MILJÖRAPPORT 2013 Kungsängsverket Miljörapport 2013 Kungsängsverket

INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL ...... 3 1. Verksamhetsår ...... 3 2. Verksamhetsutövare ...... 3 3. Verksamhet ...... 3 4. Koordinater ...... 3 TEXTDEL ...... 4 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING ...... 4 1.1 Organisation ...... 4 1.2 Ledningsnät och pumpstationer ...... 4 1.3 Avloppsreningsverkets lokalisering ...... 4 1.4 Avloppsvattenbehandling ...... 4 1.5 Slambehandling ...... 6 1.6 Driftövervakning ...... 7 1.7 Luktbegränsande åtgärder ...... 7 1.8 Hantering av kemiska produkter ...... 7 1.9 Farligt avfall ...... 7 1.10 Recipient ...... 7 1.11 Verksamhetens påverkan på miljön ...... 8 2. TILLSTÅNDSBESLUT ...... 8 3. ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR ...... 8 4. ÖVRIGA BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN ...... 8 5. TILLSYNSMYNDIGHET ENLIGT MILJÖBALKEN ...... 8 6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH AKTUELL ANSLUTNING ...... 8 7. VILLKOR I TILLSTÅNDSBESLUTET ...... 9 8. NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER ...... 12 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) ...... 12 8.2 Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) ...... 12 9. KONTROLLRESULTAT ...... 13 9.1 Avloppsvattenmängder ...... 13 9.2 Halter och mängder i inkommande avloppsvatten ...... 14 9.3 Halter och mängder i behandlat avloppsvatten ...... 15 9.4 Reningseffekt ...... 17 9.5 Halter av näringsämnen, metaller och organiska ämnen i slam ...... 17 9.6 Recipientkontroll ...... 18 10. KONTROLL AV FLÖDEN OCH FÖRORENINGSHALTER ...... 18 11. DRIFTSTÖRNINGAR ...... 19 11.1 Driftstörningar ...... 19 11.2 Åtgärder under året ...... 19 11.3 Planerade åtgärder ...... 21 12. ENERGIPRODUKTION OCH ENERGIFÖRBRUKNING ...... 22 13. FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER ...... 23 14. AVLOPPSSLAM, RESTPRODUKTER OCH AVFALL ...... 24 14.1 Externt slam ...... 24 14.2 Avloppsslam, gallerrens och sand ...... 25 15. RISKER ...... 25 16. PERIODISK BESIKTNING ...... 25 UNDERSKRIFT ...... 26 BILAGOR

EMISSIONSDEKLARATION

- 2 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

GRUNDDEL

1. Verksamhetsår

Verksamhetsår 2013

2. Verksamhetsutövare

Verksamhetsutövare Uppsala Vatten och Avfall AB Organisationsnummer 556025-0051 Adress Uppsala Vatten och Avfall AB Box 1444 751 44 Uppsala E-post [email protected] Kontaktperson Ernst-Olof Swedling, utredningsingenjör Tfn 018 - 727 93 23

3. Verksamhet

Anläggningsnamn Uppsala avloppsreningsverk (Kungsängsverket) Länsstyrelsens platsnummer 0380-50-080 Fastighetsbeteckningar Kungsängen 1:14, 37:4, 37:9, 37:8 Post- och besöksadress Stallängsgatan 3 753 23 Uppsala Kommun och län Uppsala Kontaktpersoner Walter Johansson, sektionschef Tfn 018 - 727 93 36 Miljörapporten godkänns av Tommy Högström, VD Tfn 018 - 727 93 00 Kod enligt SFS 2013:251 90.10

4. Koordinater

Anläggningens mittpunkt 6636824/648831 (enligt SWEREF99 TM))

- 3 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

TEXTDEL

1. Verksamhetsbeskrivning

1.1 Organisation

Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning och avfallshantering i Uppsala kommun. Uppsala Vatten levererar dricksvatten, renar avloppsvatten, tar hand om hushållsavfall, pro- ducerar biogas samt återvinner avfall. Bolaget är verksamhetsutövare och ansvarigt för frågor enligt miljöbalken.

1.2 Ledningsnät och pumpstationer

Avloppsledningsnätet i Uppsala och Lövstalöt är uppbyggt enligt duplikatsystemet, d.v.s. spill- och dagvatten avleds i separata ledningar. I Bälinge finns ett vakuumsystem för avledning av avloppsvatten från toaletter (s.k. svartvatten) och ett konventionellt ledningsnät för bortledning av övrigt spillvatten (s.k. gråvatten). Spillvattennätet i Uppsala, Bälinge och Lövstalöt omfattar 515 km inklusive vakuum- och servisledningar (den allmänna delen av servisledningen). Sammanlagt finns 52 avloppspumpstationer, varav 43 stycken i Uppsala, samt 2 vakuumpumpstationer tillhörande spill- vattennätet. Dagvattenledningsnätet i Uppsala, Bälinge och Lövstalöt har en total längd av 489 km inklusive servisledningar. I Uppsala avbördas vatten till Fyrisån, Sävjaån och Hågaån.

1.3 Avloppsreningsverkets lokalisering

Avloppsreningsverket är beläget nära Fyrisån i området Kungsängen sydost om Uppsala centrum. Vid etableringen av avloppsreningsverket i början av 1940-talet låg detta i utkanten av staden. Nu- mera är anläggningen omgiven av verkstäder, förråd, butiker, kontor, restauranger, småbåtsvarv samt en värmepump och ett kyllagertorn för utvinning av energi ur det renade avloppsvattnet. Re- ningsverkets område delas av trafikleden Kungsängsleden. Omvandlingen av det f.d. industriområ- det fortsätter och nordväst om reningsverket uppförs ett stort antal bostäder. Enligt Översiktsplan 2010 sträcker sig innerstaden fram till reningsverket. Planer finns på en successiv förnyelse av hela området. Kvarteret närmast reningsverket avses användas för kontor mm. Reningsverket ligger inom detaljplanelagt område. Detaljplanen reglerar markens användning, bebyggelse och andra anläggningar. Området söder om Kungsängsleden omfattas av skydd för landskapsbilden. Området utgör en del av Årike Fyris, som är ett viktigt rekreationsområde och naturobjekt med höga ornitologiska, botaniska och geologiska värden. Strax söder om f.d. slam- torkbäddarna finns Kungsängens naturreservat, som också är ett Natura 2000-område, med be- stånd av landskapsblomman kungsängslilja. Reningsverksområdet är beläget inom yttre skyddszon för vattentäkt. Avståndet till närmaste bostadshus är ca 250 m. Avstånd till övrig samlad bostadsbebyggelse är ca 600 m.

1.4 Avloppsvattenbehandling

Avloppsvattenbehandlingen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Vid reningen avskiljs synliga föroreningar, syreförbrukande ämnen, fosfor och kväve. Anläggningsdelarna för mekanisk och biologisk rening kallas för block A (byggdes på 1940- och 1950-talet), block B (byggdes på

- 4 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

1960-talet) och block C (byggdes på 1990-talet). Därutöver finns också bassängblock för kemisk rening av avloppsvattnet och anläggningar för slambehandling samt hantering och rening av biogas. Reningsverkets principiella uppbyggnad framgår av figur 1. Avloppsvattnet pumpas till reningsverket via sju huvudavloppspumpstationer och samlas till två delströmmar. Avloppsvattnet från de östra delarna av Uppsala leds alltid till block C. Övrigt avloppsvatten behandlas antingen i block A och B eller i block C genom överföring av avloppsvatten mellan bassängblocken. Den mekaniska behandlingen omfattar avskiljning av grövre föroreningar, papper och trasor i silgaller, tyngre partiklar och sand i luftade sandfång och lättare partiklar i försedimenteringsbas- sänger. För att förbättra avskiljningen tillsätts järnklorid i början av reningsprocessen till block A och C. Traditionell biologisk rening sker med aktivt slam i luftnings- och sedimenteringsbassänger. Vatt- net kommer in i luftningsbassängerna, där det blandas med aktivt slam (tillväxande mikroorgan- ismer) och syresätts genom inblåsning av luft. Vid avskiljning av kväve sker reningen även i syre- fattiga miljöer. Kvävet i avloppsvattnet föreligger i huvudsak som ammoniumkväve; resten är bundet till organiskt material. Ammoniumkvävet omvandlas först till nitratkväve och därefter till kväv- gas, som avgår till luften. Reningsprocesserna kallas för nitrifikation resp. denitrifikation. Nitrifikat- ionsbakterier, som kräver tillgång till syre, tillväxer långsamt, varför bassängerna måste vara större än normalt. Denitrifikationsbakterier trivs bäst vid syrefria förhållanden. God tillgång på organisk substans ökar denitrifikationsprocessens hastighet. Vid C-blocket finns flera denitrifikations- och nitrifikationszoner i varje linje. Avloppsvattnet tillsätts stegvis till denitrifikationszonerna för att vattnets organiska föroreningar ska utnyttjas så bra som möjligt, samtidigt som vattnet renas. Det behandlade vattnet förs till sedimenteringsbassänger, där slammet får sedimentera. Avsatt slam dras till slamfickor i bassängerna med hjälp av slamskrapor. Därifrån pumpas största delen av slammet tillbaka till den första denitrifikationszonen, för att sedan blandas med nytt avloppsvatten. En mindre mängd slam, överskottsslammet, tas ut ur processen.

Figur 1. Principschema över avloppsvattenbehandling vid Kungsängsverket

Mekanisk/kemisk rening Biologisk rening/ Kemisk rening/polering kväveavskiljning

Silgaller Försedimentering- Aktivt slambassänger Flockning Sandfång bassänger Sedimenteringsbassänger Lamellsed. bass Fällningsmedel Fällningsmedel

A,B A A Fyrisån

Fällningsmedel B B

C C C Avloppsvatten från Uppsala, Bälinge och Lövstalöt

Kväveavskiljningen i bassängblock A sker genom fördenitrifikation i linje 1 och 2. I linjerna 3-5 sker avskiljningen genom stegdenitrifikation på samma sätt som i C-blocket. Omrörare finns i anoxzo- nerna i linje 1-2 i block A. I övriga zoner minskas luftinblåsningen för att skapa en miljö med låga syrehalter. I bioblock B sker kväveavskiljningen på samma sätt som i bioblock C, med skillnad att en del av returslammet först behandlas anaerobt innan det tillförs huvudflödet. På så vis erhålls även biologisk avskiljning av fosfor. Efter aktivt slambehandlingen leds vattnet till ett kemiskt behandlingssteg, där en liten mängd järnklorid doseras för att fälla ut återstående fosfor och restflockar från den biologiska reningen. Vattnet lyfts upp till bassängblocket med hjälp av skruvpumpar och leds sedan, via en inbland- ningskammare där fällningskemikalien tillsätts, vidare till flockningsbassängerna. Under långsam

- 5 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

omrörning med grindomrörare eller propelleromrörare, utbildas flockar som sedan avskiljs i slutse- dimenteringsbassängerna. Bassängerna är försedda med snedställda plastskivor, s.k. lameller, för att öka effektiviteten. Det renade vattnet leds via en mätränna för flödesmätning till en värmepump- anläggning och därefter via klorkontaktbassänger under mark till Fyrisån. Kungsängsverket är dimensionerat för att behandla 4 800 m³/h. Den biologiska reningen vid block A och B är dimensionerad för att rena 1 000 m³/h i vardera i blocket och block C är dimensionerat för 2 800 m³/h. Avloppsvattenflödet genom galler och sandfång kan maximalt uppgå till 15 000 m³/h, genom försedimenteringsbassänger 11 000 m³/h och genom den biologiska reningen 7 800 m³/h. Maximalt flöde genom kemsteget är 7 200 m³/h. Det finns ett flertal bräddnings-, förbilednings- och omkopplingsmöjligheter inom och mellan bas- sängblocken, vilket ger god flexibilitet vid olika driftförhållanden. Ett flödesschema för behandling av avloppsvatten vid Kungsängsverket återfinns i bilaga 14a.

1.5 Slambehandling

Primärslammet från försedimenteringsbassängerna i block A och B har pumpats till slamförtjockar- na. Slammet från försed B pumpas slamförtjockarna; antigen direkt eller via försedimentering A2. Kemslammet från slutsedimenteringsbassängerna huvudsakligen pumpats till försedimenterings- bassängerna i block B. Således tas både primärslam och kemslam ut från dessa bassänger. Pri- märslammet från försedimenteringsbassängen i block C har pumpats till förtjockarsilon. Fett och flytslam som avskiljs i försedimenteringsbassäng A2 leds till en särskild slambrunn. Fettet avlägsnas med slamsugbil och avlämnas vid externslammottagningen vid block AB. Flytslam från försedimenteringsbassängerna i block B pumpas till inlopp AB. Flytslam från block C leds till inlop- pet till bassängblocket. Överskottsslammet från den biologiska reningen kan hanteras på flera olika sätt. Det går att pumpa överskottsslammet från block A till både block B och C och från block B till block C. Avsikten är att kunna ympa nitrifikationsbakterier från ett bassängblock till ett annat vid behov. Under året har överskottsslammet avletts via slamvattenpumpstationen vid Pump och tömning till f.d. försedimen- teringsbassäng A1. Slammet från förtjockarna pumpas via trumsilar till förtjockarsilon och därifrån till rötkamrarna. Vid den mekaniska föravvattningen tillsätts en flockningskemikalie för att få slampartiklar och vatten att separera lättare. Slamvattnet från förtjockare och föravvattning har huvudsakligen gått till f.d. försedimenteringsbassäng A1. I rötkamrarna stabiliseras slammet och bildad biogas samlas upp i en gasklocka. Normalt används huvuddelen av biogasen som fordonsgas efter rening och komprimering. Genom förbränning av gasen i en gasmotor kan gasen även nyttjas för elproduktion och uppvärmning av rötkamrarna och reningsverksbyggnaderna. Gasen kan också användas för värmeproduktion i gaspannorna. Even- tuell överskottsgas facklas av. Efter rötning leds slammet till en omrörd lagringstank och pumpas sedan vidare till den mekaniska avvattningen. En polyelektrolyt tillsätts och slammet avvattnas med centrifuger. Avvattnat slam mellanlagras i slamsilor, varifrån det transporteras till Hovgårdens avfallsanläggning, där det finns ett större lager för avloppsslam. Rejektvattnet från avvattningen har pumpats till block B och block C. Slamtorkbäddarna i närheten av reningsverket har till och med juli 2013 använts för avvattning och mellanlagring av sediment från rengöring av bassänger och rötkammare. Förorenat regn- och smältvatten från slamtorkbäddarna pumpas tillbaka till en av luftningsbassängerna i block B. Slam från slamavskiljare och slutna tankar töms tillsammans med fett från fettavskiljare vid mottagningsstationen för externt slam vid block C. Oavvattnat slam från mindre avloppsreningsverk samt övrigt slam töms vid mottagningsstationen för slam vid block AB. Därifrån pumpas slammet via förtjockarsilon till rötkamrarna. Under 2013 har slammet till största delen lämnats vid block C. Rens- och sandtvättar finns vid block AB och block C. Tvättat rens transporteras till Vattenfalls förbränningsanläggning för avfall i Uppsala. Tvättad sand har lagts på en av slamtorkbäddarna. Ett processchema över slambehandlingen vid Kungsängsverket finns bilaga 14b.

