Christer Kuvaja Dosentti / Docent Helsinki / Helsingfors

K€€‚ Kieliraja Länsipohjassa Språkgränsen Ruotsin ajan lopussa i Västerbotten i slutet av svenska tiden

Kielirajan synty Språkgränsens uppkomst

Ruotsin valtiossa vaikuttivat kaksi suur- I det svenska riket samexisterade två sto- ta kansankieltä, ruotsi ja suomi. Näin ei ra folkspråk, svenska och $nska. Det- ollut ainoastaan valtakunnan itäisellä ta var inte bara fallet i den östra halvan puoliskolla, vaan myös läntisellä puolel- av riket, utan även i den västra. Svensk- la. Suomen- ja ruotsinkieliset elivät rin- och $nskspråkiga levde sida vid sida även nan silloisessa pohjoisessa Länsipohjassa, i dåvarande norra Västerbotten, alltså det alueella, josta myöhemmin tuli Ruotsin område som senare kom att bli svens- Norrbotten (Pohjoispohja, kartta 1). Li- ka Norrbotten (karta 1). Dessutom bod- säksi asui niin sanottuja ”metsäsuomalai- de det så kallade skogs$nnar i bland an- sia” muun muassa Värmlannissa. nat Värmland. Ruotsissa Norrbottenin alueella tu- I Sverige började språkgränsen i Norr- li kieliraja huomion kohteeksi, kun suo- botten uppmärksammas när en försvensk- menkielisten ruotsalaistaminen Tornion- ning av de $nskspråkiga väster om Torne joen länsipuolella sai alkunsa 1800-luvun älv började i slutet av 1800-talet. Denna lopulla. Ruotsalaistamispolitiikka jatkui försvenskningspolitik fortsatte till långt in pitkälle 1900-luvulle saakka ja sitä har- på 1900-talet och den bedrevs på så gott joitettiin käytännöllisesti katsoen kaikissa som alla områden, men mest märkbar eri yhteyksissä, mutta selvimmin se ilme- var den inom skolvärlden. När folksko- ni koulumaailmassa. Kun kansakouluja lor e%er år 1842 började inrättas blev un- ryhdyttiin perustamaan vuoden 1842 jäl- dervisningsspråket $nska i de $nsksprå- keen, tuli opetuskieleksi suomi Norrbot- kiga byarna och socknarna i Norrbotten. tenin suomenkielisissä kylissä ja pitäjissä. Från och med slutet av 1880-talet börja- 1880-luvun lopulla alkoi suomenkielis- de de $nskspråkiga skolorna försvenskas ten koulujen muuttaminen ruotsalaisik- och år 1920 var denna försvenskning helt si ja vuonna 1920 oli ruotsalaistaminen genomförd. Försvenskningspolitiken for- kokonaisuudessaan toteutettu. Ruotsa- made ganska långt svenskarnas uppfatt- laistamispolitiikka vaikutti melko pitkäl- ning om $nnarna. Det svenska levnads-

354 Christer Kuvaja ti ruotsalaisten käsitykseen suomalaisista. Ruotsalai- nen elämäntapa katsottiin suomalaista paremmaksi ja suomen kieltä pidettiin vie- raana ilmiönä. Norrbottenin suomalaisissa ruotsalaista- mispolitiikka ei kuitenkaan aiheuttanut suuria proteste- ja tai voimakkaita reaktioi- ta. Syytä tähän voidaan lä- hinnä hakea Norrbottenin suomalaisväestön halusta oppia ruotsinkieltä, mikä liittyi osaltaan hyötyyn se- kä sosiaalisiin ja poliittisiin tarpeisiin. Voimakkaimmin ruotsalaiseen kielipolitiik- kaan Norrbottenissa reagoi- vat suomenkiihkoiset, fen- nomaanit, Suomessa. 1 Ruotsalainen kielipo- litiikka pohjoisessa ajan- kohtaisti kielirajan ulot- tuvuuden ja merkityksen. Kielirajakartat perustuvat ennen kaikkea vuoden 1930 väestönlaskentaan, missä on liitteenä tutkielma Norr- bottenin kieliolosuhteis- ta. 2 Kielirajaa on sovellettu myös aikaisempiin ajanjak- Kartta 1. Pohjoinen Länsipohja. soihin ilman että on mietit- Karta 1. Norra Västerbotten. ty voiko näin tehdä. 3 Oliko siis 1700-luvun Länsipohjassa todellinen kieliraja, joka sättet sågs som överlägset det $nska och tarkoittaa, että liki kaikki yhdellä puo- det $nska språket började ses som ett lella rajaa asuvista olivat ruotsinkielisiä främmande element. Några större protes- ja toisella puolella suomenkielisiä? Jos- ter eller kra%igare reaktioner hos Norr- pa kielirajaa ei ollutkaan, vaan leveä kak- botten$nnarna ledde försvenskningspoli- sikielinen vyöhyke kulki ruotsin- ja suo- tiken inte till. Orsaken kan närmast sökas menkielisten asuttamisalueiden välissä? i Norrbotten$nnarnas vilja att lära sig Vai saattoiko olla niin, että ruotsin- ja svenska, vilket i sin tur kan föras tillba- suomenkieliset asukkaat asuivat tietyissä ka till utilistiska, sociala och politiska be-

Kieliraja Länsipohjassa... Språkgränsen i Västerbotten... 355 pitäjissä niin integroidusti, että jopa kak- hov. De som kra%igast reagerade på den sikielisyyden rajan vetäminen olisi mah- svenska språkpolitiken i Norrbotten var dotonta? fennomanerna i . 1 Den svenska språkpolitiken i norr ak- tualiserade även språkgränsens sträck- Asutus ning och betydelse. Språkgränskartor har framför allt ritats utgående från 1930 års Tutkijoiden keskuudessa on yleisesti hy- folkräkning, i vilken det $nns bifogat en väksytty käsitys, että ensimmäiset etnisel- undersökning om språkförhållandena i tä identiteetiltään tunnetut asukkaat Län- Norrbotten. 2 Denna språkgräns har sedan sipohjassa olivat saamelaisia. 4 Sitä vastoin, applicerats även på äldre tider, utan nå- on yhä eriäviä mielipiteitä siitä, työnsivät- gon närmare re'ektion om så kan göras. 3 kö saamelaiset asuinpaikoiltaan sivuun Fanns det verkligen en språkgräns i suomen- vai ruotsinkieliset. Ruotsalais- 1700-talets Västerbotten i den bemärkel- tamispolitiikan yhteydessä 1900-luvun sen att nästan alla människor på den ena alussa oli useilla tutkijoilla sekä vaikutus- sidan var svensktalande och på den andra valtaisilla henkilöillä Ruotsissa käsityk- sidan $nsktalande? Ifall det inte fanns en senä, että Tornionlaakson ensimmäiset språkgräns var det då så att det gick en asukkaat olivat ruotsinkielisiä, jotka sit- bred zon av två språk mellan det svensk- temmin olisivat suomalaistuneet. Suoma- och $nskspråkiga bosättningsområdet el- laistumisteoria on myöhemmin hylätty. ler var det kanske så att de svensk- och Hugo Tenerz totesi 1960-luvun alussa, et- $nskspråkiga i vissa socknar bodde så tä ”kaikkiaan se, mikä on tähän mennessä sammanblandade att det är omöjligt att tutkimuksissa tullut esille, viittaa maahan- dra ens en tvåspråkighetsgräns? muuttoon idästä päin” .5 1980- ja 1990-lu- vuilla ovat Hans Sundström, Jouko Vahto- la ja &omas Wallerström perusteellisesti Kolonisationen tutkineet siirtolaisuutta Tornionlaaksoon. Kaikki kolme pitävät todennäköisenä, että Det är allmänt vedertaget bland forskar- Tornionlaakso asutettiin suomenkielisen na att samerna var de första inbyggarna väestön taholta ja että kolonisaatio ulot- med känd etnisk identitet i Västerbotten. 4 tui etäämmäksi länteen. Wallerströmin Däremot har de rått delade meningar om mukaan suomenkieliset asuttivat koko det var $nsk- eller svenskspråkiga som rannikon aina Luulajan laaksoon saakka. undanträngde samerna från sina boplat- Tornionlaaksoon tapahtuvan suomalai- ser. I samband med försvenskningspoliti- sen uudisasutuksen alkamisajankohdak- ken i början av 1900-talet var det många si hän arvioi 1000- tai 1100-luvun, Luula- forskare och in'ytelserika personer i Sve- jan laakson kohdalla vastaavasti 1100- tai rige som ansåg att de första inbyggarna 1200-luvun. Sundström ja Vahtola sijoit- i Tornedalen var svenskspråkiga och att tavat ensimmäiset Tornionlaakson suo- dessa senare skulle ha för$nskats. Denna malaiskolonisaatiot samaan ajankohtaan för$nskningsteori har senare förkastats. kuin Wallerström. 6 Vahtola arvioi, että Hugo Tenerz konstaterade i början av saamelaisten ja suomenkielisten kanssa- 1960-talet att “ allt vad man hittills kom- käyminen oli rauhanomaista, ja että saa- mit till synes dock tala för en invandring

