Finansiell profil Tanums kommun 2009–2011 Innehåll

Inledning – syfte med rapporten ...... 3

Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län ...... 4

Så tolkar du den finansiella profilen!...... 16

Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen ...... 17

Finansiell profil över kommunen 2009–2011 ...... 18

Finansiella profiler 2009–2011...... 23

Finansiella nyckeltal 2011...... 28

KFi Finansiell profil 2009–2011 2 Inledning – syfte med rapporten

Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella analys som återfinns i årsredovisningen. Till skillnad från den typen av analys, som beskriver utvecklingen över tiden, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera hur de 55 kommunerna som ingår i Västra Götaland och Hallands län befinner sig finansiellt och har utvecklats i förhållande till varandra under perioden 2009–2011.­

I rapporten lämnas också värden för ett antal nyckeltal som avser ”riket”. Dessa nyckeltal baseras på de ca 150 kommu- nerna som i dagsläget ingår i de län eller grupper som använ- der sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommu- ner bör statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet.

Rapportens olika jämförelser görs både på traditionellt vis, men också i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att jämföra finansiella nyckeltal och sam- manfattande finansiella perspektiv mellan kommunerna i länen och riket.

Profilen är konstruerad i form av ett polärdiagram. De innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal, som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är att detaljerat belysa starka och svaga finansiella sidor hos långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsbered- kommunen i förhållande både till god ekonomisk hushåll- skap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella ning och övriga kommuner i länen. utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. Därefter följer en sida med en redovisning av kommunens Profilens struktur och innehåll beskrivs närmare på sidorna finansiella profiler, både när det gäller i förhållande till 16–17. övriga kommuner i Västra Götaland och Halland, men också i förhållande till riket. Skälet till att två olika typer av Rapportens uppbyggnad finansiella profiler redovisas, är att det egentligen inte är helt Inledningsvis i rapporten redovisas en finansiell analys av rättvisande att bara konstruera finansiella profiler som hur kommunerna i Västra Götaland och Halland har ut- beskriver hur kommunerna i Västra Götaland och Halland vecklats finansiellt från 2009 till 2011. Analysen kretsar befinner sig i förhållande till varandra. Därför kompletteras kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella de med finansiella profiler som jämförs mot de ca 150 kom- profilen längre fram i rapporten. Här finns också tabeller muner i de län eller grupper som i dagsläget använder sig av som försöker beskriva starka och svaga finansiella sidor hos den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör som de olika kommunerna. tidigare nämnts statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnit- tet. Efter det inledande avsnittet följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och I det näst sista avsnittet i rapporten redovisas finansiella perspektiv som ingår i den. profiler för samtliga kommuner i Västra Götaland och Halland under 2011. Direkt efter beskrivningen av den finansiella profilen görs en analys av kommunens finansiella ställning och utveckling Allra sist i rapporten presenteras nyckeltal för samtliga under perioden 2009–2011. Den fokuserar på att jämföra kommuner avseende 2011. kommunens utveckling gentemot övriga kommuner i Västra Götaland och Halland. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil Hans Petersson som tidigare har beskrivits. Målsättningen med avsnittet är Kommunforskning i Västsverige

KFi Finansiell profil 2009–2011 3 Finansiell analys av kommunerna i Västra ­Götaland och Hallands län

Tillfälligt konjunkturstöd och en successivt förbätt- Resultat före extraordinära poster* rad skatteintäktsutveckling i kombination med en låg kostnadsutveckling skapade starka resultat Procent 2009 2010 2011 Snitt Förändr under de senaste åren i många av kommunerna i 09–11 09–11 Västra Götaland och Hallands län. Många av kom- Halmstad 10,9 4,7 4,9 6,8 –6,0 Hjo 3,5 2,2 4,9 3,5 1,4 munerna redovisade under 2011 fortsatt ett resul- Vara 2,5 5,6 4,1 4,1 1,6 tat som kan anses uppfylla grundläggande kriterier Gullspång 1,8 1,9 3,9 2,5 2,1 för god ekonomisk hushållning. Orust 4,4 5,0 3,7 4,4 –0,7 Färgelanda –5,1 –21,8 3,3 –7,9 8,4 Tjörn 0,8 2,3 3,2 2,1 2,4 Syfte med denna analys är att kortfattat beskriva den genom- Varberg 1,8 5,6 3,2 3,5 1,4 Ale 2,4 4,3 3,1 3,3 0,7 snittliga finansiella utvecklingen och ställningen under Sotenäs 1,6 1,8 2,9 2,1 1,3 perioden 2009–2011 bland de 55 kommunerna som ingår i Laholm 3,2 5,1 2,7 3,7 –0,5 Västra Götaland och Hallands län. Analysen skall ses som Kungsbacka 4,4 5,7 2,6 4,2 –1,8 ett komplement till den finansiella profil som presenteras Mölndal 3,0 7,2 2,6 4,3 –0,4 längre fram i denna rapport. Dals-ed 2,1 0,8 2,4 1,8 0,3 Grästorp 2,1 0,9 2,4 1,8 0,3 I rapporten lämnas värden för ett antal nyckeltal som avser Härryda 2,2 3,9 2,4 2,8 0,2 Stenungsund 5,9 6,4 2,3 4,9 –3,6 ”riket”. Dessa nyckeltal baseras på de ca 150 kommunerna i Falkenberg 1,8 1,8 2,1 1,9 0,3 de län och grupper som använder sig av den finansiella Lysekil 1,3 –0,1 2,0 1,1 0,7 profilen. Värdet för dessa kommuner ligger statistiskt Mellerud 1,4 0,9 1,9 1,4 0,5 mycket nära riskgenomsnittet. Uddevalla –6,3 2,7 1,9 –0,6 8,2 Tibro 3,4 2,8 1,8 2,7 –1,6 Resultat före extraordinära poster visar en negativ Alingsås 4,9 4,4 1,7 3,7 –3,2 utveckling Vänersborg 2,4 2,4 1,7 2,2 –0,7 Essunga 0,1 1,9 1,6 1,2 1,5 Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande Falköping 1,4 0,5 1,6 1,2 0,2 kostnader och intäkter är att studera ”resultat före extraordi- Skövde 1,8 3,6 1,6 2,3 –0,2 nära poster”. Relateras det till verksamhetens bruttokostna- Partille 2,6 1,6 1,5 1,9 –1,1 der kan man göra jämförelser mellan kommuner. Måttet bör Skara 3,7 1,6 1,5 2,3 –2,2 ligga minst runt 2% över en längre tidsperiod, för då klarar Tanum 2,5 2,5 1,5 2,2 –1,0 de flesta kommuner av att finansiera en normal investerings- Ulricehamn 0,3 –0,1 1,5 0,6 1,2 volym med skatteintäkter. Det kommer i sin tur att innebära Göteborg 2,0 0,8 1,4 1,4 –0,6 Öckerö 2,0 2,1 1,4 1,8 –0,6 att kommunen stärker sitt finansiella handlingsutrymme. Karlsborg 2,0 1,0 1,3 1,4 –0,7 För expansiva kommuner med stora investeringar bör Munkedal 1,4 3,5 1,3 2,1 –0,1 resultatet dock ligga på mellan 3 och 4% om kommunens Strömstad 2,5 1,5 1,1 1,7 –1,4 finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. Lilla Edet 0,7 0,8 1,0 0,8 0,3 Mariestad 1,4 0,8 1,0 1,1 –0,4 Under den analyserade treårsperioden mellan 2009 till 2011 Kungälv 2,3 1,2 0,9 1,5 –1,4 försvagades resultat före extraordinära poster i förhållande Vårgårda 2,0 1,6 0,9 1,5 –1,1 Trollhättan 2,1 1,2 0,8 1,4 –1,3 till verksamhetens bruttokostnader bland kommunerna i Mark 0,0 2,0 0,7 0,9 0,7 Västra Götaland och Halland med 0,5 procentenheter från Tranemo 1,4 0,1 0,7 0,7 –0,7 2,1% till 1,6%. Åmål –0,9 1,4 0,7 0,4 1,6 Borås 0,2 0,6 0,5 0,4 0,3 I riket förbättrades resultat före extraordinära poster i Götene 1,8 0,4 0,5 0,9 –1,3 förhållande till verksamhetens bruttokostnader mellan 2009 Hylte 2,8 2,1 0,5 1,8 –2,3 och 2011 med marginella 0,2 procentenheter från 1,8% till Tidaholm 5,9 2,8 0,5 3,1 –5,4 Bollebygd 0,5 1,6 0,4 0,8 –0,1 2,0%. Det innebar att Västra Götaland och Halland utveck- Lerum 2,5 1,0 –0,5 1,0 –3,0 lades resultatmässigt något svagare än riket under perioden Lidköping 7,8 7,8 –0,7 5,0 –8,5 och låg på en något lägre resultatnivå under 2011. Töreboda 1,1 1,9 –0,7 0,8 –1,8 Herrljunga 1,1 1,6 –1,1 0,5 –2,2 Starkast resultat före extraordinära poster i relation till Bengtsfors 0,4 0,1 –1,3 –0,3 –1,7 verksamhetens bruttokostnader under år 2011 redovisade Svenljunga 1,7 2,1 –2,2 0,5 –3,9 Halmstad och Hjo med 4,9%, Vara med 4,1%, Gullspång Medel VG och Halland 2,1 2,0 1,6 1,9 –0,5 Medel Riket 1,8 2,5 2,0 2,1 0,2 med 3,9%. Därefter följde Orust med 3,7%, Färgelanda med 3,3% och Tjörn med 3,2%. Flera dessa kommuner var nya i * Resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens ­bruttokostnader toppen jämfört med 2010. Totalt redovisade 35% av kommu- nerna ett resultat över 2% av verksamhetens bruttokostna-

KFi Finansiell profil 2009–2011 4 der, vilket torde vara en nivå som långsiktigt kan betraktas Investeringsvolym 2009–2011 * som god ekonomisk hushållning.