- 6 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

1.6 Driftövervakning

Reningsverket är bemannat under dagtid vardagar mellan kl. 07.00 och 16.00. Under övrig tid finns personal i beredskap för att sköta driften av anläggningen. Maskin- och processutrustning vid reningsverk och avloppspumpstationer är kopplade till driftövervakningssystemet UniView, vilket innebär att anläggningarnas funktion fortlöpande kan kontrolleras. Under icke ordinarie arbetstid sker larmhanteringen via SOS Alarm. Personal i beredskap har en bärbar terminal för kommunikat- ion med anläggningarna. Vid reningsverket finns även en VA-verkstad, elverkstad och ett vattenlaboratorium.

1.7 Luktbegränsande åtgärder

Ventilationsluften från grovreningsbyggnaderna och från mottagningsstationerna för externt slam behandlas i kompostfilter för att minska eventuella luktolägenheter. Luften från slamavvattnings- byggnaden behandlas i ett BBK-filter. Vid utlastning av slam forceras ventilationen och frånluften behandlas i ett ozonaggregat. Därtill finns ett kompostfilter för luften från luftningskanalen vid slam- lagren. Sammanlagt finns fem biologiska filter.

1.8 Hantering av kemiska produkter

Järnklorid i flytande form, PIX-111, används för utfällning av fosfor ur avloppsvattnet. Järnkloriden levereras i tankbilar 4 till 6 gånger per månad. Vid block AB lagras järnkloriden i tre tankar à 20 m³. Tankarna är isolerade och omges av en invallning, som rymmer 30 m³. Järnkloriden tillsätts efter sandfånget till vattnet till försedimenteringsbassängerna i block A (förfällning) och vid kemsteget (efterfällning). Vid block C finns lagringsmöjligheter för både järnsulfat och järnklorid. Järnsulfat kan lagras i en stor tank, som rymmer 130 m³. Två mindre tankar à 20 m³ används till järnklorid. Därut- över finns maskin-, styr- och reglerutrustning för upplösning och dosering av fällningsmedlet. Polyaluminiumklorid, PAX-215, används för att hålla skumning och slamegenskaper i biosteget vid block C under kontroll. Kväverening med hög slamålder gynnar förekomst av bakterier med långa filament, exempelvis Microthrix parvicella. Vid tillsats av PAX, som lagras i järnsulfattanken, för- svinner skumningen inom en månad. Vid kväverening kan en kolkälla, exempelvis etanol eller metanol, behöva tillsättas för att effektivi- sera reningsprocessen. En tank med en volym av 25 m³ har uppförts och doseringsledningar till en av linjerna i block C har dragits för detta ändamål. Kalciumnitrat alternativt järnklorid doseras till tryckledningen för överföring av avloppsvatten från Bälinge och Lövstalöt till Uppsala. Doseringen görs i avloppspumpstationen i Bälinge för att för- hindra svavelvätebildning, som annars uppkommer på grund av koncentrerat avloppsvatten och lång uppehållstid i ledningen. Lagring sker i två tankar à 12 m³ för kalciumnitrat resp. järnklorid. Vid spill eller olyckshändelse samlas vätskan upp i en bassäng. Kalciumnitrat har också doserats vid pumpstationerna Skarholmen och Lövängsvägen samt vid JM:s avloppspumpstation i Vreta

1.9 Farligt avfall

Spillolja från oljebyten i gasmotor och växellådor samlas upp i en tank på 2 m³. Det finns även flera mindre behållare.

1.10 Recipient

Recipient för det renade avloppsvattnet är Fyrisån. Utsläppet sker nära avloppsreningsverket. Ut- loppet från klorkontaktbassängerna mynnar vid strandkanten på ca 0,5 m djup. Den naturliga me- delvattenföringen i Fyrisån vid utsläppspunkten är 8,6 m³/s. Normal lågvattenföring är ca 1,3 m³/s. Någon kilometer nedströms utsläppspunkten rinner Sävjaån samman med Fyrisån. Fyrisån mynnar i Ekoln, som är en del av Mälaren.

- 7 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

1.11 Verksamhetens påverkan på miljön

Förutom den övergripande positiva påverkan på miljön, som verksamheten har genom rening av avloppsvatten och återvinning och produktion av energi, så påverkas den yttre miljön genom ut- släpp av avloppsvatten, förbrukning av råvaror och energi, transporter och omhändertagande av restprodukter. Viktigaste påverkan är utsläpp till vatten, eftersom reningen av avloppsvattnet inte fullständigt avlägsnar alla föroreningar, som tillförts av hushåll och övrig verksamhet. Vid reningen av avloppsvattnet används fällningsmedel, polyelektrolyter och andra kemiska produkter. Elenergi åtgår för pumpning och rening av avloppsvattnet. Användning av kemiska produkter samt hantering av slam och övrigt avfall ger upphov till transporter till och från anläggningen i likhet med tillsynsbe- sök vid pumpstationer, reparation och underhåll av maskinutrustning, provtagning m.m. Utsläpp av luktande ämnen till luft kan ske från ledningsnät och reningsverk. Förbränning av biogas ger ut- släpp till luft. Avloppsslam, sand, rens och övrigt avfall ska användas eller omhändertas på ett så- dant sätt att utläckage av oönskade ämnen till miljön minimeras.

2. Tillståndsbeslut

Koncessionsnämnden för miljöskydd lämnade 1996-01-31 kommunen tillstånd enligt miljöskydds- lagen till fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse i Uppsala m.fl. orter efter behandling i Kungsängsverket samt att genomföra behövliga utbyggnader och andra förändringar av reningsan- läggningen. Tillståndet gäller en ekvivalent folkmängd om högst 200 000 personer (14 ton BOD7 per dygn).

3. Anmälningspliktiga ändringar

Under året har anmälan om ändring av verksamheten lämnats till miljökontoret i nedanstående fall: 2013-06-05: Rengöring av inloppsledning till block AB (avställning block AB) 2013-06-13: Avställning rötkammare 1 för rengöring Punkterna redovisas i avsnittet 11.2 ”Åtgärder under året”.

4. Övriga beslut enligt miljöbalken

Länsstyrelsen i Uppsala län fastställde 2004-02-05 slutliga villkor för utsläpp av fosfor. Resthalten av fosfor får inte överstiga 0,25 mg/l, räknat som riktvärde per kvartal och gränsvärde per år. Mängden fosfor i det sammanlagda utsläppet av spillvatten inklusive bräddning från reningsverk och ledningsnät får uppgå till högst 5 ton per år.

5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun

6. Tillståndsgiven och aktuell anslutning

Tillståndsbeslutet medger kommunen tillstånd att släppa ut avloppsvatten från Uppsala m.fl. tätor- ter motsvarande en ekvivalent folkmängd av högst 200 000 pe, varvid en personekvivalent räknas som 70 g BOD7 per dygn. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen bedöms motsvara 200 000 pe.

Föroreningsbelastningen på reningsverket motsvarar 120 500 pe vid en specifik BOD7-mängd av 70 g/pe.d. I Kungsängsverket behandlas avloppsvatten från Uppsala stad med förortsområden samt tätorter- na Bälinge och Lövstalöt. Avloppsvattnet från Jälla, Lindbacken, Vreta-Ytternäs, Uppsala-Näs/

- 8 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

Bodarna pumpas också till Uppsala för rening i Kungsängsverket. Antalet anslutna uppgick i slutet av 2013 till 166 300 personer inklusive ej mantalsskrivna boende, som beräknas uppgå till ca 5 000 personer. Anslutningen har ökat med 2 100 personer under året. Kommunens största arbetsgivare är Uppsala kommun och Uppsala läns landsting, båda med fler än 10 000 anställda, varav de flesta i Uppsala, samt Uppsala Universitet och Sveriges lantbruksu- niversitet, som tillsammans har 7 350 anställda. Tillverkningsindustrin står för 6 % av sysselsätt- ningen i kommunen. Stora industrier är läkemedelsföretagen GE Healthcare, Fresenius Kabi, Thermo-Fischer och Kemwell, som tillverkar produkter för framställning av läkemedel. GE Health- care och Kemwell har ett gemensamt reningsverk för behandling av processpillvatten. GE Health- care har avtal med Uppsala kommun som reglerar vad som får tillföras det kommunala spillvatten- nätet. Q-Med, som tillverkar implantat, är ett annat företag i den medicinska sektorn. Spillvattenmängden från industrier exklusive vatten från rening av biogas utgjorde 7 % av debiterad spillvattenmängd eller 5 % av inkommande avloppsmängd till reningsverket under 2013. Vatten till rening av biogas utgör 39 % av spillvattenmängden från industrier. Industribelastningen beräknas motsvara ca 25 000 pe vid 70 g BOD7/pe.d.

7. Villkor i tillståndsbeslutet

Villkoren i tillståndsbeslutet kommenteras nedan. 1. Den närmare utformningen av avloppsreningsverket skall avgöras av kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten. Detta gäller även ändringar eller ombyggnader som kan inverka på utsläppsmängder eller slam samt byte av tillsatskemikalier för vatten- och slambehandling. Tvistig fråga får hänskjutas till Koncessionsnämnden för avgörande. Kommentar: Utformningen av reningsverket har skett i samråd med tillsynsmyndigheten. 2. För utsläpp av kväveföroreningar med avloppsvattnet gäller vad som är stadgat i Natur- vårdsverkets kungörelse (SNFS 1994:7 MS:75) med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Kommentar: Koncessionsnämnden har i tillståndsbeslutet uttalat att kommunens åtaganden i fråga om kväverening, som innebär att en resthalt av totalkväve om högst 15 mg/l, räknat som riktvärde och årsmedelvärde, motsvarar kraven i EG-direktivet och Naturvårdsverkets kungörelse. EU-domstolen beslutade hösten 2009 att kväveretentionen i vattendragen ned- ströms utsläppspunkten får tillgodoräknas. För Kungsängsverket gäller således att avskiljningen av kväve i reningsverket och i recipienten fram till Östersjön tillsammans ska vara minst 70 % alternativt högst 10 mg/l som årsmedelvärde. Under 2013 var avskiljningen enbart i reningsverket 76 % och kvävehalten i det renade avloppsvattnet i medeltal 10 mg/l.

3 Resthalterna av BOD7 i det behandlade avloppsvattnet - inklusive bräddning från detta - får ej överstiga 10 mg/liter som riktvärde** och kvartalsmedelvärde.

Kommentar: BOD7-halten i utgående avloppsvattnet har under 2013 varit mindre än riktvär- det under samtliga kvartal, vilket framgår av nedanstående tabell: Kvartal 1: <6 mg/l Riktvärde 10 mg/l Kvartal 2: <4 mg/l ” Kvartal 3: <3 mg/l ” Kvartal 4: <3 mg/l ”

Utsläppt mängd BOD7 vid bräddning vid Kungsängsverket under kv. 2 uppskattas till ca 20 kg, vilket motsvarar 0,004 mg/l fördelat på avloppsmängden under kvartalet. 4 Industriellt avloppsvatten och liknande avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olä- genheter uppkommer för omgivningen, i avloppsslammet eller i recipienten. Kommentar: Under året har inte anläggningens funktion varit nedsatt till följd av utsläpp. 5 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möj- ligt begränsa tillflödet till reningsverket av dag- och dräneringsvatten. Till ledning för detta arbete skall finnas en saneringsplan som skall hållas aktuell. Utförda och planerade sane-

- 9 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

ringsåtgärder och åtgärdernas effekter avseende bräddning och inflöde av ovidkommande vatten skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Avloppsledningsnätet ses fortlöpande över och underhålls i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av dag och dräneringsvatten. Utförda och planerade saneringsåtgärder redovisas årligen i samband med miljörapporteringen. 6 Reningsverket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Driftstörning- ar (t.ex. på grund av underhåll eller reparation) som leder till ofullständig behandling eller till att utsläppsvillkoren överskrids eller kan komma att överskridas skall snarast anmälas till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskri- das, t.ex. vid ombyggnads- och underhållsarbeten. Kommentar: Reningsverket har drivits så bra som möjligt med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. 7 Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som tillsynsmyndigheten finner erforderlig. Kommentar: Reningsverket är förberett för desinfektion av utgående vatten. 8 Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer. Kommunen skall verka för att slammet i första hand används som jordförbättringsmedel. Slam för jordbruksändamål skall vara hygieniserat/stabiliserat. Slam som inte kan användas som jordförbättringsmedel samt grovrens, sand och flytslam skall lämnas till godkänd an- läggning för slutligt omhändertagande. Kommentar: Avloppsslammet har under året transporterats från slamsilorna till slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning, där slammet efter behandling huvudsakligen använts i samband med sluttäckning. I slamlagret lagras varje månads produktion av slam för sig. Av- gränsningen mellan olika slampartier görs med halmbalar. Avloppsslammet certifierades för användning inom jordbruket i januari 2013. Under september användes 586 ton slam inom jordbruket efter sex månaders lagring. Avloppsslammet användes inom jordbruket till och med 1999, varefter kopparhalten i slammet begränsade slammets användning. Nya vattenverk med mjukgöring av dricksvattnet, som togs i drift 2007, har minskat kopparhalten i slammet väsentligt. Tvättat rens har skickats till Vattenfalls avfallsförbränningsanläggning. 9 Bullerbidraget från den utbyggda anläggningen får inte överskrida följande ekvivalenta ljud- nivåer utomhus vid bostäder 50 dB(A) dagtid (kl. 07-18) 45 dB(A) kvällstid (kl. 18-22) 40 dB(A) nattetid (kl. 22-07) Den momentana ljudnivån nattetid (kl. 22-07) får inte överstiga 55 dB(A) vid bostäder. Kommentar: Bullerbidraget från reningsverket har inte kontrollerats. Ljud från blåsmaskiner, fläktar och rinnande vatten är de främsta bullerkällorna. Något klagomål på buller från reningsverket har veterligen inte framförts. 10 Om för omgivningen besvärande lukt uppkommer i reningsverket eller ledningsnätet, skall kommunen snarast vidta åtgärder för att begränsa störningarna. Kommentar: Under året har en luktutredning gjorts vid Kungsängsverket. I mitten av juni togs luktprover i olika delar av reningsverket. Provresultaten har använts i en spridningsmo- dell baserad på klimatdata för Uppsala. Utredningen visar att lukt, som kan identifieras som lukt från reningsverket, kan kännas under upp till 87 timmar per år i området nordväst om Kungsängsesplanaden. I utredningen föreslås olika åtgärder för att minska luktemissionerna från reningsverket. Effekten av åtgärderna har modellberäknats. Utredningen kompletteras med nya luktmätningar under 2014. Uppsala Vatten har även deltagit i ett luktprojekt, som letts av ÅF, Göteborg. Provtagningar har gjorts vid ett stort antal anläggningar med olika teknik för luktreducering. Rapporten pub- licerades av Svenskt Vatten under hösten. ÅF-rapporten visar att den genomsnittliga luktre-

