445 Von Sack, Carl Philip, Landshövding 1656–1661. Han Var

von Sack, Carl Philip, landshövding 1656–1661. Han var tidigare ståthållare i Riga. S verkade för att det i den nya staden på Kvarnholmen skulle byggas en domkyrka, ett arbete som påbörjades 1660.

Sahlsteen, Sven, 1706?–1776, köpman och redare, sannolikt född i Mörlunda. Han ägde 1748–1788 ›Sahlsteenska går- den, Kaggensgatan 4. S fick burskap 1729 och drev handelshuset Weijdling & Sahl- steen. Han ansågs ha stadens största ›handelshus i mitten på 1700-talet och drev det senare tillsammans med sönerna Jo- han Peter och Carl Jacob. De ägde en stor flotta av galeaser, exporterade trävaror och var största andelsägare i det dåtida varvet. Thomas Hansen över biografen Göta och Sahlsteenska gården. Sahlsteenska gården på Kaggensgatan gav den senare namnet Biorama. Den nuva- Foto Christer Carlqvist 4, Kvarnholmen uppfördes av rådman- rande biosalongen byggdes år 1912. Efter 15 nen Folke ›Månsson 1657–1660. Vid mit- år övertog Carl ›Albien bion. Då han öppnat ten av 1700-talet ägdes handelsgården av biografen ›Centrum kallades han Kalmars köpmannen Sven ›Sahlsteen. Stenhuset biokung. Vid en renovering 1933 utförde har höga gavlar och en vind med utstick- konstnären Vicke Lindstrand väggmålningar ande hissbommar med vilka varor hissa- med filmmotiv, som ännu finns kvar, och des upp till vindsmagasinet. Gårdsmiljön Edward Hald komponerade takarmaturen är välbevarad med en 1600-tals portal i Vintergatan. År 1939 ändrades namnet Bio- huggen kalksten som har flyttats från hu- rama till Saga för att få plats på den nya ne- vudentrén till gårdssidan. Under byggna- onskylten. Carl Albien sålde biografen 1972 den finns välvda källarrum som byggts om och den renoverades åter 1983 av den nye till restaurang. Mer att läsa Manne Hofrén: biokungen Ove Sjöros, som startade ›Biosta- Kalmar, karolinska borgarhus i sten, 1970. den 1995. Vid renovering 1997 återställdes Vicke Lindstrands målningar liksom Ed- Saga, Södra vägen 12, är landets äldsta i ward Halds belysningsarmaturer. GM bruk varande biograf. S kan ses som en fort- sättning på biografen Göta, en filial till Kris- salutkanoner användes för att skjuta salut tianstads Biografteater som 1906 startade vid kungliga födelsedagar och prominenta biograf i ett gårdshus i Papenhagens träd- fartygs ankomst. I början på 1800-talet sköts gård., bakom nuvarande biograf. Då drevs salut från ›Kavaljeren, men eftersom folk projektorn med ett eget elverk, eftersom och hästar ofta blev skrämda flyttades kano- kommunal strömförsörjning inte ordna- nen till den dåvarande lilla holmen ›Tjärho- des förrän 1908. År 1911 tog källarmästare vet. 445 lan Sveriges Television och ›Kalmar läns museum. Handlingen börjar med att den medeltidsintresserade pojken Nils av misstag råkar resa tillbaka till 1300-talet när han är ute och åker på sin moped. Han är på väg till en medeltidsmarknad i Kal- mar, och han ska ringa hem till sin mam- ma när han är framme. Det har dock blivit något fel på hans mobiltelefon, och på så vis lyckas han resa 600 år tillbaka i tiden. Han hamnar mitt i händelsernas centrum i Kalmar. Allt utspelar sig sedan nedanför Kalmar slott. Programmet sändes i nio veckor, totalt 45 avsnitt, sommaren 1997. Förutom handlingen förekom det också olika tävlingar, med final på fredagarna. En redigerad version, utan tittarmedverkan Saga. Saltkompaniet bildades 1641 av stadens och tävlingar, gavs året efter ut på video. Foto av äldre målning borgare med landshövdingen Conrad ›Fal- Salve har även repriserats ett flertal gånger kenberg i spetsen. Han anskaffade eget far- i både Sveriges Telvision och Barnkanalen. tyg för att från Spanien och Portugal utan Kulisserna som byggdes inför inspelning- mellanhänder importera det viktiga saltet. arna sommaren 1997 återanvändes under Först tio år senare kunde det första farty- flera år vid medeltidsbyn Salvestaden. BB get lämna Kalmar för en saltresa. Lands- hövding var då Gabriel ›Gyllenanckar och Salvestaden, även Medeltidsstaden Sal- efter hans död 1657 upplöstes S. BB ve, byggdes upp invid väg E22 strax norr om ›Kalmar Dämme och mitt emot ›Tör- Salve, efter det latinska hälsningsordet neby herrgård. Ursprunget var den ku- med betydelsen ’hej’, ’hallå’ och ’goddag’, lisstad som under ›Unionsjubileet 1997 var ett sommarlovsprogram för barn och byggdes intill Kalmar slott varifrån det ungdom i Sveriges Television som sändes dagligen sändes ett TV-program för barn 1997. Handlingen utspelade sig år 1397, och ungdom med namnet ›Salve. Program- Salvestaden som den tedde och programmet tillkom för att uppmärk- met blev en stor succé. Åren 1998–2003 sig vid TV-inspelningarna 1997. samma 600-årsjubileet av ›Kalmarunionen. nyttjades Salves kulisser för en Salvestad Foto Thomas Jeansson TV-produktionen var ett samarbete mel- i enklare form i Kalmarsundsparken. År

446 2002 beslutade Kalmar kommun efter stor debatt att bygga en permanent Sal- vestad och valet föll på området norr om Kalmar Dämme. Sommaren 2004 invigdes S och första året användes till stora delar de tidigare kulisserna. Dessa byttes sedan efterhand ut mot riktiga byggnader av medeltida karaktär; ett korsvirkeshus, en smedja, badstuga samt en blida, dvs. en kastmaskin. Publiken gavs möjlighet till bl.a. tegelslagning, tenngjutning, båg- skytte och matlagning. Verksamheten var unik genom sitt sätt att levandegöra historien för besökarna. Stora delar av persona- Sancte Christophers Gille len bestod av volontärer som tillsammans med fast anställda historiker och peda- goger dramatiserade Kalmars medeltida historia. Ett annat sommarlovsprogram, Sommarlov 05, sändes delvis från S. Det stora allmänna intresse som fanns sommaren 1997 hade emellertid svalnat under tiden och i flera år försökte man på olika sätt att attrahera publiken. Hösten 2006 beslutade kommunen att sälja S till en pri- Sancte Christopher, skulptur på Gamla kyrkogården vat aktör och 2007 började Medeltidssta- av Arvid Källström. Foto Thomas Hällqvist den i Kalmar AB att driva anläggningen. Bolaget försökte att utveckla S utan att Sancte Christophers Gilles Chroenica, som lyckas och efter några år utan verksamhet rör stadens äldre historia. Gillesstämma såldes byggnaderna för avflyttning hösten hålls på Kristoffer- resp. Ceciliadagen. och 2011. S var länge en politisk het fråga i ibland en träff på Bartolomeidagen Kalmar eftersom kommunen lagt ner ca 10 mkr på projektet. BB Sandberg, Herman, 1865–1933, fotograf, född i Kalmar. S blev tidigt elev till Sancte Christophers Gille var det för- John ›Dryselius som var den förste fotografen med fotoateljé i Kalmar. Efter tre nämsta av många ›gillen i medeltidens Kal- S:t, S:ta, S:te, se ord mar med köpmän och hantverkare som år sökte sig S till Göteborg för att lära yr- som börjar på St medlemmar, huvudsakligen män, dock ket. I början av 1890-talet återvände han var kvinnor inte uteslutna. Gillena skulle till Kalmar för att starta ateljé på Södra hjälpa gillesbröderna och -systrarna vid Långgatan 26. Senare flyttades den till ett sjukdom och fattigdom samt i tvister och gårdshus på Strömgatan 3. Efter tre decen- trångmål. Minst en gång om året samla- nier som fotograf lade S ner verksamheten des S till gillesdrickning och för att fira i början på 1920-talet. Han var mycket sitt skyddshelgon Sancte Christopher, produktiv och en stor samling fotografier Kristusbäraren, som hade eget altare i ›By- finns på ›Kalmar läns museum. IB kyrkan. En dag i fastan delade gillet ut öl och bröd åt stadens fattiga. Det religiösa Sandgren, Per Emanuel, 1853–1947, gar- inslaget ledde till gillenas upplösning vid vare och trätoffelfabrikant, född i Påryd. Han reformationen på Gustav Vasas tid. S hade arbetade i faderns garveri, och övertog fö- två gilleshus, kallade Lilla och Stora ›Pan- retaget som utvecklades till ›Sandgrens nerynge. Trätoffelfabrik. S var under åren 1938 till År 1921 återuppstod S med syfte att stöd- 1943 s.k. ortsmeddelare åt Nordiska muséet ja forskningen kring stadens historia. Med i Stockholm. Med hjälp av frågeformulär stöd av gillet genomfördes utgrävningar i lämnade han uppgifter om gamla ting och Gamla stan 1923. S ger ut en skriftserie, seder i Mörebygden. Museet fick in 695 si-

447 karen i världen. S såldes 1970 till Tretorn i Helsingborg och några år därefter började världsmarknaden för trätofflor att vika. Un- der 1980-talet upphörde S. GS

Sandra är en nöjes- och konferensanlägg- ning på Södra vägen 58 som öppnade 1972 i ›Kalmar Nya Tapetfabriks nerlagda lokaler. Den är känd som en av sydöstra Sveri- ges största dansrestauranger.

Sankte Eric var en karavell byggd 1560– 1564 på ›Björkenäs skeppsgård av skepps- byggmästaren Hogerd Olsson. Hon be- styckades med 41 kanoner och hade 647 mans besättning. S visade sig vara mycket Sankt Erik. Bastion vid Sö- dor, fördelade på 148 uppteckningar. Ett ur- sjöduglig och var Klas Kristersson Horns derportsgatan val av hans nedteckningar har sammanställts amiralskepp i den svenska flottan under Foto GM och utgivits: Etnologiska uppteckningar av P. de mycket segerrika åren 1565–1566. S E. Sandgren, 1983, som en privatupplaga fick av Erik XIV hedersuppdraget att vid och 2006 omredigerad av ›Karlslunda Hem- flera tillfällen föra friarbrev över Nordsjön bygdsförening. IB till de kvinnliga regenterna i Skottland resp. England. S tjänade fram till 1585 då Sandgrens Lädervaruindustri startades hon togs ur flottan, höggs upp och rester- 1928 i Påryd av Josef Sandgren, som sedan na sänktes i Kalmar medeltida hamn. 1914 varit delägare i ›Sandgrens Trätoffel- fabrik. S tillverkade bl.a. väskor och seldon Sankt Erik, bastion, byggdes 1561–1569 till hästar. Fabriken står kvar i skick som som en av planerade fyra nya bastioner ut- när den stängdes 1982 och fabriksmiljön anför den medeltida stadsmuren på order anses ha högt kulturhistoriskt värde. av Erik XIV. Kalmar slott och stad var då landets viktigaste fäste i sydost. Det nya Sandgrens Trätoffelfabrik i Påryd har försvarssystemet byggdes efter italienskt sitt ursprung i en garverirörelse som Petter mönster. I stället för de gamla runda mur- Sandgren startade 1846. Sonen Per Ema- tornen byggdes spetsiga konstruktioner. nuel ›Sandgren kom att driva företaget vi- Endast tre bastioner uppfördes. Utanför dare. För att få bättre avsättning för lädret muren kompletterades med några block- från garveriet inleddes en fabriksmässig hus i timmer och jord som kallades för- tillverkning av trätofflor våren 1906. År lorade, dvs. provisoriska. Bastionerna för- 1914 ändrades namnet till Bröderna Sand- stärkte den medeltida stadsmuren och grens Trätoffelfabrik AB när sönerna Ema- omgavs av tio meter breda och troligen nuel och Josef Sandgren övertog rörelsen. vattenfyllda vallgravar. De tjocka jord- Den senare lämnade företaget 1928 och vallarna skulle stå emot den tidens kraf- startade ›Sandgrens Lädervaruindustri. tigaste kanoner. Från valv i två våningar Garveriet upphörde ungefär samtidigt. En inne i bastionen kunde egna artilleripjäser ny fabrik uppfördes 1960 på industrimark beskjuta området strax utanför murarna. i västra Påryd. Dåvarande ägaren Lennart Arbetena utfördes som dagsverken och av Sandgren, fjärde generationen i ägarfamil- lejda arbetare, nästan uteslutande kvin- jen, insåg att trätoffeln var på väg att bli nor. B raserades och blev till en jordkulle, mode i stora delar av världen. I slutet av som 1883 bebyggdes med ›Villa Skansen. 1960-talet hade S omkring 120 anställda 1933–1934 gjordes en utgrävning och re- som tillverkade mer än 3 000 par trä- novering. Murarna byggdes därefter på till tofflor varje dag. Produkterna från Påryd sitt nuvarande utseende och vallgravarna exporterades då till alla världsdelar utom återställdes delvis. BMH Asien och S hade blivit störste toffelma-

448 saltsjuderi anlades av Daniel von Sydow 1725 på Skäggenäs med importerat berg- eller stensalt som råvara. Detta löstes i sötvatten och indunstades i stora pannor till kramsalt, som bordssalt då kallades. Indunstningsbassängerna har efterlämnat spår. Tre murade pannor fanns 1731, men sjuderiet anges redan 1743 vara förfallet och driften upphörde helt 1759.

Sandbäcks Kakelfabrik som framförallt tillverkade kakelugnar startades 1878 av fabrikör A T Sandbäck och var belägen på Fabriksgatan mitt emot ›Kalmar Nya Ta- petfabrik. Dessa fabriker gav gatan dess namn. Året efter startade ytterligare en fabrik i Kalmar, ›Kalmar Kakelfabrik. Star- ten av S var blygsam men efter en större utbyggnad på 1890-talet steg produktio- rerade renässansugnar, efterbildningar av Sandbäcks Kakelfabrik. nen. En eldsvåda drabbade S 1902 och vid svenskt 1700-tal och senare även jugend- Interiör från tillverkningen återbyggnaden utökades lokalerna ytterli- stilen. Många av dessa ugnar målades av gare. År 1907 installerades nya från Tysk- John ›Sjöstrand. Värmeteknikens utveck- land inköpta maskiner och produktionen ling med varmvattenradiatorer en bit in var omkring 1910 uppe i närmare 4 000 på 1900-talet försämrade marknaden för ugnar per år. Under de bästa åren syssel- kakelugnar och S vidgade då sitt utbud ge- sattes ca 100 personer. De flesta ugnarna nom att starta tillverkning av fajans under såldes inom Sverige men före 1905, uni- firmanamnet ›Kalmarfajans. Man tillver- onsupplösningen, såldes även många till kade spisar, väggkakel, thebordsskivor och i Norge. Fabrikens alster representerade de viss omfattning även stora fajanskrukor. Fa- olika tidernas stilar; 1880-talets rikt deko- briken nedlades vid årsskiftet 1931–1932 sedan den förvärvats av Upsala-Ekeby AB och i fastigheten startade dotterföretaget AB Kalmar Byggnadsvaror som drevs fram till mitten av 1950-talet. BB

sanningen skall göra eder fria lyder en välkänd devis som sitter inhuggen över huvudingången till ›Stagneliusskolan. Or- den är hämtade ur 1917 års Bibelöversätt- ning av Johannesevangeliet, kapitel 8, vers 32: Och I skolen då förstå sanningen, och sanningen skall göra eder fria. Troligt är att rektor Carl Ernst ›Göransson fått texten med sig från universitetet i sydtyska Frei- burg, där han en gång studerat. BB

Sandås är en gammal stadsdel längs Söd- ra vägen mellan järnvägen, Bremerlyckan, Falkenberg och Stensberg. Den ligger på en grusås där utfartsvägen mot väster länge har gått. Anrika industrier med rötterna i tändsticksbranschen, bl.a. ›Siefvert & For- Sandbäcks Kakelfabrik. Praktkakelugn i Villa Sol- nander, ›Arenco, ›Norden och ›Gjuteribola- backens matsal, troligen målad av John Sjöstrand get finns eller har funnits här. Bebyggelsen i

449 tor hos Jonas Papke, ›Danerum, Ryssby socken. Under den tiden prästvigdes han i Kalmar 1780 efter att ha kallats till hus- predikant hos riksrådet Christopher Fal- kengréen, bosatt i Stockholm, men om somrarna gäst på ›Björnö i grannförsam- lingen Åby. Efter att ha avlagt pastoralexa- men i Kalmar 1783 flyttade han till Skåne och fortsatte där sin prästmannabana. S gav upphov till en inomkyrklig väckelse, schartauanismen, framför allt i västra och södra Sverige. Den avgörande impulsen till sitt reformverk fick han i samband med en akut samvetskris i ›Ryssby kyrka första söndagen i fastan 1778.

Schmid, Josef Anton, 1873–1933, bild- huggare, född i Donaueschingen, Tysk- Josef Anton Schmid. land. Han utbildades av fadern samt i Portal på Södra vägen 16 Stuttgart vid bildhuggarverkstäder. S kom Foto Thomas Hällqvist tillsammans med ett 20-tal tyska bildhug- övrigt är blandad med flerfamiljshus i 2–4 gare till Sverige i början av 1900-talet för våningar och en del villor. Här ligger även att svara för dekorationerna på de många ›Vasaskolan från 1917, ›Lyckhem och ›Va- jugendhus som byggdes i Stockholm vid sakyrkan. Vid Okegatan byggde ›Kalmar den tiden. S arbetade bland annat med Allmänna Bageriförening 1921 ett konsu- Centralposthuset vid Vasagatan samt Ro- mentkooperativt ägt bageri, nu rivet. GM senbad som stod klart 1902, en symbol för nordisk modernitet. Idag är det främst Saveryd, Ryssby socken, är en by i skogs- de många rosorna i fasaden kring portar bygd med 8 hektar öppet odlingslandskap och fönster, invändigt i tak och kring pe- med ålderdomlig prägel och stenmurar, lare och entréer som får oss att associera små åkrar, artrika betesmarker samt många till namnet Rosenbad. S lockades till Kal- småbiotoper längs vägen Rockneby–Rug- mar 1903, blev föreståndare för Wester- storp. Ekhagen invid bebyggelsen har en viks Granitindustris filial och öppnade mycket artrik flora. I S finns flera rödlistade stenhuggeri i fabrikör Dryselius gård på växter, bl.a. granspira och fältgentania. S in- Södra Långgatan 28. Med tiden startade S går i den nationella bevarandeplanen för egen rörelse på en tomt i hörnet av S:ta odlingslandskapet och är av riksintresse Gertruds gata och Trädgårdsgatan. Tidvis för naturvården. GM hade S upp till tio anställda. Tidigt kom S i kontakt med stadsarkitekten J Fred. Scan KLS, se ›Slakteriet. ›Olson, jugendepokens främste uttolkare i Kalmar. S arbetade med de huggna deko- Scenkonst Kalmar är en teaterförening rerna på flera av stadens hus, bland annat som i samarbete med Riksteatern ger mode stora sekelskifteshusen vid Framsta och dern och genreöverskridande scenkonst på ›Gamla varmbadhuset på Kattrumpan. med både humor och eftertanke. Man S modellerade först en form och gjorde vänder sig framförallt till den ungdomliga därefter en förlorad form. Därefter gjöts publiken och visst samarbete sker med en förlaga som höggs i gotländsk sand- ›Byteatern. Föreställningarna ges mesta- sten direkt på plats. Så skedde bland andels på ›Kalmar Teater. BB nat på huset vid Södra vägen 16 som har en rikt dekorerad port. Modellen till den Schartau, Henric, 1757–1825, präst och lilla skulpturen, en nymf, ovanför porten förkunnare, född i Malmö. Efter studier i till ›Gamla varmbadhuset stod länge i Lund anställdes han 1778 som informa- S:s ateljé på Södra Långgatan. S svarade

450 också för den valross, som sprutade vat- han 1742 till lektor i Kalmar och 1750 till ten ned i badhusets bassäng. Sonen Birger kyrkoherde i Högsby. Under åren 1766– blev så småningom medhjälpare, men S 1789 var han biskop i Kalmar stift. Vid utförde det mesta arbetet ensam. Gun- riksdagarna från 1760 till 1778 var han en nar Torhamn och Karl Elmberg gick i lära av de mer inflytelserika i prästeståndet. I hos S, båda blev erkända konstnärer. Vid samband med Gustav III:s kröning 1772 sidan av den rent konstnärliga verksamhe- fick samtliga biskopar i Sverige nya och ten levererade S huggen, grå kalksten från mera värdiga ämbetsdräkter. Den biskops- sitt stenbrott i Arbelunda på norra Öland. kåpa, som tilldelades S, används numera Han har dessutom svarat för arbeten på då biskopen i Växjö stift medverkar vid Villa Hertha, Riskvarnen, sannolikt även högmässa i Kalmar domkyrka. Kåpan är Stadshotellet och Residensets numera om- den sista av sitt slag som fortfarande an- byggda ingång mot Ölandsgatan. Denna vänds. S utnämndes till hovpredikant av senare, väldigt plastiska, skulptur är tyvärr Fredrik I. Mer att läsa: Bror Olsson, Kal- försvunnen. GP mar stifts herdaminne del 1.

Scholander, Fredrik Wilhelm, 1816– Schröder, Herman, 1676–1744, biskop i 1881, arkitekt, bildkonstnär och förfat- Kalmar stift, född i Uddevalla. Han bör- tare, född i Stockholm. Han studerade vid jade sin prästbana som fältprost och blev Konstakademien i Stockholm samt i Paris senare Karl XII:s fältsuperintendent. Från och Italien. År 1848 blev han professor i 1731 till sin död var S biskop i Kalmar arkitektur vid Konstakademien. I sin bygg- stift. Han var en av den pietistiska rö- nadskonst hämtade han inspiration från relsens främsta företrädare i landet med den italienska renässansen. S har bland vidsträcka kontakter framför allt med tysk annat ritat Ulriksdals kapell och det Ber- pietism. S var också en pionjär för missions- nadotteska gravkoret i Riddarholmskyr- verksamhet, vilket han understödde, bl.a. i kan. Han har utfört akvareller med motiv Indien. Hans son Carl Gustaf ›Schröder blev hämtade från historiska händelser samt en också biskop i Kalmar och en annan son, rad arkitekturbilder med motiv från både Göran Claes Schröder, blev biskop i Karl- Sverige och utlandet. Han har även illus- stad. Mer att läsa: Bror Olsson, Kalmar trerat egenhändigt skrivna sagor. År 1855 stifts herdaminne del 1. fick S i uppdrag av överintendent Mikael Anckarsvärd att göra förslag till restaure- Schultz, Urban, ?–1590-talet, tysk trä- ring av ›Kungsgemaket i ›Kalmar slott. Ar- snidare. Han arbetade med vägg- och tak- betet utfördes 1856–1861, vilket blev in- dekorationer på Kalmar slott och flyttade ledningen till 1800-talets stora renovering 1566 till Uppsala slott. Han var även verk- av slottet. Det konstfullt utförda golvet i sam på slotten Tre Kronor, Svartsjö och Kungsgemaket är ritat av S. Akvareller av Västerås. S finns på Kalmar konstmuseum. IB Schuwerts handelsträdgård anlades 1898 Schomerus, Petrus Andreae, 1607–1660, av Edvard Schuwert, tidigare Nilsson, efter ›superintendent, född i Uppsala. S började utbildning till trädgårdsmästare i Ham- sin bana som naturvetare och innehade en burg 1897–1898. S låg vid ›Gullbrands- professur i astronomi och fysik i Dorpat, sonska lyckan i Gamla stan vid nuvarande senare även i grekiska. Därefter övergick Frejagatan och Vegagatan. Odlingarna var han till prästyrket och 1656 tillträdde han till en början 5 000 m2 och kom när de som superintendent i Kalmar, en tjänst var som störst att omfatta 10 000 m2 men som han hade till sin död. reducerades i samband med att hyreshus uppfördes på 1940-talet. Man odlade Schröder, Carl Gustaf, 1717–1789, bi- blommor och tomater vilka såldes i egna skop i Kalmar stift, född i Landvetter. S var butiker vid Storgatan och Vegagatan. S var son till Kalmarbiskopen Herman ›Schrö- på sin tid den äldsta och största handels- der. Efter undervisning i Kalmar, Lund och trädgården i Kalmar. en årslång studieresa i Tyskland utnämndes

451 tjänstgöring på Länsstyrelsen började han som häradsskrivare på den lokala skatte- myndigheten och slutade som fögderidi- rektör. L var moderat politiker med säte i stadsfullmäktige 1943–1977, där han var vice ordförande 1955–1977. Han satt dessutom i landstinget under 22 år samt i riksdagens första kammare 1960–1970 och därpå i enkammarriksdagen fram till 1979. S var en av initiativtagarna till ›Kal- mar stads hembygdsförening och var dess förste ordförande. Föreningsarbete präg- lade S:s fritid och här kan nämnas hans engagemang som ordförande i ›Kalmar Simsällskap och i Svenska Simförbun- det, stormästare i Sällskapet ›ÅM 1956– 1995 och även engagerad i ›Odd Fellow Schuwerts handelsträd- Schwente i Flena, se Ernst ›Dahllöf. samt ordförande i ›Kalmar Teaterförening gård 1967–1986 och ›Föreningen Norden. GM Schütte, Henning, 1620–1707, ›superintendent och biskop i Kalmar stift, född i scoutrörelsen tog fast form lokalt år Nyköping. Sedan han i Uppsala och un- 1911, då Kalmar scoutkår startades. En der långa studieresor i utlandet förvärvat patrullflagga från 1909 tyder på att min- en omfattande bildning kom han i förbin- dre grupper började scoutverksamhet re- delse med Karl X Gustav och gjorde en dan då. Kåren bytte namn till ›Tallhagens snabb karriär. Endast 38 år gammal blev scoutkår år 1957 när ›Falkens scoutkår S ›superintendent i det erövrade Trond- bildades. Utöver dessa finns EFS scout- heims stift, men detta fick ett snart slut kår i Mossebo, Lindsdals scoutkår, Påryds genom att staden strax efter hans tillträde scoutkår, Rinkabyholms scoutkår, Rockne- belägrades och jämte stiftet återtogs av by scoutkår, Smedby scoutkår, Södermöre danskarna. Tjänst- och lönlös fick S un- scoutkår och Trekantens scoutkår. Ljung- der elva veckor uthärda en belägrings fa- byholms scoutkår är vilande. Frälsningsar- sor. Han erbjöds av danska regeringen att méns scoutkår, Kalmar NSF scoutkår och kvarstanna i sin tjänst men avslog detta KFUM:s scoutkår har upphört. Vargunge- anbud och återvände med återstoden av flockar var tidigare namnet på minior- den svenska garnisonen julen 1658 över scouter. Malmens flickscoutkår slogs ihop fjällen till Härjedalen. Den följande tiden med Tallhagens scoutkår 1963. Tidvis har var S utan tjänst, tills han 1660 utnämn- även sjöscoutverksamhet funnits. GM des till superintendent i Kalmar, då tillhö- rande Linköpings stift. När Kalmar 1678 sedlar utgavs i Kalmar av Petrus Forae- bröts loss och blev ett eget stift i vilket us, D Weijdling och P E Julin i mitten även östra Blekinge ingick under några få av 1760-talet. I början var dessa småsed- år, utnämndes S till Kalmar stifts förste lar handskrivna och ibland försedda med Lars Schött biskop, en tjänst som han upprätthöll till stämpel, men ganska snart lät man trycka sin död. Under S:s tid byggdes domkyr- dem. Sedlarna var försedda med nummer, kan på Kvarnholmen och han såg till att datum, utgivarens namnteckning och även ett gymnasium inrättades. Efternamnet skrevs även Schütte, Scütte resp. Skytte. Hans barn adlades under namnet Skytten- hielm. Mer att läsa: Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne del 1.

Schött, Lars, 1911–1995, fögderidirek- tör och riksdagsman, född i Kalmar. Efter

452 sigill eller stämpel. Då läskunnigheten var dålig var en del sedlar försedda med stjärnliknande ornament, lika många som sedelns valör, mellan 2 och 16 öre. Dessa privata sedlar vållade med tiden stor ore- da i landet och 1766 förbjöds de wid thet straff, som uti Allmänna Lagen om falsk Myntning är stadgadt, och inlösen av ute- löpande sedlar skulle vara avslutad till den 1 maj 1767. När banker hundra år senare fick utge sedlar gjorde ›Kalmar Enskilda bank detta 1867–1902. SHm konst präglades av ett stramt formspråk i Seglarklubben Kaparna. bildades Segelsällskapet Vikingarna graverat glas med geometriska figurer. Han Klubbstuga 1932 som en utbrytning från ›Kalmar Se- Foto Moritz Fingerhut tilldelades silvermedalj 1957 vid Trienna- gelsällskap. Redan första sommaren arr- len i Milano och fick Kalmars kulturpris angerades klubbtävlingar i Västra sjön och 1969. S är representerad på Nationalmu- hade Ekhatten som sin bas. Sedan 1935 seum i Stockholm, Smålands museum och har man Stora hatten som klubbholme, se Corning Museum of Glass i USA. Mer att ›Klubbholmen. Klubben har idag två sek- läsa i självbiografinBakom kameran och tioner, en för kölbåtar och en för jollar. S glasfasaden, minnen från Orrefors glasbruk, har eget klubbhus vid ›Stensö fiskeläge. BB 1995. BB bildades 1937 Seglarklubben Kaparna 1912–1987, fil.dr, född och hade först klubblokal i en byggnad i Selling, Dagmar, i Stockholm. S var docent i nordisk och f.d. ›Flyghamnen på Ängö. På 1970-talet jämförande fornkunskap i Uppsala, innan flyttade S till Svensknabben och uppförde hon kom till Kalmar som landsantikvarie där ett nytt klubbhus i anslutning till små- och chef för Kalmar läns museum. D:s båtshamnen. Genom att anordna seglar- avhandling rörde bedömning av vikinga- skola breddades verksamheten till att om- tida och medeltida keramik där hon häm- fatta ungdomar, som börjar med att segla tade underlag från undersökningarna av jollar. En sektion finns för kajakpaddlare, ›Slottsfjärden 1935–1937. Fyndmateria- som bröt sig ur ›Kalmar Kanotklubb. En let togs omhand av S och resultatet kom isjaktsektion finns som är aktiv när isarna att bli det s.k. Kalmarrummet på Statens ligger. Återkommande arrangemang är historiska museum. År 1972 flyttade S till Onsdagsseglingar, Ahlander Race och Blå Göteborg. I Kalmar stads historia, del II Jungfrun Race. S har erfarenhet av att stå Segelsällskapet Viking- 1982 skrev S ett omfattande kapitel om arna. som arrangör av nationella och internatio- Klubbhus vid Stensö det medeltida Kalmar. fiskeläge. Foto Bengt Bengtsson nella regattor. GM

Selbing, John, 1908–2001, fotograf och glaskonstnär, född i Kalmar. Efter studier vid teknisk yrkesskola gjorde han studieresor i Europa. År 1927 började han som assistent till glaskonstnärerna Simon Gate och Edward Hald på Orrefors glasbruk och arbetade där fram till 1973. S blev brukets fotograf 1932 och där inrättade han en egen fotoateljé och har med hund- ratusentals bilder dokumenterat Orrefors storhetstid. Han ritade själv glas från slutet av 1940-talet, bl.a. Klot över kon 1953, och fick patent på metoden att på fotografisk väg överföra mönster till glas. Hans glas-

453 Sersander, Andreas, ?–1616, fortifika- tionsingenjör, född i Flandern. S studerade fortifikation i sin ungdom och kom till Sverige 1612. Han fick i uppdrag av ›Gus- tav II Adolf att efter ›Kalmarkriget genom- föra en uppmätning av gamla staden samt att rita en plan för återuppbyggnad av den förstörda staden. Ett förslag från 1614 förkastades av kungen eftersom kyrkan inte fick ett dominerande läge. Då ritade S en radialplan med flera anslutningar som ledde till ett torg i stadens mitt. Ra- dialplanen är den enda i Sverige och den tidigast kända i svensk stadsbyggnad. S:s stadsplan ska ha påbörjats innan staden flyttades till Kvarnholmen men fortsatta arbeten avbröts. På 1700-talet byggdes staden Fredrikshamn i nuvarande Finland upp som en radialstad. S deltog 1615 i kriget mot Ryssland och stupade där i Pskov 1616. Hans hustru födde 1616 en son med Gustav II Adolf som fader. SHm

Andreas Sersander. Stads- Seminstationen öppnades 1946 i ›Bar- Severin Nilssons Möbelaffär har sitt plan över Gamla staden in- kestorp efter det att bönder i Kalmarbyg- ursprung i Nya Möbelaffären som grun- för återuppbyggnaden efter Kalmarkriget den bildat Mörebygdens seminförening. dades 1913 av Severin Nilsson med loka- Verksamheten växte och 1967 skapades ler på Södra Långgatan 17. Verksamheten Sydöstra Sveriges Semincentral med Bar- flyttades 1929 till ›Sidenhuset på Storga- kestorp som centrum för verksamheten i tan 15. År 1934 förvärvades fastigheten Kalmar, Kronobergs, Blekinge och Got- på Fabriksgatan 30, efter att Sandbäcks lands län. Numera ingår Barkestorpssta- Kakelfabrik upphört. Året efter öppnades tionen i Växa Sverige, som omfattar all där en filial och även tapetserarverkstad seminverksamhet i landet utom i Falbyg- och snickeri flyttade dit. Försäljning drevs den och Skåne. på två ställen fram till 1969 då all verk- Fram till 1990-talet tog S fram egna samhet flyttades till Fabriksgatan. År 1990 elittjurar som spermadonatorer. Numera flyttade firman till ett nyuppfört möbelva- får S sina spermaprover från andra semin- ruhus, EM Severins, på Odalvägen 7 vid stationer. Under många år leddes verk- ›Svanebergs gård där även en del av går- samheten av chefveterinär Bengt Lund- dens ekonomibyggnader nyttjas. IB gren. Elittjurar är resultat av ett oerhört långt och strängt urval av tjurar med bästa Sheldon Francis d.ä., 1612–1692, skepp- tillväxt, lugnt temperament och hög sper- byggmästare, född i Ellastone, England. S makvalitet. Det slutliga urvalet sker sedan lämnade England av politiska skäl och kom mjölkningsegenskaper och tillväxt hos tju- till Göteborg 1659 där han anställdes som rens avkomma bedömts. På S i Barkestorp skeppsbyggmästare vid örlogsflottan. Han fördelades sperma på sugrörsliknande fra- byggde åtskilliga skepp, de mest kända är ska strån, frystes i flytande kväve till -196o Riksäpplet och ›Kronan. S kom 1681 till C, och kunde då sparas obegränsad tid och Kalmar och det nyanlagda örlogsvarvet på distribueras till gårdar både i Sverige och ›Varvsholmen. Här byggde han bl.a. Prins utlandet. För att inte äventyra den biolo- Carl, sjösatt 1683. S hade ett hetsigt hu- giska mångfalden på det genetiska planet mör och figurerade flitigt i olika rättegång- har antalet kalvar efter en elittjur begrän- ar i staden. Han satt fängslad i åtta måna- sats till 30 000. LLj der på Kalmar slott 1683 och återvände 1685 till England eftersom han inte fått

454 ut det han förskotterat till flottans fartygs- byggande. Ättlingar till S kom att tjänst- göra som skeppsbyggmästare i ytterligare fem generationer. Sönerna Francis och Charles var verksamma vid örlogsvarvet i Kalmar och därpå i Karlskrona. IB

SHT, se ›Epicur.