356 Christer Kuvaja melaiset mukautuivat suomalaistalonpoi- österifrån ”. 5 Under 1980- och 1990-talen kiin tai vetäytyivät syrjään ilman mitään har Hans Sundström, Jouko Vahtola och suurempia eripuraisuuksia. 7 &omas Wallerström ingående studerat En perehdy vivahde-eroihin, joita löy- bosättningen i Tornedalen. Alla tre an- tyy &omas Wallerströmin sekä Jouko ser att Tornedalen koloniserades av $nsk- Vahtolan tutkimuksissa kiinteän uudis- språkiga och att kolonisationen sträckte asutuksien alkuperästä Tornionlaaksos- sig betydligt längre västerut än så. Enligt sa. Kaikesta päätellen tulivat ensimmäi- Wallerström koloniserades hela kustrem- set uudisasukkaat pääosin Hämeestä sekä san till Luledalen av $nskspråkiga. Den Ylä-Satakunnasta. Myöhemmin keski- $nska bosättningen uppkomst i Torneda- ajalla muutti alueelle väestöä myös muu- len förlägger han till 1000- eller 1100-talet alta Suomesta, muun muassa Karjalasta. och i Luledalen till 1100- eller 1200-talet. 1500-luvulla suuntautui muuttoliike Sa- Sundström och Vahtola förlägger den för- vosta näille seuduille. 8 sta $nska kolonisationen i Tornedalen till Suomenkielistä kolonisaatiota seura- samma tidpunkt som Wallerström. 6 Vah- si ruotsinkielinen uudisasutus 1300-lu- tola anser att kontakterna mellan samer- vulla, ja myös sen jälkeen. Wallerströmin na och de $nskspråkiga var fredliga, och mukaan muuttoliike on ollut lähtöisin att samerna assimilerades eller vek undan Mälaren seuduilta ja sen takana ovat ol- för de $nska bönderna utan att det upp- leet kuningasvalta, kirkko ja suurmiehet, stod några större kon'ikter. 7 yleensä jonkinlaisen yhteistyön puitteis- Jag skall inte komma in på de nyans- sa. Ruotsalainen kolonisaatio oli osana skillnader som $nns i &omas Waller- uudisasutusta, joka ilmeni myös Suomes- ström och Jouko Vahtolas undersökning- sa, Baltian maissa sekä Smoolannissa. 9 ar beträ*ande den fasta bosättningens Vahtola puolestaan pitää todennäköi- ursprung i Tornedalen. Av allt att döma senä, että suurmiesten yritteliäisyys oli kom de första inbyggarna till Tornedalen syynä voimakkaaseen ruotsalaisten ko- i huvudsak från Tavastland och Övre Sa- lonisaatioon, ja että tämä olisi lähtöisin takunta. Senare under medeltiden in'yt- Hälsingelandista. 10 Suomenkielisen väes- tade det folk även från andra delar av Fin- tön määrä Kainuun (Kalix) länsipuolel- land, bland annat från Karelen. Under la ei ole todennäköisesti voinut olla suuri. 1500-talet skedde en in'yttning av savo- Ruotsalaisten uudisasukkaiden lukumää- laxare till dessa trakter. 8 rä oli huomattavasti suurempi. Suomen- Denna $nskspråkiga kolonisation ef- kieliset sopeutuivat elämään ruotsinkie- terföljdes sedan av en svenskspråkig på lisen enemmistön parissa tai vetäytyivät 1300-talet och senare. Wallerström an- itään päin. Kielenvaihto tapahtui ensin ser att kolonisationen kan ha utgått från Luulajan laaksossa ja myöhemmin Kai- Mälartrakten och att den skett i regi av nuun jokivarressa. 11 Ruotsalaisasutuksen kungamakt, kyrka och stormän, o%a i laajeneminen itää kohti jatkui keskiajal- form av ett samarbete. Den svenska ko- la Kainuujoen (Kalixjoen) ja Tornionjo- lonisationen ingick enligt honom i den en väliselle alueelle asti. Suomalaisasutus kolonisation som även gav sig till känna i Sangisjoen itäpuolella oli niin laajalle le- Finland, Balticum och Småland. 9 Vahtola vinnyt, ettei suurempi ruotsalaisasutus anser å sin sida att det är mycket troligt att pidemmälle itään ollut mahdollinen. det var stormännens företagsamhet som

Kieliraja Länsipohjassa... Språkgränsen i Västerbotten... 357 Ruotsalaisten ja suomalaisten asutta- ledde till en kra%ig svensk kolonisations- misalueet olivat siis selkiytyneet jo kes- verksamhet och att denna utgick från Häl- kiajalla. Tornionlaaksossa asui suomen- singeland. 10 Den $nskspråkiga populatio- kielistä väestöä ja Kainuun jokilaaksosta nen väster om Kalix älv kan inte ha varit alkoi ruotsinkielisten asuinalue. stor. De svenska nybyggarna var betyd- ligt 'era. De $nskspråkiga assimilerades eller drog sig österut. Ett språkbyte ägde Asutuksen kehitys rum först i Luledalen och senare i Kalix älvdal. 11 Den svenska bebyggelseexpansi- 1700-luvun puolessa välissä sijaitsi Tor- onen fortsatte under medeltiden österut nionlaaksossa kaksi pitäjää, Alatornio så långt som till området mellan Kalixäl- mihin kuului Karungin kappeliseuran- ven och Torneälven. Den $nska bebyggel- kunta ja mihin kuului Hietanie- sen öster om Sangisälven var så omfattan- men ja Pajalan kappeliseurakunnat. Sen de att någon större svensk kolonisationen lisäksi sijaitsi alueella Tornion kaupunki, längre österut inte var möjlig. joka perustettiin vuonna 1621 Suensaa- Ett svenskt och ett $nskt bosättnings- ren kylän maille. Suuri Tornion pitäjä oli område hade alltså utkristalliserats re- vuonna 1606 jaettu kahteen puoliskoon, dan under medeltiden. I Tornedalen bod- jolloin syntyi Ylitornion pitäjä (käytän- de människor som talade $nska och från nössä kuitenkin vasta vuonna 1618). Hie- Kalix älvdal började det svenska bosätt- taniemen kappeliseurakunta perustettiin ningsområdet. vuonna 1637, Pajalan kappeliseurakunta vuonna 1725 sekä Karungin kappeliseu- rakunta vuonna 1745. muuttui Bebyggelseutveckling itsenäiseksi seurakunnaksi vuonna 1782 nimellä Karl Gustav. Vid mitten av 1700-talet fanns det i Tor- Kainuun jokilaaksossa sijaitsivat nedalen två socknar, Nedertorneå med vuonna 1750 Ala- ja Ylikainuun pitäjät. Karungi kapellförsamling och Övertor- Kainuun suurpitäjä oli vuonna 1644 jaet- neå med Hietaniemi och Pajala kapell- tu kahteen osaan. 12 församlingar. Dessutom fanns här Torneå Ensimmäisen maakirjan mukaan Torni- stad som hade grundats år 1621 på Sven- on pitäjässä oli 287 tilaa sekä Kainuun pi- sarö (Suensaari) bys marker. Den stora täjässä 184 tilaa vuonna 1543 (taulukko 1). Torneå socken hade år 1606 delats i två Yhteenlasketuista tiloista sijaitsi 39 % Kai- häl%er och då tillkom Övertorneå socken nuun pitäjässä. Vuonna 1750 sijaitsi 25 % (i praktiken dock först år 1618). Hietani- Tornion ja Kainuun jokilaaksojen maata- emi kapellförsamling tillkom år 1637, Pa- loista Ala- ja Ylikainuun pitäjissä. Vuon- jala kapellförsamling år 1725 och Karungi na 1806 vastaava osuus oli 28 %. kapellförsamling år 1745. Karungi blev Asutus lisääntyi voimakkaammin en självständig församling år 1782 under Tornionlaakson kuin Kainuujoen ran- namnet Karl Gustav. nan pitäjissä aina 1700-luvun puoleen vä- I Kalix älvdal fanns år 1750 Neder- och liin saakka. Viimeksi mainitulla alueel- Överkalix socknar. Den stora Kalix sock- la 1600-luku merkitsi pysähtyneisyyttä, en hade år 1644 delats i två. 12 toisin kuin Tornionlaaksossa, missä uu- Enligt den första jordeboken från år

358 Christer Kuvaja År/ Nedertorneå/ Övertorneå/ Summa Nederkalix/ Överkalix Summa Vuosi Alatornio Ylitornio Alakainuu Ylikainuu 1543 (126) (161) 287 (142) (42) 184 1607 272 223 495 (191) (60) 251 1655 332 265 597 163 72 235 1696 393 372 765 185 79 264 1750 423 422 845 195 87 282 1806 693 756 1449 388 171 559

Taulukko 1. Asutuksen kehitys Tornion ja Kainuun pitäjissä vuosina 1543–1806. Maatilojen lukumäärä Tabell 1. Bebyggelsens utveckling i Torneå och Kalix socknar 1543–1806. Antalet bondgårdar Huomautus: Ala- ja Ylitornion pitäjien osuuteen sisältyvät myös kappeliseurakunnat. Karl Gustavin pitäjä sisältyy Alatornion lukemaan vuonna 1806. Anmärkning: För Neder- och Övertorneå socknars del är även kapellförsamlingarna medräknade. Karl Gustav socken är räknad tillsammans med Nedertorneå år 1806. Lähteet/källor: Vahtola, Folkens mångfald, s. 177. Teerijoki, Bebyggelsen, s. 12, 14, 18, 21. Pellije*, Kalix kommun, s. 14. Pellije*, Överkalix kommun, s. 14. SRA, Västerbottens län, Mantalslängder för Nederkalix och Överkalix 1655, 1696, 1749 och 1806. disasutus jatkui myös tämän vuosisadan 1543 fanns det 287 hemman i Torneå aikana. 1700-luvun jälkimmäisellä puo- socken och 184 hemman i Kalix socken liskolla tapahtui raju asutuksen laajentu- (tabell 1). Av det totala antalet hemman minen sekä Tornionlaaksossa, että Kai- i dessa socknar var 39 % belägna i Kalix nuun jokivarren pitäjissä. Siihen, miten socknen. År 1750 var 25 % av bondgår- tämä vaikutti kielellisiin olosuhteisiin, darna i Torne och Kalix älvdalar beläg- palataan myöhemmin. na i Neder- och Överkalix socknar och år Tornionlaakson asutus vuonna 1543 1806 28 %. oli keskittynyt Tornionjoen molemmin Bebyggelsen växte fram till mitten av puolin. Väylän itäpuolella sijaitsevista 1700-talet betydligt kra%igare i socknar- kylistä pohjoisin oli ja vastaavas- na i Tornedalen än i socknarna invid Ka- ti länsipuolella Juoksenki. Asutus laaje- lix älv. Inom det senare området innebar ni 1500-luvun puolivälin jälkeen johtuen 1600-talet en stagnation, medan nybyg- alueelle muuttavista savolaisista. (Asut- garverksamheten fortsatte i Tornedalen tamisen pysähtymistä ja vähenemistä oli även under detta århundrade. Under se- tosin tapahtunut vuosina 1570–1585, joh- nare häl%en av 1700-talet skedde det en tuen osaltaan Ruotsin ja Venäjän välises- våldsam bebyggelseexpansion såväl i Tor- tä sodasta.) Mainittakoon, että Pajala sai nedalen som i socknarna invid Kalix älv. ensimmäiset asukkaansa 1580-luvun al- Vad detta hade för betydelse för de språk- kupuolella. Uudisasuttaminen keskittyi liga förhållandena återkommer jag till tosin lähinnä pitäjien eteläisimpiin osiin, längre fram. ennen kaikkea Tornion- ja Kemijoen vä- Bebyggelsen i Tornedalen var år 1543 lissä sijaitsevaan alueeseen. koncentrerad till båda sidorna av Tor-