- 10 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

duktionen vid undersökta anläggningar är 55 %, vilket betecknas som oacceptabelt lågt. Vik- tigaste orsakerna är dålig kunskap vid teknikval och brister i uppföljning och underhåll. Prov- tagningarna vid Kungsängsverket visade varierande mätresultat. Avsikten är att de båda utredningarna ska ligga till grund för ett åtgärdsprogram för att minska lukt från reningsverket. Kompostmaterialet i samtliga kompostfilter byttes ut under våren. Användningen av f.d. slamtorkbäddar för avvattning och mellanlagring av sediment från ren- göring av bassänger och rötkammare upphörde i juli, då sand och sediment från rengöringen av inloppsledningarna till block AB kördes bort. Vid tömningen av rötkammare 1 under sommaren kördes sedimenten direkt till Hovgårdens avfallsanläggning. Under året har tre klagomål på lukt från reningsverket under slutet av sommaren och under hösten framförts av boende i Industristaden. 11 Förslag till kontrollprogram skall inges till tillsynsmyndigheten i god tid innan det nya reningsverket tas i drift. Kommentar: Ett reviderat kontrollprogram finns för Kungsängsverket. 12 Ombyggnaden skall vara genomförd och samtliga i ärendet aktuella reningssteg skall vara i drift i enlighet med redovisad, i kommunens skriftliga bemötande reviderad, tidplan. Kommentar: Ombyggnaden har genomförts och samtliga reningssteg har varit i drift i enlighet med den reviderade tidplanen. 13. Resthalt av fosfor analyserat som totalhalt i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket får som riktvärde** inte överstiga 0,25 mg/liter beräknat som kvartalsmedelvärde samt som gränsvärde* inte överstiga 0,25 mg/liter beräknat som årsmedelvärde. Fosfor, analyserat som totalhalt, i bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket skall inräknas i ovan- nämnda rikt- och gränsvärden. Kommentar: Totalfosforhalten i utgående avloppsvattnet har under 2013 i medeltal varit 0,13 mg/l. Fosforhalten har under varje kvartal varit lägre än riktvärdet, vilket framgår av nedanstående tabell: Kvartal 1: 0,14 mg/l Riktvärde 0,25 mg/l Kvartal 2: 0,18 mg/l ” Kvartal 3: 0,087 mg/l ” Kvartal 4: 0,092 mg/l ” Utsläppt mängd fosfor vid bräddning vid reningsverket under kv. 2 uppgick till 0,4 kg, vilket motsvarar 0,00006 mg/l fördelat på avloppsmängden under kvartalet. 14. Mängden totalfosfor i det sammanlagda utsläppet av spillvatten, dvs. summan av renat vatten från reningsverket samt bräddvatten från verket och bräddvatten från ledningsnät för spillvatten, får som riktvärde** uppgå till högst 5 ton totalfosfor per år. Kommentar: Mängden totalfosfor i utsläppet från reningsverk och ledningsnät uppgick under 2013 till 2,5 ton, varav 2,5 ton i det renade avloppsvattnet och 0,005 ton i nödutsläppt och bräddat avloppsvatten från reningsverk och ledningsnät. Vid beräkningen av bräddad mängd från ledningsnätet har fosforhalten antagits vara 20 % av medelhalten i inkommande vatten till Kungsängsverket. * Med gränsvärde avses ett värde som inte får överskridas. ** Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas.

- 11 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

8. Naturvårdsverkets föreskrifter

8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14)

Utsläppskontroll sker enligt kontrollprogrammet 2006-03-02, som är en del av verksamhetsutöva- rens egenkontroll. Följande parametrar omfattas av programmet: Avloppsvatten och slam Behandlad vattenmängd, bräddad vattenmängd vid Dan- mark pumpstation resp. före kemsteget, producerad mängd slam.

Analyser avloppsvatten Biologisk syreförbrukning (BOD7), kemisk syreförbrukning (COD), totalfosfor (tot-P), totalkväve (tot-N), suspenderade ämnen (SS) och pH i inkommande, utgående och bräddat avloppsvatten. Dessutom analyseras ammoniumkväve (NH4- N) och nitrit- och nitratkväve (NO2-NO3-N) på utgående avloppsvatten samt ammoniumkväve (NH4-N) på bräddat avloppsvatten. Metallerna bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni) och zink (Zn) i inkommande, ut- gående och bräddat avloppsvatten. Analyser avloppsslam Torrsubstanshalt (TS), glödgningsförlust, pH, totalfosfor, to- talkväve, ammoniumkväve, kalium, kalcium och magnesium. Metallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, zink och silver. De organiska föreningarna nonylfenol, po- lyklorerade bifenyler (PCB) och polyaromatiska kolväten (PAH). Analyserna görs på dygns-, vecko- och månadsblandprover på inkommande vatten till block AB, inkommande vatten till block C och på utgående vatten. COD, tot-P och tot-N analyseras på veck- oblandprov som tas varje vecka. Metallhalterna undersöks i tolv månadsblandprov per år. Övriga parametrar analyseras i dygnsprov, som tas varje vecka på varierande veckodagar. Tidpunkten för provtagningarna framgår av ett årligt provtagningsschema som upprättas av Uppsala Vatten i för- väg. Slamanalyserna görs på månadsblandprov för varje månad. Egenkontrollen omfattar utöver provtagningarna enligt kontrollprogrammet även andra parametrar i avloppsvatten och slam; bland annat slammets innehåll av järn och mangan. I utgående vatten mäts TOC, fosfatfosfor och järn samt vattnets alkalinitet och konduktivitet. Dygnsprov tas varje vecka på försedimenterat och biologiskt renat avloppsvatten på sex provtagningspunkter. Periodisk besiktning av anläggningen ska enligt kontrollprogrammet göras vart tredje år. Den senaste besiktningen utfördes under 2011. Ny periodisk besiktning kommer att göras under 2014. Kontrollprogrammet har omarbetats 2014-02-27. Några större förändringar vad gäller provfrekvens, parametrar etc har inte gjorts.

8.2 Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2)

Avloppsslammet från Kungsängsverket certifierades i januari som återvunnen växtnäring enligt Svenskt Vattens certifieringssystem REVAQ. Under september kunde avloppsslam som producerats under februari 2013 användas inom jordbruket efter sex månaders lagring. Det var första gången sedan 1999 som avloppsslam från kommunens reningsverk användes inom jordbruket. Föreskrifterna i SNFS 1994:2 har följts. Sammanlagt användes 586 ton avloppsslam inom jordbruket, vilket motsvarar 159 ton TS. Totalt producerades 12 680 ton eller 3 330 ton TS avloppsslam vid Kungsängsverket under 2013.

- 12 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

9. Kontrollresultat

9.1 Avloppsvattenmängder

Under året har totalt 19,3 miljoner m³ avloppsvatten behandlats vid Kungsängsverket, vilket är en normal mängd under senare år. I mängden ingår drygt 0,5 miljoner m3 vatten från uppgradering av biogas, som tillförs kemsteget, varför inkommande avloppsmängd var 18,7 miljoner m3. Debiterad mängd spillvatten var 12,1 miljoner m³ inklusive vattnet till gasreningen. Under de senaste 30 åren har avloppsvattenmängden minskat med 10-20 %, trots att anslutningen till reningsverket har ökat väsentligt. Avloppsvattnet från Bälinge och Lövstalöt pumpas sedan början av 1990-talet till Kungs- ängsverket. Minskad vattenförbrukning och åtgärder för att förbättra och underhålla ledningsnätet är viktiga faktorer bakom förändringen av mängden avloppsvatten. Den årliga avloppsmängden till reningsverket under åren 1976-2013 framgår av figur 2. Klimatfaktorerna är också betydelsefulla för tillrinningen under det enskilda året. Regn, snösmält- ning och höga grundvattennivåer påverkar tillrinningen till reningsverket bland annat genom att dräneringsledningar vid hus, som är byggda före 1984, i allmänhet är anslutna till spillvattennätet. Figur 2. Inkommande avloppsvattenmängder 1976-2013 Figur 3. Utgående avloppsvattenmängder 2013

30 160 000

140 000 25

120 000 20 100 000

15 80 000 m3/d Mm3/år 10 60 000

40 000 5 20 000 0 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Årsnederbörden i Uppsala under 2013 uppgick till 441 mm, vilket är drygt 100 mm mindre än normalt. Nederbörden per månad till och med september var betydligt mindre än vanligt. Att avlopps- mängden under året ändå var av normal omfattning beror på att stora mängder vatten tillfördes vid snösmältningarna i början av januari och i mitten av april. Höstregn och snösmältning ger oftast en större mängd tillskottsvatten till reningsverket än nederbörden under sommaren, som fångas upp av växtlighet eller avgår genom avdunstning. Tillrinningen till reningsverket ökar kortvarigt vid regn med hög intensitet, men i övrigt påverkas avloppsflödet förhållandevis litet. Utgående flöde från reningsverket under året framgår av figur 3. Avloppsmängderna under 2011-2013 framgår av nedanstående tabell. Månadsmängderna under 2013 framgår av bilaga 1.

Avloppsvattenmängder 2011 2012 2013

Inkommande avloppsvatten (m³) 19 262 000 20 357 000 18 740 000 Behandlat avloppsvatten (m³) 19 568 0001 20 893 0001 19 293 0001 Bräddning vid reningsverket (m³) 2 300 4 130 110 Utsläpp från ledningsnätet (m³) 40 410 4 035

1 Dricksvatten används för rening av biogas. Vattnet avleds till kemsteget, vilket påverkar flödet från reningsverket, men inte flödet till reningsverket. Utsläppt avloppsvattenmängd var i medeltal 52 900 m³ per dygn. Årets största avloppsmängd, som uppgick till 159 300 m³, uppmättes den 1 januari i samband med snösmältning. Årets minsta dygnsmängd, 38 710 m³, förekom lördagen den 20 juli.

- 13 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

Bräddning av ofullständigt renat avloppsvatten förbi kemsteget vid Kungsängverket har förekommit i samband med snösmältning den 18 april. Bräddad mängd var 110 m3. Utsläppt mängd avloppsvatten från ledningsnätet uppgick till sammanlagt 4 035 m3, huvudsakligen på grund av hög tillrinning. Den 1 januari medförde höga flöden i samband med snösmältning att 120 m3 bräddade vid avloppspumpstationen Bärby hage till Fyrisån. Bräddning förekom även vid bräddskibordet vid Holm- vägen. Bräddad mängd var 50 m3. Bräddvattnet rinner ut i Sunnerstaviken. Den 15 april strax efter midnatt havererade PLC:n i Lugnet pumpstation. En ny PLC monterades under eftermiddagen nästa dag. Avloppsvattnet pumpades bort manuellt. Stationen var i drift igen nästa dag. Utsläppt avloppsmängd till Fyrisån var 25 m3. Snösmältningen i senare delen av april medförde höga flöden i åar och vattendrag. Fyrisån valla- des in i de centrala delarna av Uppsala för att förhindra översvämning. I Almunge var väg 282 delvis avstängd på grund av högt vattenstånd i Östra Långsjön/Fladån. Flödet i spillvattennätet ökade. Vid bräddskibordet vid Holmvägen bräddade 90 m3 till Sunnerstaviken den 18 april. Överföringsledningarna för vatten och avlopp mellan Jälla/Lindbacken och Uppsala togs i drift under januari. Avloppsvattnet pumpas från en ny avloppspumpstation vid f.d. reningsverket i Jälla till avloppspumpstationen Vaksala-Vallby och därifrån vidare mot Uppsala. Vaksala-Vallby pumpstation är dimensionerad för att pumpa avloppsvatten från Jälla, Lindbacken, Skölsta och Vaksala-Eke. Snösmältningen medförde att åkrar och diken kring avloppspumpstationen i Jälla stod under vatten. Stora mängder vatten rann in via bräddavloppet med början den 18 april och pumpades vidare mot Vaksala-Vallby. De höga flödena medförde källaröversvämningar i Årsta, varför pumpstationen i Jälla stängdes av under knappt 5 dygn. Flödet från Vaksala-Vallby pumpstation begränsades kraftigt till dess att tillrinningen avtagit. Pumpstationen bräddade under knappt 17 dygn. Bräddad mängd vid Jälla resp. Vaksala-Vallby pumpstation beräknas till 1 200 m3 resp. 2 550 m3.

Ett stickprov togs på bräddvattnet från Vaksala-Vallby pumpstation den 29 april. BOD7- och fosfor- halterna var 15 resp. 0,57 mg/l. Kvävehalten var 7,0 mg/l. Föroreningshalten var fortfarande låg.

9.2 Halter och mängder i inkommande avloppsvatten

Huvuddelen av avloppsmängden till reningsverket kommer till samlingsbrunnen vid block AB. Res- terande del kommer till block C via Danmarks pumpstation och pumpstationen vid Strandbodgatan. Avloppsvatten överförs från inlopp AB till inlopp C, vilket gör att 53 % av flödet har behandlats vid block C under året. Föroreningshalterna av COD, fosfor och kväve i inkommande avloppsvatten är något högre än tidigare, vilket är rimligt utifrån föroreningsbelastning och minskad tillrinning. BOD7-halten är oför- ändrad och halten suspenderad substans har minskat; i båda fallen beroende på att halterna i inkommande vatten till block AB varit normala igen. Orsaken till att halterna var förhöjda under 2012 är oklar. Provtagningspunkten har kontrollerats utan något anmärkningsvärt kunde konstateras. Halterna i inkommande vatten till block AB och C finns i bilaga 2.