Sidden kallades den vattensjuka mark som låg i Kvarnholmens norra ›kvarter, norr om Norra Långgatan och öster om Västra Sjögatan. Det som senare kom att kallas ›Muddern och hyste ›Gamla Idrotts- platsen.

Sidenhuset låg vid korsningen Storga- och oljefabrik, Manilla Fabriksbolag, på Sidenhuset. Vid kors- tan–Kaggensgatan. Affären öppnade 1923 gården ›Manilla vid Sandås och var inrik- ningen Kaggensgatan– som en filial till Sidenhuset i Stockholm. tad på alla för tändsticksindustrien behöf- Storgatan Detta vårt kontinentala varuhus i Kalmar liga maskiner och redskap. Nya maskiner är anlagdt i stor stil och en trogen kopia af utvecklades för fanérsvarvning, sortering, vår här i Stockholm bedrifna storstadsaffär, paraffinering och plåning. S utvecklades omfattande allt som tillhör den såväl bättre till ett världsledande företag tack vare sina som enklare dambeklädnaden. I slutet av nyskapande konstruktioner. Maskiner bör- 1920-talet öppnades damskrädderi. S blev jade snart exporteras till hela Europa och inte långvarigt i Kalmar, det avvecklades företagets renommé genererade nya order. 1935 och ersattes av servering med dans i Även vattenturbiner, tröskverk, järnspisar lokalerna. År 1929 flyttade ›Severin Nils- och gjutjärngrindar tillverkades. En total- sons Möbler dit som drevs där fram till brand 1899 förstörde alla byggnader och 1969. Huset revs 1972 och en ny byggnad maskiner men något år senare var tillverk- för SEB uppfördes. ningen åter igång. Efter branden moderniserades fabriken Siefvert, Sten, 1844–1923, civilingenjör, och 1908 började Torsten ›Kreuger, ledare född i Helgesta i Södermanland. Efter ut- för den nyanlagda Kalmar ›Tändsticks- bildning på Teknologiska Institutet i Stock- fabrik, ett nära samarbete med S. Daniel holm, nuvarande Kungliga Tekniska hög- Fornander avled 1910 och då gick Torsten skolan, kom han att ägna sig åt industriell Kreuger in som ägare. År 1914 ombilda- verksamhet. Under hans ledning skapades des företaget till aktiebolag och inköptes Alstermo Trämassefebrik enligt helt nya samma år av ›Förenade Svenska Tänd- principer. År 1875 började S arbeta i Växjö sticksfabriker, den s.k. Kalmartrusten. och där träffade han Daniel ›Fornander. Verkstadsytan dubblades och 1915 var det Två år senare startade de företaget ›Sief- år då komplettmaskinen började tillver- vert & Fornander i Kalmar, ett gjuteri och kas. P W Dietmann låg bakom konstruk- mekanisk verkstad som senare kom att bli tionen, som i en maskin automatiserade ›Arenco. I företaget skötte S alla ekono- flera manuella arbetsmoment, och under miska och administrativa göromål. BB många decennier var företagets huvud- Siefvert & Fornander. produkt. Åren 1921–1925 inföll en kraf- Fanérsvarv 1897 Siefvert & Fornander grundades 1877 tig lågkonjunktur. För att slippa säga upp som ett gjuteri och verkstadsföretag av anställda började man tillverka maskiner civilingenjören Sten Otto ›Siefvert, som för konfektyr-, glas- och rakbladsindustrin. var en duktig ekonom, och den tekniskt Även broräcken, urinoarer, hamnpollare mångsidige konstruktören Daniel ›For- och lyktstolpar tillverkades. När tiderna nander från ›Fredriksströms bruk. Till- blev bättre fick man betydande order till verkningen påbörjades i en nedlagd såp- tändsticksfabrikerna i bl.a. Indien. Senare 455 bibehålla den protestantiska läran i Sve- rige. Hertigen anföll Kalmar 1597 som motvilligt öppnade sina portar. S landsteg 1598 i Kalmar åtföljd av de lo- jala svenska riksråden och en katolsk polsk här vilken återtog Kalmar stad. Sedan fortsatte S med sin här norrut. I slaget vid Stångebro segrade hertig Karls trupper. Efter det slaget återvände Sigismund till Polen via Kalmar för att skaffa förstärk- ning. Strider stod då heta kring Kalmar slott men stormningsförsöket slogs tillba- Siefvert & Fornander. tillkom också tapetmaskiner, som förutom ka av polackerna. År 1599 stormade hertig Fabrikshallar vid Fornan- att de levererades till ›Kalmar Nya Tapet- Karl staden och tillät två dagars plundring, dergatan fabrik även exporterades till flera länder i men slottet förblev i Sigismunds händer Europa och till USA. S hade ett systerbo- med Johan Sparre som befälhavare. Slot- lag, Maskinfabriksaktiebolaget Norrback- tet gav sig till slut åt svenskarna. Hertig en i Blomstermåla, för vilket man tillver- Karl ställde de ansvariga inför rätta och kade delar till sopvagnar och även byggde flera avrättades, se › Kalmar blodbad. S av- förarhytter, det företag som senare blev sattes 1599 och efterträddes av hertig Karl, Norba, känt för sina sopbilar. som då blev ›Karl IX. SHm ›Förenade Svenska Tändsticksfabriker för- värvade 1915 AB Gerhard Arehns Mekanis- Si-go-da-du var namnet på en sommar- ka Verkstad i Stockholm, även det företaget villa som i början av 1900-talet byggdes tillverkade tändsticksmaskiner. När Svenska i Funkabo, där nuvarande Riddargatans Tändsticks Aktiebolaget bildades 1917 förlängning korsar Ölandsleden. S var Pin- med Ivar Kreuger som VD kom S att bli Olles bostad på ålderns höst. Hans rätta ett dotterbolag liksom Arehns. De båda namn var Olof ›Olsson. Historien förtäljer verkstadsföretagen slogs samman 1955 att han var oense med hustrun om namnet och då bildades företaget ›Arenco och all och de lät slumpen avgöra. En man han tillverkning för tändsticksindustrin flyttade mötte sa Si, go´ da´ du dvs. se, god dag du! till Kalmar. Senare på 1960-talet flyttade och då bestämde Pin-Olle att huset skulle återstående tillverkning i Stockholm, bl.a. heta så. Huset revs 1952, när Funkaboom- maskiner för tubfyllning och tobaksindu- rådet började byggas. BB strin, till Kalmar. Silfverstrand, Bengt D, 1921–1984, konst- Sigismund, 1566–1632, kung av Polen när och författare, född i Göteborg. Efter 1587–1632 som Sigismund III Vasa, kung studier vid Valands konstskola i Göte- av Sverige 1592–1599. Den katolskt fost- borg verkade han som konstnär. I slutet rade S efterträdde sin far Johan III och fick av 1960-talet kom han till Kalmar. Han en besvärlig regeringstid. Som barn bodde kom att engagera sig mycket för stadens han med sina föräldrar på Kalmar slott. År äldre bebyggelse och var 1974 med om 1587 reste S från Kalmar på svenska flot- att starta Sällskapet ›Klapphuskåren med tans skepp till Danzig där han blev vald syfte att trygga fortbeståndet för ›Klapp- till Polens konung. Samma år upprättades huset på ›Kattrumpan. S har skrivit och en unionsakt mellan Sverige och Polen, illustrerat 10 böcker med miljöer från ›Kalmar stadgar, som gick ut på att i kung- Kalmarbygden och Öland samt 4 böcker ens frånvaro skulle det svenska riksrådet från Bohuskusten. Hans teckningar känne- styra landet och hans farbror hertig Karl, tecknas av snabba och svepande linjer. På sedermera Karl IX, skulle hållas borta från 1960-talet skrev han ett flertal diktböcker. makten. S har även utformat statyn Kattpar längst Hertig Karl allierade sig trots detta med ut på Kattrumpan. BB bonde-, borgar- och prästestånden jämte en del av adeln för att erövra makten och Siljeström, Per Adam, 1815–1892, fysiker,

456 lärare och riksdagsman, född i Åby socken. Efter studentexamen och vidare utbildning till fysiker i Uppsala var han i många år lärare. Han kom att få en stor betydelse inom undervisningens och upplysningens område och fick troligen större erfarenhet än någon annan då levande svensk om praktisk undervisning. Hans lärarverksam- het omfattade många och vitt skilda om- råden; i enskilda familjer, vid ett gammalt gymnasium, vid universitet, i Nya elemen- tarskolan i Stockholm, i Högre lärarinne- seminariet och i en enskild läroanstalt för fruntimmer, liksom i söndags- och afton- skolor för arbetare, vidare som rektor, di- rektions- och skolrådsledamot, examinator i en militärskola och som offentlig före- läsare. S har bl.a. fått epitetet kalmariten som lärde vårt folk bygga skolor efter att ha män med syfte att oberoende av politiska Bengt D Silfverstrand. gett ut boken Inledning till skolarkitekturen, eller religiösa synpunkter under erkännan- Teckning från Östra Vall- 1856. Han har tillsammans med sin bror de av ett högsta väsen verka för fredstan- gatan August, landssekreterare, gett namn åt Sil- kens och människokärlekens bud. BB jeströms väg i Kalmar. BB Sivco var ett förkortat namn för ›Siefvert Simhallen invigdes 1970 och är samman- & Fornander och många av de maskiner byggd med ›Sporthallen. S om- och till- som tillverkades av företaget märktes med byggdes 1991 och fick namnet Äventyrs- detta namn. BB badet. Då startade även samarbetet med Nautilus Gym, numera Actic. År 2000 Sivgård, Gustaf, 1896–1980, undervis- stod den nybyggda anläggningen färdig, ningsråd, född i Kalmar. Efter student- den tillbyggdes 2011 och idag är Äventyrs- examen i Kalmar utbildade han sig till Bengt D Silfverstrand. badet en komplett friskvårdsanläggning. S folkskollärare och tjänstgjorde i Kalmar Kattpar, skulptur på Kattrumpans badplats ingår som en del i ›Kalmar Sportcenter. 1917–1933. Under den tiden studerade han vidare och blev fil.lic. Sin pedagogiska Simhopparen är en skulptur av Carl ›Eldh bana avslutade han som undervisningsråd. placerad söder om ›Stagneliusskolans gym- S utgav Den lagstadgade folkskolans genom- nastiksal ner mot Fredriksskanskanalen. Den förande i det gamla Kalmarstiftet, 1930. förses emellanåt med attribut som badbyxor och Luciakrona av ›kaggnister. sjukhus, se ›sjukvård, ›Hospitalet, ›Gam- la lasarettet, ›Länssjukhuset resp. ›Epide- Sinnenas park öppnades vid Länssjuk- misjukhuset. huset i Kalmar 2008. S är öppen för alla patienter samt för anhöriga, medarbetare sjukkassor, redan under medeltiden fanns och allmänhet. Parken erbjuder en rofylld, det i gillena och hantverksskråna sparbössor avstressad miljö som stimulerar alla sin- eller sjuklådor för att mildra bekymmer nen, även det sjätte mentala sinnet. Parken vid sjukdom, i vissa fall också vid dödsfall. ska ge besökarna möjlighet till reflektion Under 1870-talet började öppna kassor och att stanna upp i nuet. En liknande bildas. De tog emot medlemmar oavsett mindre park finns vid Jungmansgården i yrke eller arbetsplats. En vanlig form var Norrliden. BB hundramannaföreningar. Dessa blev fram- Simhopparen tidens organisationsform och flera folkrö- Sirius-Orden är en svensk orden sedan relser tog in sjukförsäkring i sina program. 1906. I Kalmar finns Grundlogen XXX- Vid en kartläggning 1884 fanns följande III Nekkar, bildad 1976. S är en orden för kassor i kommunen: ›Fredriksströms bruks

457 sjukhjelpskassa, Kalmar allmänna sjuk- och och ›Sydöstra Sveriges Sjuksköterskeskola. begrafningshjelpskassa, ›Ekenäs hundra- mannaförening, Kalmar lotspersonals kas- sjukvård har sedan medeltiden bedrivits sa, 4:e korporalskapets begrafningskassa, i hemmen och klostren, senare i sjukhus Cigarrarbetareföreningens rese-, sjuk- och resp. i öppenvård. Det medeltida ›Helge- begravningshjelpskassa, Missionföreningen andshuset var det första sjukhuset i Kal- Bethesdas sjukhjälpsförening, Kalmar gam- mar och under den katolska tiden helt en la stads arbetarförenings begrafningskassa, kyrklig angelägenhet. Här fanns anställda Kalmar norra malms begrafningskassa och som ansågs vara sjukvårdskunniga, men Lindsdals begrafningskassa. Genom lag- någon egentlig sjukvård bedrevs knappast, stiftningar 1891 och 1911 började en lik- i varje fall inte sedan munkarna och nun- formighet skapas för det som skulle bli norna försvunnit från staden. I klostren framtidens sjukkassor. År 1931 antogs en hade man i någon mån försökt strukturera förordning om erkända sjukkassor, vilket en medicinsk kunskap. Även i gamla tider medförde en stark ökning av medlemsan- kunde man lyckas bra med behandlingar talet. Normen var att det skulle finnas en i som gick ut på att rensa och dränera sår, varje kommun. Frågan om en obligatorisk tömma bölder, lägga benbrott tillrätta och sjukförsäkring hade diskuterats ända sedan i värsta fall amputera. En väsentlig del av 1900-talets början men blev inte verklig- vården kom att bestå av att hjälpa männ- het förrän 1955. Den skulle administreras iskor till förtröstan på Gud. En präst var genom allmänna sjukkassor. Inom kom- därför knuten till sjukhuset. munen omvandlades härigenom Kalmar- År 1533 utfärdades en kunglig hospitals- Dörby, Ljungbyholms, Läckeby-Ryssby förordning, huru sjukstuga hållas skall, va- och Mörebygdens erkända sjukkassor till rigenom staten tog på sig ansvaret för sjuk- allmänna lokalsjukkassor. En central läns- husen. Landshövdingen var ytterst ansvarig sjukkassa med säte i Kalmar omfattades och en av stadens borgare utsågs till Hel- också av förändringen. År 1963 kom en lag geandshusets föreståndare. Här fick ingen om allmän försäkring. Den samordnade tas in utan att vara så sjuk att han ingen sjukförsäkring, moderskapshjälp, folkpen- råd haver att kunna hjälpa sig själv. Den sionering och försäkring för tilläggspension. som hade pengar, släkt eller vänner fick Därefter har följt en mängd förändringar inte tas in. De intagna skulle ha bra mat och förbättringar. År 2005 blev försäk- och tillgång till bastu och läkare, men det ringskassan en renodlad statlig myndighet. sista var illusoriskt, eftersom det till mitten Fram till dess hade verksamheten vilat på av 1600-talet endast fanns 6–7 läkartjäns- folkrörelse- och lokalpolitiska grunder. JM ter i hela landet. I Helgeandshusets bygg- sjukvård. Interiör från en skolhälsovårdsmottagning nader inrymdes ›Hospitalet på 1600-talet. med doktor Erik Linde Sjuksköterskeskolan, se ›vårdutbildning Ett nytt stenhus i ett plan invigdes 1689 på samma plats. Det bekostades med gå- vor, donationer, tiggarbössor och kollekter. Fortfarande gällde att alla någorlunda väl- situerade människor vårdades i hemmet. Kalmars karaktär av sjöstad, flottstad och garnisonsstad ledde till ett ökat behov av sjukvård. Därför diskuterades att bygga ett garnisonssjukhus, men detta blev aldrig av. Sjuka soldater och arbetsfångar härbärge- rades under usla förhållanden i stadsmurar- nas källaraktiga kasematter, som de själva byggt. Den förödande ›pesten 1710–1711, upprepade andra farsoter och den stora spridningen av veneriska sjukdomar pe- kade på behovet av effektivare sjukvård. Man ville komplettera hospitalet med platser för veneriskt sjuka, ett kurhus.

458 Detta lyckades först 1754 när Kalmar Alfred Nilsson Strid, murare och trum- fått en egen välutbildad provinsialläkare, slagare, född i Kalmar. I unga år kom S Johan Gustaf ›Wahlbom. Kurhuset i Kal- mar var det första i sitt slag och länge det enda i riket. Den statligt organiserade öp- penvården var nu etablerad. Nästa steg i utvecklingen togs 1776 när Wahlbom och landshövding Carl ›Rappe lyckades få medel från staten att öppna nio platser med lasarettsstatus i det gamla stenhuset vid Södra vägen. Länslasarettet i Kalmar blev nu verklighet med Boas ›Johansson som examinerad läkare. Byggnaden var nu delad i två avdelningar, kurhus och lasarett. Efter en förödande kritik 1863 mot detta länslasaretts vårdkvalitet i bl.a. tidningen Barometern, väcktes frågan om att bygga nytt. Landstingen inrättades 1863 och sjukhusvården överfördes från staten till dessa. Lasarettet, se ›Gamla lasarettet, vid Slottsvägen stod färdigt först 1877 och en långt gående specialisering av vården hade inletts. Nästa etapp i sjukvårdens historia följde 1937, när ›Länssjukhuset i Sjustina. Kalmar vid Stensbergs gård blev inflytt- Här i full mundering ningsklart. Den öppna sjukvårdens historia utveckla- till Karlskrona på initiativ och bekostnad des fortlöpande från 1750-talet och framåt. av fabrikör Carl ›Sundberg, chef för Kal- Från 1800-talets början fanns stadsläkare. mars Skarpskytteförening, för att utbilda År 1860 var Norra och Södra Möre härader sig till trumslagare. Han kom sen att bli jämte Ålems socken ett provinsialläkardi- förste trumslagare i Kalmar Skarpskyt- strikt. Till detta kopplades omkring 1900 tekompani. När ›skarpskytterörelsen så distriktssjuksköterskor. Först 1963 överför- småningom dog ut behöll S sin uniform des denna öppenvård till landstinget, som och sin trumma. Han var erkänt skicklig från 1919 anställt barnmorskor. De verkade på sitt instrument och flitigt anlitad, inte även utanför sjukhuset. minst för att väcka upp jubilarer på födel- Människor som drabbats av farsoter togs sedaga. När Malmens befolkning begav sig in på hospital och sjukhus och senare på ut på sommarutflykter till Tallhagen och ›Epidemisjukhuset, som byggdes och drevs Oxhagen gick ofta S i täten och markerade av kommunen. takten med sin trumma. Uniformen blev Psykiskt sjuka fick sin tillflykt i mån av med åren allt mer fantasifull. GK plats på hospital, lasarett och fattighus. Lasarettet vid Slottsvägen inrymde tre s.k. sjöar, se ›Kalmar kommun, sid 17. dårceller. Kalmar stad byggde 1927 vid Falkenberg ett större vårdhem för sinnes- Sjöbefälsskolan, se ›sjöfartsutbildning. sjuka, som landstinget övertog 1940. Bland övriga uppgifter som landstinget Sjöbergs båtvarv startades 1936 på Horns- har ombesörjt kan nämnas sjukgymnastik gatan, Ängö, av Ivar Sjöberg. Där byggdes och att bygga och driva dispensärer, barna- främst lotskuttrar och sightseeingbåtar vårdscentraler, vårdcentraler och sjukhem bl.a. ›Kalmar-Flundran och systerfartyget för långvarigt sjuka. De senare är nu över- Kontiki. förda till kommunerna. TH Sjöbring, Pehr, 1819–1900, biskop, född i Sjustina, 1853–1925, egentligen Johan Sjösås, Kronobergs län. S utnämndes 1852

459 till lektor vid Kalmar läroverk och fyra år se- Tyska köpmän var aktiva i staden, de nare till dess rektor. År 1867 blev han dom- sålde skepp till Kalmarköpmän, som även prost i Linköping och 1878 tillträdde han lät bygga egna på enkla slipar längs kus- som biskop i Kalmar stift. Mer att läsa: Bror ten, se ›skeppsbyggeri. Under Vasatiden Olsson, Kalmar stifts herdaminne del 1. fortsatte utrikeshandeln och till denna kopplad sjöfart att vara ekonomiskt viktig Sjöbroporten, se ›Kavaljeren. för staden, sannolikt viktigare än hantverk och lokal handel. Bland exportvarorna sjöfart var en förutsättning för stadens fanns inte några hantverksprodukter av uppkomst och medförde en omfattande betydelse. Det som skeppades ut, fram- handel. Dessa två näringar var tillsammans för allt till Stralsund, på de årligen 50–70 med hantverk dominerande näringar fram in- och utlöpande fartygen var i storleks- till industrialiseringen under senare delen ordning smör, hudar och skinn, tjära, kött av 1800-talet. ›Kung Valdemars segelled och talg samt boskap från stadens omland. gick genom Kalmarsund med fartyg som Införseln dominerades av tyger, öl och salt. seglade mellan orter i södra Östersjön, Kontakterna med Hansan var fortfarande mellersta Sverige samt Finland och Balti- många. Kalmarköpmän stod för ca hälften kum. ›Kättilen erbjöd en trygg hamn vil- av frakterna, en stor del gick på egna kö- ket öppnade möjligheter för köpmän från lar. Denna riskfyllda handel gav möjlighet Nordtyskland att sälja bl.a. salt, kryddor, till stora vinster och var stadens främsta finare tyger och keramik. Kalmarborna inkomstkälla. Kalmar var under Vasatiden kunde i sin tur sälja bl.a. järn, kött, skinn, en handelsstad som tillsammans med Åbo, hudar, fisk, tjära, beck, kalksten, trävaror Söderköping och Lödöse var landets vikti- och spannmål. Varorna fraktades redan gaste efter Stockholm. Under 1600-talet från vikingatiden på ca 25 m långa se- utvecklades sjöfarten och trafik förekom gelfartyg av typen knarr som kunde lasta till Danmark, Tyskland, Nederländerna 20–30 ton. Längs kusten seglade mindre och England. Över Nordsjön användes byrdingar, se ›Aluett. På medeltiden slogs större skepp på mer än 100 läster medan dessa båttyper ut av koggar, breda och flat- de som gick över Östersjön var på 30–50 bottnade som kunde lasta upp till 80 ton läster. Importen var inriktad på salt, tyger, vilka lanserades av Hansan. kryddor och vissa år spannmål. Till utlan-

sjöfart. Lossning i Tullham- nen Foto Winell

460 det såldes jordbruksprodukter som tidi- elhavet, de mindre i Östersjöfart. Spann- gare samt bräder, hästar, boskap, pottaska mål och salt var de största importvarorna. och ölandssten. Stadens redare hade en Mer än hälften av all stenexport, framför flotta som tidvis var landets tredje största allt polerad golvsten från Öland, utskep- och de ägde i mitten på 1600-talet ca 20 pades från Kalmar. Alun, stångjärn och fartyg, varav sju lastade mer än 100 läster. tjära skeppades ut, men inte i så stora vo- När ›Kalmar fästning och den nya staden lymer. Inrikessjöfarten riktade sig till ombyggdes på ›Kvarnholmen flyttades även landets köpingar och även till Stockholm hamnen och ›Storbron och ›Jordbron blev och andra kuststäder. in- och utlastningsplatser. Större och mer När Kalmar upphörde som garnisonsstad djupgående fartyg ankrades på redden och kunde vallarna rivas och nya utfyllnader lasten transporterades till och från dem på påbörjades 1851 för att utöka hamnen. pråmar, s.k. läktring. De större köpmän- Muddringar genomfördes och kajer bygg- nen byggde sina bostäder och lagerlokaler des. Färjetrafiken till Öland som tidigare vid Östra Sjögatan och Kaggensgatan inn- skett med öppna mindre segelbåtar ersat- anför de stora bryggorna. Utrikeshandeln tes på 1860-talet med reguljär ångbåts- och sjöfarten fortsatte under 1700-ta- trafik. Passargerarfart började samtidigt let att vara ryggraden i stadens ekonomi. längs kusten och till Gotland, men även Bland landets 21 stapelstäder var Kalmar till Lübeck med hjulångarna Gauthiod en, vilket medförde privilegiet att handla och Svithiod. Se även ›färjetrafik. Staden med utlandet. Handelsflottan var vid år- var en av landets fem största exportham- hundradets slut den femte eller sjätte nar vid mitten av 1800-talet. Sjöfartskon- största i landet, mycket beroende på en junkturerna växlade kraftigt under senare omfattande utförsel av bräder. Tidvis var delen av 1800-talet, vilket påverkade an- Kalmar rikets största exportör av sågat talet fartyg, laster och rederier. Frakterna virke. ›Vedgårdsholmen, ›Barlastholmen gick i huvudsak till hamnar i Östersjön, samt ›Balkplan, dvs. en del av nuvarande vid Öresund och Nordsjö-kusten. Kal- Stadsparken blev upplagsplatser. Antalet marfartyg gick även i trampfart utan att fartyg var ändå inte stort, det varierade angöra hemmahamnen på flera år och till mellan 10 och 50, med storlekar från nå- avlägsna destinationer. Träexporten ökade got över 100 läster till mindre. De större med pitprops och slipers framförallt till gick till avlägsna destinationer, bl.a. i Med- England och i retur hemfördes kol och

sjöfart. Segelskutor i Tull- hamnen

461 senare oljeprodukter. Även tändstickor portprodukter som järnvägsvagnar, tänd- började nu skeppas ut liksom spannmål. sticks- och andra maskiner, lådämnen och Gödningsämnen importerades, bl.a. guano tändstickor. Segelfartygen fanns kvar länge, från Sydamerika samt sand och soda till Kalmarskonerten Banken kondemnera- glasbruken. des 1938. Färjetrafiken ökade i takt med Ångdrivna handelsfartyg på utrikes- biltrafiken. Ännu 1950 var Kalmar hamn destinationer slog igenom på 1880-talet. den åttonde största i landet och 100 000 Det dröjde till 1910 innan segelfartygens bilar färjades över Kalmarsund. I och med tonnage blev mindre än ångfartygens. An- Ölandsbrons invigning 1972 upphörde fär- talet skepp i Kalmars handelsflotta nådde jetrafiken. en höjdpunkt vid mitten av 1800-talet I hamnen lastar och lossar (2014) ca 700 med 117 st. I antal var Oskarshamns flotta fartyg om året ca 1 000 000 milj. ton gods. mindre, men godsmängden var större från Importen omfattar bl.a oljeprodukter, ca 1880. Lasterna bestod efterhand allt spannmål, fodervaror och gödningsäm- mindre av lokala produkter som trävaror nen medan exporten bl.a. består av träva- och spannmål för handelshusens räkning. ror och lantbruksprodukter. Under som- Utlandssjöfarten dominerade och ökade marhalvåret angör några kryssningsfartyg femfalt under 1800-talet. År 1854 slopa- medförande turister till staden och Glas- des monopolet för svenska fartyg på in- riket. Sommartid tillkommer en mängd rikes trafik. Det fanns 32 redare i staden fritidsbåtar, som lägger till i ›Gästhamnen, 1860, rederinäringen blev alltmer själv- tidigare Ölandshamnen. GM/SHm ständig och fick en allt svagare koppling till stadens näringsliv mot slutet av 1800-talet. Sjöfartshögskolan är sedan 2010 en del Se ›rederier och ›handelshus. av ›Linnéuniversitetet. År 1980 inordna- Söder om Kvarnholmen utökades ›ham- des sjöbefälsskolorna i högskolan och ut- nen enligt en plan av G de Geer 1852–1855 bildning till styrman och maskintekniker för att kunna ta emot ett ökande antal ång- infördes. Från 2003 bedrivs all undervis- fartyg. Antalet utklarerade fartyg varierade ningen i nybyggda lokaler i ›Ölandsham- mellan 365 och 900 fartyg till utrikes de- nen. Sjökaptensprogrammet är 3- eller stination åren 1850–1900. Under 1900-ta- 4-årigt, där undervisningen bl.a. bedrivs let förkom förutom handelsflottan även med hjälp av moderna simulatorer för linjetrafik med Stockholm, Hamburg, Lü- både navigering, kommunikation och last- beck, Stettin, Köpenhamn Göteborg, Oslo hantering. Även sjöingenjörsprogrammet och London. Förbindelser förekom även är 3- eller 4-årigt. S har två utbildnings- med Luleå, Riga och Helsingfors. Under fartyg M/S ›Calmare Nyckel och manö- Sjöfartshögskolan. 1930-talet avtog utlandstrafiken. Efter verbåten M/S Sture. Skolan bedriver även Foto Thomas Hällqvist stadens industrialisering tillkom nya ex- forskning och utveckling inom svensk och internationell sjöfart. Skolan är en av två sjöfartshögskolor i Sverige, den andra finns på Chalmers i Göteborg. IB

Sjöfartsmuseet, se ›Kalmar Sjöfartsmu- seum.

sjöfartsutbildning har gamla anor i Kal- mar. Begreppet navigationsskola förekom redan på 1700-talet och det fanns även privat undervisning som drevs av befarna skeppare som Olof Fornander, 1775–1809, och Daniel Cronlund, 1767–1853. År 1842 startade staten utbildning av sjökaptener och styrmän vid Navigationsskolan i Kalmar på Södra Långgatan 75. År 1870 flyttade skolan in i grannhuset nr 73. Nästa flytt skedde

462 1914 och då till ›Villa Skansen. Utbildningen utvidgades till att även omfatta maskinister och senare maskintekniker. Från 1951 kal�- lades skolan för Sjöbefälsskolan. Nya lokaler byggdes 1962 på Stagneliusgatan 31 med ett högt torn, överst inrett som en kommando- brygga. I skolan fanns både navigations- och maskinrumssimulatorer. Sjöingenjörer bör- jade utbildas 1963 och de första sjöingenjö- rerna examinerades 1966. En radiotelegra- fistkurs tillkom 1964. Lokalerna ingår idag i ›Lars Kaggskolan. Undervisningen kopplades 1980 till Högskolan i Kalmar, nu ›Linnéuni- versitetet. Från 2003 bedrivs undervisningen i nybyggda lokaler i Ölandshamnen och be- nämns ›Sjöfartshögskolan Sjögren, Anna, 1876–1965, född Sell- sjöfartsutbildning bedrevs År 1950 startade ›Sjömansskolan i Kalmar, gren, författare, född i Kalmar. Redan här 1962–2003 i dåvarande Sjöbefälsskolans lokaler en yrkesskola där man utbildade däcks- och som 16-åring gjorde hon debut med dikt- maskinpersonal. samlingen Tidsfördrif under pseudonymen Carmen. Senare utgav hon under förkort- Sjögren, Alex, 1899–1981, civilekonom ningen A.C.S. diktsamlingarna Några enkla och konstnär, född i Kalmar, son till Anna dikter, 1935, och Kalmarbilder och några ›Sjögren. Han utbildade sig till civileko- andra enkla dikter, 1939. Hennes sista ar- nom och arbetade som kamrer på ›Kalmar bete Lyriskt eko från svunnen tid utkom Ångkvarn fram till dess nedläggning 1957. 1955 under hennes eget namn. Om hen- S började teckna för Kalmarkonstnären nes första diktsamling skriver Waldemar Maja Bååth. Åren 1936–1946 studerade Swahn i boken ›Den lyckliga raden. BB S för William Nording och målade intima öländska landskap. I grafik fick S hand- ledning av Åke Pettersson ›Nåw. Under 1960-talet ägnade sig S alltmer åt torrnåls- gravyr och blev medlem i Grafiska Sällska- pet. I sitt senare måleri frigjorde S sig från Nordings påverkan och utvecklade en star- kare kolorit och ett djärvare anslag i bilder- na. S är representerad i Kalmar konstmuseum och flera regionala museer. Mer att läsa: red. av Anders Nilsson Ölandsmålare – hundra år av öländskt måleri. JRm Åke Sjölund. Pennteckning

Sjölund, Åke, 1935– , konstnär, född i Kramfors. S är filmare och fotograf samt autodidakt som grafiker. Han är verksam i Kalmar. Som grafiker och tecknare be- handlar S landskap och bymiljöer, ofta från Öland, och har ställt ut i juryvalda utställ- ningar, bl.a. Sydosten. S är representerad på Kalmar konstmuseum och har framställt ett flertal dokumentärfilmer, de flesta om vården av demenssjuka människor. Han har fått kulturpris av Kalmar kommun 1981, Kalmar läns landsting 1983 och Studieför- Alex Sjögren. Etsning bundet Vuxenskolan 2010. 463 sjömanshus inrättades i Kalmar 1753 Sjöporten, se ›Kavaljeren. under namnet Calmare stads sjömanshus med stöd av ett reglemente från 1748. Den Sjöqvist, Kickan, egentligen Ingeborg hade till uppgift att vara ett socialt organ, 1912– , gift Ingers, simhoppare, född i Kal- en speciell hjälp- och understödsform för mar. Tillsammans med systern Lala ›Sjöqvist sjöfolk. Man skulle även förmedla hyror var hon en av de mest meriterade från till sjömän, registrera dem, bedöma deras ›Kalmar Simsällskap. S tog i en följd fem lämplighet, medla i tvister mellan skepps- SM-guld i simhopp. År 1931 och 1934 befäl och sjömän, föra statistik samt dela ut blev hon tvåa på EM i höga hopp. S deltog understöd till behövande sjömän och deras i OS i Los Angeles 1932 som enda kvinna efterlevande. I ledningen stod en direktion i den svenska truppen. Där blev hon fyra. med representanter för redare, skeppare S deltog även i Berlinolympiaden 1936 och köpmän. Den praktiska verksamhe- där hon slutade på en niondeplats. ten ombesörjdes genom personal ledd av en sjömanshusombudsman, waterschout. Sjöqvist, Lala, egentligen Laura, 1903– Denne skulle föra uppbördsrulla, memo- 1964, simhoppare född i Kalmar. Hon var rial, huvudbok och uppföranderegister. syster till syster till Kickan ›Sjöqvist och Medel till verksamheten inflöt i form av tävlade i simhopp för ›Kalmar Simsäll- sjömanshusavgift, plåtpengar, som var en skap. L deltog i OS i Amsterdam 1928 där avgift för var man ombord, samt andel i hon erövrade en bronsmedalj i raka hopp. böter, kollektmedel och donationer. Un- der en tid förekom även en förhyrnings- Sjörövarborgen kallas det putsade bo- avgift. Verksamhetsområdet sträckte sig stadshus i tre våningar som ligger på Sparre- från Blekingegränsen i söder till Figeholm gatan 1. Huset uppfördes 1924 av byggmäs- i norr och omfattade även Öland. Senare taren Jean Johansson och i detta flyttade inskränktes det i norr till gränsen mot Os- då Arvid ›Malkar in. Han var mera känd karshamn och nästa gång till gränsen mot som Sjörövaren och efter denna hyresgäst Ålem. Nytt reglemente fastställdes 1871 döptes byggnaden i folkmun till Sjörövar- då köpmännen fråntogs sin representation borgen. BB i direktionen. Statsbidrag började utgå 1900 och en sjömansförmedling tillkom Sjörövaren, se Arvid ›Malkar. formellt 1920. Den förstatligades delvis 1939 och i sin helhet 1948, men trots detta ombesörjde S sjömansförmedlingen till 1952. Lokaler hyrdes till en början, men 1914 inköptes ›Dahmska huset vilket sål- des till staden 1951. Sjömansförmedlingen slogs ihop med S 1961. Annan verksamhet fortsatte till 1969. Mer att läsa: Manne Hofrén, Sjöfart och sjömanshus i Kalmar, 1954 och Lennart Revborn, Sjömanshus i ost, 1997. GM