Kieliraja Länsipohjassa... Språkgränsen i Västerbotten... 359 Suurvalta-aikana Tornionlaakson asu- ne älv. Den nordligaste byn på östra si- tus lisääntyi erityisesti 1680-luvulla se- dan av ån var Pello och på västra sidan Ju- kä 1690-luvun alkupuoliskolla. (Tilojen oksengi. Bebyggelsen expanderade under määrän kasvun pysähtyminen ja vähenty- senare häl%en av 1500-talet främst genom minen tapahtui alueella 1660- ja 1670-lu- in'yttade savolaxare. (Det hade dock va- vuilla). Ensisijaisesti Ylitornion pitäjässä rit en stagnation och tillbakagång åren uudisasutus oli huomattavaa. Täällä tilo- 1570–1585, vilket bland annat berodde jen lukumäärä lisääntyi 142:lla vuodesta på kriget mellan Sverige och Ryssland.) 1679 vuoteen 1696. Vain pieni osuus kä- Det kan nämnas att Pajala $ck sina första sitti vanhoilta kantatiloilta lähtöisin ole- invånare i början av 1580-talet. Nybyg- van uudisasuttamisen. Suurin osa uu- garverksamheten koncentrerar sig dock disasukkaista tuli alueen ulkopuolelta, främst till socknens nedre del och fram- Pohjois-Pohjanmaalta, erityisesti Kemin för allt till området mellan Torne och Ke- pitäjästä. Uudisasutusta ilmeni sekä Tor- mi älvar. nionjoen itä- että länsipuolella. Pulavuo- Under stormaktstiden ökade bebyggel- sina 1696–1697, Suuren Pohjan sodan se- sen i Tornedalen särskilt under 1680-talet kä isonvihan aikana uudisasutus pysähtyi och första häl%en av 1690-talet. (Det ha- ja tilojen määrä väheni. Aina 1730-luvun de varit en stagnation och minskning av alkuun saakka tilojen määrässä ei tapah- antalet gårdar i området under 1660- och tunut kasvua. 1670-talen.) Framför allt i Övertorneå Tilojen lukumäärän voimakas kasvu socken var nybyggarverksamheten om- 1700-luvun puolivälin jälkeen johtui vä- fattande. Här ökade antalet hemman med kiluvun kasvusta sekä kruunun suotui- 142 från år 1679 till år 1696. Det var en- sesta asenteesta uudisasutukseen. Mää- dast till en liten del fråga om en koloni- räys vuodelta 1741 antoi uudisasukkaille sation utgående från de gamla stamhem- 10 vuoden mittaisen vapautuksen henki- manen. De 'esta nybyggare kom utifrån, lökohtaisista maksuista ja 50 vuoden va- från norra Österbotten, särskilt från pautuksen tilan kohdistuvista veroista. socken. Nybyggarverksamhet förekom Määräys vuodelta 1747, joka salli tilojen såväl öster som väster om Torne älv. Nö- jaon, vaikutti osaltaan tilojen määrän kas- dåren 1696–1697, stora nordiska kriget vuun. Ilkka Teerijoki on osoittanut, että och stora ofreden medförde att koloni- uusista tiloista, jotka syntyivät aikavälillä sationen upphörde och att antalet gårdar 1730–1806, oli 475 uudisrakennuksia ja minskade. Fram till början av 1730-talet 236 muodostunut kantatilojen jaon seu- ökade antalet gårdar inte. rauksena. Uudisasutuksia muodostui se- Den våldsamma ökningen av antalet kä Ylitornion pohjoisosassa, että Tornion- gårdar under senare häl%en av 1700-talet laakson itäisellä ja läntisellä puolella. 13 hade sina orsaker främst i befolknings- Alakainuussa tilojen lisääntyminen ökningen och kronans välvilliga inställ- ei päässyt vielä alkuun 1600-luvulla eikä ning till nybyggarverksamheten. En för- 1700-luvun alkupuolellakaan. Vastaava- ordning från år 1741 gav nybyggarna 10 na ajankohtana syntyi Ylikainuulla aino- års frihet från de personliga avgi%erna astaan 27 uutta tilaa. Syyt asutuksen huo- och 50 års frihet från hemmansräntorna. mattavaan lisääntymiseen molemmissa Förordningen från år 1747 som gjorde pitäjissä 1700-luvun jälkipuoliskolla ovat hemmansklyvningar möjliga verkade na-

360 Christer Kuvaja samat kuin Tornionlaakson alueella. Ala- turligtvis även på uppkomsten av nya går- kainuussa uudisasuttaminen tapahtui dar. Ilkka Teerijoki har visat att av de nya pääasiallisesti itäisissä ja koillisissa osis- gårdar som tillkom under tidsperioden sa pitäjää. Väestö oli ruotsinkielistä, suu- 1730–1806 hela 475 var nybyggen med- rin osin vanhoista kyläkeskuksista tänne an 236 uppkom genom delning av gam- muuttaneita. 14 la stamhemman. Nybyggen uppstod såväl Ylikainuuseen tuli 1600-luvulla suo- i norra Övertorneå som på östra och väs- menkielisiä tornionlaaksolaisia idästä. tra sidan av Torne älvdal. 13 Ylikainuun pitäjän rippikirjoista vuodelta I Nederkalix ökade antalet gårdar in- 1697 ilmenee, että Narkenin, Teurajärven, te från början av 1600-talet till mitten av Kengiksen (Jock), Ängesånin ja Kypasjär- 1700-talet, och i Överkalix tillkom endast ven kylissä asui suomenkielistä väestöä. 27 gårdar under samma tidsperiod. Or- Lansjärven kylässä oli yhdessä neljästä ta- saken till den kra%iga bebyggelseökning- losta suomalainen isäntä, jolla oli tosin en under senare häl%en av 1700-talet i de ruotsinkielinen vaimo. Ensimmäinen uu- båda socknarna är de samma som i fråga disasukas saapui Narkenin kylään luulta- om Tornedalen. I Nederkalix uppstod det vasti jo 1630-luvulla. 1640-luvulla asettui ny bebyggelse framför allt i de östra och eräs uudisasukas Teurajärvelle ja vuosi- de nordöstra delarna av socknen. Det var sadan keskivaiheilla Ängesåniin. Vuonna svenskspråkiga från i huvudsak de gamla 1668 tuli eräs uudisasukas Könkäsen kos- centralbyarna som slår sig ner här. 14 kelle ja perusti kylän Jock. Kypasjärven I Överkalix skedde under 1600-ta- kylä sai ensimmäiset asukkaansa 1600-lu- let en kolonisation österifrån av $nsk- vun lopulla. 15 språkiga Tornedalsbor. Av en husförhörs- Ylikainuun uudisasuttajat tulivat 1700-lu- längd för Överkalix socken från år 1697 vun aikana sekä lännestä että idästä. Suu- framgår det att byarna Narken, Teurajär- rin osa uudisasutuksista perustettiin järvi- vi, Kengis (Jock), Ängesån och Kypasjärv en rannoille sekä itäisessä että läntisessä hade $nskspråkiga invånare. I byn Lans- osassa Ylikainuun pitäjää. Järvillä oli suo- järv fanns det på en av de fyra gårdarna malaisia ja saamelaisia nimiä. Järvet ovat en $nskspråkig husbonde, som dock hade jo keskiajalla saaneet nimensä suomalai- en svenskspråkig hustru. Den första ny- silta ja saamelaisilta pyytäjiltä. Ei voida byggaren kom till Narken troligen redan siis varmuudella olettaa, että nämä uudis- på 1630-talet. På 1640-talet slog sig en asutukset saivat suomenkielisiä asukkaita nybyggare ned i Teurajärvi och vid mitten 1700-luvun jälkimmäisellä puoliskolla. 16 av århundradet i Ängesån. År 1668 kom en nybyggare till Kengis fors och grund- lade byn Jock. Byn Kypasjärv $ck sina för- Ruotsalaiset ja suomalaiset sta invånare i slutet av 1600-talet. 15 ennen 1700-lukua Den kolonisation som under 1700-ta- let skedde i Överkalix utgick såväl västeri- Suuret erämaat erottivat ruotsinkielisen från som österifrån. De 'esta av nybygge- asutuksen suomenkielisestä vielä 1600-lu- na uppstod vid sjöar i de västra och östra vun alussa. Asutus oli keskittynyt keskiai- delarna av Överkalix socken. Dessa sjö- kaisiin kyliin. Kainuun pitäjässä suurin ar hade $nska eller samiska namn. Des- osa kylistä sijaitsi Kainuunjoen varrel- sa sjöar har redan under medeltiden fått

Kieliraja Länsipohjassa... Språkgränsen i Västerbotten... 361 la. Pohjoisimpana sijaitsi Röduppin kylä, sina namn av säsongboende $nska eller noin 15 kilometriä pohjoiseen Kainuun- samiska fångstmän. Man kan alltså inte joen ja Ängesjoen yhtymäkohdasta. Kai- ta för givet att dessa nybyggen $ck $nsk- nuunjoen itäpuolella sijaitsi ainoastaan språkiga inbyggare under senare häl%en kaksi kylää, Sangis Sangisjoen suun länti- av 1700-talet. 16 sellä puolella ja Korpikå Sangisjoen sivu- haaran tuntumassa. 17 Tornion pitäjän alueella kylät olivat Svenskt och finskt före keskittyneet rannikolle sekä Tornionjo- 1700-talet en molemmin puolin. Ainoastaan ranni- kolla oli kyliä, jotka eivät sijainneet joen Stora ödemarker åtskilde den svensksprå- tuntumassa. Pitäjän läntisin kylä oli Säi- kiga och den $nskspråkiga bosättningen vis. 18 Rannikolla sijaitsivat suomen- ja ännu i början av 1600-talet. Bebyggelsen ruotsinkieliset asutukset lähellä toisiaan. var koncentrerad till de medeltida byar- Sangis ja Säivis nimisten kylien välinen na. I Kalix socken låg de 'esta av byarna matka ei ollut erityisen pitkä. Sangisen invid Kalix älv. Den längst i norr belägna kylän ensimmäiset asukkaat olivat var- byn var Rödupp, som låg cirka 15 kilome- muudella suomenkielisiä. Sangis on ni- ter norrut från Kalixälvens och Ängesåns menä alkujaan suomalainen. Suomalaiset samman'öde. Österut från Kalixälven låg nimet ovat myös Alakainuun keskiaikai- endast två byar Sangis, på västra sidan av silla kylillä Korpikå, Kamlunge ja Mor- Sangisälvens mynning, och Korpikå invid järv. Vaikeaa on tosin sanoa, josko näissä Sangisälvens bi'öde Korpikån. 17 kolmessa kylässä on ollut pysyvää suo- I Torneå socken var byarna koncen- menkielistä asutusta, vai ovatko suomen- trerade till kusten och till båda sidor- kieliset tornionlaaksolaiset väliaikaisesti na av Torne älv. Endast vid kusten fanns oleskelleet täällä jokien ja järvien ääril- det byar som inte låg invid älven. Längst lä kalastaen. 1600-luvun alussa olivat mi- i väster låg Säivis by. 18 Vid kusten låg de tä todennäköisimmin Sangis ja mainitut svenskspråkiga och $nskspråkiga bosätt- kolme muuta kylää ruotsinkielisiä. Aina- ningsområdena närmast varandra. Av- kin näin oli asianlaita 1700-luvun puo- ståndet mellan Sangis och Säivis by var livälissä. Tiloilla oli ruotsalaiset nimet. inte särdeles långt. Sangis bys första invå- Sangisen kylässä sijaitsi tosin tila nimel- nare var säkerligen $nskspråkiga. Nam- tään Finngården, jonka nimi viittaa sii- net Sangis är ursprungligen $nskt. Fin- hen, että kylässä on asunut suomalaisia ska namn har även de medeltida byarna senkin jälkeen kun ruotsalaiset muodos- Korpikå, Kamlunge och Morjärv i Neder- tivat kylässä enemmistön. 19 1600-luvun kalix. Det är dock svårt att säga om det i alussa oli Länsipohjassa siis olemassa hy- de här tre byarna hade funnits någon fast vin selvä ja eittämätön raja suomen- ja $nskspråkig bosättning eller om $nsk- ruotsinkielisten alueiden välillä. Oliko ti- språkiga från Tornedalen endast tillfäl- lanne samankaltainen 1700-luvun jälki- ligt vistades här för att $ska i älvarna och puoliskolla? Seuraavassa tarkastelemme sjöarna. I början av 1600-talet torde dock pitäjät yksitellen. Sangis och de tre andra byarna ha varit svenskspråkiga. Åtminstone var detta fal- let vid mitten av 1700-talet. Hemmanen

362 Christer Kuvaja Ruotsalaisia ja suomalaisia Ala- hade svenska namn. I Sangis fanns det ja Ylikainuussa dock ett hemman som hette Finngården, vilket tyder på att även $nnar har bott i byn e%er det att svenskarna blev i majori- Alakainuun kylien asukkaat olivat aivan tet. 19 Det fanns alltså i början av 1600-ta- ilmeisesti ruotsinkielisiä sekä 1700-luvun let en mycket klar och skarp gräns mellan puolivälissä että sen loppupuolella. Carl svenskt- och $nskspråkigt område i Väs- von Linné määritteli vuonna 1732 käyn- terbotten. Var situationen den samma un- nillään Norrbottenissa kielirajan sijain- der senare häl%en av 1700-talet? Låt oss nin Alakainuun kylän Sangisen ja Ala- se på de enskilda socknarna. tornion kylän Säivisen välistä kulkevaksi. Hän kirjoitti ” Kun ohitin Sangisen, mene- tin äidinkieleni; Säivisessä oli aitoja suo- malaisia, joita en ymmärtänyt” .20 Kieli- Svenskt och finskt i Neder- och rajan huomioi myös Abraham Hülphers, Överkalix joka teki vuonna 1758 Länsipohjan läpi kulkevaan matkan. Hän kirjoittaa päivä- Invånarna i alla byar i Nederkalix var helt kirjassaan: ”Säivisessä, ensimmäisessä ky- uppenbart svenskspråkiga såväl i mitten lässä Torniossa, saavutimme ensimmäisen som i slutet av 1700-talet. Carl von Linné suomalaisen kestikievarin. Kansa ei ym- kunde år 1732 konstatera då han besökte märtänyt kieltämme” .21 Västerbotten att språkgränsen gick mel- Ylikainuun pitäjässä asui sekä suomen- lan Sangis by i Nederkalix och Säivis by että ruotsinkielisiä. Mitkä kylistä olivat i Nedertorneå. Han skrev: “ När jag mis- sitten suomenkielisten asuttamia 1700-lu- te Sangis, miste jag ock mitt modersmål; i 20 vun lopulla? On vaikea antaa tähän ky- Sävis var pura $nnar, dem jag ej förstod ”. symykseen vastausta, koska henkilönni- Språkgränsen uppmärksammades även met eivät anna osviittaa. Suomenkielisten av Abraham Hülphers som år 1758 före- etunimet sekä isännimet (patronyymit) tog en resa genom Norrland. Han skriver ruotsalaistettiin kirkollisissa sekä muis- i sin dagbok: “ I Saifvits, första byn i Tor- sa virallisissa asiakirjoissa. Myöskään kir- neå trä%ade wi första $nska gästgifwargår- 21 kollisissa asiakirjoissa, pitäjänkokouksien den. Folket förstod eij wårt språk ”. pöytäkirjoissa tai tarkastuspöytäkirjoissa, I Överkalix socken bodde det såväl ei ole mainintaa kielellisistä olosuhteista. svensk- som $nskspråkiga. Vilka byar Merkintöjä löytyy ainoastaan niissä tapa- var då bosatta av $nskspråkiga i slutet av uksissa, jos suomenkieliset laiminlöivät 1700-talet? Det är svårt att ge svar på den- jumalanpalveluksessa käynnin. (Ylikai- na fråga e%ersom personnamnen inte ger nuulla ei järjestetty suomenkielistä juma- någon vägledning. De $nskspråkigas för- lanpalvelusta, minkä vuoksi suomenkie- namn och fadersnamn (patronymikon) liset kävivät läheisissä suomenkielisissä försvenskades i kyrkliga och andra of- seurakunnissa.) 22 fentliga handlingar. Det $nns inte heller i Aivan selvää kuitenkin on, että Yli- kyrkliga handlingar, sockenstämmo- eller kainuun vanhoissa keskiaikaisissa kylis- visitationsprotokoll, några som helst upp- sä 1700-luvulla asuva väestö oli ruotsin- lysningar om de språkliga förhållandena kielistä. Kyseessä olivat kylät Grelsbyn, i socknen. Det $nns endast anmärkning- ar om att de $nskspråkiga försummade

Kieliraja Länsipohjassa... Språkgränsen i Västerbotten... 363 Heden, Nybyn, Rödupp, Svartbyn ja att besöka gudstjänsten. (Det ordnades Vännäs. 23 On myös aivan ilmeistä, et- ingen $nsk gudstjänst i Överkalix och de tä Kypasjärven, Teurajärven ja Narkenin $nskspråkiga besökte därför gudstjänsten asukkaiden äidinkieli oli suomi 1700-lu- i närliggande $nska församlingar.) 22 vun lopussa. Lansjärv oli varmuudella ko- Helt klart är emellertid att de gamla konaan ruotsalaistunut, kuten luultavasti medeltida byarna i Överkalix hade svensk- myös Ängesånin ja Jockin kylät. Teura- språkiga invånare på 1700-talet. Det var järven ja Narkenin kylät liitettiin vuonna fråga om byarna Grelsbyn, Heden, Ny- 1856 Korpilombolon seurakuntaan. Seura- byn, Rödupp, Svartbyn och Vännäs. 23 Det kuntaan liitettiin kaikki suomenkieliset ky- är också alldeles uppenbart att invånarna lät Ylikainuun alueella. Korpilombolossa oli i Kypasjärv, Teurajärvi och Narken fort- vielä vuonna 1930 miltei 80 % asukkaista farande hade $nska som modersmål un- suomenkielisiä. 24 Kypasjärven kyläläiset oli- der senare häl%en av 1700-talet. Lansjärv vat vielä vuonna 1835 suomenkielisiä. 25 hade säkerligen helt försvenskats och det 1700-luvun toisella puoliskolla uu- gäller troligen även byarna Ängesån och disasutuksen myötä syntyi suuri määrä Jock. Byarna Teurajärvi och Narken blev kyliä Ylikainuulla. 26 Liminkajoen, Lah- år 1856 en del av Korpilombolo försam- nasuannon, Liminkajärven, Puolamajär- ling. Till denna församling överfördes al- ven, Vaktjärven ja Lahnajärven kylät lii- la $nskspråkiga byar i Överkalix. I Kor- tettiin Korpilomboloon vuonna 1856, ja pilombolo var ännu år 1930 nästan 80 % niissä oli varmaankin suomenkielistä vä- av befolkningen $nskspråkig. 24 Bybor- estöä vuosisadan 1800 vaihteessa. Ruot- na i Kypasjärv uppgavs ännu år 1835 vara sinkielistä väestöä oli seuraavissa kylis- $nskspråkiga. 25 sä: Djupträsk, Nordhammar, Strömsund Under senare häl%en av 1700-talet till- ja Västervik. Kylät olivat muodostuneet kom tack vare nybyggarverksamheten ett keskiaikaisista kylistä. Kylien ja tilojen stort antal byar i Överkalix. 26 Byarna Li- nimiin ja sijaintiin keskiaikaisten kyli- minkajoki, Lahnasuanto, Liminkajärvi, en läheisyydessä perustuen, tuli seuraa- Puolamajärvi, Vaktjärv och Lahnajärvi viin kyliin Allsåklubben, Alsjärv, Alsån, överfördes till Korpilombolo år 1856 och Mjöträsk ja Pesaträsk ruotsinkielisiä uu- hade säkerligen $nskspråkiga invånare vid disasukkaita. Kuinka asia on Valsjärven sekelski%et 1800. Svenskspråkiga invåna- ja Ansvarin osalta, on epäselvää. Luulta- re fanns det i Djupträsk, Nordhammar, vasti myös näihin kyliin asettui ruotsin- Strömsund och Västervik. Dessa byar ha- kielisiä uudisasuttajia. Ylikainuun pitä- de alla utbrutits från de medeltida byarna. jän itäisimmät kylät Rönsjärv ja Posjärv På basis av by- och hemmansnamnen och saivat suomenkielisiä uudisasukkaita mi- läget intill de medeltida byarna $ck byar- tä todennäköisimmin Tornionlaaksosta na Alsåklubben, Alsjärv, Alsån, Mjöträsk 1700-luvun toisella puoliskolla. Mieko- och Pesaträsk säkerligen svenskspråki- järven kylään tuli todennäköisesti suo- ga nybyggare. Hur det förhåller sig med menkielisiä uudisasukkaita 1770-luvulla. Valsjärv och Ansvar är oklart. Troligen Miekojärvi, jonka mukaan kylä oli saanut $ck även dessa byar svenskspråkiga ny- nimensä, sijaitsi puolittain Ylitornion pi- byggare. Byarna Rönsjärv och Posjärv i täjän alueella aina vuoteen 1867 saakka. den östra delen av Överkalix socken $ck Vielä 1930-luvulla ymmärsi kylän van- högst sannolikt $nskspråkiga nybyggare

364 Christer Kuvaja hempi väestö suomen kieltä. Ylikainuun från Tornedalen under senare häl%en av läntisiin kyliin olivat kotiutuneet ruotsin- 1700-talet. Byn Miekojärv $ck säkerligen kieliset uudisasukkaat. 27 Eräässä näistä $nskspråkiga nybyggare på 1770-talet. kylistä, Naisjärvellä, asuivat rippikirjojen Sjön som har gett namn åt byn låg fram mukaan vuosina 1792–1814 maanviljeli- till år 1867 till häl%en inom Övertorneå jät nimeltään Erik Persson Raven ja Per socken och ännu på 1930-talet förstod de Persson Åberg. 28 gamla i byn $nska. I byarna i västra Över- Ylikainuun pitäjässä oli suhteellisen kalix verkar svenskspråkiga nybyggare ha suuri määrä suomenkielisiä kyliä ja uu- slagit sig ner. 27 I en av dessa byar, Naisjärv, disasutuksia 1700-luvun lopussa. Kylät bodde enligt husförhörslängden 1792– olivat tosin pieniä, suuret keskiaikaiset 1814 bönder med namnet Erik Persson kylät olivat kaikki ruotsinkielisiä. Suo- Raven och Per Persson Åberg. 28 menkielinen väestö asui Ylikainuun poh- I Överkalix socken fanns det alltså ett jois- ja itäosissa. relativt stor antal $nskspråkiga byar och nybyggen i slutet av 1700-talet. Byarna var dock små, de stora medeltida byarna Suomalaisia ja ruotsalaisia var alla svenskspråkiga. De $nskspråkiga Tornionlaaksossa bodde i norra och östra Överkalix.

Tornionlaakson pitäjissä ja kappeleissa pidettiin 1700-luvun jälkipuoliskolla ai- Finskt och svenskt i Tornedalen noastaan suomenkielisiä jumalanpalve- luksia. Tämä osoittaa, että ruotsinkielisiä I socknarna och kapellen i Tornedalen ei ollut montaa. Könkäsen ruukin seura- hölls enbart $nsk gudstjänst under sena- kunnassa Ylitorniolla (Pajala) pidettiin re häl%en av 1700-talet. Detta visar att de myös ruotsinkielisiä jumalanpalveluksia. svenskspråkiga inte kan ha varit många. Näin oli käytäntö myös Tornion kaupun- I Kengis bruksförsamling i Övertorneå gissa, jossa asui melko suuri ruotsinkieli- (Pajala) hölls gudstjänst också på svenska. nen vähemmistö 1700-luvulla. 29 Eritoten Detta var även fallet i Torneå stad. 29 Sta- kaupungin porvaristo oli suureksi osaksi den Torneå hade en rätt stor svensksprå- ruotsinkielistä. 30 kig minoritet under 1700-talet. Framför Kuinka suuri oli sitten ruotsinkielen allt stadens borgare var i stor utsträckning osuus Tornionlaaksossa? Hugo Tenerz svenskspråkiga. 30 on tutkinut henkilönnimiä alueen pitäjis- Hur stort var då det svenskspråki- sä. Tenerz’in metodeissa ja arvioinneissa ga inslaget i Tornedalens socknar? Hu- on jonkin verran huomautettavaa. Hän it- go Tenerz har undersökt personnamnen se myöntää, että aineistossa voi mahdolli- i socknarna. Det $nns en del att anmär- sesti olla kertaantuvia merkintöjä. Hän ei ka mot Tenerz´metod och beräkningar. ole ottanut mukaan laskelmiin Alatorni- Han medger själv att det kan $nnas dub- on alueen kyliä, jotka sijaitsivat Tornion belbokföringar. Dessutom har han inte i kaupungin etelä- ja itäpuolella (Kiviran- beräkningarna medtagit de byar i Neder- ta, Björkön, Raumo, Pudas, Laivaniemi ja torneå som låg söder och öster om Torneå Kaakamo), vaikkakin hän oli tutkinut ne. stad (Kiviranta, Björkön, Raumo, Pudas, Tenerz mainitsee vain kategorisesti, että Laivaniemi och Kaakamo), trots att han

Kieliraja Länsipohjassa... Språkgränsen i Västerbotten... 365 nimien suhteen pätee pääsääntöisesti sa- undersökt dem. Tenerz uppger endast ka- ma kuin seurakunnan muillakin alueilla. tegoriskt att namnförhållandena i huvud- Vuosilta 1794–1820 hän on huomioinut sak var de samma som i den övriga delen Ylitornion alueelta ainoastaan kahdek- av församlingen. För åren 1794–1820 har san metsäkylää. Tenerz on tehnyt arvion- han beträ*ande Övertorneå endast med- sa henkikirjojen perusteella, kirkollista tagit 8 skogsbyar. Tenerz har gjort sina ut- materiaalia hän ei siis ole hyödyntänyt. 31 räkningar på basis av mantalslängderna, Erään ongelman Tenertz on itse huomi- kyrkligt material har han alltså inte ut- oinut, tekemättä siitä sen suurempaa nu- nyttjat. 31 Ett problem som Tenerz nog har meroa, että itse asiassa tilojen nimet tal- observerat, men som han inte gör något lennettiin henkikirjoissa maanviljelijän större nummer av, är att det egentligen etunimen tai heidän etunimen ja isän- var gårdsnamnet som antecknas i man- nimeen jälkeen. 32 Tosin tilannimestä tu- talslängderna e%er böndernas förnamn li usein sukunimi, kun sukunimi otettiin eller e%er deras förnamn och patrony- käyttöön. Monet tilat olivat saaneet ni- mikon. 32 Visst blev gårdsnamnet många mensä jo 1600-luvulla, tai jopa aikaisem- gånger också släktnamn, när släktnam- min, vaikka nimet kirjattiin julkisiin asia- nen började tas i bruk. Ett stort antal går- kirjoihin vasta 1700-luvun jälkimäisellä dar hade emellertid fått sina namn redan puoliskolla. 33 Johtopäätöksenä voidaan på 1600-talet eller ännu tidigare, även om todeta, että on mahdotonta varmuudel- namnen antecknades i oXciella handling- la tietää, olivatko 1700-luvun henkikirjoi- ar först under senare häl%en av 1700-ta- tusten mukaisten, suomalaisnimisten tilo- let. 33 Konklusionen blir att det är omöj- jen talonpojat todella suomenkielisiä. Tästä ligt att med säkerhet veta om de bönder syystä tarkastelemme ainoastaan ruotsalais- som i slutet av 1700-talet hade $nska peräisiä sukunimiä Tornionlaaksossa pe- släkt(gårds)namn i mantalslängderna rustuen Tenerz’in arvioihin (taulukko 2). verkligen var $nskspråkiga. Av den orsa- Useimmat ruotsalaisen sukunimen ken skall vi här endast se på förekomsten omaavat henkilöt löytyivät Alatornion av svenskspråkiga släktnamn i Torneda- alueelta. Prosentuaalisesti osuus oli suh- len enligt Tenerz’ beräkningar (tabell 2). teellisen suuri vuosina 1794–1820. Jos De 'esta personer med svenska släkt- tutkitaan ruotsalaisen sukunimen omaa- namn fanns i Nedertorneå. Procen- via henkilöitä Tornionlaaksossa, ilme- ten var relativ stor åren 1794–1820. Om nee, että heistä 65 oli virkamiehiä vuosina man skärskådar personerna med svenska 1700–1775. Vuosina 1794–1820 oli virka- släktnamn i Tornedalen framgår det dock miesten ja heidän perheittensä osuus Tor- att hela 65 personer var tjänstemän åren nionlaaksossa 142. Samana ajanjaksona 1700–1775. Åren 1794–1820 var tjänste- kuului Ylitorniolla asuvista 93 henkilöä männens och deras familjemedlemmars virkamiesperheisiin. Jos edellä mainittu antal 142 i Tornedalen. Under denna pe- ryhmä lasketaan pois luvusta, oli vain riod var 93 av personerna tillhörande 7,8 % asukkaista Alatorniolla ruotsin- tjänstemannafamiljer bosatta i Nedertor- kielinen sukunimi. Tenerz kirjoittaa, et- neå. Räknar man bort dessa hade endast tä ”ruotsinkielisten nimien lisääntyminen 7,8 % av invånarna i Nedertorneå svenska on suurimmaksi osaksi riippuvainen vir- släktnamn. Tenerz skriver att “ de svens- kamieskunnan kasvusta” . Osa henkilöistä, ka namnens framryckning till huvudsaklig