Inkommande vatten 20111 20122 20133

BOD7 (mg/l) 160 170 170 COD (mg/l) 390 380 410 Tot-P (mg/l) 5,2 4,7 5,4 Tot-N (mg/l) 42 38 44 Susp. substans (mg/l) 250 300 270

1 40 % av rejektvattnet till ink.C 2 55 % av rejektvattnet till ink.C 3 56 % av rejektvattnet till ink C

Rejektvattnet från avvattningen av slam har under större delen av året fördelats lika mellan block B och inkommande vatten till block C. Under februari och under senhösten pumpades det mesta av rejektvattnet till block C. Slamvattnet från föravvattning och förtjockning har avletts till försedimente-

- 14 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

ring A1 under året. Prov på rejektvattnet har tagits vid tolv tillfällen under 2013. BOD7- och COD- halterna, 150 resp. 570 mg/l, är ungefär som tidigare. Det gäller även kvävehalten, 740 mg/l, som är oförändrad. Tidigare provtagningar visar att totalkvävet nästan helt utgörs av ammoniumkväve. SS-halten var 170 mg/l. Avloppsslam från mindre reningsverk i kommunen avlämnas normalt vid mottagningsstationen vid block AB. Slammet pumpas vidare till rötning och avvattning och bidrar således till föroreningsin- nehållet i rejektvattnet. Under året har nästan 80 % av slammet tömts vid externslammottagningen vid block C i stället och har således belastat inkommande vatten.

Mängderna BOD7 och kväve i inkommande vatten minskade vid nedläggningen av livsmedelsindu- strierna för fem-sju år sedan och har därefter varit på ungefär samma nivå. Förbudet mot använd- ning av fosfatfosfor i tvättmedel och maskindiskmedel minskade tillförseln av fosfor till reningsverket. Även mängden fosfor har därefter varit oförändrad. Föroreningsmängderna i inkommande vatten exklusive internbelastning i form av rejektvatten framgår av nedanstående tabell.

Inkommande vatten 2011 2012 2013

BOD7 (ton/år) 3 100 3 370 3 080 COD (ton/år) 7 460 7 650 7 660 Tot-P (ton/år) 100 100 100 Tot-N (ton/år) 760 720 790 Susp. substans (ton/år) 4 730 6 000 4 990

Tillförd mängd kväve med rejektvattnet motsvarar 5 % av inkommande mängd under 2013. Föroreningsbelastningen på reningsverket, uttryckt i antalet personekvivalenter, uppgår till 120 500 pe exklusive internbelastningen under året. En personekvivalent motsvarar 70 g BOD7 per dygn.

9.3 Halter och mängder i behandlat avloppsvatten

Reningsvillkoren uppfyllts med god marginal, vilket framgår av kommentarerna till villkoren i till- ståndsbeslutet i avsnitt 7.

BOD7-halten i utgående vatten, <4 mg/l, har varit låg och mycket stabil vid normala till medelhöga flöden. Under året har 47 av 52 mätvärden varit mindre eller lika med 3 mg/l, varav 34 st. varit <3 mg/l. Rapporteringsgränsen har använts vid medelvärdesberäkningen. Högsta BOD7-halten var 16 mg/l, vilket uppmättes den 1 januari vid snösmältning och årets högsta flöde. COD-halten, som är ett mått på syreförbrukningen vid fullständig oxidation av lätt- och svårned- brytbar organisk substans, var <31 mg/l. COD-halten var ≤30 mg/l i 50 av 52 veckoprov på utgå- ende vatten, varav 48 st var <30 mg/l, som är analysens rapporteringsgräns. Högsta COD-halten var 50 mg/l, vilket uppmättes vid höga flöden i samband med snösmältningen i april. Flödet genom kemsteget var mycket högt, då hög nivå i Fyrisån orsakade rundgång på vatten. TOC-halten, som är ett mått på totalt organiskt kol i vattnet, var 9,3 mg/l. Totalfosforhalten i utgående vatten var i medeltal 0,13 mg/l, vilket är samma halt som under före- gående år. Under andra halvåret var fosforhalten låg och stabil. Högsta uppmätta totalfosforhalter i dygns- och veckoprov var 0,79 mg/l (vid årets högsta flöde 159 300 m3 vid snösmältningen i januari) resp. 0,56 mg/l (vid höga flöden i april på grund av snösmältning och rundgång över kemsteget). Den biologiska avskiljningen av fosfor i bioblock B har fungerat bra under större delen av året. Fos- forhalten efter bio B var i medeltal 0,74 mg/l. Högre halter i samband med snösmältningen i april har påverkat medelvärdet. Förfällningen till block B är avställd; dock har kemslammet huvudsakligen pumpats till försed B. Fosfatfosforhalten har minskat till 0,068 mg/l.

- 15 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

Totalkvävehalten i det renade vattnet har ökat från 8,5 till 10 mg/l under året. I samband med töm- ningen av rötkammare 1 under sommaren, minskades slamhalterna i den biologiska reningen, vilket försämrade kväveavskiljningen. Kväveavskiljningen i bio A har varit något sämre än tidigare. Nitrat- och ammoniumkvävehalterna har ökat till 8,3 mg/l resp. 1,6 mg/l. Nitrithalten, som ingår i bestämningen av nitrat, har kontrollerats separat vid elva tillfällen och i medeltal varit 0,045 mg/l. Resultatet av kontrollen av de viktigaste parametrarna i utgående vatten samt rikt- och gränsvär- den i Naturvårdsverkets föreskrifter 1994:7 ”Kungörelse om rening av avloppsvatten från tätbebyg- gelse” redovisas i edanstående tabell.

Utgående vatten 2011 2012 2013 Riktvärde/ Riktvärde/ gränsvärde gränsvärde Tillståndsbe- SNFS 1994:7 slut 1 3 BOD7 (mg/l) <4 3 <4 10 15 COD (mg/l) <32 <30 <31 702 Tot-P (mg/l) 0,14 0,13 0,13 0,251,3 Tot-N (mg/l) 9,0 8,5 10 Se avsnitt 7.5 102 mg/l alt. 70 %4

NH4-N (mg/l) 1,8 1,2 1,6 Susp. substans (mg/l) 7,4 8,2 8,2

1 Riktvärde, kvartalsmedelvärde 2 Riktvärde, årsmedelvärde 3 Gränsvärde, årsmedelvärde 4 Riktvärde, årsmedelvärde. Värdet avser den sammanlagda avskiljningen av kväve i reningsverket och i recipienten fram till Östersjön

Utsläppt mängd organisk substans under året är så gott som oförändrad. Utsläppt mängd totalfosfor, 2,5 ton, har minskat något. Utsläppt mängd totalkväve har ökat till 200 ton under året. Föroreningsmängderna under 2011 och 2012 är de minsta mängderna hittills. Mängden ammoniumkväve är ungefär som tidigare.

Utgående vatten1 2011 2012 2013

BOD7 (ton/år) <76 73 <76 COD (ton/år) <620 <630 <600 Tot-P (ton/år) 2,7 2,7 2,5 Tot-N (ton/år) 180 180 200

NH4-N (ton/år) 36 25 31

1 Inklusive bräddning vid reningsverket

Utsläppt mängd fosfor och kväve under perioden 1976-2013 framgår av figur 4 och 5. Kopparhalten i utgående vatten, som var 8,2 ug/l, är det lägsta årsmedelvärdet som uppmätts vid reningsverket. Kopparhalten har minskat med nästan 90 % efter att de nya vattenverken med mjukgörning av dricksvattnet togs i drift under 2007.

- 16 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

Figur 4. Utsläppt mängd fosfor 1976-2013 Figur 5. Utsläppt mängd kväve 1976-2013

20 600

18 500 16

14 400 12

10 300

P ton/år P 8 Nton/år - - 200 Tot 6 Tot

4 100 2

0 0

Reningsresultatet framgår av bilaga 6. Uppgifter om bräddningar på ledningsnätet finns i bilagorna 3 och 4. Utsläppta mängder av olika parametrar redovisas också i emissionsdeklarationen.

9.4 Reningseffekt

Reningseffekten har under året uppgått till

BOD7 98 % COD 92 % Totalfosfor 98 % Totalkväve 76 %

Reningseffekten är angiven för inkommande föroreningsmängder exklusive rejektvatten. Slamvatt- net från avvattning av slam påverkar framför allt kvävehalten.

9.5 Halter av näringsämnen, metaller och organiska ämnen i slam

TS-halten i avloppsslammet var i medeltal 26,3 % under året, vilket är något lägre än tidigare. Slammets glödförlust, som är ett mått på andelen organisk substans, var 65,3 %. Glödförlusten har varit hög under större delen av året och särskilt under vintern, då försöket att röta fettemulsionen från Fresenius pågick. Fosforhalten var 31 g/kgTS i medeltal, vilket är något högre än under 2012. Förbudet mot fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel har annars medfört att tillförseln av fosfor till reningsverket och fosforhalten i avloppsslammet minskat med 15-20 %. Totalkvävehalten, som var 50 g/kgTS, är den högsta som uppmätts i slammet från Kungsängsver- ket. Kvävehalten har ökat med 25 % under de senaste tjugo åren. Ammoniumkvävehalten, 11 g/kgTS, är i stort sett oförändrad. Andelen organiskt bundet kväve har således ökat, liksom glödför- lusten, vilket kan indikera att rötningen inte fungerat lika effektivt som tidigare. Vid rötningen omvandlas organiskt kväve till lösligt ammoniumkväve, som till stor del avgår med rejektvattnet vid avvattningen av slammet. Metallhalterna i slammet har varit lägre än de gränsvärden för slamkvalitet som regeringen utfär- dat, vilket framgår av figur 6. Gränsvärdena avser överlåtelse av avloppsslam för jordbruksända- mål. Kopparhalten i slammet var 430 mg/kgTS under året, vilket är något högre än under 2012. Kopparhalten var som högst i mitten av 1990-talet, 1 700–1 800 mg/kgTS, och avtog därefter sakta till 1 500 mg/kgTS. De höga halterna av koppar orsakades av korrosion i vattenledningar av koppar i fastigheterna. Nya vattenverk med mjukgörning av dricksvattnet togs successivt i drift under 2007, varefter kopparhalten i avloppsslammet minskade. Sambandet mellan alkalinitet och pH i dricksvattnet och kopparhalten i slammet är mycket tydligt. Det är också en trolig orsak till att kopparhalten ökat något under året.

Samtliga parametrar inklusive koppar uppfyller kvalitetskraven för användning inom jordbruket. Halterna av bly, 13 mg/kgTS, kadmium, 0,58 mg/kgTS, kobolt, 2,9 mg/kgTS, zink, 460 mg/kgTS, och silver, 2,0 mg/kgTS, är de lägsta sedan mätningarna började. Halterna av bly, kadmium, kobolt och zink har kontrollerats sedan 1968.

- 17 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

Figur 6. Metallhalter i avloppsslammet under 2013 Figur 7. Kopparhalt i avloppsslam 2006-2013

120% 2000 100 2 100 600 2,5 50 800 1800 100% 1600

80% 432 1400

60% 462 1200 1000 40% 0,58 0,65 14 mg/kgTS 800 Procent av gränsvärde 19 20% 13 600

400 0% Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn 200

0 Kungsängsverket (mg/kgTS) Gränsvärden (mg/kgTS)

. Kadmium/fosfor-kvoten i avloppsslammet har minskat till 19 mgCd/kgP. Halterna av organiska ämnen i slam under 2013 framgår nedan. I tabellen anges också de riktvär- den som överenskommits mellan Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas riksförbund under 1995. Parameter Uppmätt halt Riktvärde Nonylfenol mg/kgTS 9,5 50 Summa PAH (6 st) mg/kgTS 0,64 3,0 Summa PCB (7 st) mg/kgTS 0,038 0,4

Halterna av organiska ämnen har ökat under året, särskilt PAH-halten. Samtliga enskilda PAH- föreningar är högre än tidigare, men framför allt har fluoranten-halten ökat. Det kan inte uteslutas att detta beror på att analyserna utförs av ett annat laboratorium än under 2009-2012. Skillnaden är påtaglig även för PCB-halten, som också ökat. En redovisning av samtliga analyserade parametrar i slam återfinns i bilaga 8.

9.6 Recipientkontroll

Recipientkontroll utförs av Fyrisåns vattenförbund och omfattar följande parametrar: Fysikaliska parametrar Flöde, temperatur, absorbans (filtrerat prov) Kemiska parametrar pH, alkalinitet, konduktivitet, syrgas, fosfatfosfor, totalfosfor, ammonium- kväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, TOC, suspenderad substans, turbiditet, kisel Därutöver analyseras metallerna arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink vid några provtagningspunkter. Provtagning sker på sju platser inom Fyrisåns avrinningsområde. Prover tas en gång per månad och analyserna utförs av Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges Lant- bruksuniversitet. Närmaste provtagningspunkt i Fyrisån är Vindbron, belägen ca 600 m nedströms utsläppspunkten. En länk till resultatet av provtagningarna under 2013 finns på vattenförbundets hemsida, www.fyrisan.se.

10. Kontroll av flöden och föroreningshalter

Under 2013 har 46 dygns- resp. 52 veckoprov tagits på inkommande vatten till block AB och 52 dygns- resp. 52 veckoprov på inkommande vatten till block C. På utgående vatten har 52 dygnsprov och 52 veckoprov tagits. Vattenproverna har uttagits flödesproportionellt. Uppsamlat prov för- varas i kylskåp under den tid som provtagningen pågår. Analyserna har utförts av Vattenlaborato- riet vid Uppsala Vatten förutom TOC-halten, som analyserats av Institutionen för vatten och miljö vid SLU.

- 18 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

Metallanalyser har gjorts på tolv månadsblandprover på inkommande vatten till block AB, inkommande vatten till block C samt på utgående vatten. Analyserna har utförts av ALS Scandinavia, Lu- leå. Slamkvaliteten har kontrollerats i tolv månadsblandprov. pH, TS, glödgningsförlust, totalkväve och ammoniumkväve har analyserats av Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten. Övriga analyser av nä- ringsämnen och metaller har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. Undersökningen av organiska ämnen har Eurofins, Lidköping, svarat för. Samtliga laboratorier är ackrediterade för miljöanalyser. Personal från reningsverket sköter provtagningsutrustningen. Personal från Vattenlaboratoriet hämtar in proverna. Flödet har mätts kontinuerligt. Avloppsvattenflöden och föroreningsmängder är baserade på mätre- sultat från den ena av två, parallella flödesmätare för utgående vatten. Flödesmätningen bygger på olika mätprinciper. Flödesmätarna har vid funktionskontroll normalt uppvisat tillfredsställande resul- tat. Flödesmätare finns också för inkommande vatten och för olika delströmmar efter biologisk behandling. Uppgifter om mängden producerat slam har erhållits från invägningen av avloppsslammet vid Hov- gårdens avfallsanläggning.

