad finns det för nackdelar med de privata aktörernas inträde i idrotten?

 Kan de privata aktörerna påverka den svenska breddtennisens utveckling? - Vilka möjligheter/problem kan aktörerna medföra?

 Kan de privata aktörerna påverka den svenska elittennisens utveckling? - Vilka möjligheter/problem kan aktörerna medföra?

56  Kan de privata aktörerna påverka tennisens organisering?

Intervjuguide Christian Bergström

 Namn:  Ålder:

 Vad är RIG i Båstads sportsliga mål och vision? - Gällande Breddtennis? - Gällande elittennis?

 Var befinner sig RIG i förhållande till mål och vision?

 Vad krävs för att mål/vision ska bli verklighet?

57  Kan de privata aktörerna påverka den svenska breddtennisens utveckling? - Vilka möjligheter/problem kan aktörerna medföra?

 Kan de privata aktörerna påverka tennisens organisering?

Intervjuguide Tobias Thestrup

 Namn:  Ålder

 Vad är NIU i Växjö sportsliga mål och vision? - Gällande Breddtennis? - Gällande elittennis?

 Var befinner sig NIU i Växjö i förhållande till mål och vision?

58  Vad krävs för att mål/vision ska bli verklighet?

 Kan de privata aktörerna påverka den svenska breddtennisens utveckling? - Vilka möjligheter/problem kan aktörerna medföra?

 Kan de privata aktörerna påverka tennisens organisering?