366 Christer Kuvaja joilla oli ruotsinkielinen sukunimi, pol- del är beroende av den ökade tjänsteman- veutuivat aikaisemmin virkamiehinä toi- nakåren ”. En del personer med svens- mineista. Tenerz tuo esiin, että Tornion ka släktnamn var också ättlingar till före kaupungin alueen porvaristo sekä virka- detta tjänstemän. Tenerz uppger att bor- miehet omistivat tiloja Vuonon, Mattilan, gare och tjänstemän i Torneå stad inne- Haaparannan ja Vojakkalan kylissä. hade hemman i Vuono, Mattila, Haparan- Mainittakoon, että Tenerz on taulu- da och Vojakkala byar. koissaan eritellyt eri sarakkeeseen soti- Det kan nämnas att Tenerz i sina tabel- lasnimet. Ne olivat ruotsalaisia. Tenerz ler har en skild kolumn för soldatnamn. toteaa, että ”ne olivat muodoltaan ruot- Soldatnamnen var svenska. Tenerz säger sinkielisiä, mutta että sukunimet annet- att de “ till formen är svenska men tillde- tiin suomenkielisille henkilöille” . Näin oli lades $nsktalande personer ”. Så var utan epäilemättä asian laita. Sotilaat värvättiin tvivel fallet. Det var $nskspråkig allmo- suomalaisen rahvaan parista. Tenerzin ge som uttogs till soldater. Enligt Tenerz mukaan johtopäätös on, että ruotsinkieli- blir slutsatsen den att svenska släktnamn set sukunimet ovat hyvin harvinaisia rah- bland allmogen är mycket fåtaliga. 34 Hur vaan keskuudessa. 34 On vaikea tietää, miten många av de talrika personer som hade monta isännimen omaavasta monilukui- patronymikon i själva verket var svensk- sesta joukosta oli todella ruotsinkielisiä. språkiga är omöjligt att veta. Ylitornion pitäjä sekä Pajalan ja Hie- Övertorneå socken med dess kapell Pa- taniemen kappeliseurakunnat olivat epäi- jala och Hietaniemi var utan tvivel så gott lemättä kutakuinkin kokonaisuudessaan som helt $nskspråkiga såväl vid mitten suomenkielisiä 1700-luvun keski- ja lop- som slutet av 1700-talet. De svensksprå- pupuolella. Ruotsinkieliset asukkaat oli- kiga som bodde här var i huvudsak tjäns- vat pääasiassa virkamiehiä ja papistoon temän och präster. Johan Portin nämner kuuluvia. Johan Portin mainitsee kuva- i sin beskrivning över Övertorneå socken uksessaan Ylitornion pitäjästä vuosisa- från omkring sekelski%et 1800 att “ Finnar,

Socken/Pitäjä Period/ Nedertorneå/ Karl Gustav Övertorneå/ Aikakausi Alatornio Ylitornio

totalt procent totalt procent totalt procent 1700–1775 80 6,5 23 3,2 52 2,1 1794–1820 233 12,3 139 7,8 188 7,1

Taulukko 2. Ruotsalaisia sukunimiä Tornionlaaksossa 1700-luvulla. Tabell 2. Svenska släktnamn i Tornedalen under 1700-talet Huomautus: Hietaniemen ja Pajalan kappelit laskettiin Ylitornioon. Ruukin väestö Pajalassa ei sisälly laskettuihin, niin kuin ei myöskään pappilan väki. Ensimmäisellä aikakaudella on ainoastaan perheen päähenkilö mukaan luettuna. Viimeisellä aikakaudella sisältyvät kaikki henkilöt lukemiin. Anmärkning: Kapellen Hietaniemi och Pajala räknade till Övertorneå. Bruksfolket i Pajala är inte medräknade, liksom inte heller prästgårdens folk. För den förstnämnda perioden är medräknade en- dast familjernas huvudmän, men för den sistnämnda perioden samtliga personer. Lähde/källa: Tenerz, Namnen i Tornedalen, s. 41–43.

Kieliraja Länsipohjassa... Språkgränsen i Västerbotten... 367 dan vaihteessa 1800, että ”Suomalaiset ja utom några få Svenskar, utgöra nu denna muutama harva ruotsalainen muodosta- Sockns Allmoge. [...] Svenska Bönder som vat tämän kylän rahvaan. […] Täällä asu- här vistas, hafva icke härkommit af nå- vat ruotsalaiset talonpojat eivät polveudu gon särskilt uråldrig stam, utan äro blott mistään erityisen vanhasta heimosta, vaan in&yttingar från närgränsade Socknar; el- ovat tänne läheisistä pitäjistä muuttaneita, ler a%öda af en eller annan Stånds person tai ovat jonkun muun säätyhenkilön jälke- inom Socknen. ”35 Den största populatio- läisiä pitäjän alueella.” 35 Suurin osa ruot- nen svenskspråkiga fanns vid bruksorter- sinkielisestä väestöstä asui ruukkialueella na Kengis i Pajala och Svanstein i Turtola Könkäsessä Pajalassa ja Svansteinissä Tur- by i Övertorneå socken. Den svenskta- tolan kylässä Ylitornion pitäjässä. Ruuk- lande vid bruken var inte många och de kien palveluksessa olevia ruotsinkielisiä återfanns främst bland bruksledningen, henkilöitä ei ollut kovin montaa, ja hekin tjänstemännen, masugnsmästarna och kuuluivat tehtaan johtoon, virkamiehiin, hammarsmederna. Större delen av arbe- masuunimestareihin tai vasaraseppiin. tarna torde ha varit $nskspråkiga. 36 Suurin osa työmiehistä oli oletettavasti Karungi kapell (Karl Gustavs sock- suomenkielisiä. 36 en) i Nedertorneå var också så gott som Karungin kappeli (Karl Gustavin pi- helt bosatt av $nskspråkiga. Hur var det täjä) Alatorniolla oli myös melkein koko- då i Nedertorneå moderförsamling, där naisuudessaan suomenkielinen. Kuinka den största populationen personer med oli sitten Alatornion pääseurankunnan svenska släktnamn fanns? Fanns det nå- laita, missä oli suurin ruotsinkielisten su- gon by som hade ett stort antal svenska kunimien omaava asukasmäärä? Oliko invånare? jossain kylässä ruotsalaisten asukkaiden I mantalslängden för Nedertorneå år osuus huomattava? 1800 hittar man 60 gårdsinnehavare med Alatornion vuoden 1800 henkikirjois- svenska släktnamn. Det totala antalet går- ta löytyy 60 tilallista, joilla on ruotsalai- dar var 487 så 12,3 % av gårdarna inneha- nen sukunimi. Tilojen kokonaismäärä oli des av personer med svenska släktnamn. 487, joten 12,3 % niistä oli ruotsalaisen Procenten motsvarar Tenerz’ beräkning- sukunimen omaavia. Prosentuaalisesti tä- ar för tidsperioden 1794–1820. Det kan mä vastaa Tenerzin arviota ajalta 1794– nämnas att personer med enbart son- 1820. Voidaan mainita, että henkilöt, namn är få i denna mantalslängd. Av de joilla oli ainoastaan etunimi ja patronyy- 60 gårdsinnehavarna var 25 ståndsperso- mi, olivat harvinaisia tässä henkikirjassa. ner. 37 Edellä mainituista 60 tiluksen omistajasta Det fanns alltså 35 gårdsinnehavare oli 25 säätyhenkilöitä. 37 med svenska namn som hörde till allmo- Alueella oli siis 35 ruotsinkielisen su- gen. Av dessa hade åtminstone 11 soldat- kunimen omaavaa tilallista, jotka kuului- namn. Det var veteraner som blivit hem- vat rahvaaseen. Heistä oli ainakin 11 soti- mansägare eller deras söner som övertagit lasnimiä. He olivat sotaveteraaneja, joista faderns soldatnamn som namn på går- oli tullut tilallisia, tai heidän perillisiään, den. 38 En stor del av gårdsinnehavarna jotka olivat säilyttäneet isänsä sotilasni- med soldatnamn torde i själva verket ha men tilan nimenä. 38 Suuri osa sotilasni- varit $nskspråkiga. Men som sagt är det men omaavista tilallisista on oletettavasti svårt att dra några långtgående slutsatser

368 Christer Kuvaja ollut suomenkielisiä. Mutta kuten sanot- utgående från släktnamnen e%ersom de i tu, on vaikea vetää sen yksityiskohtaisem- 'esta fall i själva verket är gamla gårds- pia johtopäätöksiä sukunimiin perustuen, namn. Den konklusionen kan i alla fall koska nimet itse asiassa olivat suurin osin göras att det år 1800 fanns få svensksprå- vanhoja tilojen nimiä. Voidaan kuitenkin kiga bönder i Nedertorneå socken. päätellä, että vuonna 1800 harva Alatornion I alla större byar i Nedertorneå hittar pitäjän talonpoika oli ruotsinkielinen. man personer med svenskspråkiga släkt- Kaikissa suurissa Alatornion alueen namn. Det fanns emellertid en by i Ne- kylissä asui henkilöitä, joilla oli ruot- dertorneå med ett påfallande svensk- sinkielinen sukunimi. Alatornion alu- språkigt inslag, nämligen Haparanda. eella sijaitsi kuitenkin yksi kylä, jossa eli Närheten till staden Torneå gjorde att ett paljon ruotsinkielisiä, nimittäin Haapa- 'ertal ståndspersoner ägde gårdar i Hap- ranta. Tornion ja Haaparannan läheisen aranda by. Dessutom bodde i byn klocka- sijainnin vaikutuksesta monet säätyhen- ren Christo*er Björnström och gästgiva- kilöt omistivat tiloja Haaparannan kyläs- ren Abraham Asplund. Hela sex av byns sä. Sitä paitsi kylässä asui lukkari Chris- åtta gårdar tycks ha inneha%s av svensk- to*er Björnström ja kestikievarinisäntä språkiga. Haparanda var de$nitivt en två- Abraham Asplund. Kaikkiaan kuusi ky- språkig by i slutet av 1700-talet. 39 län kahdeksasta talosta oli ruotsinkielisten omistuksessa. Haaparanta oli ehdottomasti kaksikielinen kylä 1700-luvun lopussa. 39 Språkgränsen