11. Driftstörningar

11.1 Driftstörningar

Bräddning av ofullständigt renat avloppsvatten förbi kemsteget till följd av hög tillrinning har skett vid ett tillfälle under året, se avsnitt 9.1 ”Avloppsvattenmängder”.

11.2 Åtgärder under året

Kungsängsverkets kapacitet att möta dagens behov är god. Befolkningstillväxten i kommunen är stark. Planeringen för rening av avloppsvatten från Uppsala med kransorter under den kommande tjugoårsperioden har påbörjats. Arbetet att ta fram en strategi för att hantera mycket höga flöden vid reningsverket fortsätter. Under våren arrangerades ett seminarium om Ekoln, där vattenkvaliteten diskuterades från olika utgångspunkter. Ett försök att röta fettemulsion från Fresenius-Kabi pågick under sex månader till och med februari 2013. Försöket syftade till att undersöka hur gasproduktionen, slamkvaliteten och slammets han- terbarhet påverkades. Gasproduktionen vid reningsverket ökade påtagligt. Samtidigt uppstod problem med beläggningar i slamledningar och värmeväxlare. TS-halten i det avvattnade slammet minskade under försöksperioden. Ett projekt som syftar till att förbättra behandlingen av slam pågår vid reningsverket. Målsättningen är att öka TS-halten i slammet, förbättra produktionen av biogas och minska polymerförbrukningen. Avsikten är också att få ett stabilare och mindre sårbart system för hantering av slam. Under våren gjordes ett nytt försök med seriedrift, som innebär att primärslam från samtliga försedimenterings- bassänger behandlas i rötkammare 1. Det rötade slammet bräddas sedan till rötkammare 2, dit överskottsslammet pumpas via slamförtjockare och trumsilar. Detta bör ge en bättre utrötning av det energirika primärslammet. Skumningsrisken minskar genom att bioslammet tillförs till ett delvis utrötat slam i rötkammare 2. Skumdämpare har ibland doserats i rötkamrarna för att minska skumningen; framför allt under snö- smältningsperioden. Skumning förekommer främst i rötkammare 1, som har kraftigare omrörning. Nya doseringspumpar för järnklorid installerades under våren. Ett PLC-haveri vid driftsättningen medförde att förfällningen vid block AB och efterfällningen var tidsstyrd under en period. I april gjorde Kemira fällningsförsök vid kemsteget i syfte att hitta optimal kemikaliedosering. Vid försöket testades olika doseringar av PIX-111 och PAX-XL36. Slam/slamvärmeväxlaren rengjordes i april.

- 19 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

I samband med högt vattenstånd i Fyrisån i april och början av maj förekom rundgång av vatten vid kemsteget. Renat avloppsvatten rann in via otätheter vid bräddskibordet, som tätades. I juni rengjordes inloppsledningarna till block AB. Bassängblocket var avställt 7-14 juni och allt avloppsvatten till reningsverket behandlades i block C. Mängden sediment som fastläggs i ledningarna har ökat på grund av att flödeshastigheten minskade när block C togs i drift. Gasklockan stängdes av 16-18 juni för inspektion och reparation till följd av ett mindre läckage från röret till säkerhetsventilen. Tömningen av gasklockan skedde via gasfacklan så långt som möjligt. Kvarvarande gas ventilerades bort. Det skadade röret byttes ut och en invändig besiktning gjordes av gasklockan. En mer omfattande reparation behöver göras framöver. Gasen från Kungsängsver- ket, som normalt går till gasklockan, kunde tack vare de förberedelser som gjorts, ledas direkt till gasmotor och gasfackla. Detta minimerade kallfacklingen, som sammanlagt uppgick till 850 m3 inklusive fackling vid driftsättning och driftstörningar. Gasfläkten för den interna gasförbrukningen vid Kungsängsverket ska flyttas. Förberedelser har gjorts och en ny byggnad har uppförts. Arbetet samordnas med biogasanläggningen vid Kungs- ängens gård. Rötkammare 1 var avställd för rengöring från slutet av juni till slutet av juli. I mitten av augusti var rötkammaren i full drift igen. Sedimenten från rengöringen transporterades till Hovgårdens avfalls- anläggning för behandling. I början av augusti inspekterades klorkontaktbassängerna med hjälp av dykare. Det var förvånans- värt lite sediment i bassängerna; mest vid utloppet till Fyrisån. I början av oktober gjordes en rengöring av externsslammottagningen vid C-blocket. Sedimenten transporterades till Hovgårdens avfallsanläggning för behandling. Under hösten startades ett försök med behandling av fruktos/glukos från GE Healthcare. Dranken, som har höga BOD7-halter, släpps till avloppsnätet under perioder när föroreningsbelastningen är lägre vid reningsverket. Försöket är ett led i en planerad produktionsökning vid GE. Under hösten och vintern i år har en ny centrifug installerats vid slamavvattningen. Prestandaprov- ningen har nyligen genomförts. Arbetet försenades till följd av att tilldelningsbeslutet överklagades. Luktåtgärder vid Kungsängverket har kommenterats i avsnitt 7.10 Villkor. Vid några av avloppspumpstationerna i Skarholmen och Vårdsätra har lukt förekommit ibland. Un- der året har doseringsutrustning och en tank för kalciumnitrat placerats vid Skarholmen pumpstation. Två doseringspumpar finns. Doseringen styrs dels av pumparnas drifttider, tryckspilledningens längd och vattnets temperatur, dels av svavelvätehalten i luften över pumpsumpen. Kalciumnitrat tillsätts också vid pumpstationen vid Lövängsvägen, dit avloppsvattnet från Bodarna pumas. Kalciumnitrat tillsätts även vid pumpstationen i Vreta. En oxidationstank kommer att placeras i slutet av tryckspilledningen från Vreta, vilket minskar nitratdoseringen. I pumpstationen i Bälinge har försöket att styra doseringen av kalciumnitrat fortsatt under året. Do- sering styrs dels av flödet, dels av tömningen av tankarna för svartvatten. Svavelvätehalten mäts vid ventilstationen vid Seminariegatan. I december byggdes den ena tanken i Bälinge om för järn- klorid, som därefter har använts med framgång. I januari 2013 certifierades avloppsslammet från Kungsängsverket som återvunnen växtnäring enligt Svenskt Vattens certifieringssystem REVAQ, vilket innebär att slammet uppfyller kvalitetskrite- rierna för användning inom jordbruket. Uppströmsarbetet är viktigt. Prioriterade parametrar har identifierats och arbetet för minskad tillförsel av ovidkommande ämnen till avloppsvattnet pågår. Kemikalieinventeringar vid större och medelstora företag och informationskampanjer riktade till all- mänheten har genomförts. Handlingsplaner för utfasning av PRIO-ämnen tas fram i samarbete med verksamhetsutövarna. Stor vikt läggs vid samarbete med miljökontoret i deras tillsyn av olika verksamheter, exempelvis tandvårdsanläggningar. Riktlinjer ska tas fram för oljeavskiljare, vatten från bilvårdsanläggningar och hantering av förorenat skurvatten. Prov på avloppsvattnet har tagits i olika delar av spillvattennätet i Uppsala i syfte att spåra utsläpp av metaller. En undersökning har också gjorts av sammansättningen av externt slam, som lämnas vid Kungsängsverket för behandling. Under hösten 2013 användes 586 ton slam inom jordbruket. Under de närmaste åren planeras 4-6 månaders slamproduktion avsättas till jordbruket.

- 20 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

Uppsala Vatten deltar i VA-kluster Mälardalen, som är ett samarbete mellan högskolor och VA- bolag kring Mälaren. Ett samarbete har också inletts med SLU beträffande hygienisering av avloppsslam genom tillsats av pelleterad urea. Försök med slam från Kungsänsverket vid Hovgår- dens avfallsanläggning indikerar att slammet kan hygieniseras även under vinterförhållanden vid tillräcklig tillsats av urea och god inblandning. Ett pilotförsök med en egenutvecklad metod för hygienisering av slam har gjorts vid Kungsängs- verket tillsammans med Mälardalens Högskola och med stöd av Svenskt Vatten. MFTO står för mesofil rötning, förtjockning, termofil rötning och oxidation. Målsättningen är att åstadkomma en energineutral, långtgående hygienisering och minskad slammängd genom termofil efterrötning. Ox- idation avser aerob behandling av slammet samt eventuellt också tillsats av kaliumpermanganat. Försöket gjordes med två pilotrötkammare med termofil drift. Resultatet visar att efterrötningen ökar gasproduktionen med cirka 20 %, vilket ger ett litet energiöverskott. Slammets avvattnings- egenskaper försämrades. Luftningen av slammet återskapade delvis avvattningsbarheten samt minskade lukten och ammoniumkvävehalten. Metoden kan vara ett alternativ till förpastörisering, som har hög energiförbrukning och förutsätter förbränning av flis eller pellets, då fjärrvärme är otill- räcklig som energikälla. Överföringsledningarna mellan Jälla och Uppsala togs i drift under januari. Avloppsvatten från Jälla och Lindbacken pumpas via pumpstationen Vaksala-Vallby till Årsta. Till Vaksala-Vallby pumpstation, som är förberedd för avloppsvatten från Skölsta, pumpas också avloppsvatten från Vaksala- Eke via en egen ledning. Arbetet med att bygga överföringsledningar för vatten och avlopp mellan Uppsala och Gunsta slut- fördes under året. Ledningen för dricksvatten togs i drift i mars och avloppsledningen kommer att tas i drift under våren 2014. I Gunsta har en avloppspumpstation byggts vid det nuvarande reningsverket. Avloppsvattnet pumpas till Uppsala via två större pumpstationer längs överföringsled- ningen. Ledningen är dimensionerad för att även klara avloppsvattnet från Almunge och Länna. Pumpstationerna längs överföringsledningen förses med stationär reservkraft för att klara strömav- brott och undvika nödutsläpp till Funboån. Arbetet med att bygga ett utjämningsmagasin i Luthagen påbörjades under hösten. Magasinet, som kommer att rymma 1 720 m3, syftar till att avlasta spillvattenledningen genom staden när be- byggelsen i de nordvästra delarna av Uppsala ökar. Byggentreprenören gick i konkurs under vintern 2014, varför byggnationen försenats. En ny avloppspumpstation har byggts i Kungsängen i samband med utbyggnaden av Industrista- den. Pumpstationen har inte tagits i drift. På ledningsnätet har om- och nyläggning av vatten- och avloppsledningar i Uppsala skett ibland annat i Graneberg/Flottsund, Ultuna, Luthagen, Årsta, Valsätra. Överföringsledningarna för vatten och avlopp mellan Gunsta och Uppsala har färdigställts. Planerad TV-inspektion har gjorts av 30 km avloppsledningar i kommunen, varav huvuddelen var spillvattenledningar. Därutöver har ledningar filmats i samband med driftstörningar och kontroll av nyanlagda avloppsledningar. Åtgärder- na på ledningsnätet framgår av bilaga 10 och finns också redovisade i en särskild skrivelse om sa- neringsplanearbetet på VA-ledningsnäten i Uppsala kommun.

11.3 Planerade åtgärder

En upprustning av bioblock A kommer att göras under året. Styrutrustning, mammutpumpar samt de flesta av slamskraporna i sedimenteringsbassängerna i bioblock A och försedimenteringsbas- sängerna i block B kommer att bytas ut. Arbetet har projekterats och handlats upp. Tilldelningsbe- skedet har dock överklagats, vilket innebär att byggstarten försenas. Rötkammare 2 kommer att tappas ned för rengöring och inspektion i början av sommaren. Ett fullskaleförsök med efterfällning med PAX-XL36 planeras ske två dagar under våren. Flock- ningsförsök i laboratorieskala har visat att produkten kan vara ett alternativ till PIX-111. Ett pilotförsök med läkemedelsrening med ozon och aktiverat kol kommer att göras vid Kungs- ängsverket under sommaren 2014. Försöket görs i flera parallella linjer med olika doseringar och olika kolsorter. Försöket, som ingår i Mistra Pharma, leds av KTH i samarbete med Uppsala Uni- versitet och Stockholms Universitet.

- 21 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

Två nya avloppspumpstationer kommer att byggas i Gamla Uppsala till följd av arbetet med järn- vägstunneln i området. Reningsverksbyggnaderna i Jälla och Gunsta kommer att rivas när ledningarna har tagits i bruk. Överföringsledningarna för vatten och avlopp mellan Gunsta och Länna har projekterats och en upphandling av ledningsarbetena kommer att göras under vintern-våren. Byggstarten är planerad till augusti-september. Det blir en ny avloppspumpstation vid Länna reningsverk och två avloppspumpstationer längs ledningen, som huvudsakligen följer vägen mellan Gunsta och Länna. Samt- liga pumpstationer förses med reservkraft. Pumpstationen i Länna förses med doseringsutrustning för kalciumnitrat och järnklorid. Dessutom kommer ytterligare fyra mindre avloppspumpstationer att byggas för avloppsvatten från mindre bebyggelseområden längs ledningssträckan. Avloppsre- ningsverket i Länna rivs. Arbetet beräknas vara klart under 2016.