Sjömansskolan i Kalmar började sin verksamhet 1950 som en del av Kalmar stads yrkesskola. Den flyttade in i delar John Sjöstrand. Teckning från vallen ner mot kvarteret Kopparslagaren och Larmtorget. av ›Gamla lasarettet vid Slottsvägen som ombyggts för ›Yrkesskolans och ›Praktiska Sjöstrand, John, 1875–1948, kakel- och realskolans räkning. Drivande kraft vid fajansmålare samt tecknare, född i Stock- tillkomsten av S var sjökapten Kjell Dy- holm. Han bodde större delen av sitt liv berg. I skolan utbildades däcks- och ma- på Södra Malmgatan. S började vid förra skinpersonal. Verksamheten upphörde på sekelskiftet som kakelarbetare vid ›Sand- 1960-talet. BB bäcks kakelugnsfabrik för att sedan bli kakel- och fajansmålare. Kakelugnsdeko-

464 rationerna målades mestadels av S. Fajans är representerad i Kalmar konstmuseum. fanns också på programmet och han må- lade bl.a. väggplattor, thebordsskivor och Skallöarna består av Norra och Södra krukor. Där arbetade han i mer än 30 år, Skallö i Kalmarsund. Delar av Ölandsbron ända till fabriken upphörde vid årsskiftet vilar på Norra Skallö. Södra Skallö är en 1931–1932. Därefter ägnade han sig åt flack ö av morän, som bara höjer sig 1–2 fri konstnärlig verksamhet. Han medver- m över det normala vattenståndet. Även Södra Skallön kade i lokalpressen med teckningar av ett Norra Skallö är till största delen en flack ö 1967 stort antal gamla stadsmotiv och bilder av morän. Det är bara i norra delen, som av gamla segelfartyg, ofta med egen text. uppstickande urberg, kvartsit, höjer sig 3–4 Ett flertal av dessa bilder kom att samlas i m över vattenytan. Klippans rundade kon- hans böcker Kalmarbilder 1925, Öländs- tur visar att den är formad av inlandsisen. ka kyrkor 1926, Gamla Kalmarbilder, del På klippans östra sida finns både isräfflor I–III 1927–1940 samt Det Kalmar som och vindslipningsmärken. De senare anty- gått och går 1948. De något naivt hållna der att sandstormar dragit fram över öarna teckningarna har räddat mycket av gamla i en gången tid. På Norra Skallö finns en numera försvunna Kalmarmotiv. Även som klippa som blivit ett populärt utflyktsmål dekorationsmålare togs hans kunskaper i för småbåtsfolket. Där finns också rester anspråk till vägg- och trapphusmålningar. av en befästningsanläggning som troligen Av dessa finns idag kvar väggmålningar i besattes av danskarna under ›Kalmarkriget Odd Fellows matsal. S:s ohämmade kalma- 1611. Under åren 1855–1873 bodde tid- ritiska gav ytterligare färg åt hans i många vis två familjer på Norra Skallö. Mer att avseenden rätt särpräglade person. BB läsa: Göran P D Adolfson, Öar kring fäst- ningsstaden, 1997. Sjöström, Lars, 1938– , läkare, född i Nordmaling. I unga år kom han till Kalmar Skandia var en biograf i Kalmar på Nor- och efter studentexamen här fortsatte han ra Långggatan 13 som invigdes i slutet av med medicinska studier i Lund. Han var 1920-talet, då med namnet Regina. Sena- professor vid Sahlgrenska akademin vid re tog Svensk Filmindustri, SF, över bio- Göteborgs universitet. S har studerat ef- grafen och ändrade namnet till Skandia. fekterna av kirurgiska ingrepp hos perso- SF drev S som en andraklass-biograf ef- ner med kraftig fetma och han initierade tersom man även ägde ›Palladium. S drevs projektet Swedish Obese Subjects, SOS, fram till 1974. Biografen ombyggdes då som är en av världens största studier om till butikslokaler. Kvar från biograftiden fetma och dess hälsoeffekter. finns skärmtaket med neonslingorna. BB

Sjöström, Lennart, 1942– , sjömanspräst, född i Nordmaling. S växte upp i Kalmar och tjänstgjorde i Alexandria, Antwerpen och Kapstaden. Därefter blev han kyrkoherde och prost i Ulrika Eleonora försam- ling och från 1981 ambassadpredikant i London. S har verkat för goda relationer mellan svenska kyrkan och den anglikan- ska kyrkan och hedrats med titeln Canon vid Saint Pauls Cathedral.

Sjöwall, Bernt Olof, 1936–2006, konst- när var autodidakt och verksam i Kalmar. S har gjort studieresor till Holland, Eng- land och USA. Han målade romantiska landskap företrädesvis från Öland, ofta i en nostalgisk anda. Offentliga utsmyck- Skandia. Biograf på Norra ningar har S utfört i bl.a. Växjö och han Långgatan 13

465 Skandinaviska Läsesällskapet i Kal- naden med prefabricerade betongelement; mar bildades 1856 under influenser från pelare och balkar samt fasadelement. Till- de ›studenttåg som besökte Kalmar under verkning av vinkelelement för bostadspro- mitten av 1800-talet och efter mönster från duktion kom att utgöra en stor produkt. liknande litterära föreningar i Köpenhamn Byggnadsavdelningen utökades med en och Uppsala. Bland grundarna fanns lektor stor avdelning som svarade för konstruk- Johan Jakob Borelius som senare blev pro- tionshandlingar för byggverksamheten, fessor i Lund och Gustaf Volmar ›Sylvan- elementfabriken och ståltillverkningen. S der. Genom kontaktpersoner i Christiania, övertog Olle Engdahls Plåt och Smide på dagens Oslo, och Köpenhamn anskaffades 1960-talet, 1993 omdöpt till Skanska Stål- litteratur, företrädesvis skönlitteratur. Man teknik. År 2005 ändrades detta företags in- kunde utverka rabatter och även förmå riktning genom att leverera stomsystem i ledande förlag och litteraturföreningar att stål, betong och glas. Namnet ändrades då skänka skrifter. Sällskapet upplöstes 1876 till Skanska Stomsystem. Ingen tillverkning och bokbeståndet på 387 volymer överläm- finns kvar i Kalmar. Stora projekt med fler- nades till Kalmar läroverk. I vår tid förvaras bostads- och småhus genomfördes under böckerna i ›Stifts- och Gymnasiebiblioteket 1970- och 1980-talet. Bland andra stora inom Stadsbiblioteket i Kalmar. AG entreprenader som S utfört kan nämnas olika etapper av Länssjukhusets utbyggnad. skank var förr öknamn på elev i ›Storsko- År 1984 ändrade Skånska Cementgjuteriet lan, främst använt av ›Ängölaxar och ›tull- sitt namn till Skanska AB. snokar. Väg- och anläggningsavdelningen utvecklades starkt under samma period under Skansen, se ›Villa Skansen. överingenjör Hugo Lunds ledning och den byggde 1968–1972 ›Ölandsbron. Omfat- Skanska startade byggverksamhet i regio- tande asfaltbeläggningar och grusleveran- nen under namnet AB Skånska Cement- ser genomfördes med stöd av asfaltverk gjuteriet redan 1906 då Nils Persson kom och grusgrop i Rockneby. hit för att bygga en cementfabrik i Deger- Under åren 1976–1978 uppförde byg- hamn. Nästa projekt var en ny sockerfabrik nadsavdelningen hotell Pribaltiskaja i dåva- i Mörbylånga. År 1910 utfördes grundar- rande Leningrad. Erfarenheterna av detta beten till en utbyggnadsetapp på Kalmar uppdrag ledde till ett än mer uppmärksam- Ångkvarn. Andra bemärkta uppdrag var mat uppdrag, hotell Al-Rasheed i Bagdad Stagneliusskolan 1933 och Länssjukhu- åt Sadam Husseins regim 1979–1982. GM set i Kalmar 1934–1937. Under ledning av överingenjör Knut ›Jönsson, verksam skarpskytterörelsen startade i Kalmar 1951–1983, växte företaget kraftigt. Ele- Skanska.Elementfabriken vid ett sammanträde på Witts Hotell 1860, låg mellan Polhemsgatan mentfabriken i Kalmar, senare Skanska då en förening bildades med rektor O E och Verkstadsgatan Prefab, startades 1960 för att förse mark- L ›Dahm som ordförande. Syftet var att bygga upp lokala beväpnade enheter av frivilliga som skulle förstärka försvaret. Re- dan 1861 inordnades rörelsen i rikets för- svarsmakt och ställdes under krigslagarna. Skarpskyttarna var skyldiga att tjänstgöra inom sitt verksamhetsområde. Detta utvidgades 1863 från Kalmar stads- och lands- församling till att omfatta även Norra och Södra Möre härader varvid Kalmar och Möre Skarpskytteförening bildades. För- eningens aktiva medlemmar bildade en skarpskyttekår med militär organisation, beväpning samt uniformer och hade be- fäl med samma grader som i armén. Som mest omfattades rörelsen i Kalmarbyg-

466 den av 18 kompanier med 1 411 skarp- skyttar år 1863. Övningar genomfördes bl.a. på ›Kulltorps slätt och på nybyggda skjutbanor varav den i Kalmarsundspar- ken kan nämnas. Den sträckte sig från dagens Gustav Vasagata ner mot Kalmarsund längs den allé, som ännu delvis finns kvar. Verksamheten finansierades med statsbidrag, landstingsanslag och hela hundskat- ten förutom överskott vid festarrangemang och liknande. Vid övningar liksom vid fester marscherade skarpskyttekåren med egen musikkår, tamburmajor, fanbärare och fanpluton i täten. Egen sångkör lär ha före- kommit och skarpskyttesånger, dikter och instrumentalstycken skapades av entusias- tiska lokala förmågor. Efterhand minskade intresset och skarpskytterörelsen tynade Kalmar åter platsen för ett örlogsvarv. År skarpskytterörelsen. En bort. År 1883 bildades ›Kalmar Skyttegil- 1680–1689 fick kronan ensam disponera paradmarsch in mot Kvarn- le där intresserade skyttar kunde fortsätta holmen från Tullslätten. Ro- Varvsholmen och Laboratorieholmen och tundan till höger. med tävlingsskytte. Mer att läsa: Manne det anlades broar mellan Kvarnholmen Målning av S-G Lindblom Hofrén, Skarpskytterörelsen i Kalmar. GM och holmarna. Flera rangskepp med 64 kanoner byggdes, bl.a. Calmar och Cal- Skeppsbron i hamnområdet begränsas av mar Kastell, båda med stöd av bröderna Skeppsbrogatan, Tullhamnen och Gamla Baumgarten. Engelsmannen Francis ›Shel- hamnbassängen. S tillkom vid det stora don och därefter hans söner Francis John hamnbygget på 1850-talet. En del av S är och Charles var en tid skeppsbyggmästare. den gamla ›Storbron, som var en förlängning I ›Gustav II Adolfs stadsprivilegier 1620 av Östra Sjögatan ner mot hamnen. Den ka- angavs att borgerskapet hade rätt att bygga rakteristiska raden av fem magasinsbyggna- fartyg var de ville längs kusten. Längs Kal- der av trä mellan gatorna Skeppsbron och markusten anlades ett flertal varv, framför Kom Snart Igen uppfördes 1880. De brukas allt under 1800-talet. Se även ›varv. idag till bl.a. kontor och affärer. Längst ut på S mot öster låg ›Bleckburken. BB Skeppshandeln kallas byggnaden på Kag- gensgatan 2. Den har troligen byggts strax Skeppsbryggan kallades den bro som efter stadsbranden 1765. Se ›stadsbränder. byggdes av amiralitetet på 1600-talet och Huvudbyggnaden är uppförd av timmer i utgick från ›Holmporten på ›Kvarnhol- två våningar under brutet tak. Vid renove- men och till Lilla Knarrholmen, dagens ring har man hittat fragment av tapeter från ›Laboratorieholmen. BB 1760-talet. På gården finns magasins- och ut- huslängor av tegel, sten och korsvirke. Tom- skeppsbyggeri har förekommit dels på ten bebyggdes redan under 1650-talet och varv, dels på tillfälliga byggplatser längs ägare var Arendt Bremer. Fastigheten låg nära kusten. Den första kända skeppsgården i hamnen och har därför under långa perioder Kalmar låg vid Slottsfjärden nära slottet. kommit att ägas av stadens större köpmän Örlogsvarvet flyttades på 1500-talet ut till och skeppsredare. År 1843 började järnhan- Björkenäs, se ›Björkenäs skeppsgård, med- delstraditionen med Fredrik Runnqvist och an handelsfartygen byggdes på Stora och 1892 övertogs rörelsen av Otto Schimmelp- Lilla Knarrön. I början på 1600-talet kun- fennigs Jernkramhandel. Denna efterträddes de staden hyra ut platser till skeppsbygg- av Kalmar Järnvaru AB, ägt av Thure Larsson mästare för att anlägga varv. Gustaf Vol- och senare sonen Lars-Göran. Denna järnaf- mar ›Sylvander anger att borgarna under fär flyttade 1964 till ›Kalmar Stormarknad denna tid byggde sina skepp på Vedgårds- i gamla ›Margarinfabriken. K kom sedan att holmen. Först i slutet av 1670-talet blev efterträdas av ›Kalmar Skeppshandel, som

467 rekommit på flera ställen och attdätt intet Wåda war uthan Guds wredes eld. År 2009 drabbades åtta markägare av en skogsbrand som förstörde skogen på ett 125 hektar stort område mellan Tvärskog och Runtorp. SHm

Skogskyrkogården är en utvidgning av ›Norra kyrkogården och tillkom i slutet av 1930-talet. Den är anlagd på mark av- styckad från ›Skälby kungsgård. En del av anläggningsarbetena utfördes som ›nöd- hjälpsarbeten. Den skogbevuxna miljön Skeppshandeln.Kaggens- togs tillvara vid anläggandet. På S ligger gatan 2 ›Heliga Korsets kyrka, som inrymmer ›kre- senare kom att efterträdas av andra butiker. matorium, samt ›Skogssalen. År 1988 an- Kalmar Skeppshandel har gett huset dess lades en minneslund och en utökning av namn. Huset är byggnadsminne. IB S invigdes 1999 där mark avsattes för en muslimsk begravningsplats. IB Skeppsholmen var förr ett annat namn på ›Varvsholmen. Skogssalen, ursprungligen Skogskapellet,

Skogler, Per, 1944– , konstnär, född och uppvuxen i Kalmar. S är utbildad vid Konsthögskolan i Stockholm 1970–1975. Han målade först i en realistisk stil men övergick senare till starkt förenklade land- skapsmotiv från Öland med ett meditativt lugn över. S hade sin första separatutställ- ning 1975. Mellan 1985 och 1992 var han representerad på Liljevalchs vårsalong. På Naturum i Ottenby finns en väggmålning i stort format. S har erhållit Kalmar kommuns kulturpris 1975, statligt arbetssti- ritades av J Fred. Olson och invigdes 1935. pendium 1989 och Uddenberg-Nordings- S ligger i det nordvästra hörnet av ›Skogs- ka stiftelsens pris 1993. kyrkogården. Vid denna tid hade Eldbe- gängelserörelsen vuxit fram och Kalmars första krematorium inrättades i källaren på skogsbränder av större omfattning har drabbat stadens omland vid ett flertal till- S. År 1960 anlades ett nytt i ›Heliga Kor- fällen. År 1650 började en långvarig skogs- sets kapell. År 2004 renoverades byggna- brand i Åby socken när prästens drängar den och bytte namn till Skogssalen. Den skulle bränna av en åkerlycka trots kraftig anpassades även för att kunna upplåtas för sydostlig vind. Elden spred sig in i Bäckebo borgerliga begravningar och begravningsce- och upp mot Älghult. Följande år tog den remonier i annat samfunds ordning. Skogs- ny fart ner mot Lenhovda, avstannade un- salen rymmer 45 personer. IB der vintern och drog sedan österut där den ligger strax söder om avstannade först vid Kalmarsund i närhe- Skogstorpsbanan ›Kläckeberga kyrka och har sitt ursprung ten av ›Lovers alunbruk. Den hade då här- i den manöverbana, främst för körskolor, jat i tre år och sju människor omkom. För- som Kalmar stad lät bygga inför högerom- utom bondgårdar och uthus brann även läggningen 1967. S utökades av ›Kalmar Örsjö kapell, samt kyrkan och prästgården Motorklubb med en gokartbana för täv- i Madesjö. Vid tinget i Norra Möre ankla- lingar och idag ägs banan av klubben. Vid gades ett antal bönder för vållande, men klubbens 50-årsjubileum 1972 arrangera- ingen fälldes. Nämnden ansåg att elden fö-

468 Historik Innan skolor fanns skedde undervisning och utbildning dels i hemmen dels på ar- betsplatserna, t.ex. hos hantverkare. I Kal- mar skapades på 1200-talet en stadsskola för det behov av utbildat folk som staden, kyrkan, klostren och borgarna hade. Den höll till i Skolestuvan nordväst om ›Bykyr- kan i Gamla stan. Ett ›skolsigill därifrån finns bevarat. År 1430 omnämner ›Kalmar stads tänkebok en skolmästare, Nicolaus Thoreri. des här VM för gokart. Banan har senare Trivialskolan utökats för tävlingar i folkrace, motocross, I den berömlige Trivials Scholan Calmar un- miniroadracing och radiostyrda bilar. Det dervisades det enligt 1571 års skolordning finns även möjlighet att hyra gokartbilar i tre ämnen: latin med grammatik, retorik för att själv köra på banan. BB och dialektik, samt kristendom och sång, allt som en förberedelse till universitets- Skogstorp skyttecentrum ligger i Kläck- studier, ofta utomlands. Ny skolordning eberga vid vägen till Smedby, ca 1 km från följde 1611. Då kallades skolan i Kalmar ›Kläckeberga kyrka. Anläggningen bygg- för provinsskola och hade en rektor och des 1970 av Kalmar kommun eftersom tre kollegor som undervisade i fyra klasser den gamla skyttebanan vid Skälby gick där kurserna genomgicks första året och tvärs över nuvarande väg E22. S nyttjas av repeteras det andra. Superintendenten Jo- ›Kalmarbygdens Jägare, ›Kalmar Läckeby nas ›Rhotovius utverkade 1623 hos reger- Skytteklubb, och ›Kalmar FBU-förening. ingen att en lektorstjänst i teologi skulle Kommunen äger marken och klubbarna inrättas. Den tillföll Nicolaus ›Eschilli och anläggningarna. BB skolan hade nu fem lärare: rektor, teologie lektor, konrektor och två kollegor. Detta skolbyggnader, inom staden befintliga, var ett första steg till det som senare blev nedlagda eller rivna: ett gymnasium. Axel Weüdelskolan, Bergaskolan, Ber- I skolordningen från 1649 blev gymna- gavikskolan, Bernhardinaskolan, Djuräng- siet en överbyggnad på trivialskolan, men skolan, Falkenbergsskolan, Funkaboskolan, drottning Kristina beslöt 1651 att uthi Jenny Nyströmsskolan, Jendalsskolan, Kal- Västra Funkaboskolan. Callmara skall allenast vara en trivialsko- Foto Bengt Strand marsundsskolan, Lars Kaggskolan, Lancas- terskolan, Lilla Seminariet, Lindöskolan, Linnéuniversitetet, Malmskolan, Naviga- tionsskolan, Nisbethska skolan, Norrgård, Novaskolan, Nyhemsskolan, Oxhagssko- lan, Rostad, Sjuksköteskeskolan, Sjöbe- fälsskolan, Skälbyskolan, Stagneliusskolan, Sturkska skolan, Söderportsskolan, Tullbro- skolan, Tullskolan, Vasaskolan och Ängö- skolan. Se även ›skolor och undervisning. Landbygdens skolbyggnader redovisas under resp. socken. skolor och undervisning har varit mar- kanta inslag i Kalmars historia och utveckling ända sedan medeltiden eftersom utbildade människor behövts till stadens och statens administration, kyrkan, kö- penskapen, sjöfarten och hantverken.

469 la och medlen till det teologie lektoratet derstöd i någon form eller vars föräldrar drogs in. Ett förstadium till gymnasium kunde betala kostnaderna. I fortsättningen bildades 1652 då pfalzgreven Karl Gus- gällde detta bara studier efter folkskolan. tav, sedermera kung Karl X Gustav, anslog För obemedlade elever fanns 1826–1842 medel till ett lektorat i latin och historia. ›Lancasterskolan. Vid sidan om Högre År 1655 var 218 elever inskrivna. Lärdomsskolan fanns Apologistskolan Collegium Carolo-Gustavianum kvar till 1849. Studenter examinerades blev namnet på skolan som från 1657 från 1862 inte längre vid universiteten fanns i ett skolhus som byggdes strax norr utan vid Högre Lärdomsskolan. Samma år om ›Kalmar domkyrka och var i bruk till byggdes skolhuset på till fulla tre våningar år 1694. Skolan var fortfarande en trivi- och 1867 stod ytterligare en ny byggnad alskola, nu på väg att bli ett gymnasium. I öster om färdig. År 1878 fick Högre Lär- den gamla staden hade redan 1647 i trivi- domsskolan namnet Högre Allmänna Lä- alskolan inrättats en skriv- och räkneklass roverket, som 1905 delades i gymnasium som senare blev apologistklass för att samt realskola, den senare med undervis- där lära räkning, läsning, skrivning, tyska ning i 4 eller 5 år. Realskolan expanderade språket och bokhålleri, vilket var nyttig- kraftigt åren efter andra världskrigets slut heter i köphandel och i fostran till bor- och lokalerna i läroverket räckte inte till, gerligt leverne. Apologisten dvs. eleven trots klasser med upp till 36 elever. Där- fick lära sig skriva vackert, räkna, skriva för byggdes baracker väster om nuvarande brev, räkningar, kvittenser och dessutom Stagneliusskolan där idag Tessinparken bokföring samt geografi. Vid en av flera ligger. Den levde kvar tills grundskolere- ›stadsbränder i Gamla staden brann skol- formen var helt genomförd 1972 och av- huset ner 1647. Apologistskolan utveck- slutades med realexamen. lades så småningom till att bli en real- Flickskolor skola, formellt inte förrän 1905. Tyska Flickor hade före 1842 endast fått under- församlingen i staden hade egen lärare på visning i hemmet eller i privatskolor. År 1600-talet. 1862 startades den privata ›Nisbethska Gymnasieskola skolan, som 1902 övertogs av Kalmar stad, Under biskop Henning ›Schütte utveck- se ›Flickskolan. Flickor fick dock inte stu- lades Collegium Carolo-Gustavianum år dera på gymnasienivå förrän 1927. 1698 till gymnasium med rektor, sex lek- Nya skolan torer och en adjunkt och kallades då Col- År 1962 infördes grundskolan, realskolan legium Carolinum eller ›Storskolan, med överfördes till ›gymnasieskolan och ›Flick- gymnasium och trivialskola. Detta över- skolan delades upp på grundskola och ensstämde med 1820 års skolordning. Karl gymnasieskola. XI köpte samma år änkebiskopinnan Val- • Gymnasieskolan efter 1962, se ›gymna- Skolsigill från 1500-talet lerius stenhus vid korsningen Norra Lång- sieskola. för Kalmar gamla skola. gatan–Östra Sjögatan, där idag ›Stadshu- • Folkskola, se ›grundskola och folkskola. set är beläget. Detta skolhus användes • Frivillig utbildning på gymnasienivå efter fram till den stora stadsbranden 1800. Då 1962, se ›gymnasieskola. tvingades skolan flytta till ›Rosenlundska • Yrkesutbildning på gymnasienivå, se ›yr- huset och stannade där tills ett nytt hus kesutbildning. byggts 1835 på den gamla skoltomten, se • Eftergymnasial utbildning som lärarsemi- ›Stadshuset. Här låg gymnasieskolan kvar narium, sjöbefälsskola, vårdskola, se ›Lin- fram till 1933, se ›Stagneliusskolan. Stor- néuniversitet. skolan kallades från 1820 Högre Lärdoms- • Frivillig barnverksamhet, se ›förskola och skolan. Den grundläggande utbildningen fritidshem. försvann från den skolan 1842, då den • Annan utbildning meddelas bl.a. av ›Hög- obligatoriska folkskolan infördes. Folksko- alids folkhögskola. lan var gratis och beskrivs i ›grundskola och folkskola. Före 1842 hade undervis- skolsigill från äldre tider tillhör de stora ning varit förbehållen barn som fick un- sällsyntheterna. En sådan sigillstamp från Kalmar gamla skola finns bevarad från 470 Skvallertorget. Nygatan går in till vänster 1500-talets början och förvaras på Sta- den blev bebyggd av ›Teknikum. tens historiska museum. Metallstampen S var under senare hälften av 1900-talet visar en biskop i full ornat med kräkla och även en på lördagar återkommande rubrik mitra. Vid sidan av figuren återges dels en på en sida i tidningen ›Barometern. Där färla, dels ett ris. I skriften runt om läses: kunde man läsa korta notiser med skvaller Sigillum scole calmarnensis. SHm om personer och händelser i Kalmar och kringliggande bygd. BB skråväsendet omnämns i Sverige för- sta gången 1356 och det upphörde 1846. skytteföreningar blev mycket populära För att bedriva ett hantverk fordrades att i slutet av 1800-talet. År 1883 bildades i hantverkaren tillhörde ett skrå där endast Kalmar en skytteförening som en fortsätt- mästare var medlemmar. Skråna hade fast- ning av Kalmar Skarpskytteförening, se ställda stadgar och mästarna hade gesäller ›skarpskytterörelsen. Denna förening he- och lärlingar anställda. Bönhas kallades en ter idag Kalmar Läckeby Skytteklubb. År hantverkare utanför skrået. Ett kvarter med 1937 startades ›Kalmar Pistolskytteklubb. namnet Bönhasen återfinns på Kvarnhol- År 1953 tillkom ›Kalmar Jaktskytteklubb men. Följande skrån har funnits i Kalmar: och året efter Kalmar Bågskytteklubb, badare, bagare, bleckslagare, bokbindare, idag Kalmar Bågskyttesällskap. bryggare, buntmakare, fältskär, garvare, På landsbygden startades skyttefören- skråväsendet. glasmästare, guldsmeder, gördelmakare, ingar i Ryssby 1897, Trekanten 1899, Dör- Hattmakarnas välkomma handskmakare, hattmakare, kakelugnsma- by, Förlösa och Läckeby 1900, Karlslunda kare, karduansmakare, kopparslagare, kop- och Gräsgärde 1904, Arby-Hagby 1906, parslagare, linnevävare, murare, målare, Ljungbyholm 1909, Skäggenäs 1937 samt mätare, perukmakare, repslagare, skoma- Halltorp och Tvärskog 1940. Skyttis. Vykort kare, skräddare, slaktare, smeder, snickare, stenhuggare, sämskmakare, tenngjutare, tjärvräkare, tunnbindare och urmakare. Varje skrå hade eget sigill. SHm

Skvallertorget var förr i folkmun namnet på den öppna plats som bildades där Norra vägen, Trädgårdsgatan, Lindölunds- gatan, Nybrogatan, Nygatan, Skyttegatan och Carlsbergsgatan strålade samman. Runt S låg en offentlig brunn och ett flertal affärer vilket gjorde att S kom att bli Malmens mötesplats för att utbyta nyhe- ter. På 1960-talet var S ett av kommunen fastställt namn på den öppna plats som låg mellan Skyttegatan och Norrgård innan

471 Skyttis var en skjutbana med skyttepa- att återerövra vad de förlorat vid freden viljong sydväst om lasarettsområdet som i Roskilde 1658. Med anledning av kriget var i bruk 1919–1935. Där byggdes en fick Anders Olofsson ›Bergh uppdraget idrottsplats, som togs i bruk av ›Kalmar att förstärka Kalmars befästningar genom Södra 1945. Nu (2014) diskuteras att flyt- provisoriska försvarsverk och förbättring- ta idrottsplatsen till Södra Utmarken för ar av skansarna på ›Grimskär och i Färje- att ge plats åt bostadsbebyggelse. staden. Tillsynen av befästningarna hade försummats av landshövdingen Konrad Skyttla, Gunilla, 1934– , konstnär, född ›Gyllenstierna. När faran blev större fann i Stockholm. S är utbildad på Konstfacks han och biskopen för gott att lämna sta- textilavdelning och lockades 1967 till Kal- den, vilket ledde till att den förstnämnde miste sitt ämbete. I en drabbning i juni 1676 förliste re- galskeppet ›Kronan utanför Hulterstad på Öland. Den holländska flottan kom sö- derifrån mot Kalmar i början av augusti 1677 och den danska norrifrån. Samman- lagt hade fienden inte mindre än 48 ör- logsskepp. Den 4 augusti 1677 försökte danskarna tränga fram mot Kalmar med mindre djupgående fartyg mellan Ängö och Knorrö, nuvarande ›Varvsholmen, för att ta sig in mot den nya staden på Kvarn- holmen, som då var under uppbyggnad. De avvisades genom eld från en skans på Gunilla Skyttla med Raine Navin Knorrö och från svenska skepp, allt under ledning av Hans ›Wachtmeister. Danskar- mar och ›Hemslöjden av sin blivande man, na drog sig då tillbaka och landsatte trup- Raine ›Navin. De ledde här tillsammans per utmed kusten norrut och brände bl.a. barnverksamheten, kladdkurserna, med ner ›Stävlö, ›Björnö och ›Vadstena gård stort gensvar hos barnen. För Hemslöjden samt ›Ljungnäs och Nyttorp. Då hade skapade S mönster och broderier. Hjärtat danskarna redan börjat härja och bränna är hennes symbol för kärlek och fred och byar och kyrkor på Öland. I fem dagar återkommer ständigt som motiv i hennes lodade den danska och holländska flottan textila skulpturer och tavlor. S uppträ- sundet för att kunna finna platser för att der och föreläser, oftast tillsammans med landsätta trupperna. Den 8 augusti land- Raine, i fantasifulla föreställningar fulla av sattes 3 000 man vid ›Jutnabben. Styrkan överraskningar. Hon har fått en rad stipen- tågade sedan mot staden och under fram- dier, ställt ut separat landet runt samt ut- ryckningen brändes ›Skälby, ›Perstorp och fört offentliga utsmyckningar. Fotografen ›Tyska bruket. De gjorde halt vid ›Spän- Rolf ›Lind har tillsammans med Gunilla narebacken för att uppmana Kalmar att och Raine skapat en mängd stillbilder av ge upp staden och slottet. Så skedde inte konstnärerna och deras verk, bl.a. i En livs utan fienden brände istället all bebyggelse levande bok, 1999. En dokumentärfilm, som låg i deras väg, bl.a. all ny bebyggelse Kung Raine & Drottning Gunilla, hade på ›Malmen. Moteld kom från slottet och premiärvisning i februari 2012. GM staden som försvarades av endast 100 dra- goner, 200 borgare och några hundra bön- Skånska Cementgjuteriet, se ›Skanska. der. I hamnen låg 12 svenska örlogsfartyg förtöjda. Fienden drog sig tillbaka och skånska kriget kallas det krig som ut- några dagar senare avseglade den fientliga kämpades under åren 1675–1679 mel- flottan och landsatte åter sina trupper på lan Sverige och Danmark med allierade. Öland och nedbrände stora delar av mel- Kriget kom delvis att beröra Kalmar och lersta Öland. Fiendeflottan återkom till Kalmarbygden. Danskarna hade som mål Kalmar redd och hindrade svenska trup-

472 per att undsätta ölänningarna. Den 14 augusti avseglade fienden åter från Kalmar och först nu fick Öland undsättning. Fien- den fortsatte även att härja utmed fast- landskusten norrut. Därefter seglade fiendeflottan söderut och i slutet av augusti lämnade de Kalmarsund. Skäggenäs Året efter, 1678, kom den danska flottan åter in i Kalmarsund, men de svenska far- Skäggenäs Fiskehamnsförening bil- tygen hade lagt sig för ankar på linje Vär- dades 1944 av tre yrkesfiskare på Revsud- nanäs–Mörbylånga och fienden kunde inte den. Under perioden 1930–1950 fanns på tränga igenom den svenska spärrelden. En Skäggenäs 25 fiskare med 9 däckade båtar stor del av den svenska flottan lades se- och 15 öppna fiskebåtar. Syftet var att an- dan i vinterkvarter, de större fartygen vid lägga en fiskehamn på Revsudden och den ›Björkenäs och de mindre vid ›Jutnabben. byggdes 1949–1951. Från 1957 drev för- Danskarna hade inte övergivit tanken eningen även färjeläget som nyttjades av att erövra Kalmar utan återvände följande ›Rederi AB Ölandssund fram till ›Ölands- år för att göra ett nytt försök, denna gång brons invigning 1972, se ›färjetrafik. Med norrifrån för att inte svenskarna skulle tiden minskade antalet yrkesfiskare. Den kunna nyttja skyddseld från ›Grimskär. I sista var en kvinna och hon upphörde med sundet, öster om Björkenäs, utkämpades yrkesfisket en bit in på 2000-talet. Fören- den 20 juli 1679 en bitter kamp mellan de ingen lever vidare och förvaltar den gamla båda flottorna. När danska amiralens far- fiskehamnen med bryggor samt den dans- tyg sänkts och även hans ersättningsskepp bana som en gång byggdes. S driver små- gett upp avseglade den återstående danska båtshamnen med 90 platser för fritidsbå- flottan norrut. Sedan dess har ingen fien- tar. BB de hemsökt Kalmar. Även svenska flottan hade drabbats av stora förluster vad gäller Skäggenäs varv, Ryssby socken, anlades både manskap och fartyg. Den 25 septem- vid Djupvik på södra delen av Skäggenäs ber 1679 slöts freden i Lund. BB i mitten av 1700-talet av ägarna till Björ- Skäggenäs varv Skäggenäs, ›Ryssby socken, är en halvö belägen ca två mil norr om Kalmar med de tre samhällena Drag, Boda och ›Revsudd- en. Fornlämningar från stenålder, bronsålder och järnålder har påträffats. Troligast är att namnet uppkommit efter en väldig forngrav, ›Kung Skägges hög, belägen vid Drag. Drag utgör den smalaste delen av halvön, som genomskärs av ›Dragkanalen. En gammal stenbro finns bevarad. I början av 1700-talet byggdes ett ›saltsjuderi vid Djupvik och grovsalt importerades från Polen. Saltsjude- riet lades ned vid mitten av 1700-talet och ersattes av ett skeppsvarv, kallat ›Skäggenäs varv, även Gamla varvet, som var i drift fram till 1890-talet. Greve C O ›Posse startade en omfattande trävaruhandel och virket gick i första hand till England och verksamheten drevs till 1894. På 1930-talet byggdes de första sommarstugorna på Drag och Revs- udden. Efter hand har alltfler permanent- bostäder uppförts och många sommarstugor har övergått till att bli helårsbostäder.