I Västerbotten var språkgränsen i demo- Kieliraja gra$skt hänseende skarp ännu under se- nare häl%en av 1700-talet. Det fanns inte Länsipohjassa kieliraja oli väestötieteel- ett bälte av tvåspråkiga byar invid språk- lisestä näkökulmasta katsoen jyrkkä vie- gränsen. Det enda undantaget utgörs av lä 1700-luvun toisella puoliskolla. Kieli- Haparanda by där det bodde ett stort an- rajan tuntumassa ei ollut kaksikielisten tal svenskspråkiga i slutet av 1700-talet. kylien vyöhykettä. Ainoana poikkeuk- Här inverkade närheten till Torneå stad. sena voidaan mainita Haaparannan ky- Vid bruksorterna i Övertorneå bodde det lä, jossa asui suuri määrä ruotsinkielisiä också rätt många svenskspråkiga. Språk- 1700-luvun lopussa. Täällä vaikutti Tor- gränsen gick i slutet av 1700-talet längs nion kaupungin läheisyys. Ruukinalueil- Nederkalix sockengräns för att däre%er la Ylitorniolla asui myös verrattain monta fortsätta genom den östra och norra de- ruotsinkielistä. Kieliraja kulki 1700-lu- len av Överkalix socken. Byarna Kypa- vun lopulla Alakainuun pitäjän rajaa pit- sjärv, Miekojärv, Posjärv och Ronsjärv i kin, jatkaen sitten Ylikainuun itäisen ja östra Överkalix blev på den $nskspråkiga pohjoisen osan kautta. Kylät Kypäsjärv, sidan av språkgränsen. I norr gick språk- Miekojärv, Posjärv ja Ronsjärv itäises- gränsen där gränsen mellan Överka- sä Ylikainuussa jäivät kielirajan suomen- lix och Korpilombolo utstakades år 1856 kieliselle puolelle. Pohjoisempana kul- (eventuellt något längre söderut). Byarna ki kieliraja Ylikainuun ja Korpilombolon Ängesån och Jock kan ha ha% $nsksprå- vuoden 1856 rajan välissä (mahdollises- kiga invånare ännu i slutet av 1700-ta-

Kieliraja Länsipohjassa... Språkgränsen i Västerbotten... 369 ti jokin verran etelämpää). Ängesånin let. I Gällivare socken är det på 1700-talet ja Jockin kylissä on saattanut asua vielä omöjligt att dra någon språkgräns mellan 1700-luvun lopulla suomenkielistä väes- svenskt och $nskt. Denna socken var än- töä. Jällivaaran pitäjään on mahdotonta nu i huvudsak bebodd av samer. En del vetää kielirajaa suomen- ja ruotsinkielis- $nska nybyggare fanns i de östra delarna ten välille 1700-luvulla. Pitäjä oli vielä sil- av socknen. Den svenska in'yttningen till loin pääasiallisesti saamelaisten asuttama. dessa trakter började först år 1738 då Gäl- Jonkin verran suomalaisia uudisasukkaita livare malmfält började brytas. 40 oli asettunut pitäjän itäisiin osiin. Ruot- Orsaken till att det fanns en tydlig salainen muuttoliike näille seuduille al- gräns mellan svenskt och $nskt i Väster- koi vasta vuonna 1738, jolloin Jällivaaran botten var naturgeogra$ska. Väldiga öde- malmikentällä alkoi louhinta. 40 marker skilde ännu i början av 1700-talet Syy siihen, että Länsipohjassa on ole- de svensk- och $nskspråkiga bosättnings- massa selvä raja suomen- ja ruotsinkielis- områdena från varandra. Den kolonisa- ten välillä, on luonnonmaantieteellinen. tion av ödemarkerna mellan Torne älvdal Valtavat erämaa-alueet erottivat vielä och Kalix älvdal som skedde på 1700-ta- 1700-luvun alussa ruotsin- ja suomen- let gjorde att det svenska och $nska bo- kieliset asutukset toisistaan. Tornionjo- sättningsområdet kom närmare varan- kilaakson ja Kainuunjokilaakson välis- dra. Fortfarande var dock avståndet långt sä sijaitsevan erämaa-alueen kolonisaatio mellan de svensk- och $nskspråkiga by- 1700-luvulla toi suomalaiset ja ruotsalai- arna. set uudisasutukset lähemmäksi toisiaan. E%er freden i Fredrikshamn 1809 Mutta edelleen oli suomen- ja ruotsinkie- drogs den nya riksgränsen längs Torne listen kylien välinen etäisyys huomattava. älv. Det hade stora konsekvenser för invå- Vuonna 1809 solmitun Haminan rau- narna i Tornedalen. De socknar och byar han seurauksena uusi valtakunnan raja som hade legat på bägge sidor om älven vedettiin pitkin Tornionjokea. Raja aihe- klövs mitt itu. Den delen av socknarna utti merkittäviä seurauksia Tornionlaak- som blev på den $nska sidan kom att bli son asukkaille. Väylän molemmin puolin en del landskapet Österbotten och kom sijaitsevat pitäjät ja kylät jaettiin kahtia. att tillhöra Uleåborgs län. (Lapplands län Suomen puolelle jääneet pitäjät liitet- grundades först 1938.) På den svenska si- tiin Pohjanmaan maakuntaan, joka oli dan inrättades i de norra delarna av Väs- osa Oulun lääniä. (Lapin lääni perustet- terbotten Norrbottens län 1810 och detta tiin vasta vuonna 1938.) Ruotsin puolel- blev senare ett eget landskap, Norrbotten. la Västerbottenin pohjoiset osat liitettiin I språkligt hänseende betydde den nya vuonna 1810 Norrbottenin lääniin ja alu- gränsen 1809 att de $nskspråkiga på öst- eesta muodostui myöhemmin Norrbotte- ra sidan blev en del av den stora språkliga nin maakunta. Kielellisesti vuoden 1809 majoriteten i Finland. De $nskspråkiga uusi raja merkitsi sitä, että rajan itäpuo- som blev på den västra sidan av gränsen lella asuvat suomenkieliset kuuluivat suu- blev å sin sida en del av en mycket liten reen kielelliseen enemmistöön Suomessa. minoritet. Rajan länsipuolelle jäänyt suomenkie- linen väestö liittyi osaksi erittäin pientä suomenkielistä vähemmistöä.

370 Christer Kuvaja Kirjoittaja pyrkii selvittämään suomen ja ruotsin kielten välisen kielirajan sijaintia ennen valtakunnan rajan vetoa vuonna 1809. Samassa yhtey- dessä hän esittää lyhyesti historiallista taustaa Pohjoispohjan (alkuperäi- sesti Länsipohja) asuttamiselle.

Tehtäviä 1. Mitkä ryhmittymät asuttivat Pohjoispohjan (Norrbottenin) rannikkoalu- een (osa silloista Länsipohjaa) ennen vuotta 1300? Ketkä ovat oletetta- vasti asuneet alueella jo aikaisemmin? 2. Minkä selityksen kirjoittaja antaa sille, etteivät ruotsalaiset voineet suuremmassa määrin asettua Tornionlaaksoon? 3. Eräs Tornionlaakson kylä on oletettavasti ollut 1700-luvulla kaksikie- linen. Mikä?

Författaren söker utreda var språkgränsen mellan svenska och finska språket gick innan riksgränsen drogs 1809. Samtidigt presenterar han en kortfattad koloniseringshistoria för Norrbotten (ursprungligen Väster- botten).

Uppgifter 1. Vilka grupper koloniserade Norrbottens kustland (då en del av Väs- terbotten) före år 1300? Och vilka anses ha funnits i området dessför- innan? 2. Vilken förklaring ger författaren till att svenskarna inte i någon större omfattning kunde etablera sig i Tornedalen? 3. En by i Tornedalen kan anses ha varit tvåspråkig i slutet av 1700-ta- let. Vilken?

Kieliraja Länsipohjassa... Språkgränsen i Västerbotten... 371 LÄHTEET JA KIRJALLISUUS – KÄLLOR OCH LITTERATUR

Härnösands Landsarkiv Domkapitlet i Härnösand, F IIIbe:6, Visi- Hülphers, Abr. Abrah:son, Samlingar tationsprotokoll 29.7.1835 § 3. til en Beskrifning öfwer Norrland: Fem- Överkalix församlings arkiv, Husförhörs- te Samlingen om Westerbotten , 1 bandet. längder 1792–1814. Västerås 1789. Överkalix kyrkoarkiv, Visitationsproto- koll N:1, 11.2.1728 och 23.9.1792, Sock- Mäntylä, Ilkka, ”Torneå – staden”. Hede- enstämmoprotkoll 14.10.1780, 7.5.1782, ryd, O. & Alamäki, Y. (red.), Tornedalens 6.10.1799 och 14.6.1802. historia II, Från 1600-talet till 1809 . Tor- Övertorneå kyrkoarkiv, visitationsproto- nedalskommunernas historiebokskom- koll L I a:1, 2.2.1764 § 21. mitté 1993.

SRA, Svenska Riksarkivet Pellije*, Gunnar, Ortnamnen i Norrbot- Västerbottens län, Mantalslängd för Ne- tens län, del 7, Kalix kommun: Bebyggelse- dertorneå socken 1800. namn . Umeå 1980. Västerbottens län, Mantalslängd för Över- kalix 1800. Pellije*, Gunnar, Ortnamnen i Norrbot- tens län, del 13, Överkalix kommun: Be- Elenius, Lars, Både $nsk och svensk. Mo- byggelsenamn . Umeå 1982. dernisering, nationalism och språkföränd- ring i Tornedalen 1850–1939 . Umeå 2001. Pellije*, Gunnar, Ortnamnen i Norrbot- tens län, del 5: Haparanda kommun, Be- Hansegård, Nils-Erik, Den Norrbottens- byggelsenamn . Umeå 1992. $nska språkfrågan. En återblick på halv- språkighetsdebatten . Uppsala 1990. Pellije*, Gunnar, Ortnamnen i Norrbot- tens län, del 14, Övertorneå kommun: Be- Hederyd, Olof, Överkalix. Från stenhacka byggelsenamn . Umeå 1996. till järntacka . Kalix 1982. Portin, Johan, ”Samlingar till Beskrifning Hederyd, Olof, Överkalix. Från $skestri- öfver Öfver Torneå Sockn uti Västerbott- der till avfolkningstider . Överkalix 1986. ns Höfdingedöme”, Tornedalica 5, 1968.

Hülphers, Abr. Abrah:son, Dagbok öf- Slunga, Nils, “Kyrka och skola – präster- wer en resa genom Norrland 1758, Med skap och kyrkligt liv”. Hederyd, O. & Ala- efterskrift och register utgiven av Nils- mäki, Y. (red.), Tornedalens historia II, Erik Bringéus och Harald Hvarfner. Från 1600-talet till 1809 . Tornedalskom- Stockholm 1978. munernas historiebokskommitté 1993.

372 Christer Kuvaja Sundström, Hans, Bönder bryter bygd. Vahtola, Jouko, Tornionjoki- ja Kemijo- Studier i Övre Norrlands äldre bebyggelse- kilaakson asutuksen synty. Nimistötieteel- historia , Bothnica 4. Lund 1984. linen ja historiallinen tutkimus . Rovanie- mi 1980. Tarkiainen, Kari, Finnarnas historia i Sve- rige 2. In&yttarna från Finland och de $n- Vahtola, Jouko, ”Asutuksen muotoutu- ska minoriteterna under tiden 1809–1944 . minen Tornionlaaksossa 1500-luvulta Helsingfors 1993. 1800-luvun alkuun”, Tornionlaakson vuo- sikirja 1986, 89–115. Teerijoki, Ilkka, ”Lokalstyrelse och över- het”. Hederyd, O. & Alamäki, Y. (red.), Vahtola, Jouko, ”Folkens mångfald”. He- Tornedalens historia II, Från 1600-talet deryd, O., Alamäki, Y. & Kenttä, M. till 1809 . Tornedalskommunernas histo- (red.), Tornedalens historia I, Från istid riebokskommitté 1993A. till 1600-talet . Tornedalskommunernas historiebokskommitté 1991A. Teerijoki, Ilkka, ”Bebyggelsen 1600– 1809”. Hederyd, O. & Alamäki, Y. (red.), Vahtola, Jouko, ”Älvdalens byar och sam- Tornedalens historia II, Från 1600-talet hälle”. Hederyd, O., Alamäki, Y. & Kent- till 1809 . Tornedalskommunernas histo- tä, M. (red.), Tornedalens historia I, Från riebokskommitté 1993B. istid till 1600-talet . Tornedalskommuner- nas historiebokskommitté 1991B. Tenerz, Hugo, Folkupplysningsarbetet i Norrbottens $nnbygd från äldsta tid till se- Wallenström, &omas, Norrbotten, Sve- kelski(et 1900 . Stockholm 1960A. rige och medeltiden. Problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi , del Tenerz, Hugo, ”Namnen i Tornedalen un- 1. Lund 1995. der 1500-, 1600- och 1700-talen.” Norr- bottens årsbok 1960B, 33–81.

Tenerz, Hugo, Ur Norrbottens $nnbygds och dess befolknings tidigare historia samt den svenska in$ltrationen i övre $nnbyg- den under 1600- och 1700-talen. Uppsa- la 1962.

Kieliraja Länsipohjassa... Språkgränsen i Västerbotten... 373 VIITTEET / ANTECKNINGAR

1 Hansegård 1990, 19–28; Tarkiainen, 1993, 287– 14.10.1780, 7.5.1782, 6.10.1799 och 14.6.1802. 292, 305–311; Elenius 2001, kapitel II, passim. 23 Pellije* 1982, 11; Hederyd 1982, 87, 144; Hede- 2 Tenerz 1962, 19–20, 51; Tarkiainen 1993, 312. ryd 1986, 268. 3 Tarkiainen 1993, 274, 276; Elenius 2001, 18. 24 Pellije* 1982, 14; Tenerz 1962, 21. 4 Vahtola 1991A, 183; Tarkiainen 1993, 274– 25 Härnösandin maakunta-arkisto, Tuomiokapi- 275. tuli Härnösand, F IIIbe:6, Tarkastuspöytäkirja 5 Tenerz 1962, 199–201. 29.7.1835 § 3. Härnösands landsarkiv, Domka- 6 Wallenström 1995, 104–105, 145, 149; Vahtola pitlet i Härnösand, F IIIbe:6, Visitationsproto- 1980, 514; Sundström 1984, 99, 148. koll 29.7.1835 § 3. 7 Vahtola 1991A, 187. 26 SRA, Västerbottenin lääni, Ylikainuun kirkko- 8 Wallenström 1995, 144–146; Vahtola 1991A, arkisto 1800, 457–465; Härnösandin maakun- 195–198, 202–203; Vahtola 1980, 514–518. ta-arkisto, Kirkereiden luettelot 1792–1814. Problematiikka koskien kveenejä/kainuulaisia Katso myös Hederyd 1982, 316–317. SRA, ja pirkkalaisia ei ole ajankohtainen tässä yhtey- Västerbottens län, Mantalslängd för Överkalix dessä. Tutkijoitten mielestä kveenit olivat suo- 1800, 457–465; Härnösands landsarkiv, Över- menkielisiä. Katso esim. Wallerström 1995, kalix församlings arkiv, Husförhörslängder 213–229. Problematiken rörande kvänerna och 1792–1814. Se även Hederyd 1982, 316–317. birkarlarna är inte aktuell i detta sammanhang. 27 Pellije* 1982, 13–14, 17 sekä luku koskien ky- Forskarna anser att kvänerna var $nskspråki- län ja tilojen nimiä. Samt kapitlen bynamn och ga. Se t.ex. Wallerström 1995, 213–229. gårdsnamn. 9 Wallenström 1995, 104, 149, 171–173, 311– 28 Härnösandin maakunta-arkisto, Överkalix 312, 317–320. församlings arkiv, Kirkereiden luettelot 1792– 10 Vahtola 1991A, 181. 1814. Härnösands landsarkiv, Överkalix för- 11 Wallenström 1995, 105. samlings arkiv, Husförhörslängder 1792–1814. 12 Teerijoki 1993A, 104; Slunga 1993, 281–283; 29 Slunga 1993, 284; Härnösandin maakunta-ar- Pellije* 1980, 11–12; Pellije* 1982, 13. kisto, Ylikainuun kirkkoarkisto, Tarkastus- 13 Vahtola 1991A, 177–179; Vahtola 1991B, 222– pöytäkirja L I a:1, 2.2.1764 § 21; Härnösands 228, 235–236, 238, 243–247; Vahtola 1986, landsarkiv, Övertorneå kyrkoarkiv, visitations- 89–115; Pellije* 1996, 26–29, 36–37; Teerijoki protokoll L I a:1, 2.2.1764 § 21; Tenerz 1960A, 1993B, 11–28. 56–57, 60–61; Hülphers 1789, 216, 243, 245. 14 Pellije* 1980, 11–12. 30 Mäntylä 1993, 252. 15 Hederyd 1982, 144, 156; Hederyd 1986, 271– 31 Tenerz 1960B, 36, 40–41, 43. 272. 32 Vertaa esim. henkikirjoituskirjaa Ylikainuul- 16 Pellije* 1982, 13–14, 16–17; Hederyd 1982, la 1800 Pellije* 1992, 39–85; Jämför t.ex. man- 217; Hederyd 1986, 271–273. talslängden för Nedertorneå 1800 med Pellije* 17 Pellije* 1980, 11, 13; Pellije* 1982, 11–12. 1992, 39–85; Tenerz 1960B, 66–67. 18 Vahtola 1991A, 177–179. 33 Vahtola 1991A, 226–246; Tenerz 1960B, 45–47, 19 Pellije* 1980, 40–42, 56–57, 69–71; Hederyd 60, 66–67. 1986, 271. 34 Tenerz 1960B, 42–43, 45, 67, 69. 20 Tenerz 1960, 9. 35 Portin 1968, 137. 21 Hülphers 1978, 107. 36 Tenerz 1962, 337–344. 22 Härnösandin maakunta-arkisto, Ylikai- 37 Säätyhenkilöitä kirkkoherra, kaksi upseeria nuun kirkkoarkisto, Tarkastuspöytäkirja N:1, asutuksineen, neljä muuta upseeria, kaksi aa- 11.2.1728 och 23.9.1792, Pitäjänkokouksen telista, kuusi porvaria, yhdeksän virkamiestä pöytäkirja 14.10.1780, 7.5.1782, 6.10.1799 ja yksi sahanomistajan tytär. Ståndspersoner: ja 14.6.1802. Härnösands landsarkiv, Över- kyrkoherden, två oXcerare med boställen, fy- kalix kyrkoarkiv, Visitationsprotokoll N:1, ra andra oXcerare, två adelspersoner, sex bor- 11.2.1728 och 23.9.1792, Sockenstämmoprotkoll gare, nio tjänstemän och en sågägares dotter.

374 Christer Kuvaja 38 Sotilasnimiä: Lars Förstman Ylävojakkalan ky- lässä; Matts Halmkrona ja Johan Jernbäck (tie- don mukaan hän on sotilas) Arpelan kyläs- sä; Nils Johansson Hjelte, Johan Nilsson Stark ja Hendric Jacobsson Dru^agel Kaakaman kylässä; Hendric Lustig Alaraumon kyläs- sä; Hendric Snäll ja Olof Mjuk Yliraumon ky- lässä: Johan Johansson Studsare ja Lars Hjelte (tiedon mukaan hän on sotilas) Liakan kyläs- sä. Soldatnamn: Lars Förstman i Övervojak- kala by; Matts Halmkrona och Johan Jernbäck (står att han är soldat) i Arpela by; Nils Johans- son Hjelte, Johan Nilsson Stark och Hendric Ja- cobsson Dru^agel i Kakama by; Hendric Lus- tig i Nederraumo by; Hendric Snäll och Olof Mjuk i Överraumo by; Johan Johansson Studs- are och Lars Hjelte (står att han är soldat) i Li- akka by. 39 SRA, Västerbottenin lääni, Henkikirja Alator- nion pitäjässä 1800, 474–489. SRA, Västerbot- tens län, Mantalslängd för Nedertorneå socken 1800, 474–489. 40 Tenerz 1962, 257–260, 269.

Kieliraja Länsipohjassa... Språkgränsen i Västerbotten... 375