12. Energiproduktion och energiförbrukning

Under året producerades sammanlagt 2 054 500 Nm³ biogas vid Kungsängsverket, vilket är en liten minskning i förhållande till 2012. Produktionen är dock klart högre än tidigare år, trots att röt- kammare 1 varit avställd för rengöring under drygt sju veckor under sommaren. I medeltal producerades 5 600 Nm3/d. Mängden tillfört organiskt material till rötkamrarna och mängden organisk substans, som brutits ned i rötkamrarna, är klart högre än föregående år. Den främsta orsaken till den ökade gasproduktionen är försöket med rötning av oljeemulsion från Fresenius-Kabi, som skett under september 2012 - februari 2013. Biogasen från Kungsängsverket har använts till fordonsdrift (25 %) och till produktion av el och värme i en gasmotor (46 %). Den ökade gasproduktionen vid både Kungsängsverket och biogas- anläggningen vid Kungsängens gård har medfört att mängden gas som kunnat användas i gasmotorn och gaspannorna (8 %) har ökat. Biogasanläggningen vid Kungsängens gård och hanteringen av biogasen från rötkamrarna vid Kungsängsverket drivs från och med 2012 som en sammanhållen enhet. Den sammanlagda produktionen av biogas har under 2013 varit större än vad som kunnat användas; framför beroende på att kapaciteten för uppgradera gasen till fordonsgas utnyttjats maximalt. Biogas som inte har kunnat användas har facklats. Huvuddelen av facklingen har skett vid Kungsängsverket. Mängden facklad gas uppgick till 369 000 m3, En ny anläggning för rening av biogas skulle ha varit i drift under hösten 2013, men försenades ungefär ett halvår till följd av att tilldelningsbeskedet överklagades. Kallfackling av gas har skett i samband med reparation av gasklockan, se 11.2 Åtgärder under året. En sammanställning av produktion och användning av biogas finns i nedanstående tabell:

Biogas 2011 2012 2013

Producerad biogas vid Kungsängsverket 1 717 600 2 113 700 2 054 500 (Nm3) Fordonsgas (Nm3) 862 400 937 400 523 600 Gasmotor (Nm3) 779 500 907 700 950 700 Gaspannor (Nm3) 47 0001 131 3001 158 1001 Kallfackling (Nm3) 0 0 850 Fackling (Nm3) 28 6001 96 5001 369 0001

1 Omräkning har skett till Nm3 Mätning av gasflöden är komplicerad och påverkas av en mängd enskilda faktorer som temperatur, tryck, fuktighet och metan- och koldioxidhalter. Genom att produktion och användning av biogas sker på många ställen vid Kungsängsverket, gasreningen och Kungsängens gård, så baseras vo- lymuppgifterna på en mängd enskilda mätare. Tidigare har uppgifterna om producerad mängd bio-

- 22 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket gas vid Kungsängsverket baserats på använd och facklad mängd biogas. Från och med 2012 redovisas i stället uppmätt producerad mängd gas.

Temperaturen i rötkamrarna har varit 37,3°C i genomsnitt. Slammets uppehållstid i rötkamrarna har i medeltal varit 17 dygn. Biogasen består huvudsakligen av metan och koldioxid. Andelen metan i rågasen uppgår till 63-65 %. Under 2013 förbrukades 7,2 GWh el vid Kungsängsverket, vilket är en minskning med nästan 4 % jämfört med 2012. Minskad mängd avloppsvatten, byte av ett 40-tal motorer till flockningsomrörar- na 2011-2012 och installation av energisnål belysning vid kemsteget är bidragande faktorer. Elför- brukningen under året är 1,1 GWh mindre än under 2008 (upprustningen av bioblock B med bland annat behovsstyrt luftarsystem gjordes 2009-2010). El till gasreningen, som tillhör biogasanläggningen vid Kungsängens gård, ingår inte i reningsverkets elförbrukning från och med miljörapporten för 2011. Gasmotorn har varit betydligt mer i drift under året. Gasproduktionen vid biogasanläggningen vid Kungsängens gård har ökat och gasreningens kapacitet har utnyttjats fullt ut. Användningen av biogas till fordonsdrift är annars prioriterad. Egenproducerad elenergi från gasmotorn utgjorde 27 % av använd mängd el vid reningsverket. Gasmotorn har en installerad effekt av 1,5 MW, varav 0,7 MW utgör el. Energiinventeringen vid Kungsängsverket 2008 visade att blåsmaskinerna svarade för 40 % av den totala elförbrukningen. Blåsmaskinerna vid bioblock B har därefter ersatts av energisnålare maski- ner, men alltjämt drar blåsmaskinerna vid den biologiska reningen mycket el. Skruvpumparna vid kemsteget och Danmarks pumpstation är andra stora energiförbrukare.

Energiförbrukning 2011 2012 2013

Elenergi från gasmotor (GWh) 1,7 1,9 2,0 Inköpt elenergi (GWh) 5,7 5,6 5,2 Total elenergiförbrukning (GWh) 7,4 7,5 7,2 Värmeenergi från gasmotor (GWh) 2,6 3,1 3,3 Värmeenergi från gaspannor (GWh) 0,3 0,8 0,9 Inköpt fjärrvärme (GWh) 2,3 1,7 1,4 Total värmeenergiförbrukning (GWh) 5,2 5,5 5,6 Total energiförbrukning (GWh) 12,6 13,0 12,8

Energiåtgången för uppvärmning av rötkammare och byggnader inom reningsverksområdet uppgick till 5,6 GWh, vilket är ökning i förhållande till föregående år. Värmeenergin har framför allt er- hållits från förbränning av biogas (75 %). Slam/slamvärmeväxlarens funktion vid rötkamrarna är viktig för energiförbrukningen. Invändiga beläggningar minskar energiåtervinningen och en rengö- ring gjordes i april 2013. Under 2013 användes 54 GWh av värmeenergin i det behandlade avloppsvattnet för produktion av fjärrvärme vid Vattenfalls värmepumpsanläggning.

13. Förbrukning av kemiska produkter

Under året har sammanlagt 2 199 ton järnklorid, PIX-111, använts till utfällning av fosfor och för- bättrad partikelavskiljning. Tillsatt mängd järn har i medeltal varit 16 g Fe/m³. Doseringen, som varit till största delen varit flödesstyrd, har i genomsnitt varit 80 ml/m³ under året. Vid förfällningen har ca 60 ml/m3 doserats till förfällningen vid block A, 50-60 ml/m3 till förfällning block C samt 30-40 ml/m3 vid efterfällningen. Doseringen till block B har varit avställd för att prioritera biologisk fosforavskiljning i bioblock B. Återföringen av kemslam har under året flyttats från försed B till bioblock A.

Använd mängd PIX-111 har ökat med 16 % sedan föregående år.

- 23 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

Försök att förbättra flockningen i kemsteget gjordes under hösten. En liten delström överskottsslam från bioblock B tillsattes som flockningsgroddar i syfte att förbättra utfällningen av fosfor. Försöket gav inte någon påtaglig minskning av vare sig fosfatfosforhalten eller kemikaliedoseringen. Polyaluminiumklorid, PAX-215, används för att bekämpa skumbildande bakterier i block C. Sam- manlagt har 45 ton PAX använts under året, vilket är en halvering av tidigare förbrukning.

Kemiska produkter 2011 2012 2013

Järnklorid PIX-111 (ton) 2 050 1 900 2 200 Polyaluminiumklorid PAX-215 (ton) 104 89 45 Polyelektrolyt – föravvattning (ton) 7,0 8,3 7,7 Polyelektrolyt – slutavvattning (ton) 26 24 23 Kalciumnitrat, Nutriox (ton) 12 75 51

Flockningsmedel används dels vid föravvattningen, dels vid den slutliga avvattningen av slammet. Totalt förbrukades 31 ton polyelektrolyt, varav merparten vid den slutliga avvattningen av slammet. Problem med centrifugerna och svårigheter att hålla hög TS-halt i det avvattnade slammet har fö- rekommit under året. Doseringen till centrifugerna är oförändrad. I medeltal tillsattes 6,9 kg polyelektrolyt per ton TS. Doseringen vid föravvattningen är också oförändrad. Hög TS-halt i slammet eftersträvas vid både föravvattning och slutlig avvattning. Vid verket har dessutom använts 300 liter olja och 300 kg smörjfett använts. Skumdämpare har tillsatts till rötkamrarna. Kemikalieförbrukningen redovisas i bilaga 9. På ledningsnätet har 35 ton kalciumnitrat, Nutriox, doserats vid avloppspumpstationen i Bälinge för att motverka uppkomst av svavelväte på tryckavloppsledningen till Uppsala. Kalciumnitrat tillsätts även vid pumpstationerna Skarholmen och Lövängsvägen. Förbrukningen uppgick till ca 16 ton under året. Kalciumnitrat har tillsatts även vid pumpstationen vid Vreta, som Uppsala Vatten sköter på uppdrag av JM. Uppsala Vatten arbetar med att förbättra styrningen av doseringen för att optimera användningen av kalciumnitrat (se 11.2 Åtgärder under året).

14. Avloppsslam, restprodukter och avfall

14.1 Externt slam

Vid Kungsängsverket behandlas slam från enskilda avloppsanläggningar, fett från fettavskiljare och slam från mindre reningsverk. Sammanlagt har 26 200 resp. 15 900 m³ slam från abonne- mangstömningar av slamavskiljare och slutna tankar inom kommunen mottagits. Rutinerna för tömning av slamavskiljarna har ändrats, vilket ökat mängden slam och slamvatten med 5 000 m3. Mängden fett från tömning av fettavskiljare, som uppgick till 4 800 m³, har fortsatt att öka. Mängden övrigt slam, som utgörs av slam från tömning av toaletter, rensning av avloppsledningar m.m., uppgick till 8 800 m³. I övrigt slam ingår bland annat 320 m3 oljeemulsion från Fresenius, som rö- tats vid Kungsängsverket under januari och februari på försök samt 1 200 m3 slam från slamavskiljare och slutna tankar inom Knivsta kommun. Avloppsvatten från reningsverket i Lövsta har period- vis körts till Kungsängsverket för behandling. Mängden oavvattnat slam från mindre reningsverk inom kommunen var 10 100 m³. Avloppsslammet från de mindre reningsverken tillförs normalt slambehandlingen via mottagningsstationen vid block AB. Under större delen av året har slammet avlämnats vid mottagningsstationen vid block C tillsammans med övrigt slam och behandlats tillsammans med avloppsvattnet. Den totala mängden externt slam uppgick till 65 700 m3, vilket är en ökning med 13 %.

- 24 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

14.2 Avloppsslam, gallerrens och sand

Producerad mängd avloppsslam vid Kungsängsverket var under året 12 680 ton, vilket är så gott som oförändrat jämfört med föregående år. Torrsubstanshalten, 26,3 %, är lägre än tidigare. Pro- blem med centrifugernas funktion under vintern och våren har medfört att slammängden har ökat. Mängden torrsubstans var 3 330 ton. Avloppsslammet transporteras till slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning, där det läggs upp- månadsvis. Merparten av slammet används efter behandling som konstruktionsmaterial vid täck- ning av avslutade deponiområden. I september kunde en mindre mängd REVAQ-certifierat slam avsättas till jordbruket, 586 ton, för första gången sedan 1999. Under året har 17 resp. 49 ton tvättat rens från block AB resp. block C transporterats till Vattenfalls avfallsförbränning. Den sammanlagda mängden rens är mindre än tidigare. Mängden tvättad sand uppgick till 0 resp. 14 ton vid block AB resp. block C. Sanden har lagts på en av slamtorkbäddarna.

Avfallsslag 2011 2012 2013

Avloppsslam (ton) 11 880 12 710 12 680 Tvättat rens (ton) 93 84 66 Tvättad sand (ton) 5 25 14 Oljeavfall (ton) 0,7 5,2 0,3

Mängden borttransporterad spillolja var 0,3 ton. Oljeavskiljaren vid biltvätten har inte tömts under året.

15. Risker

Riskanalysen behandlar risker för miljön och människors hälsa vid driftstörningar och större have- rier i avloppsreningsverk och pumpstationer. Avsikten är att förbättra kunskapen om känsliga punk- ter i anläggningarna och vidta åtgärder för att minska risken för tillbud. Riskutredningen uppdatera- des under 2013.

16. Periodisk besiktning

En periodisk besiktning av Kungsängsverket gjordes den 27 september 2011. Enligt slutomdömet är anläggningen mycket flexibel och även relativt komplex, vilket kräver att personalen har stor kunskap för att driva den på ett optimalt sätt. Anläggningen är välskött. Uppsala Vatten gör hela ti- den insatser för att ytterligare optimera anläggningen. Besiktningsmannen konstaterade vidare att lukt nog är den största framtida utmaningen. En ny besiktning kommer att göras under 2014.

- 25 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

UNDERSKRIFT

Uppsala Vatten och Avfall AB avger härmed miljörapport för år 2013 för Uppsala avloppsreningsverk, Kungsängsverket, Uppsala kommun. Rapporten har upprättats enligt Naturvårdsverkets före- skrifter om miljörapport, NFS 2006:9, som även innehåller allmänna råd, samt Vägledning om Na- turvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, 2014-01-28. Rapportering har även skett via Svenska Miljörapporteringsportalen, SMP. För sammanställning av rapporten står Ernst-Olof Swedling, Uppsala Vatten och Avfall AB.

Uppsala 2014-03-28

Uppsala Vatten och Avfall AB

......

Tommy Högström VD

- 26 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

BILAGOR

Bilaga 1 Anslutning och ledningsnätsuppgifter Bilaga 2 Inkommande avloppsvatten och externslam Bilaga 3 Kontrollmetoder för bräddning och bräddningsmängder Bilaga 4 Bräddningsuppgifter från ledningsnätet Bilaga 5 Bräddning vid avloppsreningsverket Bilaga 6 Utgående vatten Bilaga 7 Grovrens, sand, slamstabilisering och slammängder Bilaga 8 Slamanalyser Bilaga 9 Kemikalier, metalltillförsel med fällningsmedel, farligt avfall och övrigt avfall Bilaga 10 Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Bilaga 11 Bränsleförbrukning Bilaga 12 Kontroll av utsläpp till luft

Bilaga 13 Kartor över verksamhetsområdet

Bilaga 13a Uppsala tätort Bilaga 13b Bälinge tätort Bilaga 13c Lövstalöt tätort

Bilaga 14 Flödesschema Kungsängsverket

Bilaga 14a Avloppsvattenbehandling Bilaga 14b Slambehandling

Emissionsdeklaration

- 27 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

Miljörapport för år: 2013 Bilaga 1 Avloppsanläggning/Kommun

Kungsängsverket/ Uppsala Kommun

ANSLUTNING OCH LEDNINGSNÄTUPPGIFTER VATTENVERK, antal anslutna personer: AVLOPPSANL, antal anslutna personer: 166 300

anslutna person.ekv.(pe)* 120 500

anslutna pe från industrin m.a.p. BOD7** 25 000

* Anslutna pe beräknas utifrån total inkommande BOD7-belastning och 70 g BOD7/person. BOD7-belastningen är påverkad av interna slamströmmar ** Beräknat utifrån utsläpp vid större industrier och 70 g BOD7/person. Basbelastningen antas motsvara 10 000 pe Månad Prod. mängd Mängd avlopps- Månadsdifferens Nederbörd Anmärkningar renvatten, m3 vatten, m³ m³ Antal mm Maxdygn I II II-I mm/d Jan 2 067 400 25,4 7,2 Febr 1 495 500 31,9 7,6 Mars 1 585 400 1,1 0,6 April 2 243 900 40,9 15,7 Maj 1 688 800 12,7 2,9 Juni 1 493 200 63,0 15,9 Juli 1 289 300 17,1 12,2 Aug 1 418 300 38,0 14,7 Sept 1 376 700 49,3 15,9 Okt 1 453 300 57,0 13,7 Nov 1 525 100 49,2 11,5 Dec 1 656 400 55,1 7,5 Summa utgående vatten 19 293 300 441 Summa inkommande vatten* 18 739 600 * Under året har 553 400 m3 dricksvatten använts vid rening av biogas. Vattnet från gasreningen tillförs kemsteget och ingår i utgående vatten, men inte i inkommande avloppsvatten.