473 nö, majoren Henrik ›Ulfvenklou och hans bl.a av ett eget kafé, arrangemang av oli- maka Engel Cronhiort. Med ekvirke från ka slag samt uthyrning och försäljning av trakten byggdes fraktfartyg åt stora han- djur. S får även bidrag från kommun och delshus i bl.a. Stockholm, Göteborg och EU samt sponsorer. BB Malmö, men även postjakter och i mitten av 1850-talet ett barkskepp. Redan 1833 Skälby kungsgård är belägen ca 3 km nämns en hjulångare med träskrov, Gus- norr om Kalmar centrum. Från början var taf Wasa. Varvet hade fem stapelbäddar, S en by med fyra gårdar och under med- en utrustningskaj, verkstäder och bostäder eltiden blev byn klostergods. Sedan den åt personalen. Merparten av de anställda tiden ingick även Värsnäs i Kläckeberga bodde på varvsområdet, som kom att bli socken i S. Vid ›Gustaf Vasas reduktion som ett separat samhälle. Det beräknas att indrogs gårdarna till kronan och samman- mer än 100 personer samtidigt bodde på slogs med den angränsande byn ›Perstorp området. Fartygsbyggen med stål konkur- och bildade då ett gods som lydde under rerade slutligen ut varvet. Det sista bygget Kalmar slott. Dåtidens landshövdingar, var en fiskebåt på 1880-talet. Djupvik och egentligen ståthållare, hade denna gård resterna av varvet är idag en populär an- som en löneförmån. År 1634 utarrende- läggningsplats för fritidsbåtar. IA rades S till länets förste verklige landshöv- ding Jesper Andersson Cruus. Gården gick Skälby 4H verkar på ›Skälby kungsgård ur kronans händer 1651 när den skotske sedan 1973 och vänder sig främst till barn generalen Robert ›Douglas upphöjdes till och ungdomar. 4H står för Huvud, Hjärta, svensk friherre med S som friherreskap. Hand och Hälsa och S ingår i 4H:s riks- Från hans änka Hedvig Mörner reduce- organisation. Verksamheten består av två rade kronan åter egendomen 1680 och S delar, dels av Skälby 4H-klubb, dels av anslogs som boställe till landshövdingarna Skälby 4H-gård. Klubbverksamheten är i Kalmar län och så förblev det ända tills till för de ca 200 medlemmarna som får boställssystemet upphörde under 1800-ta- lära sig att ta hand om djur och den delen lets senare hälft. I stället flyttades ägandet drivs av ideella ledare med mottot Lära över på Domänverket och förste arrenda- genom att göra. Skälby 4H-gård har an- tor blev 1889 Axel le Grand. Hans döttrar ställd personal och verkar för allmänheten Eivor och Greta gjorde stället känt genom men även för klubbmedlemmar. Där ges ›Skälbykorven. Sedan Axel le Grand avlidit kunskap om djur, natur, kultur och höjd förvaltades S av Victor Hugo Petersson till livskvalitet. Man bedriver även något som 1960. S ägs numera av Kalmar kommun. heter Djurskolan, och där vänder man sig Den gamla mangårdsbyggnaden hade till skolor som på skoltid få besöka Skälby troligen anor från medeltiden, bl.a. ska det 4H-gård för att bl.a. lära sig att rykta en ha funnits ett torn i form av en kvadratisk ponny, plocka ägg, klippa ull av får och byggnad i fyra våningar, men den brändes Skälby kungsgård mjölka en ko. Verksamheten finansieras troligen i kriget mot danskarna 1676– 1677, se ›skånska kriget. År 1688 stod en ny byggnad i två våningar på plats. Gårds- komplexet var försett med flera flygel- byggnader. Den nuvarande mangårdsbygg- naden byggdes av landshövdingen Carl ›Rappe 1785 och de snedställda flyglarna tillkom efter att de gamla hade blivit ut- dömda 1839. Till gården hörde en mängd torp som givit namn åt några av Kalmars stadsdelar bl.a, ›Brändtorpet, Oxhagstor- pet, Funkabotorpet, ›Svensknabben och ›Jutnabben. Framför huvudbyggnaden anlades på 1600-talet en stor trädgård och här fanns hundratals rosenbuskar och fruktträd, med bl.a. ›Skälbyäpple. År 1741 besöktes S

474 av Carl von ›Linné. När Ölandsbron skulle byggas i slutet på 1960-talet och början på 1970-talet sades arrendet upp och jordbruket lades ner. I flera av hagarna byggdes bostäder. En mängd föreningar delar idag på de olika byggnaderna på S. Sedan 1973 finns här ›Skälby 4H, vilket har räddat flera ängar från att växa igen och därigenom har områ- dets karaktär av lantbruk bevarats, om än i liten skala. Idag är området ett av Kalmars mest besökta rekreationsområden. I den gamla trädgården finns en populär lekplats och sommartid hålls här konserter. Mer att församlingen var tidigare ambulatorisk och Skälbyskolan. läsa: Per Anderö, Herrgårdar runt Kalmar, Foto GM 2012. BB S blev dess första fasta skola. Skolan inrymde lärarbostad, skolsal för 60 elever samt samlingssal. Undervisningen upphörde Skälbykorv är en kallrökt korv som inne- håller fläsk- och nötkött samt olika kryddor. 1935 då ›Funkaboskolan stod klar. Bygg- Den tillverkades ursprungligen av systrarna naden användes sedan för industribruk Eivor och Greta le Grand i köket på ›Skälby och tidvis även som skola. År 1995 byggde kungsgård i Kalmar. När systrarna flyttade ›Kalmarhem om S till studentbostäder. På från Skälby fortsatte de tillverkningen i kö- samma tomt har Kalmarhem uppfört yt- ket i det nya hemmet på Västerlånggatan i terligare tre bostadshus. Gamla stan. Efter många år stoppades dock tillverkningen av hälsovårdsmyndigheten Skälbytorp fanns i ett stort antal och låg i slutet av 1950-talet. Tillverkning- en, på under ›Skälby Kungsgård liksom en del uppdrag av systrarna le Grand, flyttades då backstugor. Flertalet är kända från slutet av till John Abrahamsson och hans charkuteri- 1600-talet men idag (2014) återstår bara butik på Fatabursvägen. I slutet av 1960-ta- Hagtorpet, Jutnabbetorpet, Moen, Nytorp, let övergick receptet och ägandet av S till Stensötorpet och Värsnästorpet.Torparen Jan-Ewert Abrahamsson, son till John Ab- var anställd av kungsgården och fick bo i rahamsson. År 1972 flyttade företaget, nu torpet, använda uthus och tillhörande la- Abrahamssons Chark AB, in i egen fastig- dugård samt odla ett stycke åkermark för het på Trångsundsvägen. Företaget inklusive husbehov. I gengäld skulle torparen och produktionen av S såldes 1997 och två år se- hans hustru göra dagsverken på kungsgår- nare övertogs ägandet av Scan KLS, se ›Slak- den. I Sverige upphörde möjligheten att teriet. Efter några år flyttades tillverkningen använda dagsverken som betalning för ar- till Charkprodukter i Billesholm. BB rende 1943. Skälbytorp Skälbyloppet i Kalmar arrangeras årligen • Brotorpet, Svanebergsgatan 1 på våren sedan 1995. Man tävlar både i • Bränntorpet, Styrmansgatan 7–9–11 dam- och herrklass samt ungdomsklasser. • Carlstorpet, Verkstadsgatan 42 Arrangör är Högby IF som övertog en täv- • Dösebacken, Dragonvägen 2–4 ling som 1994 hade arrangerats av Volvo • Fiskaretorpet på Värsnäs Personalklubb. Distansen har växlat under • Funkabotorpet, Jägarevägen 1 åren men är ca 8 000 alt. 4 000 m med • Fölehagen, Kalmar Brukshundsklubb start och mål vid ›Skälby kungsgård, ung- • Gröndal i Tallhagen, vid idrottsplatsen domsklasserna med en kortare bana. och norr om Teleskolan • Hagtorpet, Östra Funkaboskolans gamla Skälbyskolan, Timmermansgatan 42, var vaktmästarebostad en folkskola invigd 1882 och byggd av ›Kal- • Lilla Nyemåla, intill cykelbanans södra mar landsförsamling på mark upplåten av uppfart över Södra vägen ›Skälby kungsgård. Undervisningen i lands- • Jutnabbetorpet, Kalmar Sportfiskeklubb

475 litet har ett skal som är torrt, med en röd- aktig och grönaktig färg. Köttet är löst och saftigt. Det mognar i november och håller sig vid bra förvaring till januari. BB

Sköldebrand, Knut Eric, 1853–1873, landshövding, kammarherre. S banade väg för järnvägs- och kanalbyggen i länet. Un- der hans tid byggdes ›Residenset till.

Slakteriet, idag KLS Ugglarps AB, Södra vägen 62, har sitt ursprung i ett andelsslak- teri från 1908. År 1934 grundades Kalmar läns slakterier, KLS, som en fortsättning på andelsslakteriet. Medlemmar ur familjen Rappe på ›Christinelund och ›Ryssby- lund var då pådrivande. Detta bondeägda företag hade som mest 9 200 andelsägare. Verksamheten utvidgades med både kött- och grönsakskonserver och det byggdes upp en kedja av 45 butiker i södra länet för slakteriets egna produkter. År 1970 • Lilla Oxhagstorpet, Stagneliusgatan 39 såldes butikerna till ICA-EOL. Genom Skälbytorp. Oxhagstorpet sammanslagning med andelsslakteriet i vid Norra vägen nederst i • Moen, Mollbergsvägen 3 bilden • Nyemåla, vid Tegelviksvägens utlopp Kronoberg och inköp av privatslakteriet i Södra vägen CCM i Hultsfred växte KLS. Varumärket • Nyttorp, Timmermansgatan 54 Smålandskött lanserades 1996. År 1998 • Olstorpet, Kungsgårdsvägen 1 fattades det viktiga beslutet att ställa sig • Oxhagstorpet, Kaptensgatan nr 3 utanför Sweden Meats för att istället bilda • Perstorp, Stagneliusgatan 16 KLS Livsmedel, som 2008 i sin tur såldes • Sandåstorpet, Gas Jacobs gata 1 till Danish Crown. Året efter slogs KLS • Skräddaretorpet, Arvid Västgötes gata 15 Livsmedel, Ugglarps Slakteri utanför Trel- • Stensötorpet, butiksdelen av leborg och DC Livsmedel i Köpenhamn Stensötorpets restaurang samman till KLS Ugglarps AB, som är hel- • Svensknabben, söder om Svensknabbe- ägt av Danish Crown. I dag slaktas svin, vägen, mitt emot ridhuset nötkreatur, får och lamm. Under flera år • Södergärdet, Stagneliusgatan 14 tillverkades Bullens pilsnerkorv på S. Idag • Värsnästorpet på Värsnäs tillverkas den i Kristinstad. LLj vars överbyggnad upp- Slakteriet. Skälbyäpple är en äppelsort, vars ur- Slottsbrunnen, Foto Moritz Fingerhut sprung är okänt. Äpplet som är relativt fördes 1579–1581 på Kalmar slotts inre borggård på uppdrag av kung ›Johan III, ritades av Dominicus ›Pahr. Den är invän- digt klädd med finhuggen öländsk kalksten. En omfattande renovering av slottet påbörjades 1852 då brunnsöverbyggnaden återställdes efter att ha legat nerplockad i slottets källare. Den försågs med Oscar I:s och byggmästaren Theodor Anckarsvärds namn. Inskriften lyder Uppförd ånyo under Oscar I:s VII:e regs år. Under 1800-talets senare hälft tog ölbryggerierna sitt vatten ur denna brunn eftersom det ansågs vara det bästa i staden. SHm

476 Slottsfjärden ligger mellan ›Sylvander- • Kungakapellet var sannolikt beläget i parken, ›Stadsparken och slottet. Den är Kungsmakstornets tredje våning omedel- en del av den medeltida hamnen ›Kättilen. bart över det medeltida kungsgemaket. Tornets murverk förstördes ner t.o.m. tred- Slottskyrkan, Johan III:s slottskyrka, lig- je våningen någon gång under medeltiden ger i den del av slottet som uppfördes och då även kapellet. 1569, från början bostadsrum, men på • Gamla slottskyrkan låg troligen under initiativ av den kyrkligt intresserade Jo- Gröna salen. Senmedeltida kalkmålningar han III anordnade och gestaltade slotts- av kyrklig karaktär på väggarna talar för byggmästaren Dominicus ›Pahr här en ny detta. Västra längan söder om Kuretornet kyrka som stod färdig 1592. Takvalv och har benämnts Gamla kyrkobyggnaden. väggar är ursprungliga. Väggarna är de- • Johan III:s katolska kapell låg i det västra korerade med schablonmålningar samt porttornets fjärde våning. Johan III inred- Slottsbrunnen bibelcitat på svenska ur Nya testamentet de där ett kapell för sin katolska drottning på den norra sidan och på latin ur Gamla Katarina Jagellonica. Kapellet kallas i rä- testamentet på den södra. Citaten är tro- kenskaperna Capellet offour Slotz portenn. ligen från 1620-talet och målade av Peter Tornet förstördes under ›Kalmarkriget ›Bundi. Kungs- och drottningsstolarna 1611 och endast dess understa våning är längst fram installerades 1615. Spirorna delvis bevarad. Första gången kapellet om- på de kungliga stolarna är daterade 1628 talas är 1577. Mer att läsa: Martin Olsson, och färdigställdes inför ett besök av Maria Kalmar slotts kyrkor och Sveriges kyrkor Eleonora, drottning till ›Gustav II Adolf. Småland III:1, 1968. TM/LWA De främre bänkarna är dekorerade med moreskmålning. I samband med restau- Slottsravelinen är en tresidig försvarsan- reringar på 1800-talet blev bänkdörrarna läggning på fastlandet som hade till upp- inte utplacerade i nummerordning. Tre gift att skydda infarten till slottet. S påbör- bänkrader har avlägsnats för att ge plats jades 1657 och bygget pågick 1661, då de åt kyrkans första orgel som installerades provisoriska stödväggarna av trä ersattes 1867. Dopfunten är från 1600-talets mitt, med permanenta murar. År 1724 utdöm- liksom den mittersta kristallkronan. S är ef- de ›Fästningskommissionen S som ansågs ter Seglora kyrka på Skansen, Stockholm, för liten. Bygget av en ny och större rave- den mest populäre vigselkyrkan. Slottskyr- lin med port påbörjades 1736. Porten rita- kan hade tre föregångare. des av Gabriel Cronstedt. År 1811 anges

Slottskyrkan

477 att S var förfallen och vissa reparationer Cup i Göteborg för ett flicklag. S köpte utfördes. På S uppfördes en vaktmästar- Lillängens dansbana 1934 och sålde den bostad, ›Kastellanvillan. Under 1920-talet fem år senare till en nybildad Folkets Hus- konstaterades att ravelinens murverk och förening. År 1951 invigdes den nuvarande portvalv var skadade och hotade att störta idrottsplatsen, Tingbyskans, som förutom in, men reparerades. Vaktmästarbostaden fotbollsplan även hade löparbanor med används i dag till slottskontor. Mer att kolstybb. Klubbhuset brann ner 2000 och läsa: Martin Olsson, Kalmar slotts historia, ett nytt stod färdigt året efter. 1944–1961. SHm Smedby Konfektyr AB har sitt ursprung Slöjdskolan, se ›Malmskolan. i det av Sven och Eva Israelson 1929 startade företaget S Israelsons Karamell- och Smedby är en tätort i Dörby socken 7 Marmeladfabrik. Tillverkningen skedde i km väster om Kalmar med 3 821 invånare blygsam skala i bostaden och godsakerna (2013). I S finns ›Dörby kyrka, församlings- levererades till handlarna per cykel. År hem, äldreboende, förskola och skolor med 1936 byggde familjen ett hus på Nybro- låg-, mellan- och högstadium, livsmedelsbu- vägen 16 där källaren tjänstgjorde som tik, ›Dörby Gästgivargård, ›Högalids Folk- tillverkningslokal. En ny fabriksbyggnad högskola, Smedängens sjukhem och några uppfördes 1945 och då ändrades namnet mindre företag. S har varit bebott sedan till Smedby Konfektyr, 1961 ombildat till äldre stenåldern och har ett flertal forn- aktiebolag. År 1966 övertog sonen Lars- lämningar, även från brons- och järnålder. Göran företaget som expanderade och Ortnamnet, 1447 Smidiaby, kan tolkas som en tillbyggnad stod klar 1968. I folkmun ’smedernas by’. När järnvägen drogs fram kallades fabriken Karamellan. Produktio- 1874 och ett stationshus byggdes, började nen bestod i huvudsak av polkagrisar och S växa runt stationen. Nybrovägen, byggd klubbor samt försäljningssuccén Kungens 1936, blev en naturlig gräns för utbyggna- av Danmark bröstkarameller. Produkterna den mot söder, men skilde S från kyrkbyn såldes även på export. År 1984 såldes halva företaget till Skåne-Gripenkoncernen. Ef- terfrågan på hårda karameller sjönk sedan dramatiskt och 1988 upphörde S. IB

Smedby Tennisklubb har funnits sedan 1980-talet. S är en av de få kvarvarande småklubbarna med målsättning att det ska vara roligt att spela tennis som motion. S har två utomhusbanor och inomhushall vid Tingbyskans.

småbåtshamnar finns på ›Revsudden, ›Svensknabben, Kullö, ›Ängö, ›Varvsholmen, Smedby. Tätort. ›Elevatorkajen, ›Kalmar gästhamn, ›Stensö, Dörby. I och med F 12:s etablering 1942 T-bryggan i ›Södra Utmarken, Ekö och ›Eke- ökade utbyggnadstakten av denna förort, näs. och S har sedan fortsatt expandera mot Barkestorp och Ingelstorp i nordväst. GM Smörasken var förr ett namn i folkmun på ›Grimskär. Uttrycket var sällsynt redan Smedby BoIK bildades 1933 med Storän- i slutet av 1800-talet. Namnet troligen ef- gen som idrottsplan. På klubbens program ter likheten mellan den träform, som förr stod från början fotboll och från 1980 användes att forma smör, och Grimskärs damfotboll, nu även pojk- och flickfotboll. försvarsskans. BB En friidrottsektion existerade 1952–1957. Ungdomsverksamhet för både pojkar och Snurrom kallas platsen där vägen från flickor ledde år 2000 till en seger i Gothia staden gjorde en kraftig gir, snurrom, mot

478 väster, nu strax söder om cirkulationsplat- lan Alsterbro och Bäckebo och har större sen vid trafikplats Kalmar norra. Här finns delen av sitt lopp i ›Ryssby socken. Med även avfart till ›Värsnäs. Se även ›Faner- säkerhet namn efter att man förr ofta dun Group AB och ›Chokladfabriken. snärjde fisk i S. Vid Böle passerar bäcken gamla odlingsbygder. Mellan havet och Snuskulan är ett namn i folkmun på det Persmålaåsen ligger ett sakta igenväxande åttakantiga lusthus i två våningar med kulturlandskap med lövbarrblandskog och klotformad taköverbyggnad, är beläget på fuktlövskog. Söder om åmötet vid Bölebro, en kulle utmed Södra vägen i det som förr där Norrebäcken ansluter till huvudfåran, kallades ›Lindsberg, sedermera ›Kalmar rinner ån fram genom vackra hagmarker Folkets Park. Tobaks- och snusfabrikören Smörasken. alldeles intill Persmålaåsen. Nedströms Namn på *Grimskär Oscar Engström lät bygga detta originella Ryssby, där vattendraget byter namn till hus, troligen i slutet av 1860-talet, på sitt Ryssbyån, finns ett reproducerande havs- sommarställe Lindsberg. Namnet på S ef- öringbestånd. Ån omges av låga fukt- och ter dess ägares profession samt takets ut- strandängar med rikt fågelliv, t.ex. vid formning. År 1996 genomgick byggnaden Hultsby strand. Längs sista sträckan mot en grundlig restaurering och gamla vägg- havet breder ett naturskönt och lättill- och takmålningar återställdes. BB gängligt beteslandskap ut sig norr om ån. ›Kalmar Sportfiskeklubb arrenderar en del Snäckö, Ryssby socken, är en ö på byn av S vid ›Ebbegärde. Laxfisk, framför allt Slakmöres vatten. På ön finns lämningar regnbågslax, sätts ut kontinuerligt. Fisket efter ett skeppsvarv från 1600-talet och är öppet för allmänheten efter lösen av fis- kanske ännu tidigare. Spår finns efter fyra kekort. KKn fartygsbäddar och två utrustningsbryggor. Det anses att varvet upphörde när Karls- Snöberg, Carl, 1824–1867, bokhand- kronavarvet anlades i slutet av 1600-talet lare, född i Malmö. S började där sin bana och skeppstimmermännen förflyttades i Cronholms Bokhandel, kom till Kalmar dit. På ön finns även ett bronsåldersröse. 1853 och övertog bokhandeln efter Axel Numera ägs halva ön av en stugförening Fredrik ›Wåhlin. Affären flyttades 1855 inom vars område ett tiotal fritidshus från Södra Långgatan till Stortorget 34, uppförts. IA till det hus som än idag kallas ›Snöbergska huset. Han hade ett flertal kommunala Snärjebäcken har sin upprinnelse mel- uppdrag. Sina sista år var han märkt av sjukdom och förberedde att överlämna bokhandeln till sin med hjälpare Aron ›Holtsberg, vilket skedde den 1 januari 1867. Mer att läsa: Gun Jonsson, Kalmar- minnen under 150 år med Dillbergska Bok- handeln, 1982. BB

Snöbergska huset är beläget utmed Stor- torgets södra sida. Gården ägdes från 1659 av rådmannen David ›Heijock. I början av 1700-talet hyrdes huset av stadens vakt- styrka – Corps de garde. Huvudbyggna- den har en kubisk form med brant sluttande tak. Vid ombyggnaden i början av 1800-talet tillkom trekanten, en fronton, över fasadens mitt. Tomten sträcker sig genom kvarteret. På innergården låg förr tvättstuga, vedbod, förråd och dass. Carl ›Snöberg köpte huset 1855 och flyttade då sin bokhandel hit. KSH Snuskulan. Foto GM

479 öppnade. År 1892 följde Svanfeldts hotell och slutligen ›Stadshotellet. BB

socialdemokratin, se arbetarrörelsen.

socknar var från 1500-talet jordeboks- socknar, där skattskyldiga och fastigheter bokfördes. De ersattes 1952 av ›kommuner. Sockenbegreppet blev då ofta likställt med Svenska kyrkans församlingar men även där har begreppet socken försvunnit och benämns numera församling. Idag an- vänds begreppet mest i sammanhang med hembygdsföreningars verksamhetsområde och på så sätt kan det idag anses vara ett begränsat kulturområde. I Kalmar kommun har funnits följande socknar: ›Arby, ›Dörby, ›Förlösa, ›Hagby, ›Halltorp, ›Hoss- mo, ›Karlslunda, ›Kläckeberga, ›Ljungby, ›Mortorp, ›Ryssby, ›Voxtorp och ›Åby. Dessutom har ›Kalmar socken funnits till Snöbergska huset vid Stor- 1925. BB torget.

Societeten i Calmar var en förening som Sofiedalvar förr namn på f.d ›Hospitalet, verkade under åren 1854–1875. Möten Södra vägen 1, sedan det blivit bostadshus. hölls till en början i ›Societetshuset och senare i ›Teaterkällaren. S tillkom på Solbacken var namnet på det sommar- initiativ av lagman C A ›Palme och dess hus som Leonard ›Jeansson på 1880-talet medlemmar var bättre bemedlade borgare byggde på ›Svensknabben, senare flyttat i staden. Ovanligt för tiden var att kvinnor västerut av den nya ägaren John ›Jeansson. tilläts vara medlemmar och av den första Han byggde på S:s ursprungliga plats en styrelsens 10 medlemmar var 4 kvinnor. stor sommarbostad, senare tillbyggd för Till tjenstgöring vid varje soaré beslöts att att bli familjens permanentbostad. Nam- trenne vaktmästare och en jungfru skulle net ändrades då till Svensknabben. Efter antagas, den senare till biträde i damernas en restaurering öppnades byggnaden 2012 toilettrum. S anordnade soaréer och man som en konferens- och festlokal och nu hade även dans och musik på programmet under namnet Villa Solbacken. BB liksom teater. Tillät vintervädret anordnades slädpartier ut på landsbygden. BB solförmörkelse inträffar när månen passerar mellan jorden och solen och dessa Societetshuset var från 1822 namnet på ligger i en rät linje. I Kalmar inträffade toden byggnad som var belägen vid Stortor- tal solförmörkelse 1851 och på plats fanns get på nuvarande Stadshotellets plats. Ti- då den store danske astronomen Christian digare byggnad på platsen brann ner vid Olufsen. Den 30 juni 1954 inträffade här stadsbranden 1800 och S tillkom omedel- åter en total solförmörkelse. Nästa totala bart därefter. Från 1819 hade byggnaden solförmörkelse i Sverige kommer att in- varit värdshus med Carl Fredrik Rinman träffa den 16 oktober 2126. BB som innehavare. Efter hans död bildade ett flertal Kalmarborgare ett bolag, en socie- Solgården var ett långt hyreshus i två tet, för att rädda värdshusets fortlevnad. S våningar vid Drottning Margaretas väg drevs under åren 1840–1862 av Heinrich 43–55. Det byggdes av Kalmar Bostads- ›Witt. Från 1863 drev Kalmar stad gästgi- aktiebolag som barnrikehus för familjer veri i byggnaden fram till 1879 då rörelsen med låga inkomster och stod klart 1917. övergick i privat regi och Hotell le Grand Standarden var låg, kakelugnar värmde

480 upp lägenheterna som hade en liten toa- lett och gemensamt badrum i källaren. År 1936 tog HSB över byggnaden och moder- niserade de 46 st 2- och 3 rumslägenheter- na. Byggnaden revs 1975 och ersattes med en ny med bostadsrättslägenheter.

Some, Christer Abrahamsson, 1580– 1618, fältmarskalk, ståthållare och hövits- man. S var överste för Smålandsknektarna vid Karl IX:s fälttåg i Livland, innan han blev ståthållare på slotten i Narva 1602 och Hapsal 1603. Han återvände till Sve- rige 1609 och blev hövitsman på Kalmar slott år 1611. Han fick en svår uppgift att under ›Kalmarkriget försvara slottet mot Uppsala fortsatte han som militär och Solgården på Sandås. danskarnas attacker. Efter två veckors be- blev reservofficer vid ›Kalmar regemen- Foto Stig Westerlund lägring kapitulerade S till danskarna och te. År 1917 tog han värvning i det tyska gick i dansk tjänst. Vissa källor säger att Drottning Viktorias livregemente, egent- han valde att kapitulera för att rädda livet ligen Füsilier-Regiment Königin Viktoria på slottets soldater, dock stämplade Karl von Schweden. S deltog i den stora vårof- IX honom som förrädare. Alla hans gods fensiven på västfronten 1918 och blev beslagtogs av staten och överlämnades till då tillfångatagen av fransmännen i slaget Herman Wrangel. S erhöll av danskarna vid Noyon. Regementet var sedan 1720 ett gods, Rohlstorf, i det då danska Hol- ett preussiskt infanteriförbandi Svenska stein. Där blev han dödad av sina under- Pommern. Det var ett livregemente till ordnade 1618. SHm drottning Ulrika Eleonora som formellt var regementschef. Sverige avträdde 1815 Sommarpaviljongen på Kalmar slott Pommern till Preussen och regementet uppfördes på norra vallen med utsikt överfördes då till den Preussiska armén. över Slottsfjärden av ›Gustav Vasa redan Sveriges drottning Viktoria, gemål till vid mitten av 1500-talet. Sonen ›Johan III Gustav V, var hedersöverste för detta re- lät bygga ett nytt lusthus på samma plats gemente från 1908 och under första värls- 1591 och detta kom att användas som en dkriget. Efter fredsslutet utbildade S sig praktfull festsal för sommarbruk. Pavil- till folkskollärare. Under andra värlskriget jongen förstördes sannolikt under ›Kal- var han reservofficer vid Kalmar Rege- markriget. LWA mente. Han bar järnkorset på sin svenska vapenrock och försvarade sig med Det sommarstugeområden finns vid kusten: kan vara högst sannolikt att någon av mina Fågelsudd, Slakmöre, ›Snäckö, Nyttorp, gamla tyska stridkamrater kan stå där. Då ›Lindö, ›Revsudden, ›Lotsgården, ›Drag, ska han veta att Sverige ska slåss som en ›Björkenäs, ›Björkudden, ›Bergavik, ›Bo- brinnande djävul för att förhindra honom holmarna, ›Dunö, Åmunden, ›Bottorp, att landstiga. SHm ›Hagby hamn, Vita Sand, Salanders hage, Sandvik, ›Kolboda, ›Ekenäs och Karlsnäs. Soop, Matthias, 1585–1653, riksråd och På senare tid har många sommarstugor ståthållare. Efter olika ämbeten, bl.a. som omvandlats till permanentbostäder och hovmarskalk och lagman utnämndes han försetts med anslutning till kommunal 1630 till ståthållare på Kalmar slott. År VA-anläggning. GM 1633 förflyttades han från Kalmar eftersom han inte ansågs ha tillräckliga militära Sonesson, Sven, 1890–1966, kapten kvalifikationer. Från 1634 var han lagman och folkskollärare, född i Stockholm. Han i Ingermanland. S var liksom Axel ›Oxen- växte upp i Kalmar och tog här student- stierna en av de fyra underhandlarna inför en 1909. Efter studier i Stockholm och freden i Brömsebro 1645. BB 481 Soppscenen är namnet på den under- spegelmakare etablerade sig i Kalmar hållningsverksamhet som sedan 2005 drivs som ett självständigt yrke under 1750-talet i regi av Charlotte Aaby Hertzman. S ger efter det att spegeln blivit en populär inred- föreställningar inom flera olika genrer som ningsdetalj i högreståndshemmen. Tillverk- musik, teater, litteratur samt konst och de- ningen kom att sortera under ›hallrätten. sign. I samband med föreställningarna ser- Tidigare hade speglar framställts av stadens veras soppa. Kalmar Teaters kafé används glasmästare. År 1772 fick amiralitetskapten som scen och vid varje tillfälle genomförs Johan Gustaf von Bröms privilegium att i en lunch- och en kvällsföreställning. BB Kalmar inrätta en spegelfabrik. Vid hans bortgång 1773 övertog fabriksmästaren Soroptimister, se ›Kalmar Soroptimistklubb. Anders Malmqvist verksamheten fram till 1779 då Anders Högström fortsatte Sparbanken, se ›Kalmar stads sparbank. tillverkningen fram till 1785. Två num- mertavlor i ›Kalmar Domkyrka är förfär- Sparre, Johan Larsson, 1551–1599, digade av honom. Två år senare fick den ryttmästare och hovjunkare, född i Öre- i Jönköping verksamme svärdfejaren Olof bro. Efter hertig Karls, sedermera ›Karl IX, Wetterberg privilegium att driva spegel- seger över ›Sigismund vid Stångebro 1598 tillverkning i Kalmar. Tillverkningen var fick S uppdraget att som ståthållare för- omfattande och speglar såldes även till ut- svara Kalmar slott i väntan på kung Sigis- landet. Änkan övertog 1804 verksamhe- munds återkomst från Polen. S hade svurit ten fram till 1810 då fabriken lades ner. År kung Sigismund trohetsed. Efter månader 1819 startade Johan ›Stork spegelfabrik i av hungersnöd och belägring stormades Kalmar. Det strängt reglerade skråväsen- Kalmar slott 1599 av hertig Karls trupper; det upphörde 1846 och den hantverks- Christoffer Andersson Grip, Lars Anders- mässiga tillverkningen avtog och ersattes son Rålamb och S greps. Utan dom och av montering av fabriksmässigt tillverkade rannsakan halshöggs de med svärd på ornament och ramlist. IB borggården, se ›Kalmar blodbad. Huvud- ena sattes upp på järnstänger på en av speta är ett lokalt uttryck för sticka, t.ex. gamla stadens portar, Västerport. SHm i uttrycket fick enspeta i fingret.

Sparre, Pehr Ambjörn, se ›Sparres siden- Spetan var förr ett folkligt namn på ›Kal- väveri. mar Tändsticksfabrik.