Procent 2009 2010 2011 Snitt Svagast resultat före extraordinära poster under 2011 redovi- 09–11 sade Svenljunga med -2,2%. Därefter följde Bengtsfors -1,3%. Orust 22 19 17 19 Tredje svagast resultat 2011 hade Herrljunga med -1,1%. Sotenäs 17 17 21 18 Därefter följde Töreboda och Lidköping med -0,7% och Tanum 12 12 31 18 Lerum med -0,5%. Det innebär att sex kommuner redovisade Halmstad 22 13 11 15 ett negativt resultat under 2011. Av dessa kommuner återfanns Tjörn 13 14 18 15 Bengtsfors och Lerum i botten även under 2010. Skövde 20 9 14 14 Tranemo 18 12 11 14 De kommuner som förbättrade sitt resultat före extraordi- Härryda 8 14 15 12 Vänersborg 21 7 8 12 nära poster i relation till verksamhetens bruttokostnader Färgelanda 20 8 6 11 mellan 2009 och 2011 mest var Färgelanda och Uddevalla. Mölndal 14 10 10 11 Dessa två kommuner hade dock stora jämförelsestörande Bollebygd 4 4 25 11 engångskostnader under 2009. Mer än en procentenhets Falköping 10 10 12 11 förbättring av resultatet redovisade Tjörn, Gullspång, Åmål, Lerum 7 7 18 11 Vara, Essunga, Hjo, Varberg, Sotenäs och Ulricehamn. Av Svenljunga 13 11 7 10 dessa höjde bara Essunga och Åmål sin skattesats under Tidaholm 5 9 17 10 Mariestad 6 11 12 10 perioden. Av Västra Götaland och Hallands kommuner Laholm 9 8 11 9 redovisade 40% en positiv utveckling av resultat före extra- Grästorp 9 7 10 9 ordinära poster mellan 2009 och 2011. Kungsbacka 8 7 11 9 Lidköping 12 8 6 9 Svagast utveckling av resultat före extraordinära poster under Hylte 7 8 10 8 den granskade perioden redovisade Lidköping, Halmstad, Kungälv 11 7 7 8 Tidaholm, Svenljunga, Stenungsund, Alingsås, Lerum, Hylte, Uddevalla 6 10 9 8 Ale 5 10 9 8 Skara och Herrljunga. Samtliga dessa kommuner försvagade Dals-ed 11 6 7 8 sitt resultat mer än 2 procentenheter i förhållande till verk- Karlsborg 5 14 5 8 samhetens bruttokostnader. Vissa av kommunerna redovi- Stenungsund 10 7 7 8 sade dock fortfarande under 2011 goda eller tillfredställande Strömstad 9 8 7 8 nivåer. Falkenberg 7 7 9 8 Borås 8 7 7 7 Om en vägning görs av resultat före extraordinära poster i Ulriceham 5 9 8 7 Vara 5 7 10 7 relation till verksamhetens bruttokostnader avseende de tre Bengtsfors 5 8 8 7 senaste årens resultat, så var det Halmstad som uppvisade Lysekil 10 8 3 7 starkast genomsnittligt resultat med 6,8% per år. Därefter Mellerud 5 6 9 7 följde Lidköping med 5,0%, Stenungsund med 4,9%, Orust Göteborg 7 6 6 6 med 4,4%, Mölndal med 4,3% och Kungsbacka med 4,2%. Essunga 8 4 6 6 Munkedal 8 6 4 6 De kommuner som uppvisade svagast genomsnittliga Hjo 5 5 7 6 Varberg 5 6 6 6 resultat före extraordinära poster under perioden var Färge- Vårgårda 5 5 7 6 landa med -7,9% per år, följd av Uddevalla med -0,6%. Både Mark 5 5 5 5 dessa kommuner hade dock stora jämförelsestörande kost- Töreboda 4 4 7 5 nader under perioden. Efter dessa två kommuner följde Öckerö 5 6 4 5 Bengtsfors med -0,3%, följt av Åmål och Borås med 0,4%. Tibro 5 5 4 5 Gullspång 5 5 3 4 Konstant investeringsvolym i länen Lilla Edet 6 1 6 4 Alingsås 4 5 3 4 Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med Herrljunga 2 3 7 4 resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsori- Partille 3 4 5 4 enterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en Trollhättan 5 3 4 4 finansiell analys. För investeringarnas storlek skall bli jämför- Götene 4 4 3 4 bart mellan kommunerna i gruppen har investeringarna Skara 3 2 5 3 relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnitt- Åmål 5 3 2 3 lig svensk kommun ligger under en längre period, 5–10 år, Medel VG och Halland 9 8 9 8,7 Medel Riket 7 7 8 7,3 runt 7–8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kom- * Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader muner, där större investeringar påverkar kraftigt de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har stor Detta var ungefär samma trend som i riket, där investeringarna del av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. dock ökade någon procentenhet under perioden. Detta skedde dock från en lägre nivå, från 7% till 8%. Den genomsnittliga investeringsvolymen i Västra Götalands och Hallands län varierade under den granskade perioden. En genomsnittlig investeringsvolym på 8,7% per år mellan Relateras årets investeringar till verksamhetens nettokostnader 2009 och 2011 för kommunerna i Västra Götaland och redovisade länen ett genomsnitt på 9% under 2009. Under 2010 Hallands län innebar att länen låg någon procentenhet högre sjönk nyckeltalet till 8%, för att under 2011 öka till 9% igen. än de många andra kommungrupper där finansiella profiler

KFi Finansiell profil 2009–2011 5 också har tagits fram. Det flesta grupper eller län ligger som Skattefinansieringsgrad av investeringarna * tidigare nämnts runt 8% per år. Generellt är det så att de Procent 2009 2010 2011 Snitt större kommunerna kring storstäderna redovisar högre 09–11 investeringsvolymer än snittet i riket. Gullspång 135 105 348 196 Skara 256 218 104 193 De kommuner som investerade mest i förhållande till sina Alingsås 220 160 144 175 nettokostnader mellan 2009–2011 var Orust med i genom- Åmål 53 220 189 154 snitt 19% per år. Därefter följde Sotenäs och Tanum med Vara 169 175 109 151 Tibro 159 146 136 147 18%, Halmstad och Tjörn med 15% samt Skövde och Tra- Partille 217 127 93 146 nemo med 14% i genomsnitt per år. Herrljunga 211 186 36 144 Stenungsund 132 180 113 142 De kommuner som investerade minst under perioden var Lidköping 140 197 83 140 Skara, Åmål, Götene, Alingsås, Herrljunga, Partille, Trollhät- Hjo 159 121 136 139 tan, Gullspång, Lilla Edet med 3–4% i snitt per år. De flesta av Varberg 104 163 117 128 de kommunerna som redovisade låga värden är sådana Götene 140 83 154 125 Munkedal 71 144 144 120 kommuner som har sin fastighetsförvaltning och annan Kungsbacka 128 148 73 116 investeringsintensiv verksamhet i bolagsform, med det finns Tidaholm 223 95 29 116 också bland de uppräknade kommunerna sådana som på Trollhättan 96 159 88 114 grund av ekonomi har dragit ner på sina investeringar. Vårgårda 144 118 79 114 Töreboda 139 158 41 113 Varierande utveckling av skattefinansieringsgraden Ale 153 93 89 112 av investeringarna Lilla Edet 44 236 46 109 Essunga 62 164 94 107 När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå Dals–Ed 72 98 130 100 tillräckligt stor andel av skatteintäkter och generella statsbi- Laholm 86 137 72 98 drag för att större delen av investeringarna skall kunna Bollebygd 126 149 16 97 finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansie- Halmstad 93 86 106 95 ringsgrad av investeringarna och 100% innebär att kommu- Mark 77 114 94 95 nen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är Öckerö 98 82 100 93 genomförda under året. Sker detta kommer kommunen bl a Lysekil 53 40 183 92 att stärka sin soliditet. Hylte 124 93 58 92 Mölndal 56 134 77 89 Göteborg 88 77 85 83 Västra Götaland och Hallands läns genomsnittliga skattefi- Karlsborg 119 30 97 82 nansieringsgrad av årets nettoinvesteringar varierade under Lerum 124 95 26 82 perioden. Under 2009 kunde kommunerna i länen i genom- Mellerud 93 78 72 81 snitt finansiera 99% av årets investeringar med skatteintäk- Skövde 41 132 62 78 ter. 2010 förbättrades nyckeltalet till 109%, för att under 2011 Kungälv 68 85 80 78 försvagas 88%. Tillsammans innebär detta att kommunerna Grästorp 73 74 82 76 Bengtsfors 104 70 50 75 i länen under perioden likvidmässigt nästan kunde finan- Strömstad 71 78 73 74 siera samtliga sina investeringar med skatteintäkter. Den Vänersborg 32 107 83 74 genomsnittliga skattefinansieringsgraden för hela perioden Falkenberg 80 75 62 72 hamnade på 99% per år. Spridningen var dock stor bland Härryda 94 66 56 72 kommunerna i länen. Drygt hälften av kommunerna fick Mariestad 109 43 43 65 finansiera en del av sina investeringar via ökad skuldsättning Sotenäs 63 63 60 62 och/eller minskade likvida medel. I många fall används Tanum 80 79 26 62 Tranemo 45 56 73 58 också realisationsvinster från försäljningar av anläggnings- Ulricehamn 67 36 67 57 tillgångar för att finansiera investeringar. Borås 54 59 52 55 Färgelanda –10 9 157 52 I riket försvagades den genomsnittliga skattefinansierings- Orust 46 55 55 52 graden av årets nettoinvesteringar från 121% till 89% mellan Falköping 55 46 49 50 2009 och 2011. Genomsnittet för de tre åren låg på 115%, Svenljunga 51 67 –1 39 något högre än i Västra Götaland och Halland. Dock var Tjörn 29 41 39 36 Uddevalla –56 84 77 35 investeringsvolymen något högre i Västra Götaland och Medel VG och Halland 99 109 88 99 Halland än i riket. Medel Riket 121 134 89 115

Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal * Resultat före extraordinära poster plus avskrivningar i relation till ­investeringar. kraftigt mellan olika kommuner i länen. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika Starkast genomsnittlig skattefinansieringsgrad under perio- kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör den 2009–2011 hade Gullspång, Skara, Alingsås, Åmål och att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre Vara med ett årssnitt på över 150%. Alla kommuner, utom tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Enskilda Vara, hade dock nettoinvesteringar som var klart under år kan variera kraftigt, speciellt i mindre kommuner, efter- genomsnittet i länen. De låg mellan 3% till 4% i förhållande som investeringar i fastigheter och anläggningar där slår till nettokostnaderna. Vara låg på 7% per år, även det under hårdare mot nyckeltalet. snittet för länen, som var nästan 9%.