UPPMÄTTA/UPPSKATTADE VATTENMÄNGDER Debiterad mängd Kyl/spolvatten till Utläckage Ovidkommande mängd spillvatten, m³ dagvattennät, m³ renvattenmängd, m³ vatten, m³

12 116 200 UPPGIFTER OM LEDNINGSNÄTET Kombinerat system Antal Antal bräddavlopp Anm Antal % av ledningsnät pumpstationer Vid pumpstation Övriga* nederbördsmätare

0 54 52 1 Anmärkningar Nederbördsuppgifter från Institutionen för Geovetenskaper, Uppsala Medelvärdet av årsnederbörden vid Uppsala 1836-1990 är 547 mm Antalet pumpstationer inkluderar två vakuumpumpstationer i Bälinge. Stationerna saknar bräddavlopp. Förteckningen omfattar enbart avloppspumpstationer, som ingår i den allmänna avloppsanläggningen. Avloppspumpstationerna "Danmark" och "Pump och tömning" vid Kungsängsverket ingår inte i sammanställningen.

* Bräddskibord vid Holmvägen, Sunnersta

- 28 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

Miljörapport för år: 2013 Bilaga 2 Avloppsanläggning/Kommun

Kungsängsverket/ Uppsala Kommun

INKOMMANDE AVLOPPSVATTEN OCH EXTERNSLAM Ink. flöde: 51 300 m3/d Laboratorium Avser följande analyser Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten och Avfall AB

Parameter Inkommande halter i mg/l Inkommande mängder i ton/år Ev. intern Total Antal prov Medel- Medel Provt.punkt Bräddning Externslam belastning*** inkommande och provtyp värde värde prov-IN vid verket efter prov-IN före prov-IN belastning**** (totalt)* före prov-IN** ton/år ton/år IN AB IN C IN AB IN C I II III IV I+II+III-IV

BOD7 45 DP 52 DP 160 180 3 090 8 3 080 COD-Cr 52 VP 52 VP 400 440 7 690 32 7 660 P-tot 52 VP 52 VP 5,3 5,7 100 0,2 100 N-tot 52 VP 52 VP 42 48 830 41 790 Susp.substans 46 DP 52 DP 270 280 5 000 9 4 990

* Sammanlagd mängd till block AB och block C. Under året har 53 % av inkommande flöde behandlats i block C och 47 % i block AB. ** Uppgift hämtas från bilaga 5 (sammanlagd mängd vid hydraulisk överbelastning och vid driftavbrott före prov-IN) *** 56 % av rejektvattnet från slamavvattningen har under året pumpats till inkommande vatten till block C. Föroreningsmängden är baserad på provtagningarna på rejektvattnet under 2013 och mängden rejektvatten under 2013. Totalt har 8 stickprov tagits på rejektvattnet under året. ****Total inkommande belastning avser inkommande mängder vid provtagningspunkten prov-IN och bräddade mängder vid verket före prov-IN

Inkommande vattenmängd under året inklusive bräddad mängd vid verket, m³ 18 739 710 EXTERNSLAM Slammängd Behandling i verket m³/år ton TS/år Slamavskiljare Uppsala k:n 26 160 310 Till avloppsvattenbehandling Slutna tankar Uppsala k:n 15 870 50 Till avloppsvattenbehandling Fettavskiljare 4 840 145 Till avloppsvattenbehandling Avloppsreningsverk 10 070 280 Till avloppsvattenbehandling 7 855 m3, till slambehandling 2 215 m3 Övrigt* 8 760 90 Till avloppsvattenbehandling Summa 65 700 880 * varav slamavskiljare och slutna tankar (ej abonnemangstömningar) 4 815 m3, Baja-major, latrin mm 697 m3, tankar och ledningar företag 1 802 m3, oljeemulsion Fresenius 322 m3, rensning kommunens ledningsnät och ledningar i bostäder 296 m3, övrigt slam 828 m3)

SPECIFIKATION ÖVER EXTERNSLAM FRÅN AVLOPPSRENINGSVERK Anläggning Fällnings- Slammängd TS-halt kemikalie m³/år ton TS/år Björklinge PIX 111 400 12 TS-halt 3 % Gunsta PIX 111 930 25 TS-halt 2,7 % Gåvsta PIX 111 600 17 TS-halt 2,8 % Jälla PIX 111 60 1 TS-halt 2 % Järlåsa PIX 111 970 33 TS-halt 3,4 % Knutby PIX 111 680 26 TS-halt 3,8 % Länna PIX 111 3 330 70 TS-halt 2,1 % Ramstalund PIX 111 830 20 TS-halt 2,4 % Skyttorp PIX 111 30 1 TS-halt 3,9 % Storvreta PIX 111 0 Vattholma PIX 111 70 3 TS-halt 4,5 % Vänge PIX 111 2 060 74 TS-halt 3,6 % Övriga reningsverk PIX 111 90 3 TS-halt 3 %

Övriga noteringar

3 Avloppsreningsverken i Burvik, Fjällnora och Tuna skola, sammanlagt 88 m

- 29 - Miljörapport 2013 Kungsängsverket

Miljörapport för år: 2013 Bilaga 3 Avloppsanläggning/Kommun

Kungsängsverket/ Uppsala Kommun

BRÄDDNING OCH BRÄDDNINGSMÄNGDER

KONTROLLMETODER Kontrollmetoder för bräddning på ledningsnätet Beskriv kontrollmetod (mätutrustning/typ av datormodell, utförande m.m.) Avloppspumpstationer Uppsala Vid årsskiftet var 42 av 44 pumpstationer på spillvattennätet anslutna till driftövervakningssystemet för Kungsängsverket. De flesta stationerna är försedda med utrustning för kontroll av ev. bräddning. Bräddad avloppsvattenmängd vid pumpstationerna har beräknats utifrån aktuella in- och utflöden samt bräddningens varaktighet. Bälinge och Lövstalöt I samhällena finns sex vanliga avloppspumpstationer och två vakuumpumpstationer (Bälinge). Två av avloppspumpstationerna är försedda med utrustning för kontroll av ev. bräddning. Pumpstationerna ingår i det norra driftområdet och är anslutna till drift- övervakningssystemet för VA-anläggningarna i kransorterna. Jälla och Lindbacken Avloppsvattnet pumpas till Uppsala via tre avloppspumpstationer, varav två tagits i drift under 2013. Avloppsreningsverket i Jälla har tagits ur drift. De nya pumpstationerna är anslutna till övervakningssystemet för VA-anläggningarna i kransorterna. Avloppsledningar På spillvattennätet i Sunnersta finns en bräddavloppsledning till Fyrisån. Nödavloppet är försett med larm och registrering.

Kontrollmetoder för bräddning vid avloppsreningsverket (X) Kontinuerlig mätning/registrering av volym samt tids-/flödesproportionell provtagning och analys enligt 5-19 §§ SNFS 1990:14 ( ) Annan likvärdig metod:

TOTAL BRÄDDNING I SYSTEMET Vid hydraulisk över- Vid driftavbrott Totalt Totalt i procent av belastning, m3 m3 m3 utg. avloppsvatten, %

Ledningsnät 4 010 25 4 035 0,02%

Reningsverket 110 110 0,001%

Summa 4 120 25 4 145 0,02%

Anmärkning

- 30 - Miljörapport för år: 2013 Bilaga 4 Avloppsanläggning/Kommun

Kungsängsverket/ Uppsala Kommun BRÄDDNINGSUPPGIFTER FRÅN LEDNINGSNÄTET Redovisning av bräddning från enskilda bräddavlopp samt andra utsläpp från ledningsnätet (t.ex. vid ledningsbrott). Om antalet utsläppsplatser är stort kan alternativt den totala bräddningsmängden till olika recipienter redovisas. Bräddning till känsliga recipienter bör dock redovisas separat för varje bräddpunkt.

Plats för utsläpp Tillsyns- Ev. typ Kontrollmetod Bräddning vid hydraulisk överbelastning Utsläpp vid driftavbrott Recipient Benämning frekvens av larm för bräddat vatten Varaktig- Bräddad Anmärkning Varaktig- Utsläppt Anmärkning het mängd het mängd (t.ex. orsak) dygn m³/år dygn m³/år

Bärby hage AP Varaktighet, bedömt flöde 0,72 120 Fyrisån

Holmvägen bräddskibord Varaktighet, bedömt flöde 0,64 140 Sunnerstaviken

Lugnet AP Varaktighet, bedömt flöde 1,3 25 PLC-haveri, utlösta säkringar Fyrisån

Jälla AP Varaktighet, bedömt flöde 4,7 1 200 Pumpstationen avstängd* Lillån

Vaksala-Vallby AP Varaktighet, bedömt flöde 16,8 2 550 Utpumpning begränsad pga Samnan risk för källaröversvämning

* avstängd pga stor mängd smältvatten rann in via bräddavloppet

AP= avloppspumpstation

Summa 22,9 4 010 1 30 Miljörapport för år: 2013 Bilaga 5 Avloppsanläggning/Kommun

Kungsängsverket/ Uppsala Kommun

BRÄDDNING VID AVLOPPSRENINGSVERKET ANTAL BRÄDDNINGSDYGN OCH VATTENMÄNGDER

Kvartal Bräddning före provtagn.punkt prov-IN Bräddning efter provtagn.punkt prov-IN** Total mängd Hydr. överbel.* Driftavbrott Hydr. överbel.* Driftavbrott bräddat Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd vatten dygn m³ dygn m³ dygn m³ dygn m³ m³ 1 2 0,04 110 110 3 4

Summa 0,04 110 110 Eventuell typ av behandling:

FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER I BRÄDDAT VATTEN Parameter Föroreningshalter i mg/l, årsmedel Föroreningsmängder Före prov-IN Efter prov-IN Före Efter Totalt Enhet H.överbel.* D.avbrott H.överbel.* D.avbrott prov-IN prov-IN

BOD7 15 0,002 0,002 ton/år COD-Cr 45 0,005 0,005 ton/år P-tot 0,57 0,00006 0,00006 ton/år N-tot 7,0 0,0008 0,0008 ton/år

NH4-N ton/år Susp.substans 20 0,002 0,002 ton/år Kvicksilver kg/år Kadmium kg/år Bly kg/år Koppar kg/år Zink kg/år Krom kg/år Nickel kg/år

Anmärkningar såsom ev. tillämpning av schablonvärden och metod för beräkning av föroreningsmängder (utifrån årsmedelvärden eller summering av utsläppsmängden vid varje tillfälle): Provvolymen otillräcklig för analyser av metallhalten i bräddat avloppsvatten

*Hydraulisk överbelastning av ovidkommande vatten (nederbördspåverkan, läck- och dräneringsvatten)

Miljörapport för år: 2013 Bilaga 6 Avloppsanläggning/Kommun

Kungsängsverket/ Uppsala Kommun UTGÅENDE VATTEN Utg. flöde: 52 900 m3/d Laboratorium Avser följande analyser

Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten och Avfall AB BOD7, COD, P-tot, PO4-P, N-tot, NH4-N, NO3-N, SS Institutionen för Vatten och Miljö, SLU TOC ALS Scandinavia, Luleå Metaller FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Parameter Halt i mg/l Utgående mängder Provtagningspunkt, prov-UT I II I+II Enhet Antal prov Medelvärde* Maxvärde prov-UT Bräddat vatten Totalt och provtyp vid verket Vattenmängd 19 293 300 110 19 293 410 m3/år

BOD7 52 DP <4 16 <76 0,002 <76 ton/år COD-Cr 52 VP <31 50 <600 0,005 <600 ton/år TOC 52 DP 9,3 16 180 180 ton/år P-tot 52 VP 0,13 0,56 2,5 0,00006 2,5 ton/år

PO4-P 52 DP 0,068 0,13 1,3 1,3 ton/år N-tot 52 VP 10 14 200 0,0008 200 ton/år

NH4-N 52 DP 1,6 4,9 31 31 ton/år

NO3-N, NO2-N 52 DP 8,1 13 160 160 ton/år Susp.substans 52 DP 8,2 42 160 0,002 160 ton/år

Bly 12MP 0,0003 0,00065 5 5 kg/år Kadmium 12MP 0,00003 0,00016 0,6 0,6 kg/år Koppar 12MP 0,0082 0,014 160 160 kg/år Krom 10MP 0,0005 0,0011 10 10 kg/år Kvicksilver 12MP 0,00001 0,000028 0,2 0,2 kg/år Nickel 12MP 0,0025 0,0036 48 48 kg/år Zink 12MP 0,022 0,029 420 420 kg/år

*Bör redovisas som flödesvägt medelvärde. Om så inte är fallet skall detta anges under anmärkningar.

( X ) Kontinuerlig mätning/registrering av flöde samt flödesproportionell provtagning och analys enligt 5-9 §§ SNFS 1990:14 ( ) Annan likvärdig metod:

Anmärkningar (ev. avledning inklusive analysresultat till damm före utsläpp till recipient etc.) Vid beräkning av medelvärdena för BOD7 och COD, där 34 resp. 48 mätvärden varit <3 mg/l resp. <30 mg/l, har kvantifierings- gränsen använts. Detta gäller även i de fall där halten suspenderad substans varit < 5,0 mg/l (19 gånger).

Vid beräkning av medelhalten av metaller, har i de fall halten varit lägre än kvantifieringsgränsen, halva kvantifieringsgränsvärdet använts. Kadmium- och kvicksilverhalterna var <0,05 ug/l resp. <0,02 ug/l och bly- och kromhalterna var <0,6 ug/l resp. <0,9 ug/l i elva av tolv månadsprov.