Sparres sidenväveri, egentligen Spar- spetjänta var förr namn för ogift kvinna res Patentväveri AB, startades 1877 av Pehr som arbetade på ›Kalmar Tändsticksfabrik, Edvard Kreuger på initiativ av greven och troligen även på andra ›tändsticksfabriker i uppfinnaren Pehr Ambjörn ›Sparre som Kalmar. hade gjort sig ett namn som en duktig tekni- ker och stod bakom ett flertal uppfinningar. spikgädda, ibland spickgädda eller Sparre kom att bosätta sig på Norra Långga- speckgädda, i uttrycket kasta spikgädda, tan 41. Bl.a. var det han som graverade och var förr ett uttryck för att kasta en flat sten tryckte Sveriges första frimärke 1855. Pehr så att den studsade på vattenytan ett fler- Edvard Kreuger satsade mycket pengar i tal gånger. Numera ersatt av kasta smörgås. S och verksamheten inrymdes i ›Tyghuset Man får en ’spickgädda’ när man sådde som då ägdes av Kreuger. Efter två år var för glest eller klippte gräsmattan eller så pengarna slut och företaget upphörde. BB att det blev ränder kvar. Uttrycket fanns kvar på 1950-talet. BB Spakenör, även Spakerör, i Hossmo finns inritad på äldre kartmaterial i höjd med Spinnhuset var beläget i ›Nils Bremers Hossmo säteri. S var troligen en farledsspärr gård på Kvarnholmen, nuvarande hörn- i ›Ljungbyån. Enligt tradition anlades S un- huset på Södra Långgatan 17. Spinnhus der vikingatiden då ån fortfarande var segel- förekom i Sverige under åren 1724–1825 bar en lång bit uppströms. BB och var i praktiken ett kvinnofängelse där

482 dömda kvinnor placerades och sattes att tära situationen i Kalmar. På baksidan har spinna garn. Det officiella namnet var för- antecknats afritning på Calmars Belägringh bättrings- och straffanstalt. År 1744 be- – Långemåla then 3 junij år 1611 samt slöts att i Kalmar inrätta ett spinnhus och uppgifter om byggnader, stadsmur och denna byggnad uppläts för ändamålet efter portar, om danskarnas fartyg och läget för att Riksens ständers kontor blivit ägare till deras härläger. Den är bristfälligt utförd huset några år tidigare. I Kalmar existerade på fri hand och sannolikt har vissa strate- spinnhuset fram till 1783. Mestadels drevs giska platser som slottet och stadsmuren det på arrende av någon av stadens textilfa- med torn ritats i förväg. Kartan är inte brikanter. Se även ›Kvinnofängelset. BB skalenlig. Informationen på kartan stäm- mer i alla delar med vad man känner till Spinnrockarna är en dansklubb bildad från samtida skrifter. Uppgifter saknas om 1991 med syfte att erbjuda medlemmar vem som framställt kartan. Den förvaras danstillfällen i egen lokal, Dansanten, och på Krigsarkivet. SHm att utbilda vuxna och ungdomar i olika täv- lingsdansformer som lindyhop och jitter- Sporthallen på Smålandsgatan invigdes bug. Danspar från S har varit framgångsrika 1962. Redan 1936 hade representanter på tävlingar. Ett par erövrade en bronsme- samlats för att diskutera sporthallsfrågan. dalj vid världsmästerskapen i bugg år 2010 Stadsfullmäktige ställde tomt till förfo- och en silvermedalj i SM. Klubben står gande och 1938 framlades ett byggnads- dessutom som arrangör för rullstolsdanser förslag. En motion föreslog att man skulle och tävlingar. bygga ett kombinerat idrotts- och varm- badhus. Först 1959 kunde tanken förverk- spionkartan, 75 x 58 cm, består av fyra ligas genom att stadsfullmäktige beslöt sammanklistrade ark, och upprättades i bygga enbart en sporthall. K är tillbyggd samband med ›Kalmarkriget 1611. Karl flera gånger, sammanbyggd med ›Simhal- IX fick kartan när han befann sig i Långe- len och ingår nu i Kalmar Sportcenter. S:t, S:ta, S:te, se ord måla, på väg att undsätta Kalmar, som be- som börjar på St lägrades av danskarna. Den är skissad på S:ta Annas gille omnämns 1407 då det plats och redovisar den då aktuella mili- enligt ett testamente får en gillestuga vid

spionkartan som upp- rättades i samband med Kalmarkriget 1611.

483 söderväggen ger kontakt med mark och grönska. Kyrkorummets golv är en mosaik av olikfärgade stenar. Birgittanunnornas hu- vuddok, ett kors i en cirkel, återkommer på flera ställen i rummet. Det fristående altaret är en kraftfull kub, ritad av professor Olle Nyman. På korväggen bakom altaret hänger en textil, ritad av konstnär Pär Andersson som även har utfört vägg- och takmålningar. Församlingssalen heter Ulfåsasalen och är en lättare konstruktion i trä och glas. På samma tomt ligger en klockstapel och ›Berga Ka- pellgård, förr Säfströmska gårdens huvudbyggnad. TM

Sporthallen. Bild från Söderportsgatan samt eget altare i ›Bykyr- S:ta Birgitta medeltida kyrka var belä- 1960-talet kan och egen badstuga. gen i den gamla staden och omnämns i äldre handlingar första gången 1444. Den S:ta Birgitta församling ligger i nord- förmodas vara samma kyrka som senare västra delen av centrala Kalmar. S bildades gick under namnet Lilla kyrkan och un- 1989 genom en utbrytning ur dåvarande der en kort tid Tyska kyrkan. Kyrkans läge Kalmar församling. Församlingskyrka är har aldrig kunnat fastställas men på Erik ›S:ta Birgittas kyrka som invigdes 1975. ›Dahlbergs bild från 1645 syns två kyrkor Namnet är efter den heliga Birgitta. BB och det har tolkats att S låg öster om ›By- kyrkan och att den hade rektangulär form S:ta Birgitta kyrka, Villagatan 2 i Berga, är samt sadeltak. Under ›Kalmarkriget 1611 ritad av arkitekt Ove Hidemark och invig- skadades Bykyrkan och 1614–1616 iord- des 1975. Kyrkans namn anknyter till ›S:ta ningställdes Lilla kyrkan för att användas Birgitta medeltida kyrka i det gamla Kal- till dess den Bykyrkan blivit återställd. mar. Kyrkans namn anknyter till den heliga År 1628 kom ett skepp med landsflyk- Birgitta, ett svenskt helgon som levde på tiga tyskar till Kalmar och de fick av Gus- 1300-talet. Initiativtagare till kyrkbygget var tav II Adolf rätt att använda Lilla kyrkan Berga småkyrkostiftelse som även bidrog som sin egen kyrka. Den kom då att kallas med medel till den av Kalmar församling Tyska kyrkan. Se även ›Tyska församling- bekostade kyrkan. S är sedan 1989 försam- en. Vid stadsbranden 1647 tycks kyrkan lingskyrka för S:ta Birgitta församling. Kyr- ha blivit svårt skadad men blev nödtorftigt kan är murad i brunrött tegel och för tanken reparerad och användes en tid som förva- till en väldig borg. Från entrén i väster går ringsrum. Eftersom beslut togs detta år att man rakt in i kyrkorummet och möts av al- bygga en ny stad på Kvarnholmen revs an- S:ta Birgitta kyrka. taret framför en bred och hög fönsteröpp- tagligen kyrkan strax därefter. BB/SHm Foto GM ning högt upp på österväggen. Den glasade stacketa lördag var förr i Kalmartrakten ett namn på påskafton. Förleden ’stack’ fö- rekom i betydelsen ’kort’ och ordet stacketa lördag kan tolkas till kortlördag, då som en motsats till långfredag. När den dystra långfredagen, upplevd som lång, var över, följde en ljusare lördag, vilken upplevdes som kortare. BB

Stadens kista, även kallad Fångkistan, var den medeltida stadens häkte. Förutom S fanns även ett fångtorn vid Norreport där de farliga brottslingarna placerades. I

484 båda häktena saknades eldstäder. När det karaktär av personval. Först 1878 kunde blev för kallt i häktet tvingades stadsvakt- intressegrupperingar skönjas bland väl- mästaren att ta hem fången och sätta fast jarna. För att få rösta krävdes viss inkomst honom med järn i väggen. SHm eller förmögenhet. Först 1910 blandades kommunpolitiken med rikspolitiken och stadens styre har haft olika former ge- 1916 skedde val till fullmäktige efter par- nom åren. Under stadens första tid ut- tilinjer då 22 socialdemokrater, 13 höger- gjorde prefectus, slottsfogden eller slotts- män, 5 liberaler, 1 vänstersocialist och 1 hövitsmannen, tillsammans med stadens bondeförbundare valdes in. Se ›politiska åldermän ett slags domstol enligt tysk partier. förebild. Mot slutet av 1200-talet inför- En rad kommunsammanslagningar har ägt des istället ›rådet med fyra borgmästare rum med början 1925 då ›Kalmar landsför- och tolv eller sexton rådmän. Ett råd om- samling inkorporerades med Kalmar stad. nämns första gången 1321 och ›borgmäs- Andra följde, se ›kommuner. Under 1900-ta- tare 1350. let var strävan att utjämna de administrativa På 1500-talet styrdes staden fortfarande och juridiska skillnaderna mellan stad och av ett råd med varierande antal rådmän. landsbygd. År 1971 avskaffades begreppet Rådet var även stadens domstol. ›Käm- stad. Numera finns i juridisk mening inga närsrätten, som infördes på 1600-talet, städer i Sverige. Stadsfullmäktige bytte hade till uppgift att sköta stadens drätsel, namn till kommunfullmäktige 1971 och förvaltning och inkassera böter samt er- drätselkammaren ersattes av kommunsty- höll senare domsrätt. ›Borgerskapets älds- relsen. te skulle från 1619 representera borgerskapet inför ›magistraten. År 1636 tillsatte Stadsbiblioteket i Kalmar har sitt ur- Kungl. Maj:t för första gången en stadspre- sprung i ett testamente upprättat 1908 av sident, Christoffer Larsson ›Grubbe, som redaktören John ›Rosén. Efter hans död blev stadens högste företrädare. Från 1637 1910 tillföll hans boksamling jämte kar- benämndes rådet för ›magistraten. Lands- tor och planschverk Kalmar stad för att hövdingen resolverade 1651 att den ene bilda grundvalen till ett blivande stadsbib- borgmästare administrerar justitieväsendet liotek. Kalmar stad magasinerade sedan och den andre tager på sig uppå att hava in- böckerna i Rådhusets arkiv fram till 1922 spektionen över byggningar, hantverkare och då de överflyttades till ›Nelssonska fastig- stadens inkomster. Staden fick alltså en jus- heten på Östra Sjögatan där ett bibliotek titie- och en politieborgmästare, den senare iordningställts. Året efter förenades denna ledde magistratens administrativa och eko- boksamling med ›Kalmar Arbetarefören- nomiska verksamhet. Rådhusrätten biträd- ings bibliotek. När Manne ›Hofrén kom till des 1649–1673 av en jurist, stadssyndicus. Kalmar 1924 som museichef tillträdde han Denna organisation av stadens styre be- även tjänsten som chef för S. År 1931 fick S stod till 1838 då den ena borgmästartjäns- nya lokaler i ›Rosenlundska huset på Södra Stadsbiblioteket. ten drogs in. Från 1876 försvann ordningen Långgatan och nästa flytt var till ›Gamla Foto Moritz Fingerhut med illitterata, outbildade, rådmän. Nu bestod rådhusrätten och magistraten av borg- mästaren och tre juristrådmän. Stadsfullmäktige inrättades 1862 och 27 ledamöter valdes som en följd av förord- ningen om kommunstyrelse i stad. Drät- selkammaren blev nu förvaltande organ under stadsfullmäktige. Magistraten levde vidare och blev efter hand av med ett flertal av sina arbetsuppgifter innan den avskaffades 1965. Borgmästarämbetet avskaffades 1971, se Sune ›Hellroth. Inga av de till stadsfullmäktige valda representerade ännu några politiska partier, valet hade

485 lasarettets lokaler vid Slottsvägen. Där varande ›Domprostgården, då tillhörig höll man till fram till 1983 då nybyggda stadspresidenten Christopher Larsson lokaler invigdes vid ›Tullbroskolan. Till det ›Grubbe. Elden spred sig åt norr och väs- nya biblioteket flyttades även ›Stifts- och ter och drabbade 100 tomter av den då gymnasiebiblioteket som tidigare fanns mindre än 20 år gamla bebyggelsen. De på Stagneliusskolan. Stadsbiblioteket var då nyuppförda stenhusen, bl.a. flera på tidigare länsbibliotek och är numera cen- Kaggensgatan, klarade sig tämligen bra. tralbibliotek för kommunen. Idag finns 9 • Den 19 oktober 1765 utbröt eld i bränn- filialbibliotek i Bergavik, Hagby, Lindsdal, vinsbrännaren Anders Strömbergs gård Ljungbyholm, Påryd, Rinkabyholm, Rock- vid Larmtorget. Branden spred sig snabbt neby, Smedby och Trekanten. Dessutom och under några dagar ödelades inte min- finns en biblioteksbuss som besöker sam- dre än 131 tomter, vilket motsvarade ¼ manlagt 74 olika platser. BB av Kvarnholmens bebyggelse. Elden drabbade bebyggelsen väster om Västra Sjöga- Stadsbron var namnet på stadens medel- tan och söder om Norra Långgatan. Än en tida hamn. Bro har här betydelsen brygga gång stod stenhusen kvar, en del med och eller kaj. andra utan tak. Återuppbyggnaden gick fort och inom de branddrabbade kvarte- stadsbränder i medeltida staden finns ren finns idag många trähus bevarade från noterade, den första 1408 och andra i åren närmast efter branden. samband med krigshändelser på 1500-ta- • Östra delen av Kvarnholmen som för- let. När danskarna 1611 hade erövrat den skonats från de två tidigare bränderna medeltida staden och belägrat slottet i drabbades i augusti 1800 då brand upp- början av ›Kalmarkriget förstördes bebyg- stod i smeden Wennerbergs gård på Pro- gelsen av brand. När Kalmarborna byggt viantgatan. På några få timmar avbrändes upp sin stad spred sig åter en förödande 130 tomter med 300 hus. Elden tog tag i brand 1647. Detta påskyndade stadens Domkyrkans tak vid flera tillfällen och det flyttning till Kvarnholmen. sägs att det var några rådiga sjömän som lyckade klättra upp på taket och stoppa stadsbränder på Kvarnholmen av stör- elden. Återuppbyggnaden gick snabbt och re omfattning är tre till antalet. tre år senare var de flesta tomterna åter • Under Kvarnholmens uppbyggnadsskede bebyggda. BB Stadsbränder på Kvarn- utbröt på hösten 1679 eld vid Lilla torget holmen inträffade 1679 1765 och 1800 hos landshövdingen som då bodde i nu- stadsfullmäktige som beslutande och drätselkammaren som verkställande organ infördes 1862. Det första stadsfullmäkti- gemötet i staden ägde rum i mars 1862 där 27 valda ledamöter deltog. Ordföran- de var landssekreterare August Siljeström och till vice ordförande valdes teol.dr Pehr Sjöbring. Först år 1916 valdes stadsfull- mäktige efter partilinjer. Under 1900-talet var strävan att utjämna de administrativa och juridiska skillnaderna mellan stad och landsbygd. Efter 1952 års kommunreform kunde stadsstadgorna tillämpas i alla kommuner. År 1971 avskaffades begreppet stad. Vid kommunreformen 1971 sammanslogs Kalmar stad med kommunerna Södermöre, Mortorp, Ljungbyholm, Dörby, Läckeby och Ryssby till Kalmar kommun med ›kom- munfullmäktige som beslutande organ. Se även ›stadens styre och ›kommuner. SHm

486 Stadshotellet vid Stortorget hade en fö- regångare på denna plats, Rinmans Värds- hus, etablerat 1819 av källarmästare Carl Fredrik Rinman. Det var ett trähus i två våningar, som uppförts efter stadsbranden år 1800. När Rinman dog 1822 bildade prominenta Kalmarbor Societetshusbo- laget, som sedan drev värdshuset under namnet ›Societetshuset. År 1840 arrende- rade källarmästare Heinrich ›Witt etablis- semanget, där familjen även bodde. När denne startade ›Hotell Witt år 1863 över- tog staden fastigheten för att driva gäst- giveri med både lagstadgade privilegier och skyldigheter. Bland källarmästarna kan nämnas Carl Johan le Grand. Läns- styrelsen drog in gästgiveriet 1880 varpå Stadshotellet. fastigheten såldes till Johan Wilhelm le Foto Thomas Hällqvist Grand, yngre bror till C J le Grand. Tolv år delen. Flera ägarbyten har ägt rum sedan senare köpte källarmästare Salomon Svens- 1980-talet. Mer att läsa: Manne Hofrén: son Svanfeldt, av en välkänd restauratörs- Kalmar Stadshotell 1819–1969. GM läkt från Uppsala, fastigheten och bytte namn på rörelsen från Hotell le Grand till Stadshuset vid Stortorget uppfördes som Svanfeldts Hotell. Vid förra sekelskiftet läroverk 1833–1835, ritat av arkitekt Carl och efter flera ägar- och namnbyten bör- Fredrik ›Sundvall i nyklassisk stil med två jade hotellet kallas Stadshotellet. Nu följde våningar och en mezzaninvåning. Ytter- ny epok i och med att källarmästare Sven måtten var 60 x 25 alnar, en aln motsva- August Gustafson köpte S och 1905–1906 rar 60 cm. I bottenvången med en rums- lät bygga nytt i tidens stil, ett hus ritat av höjd på 6 alnar, inrymdes 6 klassrum och arkitekten Carl ›Kempendahl, Västervik. ett samlingsrum. I andra våningen, 7 alnar Byggnaden gavs romantiska fasader, där höga rum, fanns 2 auditorier, solennitets- han omplanterade intrycken från renässan- sal om 30 x 14 alnar som var domkapitlets sens borgbyggen, påtagliga särskilt i tornet, sessionsrum samt förmak och arkiv. I den gavlarna och i de länge oputsade tegelytorna tredje våningen, 4,5 alnar hög, återfanns med deras dekorativa element i sandsten. I bibliotek och naturaliesamlingar. Denna interiörerna däremot tillämpade arkitekten våning blev 1862 påbyggd några meter till en annan stil, nämligen den kring sekelskiftet en full våning. Huset ersatte ett skolhus högmoderna Jugendstilen, som särskilt i den byggt 1693 på samma plats, som förstördes höga festivitetssalen fick ett vackert och full- vid stadsbranden 1800. Det enda som finns gott uttryck, allt enligt Manne ›Hofrén.Sö- kvar av detta stenhus är den välvda källa- der om S låg Hotel du Nord som inköptes ren. När S byggdes lämnades tillstånd att 1938. Då anlades på gården en sommar- hämta sten från ›Fredriksskans befästnings- terrass med dansrotunda och musikestrad rester. Nytt läroverk, nuvarande ›Stagneli- efter ritningar av arkitekt Gösta ›Gerdsiö. usskolan, byggdes på 1930-talet vid ›Fre- Källarmästare Uno Malmborg tog 1947 driksskans och den gamla skolbyggnaden över S och hans son Bengt-Olof 1958. En ändrades och byggdes om för att bli stads- större tillbyggnad in mot gården gjordes hus. Det invigdes 1937. I stadsfullmäktiges 1954 med ett 30-tal nya rum och utökad sessionssal utförde Einar Forseth en stor matsal, allt ritat av Gösta Gerdsiö. År 1966 muralmålning med motiv från staden. tillträdde källarmästare Thorsten ›Carlsson. Nya ägare följde år 1978 och hotellet ut- stadskartor för Kalmar finns kända från vidgades år 1987 avsevärt mot Södra Lång- 1585. Den som då upprättades är san- gatan med hotellrum och en överglasad nolikt den äldsta i landet. Den anses vara innergård mellan den gamla och den nya ritad av italienaren Domenicus ›Pahr. Tex-

487 Kartförfattare Gamla staden Domenicus ›Pahr, 1585, Andreas ›Sersander, 1614?, Olof Hansson ›Örnehufvud, 1610.

Nya staden fram till 1950 Olof Hansson ›Örnehufvud 1634?, Johan Mei- jer, 1639, Johan ›Wärnschiöld, 1640 och 1651, L Munthe, 1647, Carl Magnus Råberg, 1647, Ambjörn ›Larsson Ruut, 1650, Johan Gerdz- lovius, 1706, Henrik Otto ›Brinck, 1746, Johan ›Tyberg, 1831, Gustav Ljunggren, 1854, Carl Johan August ›Magnét, 1860, Johan Fredrik Schuwert, 1868, Carl Herman ›Öhnell, 1876, Per Olof ›Hallman, 1906, Eiler Schiöler, 1919, 1922, 1936 och Gustav Lindehoff, 1950.

Stadshuset. Byggt som ten på kartan är italiensk och innehåller Stadskyrkan, se ›Bykyrkan. gymnasium 1835 dateringen Datto l´Anno 1585 in Calmar alli 24 Majio. Kartan visar en befästnings- stadsmuren runt gamla staden anses gördel runt den medeltida staden inklu- vara uppförd under årtiondena kring år sive. sjösidan, bestående av murar, vallar 1300 och efter att slottets ringmur byggts. och fem bastioner med dubbla, indragna Kalmar var en av fyra städer i det medel- flanker bakom rundade öron,orilloner , tida Sverige som omgavs av en stadsmur. samt en omgivande vallgrav. Den återger Murens längd är uppmätt till ca 1 000 m även den medeltida stadsmuren, men dä- och den bildade en oregelbunden halv- remot inte gatunätet. krets runt staden. I söder har den följt en Kartor över byggandet av ›Kalmar Fäst- havsvik som fanns kvar fram till 1600-ta- ning på ›Kvarnholmen finns i stort antal let och i norr låg den vid en vik som i äld- tillgängliga på Krigsarkivet. De flesta öv- re tider gått upp mot Norreport. Stads- riga kartorna är tillgängliga på Lantmäte- muren anslöt i sydöst till slottsmuren och riet eller kommunen. SHm sträckte sig genom det som idag är ›Södra kyrkogården, till Skanstorget, genom

stadskartan som visar indelningen i tomter 1647 488 ›Krusenstiernska trädgården fram till Sto- sannolikt godkänd av Gustav II Adolf, och ra Dammgatan, via Odengatan och Väs- i den finns rester av kyrkan och kyrkogår- terlånggatan i en båge mot norr och öster den kvar från den medeltida staden. Stads- ut genom Stadsparken. På några ställen är planen lär ha följts under kommande år, muren synlig, bl.a. öster om kyrkogården, men staden revs efter branden 1647 och vid Skanstorget och vid Stora Dammga- stora delar av rivningsmassorna fördes till tan. Utmed sjösidan tycks det inte ha fun- Kvarnholmen där den nya befästningssta- nits någon mur förrän under första hälften den uppfördes. SHm av 1400-talet. Muren var i botten ca 2 meter bred och stadsmusikant, se ›musik. höjden ca 8 meter. Staden hade fyra huvud- infarter försedda med fyrkantiga torn, störst Stadsmusikkåren Lyran, se ›Lyran. var Västerport vid nuvarande Dammgatan– Kungsgatan som utgjorde stadens huvudin- Stadsparken ligger norr om Kalmar slott fart. Tornförsedda var även Söderport och mellan Slottsfjärden och Slottsvägen på Norreport samt Sjöporten, även kallad Sjö- mark som förutom viss utfyllnad ingick i broporten eller Stadsbroporten. Ett flertal den medeltida staden. Föregångare till S var mindre portar fanns. på medeltiden klosterträdgården i anslut- I muren fanns ytterligare ett flertal torn, ning till ›Munkklostret vid slottet. När detta hel- eller halvrunda varav ett kallades Fång- revs på Gustav Vasas tid anlades där ›Fågla- tornet, användes till fängelse, och ett Gar- sången, den första stadsparken i landet. petornet, garp var ett medeltida namn på Efter att Kalmar stad övertagit ›fortifika- tyskar. Det användes till något slags maga- tionssjordarna 1863 planerade staden att sin. Utanför muren fanns ställvis en vallgrav, anlägga ett promenadstråk i anslutning till sannolikt i nordväst och vid Västerport. slottet på delar av den mark man då fått Under 1500-talet förbättrades den gamla övertaga, bl.a. ›Balkplan och Slottslyckan. muren som bibehölls och förstärktes med Mellan dem låg den ursprungliga ›Kru- en jordvall samt fem eller sex befästnings- senstiernaska trädgården, tidigare kallad verk däribland nuvarande S:t Eriks skans. Brithelliska gården. Ett första steg till en Vallgraven fördjupades och vissa delar vat- stadspark kunde tas efter att staden inköpt tenfylldes. Johan III föreslog att Törneby- gården av Hermina von Krusenstierna för bäcken skulle ledas fram så att vallgraven 4 000 kr. Problem uppstod att realisera kunde fyllas med vatten. Projektet genom- planerna på promenadstråket eftersom stadsmuren från medelti- fördes aldrig. staden hade andra stora investeringar den är markerad med pil År 1613 kom den holländske fortifika- tionsingenjören Andreas ›Sersander till Kalmar på uppdrag av ›Gustav II Adolf för att genomföra en uppmätning av staden samt att rita en plan för befästningarna som förstörts under ›Kalmarkriget 1611. Instruktionen var att gatorna skulle ha sin rätta prospect emot slåttedh. Sersanders för- sta förslag till plan förkastades av kungen eftersom ›Bykyrkan inte fick ett tillräckligt dominerande läge. Därefter ritades en radialplan med flera anslutningsgator till ett torg i mitten av planen. Radialplanen redovisar ett stadsområde med en åttakantig grundform med ett runt torg i mitten och 16 radiellt utgående gator och två koncentriska ringgator som omgavs av en kraftig befästning med sex bastioner, vallgravar och utanverk. En reviderad planen är daterad 1627,

489 framför sig; nytt lasarett på Slottsvägen, Stadsparkspaviljongen, även Stadsparks- se ›Gamla lasarettet samt ›Tullskolan. I restaurangen, se ›Byttan. slutet av 1874 skänkte Johan ›Jeansson sin årsinkomst, 6 000 kr som VD för Kal- stadsplaner, den tidigaste kända upprät- mar Spritvarubolag, och projektet med tades för återuppbyggnaden av gamla sta- en stadspark kunde starta. Stadsgartnern den och framförallt dess befästningar efter August Ericsson upprättade ett förslag ›Kalmarkriget 1611, se Andreas ›Sersan- till park, vilket konstnadsberäknades till der. När staden sedan flyttades till Kvarn- 10 603 kr utan muddring, strandskoning, holmen byggdes den och dess befästningar växthus och trädgårdsmästarebostad, dvs. upp efter en plan av Johan ›Wärnschöld, se till stadsgartnern Ericsson. Jeansson till- ›Kalmar fästning. Nästa större planerings- sköt nu ytterligare medel och S invigdes insats gjordes när ›Kalmar fästning mist 1880. År 1881 stod villan till Ericsson lik- sin status och ›fortifikationsjordarna 1859 som stadsparksrestauranten färdiga, den överfördes till Domkyrkoförsamlingen för senare döptes i folkmun till Byttan. evärdelig tid men som överlämnades redan Restaurangen revs 1939 och ersattes 1863 till staden. Lantmätaren C J A ›Mag- 1940 med en ny. Strax söder om Byttan nét upprättade en plan fastställd 1862. uppfördes en musikestrad 1983. Intill den- Den första egentliga stadsplanen upp- na ligger ›Wahlboms lusthus. Till restau- rättades 1876 av stadsingenjören C H rangen kopplades 2008 en ny byggnad för ›Öhnell. Den gav utrymme för en omfat- ›Kalmar konstmuseum. I parken plantera- tande utbyggnad med utfyllnad av i stort des träd bl.a. ›Riksbjörken, ›näsduksträdet sett hela ›Malmfjärden upp till Galggatan, och kinesiskt tempelträd. Till den södra de- ut till Ängö och över ›Lindö. Planen följde len flyttades 1879 ›Vasamonumentet från mönster från kontinenten med breda ga- Stensö. Där finns också en minnessten över tor som Esplanaden, 42 m, övriga 18 m, ›Kalmar regemente. År 1937 hedrades Jo- brandgator i kvarterens mitt och bebyg- han Jeansson med en porträttbyst utförd gelse med 3–5 våningar höga hus mot av Arvid ›Källström. I dammen i norr åter- gatan. Se även ›esplanad. Mycket lite av finns Källströms skulpturSpringflickan från denna plan genomfördes frånsett de rät- 1934. Andra skulpturer i parken är Paret vinkliga kvarter mellan järnvägen och från 1976 av Liss Ericsson, Mandala från Norra vägen, norrut till Skyttegatan och 2001 av Takashi Naraha och två stora sten- sydväst om järnvägen. Några kvarter på block inskurna i en stålplåt av Vassil Simitt- Bremerlyckan är typiska exponenter för chev från 1987. denna plantyp liksom de som ligger mellan Linnégatan och Norra vägen. Tron på järnvägar visar sig i järnvägsspår i Espla- naden, vidare på båda sidor om Fredriks- skanskanalen ut mot Ängös södra sida och även den västra, där en station skisserades. Mycket liten hänsyn togs till existerande bebyggelse och terräng. År 1906 fastställdes nästa stadsplan, upp- rättad av Stockholmsarkitekten P O ›Hall- man. Denna plan följde helt andra ideal från kontinenten med svängda gator samt parker och torg med plats för bl.a. skolor och kyrkor. Kalmar västra, området runt Kungstor- get och Kalmarsundsparken byggdes med stöd av denna plan. Staden fick 1904 sin för- ste stadsarkitekt, J Fred. ›Olson, och då följde en rad delstadsplaner i enlighet med den lag- Stadsparken. Damm med stiftning som gällde. fontänskulptur av Arvid Övergripande planering påbörjades först Källström på 1960-talet, när Vattenbyggnadsbyrån Foto Thomas Hällqvist 490 Stadsparken. Vy mot slottet Foto GM under ledning av professor Sune Lindström för rådhusrätt, torgrätt och torghandel. utarbetade en generalplan för Kalmar, Rinka- Svenska köpstäder beviljades rättigheter byholm, Smedby och Lindsdal, klar år 1968. till obehindrad handel och näring och där- Efter det att plan- och bygglagen införts med följde rättigheter till fri självstyrelse. 1987 görs inga nya stads- och byggnadspla- Stadsprivilegiet innebar full självständighet ner utan endast detaljplaner. GM inom egen mark och förvandlade därmed ofri bygd till fri. I och med näringsfrihets- stadsportar fanns i den medeltida ring- reformen i Sverige 1864 avskaffades alla muren i den Gamla staden, mot landsi- hinder för handel och näring. SHm dan Norreport, Västerport, Söderport och Innebörd av stadsprivilegier Munkeporten samt den mindre Timmer- • stadstyrelse och förvaltning genom ett porten. Mot sjösidan fanns Nordersta Vat- råd och genom stadens ämbetsmän tenporten, Sjöporten, och Synnersta Vat- • lagstiftning och rättskipning genom tenporten samt Färjebroporten. rådhusrätt och torgrätt När ›Kalmar fästning anlades på Kvarn- • egen mynträtt holmen byggdes sju portar; ›Västerport, • egen drätsel genom att själva bestämma ›Jordbroporten, ›Kavaljeren, ›Holmporten, över avgifter till styrelsen, rätten och för Rackareporten, ›Kantorsporten och ›Malm- valtningen genom skott , förskott, gästa- porten. De tre förstnämnda finns ännu kvar. skatt, saköre och tull • egna mått, mål och vikt År 1797 befalldes att fästningsportarna • tänkebok eller dombok skulle lyftas av och Kalmar blev för första • grundböcker eller handlingar över sta- gången en öppen stad. dens jordar • borgerskaps- och burskapsrätt. stadsprivilegier förlänades Kalmar som en av de första städerna i landet någon stadssigillet är från ca 1250 och är där- gång mellan 1250 och 1260 med stöd av med det äldsta kända i Norden. Det bär Magnus Erikssons stadslag och efter tysk texten S(igillum) inhabitantium Kalmar- förebild. Hantverk och handel var då för- niam, vilket kan översättas till ’Kalmar- behållet städerna. Handeln utökades i invånarnas sigill’. På ett sigill från 1302 1620 års privilegiebrev då Kalmar tilläts används det för tiden normala uttrycket ha lydköpingar, se ›Kalmars köpingar. År Sigillum civitatis Kalmarnie dvs. ’Kalmar 1622 skärptes förbudet mot landsköp, dvs. stads sigill’. Sigillet bär bilden av ett kre- handel på landsbygden och det utfärda- nelerat porttorn på vatten. I stället för att des bestämmelser om tull till städerna, se föreställa ett verkligt Kalmartorn bör det ›Lille tullen och ›marknader. I privilegierna ses som en stadssymbol för en befäst stad. krävdes en stor öppen plats med torg, plats Se även ›Kalmar vapen. RS

491 Staël von Holstein, Georg Bogislaus, S:ta Gertruds kyrka var en medeltida 1685–1763, officer och landshövding, kyrka i ›Kalmar landsförsamling och låg troligen född i Narva. Han var 1734–1754 ca 400 meter norr om ›Gamla staden, vid landshövding nr 23 i Kalmar län. Tidigt nuvarande korsningen Norra vägen–Es- började han sin militära bana och avan- planaden, på vilken plats ›Kalmar försam- cerade snabbt för att 19 år gammal sättas lingshus byggdes 1907. Kyrkan var helgad in i kriget mot Ryssland. Efter en miss- åt S:ta Gertrud, skyddshelgon för väg- och lyckad stormning av Narva hamnade han i sjöfarare. I den medeltida ›Kalmar stads rysk fångenskap i Sibirien. Så småningom tänkebok nämns Sancta gertrude kyrkio, då släpptes han fri och fick snart uppgiften dess präst fått ett boställe i donation. S är att ta sig till Karl XII i Bender med viktig nämnd 1444 i ett avlatsbrev utfärdat till bi- S:t, S:ta, S:te, se ord post. Åter i Sverige fortsatte han sin mili- skopen i Linköping. Den fanns kvar 1546 som börjar på St tära bana med olika krigiska uppdrag. År men har troligen snart därefter rivits. Kyr- 1720 begärde han avsked och gick i ut- kan tjänstgjorde säkert, liksom ›S:t Görans ländsk tjänst. Återkommen till Sverige ad- kyrka och ›Helgeandshuset, som rum för lades han 1731 till friherre. År 1733 blev resande, vandringsmän och köpmän. Kyr- han överste och kommendant på Kalmar kogården användes ända fram till 1800-ta- slott. Året efter utnämndes han till lands- let och som pest- och fattigkyrkogård. BB hövding i Kalmar län och på denna post stannade han i 20 år. Under denna period Stagnelius, Erik Johan, 1793–1823, kom han att starkt engagera sig för nä- skald, född i Gärdslösa socken, Öland, där ringslivet i länet. Han anlade yllefabriken fadern Magnus ›Stagnelius var kyrkoherde. ›Calmare Wapen 1737 och fyra år senare Familjen flyttade till Kalmar 1810 sedan grundade han Kosta glasbruk tillsammans fadern blivit utnämnd till biskop. S gick med landshövdingen i Kronobergs län ett år i stadens gymnasium, den skola som Anders Koskull. Bruket namngavs efter idag i ny byggnad och på ny plats bär hans begynnelsebokstäverna i deras efternamn, namn, – ›Stagneliusskolan. Året efter for S Ko–Sta. År 1743 lämnade han Kalmar un- till Lund för vidare studier men redan föl- der en kort period efter att ha fått uppdra- jande år flyttade han till Uppsala för fort- get att resa till Hamburg och där meddela satta studier. Han erhöll en kansliexamen prins Adolf Fredrik att han utnämnts till och därefter en anställning i Stockholm Sveriges kung. S utnämndes sedan till ge- som kanslist i eckliastikexpeditionen. Hans neralmajor samt serafimerriddare. År 1754 liv präglades av sjukdom, grubbel, olycka lämnade han sitt ämbete i Kalmar för att och missbruk. Vid olika tillfällen återvände stadssigill för Kalmar stad tillträda detsamma för Malmöhus län, en han till föräldrahemmet i Kalmar och flera 1302 post som han innehade till sin död. BB dikter är kända från den tiden. Ett åter- kommande motiv, sångmön ›Amanda, kan uppfattas vara hans ungdomsförälskelse, Constance Magnét på Tingbyberg i Dörby socken, dotter till lantmätaren Jacob Mag- nét, men mer troligt är Amanda en symbol för hans svikna drömmar. Under S:s livstid utkom anonymt Wladimir den store 1817, Liljor i Saron 1821–1822 och Bacchanterna 1822. Den del av hans författarskap som i dag uppmärksammas i mindre grad är hans stadssigill för Kalmar stad dramer varav Thorsten Fiskare utspelar sig 1700 på Blå Jungfrun. En uppsättning av detta drama gavs på Dramaten 1987 och dra- mat Riddartornet gavs på Dramaten under våren 2004. Ännu icke fyllda 30 år avled S i Stockholm och han ligger begravd på stadsigill från åren Maria kyrkogård i Stockholm. Hans efter- omkring 1260 lämnade manuskript bearbetades av lit-

492 Stagneliuspriset är ett pris som instifta- des vid Kalmar högre allmänna läroverk 1930 efter förslag av Ölandsklubben i Stockholm. S är dels ett penningpris, dels en medalj som utdelas årligen sedan 1930 såsom premium åt den lärjunge, som enligt lärarkollegiets mening bäst behandlat svenska språket i studentexamen. Grundplåten till priset var det överskjutande beloppet från en insamling gjord 1923 till resande av en minnesstaty över skalden Erik Johan ›Stagnelius, den staty av Knut Jern som idag står utanför ›Stadsbibliotekets entré. Medlen förvaltas av Stagneliusfonden. Sedan läroverket upphört 1968 utdelas priset till studenter vid Stagneliusskolan. Fonden är numera inordnad i Stagnelius- skolans samfond. Bland pristagarna märks bl.a. prosten Pehr Edwall. BB Erik Johan Stagnelius. Målning av J A Wetterbergh Stagneliusskolan vid Fredriksskansgatan är en av stadens gymnasieskolor. År 2014 teraturhistorikern Lorenzo Hammarsköld fanns 995 elever i följande program: sam- som utgav E J Stagnelii samlade skrifter i hällsvetenskap, handel och administration, tre band under åren 1824–1826. Genom idrott, omvårdnad och ett individuellt, denna utgivning kom S att uppmärksam- specialutformat för funktionshindrade. S mas av eftervärlden. Flera olika upplagor har sina rötter i stadens första gymnasium, har utkommit under åren. Han räknas som som 1878 fick namnet Kalmar Högre All- en av svenska litteraturens största skalder. männa Läroverk, se ›skolor och undervis- Samtliga efterlämnade manuskript do- ning. Från och med 1928 fick även flickor nerades av fadern till ›Kalmar Stifts- och möjlighet att studera här. Gymnasiebibliotek, idag en särskild avdel- Läroverket hade 1835–1933 sina lokaler ning inom stadsbiblioteket i Kalmar. Mer i det nuvarande ›Stadshuset, som blev för att läsa: Stagnelius samlade skrifter, utgivna trångt och ett nybygge planerades. Flera för- av Fredrik Böök, 1957 och Göran Hägg, I slag stod mot varandra: om- och tillbyggnad världsfurstens harem, Erik Johan Stagnelius av den befintliga läroverksbyggnaden vid och hans tid, 2007. BB Stortorget, nybyggnad vid ›Odinslund, väs- ter om ›Krusenstiernska trädgården, med 1746–1829, biskop Stagnelius, Magnus, professor Erik Lallerstedt som arkitekt eller i Kalmar, född i Ås på Öland. Efter studier nybyggnad vid Fredriksskans efter ritningar i Kalmar blev han student i Uppsala. Under av professor Ragnar ›Östberg. Stadsfull- många år innehade S olika tjänster, bl.a. som mäktige beslutade 1930 att anta Östbergs lektor, vid Uppsala universitet innan han förslag och bygga nytt. Den ansvarige lä- 1788 utnämndes till kyrkoherde i Gärds- roverksrektorn Carl Ernst ›Göransson var lösa. Han fick professors namn 1793 och nöjd: Ett lyckokast var förvärvet av ingen 1808 vigdes han till biskop för Kalmar stift mindre än Stockholms stadshus skapare men tillträdde inte ämbetet förrän 1810. professor Ragnar Östberg som arkitekt. När Han stannade på den posten till sin död. den nya läroverksbyggnaden invigdes vå- Mest känd har S blivit som far till skalden ren 1933 redovisades en totalkostnad om Erik Johan ›Stagnelius och bättre än någon 1 752 487 kronor och 70 öre, varav arki- annan förstod han sonens begåvning för tekten hade arvoderats med 59 827 och 50 skaldekonsten. År 1818 tog S initiativ till öre, vilket utgjorde 3,4 % av totalkostna- ›Kalmar stifts bibelsällskap som fortfarande den. Vid utsmyckningen anlitades delvis existerar. Mer att läsa: Bror Olsson, Kalmar samma konstnärer som fått pryda Stock- stifts herdaminne del 1. 493 holms stadshus, bl.a. Einar Forseth och 1795, lektor, född i Mortorps prästgård prins Eugen. Skolan hade då ca 600 elever där hans far Magnus Stagnelius d.ä. var och ett aktivt föreningsliv utvecklades kyrkoherde. Liksom flera av hans bröder efter hand. Här skall nämnas: Förbundet ändrade han familjenamnet till Stagnell. Enigheten, Förbundet Brage N3, Förbun- S gick i skola i Kalmar och studerade i det Fosforos inom SSUH, Kalmar läro- Lund där han blev fil.mag. och 1744 do- verks naturvetenskapliga sällskap, Kalmar cent. Han arbetade sedan under flera år kristliga gymnasistförbund, Antiquitatis som informator. Åren 1751–1756 vistades Amici, Kalmar läroverks hembygdsfören- han i Stockholm där han skrev ett flertal ing, Kalmar läroverks skytteförening och komedier. S återvände till Kalmar 1756 Kalmar läroverks tennisförening samt Kal- efter att ha utnämnts till rektor vid Trivi- mar Läroverks Gymnastik- och Idrottsför- alskolan. Året efter blev han lektor i latin ening, GoIF, som är Kalmars äldsta idrotts- vid stadens gymnasium och slutligen lek- förening grundad 1880 och som idag heter tor i österländska språk. S skrev en mängd Stagneliusskolans GoIF. Elevantalet växte verser och dramatiserade småstycken och så att ytterligare lokaler måste byggas för de var kända för sin gnistrande kvickhet. realskolans behov. Med början 1947 upp- Hans oregelbundna leverne gjorde honom fördes tillfälliga baracker väster om hu- till en föga skicklig lärare och han har kal�- vudbyggnaden. De kom att stå kvar till in lats stiftets störste orosstiftare och anled- på 2000-talet. Trots detta måste undervisningen till epitetet var många. Ständigt ning bedrivas även i andra lokaler, bl.a. i var S inblandad i processer; flera gånger Vasaskolan, Tullskolan och vid Smedje- suspenderad och en gång även dömd till gatan. Vid gymnasiereformen 1966 fick S fängelse. Från 1779 var han tjänstledig sitt nuvarande namn. En genomgripande med bibehållen lön. Olof Swebilius, hans renovering var färdig 1994. På skolgården efterträdare som rektor för trivialskolan, planterades en kastanj till minne av den anklagade S för att ha ett förhållande med avhållne rektorn Carl Erik Nordenskjöld, sin hustru. Biskopen försökte medla men som dog 1954. Mer att läsa: ›Storskolan, utan resultat. Efter det att Swebilius avli- 1923 och Från läroverk till gymnasieskola, dit gifte hans änka Anna Margareta Botin 1994. sig med S. Se även ›Stagnellska fejden.Pa- ret ligger begravda i det ›Stagnellska grav- Stagneliusskolans GoIF, Gymnastik- koret på ›Gamla kyrkogården i Kalmar. och Idrottsförening, se ›Stagneliusskolan. Mer att läsa: Bengt Hallvik, Johan Stagnel och hans kalmarmiljö, 1951. BB Stagnell, Johan, ibland Stagnel, 1711–

Stagneliusskolan. Foto GM 494 Stagnellska fejden kallas en av de strider och över den en tavla av röd kalksten med som på 1700-talet blossade upp kring lektor en av Stagnell författad vers. BB Johan ›Stagnell. S hänsyftar på hans påståd- da förhållande med rektorn Olof Swebilius Lät, Afvund, om du kan, vår aska niuta ro, maka Anna Margareta Botin. När Stagnell Men om du äntelig vil gnaga dessa benen, Så vet, at vi i lugn haer inom denna stenen som ungkarl 1756 kom tillbaka till sin Förakta alt dit gift, uti vårt dystra bo, forna skolstad som nyutnämnd rektor för Och sofva sött i frid, till sista stora dagen, ›Trivialskolan umgicks han på vänskaplig Då Kroppen med sin Sjael i Jesu famn blir ta- Stagnellska gravkoret. fot med Olof Swebilius och hans fru och gen. Texten över dörren. intog där sina måltider. Efter en tid blev mannen i familjen svartsjuk på Stagnell staggnist är ett namn på elev i ›Stagnelius- som han tyckte hade ett för gott förhållan- gymnasiet. Jämför ›kaggnist. de till hans hustru. Fejden började 1757 och domkapitlet i Kalmar kom att syssel- Standardsnickerier AB bildades av Ivar sättas med denna affär ända till Swebilius ›Tegnander 1946 för att möta efterkrigs- död 1769. Provinsialläkaren Johan Gus- tidens ökande efterfrågan på inrednings- taf ›Wahlbom gav en sorglig bild av den snickerier. Ny fabrik byggdes i kvarteret svartsjuke mannens tillstånd sommaren Giraffen 1947 och då sysselsattes ca 60 1757. På eftersommaren begav sig Swebi- personer. Successiva tillbyggnader gjordes lius med en reskassa till ett fartyg i Kalmar och som mest arbetade ca 220 personer i hamn för att fly till Kiel men det hela av- företaget. Verkställande direktör var Ivar styrdes. Allt detta kunde inte hemlighållas Tegnander 1946–1960, därpå Olle Hög- och staden surrade av rykten. Bevisligen ström till 1963, Ivar Tegnander åter till var förhållandet mellan man och hustru 1965 följd av Stig Molinder. År 1965 änd- inte det bästa och biskop Magnus ›Beroni- rades namnet till AB Kalmarkök, som en tid us försökte få en försoning till stånd utan användes som varumärke. Företaget drevs att lyckas. Processer fortsatte under flera fram till 1970, då det såldes till Svetab, ett år och från sommaren 1769 bodde de åt- dotterbolag till Statsföretag. När snickeri- skilda men definitivt upplöstes äktenskapet tillverkningen upphört 1984 byggdes lo- först när ödet satte krokben för Swebilius ge- kalerna om till den första stormarknaden nom att år 1769 låta honom dö av stickfluss utanför Kvarnholmen, se ›Giraffen Köp- vid Västerport, just som han var på väg in i centrum. GM staden efter en, som han hoppats, stärkande och helbrägdagörande brunnskur. S:t Andreaslogen Gustaf Adolf är en Det verkar som om otrohetsryktena va- frimurarloge i Kalmar som tillhör Svens- rit osanna men att makens svartsjuka gjort ka Frimurare Orden med verksamhet i att hans hustru fått ett gott stöd av Stag- ›Frimurarhuset. Av frimurarordens 10 nell. Redan året efter gifte sig Stagnell med allmänna grader arbetar S i graderna 4–6 Swebilius änka men efter tre år dog hon. och verkar som en fortsättning på ›S:t Jo- Stagnell dog först 1795. Paret Stagnell lig- hanneslogen Carl i Kalmar. S invigdes den ger begravda i det ›Stagnellska gravkoret 14 september 1878 i det då nybyggda Fri- på Gamla kyrkogården. Mer att läsa: Bengt murarhuset vid Larmtorget. Dess förste Hallvik, Johan Stagnel och hans kalmarmil- jö, 1951. BB

Stagnellska gravkoret finns på ›Gamla kyrkogården. Det uppfördes på föranstal- tan av Johan ›Stagnell efter hans död 1793 till minne av honom och hans hustru Anna Margareta Botin. Det är en åttakan- tig byggnad av tegel, putsad och kalkfär- gad och väggarna har rektangulära infällda fält. Taket är av plåt, också åttakantigt, och Stagnellska gravkoret. klockformat. I norr finns en plåttäckt dörr Teckning av John Sjöstrand

495 ordförandemästare var Carl ›Hasselquist. Stensberg är en stadsdel med namn efter Regementspastor Valerius ›Olsson intar ›Stensbergs gård. Stadsdelen ligger mellan en särställning i logens historia genom att Stensövägen, Stensbergsvägen, Drottning han under 36 år ledde dess verksamhet. År Margaretas väg och Ståthållargatan med 1928 fick S större och modernare logeloka- huvudsakligen bostadsbebyggelse i fler- ler genom att Frimurarhuset fick en större familjshus, villor och radhus samt äldre- tillbyggnad. Logens årliga högtidsdag firas boendet Stensberg och ett lokalt butiks- den 6 november, på Gustav Adolfs-dagen. centrum. På detta centrums plats låg en Mer att läsa: Bo Magnusson, S:t Andreas gång ›Långkatekesen. GM Logen Gustaf Adolf 1878–1978. BB Stensbergs gård, idag med adress Stens- stapelstad var ett privilegium för bl.a. bergsvägen 32, var en malmgård med marker Kalmar att idka handel med utlandet som sträckte sig från Sandås till Långviken. samt att hålla nederlag för importerade S ägdes 1764 av Johan Peter Thamsten, en varor. Detta infördes under Vasatid och framgångsrik köpman med rörelse i ›Casten- reglerna skärptes under första hälften av ska huset på Kvarnholmen. Han sålde detta 1600-talet. Från tidigt 1800-tal var det hus 1765 till brodern Christoffer och flyt- även en benämning på en stad där fartyg tade till S där han bodde till sin död 1772. från utlandet kunde tullklarera sin last, se I början på 1800-talet köpte postinspektör ›sjöfart. Kalmar var under 1820-talet syd- Pehr Olof Herkepé fastigheten och lät upp- östra Sveriges ledande handelsstad med föra nuvarande huvudbyggnad och angräns- speciell inriktning på export av trävaror ande park. Efter Herkepé blev S värdshus och stångjärn. År 1864 kom en kunglig med ett brännvinsbränneri. Några år på förordning om vidgad näringsfrihet vilket 1840-talet stod byggnaden öde tills rektor innebar att det gamla stapelstadsmonopo- O E L ›Dahm köpte S som sommarbostad. let upphörde. Byggnaderna renoverades och 1846 flyttade det nygifta paret Dahm in. Efter ma- Stenhuggareholmen var under Kvarn- kens död 1883 bodde änkan Laurentia kvar holmens uppbyggnad på 1600-talet nam- på S sommartid till sin död 1911. S med net på en mindre ö söder om den nya tillhörande mark donerades till ›Dahmska staden. Kalksten från Öland lossades där stiftelsen och enligt stadgarna skulle S bli för att bearbetas och användas till bygg- ålderdomshem för kvinnliga pauvres hon- nadsverk på Kvarnholmen. S ingår idag teux vilket genomfördes 1915. Jordbruket som en mindre del i ›Vedgårdsholmen. På drevs till 1934 och ekonomibyggnaderna Stensbergs gård. Foto GM äldre kartor redovisas S även under nam- revs något år senare när ›Kalmar lasarett nen Mölleholmen resp. Tullholmen. BB byggdes. Mangårdsbyggnaden med park liksom kusk- och trädgårdsmästarebosta- den samt ett lusthus är det enda som finns kvar av S. År 1980 övertogs äldreboendet av landstinget och de boende flyttade till nybyggda lägenheter i servicehuset Stens- berg i samma kvarter, numera i kommunens regi. Den gamla mangårdsbyggnaden inrymmer sedan 1980-talet dagcenter för pensionärer. Mer att läsa: Per Anderö, Herrgårdar runt Kalmar, 2012. IB

Stensbergsäpple har fått sitt namn efter Stensbergs gård i Kalmar. S är omnämnt första gången i Eneroths pomologi 1864. Frukten är saftig och syrlig med en god arom och växer på relativt stora träd. En handfull äldre träd finns kvar i Kalmartrak- ten, bl.a i ›Krusenstiernska trädgården.

496 Stensö fiskeläge har sitt ursprung från mitten av 1600-talet, enligt dokument på mark skänkt av drottning Kristina. Då låg fiskeläget invid ›Olsan. Fisket har över tid varit Stensös viktigaste näringsgren. Fisken såldes, ofta av fiskarefruarna, på Stortorget och i Ölandshamnen. År 1931 drabbades hamn och bodar invid Olsan av en svår storm och byggdes upp i sitt nya läge i Långvikens yttre del som ›nöd- hjälpsarbete 1932–1934. Under 1940-talet fanns ett tjugotal båtlag, men antalet yrkesverksamma fiskare minskade succes- sivt och numera finns endast fritidsfiske representerat på Stensö. S är idag hamn för fritidsbåtar. IB

Stensögatan var en smal väg som ledde från Södra vägen till Margaretaplan fram till i början av 1930-talet då Stensövägen des 1879 till ›Stadsparken. På udden finns Stensökanalen. anlades. S återfinns redan på en karta av i vattenbrynet en sten med inskription till Foto GM Brink från 1746. Gatan vek in i kvarteret minne av den landsflyktige kung Ludvig Hagtornet vid Kungsgatan och forsatte i XVIII av Frankrike som besökte platsen mitten av kvarteret Gullregnet ner till 1804 för att hedra minnet av Gustav Vasa. Johan III:s gata. S togs aldrig in i någon Ytterligare ett minnesmärke över Gustav stadsplan och återfinns därför inte i några Vasa restes 1933, ›Gustav Vasastenen. GM kommunala register. Tre byggnader ligger idag med sina nordvästfasader längs denna Stensöskolan, se ›vårdutbildning. gata: Johan III:s gata nr 6, 8 och 10. En tvärgata till S var ›Södra Esplanaden. GM Stensö stadsdel är huvudsakligen bebyggd med villor mellan Stensövägen, ›Stensökana- len och ›Kalmarsundsparken. Stadsdelen bör- Stensökanalen är en 390 meter lång och 10 meter bred grävd kanal mellan Västra jade bebyggas med mindre stugor runt 1850. sjön och Kalmarsund som skiljer stadsde- På västra sidan finns en hamn för fritidsbåtar, len ›Stensö från ›Stensö naturområde. S T-bryggan. På östra sidan finns Långviken anlades som nödhjälpsarbete under åren med ytterligare en hamn för fritidsbåtar. 1932–1934. Över kanalen byggdes två bro- Den hamnen byggdes 1932–1934 som ar; en gångbro i trä närmast ›Stensö fiske- nödhjälpsarbete, då kallat ›Stensö fiske- läge, 1959 ersatt av en betongbro, samt en läge. S avgränsas i söder mot ›Stensö na- körbro i Stensövägens förlängning. År 1994 turområde genom Stensökanalen. renoverades S och fick en ny strandskoning. har sannolikt funnits i Somliga hävdar att Gustav Vasa lät gräva S:t Erasmus gille Kalmar under medeltiden eftersom man denna kanal på 1500-talet vilket dock sak- i 1541 års mantalslängd nämner S:te Ras- nar historiska belägg. IB mosa gård i västra roten. Detta kan ha varit S:s gillesstuga. Stensö naturområde ligger på en halvö söder om Stensökanalen med camping- plats, bad, krocketplan, motionsslingor STF Kalmar, tidigare STF Kalmarkretsen, och strövområden. S var tidigare ängs- och är en fristående underavdelning till Svenska betesmark under ›Skälby kungsgård. Gus- Turistföreningen. Den verkar inom Kalmar, tav Vasa landsteg på södra udden 1520 Torsås, Emmaboda och Nybro kommuner. efter landsflykt i Lübeck, vilket hugfästes Syftet är att sprida kunskap om den egna med ett större monument i gjutjärn år bygden genom att året runt arrangera akti- 1851, se ›Vasamonumentet. Detta flytta- viteter med inriktning på natur, kultur och friluftsliv. BB 497 Stensö fiskeläge. Foto Thomas Hällqvist

S:t Görans kyrka, se ›Helgeandshuset. Öland som anpassades efter behovet för handikappade och den blev en omtyckt Stiftelsen Barometern bildades 1947 för att mötes- och rekreationsplats. Den såldes trygga utgivningen av Kalmartidningen Baro- några år efter Wernerssons död. En min- metern efter det att en attack hade gjorts nesfond inrättades 2005, som delar ut till för att överta ägandet. Försöket gjordes medel till sjuksköterskestuderande. Stif- av Tage ›Lundgren, redaktör på tidningen, telsens kapital förvaltas av en styrelse som och finansiär var rederiet Nordstjärnans delar ut medel i enlighet med stiftarens ägare Axel Ax:son Johnson. Efterhand avsikter. IB har fler tidningar knutits till stiftelsen. Oskarshamns-Tidningen, OT, förvärvades Stiftelsen Hemmet är trots namnet 1963. År 1975 köptes Smålandsposten i ingen stiftelse utan en förening, Fören- Växjö och även Blekinge Läns Tidning, BLT, ingen Stiftelsen Hemmet. Initiativtagarna i Karlskrona samt Sölvesborgs-Tidningen ställde redan 1893 ut insamlingsbössor och Karlshamns Allehanda som blev edi- i stadens butiker och tog emot sin för- tioner av BLT och ingår i den nuvarande sta större gåva på 1 000 kr år 1898 från utgivningen. År 1989 slogs de olika tid- Matilda Ådén, vilket 2012 motsvarar om- ningsbolagen samman och bildade ›Syd- kring 50 000 kr. Syftet var att bereda obe- ostpress AB. Fem år senare bildades med- medlade och/eller sjukliga kvinnor mat iekoncernen ›Gota Media av stiftelseägda och logi till låg kostnad. De första kända Sydostpress AB och AB Borås tidning, ägd stadgarna är från 1909, då S med stöd av av Thore G Wärenstams stiftelse. Senare en stor donation på 25 000 kr köpte två har Sydöstran i Karlskrona, ›Östra Små- byggnader, Slottsvägen 7 och Molinsgatan land – Östran, Ölandsbladet och Kalmar 2, varav den större byggts och bebotts av Läns Tidning tillkommit. BB Johan ›Jeansson med familj 1864–1876. Inga landstingsbidrag erhölls. Verksamhe- Stiftelsen för långvarigt sjuka grunda- ten upphörde i slutet av 1971 när lands- des 1969 av överläkare Lars Wernersson, tinget öppnade Norrlidens sjukhem och 1928–1997, och hustrun Barbro med än- byggnaderna såldes till Kalmar kommun. damål att utveckla vården för handikappa- År 1973 förvärvade Karin Plantin fast- de och långtidssjuka i hög ålder. Arbetsme- igheten och byggde om husen till hotell toden var kontroversiell och stötte ofta på med namnet Slottshotellet. Föreningens motstånd. En tanke hos Lars Wernersson fonder överfördes 1979 till ›Stiftelsen för var att integrera vård, hantverk och konst. långvarigt sjuka. Övriga tillgångar förval- En handikappbuss, kallad Solbussen, in- tas av S, som delar ut medel till ungdoms- köptes för att ge målgruppen möjlighet verksamhet och liknande. GM till utflykter. År 1986 köptes Eksgården på 498 Stiftelsen Krusenstiernska gården till den av Kalmar församling bekostade grundades 1940. Donator var fröken Hul- kyrkan. S är (2014) församlingskyrka i da Nydell som i unga år kommit till Phi- Kalmar S:t Johannes församlig. Tegel- lip och Hermina von Krusenstiernas hem. byggnaden med sitt klocktorn ligger på Fröken Nydell blev deras vän och foster- en sluttande tomt och har kyrkorum och dotter. När hon ärvde ›Krusenstiernska församlingssal i övre planet. Församlings- gården tog hon som sin livsuppgift att för- lokaler och arbetsrum i nedre planet har valta den. I sitt testamente donerade hon separata ingångar. Byggnaden och dess egendomen till Kalmar stad och inventari- inre formades av arkitekt Ivar ›Petersson erna till ›Kalmar läns museum för att allt resp. inredningsarkitekt Hans Gerwins. skulle sammanhållas som ett kulturhisto- Det intima kyrkorummet med tegelväg- riskt minnesmärke över en svunnen tid. gar tar in sparsamt med dagsljus. Över det fristående altaret hänger ett verk av Stifts- och gymnasiebiblioteket i Kalmar bildhuggaren Erik Sand, Kristus är upp- utgör en särskild avdelning inom ›stadsbib- stånden. Konstnären Jarmilla ›Bulla och liotek i Kalmar. Grunden till detta kultur- textilkonstnären Edna Martin svarar för och lärdomshistoriskt intressanta bibliotek andra konstverk i S. TM är det medeltida domkyrkobibliotekets resp. Kalmar läroverks äldsta bok- och hand- S:t Johanneslogen Carl är en frimurar- skriftssamlingar. Mot slutet av 1600-talet loge i Kalmar som tillhör Svenska Frimu- sammanslogs kyrkans och skolans bibliotek rare Orden med verksamhet i ›Frimurar- och bildade det som från 1700-talets slut huset. Av frimurarordens 10 allmänna grader kom att kallas Stifts- och gymnasiebibliote- arbetar S i graderna 1–3. S har sitt ursprung ket. En stor del av böckerna blev lågornas i ›Calmar Frimurareförening som startade rov i stadsbranden 1800. När ›Kalmar högre 1854. År 1857 inköpte den föreningen en allmänna läroverk år 1933 flyttade från det egen fastighet, ›Nils Bremers gård, vid kors- gamla läroverkshuset till den nya byggna- ningen Södra Långgatan–Kaggensgatan. den, nuvarande ›Stagneliusskolan, gällde det Efter att man iordningställt särskilda or- även S. På 1980-talet övertogs samlingen denslokaler kunde kronprins Oscar Fred- av ›stadsbiblioteket i Kalmar. Samling- rik, sedermera Oskar II, inviga S den 10 arna har utökats genom donationer av september 1858. Logens förste ordfö- bl.a. kanslirådet Jonas Carl ›Linnerhielm randemästare var hovstallmästaren Jacob på ›Ebbetorp utanför Kalmar och biskop Wilhelm ›Beijer. Sedan S blivit trångbodd Martin G ›Wallenstråle samt läraren vid i sin fastighet byggdes nytt vid Larmtor- Kalmar gymnasium, prosten Abraham get, och det nya Frimurarhuset invigdes ›Ahlqvist. Skalden Erik Johan ›Stagne- 1878, samtidigt som ›S:t Andreaslogen lius efterlämnade manuskript skänktes Gustaf Adolf startade sin verksamhet i år 1831 till biblioteket av biskop Magnus byggnaden. Logens högtidsdag firas den 28 Stagnelius sterbhus. januari, på Karldagen. Mer att läsa: Bengt Idag omfattar samlingarna ca 850 hyll- Bengtsson och Tore H:son Holmdahl, S:t Johanneslogen Carl 1858–2008, 2008. BB meter varav en mindre del utgöres av hand- Stifts- och gymnasie- skrifter, bl.a. en handskrift på pergament av biblioteket. Bokskåp den heliga Birgittas Himmelska Uppenba- S:t Johannes nunnekloster, se ›Nunne- relser från 1390-talet, Knud Billes Tidebog klostret. från tidigt 1500-tal, kartor från 1500-talet samt Petrus ›Frigelius teckningar från mit- S:t Laurentie gille nämns i ett perga- ten av 1700-talet av kyrkor med inventa- mentbrev 1517. Föreståndare var då borg- rier i Kalmar stift. mästaren Laurentius Torbjörnsson.

S:t Johannes kyrka, Hanellsgatan 5, lig- S:t Nicolai gille omnämns 1442. Gillet ger granne med Falkenbergsskolan och in- hade eget altare i ›Bykyrkan och en gård i vigdes 1980. Initiativtagare till kyrkbygget kvarteret söder om kyrkan. var Tegelviken-Nyhems småkyrkostiftelse, bildad 1962, som även bidrog med medel S:t Nikolai kyrka, se ›Bykyrkan.

499 S:t Sigfrids källa är belägen i Källebäcks- måla i norra kanten av Mortorps socken på gränsen till S:t Sigfrids socken. På 1000-talet vandrade Sankt Sigfrid enligt folksäg- nen från Loverslund längs Hagbyån, förbi Arby och vidare den gamla åsvägen mot nordost förbi Mortorp med Växjö som mål. Det finns en levande muntlig tradition att källan, som bryter fram på åsens nordsluttning, är densamma i vilken Sankt Sigfrid döpte en liten skara. BB

S:t Sigfrids socken var en del av ›Ljungby socken fram till 1856, då den blev annex- församling till Ljungby efter att tidigare varit kapellag, först med namnet Kumla- mad och senare Ljungby kapell. Vid kom- S:t Johannes kyrka. omnämns 1442 då gillet S:t Olofs gille munreformen 1862 övergick socknens Foto Moritz Fingerhut erhåller en gård för prebendepräst. ansvar för de kyrkliga frågorna till Sankt Sigfrids församling och för de borgerliga i Trekanten invigdes som S:t Olofs kyrka frågorna till Sankt Sigfrids landskommun. S:t Olofs kapell och arkitekt var J Fred. Landskommunen inkorporerades 1952 ›Olson. Kapellet tillkom som ersättning i Ljungbyholms landskommun och upp- för den lokal som Ljungby församling hyrt gick 1969 i Nybro stad, från 1971 Nybro av Godtemplarna i Trekanten. Tomten kommun. Församlingen uppgick 2006 i skänktes av Anna och Ernst ›Jeansson på Nybro-S:t Sigfrids församling. BB ›Källstorp. Kapellet upphöjdes till kyrka i samband med en ombyggnad 1962. År Stolpen är namnet på området runt den 1983 byggdes ett nytt församlingshem gamla fjärdingsmilsstolpen som stod på kopplat till S. Kyrkan har sitt namn efter dåvarande Södra landsvägen vid nuvaran- det kapell som var helgat åt S:t Olof och de Svanebergsgatan. En fjärdingsmilstolpe låg vid Kumlamad i Ljungby sockens då- innebar att det var ¼ mil från utgångs- varande skogsbygder, i det som senare blev punkten inne på Kvarnholmen. Än idag S:t Sigfrids socken. AG finns utgångsstolpen kvar vid ›Dahmska husets hörn, Lilla torget. BB S:t Olofs kyrka. S:t Pauls kyrka, se ›Metodistförsamlingen. Foto GM Stora Binga gård, tidigare med namnet Husholm, ligger sydväst om ›Hossmo kyrka. Själva gården ligger delvis på Hus- holmen som man når via en stenbro över Hossmoån. Drottning Kristina donerade Husholm till Axel ›Oxenstierna år 1650. Bron från 1862 är välbevarad och består av två valv. De flesta byggnaderna har anor från mitten av 1800-talet. Som bi- näringar till jordbruket har Husholmen varit säte för bland annat ölbryggeri, fär- geri, garveri, sockerbruk och salpeterlador. Vid ån har det funnits mjölkvarnar och en vattendriven såg. Laxfiske och uppföd- ning av laxyngel förekommer i Hossmoån. I parken finns ett före detta brygghus som ›Hossmo sockens hembygdsförening har nyttjanderätt till. En golfbana, ›Binga

500 Golf, har anlagts och mangårdsbyggnaden nationalromantisk stil uppfördes 1932 av har byggts om till bostadsrätter. Mer att stormfällt timmer från ›julistormen året läsa: Per Anderö, Herrgårdar runt Kalmar, innan. Jordbruksmarken har skilts från hu- 2012 LLj vudbyggnaden. Ladugården har använts som stall för travhästar. År 2013 öppnades Stora Knorrön, ibland Stora Knarrön, var i parken Europas största dinosaurieutställ- förr namn på ›Varvsholmen. ning med modeller i full skala. Mer att läsa: Per Anderö, Herrgårdar runt Kalmar, Stora Kronan, se ›Kronan. 2012. IB

Stora Hovet, se ›Residenset. Stora Tomteby, Ljungby socken, har i namnet förleden tomt, som syftar på ’inhäg- Stora sjötullen eller Stora tullen var en nad mark’. Byn Tomteby finns omnämnd i tull på importerat och exporterat gods skattelängderna från 1500-talet. Byn bestod som transporterades sjövägen på 1500-, av sju hemman, varav ett tillhörde ›Nun- 1600- och 1700-talen. S togs ut på flera neklostret i Kalmar. Byns marker var ofta platser i landet bl.a. i Kalmar. Tullmyndig- vattensjuka och utdikades 1851 varvid heten förvärvade 1670 den del av nuva- den odlingsbara ytan ökades avsevärt. Den rande ›Residenset som ligger vid Ölands- största gården i byn var Stora Tomteby. Ett gatan 21 där lokaler för S och bostad åt brännvinsbränneri startades på gården. Efter tullnären ordnades. Pack- och våghus låg en konkurs 1868 köptes S av grosshandlare i en byggnad på rådhustomten mot Södra August Petersson som även ägde ›Stora Långgatan 43. På 1760-talet byggdes där Tingby. Fastigheten donerades till Ljungby ett nytt tullhus av sten vilket användes socken 1899. Gården arrenderades sedan tills det nya tullhuset vid hamnen tillkom ut till kommunikationsminister Arthur 1884–1885. Se ›Rådhusannexet. En tull- Heiding som köpte den 1920. Huvudbygg- vaktstuga låg utanför stadsporten ›Kaval- naden revs och ett äldre hus blev gårdens jeren och innehöll vaktrum, arrestlokal nya bostad efter en om- och tillbyggnad och arbetsrum. 1924. Mer att läsa: Per Anderö, Herrgårdar runt Kalmar, 2012. IB Stora Stensvik var en äldre lantgård som låg i hörnet av nuvarande Vikingavägen– Storbron var namnet på den brygga, Stensbergsvägen. S finns omnämnd i härads- hamnanläggning, som sköt ut ifrån ›Ka- hövding Georg Swebilius bouppteckning valjeren, även kallad Storbroporten, och 1763. Till gården hörde stora markarealer anlagd vid Kvarnholmens tillkomst på och flera torp. De sista delarna av S revs på 1600-talet. S utgjorde stadens egentliga 1960-talet och på platsen uppfördes elva hamn. Hamnen var dock ganska grund radhus. och större fartyg fick lastas och lossas på redden. Idag är ›Skeppsbron en del av den Stora Binga gård. Stora Tingby, Dörby socken, var en tings- ursprungliga S. BB Foto GM plats där Möre ting hölls redan 1390. S har sitt ursprung i flera gårdar som köpts ihop under lång tid. Den egentlige grundaren var Peter Carlsson, ägare till granngår- den Tingbyberg, som lade ihop gårdarna. S ärvdes av sonen, grosshandlare August Petersson, som omkring 1870 lät uppföra nuvarande corps-de-logi. Han anlade den angränsande parken som hyste dov- och kronhjortar. Huvudbyggnaden i trä reve- terades 1945. Den flankerades ursprungligen av två snedställda flyglar av vilka den södra brann på 1930-talet och den norra revs på 1950-talet. Den stora ladugården i

501 nasiet och trivialskolan från slutet av 1600-talet. Från 1820 blev det formella namnet på skolan Kalmar Högre Lärdomsskolan för att från 1878 kallas Kalmar Högre Allmänna lä- roverket. Se även ›skolor och undervisning.