KFi Finansiell profil 2009–2011 6 Svagast skattefinansieringsgrad uppvisade Uddevalla, Tjörn, Soliditet Svenljunga, Falköping, Färgelanda, Orust, Borås, Ulrice- hamn och Tranemo. Alla dessa kommuner låg under 60% i Procent 2009 2010 2011 Förändr genomsnitt per år under den granskade perioden mellan 09–11 2009 till 2011. Samtliga kommuner hade dock en högre Halmstad 59 63 61 2 investeringsvolym än genomsnittet, vilket till viss del förkla- Lidköping 50 54 53 3 rade den svagare skattefinansieringsgraden av investering- Skövde 17 38 36 19 arna. Mölndal 30 35 33 3 Herrljunga 31 35 31 0 Avslutningsvis kan de nämnas att 44% av kommunerna Vara 24 31 30 6 under 2009–2011 kunde skattefinansiera sina investeringar. Sotenäs 29 31 27 –2 Mark 26 30 26 0 Övriga 56% var tvungna att öka sin låneskuld eller minska Kungsbacka 20 26 23 3 på likviditeten. I vissa användes också realisationsvinster Tidaholm 25 29 23 –2 från försäljningar av anläggningstillgångar för att finansiera Ulricehamn 17 25 22 5 investeringar. Strömstad 23 24 21 –2 Varberg 25 22 20 –5 Förbättrad soliditetsnivå Laholm 14 21 19 5 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella Alingsås 15 21 18 3 Tranemo 20 20 18 –2 handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens Borås 18 20 17 –1 tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre Härryda 13 18 16 3 soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I Tibro 12 20 16 4 denna rapport används ”soliditet inkl. samtliga pensionsför- Trollhättan 15 19 16 1 pliktelser och särskild löneskatt” för att få med de pensions- Lerum 17 18 12 –5 förpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns Töreboda 5 10 10 5 utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommu- Essunga 5 12 9 4 Kungälv 10 12 9 –1 nens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Hjo –2 3 7 9 Svenljunga 10 15 7 –3 Västra Götaland och Hallands läns genomsnittliga soliditet Tanum 7 11 7 0 (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) Dals-Ed 8 8 6 –2 förbättrades under 2009–2011 med 1 procentenhet från 4% Ale –2 7 5 7 till 5%. En viktig förklaring till detta var minskade åtagan- Öckerö 6 10 5 –1 den under 2010 för de pensionsförpliktelser som är äldre än Falkenberg 2 4 3 1 Vårgårda 3 7 3 0 1998 och som ligger utanför balansräkningen. En nivå på 5% Bollebygd 3 6 2 –1 är en genomsnittlig nivå om en jämförelse görs med riket. Vänersborg –1 4 1 2 Där uppgick soliditeten under 2011 till ca 6%. Götene 0 2 0 0 Partille –1 4 0 1 Jämförs dock 2010 med 2011, föll den genomsnittliga solidi- Skara –1 2 0 1 teten med 3 procentenheter. En förklaring till detta var Bengtsfors 3 5 –2 –5 ökade åtaganden för pensionsförpliktelserna på grund av en Uddevalla –4 –1 –2 2 Falköping –2 1 –5 –3 förändrad diskonteringsränta under 2011. Det innebär att Orust –4 2 –5 –1 pensionsförpliktelserna under perioden påverkades av Karlsborg –8 –4 –9 –1 omvärldsfaktorer både i positiv och negativ riktning. Göteborg –10 –8 –10 0 Tjörn –21 –14 –10 11 Starkast soliditet under 2011 redovisade Halmstad med 61%, Stenungsund –21 –12 –13 8 Lidköping med 53%, följd av Skövde med 36%, Mölndal med Grästorp –16 –13 –14 2 33% samt Herrljunga med 31%. Över 30% låg också Vara Munkedal –18 –12 –15 3 Mellerud –19 –16 –18 1 med 30%. Hylte –18 –18 –21 –3 Mariestad –29 –24 –23 6 Svagast soliditet under 2011 uppvisade Åmål med -52% och Lilla Edet –35 –30 –30 5 Gullspång med -49%. Tredje svagast soliditet uppvisade Lysekil –33 –30 –32 1 Färgelanda med -38%. Dessa följdes av Lysekil med -32% och Färgelanda –9 –40 –38 –29 femte svagast soliditet hade Lilla Edet med -30%. Dessa Gullspång –47 –48 –49 –2 kommuner och ytterligare 13 kommuner, totalt 18 kommuner Åmål –27 –20 –52 –25 Medel VG och Halland 4 8 5 1 eller 32% , redovisade i länen en negativ soliditet när samtliga Medel Riket 4 8 6 2 pensionsförpliktelser inkluderas i måttet. Jämfört med 2010 var detta en försvagning med tre kommuner. Störst förbättring av soliditeten under perioden redovisade Av de 55 kommunerna i länen var det 36% som under perio- Skövde, Tjörn, Hjo, Stenungsund och Ale. Flera av dessa den försvagade sin soliditet (inklusive samtliga pensionsför- kommuner har dock ökat sin soliditet på grund av stora pliktelser och särskild löneskatt) mellan 2009 och 2011. De realisationsvinster. största försvagningarna redovisades i Färgelanda, Åmål, Bengtsfors, Lerum och Varberg. Här återfinns kommuner Soliditet är dock svår att jämföra kommuner emellan, då med både goda och mindre goda soliditetsnivåer. bland annat en eventuell upplåning som vidareutlånas till kommunala bolag påverkar soliditeten i negativ riktning.

KFi Finansiell profil 2009–2011 7 Vidare påverkas också soliditetsmåttet av vilka olika organi- Kassalikviditet sationslösningar kommunerna valt bland annat för sina kommunala bolag. Procent 2009 2010 2011 Förändr 09–11 Förbättrad likviditet Partille 123 163 257 134 Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga Öckerö 123 119 151 28 handlingsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikvi- Tidaholm 140 127 148 8 ditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad Borås 126 118 146 20 soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella Göteborg 93 109 129 36 handlingsutrymme har stärkts. Alingsås 121 124 127 6 Kungälv 85 98 127 42 Laholm 101 119 126 25 Länens genomsnittliga kassalikviditet förbättrades mellan Vara 94 113 122 28 2009 och 2011 med 13 procentenheter från 77% till 90%. Det Lerum 127 132 117 –10 innebar att de kortfristiga skulderna översteg de likvida Mark 120 116 114 –6 medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är dock Varberg 91 111 110 19 mer än tillfredsställande ur risksynpunkt, eftersom det i Åmål 55 71 110 55 kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöne- Ulricehamn 95 122 109 14 skuld som utgör ca 30–40% av de kortfristiga skulderna. Kungsbacka 60 79 107 47 Lilla Edet 75 92 107 32 Den förändras normalt inte i någon större omfattning under Tjörn 57 49 107 50 året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Orust 76 77 105 29 En tumregel är dock att om en kommun hamnar under 50% Götene 66 69 103 37 måste kommunen ibland nyttja en eventuell checkkredit, det Bengtsfors 89 81 97 8 vill säga låna kortsiktigt. Kommunen blir då mer känslig för Trollhättan 92 86 97 5 eventuella snabba ränteförändringar. Essunga 52 95 95 43 Färgelanda 63 49 93 30 Töreboda 97 111 93 –4 Rikets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades mellan Ale 76 65 91 15 2009 och 2011 med 11 procentenheter från 78% till 89%. Det Lysekil 65 54 90 25 innebär att Västra Götaland och Halland redovisade samma Falköping 72 83 89 17 trend som riket. Mölndal 87 100 88 1 Strömstad 74 76 87 13 Kassalikviditeten varierade i de två länen mellan 257% och Sotenäs 52 32 83 31 37%. Starkast kassalikviditet per den 31/12 2011 hade Par- Skara 94 89 80 –14 Falkenberg 88 84 79 –9 tille med 257%, därefter följde Öckerö med 151%, Tidaholm Lidköping 97 51 78 –19 med 148%, Borås med 146% och på femte plats Göteborg Stenungsund 68 75 76 8 med 129%. Grästorp 45 49 73 28 Svenljunga 33 32 72 39 Svagast likviditet per den 31/12 2011 hade Vårgårda med Bollebygd 76 67 70 –6 37%, Skövde med 42%, Herrljunga med 44% och Hjo med Vänersborg 61 66 68 7 45%. Kommuner med låg likviditet kan dock medvetet valt Dals-Ed 63 63 67 4 Tibro 54 62 67 13 att ligga på en låg nivå och komplettera med upplåning över Tranemo 53 59 65 12 någon form av kortfristig kredit. Därför är det viktigt att Munkedal 57 55 62 5 kommunens likviditet studeras ihop med soliditeten, efter- Gullspång 34 52 61 27 som likviditeten kan förbättras via upplåning eller försvagas Halmstad 63 49 60 –3 via att amorteringar görs på kommunens skulder. Detta Karlsborg 118 77 60 –58 påverkar kommunens kortsiktiga betalningsberedskap, men Mariestad 71 59 60 –11 påverkar samtidigt den långsiktiga betalningsberedskapen i Härryda 72 55 59 –13 Tanum 72 64 55 –17 form av soliditeten. Mellerud 63 52 54 –9 Uddevalla 58 35 53 –5 Oförändrade finansiella nettotillgångar Hylte 45 39 51 6 I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella Hjo 62 42 45 –17 tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas Herrljunga 59 64 44 –15 omsätta på 10–20 års sikt, nämligen samtliga omsättningstill- Skövde 50 52 42 –8 gångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kort- och Vårgårda 48 37 37 –11 Medel VG och Halland 77 78 90 13 långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till Medel Riket 78 86 89 11 verksamhetens bruttokostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka Starkast värde avseende finansiella nettotillgångar relaterat det som ”medellång betalningsberedskap”. till verksamhetens bruttokostnader under 2011 uppvisade Lidköping med 55%, tätt följda av Halmstad med 54%. De genomsnittliga finansiella nettotillgångarna relaterade Tredje starkast var Trollhättan med 40%. Sedan följde till verksamhetens bruttokostnader i Västra Götaland och Alingsås med 37% och Borås med 24%. Positiva värden Halland förblev oförändrade om 2009 och 2011 jämförs. Det redovisades av ytterligare 15 kommuner, totalt 20 stycken uppgick till -7%. Riket försvagades däremot med 1 procent- eller 36%. En kommun med goda finansiella nettotillgångar enhet från -3% till -4%. karaktäriseras ofta också av en god soliditet, men den finns