DP= dygnsprov VP= veckoprov MP=månadsprov

- 33 -

Miljörapport för år: 2013 Bilaga 7 Avloppsanläggning/Kommun

Kungsängsverket/ Uppsala Kommun GROVRENS, SAND, SLAMSTABILISERING OCH SLAMMÄNGDER GROVRENS OCH SAND: Block AB Block C Totalt Tvättat rens 17 ton 49 ton 66 ton Tvättad sand 0 ton 14 ton 14 ton

STABILISERING Rötning Slamluftning Kalkstabilisering Övrigt Antal Uppehållstid Temperatur Uppehållstid g CaO/ m3 slam kammare dygn °C dygn

2 17 37,3

Övriga noteringar

SLAMMÄNGDER Slamproduktion Mängd TS-halt Anmärkning ton ton TS % Producerad mängd avloppsslam 12 680 3 330 26 Till slamlager, Hovgårdens avfallsanläggning 12 680 3 330 26 Till mellanlager, Kungsängsverket 0 MELLANLAGER VID KUNGSÄNGSVERKET Mängd slam i lager 13-01-01 Kungsängsverket 0 Lagrets kap: ...... m3 Övriga reningsverk 0 Lagrets yta: 28 000 m2 Biogödsel 0 Till mellanlager under året Kungsängsverket 0 Övriga reningsverk 0 Biogödsel 0 Från mellanlager Jordbruk 0 Anläggningsjord 0 Övriga reningsverk 0 Korrigering mgd i lager Mängd slam i lager 13-12-31 Kungsängsverket 0 Övriga reningsverk 0 Biogödsel 0 Övriga noteringar (t.ex. uppgifter om mellanlager och dess kapacitet samt avsett slutligt omhändertagande)

Producerad mängd slam vid Kungsängsverket baseras på invägd mängd slam vid Hovgårdens avfallsanläggning.

Under september användes 586 ton slam inom jordbruket. Avloppsslammet, som producerats under februari 2013, mellan- lagrades under sex månader vid slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning.

Användningen av mellanlagret vid Kungsängsverket har helt upphört från och med augusti 2013. Under de senaste åren har lagret endast använts för avvattning av sediment från rengöring av rötkammare, bassänger och ledningar.

(fortsätt på baksidan eller på separat papper om utrymmet inte räcker)

- 34 -

Miljörapport för år: 2013 Bilaga 8 Avloppsanläggning/Kommun

Kungsängsverket/ Uppsala Kommun SLAMANALYSER Laboratorium Avser följande analyser Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten och Avfall AB pH, torrsubstans, glödgn förlust, N-tot, NH4-N ALS Scandinavia, Luleå Metaller och övriga parametrar Eurofins, Lidköping Organiska ämnen

Parameter Enhet Medel- Max- Antal värden Antal prov Mängd värde värde större än gränsv. och provtyp kg/år SFS 1998:944 pH 7,4 7,9 12 MP Torrsubstans vikts-% 26,3 30,0 12 MP 3 330 000 Glödgn.förlust % av TS 653 671 12 MP N-tot g/kg TS 50 14 12 MP 165 000

NH4-N g/kg TS 11 58 12 MP 36 000 P-tot g/kg TS 30 34 12 MP 99 000 Kalkverkan(CaO) mg/kg TS Kalium g/kgTS 1,3 1,8 12 MP 4 400 Kalcium g/kgTS 24,3 28 12 MP 81 000 Magnesium g/kgTS 2,7 3,2 12 MP 8 900 Järn g/kgTS 79 89 12 MP 264 000 Mangan g/kgTS 0,20 0,22 12 MP 660 Aluminium g/kgTS 10 11 12 MP 34 000 Bly mg/kgTS 13 16 0>100 12 MP 42 Kadmium mg/kgTS 0,58 0,64 0>2 12 MP 1,9 Kobolt mg/kgTS 2,9 3,3 12 MP Koppar mg/kgTS 432 530 0>600 12 MP 1 400 Krom mg/kgTS 19 24 0>100 12 MP 62 Kvicksilver mg/kgTS 0,65 0,84 0>2,5 12 MP 2,2 Nickel mg/kgTS 14 17 0>50 12 MP 46 Zink mg/kgTS 462 570 0>800 12 MP 1 500 Silver mg/kgTS 2,0 2,3 12 MP 7,0

Nonylfenol mg/kgTS 9,5 14 12 MP 32 PCB mg/kgTS 0,038 0,057 12 MP 0,13 PAH mg/kgTS 0,64 1,0 12 MP 2,1

- 35 -

Miljörapport för år: 2013 Bilaga 9 Avloppsanläggning/Kommun

Kungsängsverket/ Uppsala Kommun KEMISKA PRODUKTER, METALLTILLFÖRSEL MED FÄLLNINGSMEDEL, FARLIGT AVFALL

FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER Användning/ Produktnamn, leverantör Mängd Varuinfo. Anm. ändamål ton/år bifogas ja nej Fosforavskiljning PIX 111, Kemira Kemi, järnklorid 2 199 x x

Filamentbekämpning PAX-215, Kemira Kemi, polyaluminiumklorid 45 x x

Slambehandling Zetag 7557, BASF, polyelektrolyt (föravvattning) 7,7 x - föravvattning - centrifuger Superfloc C-498, Kemira, polyelektrolyt (centrifuger) 23 x

Rötkammaren Bevaloid 5000, Kemira Kemi, skumdämpare 0,58 x

Ledningsnätet* Nutriox, Yara, kalciumnitratlösning 51 x

Övrigt Smörjoljor, hydrauloljor 0,3 x Smörfett 0,3

* Avloppspumpstationerna Bälinge 23 ton, Lövängsvägen 3,7 ton och Skarholmen 10,9 ton TILLFÖRSEL AV TUNGMETALLER GENOM DOSERING AV FÄLLNINGSKEMIKALIER Fällningsmedel Värde (kg/år)* Bly Kadmium Koppar Krom Kobolt Kvicksilver Nickel Zink PIX 111 <0,7 <0,07 2 13 15 <0,01 20 15

Totalt <0,7 <0,07 2 13 15 <0,01 20 15 * Tillförd mängd metall är beräknad utifrån uppgifter i bolagets produktinformation daterad 2013-01-01.

FARLIGT AVFALL Kod Typ av avfall samt ursprung Sammansättning Mängd Transportör Slutbehandling COD-avfall, Vattenlaboratoriet Ingen bort- transport under året

ÖVRIGT AVFALL Typ av avfall Mängd Brännbart sorterat industriavfall (till Vattenfall AB) 13,4 ton Osorterat bygg- och industriavfall (till Hovgårdens avfallsanläggning) 15,0 ton Fragmenterat skrot (till Skrotcentralen) 14,2 ton Schaktmassor (till Hovgårdens avfallsanläggning) 4,2 ton Anm. Uppgifterna inkluderar avfall från både reningsverket och VA-verkstaden

- 36 -

Miljörapport för år: 2013 Bilaga 10 Avloppsanläggning/Kommun

Kungsängsverket/ Uppsala Kommun

UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄT

Sträcka/Pumpstation Åtgärd S* Längd D* Längd V* Längd Orsak** Anmärkning meter meter meter Västra Vårdsätra Nyläggning 52 52 N Sjövägen – Mälarvägen Nyläggning 731 518 N Vaksa-Lunda Nyläggning - - - N Pågående, redovisas år då klart Starbo Nyläggning - - - N Pågående, redovisas år då klart Källarbäcksvägen Oml. / Nyl. 121 27 130 N/ÅP Geijersgatan Oml. / Nyl. 158 140 250 ÅP Lövstalöt Nyläggning 187 200 N Dag Hammarskjölds väg Omläggning 132 ÅP Väktargatan Omläggning 50 DP Bälinge kyrkbacke Omläggning 195 ÅP Alrunegatan Oml. / Nyl. 352 A Seminariegatan Omläggning 511 361 404 ÅP Klockargatan Omläggning 115 126 118 ÅP Ultuna etapp 9, Ultuna allé Omläggning 490 ÅP Dragarbrunnsgatan Omläggning 77 76 82 OG Smedsgränd relining, V Renovering 84 OG Nybyplan Omläggning 23 A Gunsta överföringsledningar Nyläggning 12693 3139 1610 N Pågick mellan 2011-2013 Kvarteret Gimo Nyläggning 47 47 47 N Portalgatans förlängning Nyläggning 120 153 350 N Valsätra 1:9 Oml. / Nyl. 930 780 680 N Fornby etapp 2a Nyläggning 111 137 113 N Källstigen Nyläggning 75 75 N Geijersdalen Omläggning 80 ÅP Bangårdsgatan Oml. / ren. 32 4 99 OG

Kommentarer Endast större åtgärdsarbeten redovisas.

Noteringar (datum, område) över saneringsplan/åtgärdsplan

*Koder S = Spillvattenledning **Orsak ÅP = Enl.Åtgärdsprogram D = Dagvattenledning A = Akutåtgärd V = Vattenledning LB = Ledningsbrott OG = Ombyggnad gata Ö = Övrigt DP = På grund av ändrad detaljplan

- 37 -

Miljörapport för år: 2013 Bilaga 11 Avloppsanläggning/Kommun

Kungsängsverket/ Uppsala Kommun

BRÄNSLEFÖRBRUKNING (Förbränningsanläggningar med tillförd energi > 10 GWh/år)

Panncentral Redovisningen gäller i första hand anläggningar med tillförd effekt >10 MW.

Redovisning per panna Totalt

Panna (nr) Typ av bränsle Bränsleförbrukning Tillförd (bränsle-)energi Svavelhalt i fossila bränslen (%) Övrig information (t.ex. elförbrukning)

Olja Gas Annat Total bränsleförbrukning fördelat på olika bränslen Vid oljeeldning anges typ av eldningsolja med siffran 1-5 Tillförd energi anges i sorten GWh/år eller MWh/år Fasta bränslen anges i ton/år eller m³/år Med fossila bränslen avses olja, kol och torv

Förbränningsanläggning för rötgas Redovisning per förbränningsanordning (panna, gasmotor e.dyl.) Totalt

Gasproduktion (Nm³) Kungsängsverket 2 054 500

Nyttiggjord mängd (Nm³) Fordonsgas 523 600 Gasmotor 950 700 Gaspannor 158 100 1 632 400

Hantering av återstoden (Nm³) Fackling 369 000 369 000

Mätosäkerhet 2 %

Värmeåtervinning Årsrapport över köldmedieanvändning har lämnats tidigare: ja ( ) nej ( ), om ja ange datum ( ) Övriga noteringar, såsom driftstörningar, förändringar i driften, energisparåtgärder (t.ex. varvtalsreglering av pumpar m.m. under året.

(fortsätt på baksidan eller på separat papper om utrymmet inte räcker)

- 38 -

Miljörapport för år: 2013 Bilaga 12 Avloppsanläggning/Kommun

Kungsängsverket/ Uppsala Kommun

KONTROLL AV UTSLÄPP TILL LUFT

Utsläpp av föroreningar Redovisningen gäller i första hand avloppsanläggningar med förbränningsanläggningar med tillförd effekt >10 MW

Även uppgifter om utsläpp till luft från andra delar av verksamheten, t.ex. NO2-utsläpp från kvävereduktion, kan redovisas här

Anläggning Kväveoxider* Svaveloxider** Stoft Ammo- Anm.

g NO2/MJ kg NO2/år g S/MJ kg S/år g/MJ kg/år niak***

årsmedelv. årsmedelv. årsmedelv. kg NH3/år

Totalt

* Kväveoxider (NOx) = Summan kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO2)

** Svaveloxider (SOx) = Summan svaveldioxid (SO2) och svaveltrioxid (SO3)

*** NH3-utsläpp ska anges vid ev. tillsats av NH3 eller annan N-förening vid rökgasrening

Funktionskontroll av stoftavskiljare (förbränningsanläggningar med tillförd effekt >10 MW)

Avskiljare Drift-/Kontrollresultat

Utsläpp av luktande ämnen: Kontroll av utsläpp via biofilter (kompostfilter), kolfilter eller liknande som används för luktreducering:

Utsläppskälla Luktreducerings- Drift-/Kontrollresultat åtgärd/-metod (reduktionsgrad, funktionskontroll, utsläppskontroll etc.) Inloppspumpstationer, Kompostfilter Serviceavtal för årlig genomgång av kompostfilter, BBK-filter,UV-lampor grovreningsbyggnad Slamavvattning BBK-filter, UV-lampor

Utsläpp från värmepumpar > 10 MW tillförd effekt Anläggning CFC HCFC HFC Påfylld mängd Anmärkning kg/år kg/år kg/år % av total mängd i systemet

Totalt

- 39 -

BILAGA 13 A

KUNGSÄNGSVERKET OCH AVLOPPSPUMPSTATIONER I UPPSALA

- 40 -

BILAGA 13 B

AVLOPPSPUMPSTATIONER I BÄLINGE

- 41 -

BILAGA 13 C

AVLOPPSPUMPSTATIONER I LÖVSTALÖT

- 42 -

- 43 -

Bilaga 14b

- 44 -

EMISSIONSDEKLARATION

Verksamhetsutövare Uppsala Vatten och Avfall AB Anläggningsnamn Kungsängsverket Anläggningsnummer 0380-50-080 År 2013 Utsläpp Till recipient

Nr CAS-nr Parameter Enhet Underlag Utsläpp till NFS för Luft Vatten 2006:9 värdet

12 Totalkväve t/år M 200 13 Totalfosfor t/år M 2,5 17 Arsenik och arsenikföreningar, som As kg/år M 5 20 Koppar och kopparföreningar, som Cu kg/år M 160 21 Kvicksilver och kvicksilverföreningar, som Hg kg/år M 0,2 22 Nickel och nickelföreningar, som Ni kg/år M 48 23 Bly och blyföreningar, som bly kg/år M 5 24 Zink och zinkföreningar, som Zn kg/år M 420 28 Halogenerade organiska föreningar kg/år E 2300 46 117-81-7 Di-(2etylhexyl)-ftalat kg/år M 10 51 Totalt organiskt kol (som totalt C eller COD/3) t/år M 180 53 Klorider (som totalt Cl) t/år M 2 800 57 Fluorider (som totalt F) t/år M 14

Underlag för värdet: M mätning C beräkning E uppskattning

- 45 - Uppsala Vatten och Avfall AB Box 1444, 751 44 Uppsala Telefon: 018-727 94 00 Fax: 018-727 93 10 E-post: [email protected]

Besöksadress: Uppsala Business Park, Rapsgatan 7