Stortorget genomskärs av Storgatan, ligger söder om Norra Långgatan och mellan Östra och Västra Sjögatan. Det skapades redan i den första planen för ›Kvarnholm- en av Johan ›Wärnschöld i mitten av 1600-talet som ett av två viktiga torg i ›Kalmar fästning. På torgets norra del ligger ›Kalmar domkyrka som representant för dåtidens kyrkliga makt och vid den södra ›Rådhuset som hyste den världsliga makten. Där finns också tre trähus, två av dem senare reveterade, som med sina toppiga tak är typiska för stadens dåtida byggnadssätt. Dessa hus har undgått alla Storbron målad av S G Storbroporten, se ›Kavaljeren. ›stadsbränder, ›Appeltofftska huset, ›Snö- Lindblom bergska huset och ›Rådmannen 6. Vid storbränder har förekommit även efter torget invigdes 1835 stadens läroverk, och ›stadsbränderna. ›Lindahls tändsticksfabrik 1906 stod ›Stadshotellet färdigt. En stor brann 1862 och ›Chokladfabriken 1928. brunn med brunnshus var länge placerad Mycket omtalad blev ›Ångkvarnsbranden mitt på torget och blev en träffpunkt. År 1935. Andra större bränder var den när 1903 samlades 10 000 personer på torget ›Nygärde tegelbruk totalförstördes 1953 och protesterade mot förslaget att lägga och ett antal hus på Sandås på 1970-talet. samman Kalmar och Växjö stift. Under Bemärkta är också branden 1991 i ett fy- lång tid var S platsen för en omfattande ravåningars hyreshus på Bremergatan 17, torghandel, som numera (2014) är blyg- ›Ryssby kyrka 2001 och ›Berga Centrum sam. Torget är platsen för större evene- 2011. mang bl.a. ›Stadsfesten. Efter en tävling som vanns av arkitekt- Storks spegelfabrik startades 1819 av kontoret Caruso St John Architects i Lon- Johan Stork som lärt spegelmakaryrket i don tillsammans med konstnären Eva Löf- Malmö och blev mästare 1818. S låg i en dahl omformades S. Det fick ny beläggning fastighet där nuvarande ›Hotell Witt lig- med inslag av några nersänkta brunnar med ger. Produktionen var betydande, främst vattensorl, master med topplanterna och av väggspeglar i empirstil. Den framgångs- belysning och parkeringsplatserna för- rika verksamheten gjorde honom förmö- svann. Förnyelsen blev klar 2003 och pro- gen och han kunde förvärva flera tomter jektet tilldelades året därpå Sienapriset för och gårdar i staden. Storks burskap som förslaget Field of stones – Ett stengolv. S blev spegelmakare upphörde 1837 och han byggnadsminne 2002. GM övergick till att bedriva värdshus och bryg- gerirörelse i fastigheten i det som senare Stortorgets Bokhandel har sitt ursprung blev ›Hotell Witt. Änkan drev fabriken yt- i ›Appeltoffts Bok- och Pappershandel terligare ett årtionde. IB vid Stortorget 34. När bokhandelsdelen 1924 flyttades till Storgatan 12 kvarstod Storkyrkan, se Bykyrkan. pappershandel och tryckeri. Verksamhe- ten övertogs 1936 av den anställde Adolf Storskarv, se ›Ålakråka. Angner som när han 1954 fick bokhandels- rättigheter ändrade namnet till Stortorgets Storskolan var det folkliga namnet på gym- Bokhandel. År 1977 övertogs företaget av

502 bokhandlare Stig Hård, som även ägde fick 2010 Kalmar kommuns kulturpris. Stortorget. ›Appeltoffts Bokhandel. S upphörde Foto Jan Magnusson 1984. IB Strindberg, Henrik, 1954– , tonsättare, född i Kalmar. Han var med och startade den progressiva musikgruppen ›Ragnarök. Åren 1980–1987 studerade S vid Kungl. Musikhögskolan. Han undervisar vid Got- lands tonsättarskola och Gotland Baltic Music Academy och är ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien sedan 2007. UB

von Strussenfelt, Anna, 1864–1946, konstnär, född i Kalmar, dotter till tobaks- fabrikören Carl Sundberg. S studerade vid Axel Kulles målarskola på 1880-talet och därefter i Paris men avbröt tidigt sin konst- närliga verksamhet. S är representerad med några porträtt i Kalmar konstmuseum. JRm

Strykjärnet kallas i folkmun huset i hör- net Larmgatan–Västra Vallgatan nedan- för ›Gamla vattentornet. Det nuvarande huset tillbyggdes 1986 på bakgården mot vallen. En tidig ägare av fastigheten var klockgjutare Forsberg som hade verkstad

Anna von Strussenfelt. Målning på Kalmar konstmuseum

Strandberg, Monica, 1960– , bildkonstnär och gallerist. Hon är utbildad vid Hoved- skous målarskola i Göteborg och Konsthög- skolan i Stockholm. S målar ofta människor och porträtt i ett expressivt och färgstarkt måleri. Relationen man-kvinna återkommer ofta som motiv. Konstnärsskapet har resul- terat i utställningar i Sverige och utomlands. M har utfört flera offentliga uppdrag bl.a. al- tarmålningen i ›Ryssby kyrka. S driver Gal- Strykjärnet i hörnet Larm- leri Monica Strandberg på Slottsvägen 1 och gatan-Västra Vallgatan. 503 i en kasematt i ›Västerport. Byggnaden skandinavismens tecken. Vid tre av dessa re- kallades då Klockmakarehörnet. I huset sor gästades Kalmar; 1843, 1845 och 1856 fanns under 1940-talet en urmakare och och ›Rostad var då mötesplatsen. Bakgrun- därefter inrättades en korvkiosk i spetsen den var att i mitten av 1800-talet uppstod av byggnaden. Byggnadens kilformade ut- en folkrörelse i de Skandinaviska länderna, seende har lett till namnet Strykjärnet. IB skandinavismen, och det var främst studenter som engagerade sig för detta. Flera strömförsörjning, se ›Elverket. stora möten ordnades i Uppsala, Köpen- hamn samt Kristiana, dåvarande Oslo. För Ströhm, Sven Gustaf Magnus, 1820–1904, att samlas reste man alltid med ångbåt och lärare och redaktör, född i Urshult. Efter Kalmar var ett viktigt ställe för dessa ung- avlagd studentexamen i Lund verkade han domar eftersom ›Kalmarunionen var ett där som lärare, bl.a. tillsammans med Gus- starkt uttryck för en gången nordisk för- taf Volmar ›Sylvander. Efter några års mel- brödning. Här välkomnades man av kända lanspel i Köpenhamn kom han till Kalmar Kalmarbor såsom Gustaf Volmar ›Syl- och hade här en privatskola under åren vander, Karl af ›Kullberg och C A ›Palme 1848–1851. Han kom senare att verka som alltid framförde flammande kväden. som lärare vid Fryxellska flickpensionen, Vid 1843 års besök framfördes det danska Kalmar högre lärdomsskola samt lärarse- tacket av Carl Plough och det återgavs lite minariet i Kalmar tills det upphörde 1866. senare i en dansk tidning. Hans avslutande Han kom även att engagera sig i folksko- ord om et folkeligt forbund mellen de nord- lan och tillsammans med O E L ›Dahm iske riger väckte stort rabalder i Danmark. blev han pionjär för flickskolans uppbygg- Det blev åtal och han dömdes till en tid nad. S gjorde även banbrytande insatser med bröd och vatten. BB för nykterheten och blev 1853 den förste ordföranden i det som kom att bli ›Kalmar Stufvenäs Gästgifveri i Halltorps sock- Spritvarubolag. Under några år på 1850-ta- en har sitt ursprung i den utgård som en let ägde han tillsammans med bröderna gång tillhörde ›Värnanäs. Gården anlades Westin det tryckeri som tryckte tidningen under Gustaf Vasas tid och benämndes Kalmar. Dessutom var han från 1851 till 1545 kronohemman. År 1779 blev ma- 1864 redaktör för ›Calmar-Posten. S avslu- joren Carl Råberg, senare adlad ›Manner- tade sin lärarbana i Oskarshamn och Boll- skantz, ägare till Värnanäs och underlig- näs. BB gande gårdar. Han lät 1798–1800 bygga den nuvarande huvudbyggnaden. År 1948 Strömstedt, Lasse, 1935–2009, förfat- förstördes ladugård, lada och svinhus av tare, född i Gävle. S tillbringade en del av en åskbrand. I slutet av 1980-talet friköp- sin uppväxt på ›Gudmundsgården i Kal- tes mangårdsbyggnad med gårdsplan och mar. S var fram till 1971 diversearbetare 1987 startades ett gästgiveri. Under åren med avbrott för fängelsevistelser, därefter har sedan en omfattande om-, till- och ändrade han sitt liv och blev författare och utbyggnad skett. Idag drivs S som restaur- debattör. Han har bl.a. gett ut den självbio- ang med hotell, konferens och spa. IB grafiska serienGå i fängelse, 1981, I fäng- else, 1982, och Sanningens minut, 1984. I Sturkska skolan, en högre elementar- den första boken har S beskrivit sin vis- skola för flickor, öppnades 1876 av Ade- telse på Gudmundsgården och bland an- laide Sturk och var inrymd i huset Norra nat hur han gjorde inbrott i staden. Senare Långgatan 41, tidigare biskop Paul ›Gen- i livet ägnade S tid åt att besöka skolor för bergs hem. S drev sin skola tillsammans att berätta om sin tonårstid och sina fäng- med rektorn för läroverket. Den bestod en elsevistelser och hur han sedan lyckades ta tid av sju klasser med ca 100 elever. Un- sig ur detta destruktiva liv och få en ord- dervisningen leddes av två manliga och tio nad tillvaro. GR kvinnliga lärare, och huvudvikten lades vid franska, tyska, engelska, modersmålet samt studenttåg. Bokomslag till studenttåg kallades de resor som nordiska svensk historia och kyrkohistoria. Skolan en minnesskrift studenter gjorde i mitten på 1800-talet i fick högt anseende men kunde ändå inte

504 konkurrera med ›Nisbethska skolan, som över järnvägen vid ›Kalmar Södra järn- fick statsbidrag. S upphörde 1903. AG vägsstation. S låg i Bragegatans förläng- ning och sammanband ›Sandås med ›Väs- Stångådalsbanan, se ›Kalmar–Berga Järn- tra Malmen. Den var viktig för alla som väg. bodde söder om bron och arbetade på de norr om liggande industrierna; ›Kalmar Stävlö, äldre stavning Stäflö, är en större Verkstadsaktiebolag, ›Kalmar Tändsticks- egendom i Åby socken belägen utmed fabrik och ›Fredriksdahls Tändsticksfa- Kalmarsund. Sedan 1400-talet är S känt brik. S kunde byggas genom att Kalmar som herresäte med ett flertal namnkun- Verkstadsaktiebolag 1919 upplät mark niga ägare; Bååt, Tott, Lillienhöök, Le- för bron. Den revs 1954 och en betong- wenhaupt, Ulfvenklou och Posse. Med bro öppnades för alla trafikslag 2008. BB granngården ›Björnö hade man gemen- sam historia fram till 1885. År 1834 blev Sulcus Fastighets AB var ett dotterbo- greve Carl Otto ›Posse genom gifte ägare lag till ›Skanska. S var på 1970-talet bl.a. och han var sin egen arkitekt. Han lät riva delaktigt i uppbyggnaden av bostadshus i den gamla huvudbyggnaden och byggde ›Norrliden med ›vinkelelement samt upp- istället det säregna slott som finns än idag. förandet av en kontorsfastighet på Nygatan Byggnaden i kubistisk form stod färdig 32–34. 1860 och har ett heraldiskt motiv som förebild, Possevapnet, vars övre hälft vi- Sundberg, Carl Peter, 1802–1846, to- sar en avtrappad mur i fyra steg. Slottets baksfabrikör, se ›Swarss tobaksfabrik. märkligaste rum är en musiksalong i två vå- ningar med ett glasat yttertak. Från 1700-ta- Sundberg, Christine, 1837– 1892, konst- let finns en märklig historia om den lands- när, född i Kalmar. S var dotter till Carl Pe- flyktiga och dödförklarade överstinnan ter ›Sundberg. År 1861 studerade hon vid von Zettwitz, född som tysk prinsessa Elsie Brandts målarskola och fick privat- ›Dorothea av Schleswig-Holstein, vilken lektioner hos Johan Fredrik Höckert. Då under många år levde på S. En stor del Konstakademien 1864 öppnade dörrarna av egendomens areal är mark som tillska- till den s.k. fruntimmersavdelningen blev pats genom invallningar mot Kalmarsund. S en av de första eleverna. Efter akademi- Mer att läsa: Svenska slott och herresäten, tiden flyttade S till Düsseldorf där hon Småland jämte Öland och Gotland, 1971, var elev hos Ferdinand Fagerlin innan och Per Anderö, Herrgårdar runt Kalmar, hon 1870 bosatte sig i Paris där hon kom 2012. BB att stanna livet ut. Hennes motivval omfattade genomgående porträtt och stil- är i väster ett område med Stävlö vassar leben. S gjorde sig senare även känd för Stävlö. låga kullar och vallar omgivna av fukt- att konservera, restaurera och kopiera Foto GM ängar, vassar och före detta sjöbotten. Hartmanstarr och slidsilja är två sällsynta växter i fuktängarna resp. vassarna. Fast- markspartierna är ställvis ekbevuxna med en lundartad vegetation och ställvis be- vuxna med enbuskar och tall. Detta är en häckningslokal för steglits och trädlärka. Besök och i vissa fall häckning av vatten- rall, gräshoppsångare, höksångare, pung- mes, ängshök och lärkfalk har noterats. Brun kärrhök är något av en karaktärsfå- gel och ses ofta jaga över vassar och åkrar. Ortolansparv har här och på Björnö en av sina få förekomster i södra Sverige. Lst

Suckarnas bro kallades en gångbro i trä

505 första från Kalmar. Under flera somrar i slutet av 1910-talet fungerade han som motorcykelburen postkurir åt kungen Gustav V och drottning Viktoria under deras vistelser på Solliden. Från 1921 var S bilbesiktningsman i Kalmar och kom som sådan att fram till sin pensionering utfärda inte mindre än ca 80 000 körkort. S var i sin ungdom en mycket framgångs- rik tävlingsförare på motorcykel. Under en period var han ordförande i ›Kalmar Motorklubb. Hans stora intresse var järn- vägar och 1952 fick han möjligheten att utbilda sig till ånglokförare, SJ:s ende private reservlokförare, med rätt att föra ånglok på både smalspår och normalspår. Under betkampanjen på höstarna kom han att under 1950-talet arbeta som lokförare Christine Sundberg. Målning på Kalmar konstmu- på de välkända bettågen till Mörbylånga seum. sockerfabrik. Han fortsatte fram till 1961, konst på Louvren. Många av hennes por- då järnvägen på Öland lades ner. BB trätt stannade i Frankrike och hon fanns med på den årliga Parissalongens utställ- Sundbergs tobaksfabrik, se ›Swarss to- ningar åren 1869, 1874, 1879 och 1888. baksfabrik. På världsutställningarna i Paris visade hon 1878 två porträtt och 1889 Toiletten. År Sundgrens Tapetfabrik startades av 1926 anordnades en minnesutställning i målarmästaren Sven Henrik Sundgren Kalmar och konstmuseet äger flera verk 1840 i ›Kockska huset vid Larmtorget, på och skissböcker av henne. S var 1988 nuvarande ›Frimurarhusets tomt. Verk- representerad med flera målningar vid samheten sysselsatte ett mindre antal Liljevalchs stora utställning De drogo till personer som framställde handtryckta ta- Paris. JRm peter. Fabriken upphörde 1851. IB

Sundberg, Folke B, 1892–1967, in- Sundvall, Carl Fredrik, 1754–1831, ar- genjör och bilinspektör, född i Ljungby kitekt, från 1792 hovintendent samt senare socken. Tidigt mycket teknikintresse- ledamot av Konstakademien. Han studerade i Stockholm och Paris. S har gjort rit- Suckarnas bro. Obs den rad tog han anställning som bromsare spårbundna inspektions- på ›Kalmar–Berga Järnväg. År 1912 tog ningarna till gamla läroverket, nuvarande bilen han körkort i Stockholm som en av de ›Stadshuset, vid Stortorget i Kalmar, uppfört 1833–1835 i nyklassicistisk stil. Byggnaden ersatte ett år 1800 nerbrunnet skolhus. År 1801 ansökte Domkapitlets konsistorium att få återanvända stenen i Kalmar slotts postejer vid ett planerat skolhusbygge, men efter besiktning och utlåtande av S avslogs begäran. S har även ritat huvudbyggnaden på Ottenby kungsgård och ett monument i parken på ›Värnanäs gods. IB

superintendent var en titel som använ- des i Sverige i de nya stift, superintenden- tia, som inrättades efter reformationen. ›Kalmar stift hade superintendent som chef åren 1603–1678, därefter fick han titeln biskop. Ett skäl till att kungamakten 506 ogillade termen biskop kan ha varit att bi- skoparna före reformationen hade en betydande politisk makt. Dessutom ansågs titeln superintendent av vissa lutheraner som mindre katolskt influerad än titeln biskop. BB

Surrebäcken börjar på gränsen mellan Kristvalla och Förlösa och kallas även För- lösabäcken. Nära bifåran Norra bäckens upprinningsområde ligger Ugglerum om- givet av ett variationsrikt odlingslandskap. Öster om väg E22 finns ett område med hagmarker och fuktängar, som hyser flera våtmarksberoende fågelarter. KKn nären Anton Genberg och vid konstskolor Ragnar Swahn. i Köpenhamn åren 1903–1906. Därefter Oljemålning med motiv från Lilla torget Svahn, Oscar, 1833–1908, lektor, skrift- företogs studieresor till Tyskland, Frank- ställare och tidningsredaktör, född i rike och Italien. Under en lång period var Marstrand. Efter studier i Lund blev han S bosatt på Lidingö. Under denna tid till- fil.dr och sedan docent i teoretisk filosofi. kom en mängd solnedgångar, månskens- År 1867 tillträdde han lektoratet i filosofi och vinterstämningar från Stockholms och modersmål vid Kalmar läroverk. Han skärgård. Från hemtrakten härstammar hade ord om sig att vara en medryck- bl.a. motiv från Kalmar och Borgholms ande och kunskapsrik lärare och i vårt slott samt marinstycken från Värnanäs lands modersmålsundervisning kom han herrgård. Vissa av S:s målningar påminner att bli en banbrytare. Efter att ha bosatt om Prins Eugens landskapsuppfattning sig i Kalmar kom S parallellt med lärar- och prinsen köpte också några målningar yrket även in på tidningsbanan och i tid- som han skänkte till släktingar i Tyskland. ningen Kalmar verkade han tillsammans S är representerad i Kalmar konstmuseum med Carl ›Gethe som redaktör under åren och på Prins Eugens Valdemarsudde. JRm 1869–1882. Hans lärarbana blev dock av- bruten av en obotlig ögonsjukdom och S Swahn, Waldemar, 1877–1957, tidnings- var tjänstledig från 1880 tills han bevilja- man och författare, född i Kalmar, son till des avsked 1887. Han ägnade sig från bör- Oscar ›Svahn. S tog kansliexamen i Upp- jan av 1880-talet till sin död uteslutande sala 1904 och var 1909–1916 medarbetare åt tidnings- och skriftställarskap. Från i Stockholms Dagblad och ett antal andra 1887 blev S ledarskribent och politisk röst tidningar. S:s produktion inbegriper bl.a. i Barometern. Vid sidan av detta arbete ut- kulturhistoriska skildringar, delvis roman- gav han Svenskt skämtlynne, 1883–1885 tiserade. Bland titlar med Kalmaranknyt- och Svensk Folktidning, 1882–1884. Un- ning kan nämnas Det gamla Kommendant- der pseudonymen Thord Bonde utgav huset, 1917, Den gamla vallen, 1922 och han böckerna Våra öfverliggare, 1885 och Från Kalmarsund till Stilla havet, 1943. Våra öfversittare, 1898–1899. S var under Tillsammans med Albin Roosval var S Waldemar Swahn. Exlibris åren 1877–1884 ledamot i stadsfullmäk- redaktör för Storskolan i Kalmar, 1923– tige i Kalmar och var en av grundarna av 1924. AG ›Högalids folkhögskola. I äktenskapet med Amélie Genberg, dotter till biskop Paul Swanberg, Carl Olof, 1846–1938, före- ›Genberg, blev två av sönerna kända Kal- tagare och godsägare, född i Kalmar. Han marnamn; författaren Waldemar ›Swahn avbröt skolgången vid nio års ålder och och konstnären Ragnar ›Swahn. BB följde med fadern, som var sjökapten, på resor till sjöss. S bosatte sig så småningom Swahn, Ragnar, 1882–1964, konstnär, i San Francisco där han startade flera fö- född och uppväxt i Kalmar, son till Oscar retag, bl.a. den i västra USA första isfabri- ›Swahn. S studerade för Norrlandskonst- ken och frysförvaringen. Han skapade sig

507 Niklasson för att säkerställa stadens mark- behov. Jordbruket lades ner 1986 då Levy Aldén var arrendator. EM ›Severins Möbler har verksamhet i tidigare ekonomibyggnader och även i ett antal nya byggnader. Mer att läsa: Per Anderö, Herrgårdar runt Kal- mar, 2012. IB

Svanebergs industriområde ligger om- slutet av väg E22 och Södra vägen. I öster återfinns ›Svanebergs gård. I övrigt fylls S med en större möbelaffär, bilfirmor och småföretag.

Svanen var en ångbåt som 1890–1893 trafikerade sträckan mellan Kvarnholmen och Svanebergs gård en stor förmögenhet. Efter ha flyttat hem Tallhagen sommartid. Utgångspunkten på Foto GM till Kalmar och bosatt sig i ›Villa Skansen Kvarnholmen var den s.k. Svanbron som ropade S in ›Svartingstorps gård på ex- låg vid Östra Sjögatans slut mot Malm- ekutiv auktion 1887 efter familjen Posse fjärden. Båten hade inköpts av ett konsor- samt ytterligare några gårdar i Åby socken. tium för 2 850 kronor, hastigheten var 6 ½ Ambitionen var att rationalisera jordbru- knop och 20 personer kunde transporteras ket och mjölkproduktionen. S satsade på samtidigt. Barnbiljetten kostade 5 öre en- mjölkkor av Jerseyras och 1893 anlände kel resa. Efter dåliga affärer auktionerades 250 nötkreatur i en specialinredd ångbåt Svanen ut men ingen villig köpare dök upp. från ön Jersey. År 1888 byggdes ett nytt Det är obekant vart hon tog vägen. SHm mejeri dit traktens bönder levererade mjölk. Smör exporterades till England och Svanfeldts hotell, se ›Stadshotellet. i Kalmar hade gården en egen mjölkbutik på Södra Långgatan fram till 1950. S lyck- Svanholms Elektrotekniska byrå star- ades på trettio år tiodubbla avkastningen tades 1923 av Ruth och Leo Svanholm. År på gården. Svartingstorp blev vida känt 1929 flyttade S till den egna fastigheten som mönsterjordbruk. Trots framgång- på Kaggensgatan 28. Verksamheten var arna med jordbruket fortsatte S att driva från början inriktad på elinstallationer och affärsverksamhet i San Francisco. Han försäljning av bl.a. belysningsarmaturer. övertog en av USA:s största nöjesrestau- Ett flertal av barnen engagerades i S, som ranger, Portola-Louvre, där dåtidens stora blev känt som ett genuint familjeföretag. stjärnor uppträdde. Då S anställt färgade Sortimentet utökades under åren med orkestermedlemmar uteblev många gäster vitvaror och på 1960-talet med en stor- och 1920 tvingades S efter stora förluster köksavdelning, senare även med larm-, sälja restaurangen för att redan samma år kyl- och ventilationsinstallationer. Företa- starta en glassfabrik. År 1925 sålde han get har haft flera namn, bl.a. Svanholms Svartingstorps gård till svärsonen Oscar Elektriska Byrå. År 1990 flyttade Företa- Holmqvist. IB get till Dragonvägen 13. Firman upphörde 2011. IB Svanebergs gård vid Södra vägen har namn efter handlanden Lorens Schwan som Swarss tobaksfabrik anlades av Eric 1792 lät uppföra den nuvarande huvud- Swarss 1792 i en gård på Fiskaregatan men byggnaden, ett timmerhus i rokokostil med flyttades snart till Storgatan 13 och en valmat mansardtak. I början av 1800-talet tillhörande fastighet på Norra Långgatan. ägdes S av handlaren Adolph von Sydow Swarss avled 1823 och rörelsen övertogs som då lät uppföra flyglarna och även an- av hustruns systerson, Carl Peter Sund- lade en trädgård och park. År 1922 köpte berg, även kallad Snus-Sundberg. Han lät Kalmar stad S av dåvarande ägaren Karl uppföra sommarbostaden ›Carlsberg på

508 Malmen. Efter hans död övertogs fabriken Dottern dog i njurinflammation tre år före av sönerna Carl och Gustaf Fredrik följd sin moder. Båda ligger begravda på Södra av den senares son Sven. Bland fabrikens kyrkogården. På S:s gravsten står det: Kaf- tobaksblandningar kan nämnas Calmar ferkvinnan Sara, död 1903. BB Vapen, Lilla Matrosen och Rappé. En kvarleva från fabriken var Sundbergs To- Svartbrödraklostret, se ›Munkklostret. baksaffär på Storgatan 13, i det s.k. ›Wil- mahuset. Den Swarss-Sundbergska fabri- Svartingstorps gård, ›Åby socken, var ken upphörde 1913 då ›Förenade Svenska ursprungligen en by som sammanslogs till Tobaksfabriker övertog ett stort antal fa- en storgård. S är omnämnt 1302 i ett kö- briker i Sverige i ett led att förhindra ett pekontrakt då en gård sålt spannmål till statligt monopol. VD var Theodor Jeans- ›Nunneklostret i Kalmar. Under ›Kalmar- Svarta Sara son d.y. IB kriget brändes byn av danskarna. År 1644 fick riksrådet Erik Gyllenstierna byn som Svarta gardet kallades verkstadsarbe- förläning. Efter flera ägarbyten blev 1884 tarna på företaget ›Siefvert & Fornander i major Carl Otto ›Posse ägare och förenade förtagets tidiga historia, troligen p.g.a. den S med sina övriga gårdar. Posse gjorde då nedsmutsning som de dagligen fick utstå en om- och tillbyggnad av befintligt corps- vid sitt arbete i gjuteri och smedja. BB de-logi. Under den djupa jordbrukskrisen på 1880-talet köptes S 1887 vid en ex- Svarta Sara, egentligen Sara Makate- ekutiv auktion av Carl Olof ›Swanberg. mele, 1846–1903, tjänarinna hos Cecilia År 1925 förvärvades gården av svärsonen ›Fryxell på ›Rostad. S var född i dåvarande Oscar Holmqvist som 1936 lät uppföra Transvaal, senare en del av Sydafrika. Hon en ny ladugård. Gårdens mejeri lades ner tillhörde zulufolket och tillfångatogs som 1950 och kreatursdriften upphörde 1959. ung för att bli slav. Senare kom hon till Efter ett antal ägarbyten är gården delad svensken Alarik ›Forssman i Transvaal för på flera jordbruk. Mer att läsa: Per Anderö, att bli tjänarinna i hans hem under fyra år. Herrgårdar runt Kalmar, 2012. IB I samband med att Forssman seglade hem till Kalmar 1862 för att förbereda en skan- Svartingstorps mejeri i Åby socken an- dinavisk kolonisation i Transvaal följde S lades år 1888 på ›Svartingstorp och var i med och hon stannade för gott i sitt nya drift till 1950. Mejeribyggnaden är exem- hemland. Ytterligare en tjänarinna, Dina pel på ett tidstypiskt och exteriört välbe- Maria, följde med till Sverige men åter- varat mejeri uppfört i tegel och med be- vände med ›Sydafrikaemigrationen året varad skorstenspipa. Intill mejeriet ligger efter. I Kalmar kom S att få tjänst i famil- den stora ruinen efter mejeriets ostlager jer som var missionsvänner. Hon sattes i och islada som revs 1964. S hade länge kristendomsundervisning men hennes dop egen mjölkbutik på Södra Långggatan 29 blev fördröjt eftersom S födde en dotter på Kvarnholmen. Butiken kallades ofta i januari 1863. Först antecknades dottern Andhumla, en förvanskning av Audhumla, som oäkta men S uppgav att hon var gift den första kon i nordiska gudasagan. Svartö med den av åla- enligt sitt hemlands sed. Efter att S döpts kråka kvävda skogen och konfirmerats flyttade hon till Cecilia Svartö, en ö vid kommunens södra gräns, Foto Länsstyrelsen 1992 ›Fryxell och hon var oskiljaktig från sin andliga moder så länge Fryxell levde. Do- pet blev mycket uppmärksammat och på hösten samma år skrev Lina Sandell sången Där uppe ingen död skall vara, mera känd som Lilla Svarta Sara, troligen inspirerad av detta dop. Dottern Emelie Boy, kal�- lad Millan, fick utbildning på Rostad till musiklärarinna. Efter att Cecilia Fryxell avlidit 1883 omhändertogs S av goda vän- ner, bl.a. tobaksfabrikören Per Engström.

509 då Vedtorget. S utjämnades och fylldes ut 1905 och erhöll då sitt namn. Invid Malm- bron anlades en av landets första cirkula- tionsplatser på 1930-talet. På planens inre del uppfördes 1946 det nya ›Posthuset.

Swebilii katekes tillkom under Karl XI:s tid som en förklaring till Luthers lilla katekes. Ett tidigare förslag kom att kallas Spe- gelska katekesen, uppkallad efter Haquin Spegel som var huvudansvarig och hade Olaus ›Swebilius som medarbetare. Den- na katekes underkändes som icke renlärig och därför överläts arbetet till Swebilius som fick två månader på sig. Han presen- terade sitt förslag vid riksdagen 1689 med Sveaplan från Gamla Vat- var länge platsen för en större koloni av prästeståndets gillande. S fick status som tentornet storskarv, se ›ålakråka. Deras spillning kväv- norm för den kyrkliga undervisningen de all skog på ön. och gällde till 1810. Den fick titelnEnfal - dig Förklaring Öfwer Lutheri Catechismus, Sveabolaget var ett rederi som hade sitt Stäld Genom Spörsmål Och Svar och anses Kalmarkontor på ›Skeppsbron, där också vara föredömlig genom sin korta och kon- rederiets fartyg lade till. Den viktigaste cisa framställning. AG verksamheten för S var kustsjöfart och trafik över Östersjön och Nordsjön. Bolaget Swebilius, Anders, ibland Andreas, grundades i Stockholm 1871 och utveck- 1694–1783, kyrkoherde, född i Kalmar. lades med tiden till ett av de större och Efter skolgång i Kalmar gymnasium tog mer välkända rederierna i Sverige. Ännu han studenten i Uppsala 1712. Där dis- under en stor del av 1940-talet trafikerade puterade han 1717 med den latinska av- S linjen Stockholm–Kalmar med gods och handlingen Dissertatio academica de Cal- passagerare. S hade vita ångfartyg, bl.a. maria. Detta är den första separata skrift Birger Jarl, Örnen och Brynhild, lättigen- om Kalmar. En i förordet utlovad andra kännliga på skorstenens stora svarta S mot del utkom aldrig. Efter tjänstgöring bl.a. vit bakgrund. Efter hand ökade konkur- som ambassadpredikant i S:t Petersurg rensen med järnvägs- och landsvägstrafi- blev han hovpredikant innan han 1730 ken och båtarna slutade att gå. S förlorade utnämndes till kyrkoherde i Ålem. BB sin betydelse och gick upp i andra bolag för att slutgiltigt avvecklas 1981. Ett visst Swebilius, Olaus, 1624–1700, ärkebis- samarbete förekom med Gotlandsbola- kop, född på Råby gård i Ljungby socken. get. LLj Fadern var kronobefallningsman och fick med sin hustru 10 söner och 2 döttrar. Alla Sveaplan är en öppen plats som togs sönerna fick möjlighet att studera men med i 1877 års stadsplan. Området ingick flickorna dog i unga år. S började i Kal- sedan 1600-talet i fortifikationens mark mar gymnasium och blev 1640 student i och försågs med befästningar, kallade ›Be- Königsberg, nuvarande ryska Kaliningrad. täckta vägen. Därefter låg området som en Därefter följde studier i Uppsala och en stor öde plan, och den kallades i slutet av tjänst som informator med resor runt i 1800-talet ›Leissnerska lyckan efter tull- Europa. År 1652 utnämndes han till kon- kontrollören Karl Leissner som ägde den rektor vid sin gamla skola i Kalmar och stora planen. En tid i slutet av 1800-talet fyra år senare till dess rektor och under sin betecknades området som Hushållnings- tid på skolan svarade han för ett påtagligt sällskapets utställningsplan. Planen använ- Anders Swebilius. uppsving av undervisningen. Han prästvig- Den första separata skriften des bl.a. som marknadsplats och i början des 1658 i Kalmar och blev då slottspas- om Kalmar av 1900-talet av vedförsäljare och kallades tor. Samma år gifte han sig med Elisabeth

510 Gyllenadler, dotter till ›superintendenten född i Stockholm. Han har skrivit två ung- i Kalmar Samuel ›Enander. Året efter ut- domsböcker: Max Mikkel och slottets hem- nämndes S till kyrkoherde i Kalmar och till lighet, 2002, och Max Mikkel och de döda sin hemförsamling Ljungby återvände han fåglarna, 2004, vilka båda har handlingen 1663, då som kyrkoherde. Han utnämndes förlagd till Kalmar. Dessa har översatts till 1667 till professor i teologi i Lund men av- tyska. böjde. Istället accepterade han året efter en kyrkoherdetjänst i Storkyrkoförsamlingen i Svennebring, Otto, 1907–1994, präst och Stockholm och detta ledde några år senare amatörhistoriker, född i Rydaholm. S bedrev att han utnämndes till biskop i Linköping teologiska studier i Lund och Uppsala och 1678. Efter tre år i det ämbetet tillträdde prästvigdes 1937. Han blev komminister i han tjänsten som ärkebiskop i Uppsala ›Karlslunda 1947 och kyrkoherde i ›Arby och där kvarstod han till sin död 1700. I 1966. På hans initiativ åldersbestämdes trä- det politiska livet deltog S som medlem virket i medeltidskyrkorna i Arby, Hagby av prästeståndet 1668–1697, från 1682 och Voxtorp dendrokronologiskt innan de som ståndets talman. I egenskap av ärke- restaurerades. I boken Arby kyrka som ut- biskop begravde han Karl XI:s och Ulrika gavs i serien Sveriges kyrkor medverkade S, Eleonoras barn, de tre prinsarna Fredrik, liksom i Karls-lunda socken 1–2. Han var Gustaf och Ulrik år 1685, drottning Ulrika med och stiftade ›Karlslunda hembygdsför- Eleonora år 1693 och kung Karl XI 1697 ening 1950. Med hjälp av intervjuer och frå- samt krönte Karl XII 1697. År 1684 adla- geformulär kunde S beskriva den bortglöm- des hans då sju levande barn under namnet da bostadsformen ›jordkulor i skogsbygden. Adlerberg. S ligger begravd i Kalmar dom- Hans kännedom om fynd och fornlämning- kyrka. Mer att läsa: Folke Petersson, Olaus ar och förtrogenhet med muntlig tradition Swebilius intill ärkebiskopstiden, 1940. BB gjorde att han publicerade boken ›S:t Sigfrid i Södra Möre. S förärades 1981 Kalmar läns Swebilius, Olof, 1709–1769, rektor, född landstings kulturstipendium. AG i Åby socken. Efter studier i Uppsala präst- vigdes han i Kalmar 1748. År 1757 efter- Svensknabben är en halvö norr om trädde han sin blivande antagonist Johan Ölandsbron vid Skälbyviken, troligen med ›Stagnell som rektor för Trivialskolan i Kal- namn från tiden för ›Kalmarkriget 1611, mar. Dessa två kom att bli parter i den s.k. då S hölls av svenskarna och ›Jutnabben av ›Stagnellska fejden. BB danskarna. Södra delen tillhörde ›Skälby kungsgård och den norra Berga by. Inne i Svedelid, Olov, 1932–2008, författare, Skälbyviken låg i slutet av 1800-talet torpet

Svensknabben. Foto Oscar Bladh 1951

511 och kontorshus. Huvudbyggnaden blev 2011–2012 återställd till i det närmaste ursprungligt skick för att användas till bl.a. konferenser och fester och kallas numera Villa Solbacken. Här finns också en småbåtshamn med klubbhus för ›Seglar- klubben Kaparna. GM

Swenson, Per Olov, kallad Pirre, 1914– 1984, ingenjör och radioman, född i Tors- lunda socken på Öland. S tog studenten vid Kalmar högre allmänna läroverk. Han ubildade sig till ingenjör i Sverige och fortbildade sig vid Tekniska högskolan i Berin. Under andra världskrget var han hallåman, reporter, översättare och pro- gramledare vid den tyska radions propa- Svensknabben. S och ute på den högsta delen av udden gandasändningar på svenska från Königs- Huvudbyggnaden Solback- byggde vid denna tid Leonard Jeansson en 2014 berg. S var Kalmars lokale SA-ledare, SA sommarvillan ›Solbacken. Den såldes står för Sturmabteilung, och kunde ses 1893 till den då nygifte John Jeansson. marschera runt på gatorna i spetsen för en Nio år senare uppfördes en större sten- grupp brunskjortor. SHm byggnad i italiensk stil, ritad av Stock- holmsarkitekten Harald Kinberg. Den Svenssons Trävaruaktiebolag, C. Wilh. ursprungliga villan flyttades och blev träd- har sitt ursprung i det företag som starta- gårdsmästarbostad kompletterad med ett des 1910 av Carl Wilhelm Svensson med orangeri sammanbyggt med en ännu be- kontor på Ölandsgatan 8 för bedrivande varad kägelbana, ett stort stall för rid- och av exportaffärer med trävaror, i huvudsak vagnshästar samt båthus. Ytterligare mark rundvirke. S övertog 1919 Statens Bränsle- inklusive öarna Kalvholmen, Harholmen kommissions lager i Kalmar, Kronobergs, och Gulland köptes till. Därpå följde år Jönköpings och Hallands län av props, 1915 en till- och påbyggnad efter ritning- gruvstöttor, främst för export till England. ar av arkitekten Carl ›Bergsten. En riklig Verksamheten utökades med en rederirörel- konstnärlig utsmyckning utfördes efter ar- se med ett tiotal Nordsjöfartyg. År 1920 om- kitektens ritningar med verk i stuck och bildades S till aktiebolag och huvudkontoret mosaik av italienaren Liva, en öppen spis flyttades till Stockholm, dock med kontor av J A ›Schmid, träsniderier av bildhug- kvar i Kalmar. Dessutom fanns verksamhet garen Anton ›Wahledow, dörröverstycken i Bergkvara, Mönsterås, Oskarshamn och av G Strandberg och annan målad dekor Västervik. Senare flyttades huvudkontoret av kyrkomålaren Y Lundström. Trädgården till Svenssons bostad, Björnö gård utanför utformades i tidens stil vilken till stora delar Norrtälje. Mellan 1920 och 1950 var S en återskapats. Norr om corps-de-logiet bygg- av landets dominerande firmor på export av des 1920 Ryttmästarvillan åt sonen Birger props. År 1936 tillträdde Alexis Wahledow ›Jeansson efter ritningar av Carl Bergsten som chef på Kalmarkontoret. Verksamhe- och med målade dekorationer. Kalmar stad ten utökades 1941 till att även omfatta för- köpte in markområdet år 1957 och bygg- säljning av byggnadsmaterial. Dotterföreta- naderna år 1962. Huvudbyggnaden an- gen AB Bergkvara Såg & Snickerfabrik samt vändes sedan till vandrarhem, konferenser, Fårbo Snickerifabrik AB startades 1943. utbildningar och fester. Byggnaderna sål- År 1952 ombildades företaget till C. Wilh. des så småningom, en efter en, och därpå Svensson Byggmaterial AB med enbart in- marken, till ›Capitex, ett av stadens första riktning på försäljning av byggmaterial. dataföretag. De blev efter hand pietets- Kontoret fanns under åren 1949–1969 på fullt renoverade och ombyggda till kontor. Storgatan 57 och med försäljning på Tjär- Senare har det tillkommit nya bostads- hovet. År 1969 öppnades nytt byggvaruhus

512 och kontor på Hagbygärde industriområde. S köptes upp av Beijer Byggmaterial en bit in på 1970-talet. IB

Sveriges nyckel var ett tillnamn på Kal- mar med sitt slott, främst under medeltiden, då staden var Sveriges södra gräns- fäste mot Danmark och dess Kristianopel. Om danskarna kunde erövra Kalmar hade de låst upp Sverige.

Svinö är Kalmars största ö, obebodd och endast bebyggd med en mindre service- byggnad. Namnet skrevs på en 1600-tals karta Swyyn öön, vilket tyder på att svin betade där. Senare har nötkreatur hållits på S sommartid. Under ›Kalmarkriget 1611 bygg- Svinö naturreservat. des en skans på nordöstra spetsen och dess tillhörande av- och påfartsramper avsattes rester är ännu synliga. I slutet av 1800-talet 1974 som ›Svinö naturreservat. På sydväs- föddes idéer om att låta plantera stadens tra delen återfinns en märklig sten kallad norra och södra utmarker jämte S med Kungabordet. På 1920-talet hade staden skog, så att dessa kala marker skulle ge av- planer på att här anlägga en större indu- kastning och viss trevnad i framtiden. Ett strihamn med järnvägsanslutning. GM privat skogsplanteringssällskap bildades. Med hjälp av skolbarn planterades ön med Svinö naturreservat är ett värdefullt olika trädslag, företrädesvis barrträd. Detta ströv- och motionsområde för Kalmarborna. pågick till omkring 1918. Flera badplatser finns på ön, som delvis lig- Ytterligare befästningar uppfördes i anger under Ölandsbron. Svinö är en moränö slutning till andra världskriget i form av som utsatts för svallning. På moränen finns små kupolvärn, alla nu rivna utom ett, som ett lager strandgrus som kastats upp från ha- ligger ett stycke söder om ›Ölandsbron. vet. I östra delen finns ett sammanhängande Efter kriget tillät staden att det sattes upp fuktstråk. Ön är till större delen skogbevux- ›masonitstugor på öns sydöstra del. Linfärja en, i norra och västra delarna med tall och i från Kullö svarade för transporterna. Kiosk mitten med gran. Längs öns stränder finns och en festplats fanns på öns norra del ett havsstrandängar med en variationsrik flora. stycke öster om landfästet för den träbro Några av de vanliga växtarterna är klöverärt, som stod färdig först 1961. De delar av S Svinö. strandaster, strandkrypa, ängsskallra och trift. Foto Kalmar kommun som inte togs i anspråk av Ölandsbron med

513 Sydfart, egentligen M/S Sydfart, har sedan 2012 Kalmar som hemmahamn. Det är Sveriges äldsta i trafik varande fraktfartyg och det förmodas vara världens äldsta i kommersiell trafik. Hon byggdes på Thor- skogs Mekaniska Verkstad och Skeppsvarv i Lödöse vid Göta älv. Efter att ha satts i trafik 1879 för en skeppsredare i Säffle kom hon att få skiftande öden innan Larry och Peter Hansson, far och son, i Grönhögen på Öland köpte henne 1977. De döpte henne till Sydfart och hon gick i Östersjöfart, ofta med Kalmar som utgångshamn. År 2012 såldes S till det nybildade Ångfartygsaktie- M/S Sydfart. Vissa utländska trädarter som blågran, lärk bolaget 1879 i Kalmar som består av åtta Foto Christer Carlqvist och svarttall har planterats på ön. Fågelfau- delägare, alla verksamma inom rederinä- nan utgörs huvudsakligen av vadare, änder ring resp. handelsflottan. Fartyget är klassat och doppingar. Vanligaste arterna är skratt- som Götamax, dvs. hon har det maximala mås, gräsand, strandskata, skäggdopping och mått som kan passera Göra kanals slussar. vigg. Bland skogslevande arter dominerar Ägarna har för avsikt att bevara Sydfart och bofink, lövsångare, talgoxe och rödhake. upprätthålla en viss kommersiell trafik. Bo- Andra vanliga arter är kungsfågel, koltrast, laget bedrivs på ideell basis och all eventu- trädpiplärka och blåmes. Däggdjursfau- ell inkomst går till fartygets drift, underhåll nan består huvudsakligen av fälthare, räv, och renovering. BB ekorre och flera arter smågnagare. Älg har påträffats tillfälligt. I nordöstra delen finns von Sydow är en släkt som i Sverige räknar lämningar efter Svinö skans, som användes sitt ursprung från frälseinspektören Chris- för att försvara och behärska segelleden tian Fredrik von ›Sydow som kom hit som genom Kalmarsund. Lst ung. Familjen tros ha sitt ursprung i det dåtida svenska Pommern. Hans fader Da- Svältkommittén, se ›Kalmar Arbetares vid von Sydow, ibland skrivet Sidow, hade Livsmedelskommitté. ständigt dåliga affärer och därför lämnade han Tyskland. I Kalmar kom han i kontakt Sydafrikaemigrationen var en expedi- med Henrik ›Ulfvenclou på ›Björnö och på tion iscensatt 1863 av den från Sydafrika hans ägor startade David ett ›saltsjuderi på återvändande Alarik ›Forssman. Han hade gården ›Vadstena 1725. Året därpå kom emigrerat till Sydafrika redan 1844 och frun och två av parets barn, bl.a. Christi- kom åter till Kalmar 1862 för att året efter an Fredrik von Sydow. Affärerna gick inte återvända med en emigrantgrupp. Under lysande och David blev häktad och satt våren 1863 annonserades efter män och i fängelse på Kalmar slott. Efter några år kvinnor som såg fram emot en framtid släpptes han fri och begav sig ensam till långt söderut. Alariks bror lantmätaren Helsingör där han senare avled. Magnus ›Forssman bestämde sig för att Bättre gick det för sonen Christian med sin familj göra resan och till slut var Fredrik. Efter att ha tillbringat några år det en grupp på 35 personer som 1863 till sjöss blev han bokhållare hos Henrik lämnade Kalmar hamn på fullriggaren Ulfvenclou på Björnö. Senare kom han att ›Octavia. Efter en sjöresa som varade i tre bli superkarg åt Nils Julius Lewenhaupt månader nådde man Port Elisabeth på Syd- på ›Stävlö och Henrik Ulfvenclou i deras afrikas ostkust och sedan fortsatte en svår nystartade rederi. Detta ledde till att han resa över Drakbergen till Potschefstroom senare kom att anställas som inspektor på i dåvarande Transvaal. De skapade en ko- Lewenhaupts frälsegods Stävlö och han loni under namnet Scandinavia. Magnus kunde då köpa en egen gård på Horsö i Forssman kom snart att återgå till sitt yrke Kläckeberga. som lantmätare och han utnämndes till Några av sönerna blev handlare i Kalmar Transvaals förste generallantmätare. BB 514 och andra i senare generationer blev lärare företaget övertogs av Peab 1993. GM och präster Kalmartrakten. Christian Fred- rik von Sydows dotterdotter Carolina gifte Sydöstra Sveriges Sjuksköterskeskola, sig med Johan Palme och blev stammoder se ›vårdutbildning. till släkten ›Palme. Sentida Sydowättlingar är bl.a. Julius von Sydow, stiftare av det Sylvander, Gustaf Volmar, 1816–1882, som blev Sällskapet SHT, statsminister Os- läroverksadjunkt och Kalmars hävda- car von Sydow, direktören i Broströmskon- tecknare, född i Karlskrona. Han kom cernen Kristian von Sydow, skådespelaren med föräldrarna till Kalmar 1828 då fa- Max von Sydow, riksdagsledamoten Tullia dern blivit utnämnd till landskamrer. von Sydow och journalisten Ebba von Sy- Under sina år i ›Storskolan bildade han dow. ›Förbundet Enigheten tillsammans med År 1975 uppsatte släktföreningen en min- några jämnåriga elever. Studierna fort- nessten vid Kläckeberga kyrka till åminnel- satte i Lund och S blev student 1836, fil. se av att det var 250 år sedan stamfadern kand. 1842 och fil.dr 1843 varefter han Christian Fredrik von Sydow kom till Sve- disputerade för en docentur i historia vid rige. BB universitetet. Från 1843 uppehöll han en lärartjänst vid sin gamla skola i Kalmar för Sydöstra Sveriges Byggnadsgille star- att fyra år senare bli ordinarie lärare. År tade 1945 som ett kooperativt byggnads- 1848 fick han i uppdrag av Vitterhetsaka- företag, först under namnet Kalmar Bygg- demien att göra forskningar på ›Björkenäs nadsgille, förening u.p.a. En förebild var strax norr om Kalmar. Arbetet resulterade den engelska gillesocialismen. Bildandet i en latinsk avhandling De situ Bircae op- hade föregåtts av kontakter mellan murar- pidi antiqvi där han sökte bevisa att Ans- nas fackföreningsavdelningar i Stockholm gars Birka var beläget just där. Detta ar- och Kalmar. Innan dess hade ett flertal bete kom troligen att bli avgörande för försök gjorts i Kalmar att starta denna hans framtida intresse för Kalmar stads typ av företag, men de hade strandat ef- historia. Han arbetade som lärare i drygt ter oenighet inom de olika byggfacken. 20 år men försvagad hörsel medförde att De fackföreningar som slutligen enades han först blev tjänstledig några år innan om att bilda S representerade avdelningar han fick avsked beviljat 1867. Första de- med murare, byggnadsträarbetare, målare, len av hans verk ›Kalmar slotts och stads rörarbetare, elektriker samt grovarbetare. historia utkom 1864 och det avslutades Det första verksamhetsåret var 1946. Då tio år senare med den nionde delen och byggde man Kalmarhus 1 åt ›Riksbyggen var på sin tid ett unikt lokalhistoriskt ar- på Ståthållaregatan 34–36. Under ledning bete. Dessutom utgav han 1877 Borgholms av Artur Kaibjer, som tidigare var Murar- slotts historia. För dessa arbeten nedlade förbundets avdelningsordförande, växte S han stor forskarmöda och gjorde omfat- ganska snabbt. Verksamheten utvidgades tande studier vid arkiv i Stockholm, Kö- till att omfatta byggen i hela sydöstra de- penhamn och Lübeck. Kritiska röster har len av landet och därför ändrades namnet höjts mot felaktigheter i hans historik men 1951 till Sydöstra Sveriges Byggnadsgille. med hänsyn till forskarens möjligheter på År 1948 anslöt sig S till Riksbyggens Pro- den tiden har arbetet fått stor betydelse. duktionsAB. Olika avdelningar organise- rades, som täckte hela byggsektorn; bygg, måleri, elinstallationer, plåtslageri, bygg- nadssmide, snickeriverkstad samt värme, vatten och sanitet, förkortat VVS. S rörelse överfördes 1953 till Aktiebolaget Sydöstra Sveriges Byggnadsgille, som senare gick upp i det rikstäckande byggföretaget ›BPA AB. I början av 1990-talet fick BPA ekono- miska problem i samband med den stora Gustaf Volmar Sylvander. Kalmar slotts och stads his- bank- och finanskrisen och större delen av toria i nio band

515 Det kostade honom både mycket tid och Sylvesterloppet i Kalmar arrangeras år- stora penningar. Han arbetade även med ligen på nyårsafton, Sylvesterdagen, sedan språkforskning och gjorde en mängd ned- 1987. Man tävlar både i dam- och herrklass teckningar om Kalmar läns dialekter vilka samt ungdomsklasser. Arrangör är Högby förvaras i Landsmålsarkivet i Uppsala. S IF, i början tillsammans med Kalmar RC. var mycket engagerad i föreningslivet och Distansen är 10 000 alternativt 5 000 m stor energi nedlades i Sällskapet ›ÅM där med start och mål på ›Fredriksskans. Ung- han 1851 genomdrev sin idé om ett ›Va- domsklasserna har en kortare bana. Banan samonument på Stensö med anledning av går norrut förbi Gröndal och tillbaka via att Gustav Vasa 1520 landsteg vid Stensö Kullö och Ängö. Efter att i många år sam- udde efter sin landsflykt. S var en stor till- lat 150–200 deltagare har under senare år skyndare av den skandinaviska rörelsen deltagarantalet ökat markant till över 500 och ›skarpskytterörelsen tilltalade också deltagare 2013. BB hans fosterländska sinne. På initiativ av S stiftades 1871 ›Kalmar läns fornminnes- Synagogan (1) tillhörande ›Kalmar mo- förening och en period var han sekreterare saiska församling låg i många år på Storga- i ›Hushållningssällskapet. S bodde i sin av tan 70 och innan dess på Södra Långgatan föräldrarna ärvda fastighet på Storgatan 48. 64, ofta kallad ›Sylvanderska gården. Han har gett namn åt ›Sylvanderparken belä- Synagogan (2) kallades i folkmun även gen mitt emot slottet mot järnvägen. BB torghandelns köttbesiktningsbyrå vid Stortorget, se ›Gamla Brandstationen. Sylvanderparken ligger mellan ›Slotts- fjärden och Järnvägsgatan och har namn efter Gustaf Volmar ›Sylvander. S anlades under 1870- och 1880-talen genom utfyllnad av Slottsfjärden med avsikt att här skapa ett stadens finrum. Här finns förutom planteringar en lekplats, ett schackspel och en bouleplan. År 2013 avtäcktes här ett minnesmärke över ut- vandrarskeppet ›Calmare Nyckels första färd till Nordamerika 1637–1638. IB

Synagogan vid Stortorget

Sy- och tvättskolan i Kalmar startades på enskilt initiativ i början på 1870-talet och där fick flickor från den fattigare be- folkningen hjälpa till med sy- och tvättar- beten. Skolan, som kan ses som en slags yrkesskola, var inrymd i Gamla gästgive- riet på Norra Långgatan 17 och lokalerna bekostades av Kalmar stad. Skolan upp- Sylvanderska gården. Storgatan 64 hörde 1876. BB

Sylvanderska gården kallas det tvåvå- Systembolaget i Kalmar föregicks av nings putsade bostadshus som ligger på oorganiserad hembränning, framför allt Storgatan 64. Den har namn efter famil- genom gårdsbrännerier på landsbygden. jen Sylvander som i två generationer ägde Genom nykterhetsrörelsens segergivande gården, först landssekretetaren Gustaf kamp i landet mot den stora alkoholkon- Sylvander och sedan sonen, adjunkten sumtionen började spritförsäljningen or- Gustaf Volmar ›Sylvander. BB ganiseras genom lokala bolag. Som ett av 516 de första i landet bildades 1853 Kalmar Kalmar bildades. Butikerna på Fiskargatan Brännvinsminuteringsbolag som 1856 23 samt den i ›Odd Fellowhuset, drogs in övergick i Kalmar Utskänkningsbolag. En när bolaget 1927 uppförde ett eget hus på del av vinsten från bolagen skänktes till för- Södra Långgatan 20, ritat av J Fred. Ol- sköning av staden, bl.a. gavs bidrag till träd- son. I de övre våningarna fanns kontor och plantering av stadens gamla vallar samt att bostad för direktören, i gårdshus och käl- uppföra ›Södra kapellet. Även för sociala lare fanns lager och i gatuplanet inrättades ändamål avsattes medel. Vid bolagets om- en butik, som drevs till 1982. En tid hade bildning till Kalmar Spritförsäljningsbolag bolaget en restaurang på Kaggensgatan 27. 1866 överlämnades 2 000 rdr till en fond År 1937 inköptes Hotell Witt varvid den där räntan årligen vid juletid skall utde- gamla hotellbyggnaden revs och en ny i tre las till fyra pauvres honteux. Detta bolag våningar uppfördes. Samtidigt inrättades övergick 1872 i Kalmar Spritvaruförsälj- där en systembutik. En ny förordning, den ningsbolag och vid den sista bolagsstäm- 7:e sedan 1853, medförde att bolaget 1938 ombildades till Systemaktiebolaget i Kal- mar och var verksamt till 1955. Då sammanslogs alla Sveriges lokala systembolag till Systembolaget som blev ett riksbolag, Nya System AB. Mer att läsa: Robert ›An- dersson, Systembolaget i Kalmar 100 år, 1954. IB

Systraholmen, se ›Kvarnholmen.

Systraklostret, Se ›Nunneklostret. man fördelades vinsten bl.a. till ›Kalmar Nya Jernvägsbolag och Calmar stads barn- Systraströmmen är namnet på vattnet hem. År 1875 bytte företaget namn till mellan ›Tullbron och ›Malmbron. S har fått Kalmar Spritvarubolag och till verkstäl- namn efter ›Nunneklostret, som förr låg lande direktör valdes Johan ›Jeansson. I där ›Tullskolan nu ligger. Efter att det nya ansökan till magistraten om fortsatt sprit- ›fängelset byggts 1852 på ravelinen ›Prins försäljning avsåg bolaget att avstå från all Carl kom vattnet att kallas Cellviken. På vinst. Tillstånd beviljades för sex utminu- 1930-talet återinfördes namnet S som det terings- och åtta utskänkningsställen, alla officiella namnet på strömmen. BB belägna på ›Kvarnholmen. Bolaget överlät tre utskänkningsrätter, en till N J Peters- Säfströmska gården, se ›Berga Kapell- son på ›Teaterkällaren, en till Chr. Lind på gård. stadens gästgivargård och en till Herman Witt på ›Hotell Witt. Sällskapet Dryaden, se ›Dryaden. I slutet av 1860-talet fanns planer att Kalmar stad skulle anlägga en stadspark Sällskapet Nya Dryaden, se ›Dryaden. men andra stora investeringar gjorde att man fick avstå denna önskan. Då erbjöd Sällskapet ÅM, se ›ÅM, Sällskapet. sig Johan Jeansson 1874 att av den lön som jag erhållit och erhåller såsom ordfö- sälskyddsområden finns på två ställen i rande i Kalmar Spritförsäljningsbolag, av- Kalmar kommun. Det största finns i Värna- lämna cirka 6 000 kronor för plantering näs skärgård med kolonier av både gråsäl och och ordnande av den blivande Stadspar- knubbsäl med tillträdesförbud 1 april–15 ken. Bolaget hade butiker där det bl.a. september. Tillsammans med en koloni på såldes Kalmar Taffelbrännvin, Kalmar Öland resp. Blekinge utgör dessa popula- Slottsbrännvin och Kalmar-Brännvin. En tioner mer än två tredjedelar av Östersjöns ny förordning om detaljhandel med rus- nuvarande bestånd av knubbsäl. Även vid drycker trädde i kraft 1919. Kalmar Sprit- Bottorpskusten finns ett skyddsområde med varubolag upplöstes och Systembolaget i tillträdesförbud 1 januari–31 augusti. BB

517 Söderberg, Verner, 1872–1932, histori- disponerat i ›Gamla lasarettet. I början av ker och publicist, född i Kalmar. Han blev 1990-talet byggdes en del lokaler om till fil.dr i Uppsala 1903. S blev docent i his- elevbostäder och den kommunala vux- toria vid Uppsala universitet 1902–1904, enskolan, Axel Weüdelskolan flyttade in. chef för utrikesavdelningen på Stockholms Denna fanns där kvar till 2009. Numera Dagblad 1902–1921, huvudredaktör för är en stor del av skolan ombyggd till bo- Aftonbladet 1921–1923 och huvudredak- städer. tör för 3:e upplagan av Nordisk Familje- bok 1924–1932. S var lärjunge till Harald Södra Esplanaden var en kort tvärgata Hjärne och hans forskning rörde ämnen till den nu försvunna ›Stensögatan. Nr 2 från senmedeltid till nyare tiders aktuali- och 4 var adressen till två små hyreshus i teter, bl.a. en skrift med titeln Holländare det som nu är kvarteret Gullregnet mel- och engelsmän i Sydafrika, 1900, inspirerad lan Stensövägen, Ståthållaregatan och Jo- av Boerkriget. Från 1927 medverkade S i han III:s gata. Byggnaderna uppfördes i radio med utrikeskrönikor. AG början av 1900-talet och låg strax utanför sydvästra gränsen till C H ›Öhnells stads- Södermöre hembygdsförening bilda- plan från 1876, där denna redovisade en des 1947 och verkar i socknarna ›Arby, esplanad i stil med nuvarande Esplanaden. ›Hagby, ›Halltorp och ›Voxtorp. Aktivite- P O ›Hallmans stadsplan från 1906 visar ter bedrivs bl.a. vid Värnabystugan, ›Eke- Stensövägen rakt igenom nr 4, men staden näs hamnmagasin, Holmskvarns garveri, ville inte tvångsinlösa detta hus, och där- ›Jordkulebacken i Brudhyltan, ›Rödfyren för dröjde det nästan 30 år innan stadspla- i Kolboda samt Landsbygdsmuseet i Vox- nen ändrades så att huset kunde stå kvar. torp där Voxtorpsdagen firas varje som- ›Stensögatan ersattes av Stensövägen när mar. Utöver nämnda byggnader vårdas denna byggdes ut enligt en stadsplan från även holländarkvarnen i Igelösa. Fören- 1932. S blev aldrig utlagd som gata i nå- ingens samlingar är inriktade på bygdens gon stadsplan och saknas därför i kommu- kulturlämningar från jord- och skogsbruk, nens register. De hade enbart ett kallvat- fiske och hantverk. Sedan 1987 utges årli- tentappställe i varje kök, utedass, vedspis, gen Södermörekrönikan. GM kakelugn/kamin och den tidens låga stan- dard i övrigt. Först på 1970-talet revs hu- Södermöre Ryttarförening bildades 2012 sen och Kalmarhem byggde så småningom när ›Hyltans Ryttarförening gick samman nytt här. Se även ›försvunna gator. GM med Krankelösa Ryttarförening. Södra Kalmar läns hemslöjdsfören- Söderportskolan med namn efter den ing, se ›Hemslöjden. medeltida södra stadsporten, var 1964– 1986 en grundskola med högstadium i de Södra Kapellet. Södra Kalmar läns Lantmannaskola, Foto Bengt Strand lokaler, som ›Praktiska realskolan tidigare se ›Ingelstorpgymnasiet.

Södra kapellet på ›Södra kyrkogården är ritat av arkitekt Theodor Ankarsvärd och togs i bruk 1863. Byggnaden, som bekostades av Kalmar Utskänkningsbolag, se ›Systembolaget i Kalmar, är uppförd i ny- gotisk stil. År 1939 renoverades kapellet såväl exteriört som interiört. K används av Svenska kyrkan för begravningsgudstjäns- ter. IB

Södra kyrkogården togs i bruk 1863 och ersatte ›Gamla kyrkogården. S anlades strax öster om ›Kalmar slott på mark som under medeltiden tillhörde domi-

518 nikanerkonventet, se ›Munkklostret. Då användes som länsfängelse, omnämns tor- detta upphörde på 1500-talet togs mar- nets källarvåning som ett bekännelserum. ken i anspråk av slottet för att förstärka Troligen användes det då som en mörker- försvarsanläggningen och en slottsträd- cell där fångar kunde spärras in som extra gård anlades. Kronan, som ägde ›fortifika- bestraffning under fängelsevistelsen. LWA tionsjordarna och inte längre var i behov av dessa, överlämnade formellt marken till Södra utmarken kallas marken från kyrkan för evärdelig tid 1859. Detta vara- Västra sjön upp mot Ståthållargatan och de till 1863 då marken överläts till staden. lasarettsområdet i nordost. Där finns bl.a. Kyrkogården ritades av C J A ›Magnét. S idrottsplatsen ›Skyttis som är ›Kalmar Söd- är en tidstypisk stadskyrkogård med breda ras hemmaplan och en våtmark med ett gångar och räta vinklar med tydligt av- dämme. Tidigare har det funnits en skjut- gränsade gravkvarter. Utmärkande är gra- bana med en skyttepaviljong, se ›Skyt- varna med gjutjärnsstaket, ett mode kring tis. Dessförinnan var det en utmark med förra sekelskiftet. Det på kyrkogården buskvegitation, främst enar, och den odla- stora antalet lindar planterades 1862. År des inte på grund av sin stenighet Se även 1863 uppfördes ›Södra kapellet, ritat av ›Norra utmarken. Theodor Ankarsvärd. S har utökats vid två tillfällen, 1871 då den ›Mosaiska begrav- Söllscher, Göran, 1955– , klassisk gitar- ningsplatsen iordningställdes och 1889 då rist och professor, född i Växjö, uppvuxen den sydvästra delen tillkom. År 1976 anla- i Kalmar. Här började hans gitarrskolning des en minneslund. IB redan vid sju års ålder, bl.a. i den kommu-

Södra Möre härad var ett historiskt härad i smålandet Möre i Kalmar län. S omfattar följande socknar: Arby, Gullabo, Hagby, Halltorp, Hossmo, Karlslunda, Ljungby, Ma- desjö, Mortorp, Nybro, Oskar, S:t Sigfrid, Söderåkra, Torsås, Vissefjärda, Voxtorp och Örsjö.

Södra Möre tingsplatser, se ›tingsplatser.

Södra Skeppsbyggningen, se ›Kalmar varv.

Södra tornet i Kalmar slott har ett för- rum, Södra förrummet, vars rutmönstrade takbjälkar i rött och vitt från 1500-talet är karaktäristiska för slottet och kan ses på flera ställen. Här finns också rester av en medeltida skyttegång och Smålands Hus- arregementes sista stamhäst Anita, död Göran Söllscher 1938, står här uppställd. nala musikskolan. Därpå följde studier för Kammaren i södra tornets tredje våning professor Per-Olof Johnson vid Musikhög- inrymde kung ›Johan III:s nya Kungsge- skolan i Malmö 1975–1977 och Konserva- mak när han under 1570-talet byggde en toriet i Köpenhamn 1976–1979. Efter att ny kungsvåning i slottets östra del. Det ha vunnit första pris vid Concours Interna- blev målat och inrett till kungafamiljens tional de Guitare i Paris 1978 fick S sitt in- besök 1585. Inredningen blev troligen ternationella genombrott. Året därpå gjor- förstörd under ›Kalmarkriget 1611. Idag de han sin första skivinspelning, prisbelönt disponeras rummet av Svenska kyrkan. i både Tyskland och Sverige, med verk av Under 1840-talet, då slottet till stora delar Johan Sebastian Bach och Fernando Sor Södra tornet

519 på det högt rankade skivmärket Deutsche En stor försäljningsframgång blev hans Grammophon, som två år senare knöt ho- tolkningar av Beatles-melodier. S spe- nom fast till sig. S ger konserter runtom i lar förutom på klassisk gitarr även på världen, ensam, tillsammans med kammar- 11-strängad altgitarr, konstruerad och musikgrupper eller orkester och har blivit byggd av den välkände Georg Bolin. GM särskilt uppskattad i Japan. År 1993 bör- jade han sin pedagogiska gärning vid Lunds Söregärdesskatten kallas det fornfynd universitet, först som adjungerad professor som man 1903 fann vid plöjning i Söre- från 1993 och från 2002 som ordinarie. År gärde, Ryssby socken. Fyndet bestod av en 2007 förlänades S medaljen Litteris et Ar- kruka som innehöll ca 200 arabiska silver- tibus. Hans repertoar är exceptionellt bred mynt präglade på 900-talet samt bitsilver och spänner från renässansmusik via gitarr- och smyckefragment från bl.a. halsringar, litteraturens standardverk till nutida mu- armringar och ringspännen. Det antas att sik, ofta skriven speciellt för honom. Hans skatten gömdes redan under vikingatiden inspelningar karaktäriseras av International och då gick Kalmarsunds strandlinje i när- Record Review, London på följande vis: heten av fyndplatsen. Skatten överlämnades till ›Kalmar läns fornminnesförening. IA A smooth, relaxed playing style, crisp ar- ticulation and a tone balancing sweet and dry (perfect for this repertoire) ensures a clarity of projection that allows the liste- ner to grasp the essentials of each piece while ensuring ample space for fantasy to work its magic.

520