KFi Finansiell profil 2009–2011 8 Finansiella nettotillgångar Svagast värde avseende finansiella nettotillgångar uppvisade Tanum med –60%, följd av Orust med –55%, Hylte med Procent 2009 2010 2011 Förändr -44% samt Dals-Ed med -39%. Med dessa kommuner är det 09–11 oftast tvärtom. Förutom oftast en svag soliditet utmärks Lidköping 52 57 55 3 kommunerna ibland av att de har en stor del av sina tillgång- Halmstad 60 57 54 –6 ar som anläggningstillgångar. Tanum och Dals-Ed har t ex Trollhättan 40 40 40 0 ingen speciellt svag soliditet, utan en stor del av sina tillgång- Alingsås 23 24 37 14 ar i fastigheter och anläggningar. De andra kommunerna Borås 18 19 24 6 har däremot både en relativt svag soliditet och finansiella Herrljunga 27 28 24 –3 nettotillgångar. Mark 22 22 22 0 Svenljunga –9 8 19 28 Tibro 16 17 18 2 Skattesatsen ökade med 7 öre Partille 9 9 17 8 Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsik- Mölndal 20 19 16 –4 tiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner Varberg 7 13 16 9 i gruppen, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär Öckerö 16 14 14 –2 en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteut- Laholm 7 10 10 3 tag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade Ulricehamn 7 12 10 3 betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan Strömstad 8 8 8 0 Skara 2 5 5 3 ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteutta- Vara –1 3 5 6 get är ju en ideologisk fråga. Åmål –10 –7 3 13 Tidaholm 13 12 1 –12 Skattesatsen i de olika kommunerna låg i länen under 2011 Essunga –15 0 0 15 mellan 20,39 kr och 23,64 kr. Lägst skatt i Västra Götaland Götene –4 –4 0 4 och Halland under 2010 hade Partille med 20,39 kr, följt av Töreboda 0 4 0 0 Varberg med 20,53 kr, Mölndal med 20.69 kr samt Halmstad Falkenberg –5 –2 –3 2 Ale –6 –6 –6 0 och Laholm med 20,78 kr. Högst skatt hade Dals-Ed med Kungälv –10 –10 –8 2 23,64 kr. Näst högst hade Färgelanda med 23,19 kr. Vårgårda –11 –9 –9 2 Karlsborg –6 –11 –11 –5 Den genomsnittliga skattesatsen i länen förändrades mellan Kungsbacka –14 –9 –11 3 2009 och 2011 från 21,66 kr till 21,75 kr på grund av skatte- Lerum –2 –3 –13 –11 höjningar i Halmstad, Ale, Bengtsfors, Essunga, Färgelanda, Hjo –15 –16 –14 1 Grästorp, Göteborg, Lidköping, Strömstad, Svenljunga och Göteborg –21 –17 –15 6 Uddevalla –11 –12 –15 –4 Åmål. Skattesänkningar gjordes i Mölndal och Partille. Lysekil –18 –20 –16 2 Grästorp –22 –19 –17 5 Borgensåtagande minskade marginellt under perioden Vänersborg –18 –17 –17 1 Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens brutto- Lilla Edet –19 –14 –18 1 kostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med höga bor- Bengtsfors –16 –17 –20 –4 gensåtaganden bör ha god kontroll på de kommunala bolag Gullspång –39 –27 –23 16 som kommunen har gått i borgen för. Nyckeltalet finns inte i Tjörn –11 –17 –24 –13 Härryda –19 –21 –25 –6 den finansiella profilen, men redovisas här för att ytterligare Falköping –23 –24 –27 –4 komplettera analysen. Mariestad –20 –23 –27 –7 Skövde –29 –25 –28 1 Kommunerna i Västra Götaland och Halland redovisade Bollebygd –12 –11 –29 –17 under perioden en marginellt lägre nivå på borgensåtagande Mellerud –28 –29 –30 –2 relaterat till verksamhetens bruttokostnader. Kommunerna i Tranemo –22 –26 –30 –8 länen redovisade ett genomsnittligt värde på 41% under Färgelanda –32 –39 –31 1 Munkedal –39 –37 –32 7 2009, 40% under 2010 och 40% under 2011. Stenungsund –44 –38 –33 11 Sotenäs –24 –28 –36 –12 De kommuner i länen som under år 2011 hade beviljat mest i Dals-Ed –41 –40 –39 2 borgensåtaganden i relation till verksamhetens bruttokost- Hylte –38 –41 –44 –6 nader var Strömstad (132%), Öckerö (95%), Lysekil (80%), Orust –44 –50 –55 –11 Mölndal (78%) samt Trollhättan och Sotenäs (77%). Lägst Tanum –41 –41 –60 –19 borgensåtagande hade beviljats av Lerum (3%), Härryda Medel VG och Halland –7 –6 –7 0 Medel Riket –3 –2 –4 –1 (4%) samt Borås, Göteborg och Ulricehamn (8%). Hela 71% av kommuner i länen minskade under perioden också kommuner som har goda finansiella nettotillgångar sina borgensåtaganden. Mest minskade Varberg, Mellerud, även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då Stenungsund och Hjo. Det var 4% av kommunerna som av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i omsätt- uppvisade oförändrad nivå och resterande 25% ökade sina ningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina anlägg- borgensåtaganden. Mest ökade Gullspång, Grästorp, Ess- ningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda unga och Lidköping. finansiella nettotillgångar.

KFi Finansiell profil 2009–2011 9 Primärkommunal skattesats Borgensåtagande *

Procent 2009 2010 2011 Förändr Procent 2009 2010 2011 Förändr 09–11 09–11 Partille 20,49 20,49 20,39 –0,10 Strömstad 135 132 132 –3 Varberg 20,53 20,53 20,53 0,00 Öckerö 83 84 95 12 Mölndal 20,84 20,84 20,69 –0,15 Lysekil 81 77 80 –1 Halmstad 20,03 20,78 20,78 0,75 Mölndal 83 81 78 –5 Laholm 20,78 20,78 20,78 0,00 Sotenäs 82 79 77 –5 Ulricehamn 20,98 20,98 20,98 0,00 Trollhättan 80 76 77 –3 Skövde 20,99 20,99 20,99 0,00 Alingsås 80 77 75 –5 Skara 21,00 21,00 21,00 0,00 Partille 71 76 74 3 Tranemo 21,00 21,00 21,00 0,00 Tjörn 69 74 74 5 Härryda 21,05 21,05 21,05 0,00 Lilla Edet 70 73 71 1 Lerum 21,08 21,08 21,08 0,00 Åmål 65 67 64 –1 Tibro 21,14 21,14 21,14 0,00 Lidköping 46 47 60 14 Öckerö 21,19 21,19 21,19 0,00 Laholm 59 56 54 –5 Vara 21,20 21,20 21,20 0,00 Herrljunga 55 53 53 –2 Lidköping 21,09 21,39 21,29 0,20 Essunga 32 40 50 18 Falkenberg 21,30 21,30 21,30 0,00 Orust 48 47 50 2 Trollhättan 21,39 21,39 21,39 0,00 Ale 45 42 44 –1 Töreboda 21,40 21,40 21,40 0,00 Kungsbacka 50 47 44 –6 Hylte 21,45 21,45 21,45 0,00 Bollebygd 40 43 43 3 Bollebygd 21,49 21,49 21,49 0,00 Karlsborg 45 43 43 –2 Borås 21,49 21,49 21,49 0,00 Stenungsund 51 47 43 –8 Karlsborg 21,50 21,50 21,50 0,00 Töreboda 47 46 43 –4 Kungsbacka 21,53 21,53 21,53 0,00 Tidaholm 45 43 41 –4 Göteborg 21,30 21,55 21,55 0,25 Vänersborg 42 41 41 –1 Falköping 21,60 21,60 21,60 0,00 Mark 40 38 39 –1 Mark 21,64 21,64 21,64 0,00 Mariestad 39 38 37 –2 Tjörn 21,64 21,64 21,64 0,00 Vårgårda 39 38 37 –2 Vårgårda 21,64 21,64 21,64 0,00 Dals-ed 40 35 36 –4 Mariestad 21,69 21,69 21,69 0,00 Mellerud 49 42 36 –13 Svenljunga 21,20 21,70 21,70 0,50 Bengtsfors 36 34 33 –3 Sotenäs 21,74 21,74 21,74 0,00 Grästorp 11 12 33 22 Tidaholm 21,75 21,75 21,75 0,00 Munkedal 31 33 32 1 Alingsås 21,79 21,79 21,79 0,00 Gullspång 6 29 30 24 Kungälv 21,87 21,87 21,87 0,00 Kungälv 31 26 28 –3 Götene 21,90 21,90 21,90 0,00 Tanum 24 26 28 4 Tanum 21,99 21,99 21,99 0,00 Färgelanda 33 36 26 –7 Essunga 21,50 22,00 22,00 0,50 Svenljunga 16 15 25 9 Grästorp 21,75 21,75 22,00 0,25 Halmstad 26 24 24 –2 Hjo 22,00 22,00 22,00 0,00 Hjo 32 27 24 –8 Stenungsund 22,07 22,07 22,07 0,00 Götene 23 21 22 –1 Uddevalla 22,09 22,09 22,09 0,00 Tranemo 23 22 22 –1 Herrljunga 22,29 22,29 22,29 0,00 Falköping 24 23 21 –3 Ale 22,00 22,30 22,30 0,30 Tibro 17 15 21 4 Strömstad 21,99 22,34 22,34 0,35 Uddevalla 23 22 21 –2 Orust 22,39 22,39 22,39 0,00 Varberg 67 22 20 –47 Lysekil 22,49 22,49 22,49 0,00 Hylte 21 20 19 –2 Vänersborg 22,64 22,64 22,64 0,00 Vara 19 18 18 –1 Mellerud 22,69 22,69 22,69 0,00 Skövde 17 15 15 –2 Munkedal 22,76 22,76 22,76 0,00 Falkenberg 14 17 13 –1 Bengtsfors 22,54 22,79 22,79 0,25 Skara 14 13 13 –1 Lilla Edet 22,80 22,80 22,80 0,00 Borås 8 8 8 0 Åmål 22,54 22,54 22,89 0,35 Göteborg 10 9 8 –2 Gullspång 22,92 22,92 22,92 0,00 Ulricehamn 10 8 8 –2 Färgelanda 21,69 21,69 23,19 1,50 Härryda 4 4 4 0 Dals–Ed 23,64 23,64 23,64 0,00 Lerum 4 3 3 –1 Medel VG och Halland 21,66 21,72 21,73 0,07 Medel VG och Halland 41 40 40 –1 * Borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader

Förbättrad budgetföljsamhet När det gäller budgetföljsamhet mäts den i modellen mot När det gäller ovanstående genomsnittliga budgetavvikelse i ”resultat 1” eller resultatraden ”verksamhetens nettokostna- länen blev lägre den under perioden. Under 2009 uppgick der”. Meningen är att försöka fånga verksamhetens/nämn- den till 1,2%, under 2010 till 0,0% och 2011 till -0,1%. dernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster. För att kunna göra jämförelser kommunerna emellan relateras Under 2011 redovisade 53% av kommuner en positiv budgetav- budgetavvikelsen till verksamhetens bruttokostnader. vikelse medan resterande 47% kommuner hade en negativ

KFi Finansiell profil 2009–2011 10 budgetavvikelse när det gäller verksamhetens nettokostnader. Sammanfattningsvis Jämfört med 2009 var det en försämring, då endast 22% av Många av kommunerna i Västra Götaland och Halland kommuner redovisade negativa budgetavvikelser under detta år. fortsatte under 2011 att redovisa goda eller tillfredställande resultatnivåer och i många fall också i kombination med ett starkt eller tillfredsställande finansiellt utrymme. Detta ger relativt många av kommunerna i länen goda eller tillfred- Budgetföljsamhet * ställande förutsättningar att möta det i dagsläget kärvare finansiella antaganden som finns för 2013.

Procent 2009 2010 2011 En annan utmaning som kräver finansiell styrka i framtiden är att många kommuner står inför stora investeringar de Ale 2,5 0,8 1,7 Alingsås 2,5 0,5 0,3 närmaste åren. De större investeringarna som gjordes under Bengtsfors –0,7 –1,2 –2,2 1960- och1970-talen i infrastruktur och lokaler måste nu Bollebygd 0,2 –0,4 –1,2 refinansieras. Dessutom måste många fastigheter och an- Borås 1,2 –0,1 –1,8 läggningar anpassas till nya driftsmetoder som utvecklats Dals-ed 1,4 0,2 1,7 för att bedriva verksamheten effektivt. Essunga 1,8 –1,0 –1,5 Falkenberg 0,0 1,2 –0,4 När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrym- Falköping –0,1 2,4 0,8 Färgelanda –5,0 –24,3 –1,1 me finns ganska stora skillnader mellan enskilda kommuner Grästorp 1,7 –1,9 0,7 i Västra Götaland och Hallands län. Det finns få kommuner Gullspång –0,3 –1,5 1,1 som har samma finansiella förutsättningar. De 55 kommu- Göteborg –0,2 0,7 1,4 nerna i de två länen har utifrån 2009–2011 års räkenskaper Götene 0,8 –1,4 0,3 inordnats i en matris på nästa sida (tabell 1) som innehåller Halmstad 2,4 1,8 3,2 nio grupper. Den bygger dels på kommunens finansiella Herrljunga 2,0 –1,3 –3,5 resultat under de tre senaste åren och kommunens finan- Hjo 2,9 1,1 1,6 Hylte 1,8 –0,2 –0,8 siella ställning i form av soliditet. Matrisen är dock subjektiv Härryda 1,7 1,8 –2,4 eftersom den bygger på vad författaren anser vara stark och Karlsborg 1,0 –2,0 1,5 svag finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför Kungsbacka 4,6 4,6 0,9 läsas och tolkas utifrån detta. Kungälv 1,3 –1,7 –1,9 Laholm 1,0 2,2 0,1 Av matrisen kan utläsas att 17% kommunerna i länen hade Lerum 1,0 2,5 –2,1 ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var Lidköping 2,1 0,4 1,4 Lilla Edet 1,0 0,5 –0,1 starkare än 2% i kombination med en soliditet inkl. samtliga Lysekil –0,2 –2,4 0,5 pensionsförpliktelser som under 2011 var högre än 20%. Mariestad 1,3 –1,8 –1,1 Dessa var i bokstavsordning, Halmstad, Kungsbacka, Mark 1,4 –0,2 –1,7 Laholm, Mölndal, Skövde, Sotenäs, Tibro , Varberg och Mellerud 2,0 0,1 –1,0 Vara. Det går generellt inte att uttala sig om god ekonomisk Munkedal 1,0 1,9 0,2 hushållning, men de flesta av dessa kommuner torde leva Mölndal 2,1 2,2 0,1 upp till de generella kriterier som lagstiftaren diskuterade i Orust 2,0 0,2 1,3 Partille 3,0 –1,5 –0,3 förarbetet till kommunallagen i samband med att begreppet Skara 3,0 0,2 0,4 god ekonomisk hushållning infördes eller reviderades. Skövde –0,6 1,3 0,6 Sotenäs 1,7 0,9 1,6 En grupp av kommuner (7%) var de som hade ett starkare Stenungsund 0,3 1,1 4,1 genomsnittligt resultat under de tre senaste åren än 2% och Strömstad 1,1 –0,8 –1,1 en soliditet mellan 20% och 0%. Dessa var Ale, Hjo, Härryda Svenljunga 1,9 3,8 –2,7 och Tanum. Dessa kommuner bör fortsätta på den inslagna Tanum 0,9 0,3 –1,7 vägen, med ett resultat över 2% av verksamhetens brutto- Tibro –0,3 0,0 0,5 Tidaholm 3,2 0,2 –1,4 kostnader. Detta kommer leda till en förstärkning av kom- Tjörn –0,3 0,7 –0,7 munens soliditet. Tranemo –0,1 –1,3 –1,8 Trollhättan 1,2 0,6 0,8 En annan grupp av kommuner (11%) var de som hade ett Töreboda –0,6 1,1 –1,1 starkare genomsnittligt resultat under de tre senaste åren än Uddevalla 4,1 0,7 –1,3 2%, dock en soliditet som var svagare än 0%. Dessa var Ulricehamn 0,9 –2,4 –0,5 Gullspång, Göteborg, Munkedal, Orust, Stenungsund och Vara 1,7 3,5 –0,3 Varberg 0,7 3,4 0,8 Tjörn. Även dessa kommuner måste fortsätta på den inslag- Vårgårda 2,1 –0,2 1,1 na vägen, med ett resultat över 2% av verksamhetens brut- Vänersborg 1,9 1,0 0,9 tokostnader. Detta kommer leda till en nödvändig förstärk- Åmål –1,0 –1,2 –0,9 ning av kommunens soliditet. Öckerö 4,9 3,9 0,7 Medel VG och Halland 1,2 0,0 –0,1 En grupp av kommuner var de kommuner (5%) som hade en * Budgetutfall resultatraden ”verksamhets nettokostnader” relaterat till soliditet på över 20% och som hade ett genomsnittligt relaterat till ”verksamhets bruttokostnader”. resultat under de tre senaste som låg mellan 1–2%. De var

KFi Finansiell profil 2009–2011 11 Alingsås, Lidköping och Strömstad. Dessa kommuner har Falköping, Karlsborg, Lysekil, Mariestad och Mellerud. en god långsiktig handlingsberedskap, men bör på sikt Dessa sju kommuner måste förbättra sin resultatnivå med förbättra sin resultatnivå något. 1–2 procentenheter för att stärka sin soliditet.

Den största gruppen i matrisen var de kommuner (22%) som De tre återstående grupperna innehåller kommuner (25%) hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som uppvisade ett genomsnittligt resultat under perioden som låg mellan 1–2% och en soliditet mellan 20% och 0%. De som var svagare än 1%. Av dessa hade Herrljunga, Mark, var Dals-Ed, Essunga, Falkenberg, Götene, Kungälv, Lerum, Tidaholm och Ulricehamn goda soliditetsnivåer under 2011. Partille, Skara, Trollhättan, Vårgårda, Vänersborg och Tillfredställande soliditetsnivåer redovisades av Bollebygd, Öckerö. Dessa kommuner bör förbättra sin resultatnivå med Borås, Tranemo, Töreboda och Svenljunga. Av dessa kom- 1–2 procentenheter för att stärka sin soliditet. muner krävs dock förbättrade resultatnivåer med 1–2% procentenheter för att stärka soliditeten. Riktigt svaga Samma resonemang som föregående grupp, gäller även för soliditetsnivåer redovisades av Bengtsfors, Färgelanda, Lilla den grupp av kommuner (13%) som hade ett genomsnittligt Edet, Uddevalla och Åmål under 2011. Dessa kommuner resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1–2% och måste snarare stärka sina resultatnivåer med minst 2 pro- en soliditet under 0%. Dessa var under 2011 Grästorp, Hylte, centenheter för att förbättra sin soliditetsnivå.

Tabell 1: Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Västra Götaland och Hallands län 2011

I denna tabell har kommunerna i Västra Götaland och Hallands län placerats in utifrån två dimensioner, resultat i form av det genomsnittliga resultatet under 2009–2011 och finansiell ställning i form av soliditet under 2011. Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; ”stark”, ”varken stark eller svag” samt ”svag”. Det innebär att det finns nio olika scenarier/ rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, ju längre upp till vänster hamnar kommunen. Kommunerna i respektive ruta har dock inte ordnats i finansiell ordning, utan ligger i bokstavsordning.

Stark finansiell ställning Varken stark eller svag Svag finansiell ställning (En soliditet som är starkare än 20% finansiell ställning (En soliditet som är svagare än 0% under 2011 *) (En soliditet som ligger mellan under 2011 *) 0–20% under 2011 *)

Starkt resultat Halmstad Ale Gullspång (Resultatet var högre än 2 % Kungsbacka Hjo Göteborg av verksamhetens bruttokostnader Laholm Härryda Munkedal under perioden 2009–2011) Mölndal Tanum Orust Skövde Stenungsund Sotenäs Tjörn Tibro Varberg Vara

Varken starkt eller svagt Alingsås Dals-Ed Grästorp resultat Lidköping Essunga Hylte (Resultatet låg mellan 1%–2% av Strömstad Falkenberg Falköping verksamhetens­ bruttokostnader Götene Karlsborg under perioden 2009–2011) Kungälv Lysekil Lerum Mariestad Partille Mellerud Skara Trollhättan Vårgårda Vänersborg Öckerö

Svagt resultat Herrljunga Bollebygd Bengtsfors (Resultatet var svagare än 1% Mark Borås Färgelanda av verksamhetens bruttokostnader Tidaholm Tranemo Lilla Edet under perioden 2009–2011.) Ulricehamn Töreboda Uddevalla Svenljunga Åmål

* Soliditeten innefattar samtliga pensionsförpliktelser.

KFi Finansiell profil 2009–2011 12 Tabell 2: Genomsnittliga finansiella nyckeltal hos kommunerna i Västra Götaland och Hallands län 2009–2011

I denna tabell har redovisats hur ett antal genomsnittliga finansiella nyckeltal har utvecklats för kommunerna i Västra Göta- land och Hallands län mellan 2009–2011. Förklaringar och definitioner av nyckeltalen återfinns i ett eget avsnitt i rapporten.

Nyckeltalen redovisas i procent 2009 2010 2011

Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 93,8 93,2 93,8 Avskrivningar/skatteintäkter 4,1 4,5 4,2 Finansnetto/skatteintäkter –0,5 –0,2 0,2 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 97,4 97,6 98,2 Skattefinansieringsgrad av investeringar 99 109 88 Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader 9 8 9

Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader 2,1 2,0 1,6 Årets resultat/verksamhetens kostnader 2,1 2,7 1,6

Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens kostnader 1,6 1,6 1,9

Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt 4 8 5

Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader –7 –6 –7

Kassalikviditet 77 78 90

Primärkommunal skattesats (kr) 21,66 21,72 21,73

Borgensåtagande/verksamhetens kostnader 41 40 40

Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader 1,2 0,0 –0,1

Tabell 3: Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Västra Götaland och Hallands län under 2011

Denna tabell försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekono- misk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 2011 års räkenskaper.

FINANSIELLA MÅTT Starkt värde1) Varken starkt eller svagt1) Svagt värde1)

Skattesats 2011 21,30 kr eller lägre 21,31 till 21,99 kr 22,00 kr eller högre

För samtliga fyra nyckeltal i denna ta- Partille Trollhättan Essunga bell gäller att ”ju högre upp i tabellen Varberg Töreboda Grästorp kommunen befinner sig desto starkare Mölndal Hylte Hjo värde har kommunen på nyckeltalet”. Halmstad Bollebygd Stenungsund Laholm Borås Uddevalla Karlsborg Herrljunga Exempelvis: Partille har den lägsta Ulricehamn Kungsbacka Ale skatten bland de kommuner som lig- Skövde Göteborg Strömstad Skara ger i kolumnen med starkt värde Falköping Orust längst till vänster. Den placeras därför Tranemo Mark Lysekil högst upp till vänster. Härryda Tjörn Vänersborg Lerum Vårgårda Mellerud * Värdena skattesats för starkt och Tibro Mariestad Munkedal svagt är satta ur ett riksperspektiv. Öckerö Svenljunga Bengtsfors Vara Sotenäs Lilla Edet Lidköping Tidaholm Åmål Falkenberg Alingsås Gullspång Kungälv Färgelanda Götene Dals-Ed Tanum

1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god eko- nomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga.

KFi Finansiell profil 2009–2011 13 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde1) Varken starkt eller svagt1) Svagt värde1)

Resultatnivå 2011 2,0% eller starkare 1,9% till 1,0% 1,0% eller svagare

(Resultat före extraordinära poster i Halmstad Mellerud Kungälv för­hållande till verksamhetens Hjo Uddevalla Vårgårda bruttokostnader)­ Vara Tibro Trollhättan Gullspång Alingsås Mark Orust Vänersborg Tranemo Färgelanda Essunga Åmål Falköping Borås Tjörn Skövde Götene Varberg Partille Hylte Ale Skara Tidaholm Sotenäs Tanum Bollebygd Laholm Ulricehamn Lerum Kungsbacka Göteborg Lidköping Mölndal Öckerö Töreboda Dals-Ed Karlsborg Herrljunga Grästorp Munkedal Bengtsfors Härryda Strömstad Svenljunga Stenungsund Lilla Edet Falkenberg Mariestad Lysekil Långsiktig resultatnivå 2,0% eller starkare 1,9% till 1,0% 1,0% eller svagare 2009–2011 Halmstad Falkenberg Bollebygd (Genomsnittligt resultat före Lidköping Partille Götene extraordinära poster under 3 år/verk- Stenungsund Dals-Ed Mark samhetens bruttokostnader) Orust Grästorp Lilla Edet Mölndal Hylte Töreboda Vara Öckerö Tranemo Strömstad Herrljunga Alingsås Kungälv Ulricehamn Laholm Vårgårda Svenljunga Varberg Karlsborg Borås Hjo Mellerud Åmål Ale Trollhättan Bengtsfors Tidaholm Kungsbacka Uddevalla Göteborg Essunga Färgelanda Härryda Falköping Tibro Lysekil Gullspång Lerum Skara Mariestad Skövde Tanum Vänersborg Munkedal Sotenäs Tjörn

1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god eko- nomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga.

KFi Finansiell profil 2009–2011 14 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde1) Varken starkt eller svagt1) Svagt värde1)

Kortsiktigt finansiellt 75% eller högre 74,9% till 55% 54,9% eller lägre ­handlingsutrymme 2011 Partille Grästorp Mellerud (Kassalikviditet) Öckerö Svenljunga Uddevalla Tidaholm Bollebygd Hylte Borås Vänersborg Hjo Göteborg Dals-Ed Herrljunga Alingsås Tibro Skövde Tranemo Kungälv Vårgårda Munkedal Laholm Gullspång Vara Halmstad Lerum Karlsborg Mark Mariestad Varberg Härryda Åmål Tanum Ulricehamn Kungsbacka Lilla Edet Tjörn Orust Götene Bengtsfors Trollhättan Essunga Färgelanda Töreboda Ale Lysekil Falköping Mölndal Strömstad Sotenäs Skara Falkenberg Lidköping Stenungsund

Långsiktigt finansiellt 20% eller högre 19,9% till 0% –0,1% eller lägre ­handlingsutrymme 2011 (Soliditet inklusive pensionsförpliktel- Halmstad Laholm Bengtsfors ser) Lidköping Alingsås Uddevalla Skövde Tranemo Falköping Mölndal Borås Orust Herrljunga Härryda Karlsborg Vara Tibro Göteborg Tjörn Sotenäs Trollhättan Stenungsund Mark Lerum Grästorp Kungsbacka Töreboda Munkedal Tidaholm Essunga Mellerud Ulricehamn Kungälv Hylte Strömstad Hjo Mariestad Varberg Svenljunga Lilla Edet Tanum Lysekil Dals-Ed Färgelanda Ale Gullspång Öckerö Åmål Falkenberg Vårgårda Bollebygd Vänersborg Götene Partille Skara

1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god eko- nomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga.

KFi Finansiell profil 2009–2011 15 Så tolkar du den finansiella profilen!

Den finansiella profil i form av ett så kallat spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva ­kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i ­exemplet är fingerad.

Åtta nyckeltal Skalan Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta Skalan. Diagrammet har skalan 1–5. Poängskalan är relativ. axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyse- I vår analys av kommunerna i Västra Götaland och Halland rade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa (55 st) fördelades poängen enligt följande: Kommunerna nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att med de fem starkaste observationerna inom varje nyckeltal de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckel­ fick en femma, de elva följande en fyra, de 24 därpå en trea, talen beskrivs på sidan 14. de elva därefter en tvåa och de fem svagaste fick en etta. Poängen har således fördelats enligt en normalfördelnings- kurva.

Lång sikt, kapacitet Skatte n. av 5 investeringar Skattesats 4 3 Genomsnittligt Soliditet resultat – 3 år 2 1 Kontroll Risk

Resultat före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap

Fyra axlar/perspektiv Poäng och genomsnitt Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyse- bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje rade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kom- i bedömningen. Exempelvis är Risk summan av nyckeltalen munen utanför den streckade ringen har den ett starkare primärkommunal skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldrag- och kassalikviditet. na linjen redovisar den finansiella profilen för den analyse- rade kommunen.

KFi Finansiell profil 2009–2011 16 Förklaringar av de fyra perspektiven och de ­finansiella nyckeltalen

De fyra perspektiven profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport Positiv budgetavvikelse medför dock minst en 3:a. innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen över finan- Finansiella nettotillgångar – omfattar alla finansiella tillgång- siella utvecklingen, långsiktig betalningsberedskap, kortsik- ar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas tig betalningsberedskap och riskförhållande. Varje aspekt omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta fordringar + långfristiga placeringar – kortfristiga och innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens två perspektiv. bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd Långsiktig handlingsberedskap – Det första perspektivet som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och solidite- handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft ten. Man skulle kunna uttrycka det som ”medellång betal- kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommu- ningsberedskap”. ner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner Kassalikviditet – ett mått på hur god kommunens kortsiktiga i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, betalningsberedskap är. Måttet räknas fram genom att soliditet, skattefinansieringsgraden av investeringarna och likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med ”genomsnittligt resultat under de tre senaste åren”. kortfristiga skulder.

Kortsiktig handlingsberedskap – Det andra perspektivet redo- Nettokostnadsandelen – visar hur stor andel av skatteintäk- visar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på terna och de generella statsbidragen som har gått åt till att kort sikt. Det närmaste 1–2 åren fokuseras. I perspektivet finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskriv- ingår nyckeltalen finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, ningar och finansnetto. 100% innebär att skatteintäkter och budgetföljsamhet och resultat före extraordinära poster. generella statsbidrag precis täcker den löpande driften.

Riskförhållande – Med tredje perspektivet risk avses hur Investeringsvolym – Årets investeringar har ställts i förhål- kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk lande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt att jämföra mellan kommuner. perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skatte- Resultat före extraordinära poster – summan av kommunens sats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extra- ordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till Kontroll över det finansiella utvecklingen – med det fjärde väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksam- perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen heten att göra). Resultatet har dividerats med verksamhetens klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspekti- bruttokostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan vet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraor- de analyserade kommunerna. dinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna och ”genomsnittligt resultat under de tre senaste åren”. Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren – beskriver kommunens genomsnittliga resul- Finansiella nyckeltal tat under de tre senaste åren. Resultatet har dividerats med Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna före- verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser mellan kommande finansiella nyckeltalen. de analyserade kommunerna ska kunna göras.

Borgensåtagande – redovisar de borgensåtaganden som Skattefinansieringsgrad– beskriver hur stor andel av årets kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena nettoinvesteringar som kommunen kan finansiera med egna divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämfö- medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel relser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansierings- grad. Budgetföljsamhet – avvikelsen mellan budgeterat verksam- hetens nettokostnader och redovisat verksamhetens netto- Soliditet – eget kapital i förhållande till totala tillgångar. kostnader. Avvikelsen divideras med verksamhetens brut- Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka tokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt hand- analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i lingsutrymme.

KFi Finansiell profil 2009–2011 17 Finansiella profiler för Tanums kommun

Syftet med den här analysen är att redovisa var Tanums kommun befinner sig och hur kommunen har utvecklats finansiellt under 2009–2011 i förhållande till ­övriga kommuner i Västra Götaland och Hallands län. Detta görs i form av en finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den ­granskade kommunen i förhållande till kommunerna i länen.

Vad är den finansiella profilen? Några finansiella nyckeltal under 2009–2011 Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som Resultat före extraordinära poster redovisas längst ner på denna sida. De innehåller dels åtta En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakt- finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när hålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsbered- mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat skap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kom- utvecklingen. munens löpande kostnader och intäkter och bör i förhål- lande till verksamhetens bruttokostnader ligga runt 2% över Genom att ta fram tre finansiella profiler för Tanums kom- en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna mun för 2009–2011 kan man på ett översiktligt sätt fastställa bibehålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet förhållande till övriga 55 kommuner i länen. Den finansiella dock ligga på mellan 3% och 4% om kommunens finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen handlingsutrymme skall bibehållas. redovisar en 5:a i profilen, har man visserligen bland de starkaste värdena för nyckeltalet i det granskade länen, men För nyckeltalet ”resultat före extraordinära poster i förhål- värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk lande till verksamhetens bruttokostnader” redovisade hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen Tanum ett försvagat resultat mellan 2009 och 2011 med 1 får en 4:a eller en 5:a för ett nyckeltal i den finansiella profi- procentenhet, från 2,5% till 1,5%. Motsvarande genomsnitt- len är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande. liga förändring för kommunerna i Västra Götaland och Mer information om modellen och de nyckeltal som den Halland var en försvagning med 0,5 procentenheter från innehåller finns i ett separat avsnitt i rapporten. 2,1% till 1,6%. Jämfört med snittet i länen uppvisade Tanum således en likartad trend under perioden. Inledningsvis i denna analys belyses hur ett antal finansiella nyckeltal har utvecklats över tid både för Tanum och för Kommunen hade under 2011 det 28:e starkaste resultatet i genomsnittet i länen. Därefter följer en analys av hur den länen. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen, samma finansiella profilen har förändrats för kommunen mellan poäng som under 2010. Jämfört med 2009 är det emellertid 2009 och 2011. Till sist ges en sammanfattande kommentar en försvagning eftersom kommunen detta år erhöll en 4:a. till Tanums finansiella ställning och utveckling.

Tanum 2009 Tanum 2010 Tanum 2011

KFi Finansiell profil 2009–2011 18 Investeringar Mellan 2009 och 2011 uppvisade Tanum utvecklingsmässigt Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med inte samma trend som snittet bland kommunerna i länen. resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräknings- Kommunen redovisade en oförändrad soliditet under orienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en perioden medan den genomsnittliga soliditeten i länen finansiell analys. För att investeringsvolymen skall bli stärktes med 1 procentenhet, från 4% till 5%. En viktig jämförbart mellan kommunerna i länen har investeringarna förklaring till förbättringen i länen var minskade åtaganden relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnitt- mellan 2009 och 2010 för de pensionsförpliktelser som är lig svensk kommun ligger under en längre period, 5–10 år, äldre än 1998 och som ligger utanför balansräkningen. runt 7–8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre Jämförs 2010 med 2011, föll soliditeten både i Tanum och i kommuner, där större investeringar påverkar de enskilda länen. Den minskade med 4 procentenheter i Tanum och åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har med 3 procentenheter i länen. En viktig förklaring till detta mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. var ökade åtaganden för pensionsförpliktelserna på grund av en förändrad diskonteringsränta under 2011. Det innebar att Relateras Tanums investeringar till verksamhetens netto- förändrade åtaganden för pensionsförpliktelserna både kostnader, framgår att kommunen under perioden 2009– påverkade i positiv och negativ riktning under perioden. 2011 hade en investeringsvolym som var högre än snittet i länen. Kommunen investerade för 12%, 12% och 31% av Tanum hade 2011 den 25:e starkaste soliditeten i länen. Detta verksamhetens nettokostnader, vilket innebar att Tanum i innebar en 3:a i den finansiella profilen, vilket var samma genomsnitt investerade för 18,3% av dessa nettokostnader som under 2009 och 2010. per år under perioden. Genomsnittsvärdena för länen uppgick till 9%, 8% och 9%. Detta gav ett genomsnittligt Kassalikviditet värde för länen på 8,7% per år mellan 2009 och 2011. Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikvi- Skattefinansieringsgrad av investeringarna ditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad När den löpande driften har finansierats, bör en tillräckligt soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera handlingsutrymme har stärkts. årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet ”skattefi- nansieringsgraden av investeringarna”. Redovisas ett värde Mellan 2009 och 2011 försvagades Tanum kassalikviditet hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen med 17 procentenheter, från 72% till 55%. Den genomsnitt- kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts liga kassalikviditeten bland kommunerna i länen förbättra- under året. Detta stärker då kommunens finansiella hand- des däremot under perioden med 13 procentenheter, från lingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera 77% till 90%. Detta innebar att likviditeten under perioden i av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Tanum utvecklades svagare än snittet i länen.

För länens kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansie- Normalt eftersträvas ett riktvärde på 100% för kassalikvidi- ringsgraden av årets investeringar till 99%, 109% samt 88% teten. Det innebär att korta tillgångar är lika stora som korta under de tre studerade åren. Detta gav en genomsnittlig skulder. Tanums nivå på 55% är dock tillfredställande ur skattefinansieringsgrad på 99%. Tanums skattefinansie- risksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristiga ringsgrad uppgick till 80%, 79% och 26%. Det innebar en skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30-40% av genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 61,7%. I jämförelse de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i med länens snitt var Tanums skattefinansieringsgrad således någon större omfattning under året och utgör därför ingen svagare under perioden, detta delvis som en följd av en större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på jämförelsevis hög investeringsvolym. över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. När det gäller poängen för skattefinansieringsgraden av investeringar i den finansiella profilen har den försvagats Tanum likviditetsutveckling och -nivå innebar att kommu- under perioden, från en 3:a till en 1:a. nen i den finansiella profilen under 2011 låg på en 2:a, vilket var en försvagning jämfört med tidigare år av perioden där Soliditet inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen poängen låg på en 3:a. Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens Det är viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyck- tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre eltalet soliditet eftersom likviditeten kan förbättras via soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betal- denna rapport används ”soliditet inkl. samtliga pensionsför- ningsberedskap men försämrar samtidigt den långsiktiga pliktelser och särskild löneskatt” för att få med de pensions- betalningsberedskapen. För Tanums del har soliditeten varit förpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns oförändrad medan kassalikviditeten under perioden försva- utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommu- gats, vilket innebär att kommunens finansiella handlingsut- nens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. rymme minskat.

Tanum hade 2011 en soliditet som var likvärdig jämfört med Finansiella nettotillgångar snittet i länen. Soliditeten inklusive samtliga pensionsför- I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella pliktelser och särskild löneskatt uppgick till 7% för Tanum tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen medan genomsnittet uppgick till 5%. beräknas omsätta på 10–20 års sikt, nämligen långfristiga

KFi Finansiell profil 2009–2011 19 fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt Skattesatsen i de olika kommunerna låg i länen under 2011 kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan mellan 20,39 kr och 23,64 kr. Lägst skatt i Västra Götaland till verksamhetens bruttokostnader för att det skall bli och Halland under 2010 hade Partille med 20,39 kr, följt av jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt, efter- Varberg med 20,53 kr, Mölndal med 20.69 kr samt Halmstad som det speglar den finansiella handlingsberedskap som och Laholm med 20,78 kr. Högst skatt hade Dals-Ed med ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten 23,64 kr. Näst högst hade Färgelanda med 23,19 kr. och det långsiktiga soliditetsmåttet. I måttet elimineras också vidareutlåning inom koncernen, eftersom såväl Den genomsnittliga skattesatsen i länen förändrades mellan fordrings- som skuldsidan inkluderas i måttet. 2009 och 2011 från 21,66 kr till 21,75 kr på grund av skatte- höjningar i Halmstad, Ale, Bengtsfors, Essunga, Färgelanda, Tanum redovisade under perioden försvagade finansiella Grästorp, Göteborg, Lidköping, Strömstad, Svenljunga och nettotillgångar med 19 procentenheter, från -41% till -60%. Åmål. Skattesänkningar gjordes i Mölndal och Partille. Detta innebär att kommunens skulder överstiger kommu- nens finansiella tillgångar. Jämfört med snittet i länen har Budgetföljsamhet Tanum svagare finansiella nettotillgångar då länen uppvi- Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella sade oförändrade finansiella nettotillgångar på -7% om 2009 kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möj- och 2011 jämförs. Detta innebar att Tanum erhöll en 1:a i ligt. Den mäts mot resultat 1 eller verksamhetens nettokost- den finansiella profilen under hela perioden. nader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommuner- Skattesats na. Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsik- tiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner För Tanum uppgick detta mått år 2011 till -1,7%, vilket var i länen, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en en högre budgetavvikelse än under 2010 då avvikelsen var potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. 0,3%. Under 2009 redovisades en avvikelse på 0,9%. För Det är samtidigt viktigt att klargöra att storleken på skatte- länens kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen uttaget i stor utsträckning är en ideologisk fråga. relaterad till verksamhetens bruttokostnader till 1,2% under 2009, 0,0% under 2010 och -0,1% under 2011. Det innebar att Den primärkommunala skattesatsen har uppgått till 21,99 kr den genomsnittliga budgetavvikelsen blev lägre i länen under hela perioden. Det var 26 öre högre än genomsnittet under perioden. Samma trend uppvisade inte Tanum. bland Västra Götaland och Hallands läns kommuner, vilket uppgick till 21,73 kr. Tanum hade under 2011 den 37:e lägsta Poängen för budgetföljsamhet i den finansiella profilen har skatten i länen. Detta innebar att kommunen fick en svag 3:a under perioden varit för Tanum. Först erhölls en 3:a under i den finansiella profilen, vilket samma som under 2009 och 2009 och därefter en 4:a under 2010. Slutligen erhölls en 2:a 2010. under 2011.

Finansiella nyckeltal

Nyckeltalen redovisas i procent om inget att anges 2009 2010 2011 Västra Tanums Västra Tanums Västra Tanums Götaland­ kommun Götaland­ kommun Götaland­ kommun och Halland och Halland och Halland

Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 93,8 90,0 93,2 90,4 93,8 91,4 Avskrivningar/skatteintäkter 4,1 5,9 4,5 6,0 4,2 6,1 Finansnetto/skatteintäkter –0,5 0,9 –0,2 0,6 0,2 0,7 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 97,4 96,9 97,6 97,0 98,1 98,2 Skattefinansieringsgrad av investeringar 99 80 109 79 88 26 Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader 9 12 8 12 9 31

Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader 2,1 2,5 2,0 2,5 1,6 1,5 Årets resultat/verksamhetens kostnader 2,1 2,5 2,7 2,5 1,6 1,5

Genomsnittligt resultat för extraordinära poster under de tre senaste 1,6 2,4 1,6 2,3 1,9 2,2 åren/verksamhetens kostnader

Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt 4 7 8 11 5 7

Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader –7 –41 –6 –41 –7 –60

Kassalikviditet 77 72 78 64 90 55

Primärkommunal skattesats (kr) 21,66 21,99 21,72 21,99 21,73 21,99

Borgensåtagande/verksamhetens kostnader 41 24 40 26 40 28

Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader 1,2 0,9 0,0 0,3 –0,1 –1,7

KFi Finansiell profil 2009–2011 20 Borgensåtagande poster, genomsnittligt resultat under de senaste tre åren, Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens brutto- budgetföljsamhet, kassalikviditet och skattefinansierings- kostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med höga bor- grad av investeringar. Övriga nyckeltal förblev oförändrade gensåtaganden bör ha god kontroll på de kommunala bolag under perioden. som kommunen har gått i borgen för. Nyckeltalet finns inte i den finansiella profilen, men redovisas här för att ytterligare Tanums finansiella utveckling har under den studerade komplettera analysen. treårsperioden resulterade i en försvagad finansiell profil. Utvecklingen innebär att Tanum, jämfört med snittet i länet, Tanum hade 2011 beviljat lägre borgensåtaganden jämfört vid utgången av 2011 har ett svagare finansiellt utgångsläge med snittet bland kommunerna i Västra Götaland och jämfört med 2009. Det innebär också att kommunen numer Hallands län. Relateras borgensåtagandena till verksamhe- har en finansiell profil som är svagare än genomsnittet för tens bruttokostnader, redovisade Tanum ett värde på 28%. samtliga fyra perspektiv. Genomsnittet i länen låg på 40%. Under 2009 uppgick detta mått i länen till 41%, vilket innebar att de genomsnittliga Avslutande kommentar beviljade borgensåtagandena i länen minskade med 1 pro- Merparten av kommunerna i Västra Götaland och Hallands centenhet under perioden. I Tanum ökade borgensåtagan- län, och i och de flesta kommunerna i Sverige, redovisade dena däremot med 4 procentenheter under perioden. under 2011 en vikande resultatutveckling. Detta var fullt naturligt, då 2009 och 2010 innehöll betydande engångsin- Den finansiella profilens utveckling 2009–2011 täkter i form av bland annat ett tillfälligt konjunkturstöd. En Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, annan anledning till resultatförsämringen under 2011 var också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kom- ökade åtaganden för pensionsförpliktelserna på grund av en muns finansiella ställning och utveckling analyseras. De förändrad diskonteringsränta. fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsik- tig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över Tanum uppvisade en likartad utveckling och försvagade den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av resultatnivån under perioden. Med omfattande invertering- de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i ar under perioden har det medfört ett försvagat finansiellt den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i handlingsutrymme. Om kommunen i framtiden skall profilen ingår i två olika perspektiv. fortsätta att genomföra betydande investeringar, utan att ytterligare försvaga det finansiella handlingsutrymmet, är Tanum försvagade under perioden poängen i samtliga fyra det centralt att resultatnivåerna förbättras under kommande perspektiv i den finansiella profilen. Fem av de åtta nyckelta- år. len i profilen försvagades. Det var resultat före extraordinära

KFi Finansiell profil 2009–2011 21 Finansiella profiler för Tanums kommun…

…i förhållande till Västra Götaland och Hallands län

2009 2010 2011

…i förhållande till riket

2009 2010 2011

KFi Finansiell profil 2009–2011 22 Finansiella profiler 2009–2011

Kommunerna i Västra Götaland och Hallands län

Ale Alingsås Bengtsfors

Bollebygd Borås Dals-Ed

Essunga Falkenberg Falköping

Färgelanda Grästorp Gullspång

KFi Finansiell profil 2009–2011 23 Göteborg Götene Halmstad

Herrljunga Hjo Hylte

Härryda Karlsborg Kungsbacka

Kungälv Laholm Lerum

KFi Finansiell profil 2009–2011 24 Lidköping Lilla Edet Lysekil

Mariestad Mark Mellerud

Munkedal Mölndal Orust

Partille Skara Skövde

KFi Finansiell profil 2009–2011 25 Sotenäs Stenungsund Strömstad

Svenljunga Tanum Tibro

Tidaholm Tjörn Tranemo

Trollhättan Töreboda Uddevalla

KFi Finansiell profil 2009–2011 26 Ulricehamn Vara Varberg

Vårgårda Vänersborg Åmål

Öckerö

KFi Finansiell profil 2009–2011 27 Finansiella nyckeltal 2011

Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader (%) Resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/­ Ale 3,1 verksamhetens kostnader tre senaste åren (%) Alingsås 1,7 Ale 3,3 Bengtsfors –1,3 Alingsås 3,7 Bollebygd 0,4 Bengtsfors –0,3 Borås 0,5 Bollebygd 0,9 Dals-ed 2,4 Borås 0,4 Essunga 1,6 Dals-ed 1,8 Falkenberg 2,1 Essunga 1,2 Falköping 1,6 Falkenberg 1,9 Färgelanda 3,3 Falköping 1,2 Grästorp 2,4 Färgelanda –7,9 Gullspång 3,9 Grästorp 1,8 Göteborg 1,4 Gullspång 2,5 Götene 0,5 Göteborg 2,9 Halmstad 4,9 Götene 0,9 Herrljunga –1,1 Halmstad 6,8 Hjo 4,9 Herrljunga 0,6 Hylte 0,5 Hjo 3,5 Härryda 2,4 Hylte 1,8 Karlsborg 1,3 Härryda 2,9 Kungsbacka 2,6 Karlsborg 1,4 Kungälv 0,9 Kungsbacka 1,3 Laholm 2,7 Kungälv 1,5 Lerum –0,5 Laholm 3,7 Lidköping –0,7 Lerum 1,0 Lilla Edet 1,0 Lidköping 5,0 Lysekil 2,0 Lilla Edet 0,8 Mariestad 1,0 Lysekil 1,1 Mark 0,7 Mariestad 1,0 Mellerud 1,9 Mark 0,9 Munkedal 1,3 Mellerud 1,4 Mölndal 2,6 Munkedal 2,1 Orust 3,7 Mölndal 4,2 Partille 1,5 Orust 4,4 Skara 1,5 Partille 1,9 Skövde 1,6 Skara 2,3 Sotenäs 2,9 Skövde 2,3 Stenungsund 2,3 Sotenäs 2,1 Strömstad 1,1 Stenungsund 4,9 Svenljunga –2,2 Strömstad 1,7 Tanum 1,5 Svenljunga 0,5 Tibro 1,8 Tanum 2,2 Tidaholm 0,5 Tibro 2,7 Tjörn 3,2 Tidaholm 3,1 Tranemo 0,7 Tjörn 2,1 Trollhättan 0,8 Tranemo 0,7 Töreboda –0,7 Trollhättan 1,4 Uddevalla 1,9 Töreboda 0,8 Ulriceham 1,5 Uddevalla –0,6 Vara 4,1 Ulriceham 0,6 Varberg 3,2 Vara 4,1 Vårgårda 0,9 Varberg 3,6 Vänersborg 1,7 Vårgårda 1,5 Åmål 0,7 Vänersborg 2,2 Öckerö 1,4 Åmål 0,4 Medel VG och Halland 1,6 Öckerö 1,8 Medel VG och Halland 1,9

Samtliga nyckeltal förklaras på sidan 17.

KFi Finansiell profil 2009–2011 28 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser (%) Kassalikvditet (%) Ale 5 Ale 91 Alingsås 18 Alingsås 127 Bengtsfors –2 Bengtsfors 97 Bollebygd 2 Bollebygd 70 Borås 17 Borås 146 Dals-ed 6 Dals-ed 67 Essunga 9 Essunga 95 Falkenberg 3 Falkenberg 79 Falköping –5 Falköping 89 Färgelanda –38 Färgelanda 93 Grästorp –14 Grästorp 73 Gullspång –49 Gullspång 61 Göteborg –10 Göteborg 129 Götene 0 Götene 103 Halmstad 61 Halmstad 60 Herrljunga 31 Herrljunga 44 Hjo 7 Hjo 45 Hylte –21 Hylte 51 Härryda 16 Härryda 59 Karlsborg –9 Karlsborg 60 Kungsbacka 23 Kungsbacka 107 Kungälv 9 Kungälv 127 Laholm 19 Laholm 126 Lerum 12 Lerum 117 Lidköping 53 Lidköping 78 Lilla Edet –30 Lilla Edet 107 Lysekil –32 Lysekil 90 Mariestad –23 Mariestad 60 Mark 26 Mark 114 Mellerud –18 Mellerud 54 Munkedal –15 Munkedal 62 Mölndal 33 Mölndal 88 Orust –5 Orust 105 Partille 0 Partille 257 Skara 0 Skara 80 Skövde 36 Skövde 42 Sotenäs 27 Sotenäs 83 Stenungsund –13 Stenungsund 76 Strömstad 21 Strömstad 87 Svenljunga 7 Svenljunga 72 Tanum 7 Tanum 55 Tibro 16 Tibro 67 Tidaholm 23 Tidaholm 148 Tjörn –10 Tjörn 107 Tranemo 18 Tranemo 65 Trollhättan 16 Trollhättan 97 Töreboda 10 Töreboda 93 Uddevalla –2 Uddevalla 53 Ulriceham 22 Ulriceham 109 Vara 30 Vara 122 Varberg 20 Varberg 110 Vårgårda 3 Vårgårda 37 Vänersborg 1 Vänersborg 68 Åmål –52 Åmål 110 Öckerö 5 Öckerö 151 Medel VG och Halland 4,8 Medel VG och Halland 90,2

Samtliga nyckeltal förklaras på sidan 17.

KFi Finansiell profil 2009–2011 29 Skattefinansieringsgrad av investeringarna (%) Finansiella nettotilgångar (%) Ale 89 Ale –6 Alingsås 144 Alingsås 37 Bengtsfors 50 Bengtsfors –20 Bollebygd 16 Bollebygd –29 Borås 52 Borås 24 Dals-ed 130 Dals-ed –39 Essunga 94 Essunga 0 Falkenberg 62 Falkenberg –3 Falköping 49 Falköping –27 Färgelanda 157 Färgelanda –31 Grästorp 82 Grästorp –17 Gullspång 348 Gullspång –23 Göteborg 85 Göteborg –15 Götene 154 Götene 0 Halmstad 106 Halmstad 54 Herrljunga 36 Herrljunga 24 Hjo 136 Hjo –14 Hylte 58 Hylte –44 Härryda 56 Härryda –25 Karlsborg 97 Karlsborg –11 Kungsbacka 73 Kungsbacka –11 Kungälv 80 Kungälv –8 Laholm 72 Laholm 10 Lerum 26 Lerum –13 Lidköping 83 Lidköping 55 Lilla Edet 46 Lilla Edet –18 Lysekil 183 Lysekil –16 Mariestad 43 Mariestad –27 Mark 94 Mark 22 Mellerud 72 Mellerud –30 Munkedal 144 Munkedal –32 Mölndal 77 Mölndal 16 Orust 55 Orust –55 Partille 93 Partille 17 Skara 104 Skara 5 Skövde 62 Skövde –28 Sotenäs 60 Sotenäs –36 Stenungsund 113 Stenungsund –33 Strömstad 73 Strömstad 8 Svenljunga –1 Svenljunga 19 Tanum 26 Tanum –60 Tibro 136 Tibro 18 Tidaholm 29 Tidaholm 1 Tjörn 39 Tjörn –24 Tranemo 73 Tranemo –30 Trollhättan 88 Trollhättan 40 Töreboda 41 Töreboda 0 Uddevalla 77 Uddevalla –15 Ulriceham 67 Ulriceham 10 Vara 109 Vara 5 Varberg 117 Varberg 16 Vårgårda 79 Vårgårda –9 Vänersborg 83 Vänersborg –17 Åmål 189 Åmål 3 Öckerö 100 Öckerö 14 Medel VG och Halland 88 Medel VG och Halland –6,7

Samtliga nyckeltal förklaras på sidan 17.

KFi Finansiell profil 2009–2011 30 Skattesats (kr) Budgetavvikelse verksamhetens nettokostnader i relation till Ale 22,30 verksamhetens bruttokostnader (%) Alingsås 21,79 Ale 1,7 Bengtsfors 22,79 Alingsås 0,3 Bollebygd 21,49 Bengtsfors –2,2 Borås 21,49 Bollebygd –1,2 Dals-Ed 23,64 Borås –1,8 Essunga 22,00 Dals-ed 1,7 Falkenberg 21,30 Essunga –1,5 Falköping 21,60 Falkenberg –0,4 Färgelanda 23,19 Falköping 0,8 Grästorp 22,00 Färgelanda –1,1 Gullspång 22,92 Grästorp 0,7 Göteborg 21,55 Gullspång 1,1 Götene 21,90 Göteborg 1,4 Halmstad 20,78 Götene 0,3 Herrljunga 22,29 Halmstad 3,2 Hjo 22,00 Herrljunga –3,5 Hylte 21,45 Hjo 1,6 Härryda 21,05 Hylte –0,8 Karlsborg 21,50 Härryda –2,4 Kungsbacka 21,53 Karlsborg 1,5 Kungälv 21,87 Kungsbacka 0,9 Laholm 20,78 Kungälv –1,9 Lerum 21,08 Laholm 0,1 Lidköping 21,29 Lerum –2,1 Lilla Edet 22,80 Lidköping 1,4 Lysekil 22,49 Lilla Edet –0,1 Mariestad 21,69 Lysekil 0,5 Mark 21,64 Mariestad –1,1 Mellerud 22,69 Mark –1,7 Munkedal 22,76 Mellerud –1,0 Mölndal 20,69 Munkedal 0,2 Orust 22,39 Mölndal 0,1 Partille 20,39 Orust 1,3 Skara 21,00 Partille –0,3 Skövde 20,99 Skara 0,4 Sotenäs 21,74 Skövde 0,6 Stenungsund 22,07 Sotenäs 1,6 Strömstad 22,34 Stenungsund 4,1 Svenljunga 21,70 Strömstad –1,1 Tanum 21,99 Svenljunga –2,7 Tibro 21,14 Tanum –1,7 Tidaholm 21,75 Tibro 0,5 Tjörn 21,64 Tidaholm –1,4 Tranemo 21,00 Tjörn –0,7 Trollhättan 21,39 Tranemo –1,8 Töreboda 21,40 Trollhättan 0,8 Uddevalla 22,09 Töreboda –1,1 Ulricehamn 20,98 Uddevalla –1,3 Vara 21,20 Ulriceham –0,5 Varberg 20,53 Vara –0,3 Vårgårda 21,64 Varberg 0,8 Vänersborg 22,64 Vårgårda 1,1 Åmål 22,89 Vänersborg 0,9 Öckerö 21,19 Åmål –0,9 Medel VG och Halland 21,73 Öckerö 0,7 Medel VG och Halland –0,1

Samtliga nyckeltal förklaras på sidan 17.

KFi Finansiell profil 2009–2011 31 Kommunforskning i Västsverige är en organisation som bedriver forskning inom området ekonomi och organisation i kommuner och landsting. Organisationen och verksamheten är uppbyggd kring ett samarbetsavtal mellan kommuner och landsting samt universitet och högskolor i Väst- sverige. Syftet med samarbetsavtalet är att initiera forskning inom det nämnda området och därigenom bidra till att skapa en stark forskningsmiljö. KFi:s verksamhet idag kan delas in i områdena redovis- ning, organisering och styrning. Produktion: Newsroom Produktion: