Översiktsplan För Vellinge Kommuns Havsområde

Översiktsplan för Vellinge kommuns havsområde Utställningshandling 2021-01-14 Havet - ändring av översiktsplan för Vellinge kommuns havsområde Utställningshandling 2021-11-14 Dnr Ks 2018/170

Projektägare: Anna Möller Politisk styrgrupp: Kommunsstyrelsens arbetsutskott Projektgrupp: Lisa Dieckhoff, Johan Helgesson, Maja Jonholm (tom 2020-05-11), Alexander Nordström (from 2020-05-11)

Kartor, illustrationer och foton är gjorda av medarbetare på Vellinge kommun om inget annat anges

2 Innehåll

Del 1- Förutsättningar 6 En översiktsplan för havet 7 Mål 9 Planen i sitt sammanhang 11

Del 2 - Havet 2050 14 Strategier för framtiden 15 Kustzonens utveckling 16 Utsjöns utveckling 20

Del 3 - Hänsyn 24 Riksintressen 25 Kulturvärden 31 Övriga hänsynstaganden 33 Risker 34 Mellankommunala intressen 36

Del 4 - Konsekvenser 37 Sammanfattning och samlad bedömning 38 Bakgrund 39 Översiktsplanen i ett större perspektiv 46 Uppföljning 50

Referenser 51

3 Vi planerar havet!

Som på land finner vi i havet massor av olika intressen som behöver avvägas mot varandra för en hållbar utveckling. Vellinge kommun har därför startat arbetet med en översiktsplan för havsområdet. Översiktsplanen handlar om havets framtida utveckling och vad kommunen har för framtidsvisioner. Du som invånare eller verksam i kommunen kan påverka genom inspel om vad du tycker är viktigt för framtiden.

Kommunen presenterar ett första förslag på hur havet ska användas. Myndigheter, grannkommuner och allmänhet gavs Förstudie möjlighet att lämna synpunkter. 2017

Här är vi nu! Samråd Under utställningen presenterar kommunen höst 2018 ett reviderat förslag till ändring av översiktsplan. Utställningen är ett tillfälle för allmänhet, myndigheter och grannkommuner att lämna synpunkter. Kom gärna in med dina tankar och idéer om vårt förslag.

Utställning vinter 2021

Vellinge kommun har tillsammans med Trelleborg, Skurup och Ystad gjort en förstudie. Förstudien har bestått av att ta fram ett planeringsunderlag om havet utmed Sydkusten. Projektet hade som syfte att att identifiera kunskapsluckor i det befintliga kunskapsunderlaget. För att täcka kunskapsluckor togs Antagande det inom projektet fram nya underlagsrapporter om sandbehov och konsekvenser av marin sandutvinning, vår 2021 Kommunfullmäktige beslutar fritidslivet anspråk i havsområdet, naturvärden i havet om antagande av ändring av samt kustens förutsättningar för vattenbruk. översiktsplanen.

4 Översiktsplanen är kommunens kommunens yta. Gällande översiktsplan långsiktiga och strategiska omfattar inte havet och därför gör planinstrument och ska formulera kommunen nu en kompletterande plan. visioner för framtiden och belysa den planerade utvecklingen i Vid framtagande av en översiktsplan ska kommunen. Översiktsplanen klarlägger arbetsprocessen följa vissa steg enligt även de viktigaste mark- och Plan-och bygglagen. Två gånger kommer vattenanvändningsfrågorna inklusive planen vara tillgänglig för allmänheten deras konsekvenser. Översiktsplanen att ta del av innehållet och lämna sina är inte juridiskt bindande, utan endast synpunkter. Ändring av översiktsplanen rådgivande inför senare beslut. Alla förväntas antas i kommunfullmäktige kommuner i Sverige ska ha en aktuell under 2021. översiktsplan som behandlar hela

5 o augusti 17, 2018

Del 1 Förutsättningar

0 60 [m] 1:1 000 En översiktsplan för havet Bunkeflostrand Klagshamn Lillgrund Syfte

Vellinge kommuns havsområde är ett unikt morfologiskt Bredgrunden Näsholmarna fenomen, mitt i samspelet mellan Öresund och Östersjön Viragogrund Vellinge som skapat stora natur- och rekreationsvärden. Den vita Höllviken sanden och dess vandring har tillsammans med det stora Höllviken tätort Skanör landskapsrummet med tystnad och fria vyer skapat kom- Falsterbokanalen Trelleborg munens karaktär och varumärke samt förutsättningar för Falsterbo Kämpingebukten det lokala näringslivet sedan medeltiden. Från land kan det Stavstensudden Målkläppen vara svårt att se att aktivitet och intressen under ytan, men Falsterborev havet rymmer intresseanspråk i fyra dimensioner – på/ under botten, i vattenmassan, vid ytan och i luften. Hildagrund

Syftet är att på en översiktlig och strategisk nivå planlägga hur Vellinge kommun avser att utveckla kommunens havs- område. Det innebär att genom en ändring av Översikts- plan 2010 samla och tydliggöra kommunens ambitioner för hur havsområdet ska utvecklas fram till 2030 och med utblick mot 2050. Den framtida översiktsplanen för havet ska vara vägledande för kommande beslut och komplettera den nationella havsplanen med lokala intressen. Syftet är även att genom fysisk planering bidra till de globala och nationella hållbarhets- och klimatmålen samt de kommu- Teckenförklaring ± nala målen. En aktiv översiktsplanering till havs gör kom- 0 2,5 5 10 km munen även mer förberedd på utomstående faktorer. Med Planområde större kunskap och tydlighet kan kommunen ta till vara på Översiktskarta Vellinge kommun ekonomisk och social potential som finns och förespråka på land. de skydd som behövs för ekosystemen. I sak avgränsas planen av det som ska framgå av en Det här omfattar översiktsplanen översiktsplan enligt 3 kap. 5§ PBL punkt 1, 3 och 4 som Översiktsplanen har en avgränsning i tid, rum och sak för handlar om användningen av vattenområden, hur kom- att begränsa och skapa tydlighet. Planering av mark- och munen tillgodoser de redovisade riksintressena och följer vatten utgår från de enskilda och allmänna intressena i 2 gällande miljökvalitetsnormer samt hur kommunens kap. PBL och kraven på översiktsplaners innehåll regleras i fysiska planering tar hänsyn till relevanta nationella och 3 kap. 4-6§§ PBL (SFS 2010:900). regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. Översiktsplanen berör delvis punkt 2 Planeringshorisonten är 2030 med utblick mot 2050. Den om hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och kortare planeringshorisonten är för att skapa en genom- bevaras. Övriga punkter är kopplade till bostadsförsörj- förbarhet i planen och den längre är för att visa på vart ning och landsbygdsutveckling i strandnära lägen vilket kommunen vill i ett längre perspektiv. Strategierna siktar inte är relevant i planområdet. Översiktsplan 2010 och Bo- mot 2050 och vattenanvändningen mot 2030. stadsförsörjningsprogram 2025 anger att den kommande bostadsutvecklingen ska ske i kommunens tätorter. Geografiskt avgränsas planen av det som är marin miljö, det vill säga hav. I havet följer planavgränsningen kom- Så här har vi utformat ett mungränsen som är gräns mellan territorialhav och utställningsförslag Sveriges ekonomiska zon. Mot land definieras plangränsen Även om havet är mycket närvarande i Vellinge kommun i stora delar av naturreservat för Falsterbohalvöns havs- så har det saknats en bra kunskapsbas för att planera i område. I Foteviken och Falsterbokanalen följer gränsen havet. Översiktsplanens arbetsprocess började därför i och strandlinjen. Det finns en stor påverkan mellan vad som med en kunskapsinsamling tillsammans med grannkom- sker i havet och på land, vilket gör att planen har ett munerna utmed Sydkusten, i ett statligt finansierat projekt. influensområde på land genom verksamheter och behov

7 Planeringsprocessen har haft en ekosystemansats, vilket Förhållande till ÖP2010 handlar om att utgå från planområdets ekosystem samt Vellinge kommuns översiktsplan, Översiktsplan 2010, vad som påverkar deras förmåga att skapa nyttor till oss vann laga kraft 2013-06-27 och aktualitetsförklarades människor. Havet producerar nämligen mycket för oss 2017-12-06. Översiktsplanen anger strategier för att människor som vi uppskattar och är beroende av, både utveckla den flerkärniga strukturen och skapa en attraktiv materiella och immateriella nyttor. Om en del av ekosyste- livsmiljö i lagom utvecklingstakt. I Översiktsplan 2010 met skadas kan produktionen av nyttor upphöra vilket på- finns mål och riktlinjer som berör havet inom temaom- verkar en attraktiv livsmiljö. Funktionen bakom nyttorna rådena blomstrande näringsliv och turism, aktiv fritid är därför viktiga att synliggöra, bibehålla och utveckla för inklusive rikt utbud av föreningsliv, friluftsliv, kultur och att inte förstöra det värde som havet ger till kommunen ur evenemang, den unika naturen - vårt ”gröna guld”, lock- ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Funk- ande vatten, hav och stränder, god beredskap inför klimat- tionen bakom nyttorna har varit viktiga att ha med för att förändringar med fokus på skydd mot höjda havsnivåer, skapa strategier och en framtida vattenanvändning utan att god och hälsosam miljö, hållbar energi inklusive vindkraft. överbelasta ekosystemen så att dessa värden finns kvar för ÖP2010 förespråkar ett skydd mot höga havsnivåer på framtida generationer. Till exempel identifierades det tidigt land i syfte att skydda befintlig bebyggelse och infrastruk- i processen både intresseanspråk och konflikter. tur. Utifrån analyserad potential och utmaningar har vi sedan format strategier och vattenanvändning. Naturreservatens Detta är en ändring av Översiktsplan 2010 avseende kom- föreskrifter och riksintressenas värdebeskrivningar är munens havsområde. Det innebär att den inom planom- exempel på riktlinjer som ligger till grund för flera ställ- rådet ersätter befintliga ställningstaganden och utvecklar ningstaganden. Utgångspunkt har även varit de identifie- de frågor som inte finns med i Översiktsplan 2010. Vid rade nyckelarterna som är mycket viktiga för att bibehålla användning och tolkning inom planområdet ska man ekosystemens funktion och nyttor. därför inte behöva läsa båda dokumenten.

Tidigt samråd med länsstyrelsen hölls den 20 april 2018 Förhållande till andra kommunala beslut samt samråd inför utställning 6 november 2020. Arbets- Kustprogram gruppen har även varit med på samråd om den nationella Vellinge kommun har ta tagit fram ett kustprogram, planen med länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndighe- antagen 2020-09-28 som är en kunskapssammanställning ten. Kommunen har även parallellt medverkat i Boverkets och strategisk inriktning för hur kommunen ska arbeta referensgrupp om översiktlig planering av hav och kust. med kustområdet. Kustprogrammet är ett stöd till kommande strategisk planering, till exempel denna ändring av Samrådshandlingen består av ett huvuddokument med översiktsplan, men ger inga egna ställningstaganden om tillhörande vattenanvändningskarta. Huvuddokumentet mark-och vattenanvändning. Målet med kustprogrammet har fyra delar. Du hittar ändringsförslaget i del två, där är att säkerställa kusten som en attraktiv livsmiljö med ett strategier och användningar beskrivs. För att bättre förstå framtida klimat. Enligt kustprogrammet behöver kom- förslaget beskrivs förutsättningarna i del ett och planför- munen arbeta med kunskapsuppbyggnad, strandservice, slagets hänsyn till allmänna intressen och miljökonsekven- samarbete, badhytternas bevarande, omhändertagande av ser i del tre respektive fyra. tång, dynmiljöns funktion som skydd mot höga havsni- våer och hållare av biologisk mångfald samt våtmarkernas förutsättningar med en höjd havsnivå. Kustprogrammet har till denna öp-process bidragit med ny kunskap samt Gemensamt planeringsunderlag med metoder och behov för att bevara ekosystemtjänster samt Sydkustkommunerna handskas med erosionsrisker och tång. Exempelvis belyses Under 2017 tog Vellinge kommun fram ett kunskapsunderlag om havet tillsammans med de Trelleborg, Skurup och Ystads kommuner förutsättningar för hårda och mjuka kustskydd i Vellinges med hjälp av KOMPIS-bidraget (Kommunal planering statlig samver- dynamiska sandmiljö. kan). Planeringsunderlaget består av en genomgång av havsområdets övergripande planeringsförutsättningar som till exempel geologi, bottensubstrat, djup, temperaturer, strömmar samt tematiska be- Ekosystemtjänster, naturens nyttor för människor skrivningar om värden och intressen i havsområdet samt potentiella Nyttor kan vara reglerande, kulturella, försörjande och stödjande. De intressekonflikter mellan dem. De temaområden som tas upp är reglerande och stödjande är mer indirekta tjänster som skapar för- kulturmiljö, friluftsliv och besöksnäring, yrkesfiske, vattenbruk, utvin- utsättningar så att det biologiska systemet fungerar och upprätthålls. ning och lagring av material, infrastruktur (kablar), transporter, försvar, De försörjande och kulturella nyttorna är materiella och upplevelse- energi samt naturvärden. Till projektet gjordes även fördjupade utred- baserade. Det är främst de nyttorna som vi som människor ser och ningar om naturvärden, friluftsliv, sandbehov och vattenbruk. känner till.

8 ett mer hållbart sätt. Utöver detta står världen gemensamt Mål inför utmaningar att hantera marint skräp, mikroplaster, Kommunövergripande mål havsförsurning och klimatförändringar i största allmänhet. Vellinge kommuns vision är Delmålet om minskad havsförsurning är kopplat till lokala och globala användningen av fossila bränslen och utsläp- Bästa möjliga livskvalitet – för dig. pen av växthusgaser.

För att skapa den bästa möjliga livskvaliteten arbetar kom- Målet är nedbrutet i delmål som visar på påverkansfakto- munen efter de kommunövergripande målen: rer, där en kommunal översiktsplan kan ange en utveckling med åtgärder som bidrar till måluppfyllnad. Alla delmål är inte relevanta för den kommunala fysiska planeringen i Vellinge kommun. Arbete pågår med att ta fram ett lokalt hållbarhetsprogram som ska fungera som ett verktyg för fortsatt utveckling och förtydliga vilka hållbarhetsfrågor som är viktiga för Vellinge kommun.

Nationella miljömål Översiktsplanen ska bidra till att nå målen och leda den Sveriges regering och riksdag har lagt fast grunderna för fysiska planeringen mot kommunvisionen. Den fysiska det framtida svenska arbetet för en god miljö (Naturvårds- vattenanvändningen har främst koppling till målet attrak- verket 2018a). Det övergripande generationsmålet lyder: tiva livsmiljöer i hela Vellinge som innebär att arbeta för attraktiva boendemiljöer för olika målgrupper och sats- Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation ningar på trygghetsfrågor som skapar en trygg och vacker lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan plats att vilja bo på. att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Agenda 2030 Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa Agenda 2030 är FN:s målarbete mot en hållbar utveck- miljöproblematiken ska nås inom en generation och är ett ling inom ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter på löfte till framtida generationer om frisk luft, hälsosamma världsnivå. Havet är en av Agenda 2030:s grundstenar för livsmiljöer och rika naturupplevelser. Miljömålssystemet en hållbar biosfär och mål 14 om hav och marina resur- är strukturerat i 16 miljökvalitetsmål som anger vilken ser syftar till att bevara och nyttja haven och de marina kvalitet som ska uppnås. Översiktsplanen ska bidra till resurserna på ett hållbart sätt. Det globala målet grundar att målen Hav i balans samt Levande kust och skärgård, sig i en problematik med att många av havens fiskbestånd Ett rikt djur och växtliv samt ingen övergödning uppnås. är överutnyttjade och behöver planeras och förvaltas på Samtliga finns bedömda på regional nivå och målet ett rikt

Agenda 2030, mål 14 Hav och marina resurser - relevanta delmål för fysisk planering

• Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. • Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav. • Minimera och åtgärda havsförsurningens konsekvenser, bland annat genom ökat vetenskapligt samarbete på alla nivåer. • Senast 2020 skydda minst 10 procent av kust- och havsområdena, i överensstämmelse med nationell och internationell rätt och på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rön.

9 djur och växtliv finns preciserat på kommunal nivå. Vellinge kommuns grannstäder Malmö och Trelleborg Det finns även etappmål för att nå generationsmålet och benämns som tillväxtmotor respektive regional kärna i miljökvalitetsmålen, varav ett säger att betydelsen av Region Skånes Strukturbild för Skåne och MalmöLundre- biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster senast gionens Strukturbild för MalmöLundregionen. Malmös 2018 ska vara allmänt kända och integreras i ekonomiska funktion som tillväxtmotor är viktiga för hela regionens ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut konkurrenskraft och Trelleborg är en viktig del i västra i samhället där så är relevant och skäligt. Skånes tillväxtstråk med sin hamn och godsnod. De strategiska godsnoderna, vilket inkluderar hamnarna i Malmö Regionala utvecklingsmål och Trelleborg ska enligt de regionala utvecklingsstra- Region Skånes regionala utvecklingsstrategi Det öppna tegierna tas till vara och utvecklas. Enligt region Skånes Skåne bygger på en öppenhet och människor, lokala som framtida strategiska trafikfördelning ska det ske en kraftig långväga ska ha tillgång till regionens mångfald i tillex- procentuell ökning av transporter med sjöfart. Målet är att empel naturmiljöer. Grön- och blåstrukturerna är viktiga gå från 25% av tonkilometerna (år 2006) till 40% av tonki- för att skapa en hållbar markanvändning ur en regional lometrarna år 2050. Tonkilometer är mängd transporterad kontext med anledning av att regionen i stort har liten gods gånger sträcka. tillgång till allmänrättslig mark och grönstruktur. Med anledning av att stora delar av planområdet används för friluftsliv och rekreation är det centrala frågeställningar.

Strukturplan för MalmöLundregionen

10 Planen i sitt sammanhang Ett föränderligt klimat med att utforma klimatanpassningsåtgärder på lång sikt. Det förändrade klimatet är en utmaning som kommunen Vellinge kommun har en handlingsplan för skydd mot aktivt arbetar för att möta på bästa sätt. Havet och kusten höga havsnivåer som innebär att skydda befintlig bebyg- behöver vara resilient mot kommande utmaningar och gelse med ett inre och ett yttre skydd. Det inre skyddet hot. Högre havsnivåer kommer påverka sanddynernas består av främst vegetationsbeklädda vallar, men även mur förmåga att skydda land. Växt- och djurlivet kan påverkas på sträckor där det passar bättre. Det yttre skyddet består med nya arter eller förändringar i temperatur, salthalt och i handlingsplanen till stora delar av strandfodring och un- strömmar. Även friska och fungerade våtmarker fyller en derhåll av de befintliga sanddynerna samt fodring av strän- viktig funktion lokalt och regionalt för klimatreglering. derna. Ett samverkande inre och yttre skydd ger en högre De senaste decenniernas klimatforskning visar på att skyddsnivå efter full utbyggnad eftersom två skydd ger en jordens klimat förändras och att det nu sker snabbare större resiliens om något skulle inträffa som lokalt nedsät- än någonsin. Utsläpp av klimatpåverkande gaser från ter funktionen i det ena av skydden. I handlingsplanen förbränning av fossila produkter som kol och oljebase- studeras även dag- och grundvatteneffekter i ett förändrat rade drivmedel och bränslen ger en global uppvärmning. klimat med ett utbyggt skydd runt Falsterbonäset. Intergovernmental Panel On Climate Change, IPCC, har vetenskapligt belagt detta i ett mycket stort antal forsk- Nationell havsplan ningsrapporter framtagna av globalt sammansatta grupper I territorialhavet finns ett överlappande kommunalt och av forskare. En av konsekvenserna av en upphettad planet statligt planeringsansvar, vilket innebär att den kommunala är att isar smälter och havsytan stiger. Klimatförsämring- översiktsplanen behöver förhålla sig till en statlig intres- arna kommer att påverka temperaturer, nederbörd, biolo- seavvägning. Havs- och Vattenmyndigheten har utarbetat gisk mångfald, naturtyper, växt- och odlingsförhållanden ett förslag av Havsplaner för Östersjön, Västerhavet och samt allmänna levnadsförhållanden för alla människor Bottniska viken. Den nationella havsplanerna kommer på jorden. Enligt SMHI kommer havet bli sötare, surare vara vägledande för kommunernas planläggning och är och varmare. Klimatförändringarna skapar osäkerhets- utformade i skala 1:700 000-1:1 000 000. Översiktsplanen faktorer i form av att ekosystemen helt kan ändras samt utgår i stort från förslag till Havsplan för Östersjön och att strandlinjen kraftigt kan förändras. Denna ändring av ska bidra till havsplanens genomförande. Översiktsplanen översiktsplan utgår från en 0,7-1m högre medelvattennivå är utformad till att precisera hur vattenområdet ska använ- till år 2100 samt att de biologiska processerna har svårare das, vilket innebär en fördjupning i jämförelse med den att rena vatten och hålla biologisk mångfald. nationella havsplanen.

Vellinge kommun arbetar sedan länge med att både ta reda Havsplanen utgår från nio stycken planeringsmål och har på vilka konsekvenser ett stigande hav får på land och dels som mål är att hitta en hållbar samexistens mellan olika

Illustration över kommunalt respektive statligt planeringsansvar, baslinjen är en administrativ gräns utifrån terriorialhav och ekonmisk zon räknas.

11 funktioner. Planen har flera huvudanvändningar, följande

är relevanta för Vellinge kommun: ENf Ö287 • Natur – Området har naturvärden som ska bevaras och utvecklas för säkerställande av biologisk mångfald och främjande av ekosystemtjänster. • Sjöfart – Förutsättningar för sjöfartsverksamhet ska bibehållas och trafiksäkerhet med tillräckliga manö- verutrymmen ska beaktas. • Yrkesfiske – Förutsättningar för att bedriva yrkesfiske ska bibehållas. God tillgänglighet för yrkesfiskefartyg till hamnar och fiskeområden lämpliga utifrån varia- tioner över säsonger och år ska beaktas. • Kultur – Område med kultur- eller naturhistorisk miljö. Kulturhistoriska perspektiv respektive natur- historiskt värde ska bevaras. • Utredningsområde sandutvinning – Område för vidare utredning för att avgöra om användning sand- N Ö284 utvinning är den mest lämpliga. Teckenförklaring Planområde Områden Användning Elöverföring

! ! ! ! ! ! ! ! Vellinge kommun ingår i den nationella havsplanen ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Användning Yrkesfiske ! ! ! ! ! ! ! ! för Östersjön och delområde sydvästra Östersjön och Användning Rekreation ! Sandutvinning Öresund, område Ö284. I området gäller användning- !© Utredningsområde sandutvinning arna natur, utredningsområde sandutvinning, sjöfart och Hänsyn till höga kulturmiljövärden Sjöfart yrkesfiske. Särskild hänsyn ska tas till höga kulturmiljövär- Utredningsområde sjöfart Elöverföring utanför havsplan den och sandutvinning ska anpassas till natur, till exempel Sjöfart utanför havsplan avseende tidsperiod och lokalisering av uttag. 0 2,5 5 10 km ±

Utsnitt ur Havsplan för Östersjön, örslag till antagande Internationellt, nationellt och regionalt är smalt, vilket gör att många transporter passerar kom- vikiga perspektiv munen. Fartygstrafikens rutter i svåra passager regleras Översiktsplanen påverkas av intresseanspråk och regle- internationellt. Hamnarna i Malmö och Trelleborg är av ringar på internationell, nationell och regional nivå. Flera stor vikt för godstransporter i Europa och därmed viktiga av dessa kan inte den kommunala översiktsplanen påverka noder. De är till exempel utpekade inom en av Ten-T:s utan måste förhålla sig till. Nedan följer en kortar beskriv- godstransportskorridorer. ning av det som påverkar översiktsplanen. Marint tillväxt Fiske EU:s strategi Blå tillväxt ska skapa hållbar tillväxt inom Fiskenäringen är en internationell fråga angående fis- den maritima sektorn. De fem viktigaste tillväxtområdena kekvoter och frihet för yrkesverksamma fiskare att röra sig är enligt strategin vattenbruk, kustturism, marin biotek- över landsgränserna. Fisket är indelat i delregioner enligt nologi, havsenergi och mineralutvinning. Det finns även FN:s livsmedelsorgan FAO, där Öresund är ett område en strategi på nationell nivå, En svensk maritim strategi och Arkonahavet ett annat (gräns går i höjd med Falsterbo för människor, jobb och miljö för att stärka de maritima fyr). Varje land har vissa fiskekvoter inom olika områden näringarna och nå målsättningarna i de svenska miljökva- och bland olika arter. Den yrkesverksamma fiskaren har litetsmålen och EU:s havsmiljödirektiv. Den nationella på så sätt fri rörlighet över landsgränser. Fisket i Öresund maritima strategin ska främja konkurrenskraftiga, innova- har även sedan 1932 varit reglerat mellan Sverige och tiva och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad Danmark för att ta vara på det trånga sundets fisk, till sysselsättning, minska miljöbelastning och en attraktiv exempel finns därför ett förbud mot bottentrålning utöver livsmiljö. Det är inte en bransch eller näring som exklusivt det allmänna trålförbudet närmast land. driver den maritima tillväxten men fritid och turism anses, likt på EU-nivå vara en viktig del och har stor potential att Sjöfart utvecklas. Genom Öresund transporteras stora mängder med gods- varor och färjor till hamnarna i hela Östersjön. Sundet

12 Friluftsliv Även åtgärder utanför skyddade områden som kan anses Den grönblå-strukturen utmed kusten fyller en regional påverka området ska prövas. Det finns åtta naturreservat funktion genom tätortsnära rekreation, både för och fem Natura 2000-områden inom planområdet. Hav- boende i närheten, men även besökare. Behovet av att och Vattenmyndigheten har gjort en gradering av skydds- strategiskt planera för tillgång till rekreation för mer än status för olika skyddsområden för marina värden, där na- de lokala belyses i både i ett nationellt perspektiv i de tionalpark, marina naturreservat och Natura2000-områden friluftslivspolitiska målen. Kommunerna har en nyckelroll med utpekade marina habitat är så kallade MPA, marine i att skapa förutsättningar för ett väl fungerande friluftsliv protection area (skyddade havsområden). De har tydliga och möjliggör att bidra till målen och stärka hälsa, skydd för att bevara värdefulla havsmiljöer. Fördjupning naturförståelse och regional utveckling. om syften och hur planen förhåller sig till MPA-områdena presenteras i del 3, hänsyn. Områdesskydd och tillstånd Områden med värdefull natur kan skyddas på EU, statlig Utöver områdesskydd för naturmiljöer finns även strand- och kommunal nivå med syfte att värna specifika arter, skydd som syftar till säkra allmänheten och djurlivets naturtyper och motverka specifika åtgärder. Vellinge tillgång till kusten samt ett generellt tillstånd för vatten- kommuns havsområde består av skyddad natur genom verksamhet som omfattar alla åtgärder i vatten. Eventuella skyddsformerna naturreservat och Natura2000 som reg- åtgärder kräver liksom vid naturskydden dispens och inte leras i miljöbalken. Skydden är en förutsättning för fysisk motverka skyddens syfte. Översiktsplanen visar kom- planering samt vilka verksamheter som skulle kunna vara munens ambition om hur havet ska kunna användas på möjligt att pröva i framtiden. Till exempel har naturreser- en övergripande nivå, men utreder inte i detalj potentiella vaten föreskrifter som tillåter och förbjuder vissa typer av åtgärders påverkan. Vid eventuella tillståndsprocesser aktiviteter och anläggningar under hela eller delar av året. finns krav på att redovisa om lokal påverkan är acceptabel Åtgärder inom naturreservaten ska vara förenliga med gentemot det skyddade syftet och vilka anpassningar som reservatssyftet och kräver tillstånd av länsstyrelsen. Åt- krävs. Översiktsplanens ställningstaganden med anledning gärder inom Natura2000-områden får inte skada aktuella av hänsyn till områdesskydd beskrivs i del 4, konsekven- naturtyper och arter samt kräver tillstånd av länsstyrelsen. ser.

Illustration över påbud och förbud i Falsterbohalvöns marina naturreservat

13 Del 2 Havet 2050

År 2050 skapas livskvalitet genom att det finns en aktiv fysisk planering som möjliggör håll- bar blå tillväxt utifrån de lokala förutsättningarna och behoven. Stabila ekosystem och dess nyttor är utgångspunkten för attraktiviteten i kommunens kustsamhällen. De internationellt och nationellt viktiga intressena behöver fortsatt kunna existera utan att hotas. Samtidigt finns lokala intressen och behov genom naturvärden, rekreation och lokalt förenings- och näringsliv som behöver få möjlighet att utvecklas. För att möta framtidens utmaningar med ett förändrat klimat prioriteras åtgärder som ger förutsättningar för stabila ekosystem och nya tillgångar till sand för kustskydd. Kommunens ambition är att se till havets utvecklingspotential och att besöksnäring, rekreation, energitillverkning, materialutvinning, transporter och livsmedelsproduktion sker utifrån naturens förutsättningar. Nyckeln till utveckling är samexistens, vad och hur användningar går att kombinera utan att skada kärnvärden. Strategier för framtiden Översiktsplanen har en prioriterad inriktning om vad kustskydd för att möta effekterna och riskerna med kommunen vill uppnå i framtiden och hur havsområdet stigande havsnivåer med naturbaserade lösningar. För ska utvecklas. Strategierna driver översiktsplanen framåt att möta klimatförändringarna är det viktigt för kom- genom fokus på de frågor som är viktiga för kommunen. munen att arbeta med långsiktig åtkomst av sand som Strategierna är generellt formulerade och ger vägledning tillåts vara en del av kustens processer. Sanden behöver för kommande fysisk planering på olika sätt. fortsätta kunna röra sig fritt, samtidigt som den behövs på land som erosionsskydd i Vellinge kommun och Havslandskapet som kunskapsspridare grannkommunerna. Ett kretsloppstänk innebär därför Kunskapen om vad som finns under ytan behöver fortsatt att marin sand behöver prioriteras till att skydda kust- utvecklas och spridas för att framtida generationer ska samhällen och upprätthålla strändernas värden framför kunna använda havet på ett hållbart och långsiktigt sätt. byggindustrin. Ett kretsloppsperspektiv innebär även Kunskapen om havet är viktig för att natur- och kultur- att framtida sanduttag inom kommunen behöver vara värdena ska kunna upprätthållas, och för att förbättra skonsamma på ett sätt som gör att naturen inte får människors koppling till platsen genom omtanke. Genom bestående skador. att prioritera upplevelser, arrangemang, service samt natur- och kulturpedagogik i och i anslutning till havet Minskad negativ påverkan av yrkesfiske finns möjligheter att fler får en bättre förståelse om havets och sjöfart processer. Människor ska kunna möta havet i vardagen, Riskerna för en negativ miljöpåverkan av verksamheter framförallt genom det havsanknutna friluftslivet. Havet i havet behöver vara så små om möjligt. För Vellinge som kunskapsspridare är även ett sätt att skapa nya och kommun är det viktigt att den nationella havsplanen tar stärka befintliga sociala mötesplatser. ställning hur det storskaliga fisket och sjöfarten ska bedrivas och utvecklas för att inte bidra till onödiga risker. Till Värna nyckelarter i ett föränderligt exempel genom nationella regleringar för yrkesfisket i och klimat i anslutning till skyddade områden för att minimera skada Klimatet håller på att förändras och stabila ekosystem och minimera risken för kollisioner. Den negativa påver- är en förutsättning för att inte förlora de befintliga kan bör fortsatt minska i och med att näringarna växer naturvärdena. Kommunen ska arbeta för att bevara och så naturmiljöns producerande, stödjande och reglerande stärka levnadsförhållandena för nyckelarterna ålgräs, nyttor inte hotas. brunalg och blåmussla som skapar förutsättningar för biologisk mångfald i havet och håller bottnarna syrerika. Ta till vara på den maritima Nyckelarterna är viktiga för att ekosystemen i havet näringspotentialen ska fungera och skapa de nyttor som vi människor har Havet ska användas på ett klokt sätt som bidrar till den användning för och är beroende av. Tillsammans skapar ekonomiska tillväxten och i en större utsträckning ande förutsättningar för biologisk mångfald, bottenstabilitet vändas för att stärka kommunens varumärke och lokala och rent vatten. Faktorer som i sin tur ger förutsättningar näringsliv. Det havsanknutna friluftslivet är kärnan i för marina däggdjur, fåglar, yrkesfiske och rekreation. kommunens besöksnäring och rekreation med stränder och hamnar som viktiga platser. Dessa platser behöver Sandanvändning i kretslopp utvecklas hållbart mot en förlängd turistsäsong där fler får Den marina sanden har en stor betydelse historiskt tillgång till havet. Havet är stort och här finns möjlighettill och i framtiden kommer den fylla en allt större bety- att producera varor som energi, biobränsle, livsmedel och delse för möjligheterna att bevara kustens värden. Det foder. Möjligheter som behöver studeras till framtiden. kommer finnas ett stort behov av att använda sand som

15 Kustzonens utveckling I kustzonen finns de flesta intresseanspråken inom som rekryteringsområde för fisket i Öresund och sydväs- planområdet. För att nå en vision om stabila ekosystem, tra Östersjön, både de blottade och de med vegetation. tillgängliggöra havslandskapet och att ta tillvara på den God tillgång på mindre fisk och skaldjur ger i sin tur för- maritima näringslivspotentialen prioriteras utvecklingen utsättningar för fåglar och marina däggdjur. Ålgräs är brett för djur- och växtliv, friluftslivets aktiviteter och anlägg- utbrett och finns framförallt i grunda lugnare vattnen, ningar samt hamnarna som nod. Kustområdet är ett grunt norr och söder om land. Utbredningen av ålgräs kan område som ger goda möjligheter för djur- och växtliv variera från år till år och växer normalt ner på 7m djup samtidigt som det är platser och miljöer som är intressanta men har noterats ner till 9m vid inventeringar. Ålgräset för både friluftsliv och besöksnäring. För att intressena ska är känslig för fragmentering, fysiska hinder och grumligt kunna samexistera och platserna vara tillgängliga för både vatten som skymmer solljus. Blåstången trivs i mer steniga och, prioriteras anläggningar, hamnar och badanläggning- förhållanden, som återfinns utmed Fotevikskusten, söder ar till redan ianspråktagna platser. I övrigt bör växt- och om Falsterbo samt vid Fredshög. Blåstången har även den djurlivets fria utveckling gå först. Viktiga karaktärsdrag är funktion som uppväxtområde för fisk och skaldjur och är bland annat de vita grunda badstränderna, de pittoreska känslig för fragmentering. Den tredje nyckelarten, blå- småbåtshamnarna, de fluktuerande strandängarna och mussla behöver steniga miljöer och fasta objekt at växa på. våtmarkerna med spår från medeltidens sillfiske och 1900- Blåmusslan binder näringsämnen och behövs i de grunda talets fashionabla badort. Kustzonen består av den grunda och stillastående vattnen för att förbättra vattenkvaliteten, sandiga bukten vid Höllviken och Foteviken, Kämpinge- till exempel i Höllviken som mest har sandiga bottnar. bukten, de grunda sandreven vid Haken, Knösen och runt Måkläppen samt de djupare och mer strömma områdena Friluftslivets aktiviteter och anläggningar är ett hot mot söder och väster om Falsterbo. växt och djurliv då dessa stör, sliter och fragmenterar sam- manhängande områden. Friluftslivet är dock viktigt för att Djur- och växtliv öka kunskapen om havet och ta tillvara på den maritima Det grunda vattnet med sandbotten har goda förut- näringslivspotentialen. Friluftslivet behöver anläggningar sättningar för djur- och växtliv. I kustzonen finns goda för att havet ska vara tillgängligt för människor. För att förutsättningar för ålgräs, blåmussla och blåstång som behålla sandsträndernas funktion kan det finnas behov skapar livsmiljöer för andra arter, bidrar till föda och renar att strandfodra i havet inom konvengensdjupet. Strand- vattnet. De grunda sandbottnarna fyller en stor funktion fodring bidrar till grumling, vilket är negativt för ålgräsets

Illustrationen visar exempel på nyttor vid kusten

16 livsförhållanden. skulle riskeras om naturvärdena försvann. Samtidigt är friluftslivets aktiviteter och anläggningar ett hot mot na- Generella ställningstaganden turvärden, framförallt i kustområdet. Det finns även kända Djur-och växtlivs fria utveckling prioriteras särskilt i konflikter bland olika friluftslivsaktiviteter, till exempel Foteviken, norr om Knösen och söder om Måkläppen, mellan badare och vind/kitesurfare samt djur/fågelskå- där det inom dessa områden inte bör förekomma fasta dare och båtägare. Det beror på hur naturen används och anläggningar eller störande aktiviteter. I dessa områden om man ger upphov till störningar för någon annan. finns goda förutsättningar för fåglar och säl som behöver skyddas från mänsklig påverkan och störningar i enlighet Generella ställningstaganden med beträdnadsförbud och restriktioner för aktiviteter i Det finns ett behov att nå den orörda naturen och att naturreservatsföreskrifterna. I hela kustzonen är utgångs- använda havet som aktivitetsyta, både på ytan och under punkten att naturmiljön i största mån i ska prioriteras och ytan vid dykning. Aktiviteter och anläggningar för bad, att åtgärder och aktiviteter som stör och hotar ska begrän- djur/fågelskådning och vattenaktiviteter prioriteras i sas eller anpassas så att den negativa påverkan minimeras. anslutning till de befintliga badstränderna och hamnarna Lämpliga platser för att koncentrera störande aktiviteter för att säkerställa tillgång till rekreation ur ett lokalt och eller anläggningar är hamnarna och kanalområdet och regionalt perspektiv. De ska på ett för platsen hållbart sätt befintliga badstränder. De har redan störningar i och med kunna användas för friluftslivets aktiviteter och därmed dagens användning och stora sammanhängande ytor i i mindre utsträckning störa i mer känsliga områden. grunda områden behöver då inte fragmenteras. Nya fasta Närmast stranden, ca 300m prioriteras badare före vat- anläggningar bör samlokaliseras om möjligt och begrän- tensportsaktiviteter som vind/kitesurfing och motorbå- sas till enstaka per strand. Särskild hänsyn gäller inom tar enligt befintliga lokala rekommendationer för vind/ områden under 8m djup, där ålgräs har goda förutsätt- kitesurfing. I anslutning till badstränderna bör det även ningar. Vid behov av strandfodring i havet ska påverkan fortsättningsvis vara möjligt att rensa tång för att upprätt- på samt kompensation av ålgräs särskilt utredas. I övrigt hålla badsträndernas attraktivitet enligt befintliga tillstånd. bör inte beträdnadsförbuden utökas då ytor behövs till Dessa bör omprövas inom planperioden till att eventuellt friluftslivets intressen. Befintliga hårda strukturer samt nya omfatta en bit ut i havet. Sandbotten inom konvengens- bör användas för att skapa livsmiljöer till blåmusslor, till zonen bör kunna fodras för att upprätthålla strändernas exempel vid nya bryggor. mäktighet, vilket behöver prövas med nya utökade till- stånd. Inom området påverkas strandprofilen och därmed Friluftslivets aktiviteter och anläggningar finns risk för erosion samt förlorade förutsättningar för Falsterbonäset har varit en destination för rekreation i bad och vattensportsaktiviteter. över hundra år. Det finns idag ett rikt föreningsliv med aktiviteter inom naturskådning, vattensporter, båtverksam- Det ska kunna finnas möjlighet till fasta anläggningar i het och scoutverksamhet samt ett oorganiserat friluftsliv anslutning till badstränderna som stödjer friluftslivet och som omfattar bad, fritidsfiske, promenader med mera. medför ett värde för de som använder badstränderna. Det havsanknutna friluftslivet innebär att människor Syftet är att främja turism och allmänhetens behov och använder naturmiljön i rekreativt syfte, vilket är viktigt för anläggningar ska vara tillgängliga för allmänheten. De både folkhälsa och det lokala närings- och föreningslivet. bör samlokaliseras för att minska risk för fragmentering Friluftslivet sker oftast utan anläggningar i havet, men samt utformas så att det inte på ett betydande sätt skapas behöver dessa för att uppehålla organiserade aktiviteter, erosion i hav och på land eller ger en betydande skada på god tillgänglighet och service. Friluftslivets anläggningar i Natura2000-arter, till exempel genomsläppliga för både havet är framförallt bryggor och småbåtshamnar. Bad och sandrörelse och solljus. Med anledning av betydande risk vattensportsaktiviteter är koncentrerade till stränderna, för ackumulation och erosion (se mer under risker) samt av dessa är Skanörs havsbad, Kämpinge strandbad och påverkan på naturvärden (se mer under naturvärden) Falsterbo strandbad ”Blå Flagg-stränder”, en internatio- behöver alla fasta anläggningar, strandfodring och tång- nell märkning för rena stränder med god vattenkvalitet rensning detaljstuderas, hur det mer i detalj kan göras i och vissa andra kriterier. Förutom de etablerade hamnarna enlighet med befintliga områdesskydd. Inseglingsrännor finns en fritidsfiskeförening i Höllviken och en i Skanör till hamnarna och farleder i grunda områden ska fortsätt- med fritt ankrade båtplatser. ningsvis kunna muddras för att säkerställa tillgängligheten till land med fritidsbåtar. Om inte, riskerar de att sanda Friluftslivet är beroende av naturen och historiska läm- igen och rekreativa värden gå förlorade. Människor bör ningar som skapar förutsättningar för rekreation och fortsättningsvis delvis ha tillgång till känsliga områden för

17 att skapa en kontakt med marint djur-och växtliv, men i och gynna det lokala närings- och föreningslivet. Det är framtiden finns behov att utveckla en hållbar turismnäring etablerade platser som tagits i anspråk med pirarmar och för att skapa tydligare ramar som inte skadar naturen. Det- utfyllnader. Den befintliga identiteten av småbåtshamn samma gäller kulturhistoriskt viktiga miljöer på bottnarna, är viktig att behålla och bygga vidare på, i Skanörs hamn även de riskerar att skadas vid om inte större hänsyn tas, är hoddorna viktiga karaktärsdrag och i Falsterbokanalen framförallt vid dykning. Det behövs även en fördjupad Kanalväktartornet samt den råa betongen. För att stödja kunskap om de marina kulturmiljöerna för att kunna befintliga funktioner och en utveckling behöver hamnar- tillgängliggöra dem genom information och säkerställa rätt nas form och utbredning kunna förändras, exempelvis typ av skydd i framtiden. med fler båtplatser, plats för funktioner kopplat till småbå- tar och plats för service och arrangemang. Skanörs hamn Hamnar som nod för friluftsliv och bör kunna utvecklas inom befintligt hamnområde och de- besöksnäring taljplan med fler båtplatser. Ny detaljplan och utökning av Kommunens småbåtshamnar är särskilt viktiga som noder hamnområde med båtplatser för småbåtar kan bli aktuellt för kopplingen mellan hav och land. De är lätta att nå på den norra sidan på sikt, men behöver prövas i detalj- och har en viktig betydelse för kommunens besöksnä- plan och mot områdesskydd. I Falsterbokanalens hamn är ring och det lokala näringslivet. Till exempel är de viktiga det förespråkat att inom hamnområdet pröva en utvecklad anläggningar för det havsanknutna friluftslivet i och med användning av hamnen som stödjer planerad utbyggnad båtplatser/anordningar för att lägga i båtar och Skanörs av service och bostäder i ÖP2010. Exempelvis med fler hamn har en service som lockar besökare. Det finns en båtplatser och uppställningsplatser på land. Vid utform- utvecklingspotential för hamnarna som gör att fler kan nå ning av hamnarna ska det tas hänsyn till de konsekvenser havet i vardagen genom att möjliggöra fler båtplatser, mö- fasta anläggningar bidrar till i anslutning till anläggningen. tesplatser och andra anordningar för friluftslivet. Natio- Framförallt hur förändring av sandrörelsen kan orsaka nellt sett är kust- och havsturism den mest värdefulla blåa erosion, lagrade miljögifter i botten eller påverkan på växt- näringen . Yrkesfisket och besöksnäringen har traditionellt och djurlivet. Exakt utformning behöver detaljstuderas, viktiga tillväxtmotorer för kommunens utveckling och anpassas och miljöbedömmas utifrån fördjupade utred- kommunens varumärke. Idag är besöksnäringen betydligt ningar, inom respektive tillståndsprocess för att säkerställa viktigare för det lokala näringslivet än yrkesfisket, exem- godtagbara miljökonsekvenser. Inom planperioden ska pelvis finns endast enstaka fiskare. även Falsterbokanalen kunna utvecklas utmed kanalkan- terna och i den södra delen med aktivitetsytor, båtplatser Generella ställningstaganden mm och i framtiden en förbindelse i söder. Funktionen Hamn- och kanalområdet behöver kunna fortsätta utveck- av farled i kanalen respektive allmän väg över kanalen ska las som småbåtshamnar med syfte att skapa sociala mö- inte påverkas. Farleden i kanalen och till hamnarna ska tesplatser, värna kustidentiteten, öka kunskapen om havet hållas fri och kunna muddras för att säkerställa tillgänglig- heten för småbåtar.

18 Områdesspecifika restriktioner inom naturreservat Friluftslivets intresseområden utifrån dialog med föreningar

Teckenförklaring

Planområde " Fast badbygga (! Vattensportklubbar % Båtklubbar, fiskeföreningar, hamnföreningar # Scoutkårer Teckenförklaring " Kultur- och Naturföreningar Planområde Vattensport Motorbåtar 10 knop Scoutaktiviteter Ej vattensporter, båtar 10 knop Kultur- och naturområden Ej vattensporter, båtar 5 knop Båtområden 0 1,5 3 6 km ± 0 1,5 3 6 km ±

Potentiell förekomst av blåstång utifrån naturmiljöns förutsättningar

Teckenförklaring Teckenförklaring Planområde Planområde God förutsättning för förekomst Förekomst av ålgräs Potentiell förekomst av ålgräs utifrån God förutsättning för förekomst, osäker djupinformation Hög täckning naturmiljöns förutsättningar Mycket god förutsättning för förekomst Låg täckning Mycket god förutsättning för förekomst, osäker djupinformation 0 1,5 3 6 km ± 0 1,5 3 6 km ±

19 Utsjöns utveckling I kommunens utsjövatten finns det stora diffust geogra- Djur- och växtliv fiska intresseanspråk av nationell och internationell bety- Växtliv i utsjön utgår främst från arter som inte behöver delse. Det berör förutom djur- och växtliv främst sjöfart, solljus samt ett djurliv som trivs i djupare områden och fiske, men även framtidsfrågor som materialutvinning och till viss del livnär sig på musseldjur. De djupare områdena produktion av energi, biobränsle och livsmedel. Identi- består i större utsträckning av biogena rev uppbyggda av fierade intressen kräver större ytor och kan till en stor del blåmusslor på mjukbottnar samt sandbottnar. Nyckelar- samverka med anledning av att det är i olika nivåer. Kon- ten blåmussla finns enligt undersökningar i planområdets fliktpunkter ligger snarare vid ytan än botten som i grun- sydöstra del och har en relativ hög täckningsgrad. Tillsam- dare områden. Utsjöområdet består av delar av Öresund, mans med omgivande mjukbottnar bidrar reven till en Södra Östersjön och Arkonahavet och karaktäriseras av artrik botten- och fiskfaunasammansättning i havsområ- den fria sikten och under ytan av de mjuka bottnarna med det. Naturtyperna är av stor betydelse för dykänder, alfågel inslag av hårdare botten som block, sten, grus och morän. och marina däggdjur. Flertalet av arterna är skyddade och Måkläppens sandrevlar fortsätter i en sydvästlig riktning. hotade. Tumlaren rör sig över stora områden och i djupare Djupet är från 10 meter till 40 meter, och är som djupast i vatten, ca 20-200m. Sydvästra Östersjön är ett kärnområde söder, i riktning mot Arkonabassängen. Framtida prio- med känd förekomst av tumlare under maj-oktober och riterad inriktning är att värna tumlarnas livsmiljöer och omfattar både bälthavspopulationen och östersjöpopula- säkerställa tillgång till marin sand för kustskydd. Det är tionen. De är känsliga för undervattensbuller, utfiskning en nödvändighet att fortsatt utreda möjligheterna till att ta och förändringar i fiskfaunan samt för att hamna som marin sand på grund av det stora framtida behovet inom bifångst i fiskenät. kommunen och grannkommunerna. Inom planperioden tillämpas generellt en restriktivitet till nya anläggningar då Konfliktpunkter mot djur- och växtlivets utbredning det i dagsläget inte går att säkerställa konsekvenserna och består till stor del av buller från fartyg och olika typer av med fördjupad kunskap är kommunens ambition att preci- anläggningar samt påverkan på botten, bland annat genom sera områden för exempelvis sanduttag. Ambitionen är grumling. Buller skadar framförallt tumlarna och botten- även att bevara de fria ytorna, som har reglerande funktio- förändringar påverkar tillgången på födoämnen. Ju grun- ner som koldioxidupptag, luftrening samt en möjlighet för dare områden, desto känsligare bedöms naturmiljöerna sjöfart. De fria vyerna är även en viktig del i upplevelsen vid botten och artrikedomen antas avta ner mot 35-40m. av havet och har inverkan på friluftslivet.

Illustrationen visar exempel på nyttor i utsjön

20 Generella ställningstaganden Generella ställningstaganden Djur- och växtliv ska likt i det grundare kustvattnet prio- Det är prioriterat för kommunen att kunna riteras. Tills vidare behöver det tas hänsyn till naturvärden säkerställa nya källor till sand för att möta framtidens enligt försiktighetsprincipen då varken naturtypen rev eller behov vid klimatanpassning och fortsatt trygga tumlaren har fullgod bevarandestatus på grund av att det bebyggelsemiljön och rekreativa värden. Befintliga råder kunskapsbrist. Det innebär att det utifrån nuvarande källor och tillstånd är begränsade och bedöms behövas kunskapsläge inte föreslås användningar som ytterligare kompletteras snarast för att uppehålla stränderna riskerar att påverka bottnar och öka bullerpåverkan. och för ett långsiktigt översvämningsskydd på land. Naturtyperna bedöms mindre känsliga än i de grunda Sandfodring och förstärkning av sanddyner är mjuka kustområdena och kan därför samexistera med andra klimatanpassningsåtgärder som vävs in i de naturliga funktioner på skyddade arters villkor. Befintliga störande processerna och prioriteras som skyddslösning i ÖP2010. aktiviteter, som sjöfart och fiske bör regleras för att inte Alternativa skyddsåtgärder, så som hårda skydd bedöms öka de negativa konsekvenserna på djur- och växtliv, det ge stora risker i den dynamiska miljön. Lokala sandkällor ligger dock utanför kommunens rådighet. Allt eftersom inom planområdet är intressanta och att föredra för att kunskapsläget förbättras ges även nya planeringsförutsätt- säkerställa likvärdig kvalitet, undvika långa transporter ningar. Det kan därför i framtiden finnas möjligheter att eller att system helt bryts. Fördjupande undersökningar kombinera andra funktioner med de skyddade arterna när behövs för att peka ut en plats för sandtäkt, då man bättre kan föreslå skyddande åtgärder. kunskaperna dåliga om mängden sand, dess kvalitet och hur det kommer påverka botten, djur, fartyg och Sand sandvandringen. För att inte omöjliggöra en framtida Hela havsmiljön runt Falsterbohalvön är mycket dyna- sandtäkt bör angivna ytor fredas mot fasta anläggningar. misk och karaktäriseras av en omfattande sandvandring. Åtgärden kräver även en fördjupad analys av påverkan på Sandvandringen bidrar till en förändring av strandlinjens befintligt naturreservat samt dialog med länsstyrelsen, då läge genom erosion och ackumulation. I framtiden står det idag inte är tillåtet enligt reservatsföreskrifterna. En kommunen för stora utmaningar i och med att havsnivån viktig utgångspunkt till kommande utredningsprocesser bedöms höjas, vilket kommer ha en negativ påverkan på är att välja metoder som är skonsamma mot bottenmiljön, stränderna och bidra till att de minskar. Sanddynerna är inte skapar onödig risk i och med långsamgående fartyg idag ett naturligt yttre skydd mot kraftiga stormar och eller stör hotade arter. Eventuella sandfyndigheter bör bidrar till att skydda den befintliga bebyggelsemiljön från även säkerställas som riksintresse med syfte att skydda översvämning samt möjliggör rekreation och biologisk kusterosion på platser som måste skyddas. Sandbehovet mångfald. För att bibehålla befintliga sandmiljöer bedöms bör ses som ett väsentligt allmänintresse som inte kan det behövas ca 375 000m3 sand inom planperioden och 1 säkerställas på annan plats på grund av det då blir långa 183 000m3 till 2050. Idag återanvänds muddringsmassor transporter. från Skanörs hamn och Slusan till strandfodring, enligt gällande tillstånd, årligen ca 5 000m3. Fiske Det storskaliga fisket sker flexibelt och över stora Planområdets jordarter består till stora delar av sand, områden innanför och utanför svensk ekonomisk zon. Var grus och morän. Kunskapen om vilka sandmängder som fiske bedrivs varierar mellan säsongerna, men också hur finns förutom kända sandbankar är relativt låg, men fiskbestånden utvecklas över tid. Torsk och sill är vanligast undersökningar visar en koncentration längs den västra inom Sydkusten och fiskas ofta med trålfiske, nätfiske och kommungränsen. Väster om kommunen finns dessutom ringnotsfiske. sandbanken Sandflyttan, som är ett utpekat område för utredning sandtäkt i nationell plan. Sandmiljöerna innehåller Storskaligt fiske kan ha negativ påverkan på växt- och generellt högre naturvärden, då det är goda livsmiljöer för djurliv med skador på botten och skräp. Spökgarn kan fisk och tumlare. Eventuella sanduttag kan påverka arterna skada djur, fiskar och fåglar samt brytas ned till farliga negativt då deras vegetation störs, vattnet grumlas och mikroplaster. Bottenskador i form av trålspår påverkar störningar uppstår. Tidigare har stora mängder tagits med tillgången på födoämnen. skadliga metoder vilket skapat sänkningar i bottenytan, på- verkat djur- och växtliv samt sandrörelsen. Det finns även Generella ställningstaganden en risksituation med långsamtgående fartyg som används Fisket bidrar till den maritima näringslivspotentialen, men vid utvinning av sand inom farlederna där det passerar bör anpassas på ett sätt som inte skadar naturvärden. godsfartyg (se mer under risker). Arbete pågår på statlig nivå med föreskrifter för fisket i

21 syfte att inte skada det marina naturreservatet runt Fal- och fasta objekt ökar risken för kollision. sterbohalvön. Det befintliga förbudet mot trålfiske utökas, då det finns värdefulla miljöer även söder om Öresund. Generella ställningstaganden Passiva fiskemetoder bidrar till att minska de negativa Det är ett stort värde internationellt att transportvägarna konsekvenserna med trålning och småskaligt fiske bör säkras. Det bidrar till den maritima näringen och säkra uppmuntras med nödvändiga funktioner i kommunens färdvägar bidrar till att minska sjöfartens negativa på- hamnar. Fiske bedöms förenligt med framförallt sjöfart verkan. Sjöfartens framkomlighet och mängder regleras och behöver kunna samexistera för att fortsatt kunna vara i internationella överenskommelser, vilket gör att kom- rörligt. munen har liten påverkan i hur mycket och på vilket sätt trafiken passerar kommunen. Trafiken måste även kunna Sjöfart gå genom Öresund för att nå hamnar i Östersjön och De stora ytorna i havet ger goda förutsättningar för frakt- bidra till hållbara transporter. Med anledning av de breda transporter och stora ytor är reserverade för sjöfarten. anspråken för sjöfart bedöms dock transporter kunna Farlederna är idag 4-5km breda och utanför Falsterbo pas- samexistera med mer långsamgående och stillastående serade år 2015, 30 941 fartyg. Containerfartyg dominerar fartyg för sandutvinning i framtiden. Risken för kollision i södra Östersjön och den vanligaste godstypen i svenska behöver utredas om långsamgående fartyg skulle vara ak- hamnar var 2014 flytande bulk som omfattar råolja och tuellt, till exempel vid sandutvinning. Fasta objekt bör helt petroleumprodukter. Myndigheten för samhällsskydd och undvikas för att inte öka risksituationen. beredskap bedömer att containertrafiken väntas öka i takt med den ekonomiska tillväxten. Dessutom, bidrar Ryss- lands utbyggnad av oljeindustrin också till fler fartyg och transport av oljeprodukter.

Sjöfarten medför buller och en risk för allvarliga utsläpp (se mer under risker) vid kollisioner. Stillastående fartyg

Teckenförklaring

Planområde

Mycket god förutsättning för förekomst

Mycket god förutsättning för förekomst, osäker djupinformation

God förutsättning för förekomst ± Teckenförklaring ± God förutsättning för förekomst, osäker djupinformation 0 2,5 5 10 km 0 2,5 5 10 km Planområde

Prediktion av ar det finns blåmussla Bottenmaterial; lila-morän, beige-postglacial sand, orange- sand och grus, gul-glacial lera

22 Vindkraft, vågkraft och vattenbruk Generella ställningstagande Energitillverkning och odling till havs är framtidsfrågor Användningen i havet behöver enligt flera nationella stra- som bortom planperioden kan komma att bli alltmer tegier och mål ökas och se till både hav och land när det intressanta. I ett regionalt perspektiv finns ett behov av gäller produktion av el, biobränsle och livsmedel/foder, att tillverka energi nära tätbefolkade områden för att nå re- men prioriteras inte inom denna planperiod över naturvär- gionala och nationella mål om förnybar energiproduktion. dena. Vattenbruk och energitillverkning under ytan är idag Havsområdet har generellt bra förutsättningar för ener- inte relevant i Östersjön på grund av förutsättningarna gitillverkning och kan utnyttja både vind- och vågenergi. med strömmar, temperatur och salthalt. Det finns dessut- Odling till havs är ett sätt att komplettera det landbaserade om inga riksintressen varken för vindkraft, vågenergi eller jordbruket och biobränslen, med framförallt makroalger, vattenbruk som motiverar att pröva det mot nuvarande sjöpung och blåmusslor. områdesskydd. Vindkraften bedöms även ha en visuell påverkan på landskapsbilden, vilket påverkar upplevelsen Det finns konflikter mellan fasta anläggningar och påver- av naturmiljön. I och med att kunskaperna ökar och tek- kan på naturvärden och sjöfart. Samtliga typer av anlägg- niken utvecklas finns det möjlighet att i framtiden peka ut ningar har en bottenpåverkan och kan ge störningar på relevanta områden och det är intressant att fortsätta utreda djurlivet som inte är förenligt med nuvarande kännedom förutsättningarna för nya näringar i havets djupare delar. om skyddade naturtyper och arter. Med odling finns dess- Framtida intresseanspråk för energitillverkning – vind- utom ett antal osäkerheter och risker som kan bidra till bruk, bör lokaliseras till havslandskap med mindre känslig negativ påverkan på den befintliga naturmiljön. Framfö- botten och djurliv. rallt fiskodling bör därför hellre ske kontrollerat på land.

23 Del 3 Hänsyn I den översiktliga planeringen ska kommunerna redovisa hur de avser att tillgodose de redovisade riksintressena. Denna del visar vilken hänsyn som översiktsplanen behöver ta till olika identifierade värden och risker. Riksintressen Mark- och vattenområden som har så höga värden att de Riksintresse för friluftsliv är av nationell betydelse utgör så kallade riksintressen. Värdebeskrivning Riksintressena regleras enligt Miljöbalken (SFS 1988:808) FM 16 Skanör Falsterbohalvön Skanör-Falsterbohalvön och består av områden enligt 3 kap. som pekas ut som med kuststräckan Höllviken-Trelleborg: Område med riksintresse av ansvarig sektorsmyndighet och av områden särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i enligt 4 kap. som är större områden direkt utpekade av natur- och/eller kulturmiljöer genom friluftsaktiviteter riksdagen. Olika intressen ska i första hand om möjligt och vattenanknutna friluftsaktiviteter. kunna samexistera, men i vissa fall kan riksintressen behöva vägas mot varandra. Säkerställande av riksintresse Området för riksintresset omfattas till stora delar av natur- Inom planområdet sammanfaller de flesta riksintressen. reservat med syfte att främja friluftsliv och allmänhetens De flesta finns i kustzonen och är kopplat till värden som tillgång till badstränderna. finns i grunda vatten. De flesta bedöms kunna samexistera då åtgärder inte påverka andra värden. Riksintresse Kommunens ställningstagande naturvård bedöms påverkas/påverka andra riksintressen Kommunen värnar om allmänhetens tillgång till havsan- mest, dels på grund av en stor utbredning samt känslighet knutet friluftsliv. Naturvårdsintresset och rekryterings- vid andra åtgärder, tex storskaligt fiske till fritidsaktiviteter område fiske bör prioriteras i områden där det inte finns och sjöfart. Se mer under konsekvenser. befintliga anläggningar (hamn, fasta bryggor) eller är besökstunga platser (badstränderna). Riksintresse för kulturmiljövården Värdebeskrivningar Riksintresse högexploaterad kust M:K 128 Foteviken – Glostorp - Vidsträckt öppen slätt- Värdebeskrivning bygd utmed Öresundskusten med förhistorisk bruknings- Brofjorden i Bohuslän till Simpevarp i Småland: Fritidsbe- och bosättningskontinuitet med talrika och landskapsdo- byggelse endast får komma till stånd i form av komplet- minerande fornlämningsmiljöer samt flera kyrkbyar. teringar till befintlig bebyggelse om det inte finns särskilda M:K 129 Skanörs Ljung- Hedlandskap med fornlämnings- skäl, t.ex. fritidsbebyggelse som tillgodoser det rörliga miljöer på Falsterbonäset med såväl förhistoriska som friluftslivets behov. medeltida bosättningar. M:K 130 Skanör Falsterbo - Småstaden Skanör som i pla- Säkerställande av riksintresse nering, bebyggelse och omgivningar speglar medeltidens 300m ut från strandlinjen omfattas av strandskydd enligt stad samt småstaden Falsterbo, med anor från medeltiden 7kap med undantag för Skanörs hamn samt Falsterboka- men med huvudsaklig prägel av det sena 1800-talets och nalen och sträckan mellan Falsterbokanalen och Lilla 1900-talets fashionabla badort. Hammar.

Säkerställande av riksintresse Kommunens ställningstagande Omfattas av naturreservat med syfte att bland annat Inga områden anges för landsbygdsutveckling i strandnära bevara kulturvärdena i den marina miljön. läge då kommunens kust inte bedöms som landsbygd. Eventuella anläggningar inom riksintresset får göras för Kommunens ställningstagande att tillgodose riksintresse för friluftsliv och möjlighet för Samtliga: behov av mer utredning angående fyndigheter i allmänheten att i rekreativt syfte använda havet. Anlägg- havet. ningar bör vara offentliga för att trygga tillgängligheten till M:K 130 Skanör Falsterbo: Riksintresset omfattar värden havet. på land och det geografiska området i havet motsvarar inte det område som Riksantikvarieämbetet bedömer som Riksintresse för yrkesfisket värdekärna med hänsyn till vindkraft. Den geografiska Värdebeskrivningar avgränsningen och värdebeskrivningen bör diskuteras YF 12 Falsterbo utsjöområde – Fångstområde (precisering och utvecklas för att bättre stämma överens i havsområ- saknas) det. Eventuell utveckling i Skanörs hamn ska anpassas till YF 13 Falsterbo/Ystad trålgränsområde – Fångstområde karaktärsdragen för småbåtshamnen. (precisering saknas)

25 YF 50 Höllviken djup <3 - Området utgör rekryterings- område för ål och plattfisk. Säkerställande av riksintresse YF 51 Lillgrund - Området utgör fångstområde för torsk. Höga objekt ska skickas på remiss till Försvarsmakten

Säkerställande av riksintresse Kommunens ställningstagande YF 50 Höllviken djup <3m: omfattas av naturreservat Planen medger inga höga byggnadsverk som kan skada med syfte att främja fiskens upplevnadsmiljöer samt riksintresset. Natura2000. Riksintresse naturvård Kommunens ställningstagande Värdebeskrivning YF 12 Falsterbo utsjöområde: Riksintresse för naturvård Måkläppen - Limhamnströskeln N91: Ett sandvandrings- främjas framför riksintresse för yrkesfiske och fiske bör område utan motsvarighet i Sverige. Området har större ske med passiva redskap med utökning av trålförbud. och mindre områden med ålgräs med artrik och varie- Finns behov att utreda om yrkesfisket har negativ påver- rande fauna. Området är ett viktigt produktionsområde kan på bevarandemålen för Natura2000-områdena. för fisk och andra marina organismer med betydelse för YF 13 Falsterbo/Ystad trålgränsområde: Fiske bör ske många fågelarter och sälar. Området har stor art- och med passiva redskap med utökning av trålförbud. Finns individrikedom av fåglar, bl.a. flera flyttfågelarter. behov att utreda om yrkesfisket har negativ påverkan på bevarandemålen för Natura2000-områdena. Säkerställande av riksintresse YF 50 Höllviken djup <3m: Riksintresse för yrkesfiske Hela området omfattas av naturreservat, och Natura2000, främjas framför riksintresse för friluftsliv. Möjlighet att SPA- och SPI-områden. pröva bryggor i syfte för rekreation och friluftsliv med Förbud mot trålning i Öresund (i höjd med Falsterbo fyr) hänsyn till uppväxtområde för fisk. enligt överenskommelse mellan Sverige och Danmark YF 51 Lillgrund: Riksintresse för naturvård främjas samt allmänt trålförbud utmed kusten enligt fiskeföreskrif- framför riksintresse för yrkesfiske och fiske bör fortsatt ter. ske med passiva redskap enligt gällande förordning. Finns behov att utreda om yrkesfisket har negativ påverkan på Kommunens ställningstagande bevarandemålen för naturreservaten och Natura2000- Främjas framför andra riksintressen, undantaget i utpe- områdena. kade områden där friluftslivets intressen går före och an- läggningar kan prövas i syfte för att utveckla besöksnäring Riksintresse för kommunikation och tillgängligheten till havet. Värdebeskrivning Farled 18 Sträckan Anholt – Svartgrund: farledsklass 1 Farled 21 Trelleborg – Gedser: farled klass 2

Säkerställande av riksintresse Farled 18 Sträckan Anholt – Svartgrund: TSS Falstserbo- rev OFF (trafikseparering)

Kommunens ställningstagande Riksintresse för naturvård främjas framför riksintresse för kommunikation. Finns behov att utreda om sjöfarten har negativ påverkan på bevarandemålen för naturreservaten och Natura2000-områdena. Bedöms kunna samexistera med yrkesfiske och i framtiden sandupptag med anledning av stora intresseanspråk.

Riksintresse för totalförsvarets militära del Värdebeskrivning Övrigt influensområde

26 Teckenförklaring Yrkesfiske, fångstområde Yrkesfiske, rekryteringsområde Friluftsliv Kulturmiljövården Naturvård Totalförsvarets militära del Kustzon Kommunukationer, farled 0 2,5 5 10 km ±

27 Kommunens ställningstagande är att eventuella åtgärder Naturvärden i grunda områden ska ske samlat för att inte fragmentera Hela planområdet omfattas av Naturreservat och sammanhängande växtbeklädda bottnar eller påverka Natura2000, olika områdesskydd med syfte att skydda ut- sandrörelser. pekade naturvärden. Kunskapen om naturvärden hämtas därför från naturvärdesarbetet inom arbetet med naturreservaten och Natura2000-områdena. Värden inom Natura 2000 (art- och habitatdirektivet SCI/SAC), marina Värden enligt naturreservat habitat Inom planområdet finns ett marint naturreservat och sju EU:s art- och habitatdirektiv syftar till att bidra till att stycken naturreservat som till största del ligger på land. säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarande Naturreservat regleras i 7kap 4-8§§ MB och bildas för att av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Habitatdirektivet bevara biologisk mångfald, för att vårda och bevara vär- omfattar bildandet av det ekologiska nätverket Natura defulla naturmiljöer, för att tillgodose behov av områden 2000, regler som är implementerade i miljöbalken. Natura för friluftslivet, för att skydda, återställa eller nyskapa 2000 omfattar arter samt dess livsmiljöer som långsiktigt värdefulla naturmiljöer samt för att skydda, återställa eller ska kunna finnas kvar inom EU. nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter. Genomförande av översiktsplanen kommer innebära att Nedan presenteras syftet med Falsterbohalvöns natur- det krävs dispens från Natura2000 med en fördjupad mil- reservat som är det största och till stor del inrymmer de jöbedömning för alla åtgärder som är hot mot utpekade andra reservatens syften i havet. De övriga naturreser- naturtyper. Översiktsplanen prövar inte enskilda åtgärder vaten som finns inom planområdet är Foteviksområdet, utan anger kommunens avvägning av allmänna intresse. Norra Ljunghusen, Måkläppen, Skanörs ljung, Ljungsko- Det finns flera intressen som är hot mot Natura2000- gens och Ljunghusens strandbad, Kämpinge strandbad, arter. Fördjupad utredning och miljöbedömning behövs Flommen samt Skanör-Höll. Kommunen avser inte att med metoder vid respektive prövning om dispens. Åtgär- ändra befintliga naturreservat eller föreslå nya kommunala der utanför angivna områden kan även påverka och vid naturreservat inom planområdet. genomförande av översiktsplanen bör alltid samråd hållas tidigt med länsstyrelsen. Falsterbohalvöns havsområdes naturreservat Följande värden är angivna i naturreservats beskrivning Sydvästskånes utsjövatten och är de som reservatet syftar till att skydda: Ett utsjöområde med djupintervallet 10-44 m som • Fri utveckling efter havsströmmarnas uppbyggande domineras av mjukbottnar och mestadels sand, men det och nedbrytande krafter. finns inslag av hårdbotten. Områdets nordvästra del är av • Möjlighet till fri kolonisering och ostörd utveckling betydelse som övervintrings/rastområde för olika andfåg- för djur och växter. lar. Under vinterhalvåret nyttjas området troligen av både • Bevarande av biologisk mångfald (algflora, fågelfauna, Östersjö- och Bälthavspopulationen av tumlare. Området kärlväxtflora och övriga vertebrater) är utpekat för att skydda naturtyperna sandbankar och rev • Skydda och återställa eller nyskapa värdefulla natur- samt arterna tumlare, gråsäl och knubbsäl. Bevarandeplan miljöer saknas och upprättas av länsstyrelsen. • Skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skydds- värda arter Falsterbohalvön • Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer (geologi, Främst marint område med stränder och en nästan havsmiljöer, kustnära, havsmiljöer, utsjö, substratmil- naturlig utveckling av erosion och ackumulation av sand. jöer). Grunda områden i de nordöstra delarna med flera mindre Åtgärder som kan skada syftet är framförallt täktverksam- öar och laguner i väster på fastlandet. Landskapet är unikt heter samt muddra, gräva, spränga eller vidta utfyllnad i i Sverige och håller en mycket speciell vegetation med vattenområdet (dumpning av massor). Genomförande av stort antal unika och ovanliga arter. Rymmer stort värde översiktsplanen kommer innebära att det krävs dispens för migrerande fåglar och sälar. Området har även stort från naturreservatet med en fördjupad miljöbedömning värde för forskning om geomorfologi. De grunda vattnen för alla former av anläggning. Vissa åtgärder kan vid är viktiga för reproduktion av fisk. Området är utpekat närmare miljöbedömning visa sig ge så pass stor lokal för att skydda naturtyperna blottade ler- och sandbott- påverkan att det inte är förenlig med reservatssyftet. nar, laguner, glasörtstränder, rev, driftvallar, fördyner, vita

28 dyner, gråa dyner, risdyner, träbeklädda dyner, dynvåtmar- Vellinge ängar ker, kransalgsjöar, fukthedar, torra hedar, stagg-gräsmar- Området är ett av länets förnämsta havsstrandängar med ker, silikatgräsmarker och salta strandängar. Enligt förslag karakteristiskt utbildade marskområden. Ängarna har lång till bevarandeplan är de största hoten mot de utpekade beteshävd som går tillbaka flera generationer, vilket ger arterna: representativ vegetation och flora samt ett synnerligen • Störda samspel, fragmentering och förlorad konnek- varierat och rikt fågelliv. Området är utpekat för att skydda tivitet naturtyperna blottade ler- och sandbottnar, laguner, glas- • Buller och vibrationer örtstränder och salta strandängar. Enligt bevarandeplanen • Exploatering (anläggningsarbeten, byggnation, gräv- är de största riskerna för områdets naturtyper i havet: ning, schaktning, muddring, sprängning, utfyllnad, • Övergödning täkt, förankringar, dragning av kablar och ledningar, • Drivande algmattor drift av anläggningar med flera) • Uppförande och drift av vindkraftverk • Täktverksamhet och sandsugning • Utsläpp av olja och kemikalier • Försämrad hävd och överbete • För stort uttag av fisk • Erosion • Fiske med redskap som skadar bottnarna och icke • Fartygstrafik selektiva fiskeredskap • Föroreningar och utsläpp • Sandtäktverksamhet • Eutrofiering • Muddringar (även dumpningar av muddermassor) och • Främmande arter, populationer dikningar • Fiske • Nedskräpning • Kunskapsbrist

Tygelsjö-Gessie Området består av ett öppet odlingslandskap som närmast kusten utgörs av betade strandängar och vassområden. Det är en för landet unik naturtyp med strandängar längs Öresundskusten. Artrika strandängar med fågelliv samt grunda bottnar som en viktiga lek- och yngelplatser för fisk. Området är utpekat för att skydda naturtyperna sandbankar, blottade ler- och sandbottnar, driftvallar och rev. Enligt bevarandeplan är de största hoten mot de utpekade arterna: • Svag eller utebliven hävd. • Gödsling, stödutfodring, kalkning, nydikning eller insådd av för naturtypen • Främmande arter • Igenväxning av trädskikt, buskskikt och fältskikt • Markexploatering • Dräneringar från den omgivande strandängen • Uppläggande av muddermassor • Uppodling och invallningar • Övergödning genom ökad pålagring med ruttnande tång och alger • Kväveläckage • Erosion på grund av landsänkning/upphörd sedimen- tering. • Oljeutsläpp • Användning av avmaskningsmedel som innehåller avermectin eller liknande

29 Tygelsjö-Gessie

Vellinge ängar

Falsterbo skjutfält Falsterbohalvön

Sydvästskånes utsjövatten

Teckenförklaring

Planområde Falsterbohalvöns havsområde Övriga naturreservat Natura2000 0 2,5 5 10 km ±

30 Kulturvärden

Landskapsbildskydd Vy över Knösen som visar de fria vyerna över det låga kulturlandskapet Landskapsbildskydd är en skyddsform som tidigare fanns med i Naturresurslagen som var föregångaren till dagens miljöbalk. Områden som var skyddade enligt landskapsbildskyddet är till stor del upptagna i gällande naturreservat enligt övergångsbestämmelser. På land utmed kusten finns två områden, Fotevikens stränder och Knävången- Knösen som inte ingår i intilliggande naturreservat och fortfarande har landskapsbildskydd. Områdena är utanför översiktsplanens geografiska område, men hänsyn behövs.

Knävången - Knösen Syftet med landskapsbildskyddet för Knävången-Knösen var att förhindra planteringar och att den gamla hedmar- ken skulle växa igen. Omkringliggande vattenområde anges som natur och bör inte påverka landskapsbildskyd- Strandängarnas med bete är av lång hävd och del av riksintresset för kulturmiljö dets syfte.

Fotevikens stränder Landskapsbildskyddet för Fotevikens stränder var tidigare ett större område, där stora delar nu ingår i Fotevikens naturreservat. Syftet är att förhindra schaktning, fyll- ning, skogsodling, plantering av träd och buskar, anordna upplag, bedriva så kallat stenfiske samt att uppföra luftledning och byggnader som inte är ekonomibyggna- der. Landskapsbildskyddet angränsar till översiktsplanens användningar natur och badstrand, vilket innebär att inte bör finnas risk för att påverka skyddets syfte.

Fornlämningar Lämningar från hur människan tidigare använt platsen Känslighet för vindkraft är skyddade enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Det Enligt Riksantikvarieämbetets rapport om kulturmiljöers finns två klassificeringar, fornlämning och övrig histo- känslighet mot vindkraft berörs stora delar av planom- risk lämning, varav den första har ett starkare skydd. rådet av en kulturhistorisk värdekärna. Områden som Översiktsplanen har tagit hänsyn till kända lämningar bedöms som känsliga har inget lagstadgat skydd, men är vid planens framtagande, men nya upptäcks allteftersom. ett underlag för avvägning om vindkraftens lämplighet Dessutom finns med största sannolikhet ett stort mör- från ett kulturmiljöperspektiv. Planområdets kust utgör en kertal, då en större utredning inte gjorts i planområdet. del av värdekärnan Klagshamn-Maglarp och beskrivs som Det finns stor sannolikhet för stenåldersboplatser i hela ett varierat landskap med historisk dimension. Områdets planområdet, då Öresund har varit land. Det bräckta värden är de historiska lagren från förhistorisk till idag, vattnet har även goda konserverande egenskaper som gör ett odlingslandskap med lång kontinuitet samt sjöfartens att exempelvis vrak kan bevaras. Utredning ska göras vid historia med farorna i det grunda området. Ett generellt bottenpåverkan och fynd ska anmälas till länsstyrelsen. hänsynsavstånd på 1,5 mil rekommenderas från värdekär- Ingrepp eller åtgärder i eller i närhet av kända fyndplatser nan. ska samrådas med länsstyrelsen och kräver tillstånd.

31 Teckenförklaring Känslighet vindkraft Landskapsbildsskydd ! Fornlämning, objekt Fornlämning, sträcka Fornlämning, område 0 2,5 5 10 km ±

32 Övriga hänsynstaganden Strandskydd Strandskyddet utmed stora delar av kusten gäller 300m ut i havet och har som syfte att låta kusten vara tillgänglig för det fria friluftslivet och djurlivet. Det innebär att inom strandskyddat område får inte slutna privata byggnadsverk anläggas. Strandskyddet kan upphävas vid detaljplanelägg- ning och bygglov, och omfattar bland annat anläggningar som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området. Kommunen anser att allmänna anläggningar för friluftslivet kan komma att prövas.

I översiktsplanen kan kommunen ange områden som fråntas reglerna i syfte till landsbygdsutveckling. Kommu- nen anser inte att kusten i Vellinge kommun bör ses som landsbygd och översiktsplanen anger därför inte områden som ska vara undantag.

33 Risker Kusterosion rande strandlinje. Ett kustskydd i havet, både för erosion Sandvandringen är en risk som behöver tas hänsyn till i och översvämning med syfte att stoppa eller bromsa upp och med att det kan skapa instabila bottnar och strandpar- de kustparallella sedimenttransporterna skulle riskera att tier, vilket kan ge upphov till erosion på land och under hindra att sandrörelserna i havet kan röra sig fritt. Enligt vatten. Erosion är en naturlig process där mer sediment, ÖP2010 förespråkas istället att Falsterbonäsets bebyg- sand, transporteras bort än vad som tillkommer, vilket gelse och infrastruktur ska skyddas mot höga havsnivåer kan leda till skada på bebyggelse och infrastruktur samt på land i ett inre och yttre skydd. Strandfodring kan dock minskad tillgång till badstränder som används i rekreativt vara aktuellt i havet för att uppehålla strändernas mäk- syfte. Sandens rörelse påverkas av en pågående sand- tighet i och med att strändernas mäktighet påverkas av transport på grund av långsiktiga och extrema vind- och profilen på land och under vatten. Strandfodring till havs strömförhållanden, havets djupförhållande och intillig- kan göras på ett sätt som fungerar tillsammans med det gande vattendrag samt av fysiska hinder som pirarmar naturliga systemet och tar hänsyn till naturvärden. Vegeta- och erosionsskydd. Historiskt sett, från 1940-talet, finns tionsbottnarna har även en viktig funktion för att mot- både erosion och ackumulation i Vellinge kommun och verka oönskad sandrörelse i och med att växterna binder varierar beroende på kustens riktning, mindre och större sand. Det finns ingen bebyggelse inom planområdet som landformationer samt strömmarna. Vellinge kommun har riskerar att översvämmas eller hotas av erosion. utrett erosionsförhållandena ur ett historiskt perspektiv samt med ett förväntat framtida scenario med en havsni- Stabilitet och miljögifter våhöjning. Utredningarna visar att vissa stränder krymper Bottenmaterialet har betydelse för hur stabil botten är mer; Kämpinge och Norra Skanör, samt att andra växer; och för risken att miljögifter sedimenterar vid ackumula- Skanör södra. Utredningarna visar även att fasta och tion. Ackumulation sker i havet i sänkor eller vid hinder av solida anläggningar, till exempel pirarmar har en påverkan huvudsakligen fin/mellansand eller sand/grus beroende på sandrörelsen och skapar erosion nedströms samt att på om det är postglacial finsand eller postglacial sand/ mycket stora mängder sand behövs för att behålla nuva- grus. För moränlera och lerig morän är transporten mer Översiktskarta över strandlinjens förändring baserad på strandlinjeanalyser av flygfoton från 1940, 2007, 2014, 2016 och 2017. Delområdena 1-8 avser närmare analys i utredningen (Sweco 2019).

34 lokal och sker med varierande kornstorlek. I områden med ackumulation av finpartiklar och organiskt material kan till exempel miljögifter och näringsämnen ansamlas. Risk finns i dessa områden vid verksamheter såsom t.ex. muddring, hantering av muddermassor och tippområden. SGU har gjort provtagningar i sedimenten som visar om det finns miljögifter. I Vellinge kommun finns tre mät- punkter, en i Kämpinge, en utanför Falsterbo fyr och en väster ut om Falsterbo fyr. Det generellt något lägre halter vid Falsterbo fyr jämfört med de andra två mätpunkterna. De högsta halterna utgörs av DDT som på flertalet platser har koncentrationer inom den högsta klassen, klass 5 – mycket hög halt, varav en av dessa är i mätpunkten vid Kämpinge. I Skanörs hamn har muddermassor visat sig vara förorenade och det kan även antas att det finns miljö- gifter i massorna vid Falsterbokanalens hamn på grund av utfyllnader och påverkan från båttrafik.

Miljögifter kan finnas i sedimenten, så vid muddring av farlederna och ett eventuellt framtida sandupptag behöver frågan undersökas mer noggrant inom tillståndsprocesser.

Oljeutsläpp Öresund är den stora transportvägen för sjöfart till/från Östersjön och med sjöfart finns en risk för oljeutsläpp som allvarligt kan påverkan på arter utmed kusten. Risken för oljeutsläpp kommer främst från grundstötningar och kollisioner. Riskbilden är kopplad till sårbarhet, mängden Bilden visar känslighet vid oljeutsläpp sommartid, fartyg och omgivningens möjlighet att hantera olyckor. reviderad ur MSB 2015 Öresund är både tungt trafikerat och har en sårbar miljö. Översiktsplanen kan inte påverka antalet fartyg eller sårbarheten, men ger en inriktning som innebär an- vändningar som inte ger ökad risk för kollision. En del i trafiksäkerhetsarbetet är införande av trafiksepareringszo- ner. Utanför Falsterbo rev finns en trafiksepareringszon som reglerar färdriktningar i en trång och tungt trafikerad passage. Enligt Sjöfartsverkets yttrande över samrådsver- sionen finns inget behov av att förlänga trafiksepareringszonen mot Öresundsbron på grund av mycket få tvärgå- ende rörelser.

Översiktsplanen kan inte påverka antalet fartyg eller sårbarheten, men ger en inriktning som innebär an- vändningar som inte ger ökad risk för kollision. En del i trafiksäkerhetsarbetet är införande av trafiksepareringszo- ner. Utanför Falsterbo rev finns en trafiksepareringszon som reglerar färdriktningar i en trång och tungt trafikerad passage. Enligt Sjöfartsverkets yttrande över samrådsver- sionen finns inget behov av att förlänga trafiksepareringszonen mot Öresundsbron på grund av mycket få tvärgå- ende rörelser.

35 Mellankommunala intressen Behov av marin sand Östersjöns miljöstatus Det finns ett stort behov av utvinning av marin sand till Östersjön har många allvarliga miljöproblem, varav över- strandfodring då stora delar av kusten i Skåne är hotat gödningen är ett av de allvarligaste. Enligt HELCOMs av erosionsskador och höga havsnivåer. Stränderna i undersökning (2011) är hela Östersjön övergödd med Skåne har ett stort allmänt intresse, då de skapar rekrea- undantag av några få kustnära områden. På grund av över- tion och tillgång till havet. SGU har utrett potentiella gödning från bland annat jordbruket och avloppsrenings- sandtäkter i Sverige, varav en är Sandflyttan väster om verk producerar dessa vatten en stor mängd fintrådiga Vellinge kommun och en annan är Sandhammarbank alger som idag sköljs upp på stränder som illaluktande utanför Ystad. Enligt en undersökning av sandbehovet avfall eller orsakar igenväxning av sjöar och vattendrag. utmed Sydkusten; Vellinge, Skurup, Trelleborg och Ystad Den kraftiga tillväxten orsakar syrebrist för vattenlevande kommun skulle det till år 2100 behövas 44 miljoner m3, djur. Det är nödvändigt att minska utflödet av näringsäm- vilket motsvarar 6 % av de, enligt SGU, utvinnbara marina nen, vilket till största del bör ske vid källan på land. sand- och grusresurserna längs Sydkusten. Sandtäkterna utanför Sydkusten kommer i framtiden att behövas för alla Rekreation och friluftsliv fyra kommuners arbete mot kusterosion och skydd mot Vellinge kommuns havsområde har en regional betydelse höga havsnivåer. Ett gemensamt intresse mellan sydkust- för människors tillgång till rekreation och friluftsliv. För kommunerna är att säkerställa kända sandfyndigheter som människor i mer tätbefolkade kommuner och inlands- riksintresse för värdefulla ämnen eller material i syfte för kommuner är havet en rekreationsmiljö, där tillgången till klimatanpassning. havsanknutet friluftsliv, med dess miljöer och aktiviteter är hälsofrämjande. Genom bland annat tysta och orörda Fiske miljöer med badstränder av internationell klass, sceniska I Vellinge kommun finns bara någon enstaka yrkes- vandringsleder och fågelskådningsplatser tillgängliggörs verksam fiskare med båt i Skanör. De omkringliggande havslandskapet och ger rekreativa värden, också för andra hamnarna, Klagshamn och Trelleborg, har fler yrkesverk- kommuninvånare. Motsvarande på kvaliteter saknas inåt samma fiskare. Dessutom rör sig yrkesverksamma fiskare land och i tätbefolkade delar. från andra platser över stora arealer, vilket gör att det finns intresse för fiske i kommunens vatten. Yrkesfisket ska kunna fortsätta i kommunen, men planstrategierna och vattenanvändningen syftar till att minska de negativa konsekvenserna på naturmiljön. Länsstyrelsen i Skåne län har haft i uppdrag att se över fiskereglering i marina skyddade områden, dessa är nu överlämnade till HaV som beslutar om föreskrifter.

Transporter Målpunkterna för fraktfartyg och färjetrafiken finns i grannkommunerna och i andra länder runt Östersjön. Sjö- vägarna för gods är en del av ett övergripande transportsystem och behöver ses tillsammans med väg och järnväg, varav Region Skåne (2017) förespråkar en ökning till havs. Större mängd fartyg ökar risksituationen för olyckor och kraftiga föroreningar i känsliga områden. Kommunen har liten påverkansmöjlighet kring sjöfarten men förespråkar inte större fasta anläggningar som kan öka risksituationen (se risker). Översiktsplanen säkerställer de farleder som finns i kommunen och trafiksepareringszonen vid Falster- bo rev för att främja intilliggande hamnar.

Fiskebåt i Skanörs hamn

36 Del 4 Konsekvenser Sammanfattning och samlad bedömning

Översiktsplanen är ett strategiskt dokument om Vellinge på naturvärden, men för inte en aktiv översiktsplanering kommuns tänkta utveckling i havet till 2030 och utblick med en precisering av vattenanvändningen. Den förhåller mot 2050. Det är en översiktsplan som ger inriktning mot sig inte till den nationella havsplanen och tar inte tillvara att skapa en balans, där ekosystemen är stabila samtidigt på ny kunskap. som planområdet bidrar till rekreativa miljöer och ekonomisk tillväxt. Översiktsplanen berör flertalet allmänna Den samlade bedömningen är att översiktsplanen ger intressen, naturskydd och åtgärder som kan innebära en övergripande positiva effekter genom att dels ta aktiva betydande miljöpåverkan. Därför har miljökonsekvenser- ställningstaganden om havets framtid och dels utgå från na särskilt uppmärksammats och integrerats i arbetspro- ekosystemen som skapar de höga naturvärdena. Det finns cessen med strategier och vattenanvändning. Konsekven- givetvis en lokal påverkan som ger negativa konsekvenser, serna av ett genomförande enligt översiktsplanen innebär vilka bedöms nödvändiga för att fylla ett större syfte. Till att säkra plats, öka medvetenhet om naturvärden samt exempel är lokal påverkan i hamnområden på grund av förespråka restriktioner mot verksamheter som skadar muddring och utfyllnad nödvändigt för att ge småbåts- dem. Stabila ekosystem kan bidra till biologisk mångfald hamnarna möjlighet till utveckling och erbjuda rekreation. och god vattenkvalitet. Översiktsplanen anger även en För genomförande av översiktsplanen kommer det krävas vattenanvändning som kan främja folkhälsa, hamnmiljöer- fördjupade miljöbedömningar över enskilda åtgärder i nas möjlighet att vara livskraftiga året runt samt tillhörig- och med kommande detaljplaneläggning och dispensan- het och omsorg till platsen. Det finns även mer negativa sökan för att på en mer detaljerad nivå bedöma den lokala konsekvenser av översiktsplanens genomförande, vilka är påverkan och ange förmildringsåtgärder. Översiktsplanen främst kopplade till hur naturmiljön, vattencirkulationen är ett första steg att synliggöra intressen och nyttor i havet och bottnarna påverkas av nya anläggningar och utvinning och ger förutsättningar för framtida planering med fokus av sand. Alternativet till den nya översiktsplanen är att på ekosystemens nyttor, behov, hot och potential för hela gällande översiktsplan, ÖP2010 gäller. Den har ett fokus kommunen.

Måkläppen

38 Bakgrund Vad är en miljöbedömning? • Natur och yrkesfiske – Risk för konflikt genom över- En miljöbedömning görs för att inkorporera miljöaspekter fiske och bifångster som kan rubba ekosystem i havet i fysisk planering och synliggöra planens innebörd i form samt bottenpåverkan vid trålning. av miljökonsekvenser. Målet är att den fysiska planeringen • Natur och vattenbruk – Risk för konflikt med tanke inte ska medföra en orimlig betydande miljöpåverkan på näringsläckage från fiskodlingar eller genom som påverkar det generella miljötillståndet. Det handlar förändringar i arvsmassan hos ”vildfisk” om odlad även om att belysa olika alternativ av utformning och fisk tar sig ut. Odling av alger och musslor kan ha lokalisering samt om planen inte genomförs, även så kallat gynnsam effekt på naturen. 0-alternativ. • Natur och material, lagring och uttag – Risk för konflikt då såväl utvinning som lagring av material Miljöbedömning av översiktsplaner regleras i plan- och kan påverka havsmiljön på både kort och lång sikt. bygglagen 3kap 4§ och följer processen i miljöbalken Påverkan ökar i takt med omfattning 6 kap 3-19§§. Enligt lagen ska en kommun i samband med att de upprättar eller ändrar en plan eller program Redan tidigt i arbetsprocessen har det varit tydligt att över- undersöka om planen kan antas medföra en betydande siktsplanen innebär en risk för betydande miljöpåverkan. miljöpåverkan och i så fall göra en miljöbedömning. Översiktsplaner är av en karaktär som gör att de nästan Miljöbedömningen består av att samråda om potentiella alltid innebär betydande miljöpåverkan på grund av att de miljökonsekvenser, upprätta en miljökonsekvensbeskriv- ger förutsättningar för olika verksamheter och markan- ning, ge tillfälle för allmänheten att granska den tillsam- vändningar. Följande gör att denna ändring av Översikts- mans med planen samt inarbeta åtgärder i planen för att plan 2010 kan antas medföra en betydande miljöpåverkan: minska miljöpåverkan. • Berör riksintressen som är av ett stort allmänt intresse, avvägning krävs mellan dem Så här har vi arbetat med • Berör skyddad natur, översiktsplanen medger åtgärder miljöbedömning i planprocessen som kräver tillstånd för påverkan på ett Natura2000- Identifiering av intresseanspråk och konflikter tidigt i område processen • Ger förutsättningar för verksamheter och åtgärder Översiktsplanens arbetsprocess med miljöbedömning som kan tänkas medföra betydande miljöpåverkan har skett från ett brett perspektiv tidigt i processen som och andra prövningar enligt bilaga 3 till MKB-förord- sedan preciserats ner till påverkan, effekter och konse- ningen (småbåtshamn). kvenser av planens innebörd. Arbetet började med en • Ger förutsättningar som kan påverka miljökvalitets- förstudie av hela Sydkustens planeringsförutsättningar i normer samarbete med Trelleborg, Skurup och Ystads kommuner. • Berör områden med högt naturvärde och kan påverka Under förstudien kartlades värden i havet, både allmänna växter och djurs levnadsvillkor intressen som till exempel riksintressebeskrivningar och • Berör områden med höga rekreationsvärden och kan mer enskilda intressen som friluftsliv och specifika arter. påverka människors möjlighet till rekreation och hälsa Inom arbetet diskuterades konfliktpunkter mellan olika • Påverkar möjligheterna att hantera klimatförändringar intressen och sammanställdes i en matris över teoretiska konfliktpunkter i ett Sydkustperspektiv. Den övergripande Miljöbedömning integrerat i arbetsprocessen analysen visade att flertalet intressen och deras anspråk I arbetet med att upprätta planhandlingar har erfarenhe- bör kunna samexistera då de kan gynna varandra, inte terna från KOMPIS-projektet fördjupats och konkretise- sammanfaller på samma plats (botten respektive ytan) rats inom Vellinge kommungräns med en ekosysteman- eller direkt inte skadar varandra. Andra intressen och sats. Arbetet har inneburit en fördjupad förståelse för deras anspråk bedöms kunna ha konfliktpunkter, större lokala värden och nyttor samt identifiering av kunskaps- eller mindre och kan behöva aktiva ställningstagande. De luckor och osäkerheter. Naturreservatens föreskrifter och intresseanspråk som inom KOMPIS-projektet bedömdes riksintressenas värdebeskrivningar är exempel på riktlinjer ha en överhängande risk för konflikt är: som ligger till grund för flera ställningstaganden. Viktig • Yrkesfiske och kulturmiljö – Viss konflikt kan finnas utgångspunkt har även varit de identifierade nyckelarterna genom bottentrålning eller andra fiskemetoder som som är indikatorer på god miljöstatus och mycket viktiga påverkar havsbotten eller riskerar att fastna i vrak. för att bibehålla nyttor och ekosystemtjänster. Ett tidigt samråd med Länsstyrelsen hölls den 20 april 2018.

39 Den gemensamma konfliktmatrisen som gjordes i KOM- med farlig last. Konfliktpunkt som behöver tas med i PIS-samarbetet har omarbetats efter förutsättningarna i kommande utredningar om möjlighet att till exempel kommunen i syfte att tydliggöra vilka teoretiska konflikter utvinna sand. Fasta anläggningar förespråkas dock som finns lokalt i Vellinge kommun och i vilka frågor inte på grund av konflikt med naturvärden. kommunen behövt göra ställningstaganden. Matrisen är • Konflikt i och med störningar från transporter och främst ett processverktyg för att integrera miljöpåverkan i risk oljeutsläpp, liten påverkansmöjlighet i planen. framtagande av planhandlingarna och använts även för att • Ställningstaganden att begränsa var friluftslivet ska synliggöra miljöpåverkan samt diskutera åtgärder som kan kunna utvecklas för att lämna övriga ytor fria till djur- minska potentiella negativa miljökonsekvenser. Analysen och växtliv. visar att flera av de konfliktpunkter som finns i ett Syd- • Konflikt mellan alla typer av fasta anläggningar och kustperspektiv inte är lika aktuella inom Vellinge kommun utvinning av sand med anledning av konkurrens av med anledning av de lokala förutsättningarna och ställ- botten. Ställningstagande att bevarande av mjukbott- ningstagande i plan. Samexistens eller att intressena och nar prioriteras med anledning av naturvärden och dess anspråk inte sammanfaller finns inom följande: indirekt kulturmiljövärden. • Kulturmiljöer finns främst i grunda områden med • Energi sammanfaller med flertalet intressen, ställ- höga naturvärden, där det på grund av naturskydd ningstagande att inte prioritera vindkraft, bland annat inte är aktuellt med storskaligt yrkesfiske, vattenbruk, på grund av buller och känsliga bottnar. Skulle även materialutvinning, storskaliga transporter eller frilufts- ha inneburit risk för konflikt med rörliga intressen liv/besöksnäring. Prioritet och bevarande av naturmil- som yrkesfiske, materialutvinning och transporter jö bedöms fördelaktigt för kulturmiljö och eventuella samt intressen vid botten som vattenbruk och kultur- vrak kan vara bra miljöer för djur- och växtliv. miljö. Ger även visuell påverkan. • Infrastruktur sammanfaller med besöksnäring/friluftsliv samt yrkesfiske och bedöms kunna samexiste- Ondviklig konflikt finns i för följande intresseanspråk: ra då infrastruktur (ledningar) främst är under botten. • Kommunen har liten åtgärdspåverkan på yrkesfiskets Kan påverka möjlighet att ankra fritidsbåtar och påverkan på naturmiljön mer än att stödja statliga bottentrålning, planen tar ställning till att fritidsbåtar föreskrifter främst ska vara i hamnarna och att bottentrålning inte • Intressen som påverkar botten och orsakar buller är i förespråkas. oundviklig konflikt med naturvärden. Behöver detalj- • Yrkesfiske sammanfaller vid ytan med materialutvin- studeras för att kunna vara möjligt i framtiden. ning och transporter, men bör kunna samexistera då det är verksamheter i rörelse Kulturmiljö • Besöksnäring/friluftsliv sammanfaller inte på samma Besöks- Besöks- plats som vattenbruk, materialutvinning och stor- näring & näring & skaliga transporter, då dessa prioriteras i utsjön och friluftsliv friluftsliv friluftsliv/besöksnäring i kustzon Yrkesfiske Yrkesfiske • Försvarsintresset omfattar höga objekt, planen tillåter inte högre objekt då det inte är linje med befintlig ka- Vattenbruk Vattenbruk raktär. Planen medger inte vindkraft som skulle kunna Material, lag- Material, lag- vara en konfliktpunkt. ring & uttag ring & uttag • Infrastruktur och energi sammanfaller vid botten och bör kunna anpassas, medges inte inom planperioden. Transporter Transporter

Viss konflikt finns mellan följande intressen och dess Infrastruktur Infrastruktur anspråk: • Eventuell konflikt mellan yrkesfiske och fritidsfiske, Försvar Försvar borde dock inte ske på samma plats och efter samma arter i stor utsträckning. Yrkesfisket skulle potentiellt Energi Energi även kunna påverkas negativt av intressen som påver- kar naturmiljön negativt, tex vattenbruk i ett längre Natur perspektiv. • Konflikt mellan stillastående/långsamgående fartyg Matris över potentiell konflikter mellan intresseanspråk, grön är ingen betydande konflikt, gul är viss konflikt där kommunen gjort ställningstaganden samt fasta anläggningar som innebär risk för fartyg i plan och rosa är oundviklig konflikt som ger miljöpåverkan trots åtgärder.

40 Konsekvensanalys genom scenarioplanering • Klimatfaktorer – påverkan på fysiska systemen som Miljöpåverkan i form av påverkan på ekosystemens nyttor reglerar klimatet (strålning, vatten- och luftcirkulation nämns i hela översiktsplanen, men beskrivningen av samt topografi). miljökonsekvenserna är den samlade redogörelsen över • Materiella tillgångar – tillgänglighet av producerande vilken påverkan, effekt och konsekvens som kan förväntas nyttor och möjlighet till ekonomisk kapital. av planen. Konsekvensanalysen är avgränsad till att beröra • Landskap och bebyggelse – påverkan på landskapsbild planområdets geografiska område och planeringshorisont och igenkänning av landskapet. till 2030 med utblick mot 2050. Det finns dock ett influ- • Forn- och kulturlämningar och annat kulturarv – på- ensområde av planen vilket gör att konsekvenserna kan verkan på kulturmiljön. påverka utanför plangränsen och att det behövs ett längre tidsperspektiv. Till exempel har vi utgått från föränd- Eftersom stora delar av planområdet både är naturreservat ringar på grund av klimatet med ett 100-årsperspektiv. I och Natura2000-område har förutsättningarna för större sak handlar konsekvensbeskrivningen om påverkan på förändringar varit begränsade i planarbetet och det finns följande miljöaspekter: därför få rimliga alternativ. Ambitionen i planen är att • Natur - påverkan på den biologiska mångfalden och bevara befintliga naturvärden, ge förutsättning för över- levnadsmiljöer för djurliv och växtliv. levnad i ett förändligt klimat samt ta till vara på närings- • Befolkning och människors hälsa – människors potentialen utan att naturvärdena hotas. Kommunen har tillgänglighet till friluftsliv och rekreation för välbefin- därför lagt ett stort fokus på scenarioplanering och hur nande, livsmiljö. miljökonsekvenserna påverkas av framtidsscenarier. De • Botten, vatten, luft – påverkan på de fysiska och kan givetvis ske samtidigt, men för tydlighetens skull har kemiska grundförutsättningarna och möjligheten att scenarierna isolerats. uppnå MKN.

Kämpingestranden från Falsterbokanalen

41 Framtidsspaning

Översiktsplanen ska hålla långt in i framtiden, Utifrån kunskap om nuläge, historia, intres- på de hot vi tror kan ha en betydande påverkan men hur framtiden ser ut är idag svårt att speku- seanspråk och värden är det dock möjligt att på havsmiljön. Dessa är klimatförändringar i en lera kring. Utvecklingen de senaste 20 åren har resonera kring olika trender. För att skapa ge snabbare takt och kraftig ökad turism. varit expansiv, där digitalisering och urbanisering en förståelse om hur robust översiktsplanen är förändrat hur vi tänker kring samhällsplanering. för framtiden ges här två scenarier. De baseras

Scenario: Klimatförändringar i en snabbare takt I den fysiska planeringen räknar kommunen med vatten innebär att organismer som betar algerna Enligt SMHI kan den storskaliga regionala cirku- förändringar av klimatet, vilka presenterades på blåstång och ålgräs dör, vilket leder till att lationen komma att bli påverkad av den globala inledningsvis enligt vedertagna beräkningar. Detta växterna kvävs och skymmer solljus. Även högre uppvärmningen, vilket tillsammans med andra scenario är rent spekulativt och baseras på att näringshalter i havet kan öka mängden fintrådiga faktorer förändrar de nederbörds- och vindför- det kommer bli kraftigare förändringar och algerna som ger för mycket påväxt på nyckelar- hållanden som styr färskvatten- och saltvat- inträffa snabbare. terna. teninflödena till Östersjön. Strömmarna skapar idag en omrörning och förändringar kan påverka I kommunens arbete med höga havsnivåer är Underlagsrapporten till de nationella havsplaner- ålgräs och blåstångens levnadsförhållanden. För- utgångspunkten att havet till år 2100 översiktligt na framför även att klimatförändringar kommer svagade strömmar gör att fintrådiga alger gynnas kan stiga med ca 0,7–1 meter, vilket ökar risken gynna invasiva arter och hotar befintliga arter. och nyckelarterna hålls inte rena från påväxt. för översvämning vid kortvariga högvatten. Om Etablering av invasiva arter ska ske genom att Förstärkta strömmar gör att växterna rivs upp det här skulle kunna ske inom planperioden är de bland annat är bättre anpassade och har nya och förstör sammanhängande tångskogar och inte kommunens kustskydd fullt utbyggt. spridningsvägar, vilket kan tränga bort arter som ålgräsängar. har det svårare. Det är oklart hur ekosystemen Ett förändrat klimat kan även påverka södra förändras till mer sötvattenassocierade arter. Utöver ett varmare och sötare hav så kommer Östersjöns salthalt och temperaturer. Enligt en Till ålgräset finns konkurrerande arter som det även att bli surare genom försurning. Nor- underlagsrapport till de nationella havsplanerna kan komma att sprida sig in i Östersjön och malt fungerar haven som klimatreglerare och från forskare på Göteborg universitet behöver hindra återkolonisation. I vissa fall behöver en binder koldioxid men med för mycket koldioxid havsplanering ta hänsyn till att klimatförändring- ersättning av arter inte vara något negativt, till i atmosfären riskerar nedbrytning i havet att inte arna gör vattnet varmare och sötare. I norra exempel kan blåmusslans funktion komma och hänga med. Höga halter av koldioxid är en följd Östersjön är hotet stort men med en snabbare ersättas av andra mussel- och ostronarter. Det av klimatförändringarna och havens långsamma takt av klimatförändringarna finns risker i de finns idag enligt SMHI ingen tillförlitlig kunskap system är konstanta. södra delarna med. Dessutom lever flera arter som visar hur hela ekosystemen påverkas, men utmed Sydkusten på gränsen för sin utbredning. stor sannolikhet är att fisken påverkas som är Blåstång och ålgräs är mycket känsliga för för- viktig i hela näringskedjan. ändrad salthalt och kan lokalt utrotas. Varmare

Scenario: Ökad turism Besöksnäringen i Vellinge kommun sker idag flyttfågeltoppen på hösten och badtoppen under mer om att uppleva. Det handlar både om akti- främst på Falsterbohalvön och Skanör-Falsterbo sommaren. Flyttfåglar och bad har dragit besö- viteter i samband med att man är på stranden i synnerhet samt är kopplade till bad och natur- kare till Falsterbonäset under en lång tid och är som till exempel kitesurfing och stand-up-paddel upplevelser. Trender som påverkar framtidens återkommande toppar. Badtoppen kommer med men även aktiv semester och fritid som vandring turister är effekter av urbanisering, behov av stor sannolikhet att öka som en följd av varmare och cykel. Vilka aktiviteter som blir etablerade enkelhet, trygghet, önskan kring smidiga över- klimat och fler väljer att semestra i Sverige för går inte att förutspå men vandring har goda gångar mellan aktiviteter/platser och ovilja att att undvika flyga iväg. Måkläppen är ett relativt förutsättningar med utmarkerade leder. krångla och vänta samt digitalisering. Det kom- nytt besöksmål, där besökare vandrar ut på mer vara närmare till stora städer som Malmö, Måkläppen för att uppleva rymd, ljus och sälar. Det framtida trycket och mängden besökare Köpenhamn och Hamburg genom nya tekniska Måkläppen lockar alltså med orörd natur och att är svåra att beräkna då människor sprids ut mobilitetslösningar. I början av 1900-talet var det se vildmark på nära avstånd. Med tanke på den på stora ytor och varierade över olika dagar i järnvägens utbyggnad till Skanör och Falsterbo begränsade tillgången till naturupplevelser i syd- veckan och mellan veckor. Falsterbohalvön kan som gjorde det enkelt att ta sig dit. Framtiden västra Skåne och Själland är det rimligt att fler av svälja många, vilket gör att besökarna främst står inför förändringar i mobilitet och med nya Falsterbonäsets naturområden kan bli populära märks där det finns flaskhalsar. En ökad turism sätt och tekniker att transportera sig blir havet besöksmål. Dessutom tenderar vackra platser som kan ses som ett hot är när flaskhalsarna blir mer tillgängligt. Klimatförändringarna gör även att få spridning genom sociala medier och när fler och att utbudet inte räcker, till exempel för att det blir varmare och därmed gynnsamt att en plats blir för populär finns det de som söker få parkeringsplatser, sittplatser på serveringarna stanna i Sverige för semestern framför till exem- sig till nya. Det kan med andra ord skapas nya eller fullt på skådeplatser. De fasta anläggning- pel Medelhavet. De som hade flugit till Mallorca besökstoppar och på nya platser. arna är statiska jämfört med naturmiljön som kanske istället tar sig till Falsterbo. återhämtar sig efter eventuella störningar. Den Erfarenheter från Falsterbonäset och forskning kan dock inte anpassa sig helt efter nedskräpning Enligt erfarenheter från turismnäringen i kom- visar på att människor blir mer aktiva på sin eller hårt slitage. munen har Falsterbohalvön idag tre säsong- semester. För ett halvt decennium handlade se- stoppar; Måkläppentoppen under vintern, mester om att vila, i dagens samhälle handlar det

42 vidare innan det går att bedöma om det är den mest . Miljökonsekvenser lämpade vattenanvändningen. Fasta anläggningar för pro- Huvudalternativ duktion av livsmedel, energi och biobränslen är inte heller Planförslag aktuella inom planperioden men framtidsfrågor. Påverkan Ambitionen i planen är att bevara befintliga naturvärden, av dessa bedöms vara likande som fasta anläggningar i ge förutsättning för överlevnad i ett förändligt klimat samt kustzonen och att de kan innebära fler monokulturer. ta till vara på näringspotentialen utan att naturvärdena hotas. Planförslaget består av fem strategier som tillsam- Åtgärder för att minska den negativa miljöpåverkan mans ska sträva mot en attraktiv livsmiljö för människor Planförslaget har en övergripande och mer allmän vat- och djur 2050. tenvägledning i utsjön på grund av bristande kunskapsläge • Värna nyckelarterna i ett förändrat klimat om förutsättningar och om nya funktioner som produk- • Ta till vara på den maritima näringspotentialen tion av energi, livsmedel och biobränslen är lönsamt och • Landskapet som kunskapsspridare värt riskerna kopplat till miljöpåverkan. Naturtyperna och • Sandanvändning med kretsploppstänk arterna som finns i utsjön har inte fullgod status på grund • Minskning av negativa effekter av sjöfart och yrkes- av bristande kunskap och då gäller försiktighetsprincipen fiske för att inte riskera att livsförhållandena försämras. Planförslagets miljöpåverkan Minskad miljöpåverkan kan hanteras vid detaljutform- I kustzonen är den negativa miljöpåverkan främst kopplat ning eller detaljstudie för lokalisering samt kravställning till fasta anläggningar och aktiviteter med risk för ned- om störningsminimering vid vidare miljöprövning och/ skräpning och slitage som kan störa och slita på djur- och eller detaljplanering. Det handlar om att minimera skada växtliv samt den fria sandvandringen och bottenstabilite- på fornlämningar, djur- och växtliv, vattencirkulation och ten/kusterosion. Störningar kan vara undervattensbuller, sandvandring genom utformning och drift, till exempel vibrationer, fler människor och båtar, fysiska hinder och kan det ställas krav på hur något ska utformas fysiskt, muddring. Nya anläggningar kan även ge en visuell påver- vilken metod som ska användas vid anläggning eller kan som påverkar upplevelsen av det som idag till stor del driftbuller. Det finns till exempel tekniker för minskat naturmiljö. till exempel är genom att utveckla hamnområ- buller vid anläggning. Det gäller alla former av störningar den och att möjliggöra för fler bryggor. Nya anläggningar vid anläggning, utformning av fasta objekt som bryggor behövs för att tillhandahålla och skapa förutsättningar och anläggningar i drift. Framförallt berörs utveckling av för näringslivet och kan ge en positiv påverkan på män- hamnarna, där det för Falsterbokanalen pågår en detalj- niskors tillgång till rekreation. Det gör det möjligt för fler planeringsprocess med fördjupad miljöbedömning samt att nå havet och att uppleva havslandskapet i vardagen. Skanörs hamn, där förändringar som inte medges i gäl- Det skapar även underlag för verksamheter med förlängd lande detaljplan behöver prövas i ny detaljplan. turistsäsong och levande orter. Planens inriktning att freda större områden med framförallt ålgräs kan stärka ekosys- Planförslaget bygger på en viktig princip att samlokalisera temet och bidra till mindre sandvandring, rent vatten samt och koncentrera störande aktiviteter och anläggningar till de indirekta effekterna att fornlämningar inte riskerar att där påverkan gör minst skada. Det handlar om att minska skadas och en skyddad reproduktionen av fisk. miljöpåverkan genom att utnyttja befintlig turism- och kommunikationsinfrastruktur samt skydda idag orörda Planförslagets miljöpåverkan i utsjön är på en mer storska- områden. Alla behöver inte göra allt överallt och det krävs lig nivå och intresseanspråken är på stora geografiska ytor större ytor för återhämtning och stabilitet i ekosystemet. och topografiska djup. Bortsätt att utreda sandfyndighe- Det kan framförallt bli en viktig fråga om turismens ut- ter inom planområdet innebär planförslaget en påverkan veckling ökar kraftigt. Idag är det en osäkerhetsfaktor hur likt den befintliga. Det handlar främst om det storskaliga naturmiljön återhämtar sig och hur stor ökningen kan bli. fisket och som kan påverka bottnarna och djurlivet med Troligtvis kommer det finnas ett behov av lösningar inom skoningslösa metoder samt sjöfarten som påverkar genom hållbar turism i framtiden som inte regleras i översiktspla- vibrationer, buller och risk för utsläpp (se mer under nen för att naturområdena fortsatt ska kunna vara öppna risker). Att utreda sandfyndigheter kan i förlängningen för allmänheten. vid uttag påverka bottenmiljön och riskerar att förstöra bottenflora/fauna, som i sin tur påverkar tillgängligheten Negativ miljöpåverkan kopplat till landskapsbilden och på föda för hotade arter och bottenstabiliteten. Sanduttag upplevelsen av havslandskapet minskas genom att anpassa är inte aktuellt inom planperioden, utan behöver utredas till lokala förutsättningar. Det handlar om att värna den

43 skala, karaktär och arter som redan finns på platsen och hällena kan hålla levande. Om naturen skadas kraftigt, tex stärkra dem framför allt introducera något nytt. Ut- vid överfiske eller kraftigt försämrad vattenkvalitet kan veckling av hamnarna innebär till exempel att de ska ha attraktiviteten försämras och därmed inte bidra till bättre utvecklingsmöjligheter som småbåtshamnar och ska värna folkhälsa. de karaktärsdrag som finns på platsen. Sand ska ha en liknande kvalitet som den som redan finns på stränderna Botten, vatten, luft – planförslaget innebär att sandrörelsen och odling bör främst ske med arter redan finns naturligt i kan komma att påverkas genom fasta objekt eller annan havsmiljön, till exempel blåmussla. Invasiva arter är direkt förändring av botten, vilket ger en risk för erosion – både skadligt mot naturmiljön och en utveckling i hamnarna i kusten och längre ut. Med tanke på att sandrörelserna som avviker kan påverka hela orten. utmed kusten är unika och varierar, är placering och utformning mycket viktigt. Uttag av sand kan påverka Konsekvenser av planförslaget bottenstabiliteten och bidra till undervattenserosion samt Naturmiljö – satsningar och ett större hänsynstagande till till att sediment sprids. Utsläpp och spridning av sediment nyckelarterna som är viktiga för ekosystemet kan även kan innebära en försvårad situation med att nå miljökva- stärka ekosystemets stabilitet och återhämtningsför- litetsnormerna. Odling av eller underlätta levnadsmiljöer måga. Planförslaget innebär även åtgärder som lokalt kan för arter som tar upp näring kan vara positivt för vatten- medföra ett mer instabilt ekosystem och risk för minskade kvaliteten. populationer vid mycket stor påverkan på naturmiljön. Exempelvis kan det vara svårt för djur- och växtliv att Klimatfaktorer – planförslaget innebär möjliggörande av återkolonisera vid större påverkan på botten som vid fasta anläggningar i kustzonen som kan innebära att cirku- sanduttag, anläggning och muddring. Förlust av uppväxt- lationen i havet påverkas. Havet kan tappa de reglerande miljöer för fisk och skaldjur i grunda områden ger i sin funktionerna, vilket skulle påverka luftkvaliteten. Risken tur konsekvenser på det storskaliga fisket samt tillgång för påverkan på vattenströmmarna bedöms främst vara till mat för däggdjur och fåglar, bland annat hotade arter. lokal, enskilda anläggningar bör inte kunna påverka den Även långvarigt buller i olika frekvenser från verksamheter storskaliga cirkulationen. Kumulativa effekter av många (sjöfart, fritidsbåtar, vindkraftverk mm) kan skada arter störningar på strömmarna kan ge större konsekvenser. som tumlare. Exakt hur naturmiljön kan ta skada och vilka arter som kan få svårt att överleva går inte att bedöma på Materiella tillgångar – tillgängligheten av framförallt fisk en övergripande skala. Planförslaget anger dock att stör- bedöms kunna vara fortsatt god utifrån planförslaget som ningar ska koncentreras så att så stora ytor som möjligt värnar reproduktionsområden. En uppstramning av hur kan hållas fria från störningar och då kan bidra till stabila fisk bör fångas kan ge mindre fångster och lägre lönsam- ekosystem. Stabila ekosystem med biologisk mångfald är het, men i ett längre perspektiv stabilare ekosystem och som tidigare nämnt grundstenen för de nyttor som plan- minska risken för överfiske. Som en framtidsfråga och i området ger lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. kommande planering bör man vara uppmärksam på hur odlingar kan rubba ekosystemens stabilitet, till exempel genom mer monokulturer. Planförslaget innebär inga för- ändringar i sjöfartens tillgång till kommunikationsleder.

Landskap och bebyggelse – den visuella påverkan från land har betydelse av hur havslandskapet upplevs och med fler dominerande objekt, till exempel ny bebyggelse eller fler bryggor, kan det som idag upplevs som natur upplevas mer urbaniserade. Nya anläggningar ger samtidigt fler och nya sätt att möta havet, vilket i vardagen kan ge en bättre kontakt och större kunskap om havet och vad som Säl, toppredator som påverkar näringskedjan sker under ytan. Något som i sin tur kan skapa en större hänsyn till naturen med mindre slitage och nedskräpning. Befolkning och människors hälsa – ökad tillgång till rekreation är viktigt ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Forn- och kulturlämningar och annat kulturarv – i och med Satsningar på naturmiljön och friluftsliv kan ge en ökad att planen i fortsättningen tillåter bland annat storskaligt folkhälsa genom naturen tillgängliggörs, fler kan få till- fiske där det finns fornlämningar finns en risk att befint- gång till rekreation, turistnäringen främjas och kustsam- liga fornlämningsmiljöer kan gå förlorade. Kunskapen om

44 de maritima fornminnesmiljöerna är dock bristfällig och risken att förlora känslan av samhörighet till en plats anses liten. I grunda områden, där de flesta kända fornlämning- arna finns, kan prioritering av djur- och växtliv bidra till att bevara dessa då aktiviteter som kan skada, till exempel fiske och anläggning inte prioriteras. Det finns en positiv synergieffekt mellan fornlämningsmiljöer och naturmil- jöer.

0-alternativ Översiktsplan 2010 Översiktsplanens 0-alternativ är den fortsatta utvecklingen enligt Översiktsplan 2010. Om planförslaget inte antas gäller fortsatt Översiktsplan 2010 och att följande i kort- Badanläggning som ger möjlighet till bad och välbefinnande fattad form är vägledning för havet: Konsekvenser • Blomstrande näringsliv och turism: främja utveckling De positiva miljökonsekvenserna av att behålla gällande av hållbar kvalitetsturism med fokus på natur-och översiktsplan över havet är att det finns ett stort fokus på kulturhistoria samt förlänga turistsäsongen, uppmunt- natur-, kultur- och rekreationsvärdena genom att bevara ra till utveckling av service och nya kompletterande och utveckla naturområden och stränderna. Det ger förut- verksamheter i Skanörs hamn och Falsterbokanalens sättningar för utveckling av djur- och växtliv och i för- hamn längningen även en god vattenkvalitet och förutsättningar • Aktiv fritid: främja utveckling av hållbar kvalitetstu- för fisk. Ur ett ekonomiskt perspektiv finns stort fokus på rism med fokus på natur-och kulturhistoria, profilera besöksnäringen och att utveckla de stödjande verksamhe- upplevelseturism, värna, sköta och utveckla kommu- ter som behövs. Planen lyfter även samspelet mellan hav nens variationsrika stränder, satsa, stödja och utveckla och land med syfte att nå miljökvalitetsnormerna. Med ett fågelskådning, utveckla Skanörs hamn och Falster- förändrat klimat bidrar planen till goda förutsättningar för bokanales hamn att bli tydliga knutpunkter motståndskraft i och med att växtlivet värnas. • Den unika naturen: skydda och förvalta befintliga natur- och kulturvärden, tånghantering, underhålla, Den negativa aspekten av gällande översiktsplans konse- sköta och förbättra sandstränderna kvenser är att kommunen har en passiv roll. Kommunen, • Lockande hav, vatten och stränder: helhets- och genom översiktsplanen påverkar inte aktivt hur havet ska gränsöverskridande tänk, prioritera skötsel och under- användas och exempelvis förbättra miljöproblematiken håll av stränder, utreda tång som energikälla eller tumlarnas levnadsvillkor. Det saknas en prioritering • God och hälsosam miljö: behålla god badkvalitet och mellan olika intressen, vilket gör att det inte preciserats prioritera blå flaggstränder samt uppnå miljökvalitets- vad som är lämplig vattenanvändning eller inte. För fram- normerna tida utmaningar med ett förändrat klimat är det osäkert • Hållbar energi: Positiv till havsbaserad vindkraft, kom- om sandutvinning är möjlig när frågan inte belyses som plettering av vindkraftsverk vid Lillgrund ett regionalt och nationellt behov. Det finns även en risk att skyddade områden tar skada vid en kraftig ökning av Översiktsplan 2010 anger inte vattnets användning i havet, besöksnäringen. Utöver bristen på den mest lämpade vilket innebär att kommunen inte tagit ställning till om det vattenanvändningen är ett bristande kunskapsunderlag är vissa platser som är mer eller mindre lämpade för olika även en negativ följd av 0-alternativet. Det förbättrar inte typer av användningar. Vid eventuella prövningar prövas kommunens eller allmänhetens kunskaper. Bristfälliga det ovanstående som är kommunens vägledning tillsam- informationskällor kräver mycket av allmänheten och den mans med naturreservatens föreskrifter och skötselpla- kommunala verksamheten för att veta vad som är rätt och nerna för Natura2000-områdena. det kan orsaka olika tolkningar. Kunskap är även kopplat till omtanke om havet, känslan att tillhöra platsen samt värna identitet och karaktär. Av de enskilda miljöaspekter- na påverkas landskapsbilden genom en positiv inställning till vindkraft.

45 Översiktsplanen i ett större perspektiv Miljökvalitetsmål Ett rikt djur-och växtliv Miljökvalitetsmålen är en del av det nationella miljömåls- ”Den biologiska mångfalden arbetet för att uppnå generationsmålet. Preciseringarna är ska bevaras och nyttjas på ett gjorda på en nationell nivå och bedömningarna är på en hållbart sätt, för nuvarande och regional nivå. Översiktsplanen bidrar till måluppfyllnad framtida generationer. Arternas genom att ange den strategiska vattenanvändningen. livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer Hav i balans samt levande kust och skärgård ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga ”Västerhavet och Östersjön ska bestånd med tillräcklig genetisk ha en långsiktigt hållbar produk- variation. Människor ska ha tionsförmåga och den biologiska tillgång till en god natur- och mångfalden ska bevaras. Kust kulturmiljö med rik biologisk och skärgård ska ha en hög grad mångfald, som grund för hälsa, av biologisk mångfald, upplevel- livskvalitet och välfärd.” sevärden samt natur- och kul- turvärden. Näringar, rekreation Målet är inte möjligt att nå till 2020. Tillståndet för den och annat nyttjande av hav, kust biologiska mångfalden i Skåne är inte gynnsamt och och skärgård ska bedrivas så att brukandet av landskapet tär på de biologiska resurserna. en hållbar utveckling främjas. Markanvändning har fortfarande större påverkan på Särskilt värdefulla områden ska biologisk mångfald än klimatförändringen. Beslutade eller skyddas mot ingrepp och andra planerade styrmedel räcker inte. Det råder brist på en störningar.” grönblå infrastruktur som möjliggör för arter att sprida sig Målet är inte möjligt att nå till 2020 med befintliga och i landskapet. Resurser till skydd och förvaltning av viktiga beslutade styrmedel och åtgärder. Det saknas också livsmiljöer samt hantering av främmande invasiva arter tillräckliga underlag för att bedöma utvecklingen i miljön. behöver öka och alla verksamheter som påverkar biologisk Stora insatser krävs på land och i vatten för att Skånes mångfald negativt (myndigheter, jordbruks-, skogs- och havsområden ska nå god status. Övergödning är fortfa- fiskenäringarna) måste ta sitt ansvar. Styrmedel som til�- rande det mest kända problemet i Skånes kustvatten, men låter naturvården att arbeta strategiskt i landskapet krävs. bristande kunskap finns om flera andra påverkansfaktorer. Ny kunskap är viktig, men kända åtgärder måste användas Lokalt miljömål är att främja en hållbar utveckling, en mer än idag. Landskapet måste bli blötare och fler ekolo- utveckling som bygger på insikten att naturen har ett giskt representativa havsområden måste skyddas. Vatten- skyddsvärde och att människors rätt att förändra och respektive havsmiljödirektivet riktlinjer måste genomsyra bruka naturen är förenat med ett ansvar att förvalta tillsyn och prövning för att god status ska nås. Det är naturen väl. Kommunens mark- och vattenområden ska svårt att se hur målet kan uppfyllas samtidigt som miljöer nyttjas på ett sätt att deras funktioner och processer upp- förstörs genom bottentrålning, när fiske riktas mot, eller rätthålls och att den biologiska mångfalden inte minskar. ger bifångst av, hotade arter och när vatten- respektive Bevarandestatusen för hotade arter ska förbättras så att havsmiljödirektivens åtgärdsprogram är den enda strategin andelen hotade arter minskar. för områden som ej har god status i dagsläget.

Översiktsplanen medverkar till att uppnå målet genom Översiktsplanen bidrar till måluppfyllnad genom att ha en att främja biologisk mångfald och tillgängliggöra havets ekosystemansats och utgå från ekosystemets nyckelarter. upplevelse, kultur- och naturvärden för människor. Att Mål med översiktsplaneringen är även att ekosystemen ska bara översiktplanera havet och lyfta frågorna är en viktig vara resilienta vid klimatförändringar. sak som kommunen kan göra.

46 Ingen övergödning Vatten Vattenmyndigheterna har fastställt MKN i form av kvali- ”Halterna av gödande ämnen i tetskrav för ytvattenförekomster, grundvattenförekomster mark och vatten ska inte ha någon och skyddade områden. MKN är mätvärden för att nå negativ inverkan på människors målen i vatten- respektive havsmiljödirektivet. Vattendi- hälsa, förutsättningar för biologisk rektivet 2000/60/EG reglerar grund- och ytvatten där mångfald eller möjligheterna till kustvatten Höllviken, S Öresund och V Sydkusten samt allsidig användning av mark och grundvattnen SV Skånes kalkstenar och Skanör-Falsterbo vatten.” finns upptagna. Havsmiljödirektivet 2008/56/EG omfattar havsvatten, varav planområdet omfattar del av Södra Öresunds utsjövatten och Arkonahavets utsjövatten. I Länsstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att nå kustvattnet överlappar de två direktiven. miljökvalitetsmålet till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utsläppen ökar inte längre men Ytvatten och kustvatten klassas enligt vattendirektivet trots att vi ser att halterna i sjöar och vattendrag överlag utifrån ekologisk och kemisk status. Ekologisk status kan minskar så ser vi inte samma trend i havet. Övergödning- vara dålig, otillfredsställande, måttlig, god eller hög och en orsakas bland annat av utsläpp från avloppsrenings- grundas på biologiska kvalitetsfaktorer, fysikalisk-kemiska verk, enskilda avlopp, industrier samt jordbruket, som alla faktorer samt hydromorfologiska faktorer. Kemisk status bidrar med kväve och fosfor. Problemet är omfattande för ytvatten är god eller uppnår ej god och bedömningen och det krävs betydligt fler och mer kraftfulla åtgärder och görs utifrån de 33 prioriterade ämnen som EU har gemen- styrmedel, både på nationell och på internationell nivå. samma gränsvärden för, exempelvis kvicksilver, kadmium, bly och nonylfenol. Planområdets kustvatten uppnår Översiktsplanen bidrar till miljökvalitetsmålet genom res- inte ekologisk status, på grund av indirekta faktorer som triktivitet till verksamheter som kan ha en negativ inverkan jordbruk, vägar och luftkvalitet. Vattendrag och dagvatten- på vattenkvaliteten och möjligheterna att nå miljökvalitets- utsläpp transporterar näringsämning som rinner ut i havet. normerna. Förbättring sker främst på land, vid källan av näringsläcka- get och till exempel pågår arbete med åtgärder för vatten- Miljökvalitetsnormer dragen, dagvattenhantering och enskilda avlopp. MKN för Miljökvalitetsnormer, MKN, är högsta tillåtna mätvärden utsjövatten är inte fastställt. för att trygga hållbar utveckling, människors hälsa och att den generella miljöstatusen inte blir sämre. Det finns Grundvatten klassas utöver kemisk status utifrån kvanti- MKN för luft, vatten och buller som regleras i olika för- tativ status som berör tillgången på dricksvatten. Kemisk ordningar. Översiktsplanen är ett av kommunens verktyg och kvantitativ status är goda för båda grundvattenföre- för att förbättra miljön och bidra till att MKN uppfylls. komsterna, men det finns en risk för saltvatteninträngning och bekämpningsmedel i jordbruket kan försämra kvaliteten.

Grundvatten Kvantitativ Kvalitetskrav Kemisk status 2016 Kvalitetskrav status 2016 kvantitativ status (exkl kvicksilver) kemisk status

SV Skånes kalkstenar God God God God SE 614603-131288 (Skanör- God God God God F:bo)

Vattenförekomt Ekologisk Kvalitetskrav Kemisk status 2009 Kvalitetskrav status 2009 ekologisk status (exkl kvicksilver) kemisk status

Höllviken kustvatten Måttlig God – 2027 God God – 2015 S Öresund kustvatten Måttlig God – 2027 God God – 2015 V Sydkusten kustvatten Måttlig God – 2027 God God – 2015 Södra Öresunds utsjövatten Ej klassat Arkonahavets utsjövatten Ej klassat

47 För havsmiljön har 11 svenska miljökvalitetsnormer Buller fastställts inom områdena tillförsel av näringsämnen och Miljökvalitetsnormerna för buller omfattar omgivnings- organiskt material, tillförsel av farliga ämnen, biologisk buller från större vägar, järnvägar och flygplatser. De är till störning samt fysisk störning. Till miljökvalitetsnormerna för att människor inte ska bli störda av buller. Planområ- kopplar indikatorer, som visar aktuell status. Arbete pågår det påverkas främst av buller ifrån sjöfartstrafik, fritidsbå- med att fastställa indikatorer och alla är inte ännu fast- tar och flygplan under inflygning till Copenhagen airport ställda. Havs- och vattenmyndigheten gjorde en inledande och berör främst platser som människor vistas på tillfäl- bedömning 2012 som visade att de största problemen ligt. Ändring av översiktsplanen medger inga nya bostäder. för den svenska havsmiljön är kopplade till övergödning, farliga ämnen och fiske. Ny bedömning pågår.

Luft Miljökvalitetsnormerna för luft regleras i luftkvalitets- förordningen (SFS 2010:477) och anger normvärden för kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, pariklar, benspyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Halterna på verkas främst av transporter och dess avgaser. Med anledning av den goda luftomsättningen över havet överskrids inte miljökvalitetsnormerna. Havet har snarare en funktion som luftrenare som förbättrar luftkvalitén på land. Sjöfartstrafiken som kan påverka luftkvaliteten går långt från land och hamnområdena inom planområdet är mindre småbåtshamnar.

Öresundsbron, viktig kommunikationsled utanför planområdet

48 Påverkan på nyttornas förutsättningar presenterades de delmål som har relevans och där Vel- Som tidigare nämnt är ekosystemens stabilitet och pro- linge kommuns översiktsplan kan påverka. Delmålen är duktionsförmåga viktiga delar det nationella miljöarbetet påverkansfaktorer, som kommunen arbetat mot genom för hållbar utveckling. Inom planområdet finns stödjande, åtgärder och vattenanvändning. Översiktsplanen bidrar reglerande, producerande och kulturella nyttor som alla till att förebygga och avsevärt minska alla slags förore- hänger samman i värdekedjor och tillsammans skapar livs- ningar samt reglering av fiske för hållbara bestånd genom kvalitet i Vellinges kust- och havsområde. Till exempel är påverkan mot den nationella planen och hävda behovet av nyttorna klimatreglering, rekreation och livsmedel viktiga nationella ställningstaganden i frågan kopplat till vattenan- för en attraktiv livsmiljö 2050. För att vi människor ska vändning. Översiktsplanen bidrar även till att förvalta och kunna ta del av nyttorna så behöver förutsättningarna för skydda marina och kustnära ekosystem samt att upprätt- nyttorna säkerställas, vilket kan vara svårt i och med att hålla att minst 10 procent av kust- och havsområdena många intresseanspråk finns på samma plats. Till exempel, ska vara skyddade genom att ha en ekosystemansats och de grunda områdena är platser som nyttjas av många med utgå från kunskap om utbredning och påverkansfaktorer. aktiviteter och anläggningar samtidigt som det är där det Nya användningar ska även ske med hänsyn till befintliga finns ålgräs och blåstång som är havets barnkammare. skydd. Delmålet om havsförsurning är en av de konse- Nyttornas förutsättningar är beroende av goda levnads- kvenser som inkluderats i hur planen hanterar klimatför- förhållanden för växtlivet som skapar biologisk mångfald, ändringar i en snabbare fart. bidrar till vattenrening, rekreation och livsmedel. Utan stabila ekosystem försvinner förutsättningarna för rent Översiktsplanen bidrar på en mer övergripande nivå till vatten, mat till flyttfåglar, reproduktionsplats för torsk att nå fler av de globala målen. En strategisk utveckling i eller frisk havsdoft. havet har nämligen påverkan på miljö på land, samhället och individen. Det finns en direkt koppling till mål 13 om Översiktsplanens ekosystemansats är ett verktyg för att att bekämpa klimatförändringarna genom att utgå från synliggöra ekosystemens nyttor och värden. kommande klimatförändringar och stärka de funktioner Översiktsplanen lägger stort fokus på att det är viktigast som är viktiga för klimatanpassning samt delmål 15 om att de maritima ekosystemen fungerar och är stabila. Utan ekosystem och biologisk mångfald då översiktsplanen är det kommer attraktiviteten i kusten och produktion av ett politiskt beslut om klimatåtgärder, det anger åtgärder livsmedel och varor att påverkas negativt. Möjligheten och för att stärka motståndskraften vid klimatförändringar, förutsättningarna för produktion av nyttor bör därför ha integrerat ekosystemens och den biologiska mångfaldens en positiv påverkan av översiktsplanen. Det kan inte ute- värden iden lokala planeringen samt främjar naturliga slutas en negativ lokal påverkan, vilket kan mildras genom livsmiljöer. Översiktsplanen anger även strategier för kompensation. människans skull, som omfattar hennes möjlighet att leva säkert i en attraktiv livsmiljö med tillgång till natur- och Bidrag till hållbar utveckling kulturmiljö enligt mål 11 om hållbara städer och samhäl- Översiktsplanen påverkar även på global nivå och är en len samt information och förståelse om hållbar utveckling av alla åtgärder som bidrar till att världen tillsammans enligt mål 4 om utbildning och livslångt lärande. kan uppnå det globala målet om hav och marina resurser och en hållbar utveckling i det stora hela. Inledningsvis

Naturpedagogiska aktiviteter som förutom informerar om kommunens arbete även bidrar till kunskap om hållbar utveckling och livslångt lärande

49 Uppföljning

Uppföljning av översiktsplanen och förväntade miljökon- Vid fortsatt planering och dispensansökan för åtgärder sekvenser sker genom att hålla en aktiv och kontinuerlig i planområdet finns ett behov av att göra fördjupade översiktsplanering. Ett av kommunens verktyg för uppfölj- inventeringar om natur-och kulturvärden samt hur de ning av översiktsplanen är planeringsstrategin inom varje påverkas av den enskilda åtgärdens utformning. Det är mandatperiod. I den processen genomlyses översiktspla- nödvändigt att vid mer detaljerade undersökningar studera nen utifrån nya planeringsförutsättningar. Uppföljning fler arters påverkan, till exempel rödlistade samt relevant sker även inom olika sektorsområden med fördjupade att utgå från att det kan finnas kulturhistoriska fyndighe- underlag och handlingsplaner, exempelvis: ter. Det är även viktigt att utreda eventuell påverkan på • På en övergripande nivå bör det antas ett lokalt miljö- vattnets strömmar samt vilka lokala konsekvenser det får mål för ”hav i balans samt levande kust” som fångar på sandvandring och vattenkvalitet. Vid fortsatt planering upp översiktsplanens ambitioner och säkerställer en ska även kompensationsåtgärder preciseras och säkerstäl- rimlig miljöpåverkan. las där det är nödvändigt. • Naturvärden behöver inkluderas i kommunens strategiska naturvårdsarbete och bättre beskrivas i natur- Vattenkvalitet och miljöstatus sker kontinuerligt genom vårdsprogrammet. befintliga miljöövervakningsprogram och samarbeten. I • Kulturmiljö och landskapsbild behöver inkluderas i miljöövervakningen som bedrivs är det främst den mänsk- den kommunala kulturmiljöplaneringen. liga påverkan som man vill följa upp. Det innebär att • Säkerställande av nya sandtäkter för att genomföra långsiktiga och regelbundna mätningar och provtagningar skydd mot höga havsnivåer enligt ÖP2010 samt utförs i syfte att dokumentera tillståndet i miljön för att skydda dynmiljön enligt kommunens kustprogram upptäcka förändringar och följa upp effekter av genom- genom utredning, dialog med länsstyrelsen om åt- förda åtgärder. Badvattenprover tas under sommaren för gärder inom naturreservat och eventuell uppstart av att skydda människors hälsa. Kommunen medverkar i tillståndsprocess. samarbetsformerna Öresundvattensamarbetet, Sydkustens vattenvårdsförbund och Öresunds vattenvårdsförbund.

50 Referenser Kommunala beslut och utredningar Surfzoner, beslutade 2018-04-24 Dispensansökan utmed Falsterbokanalen, attraktiva kanalkanter Aktualisering av Vellinge översiktsplan 2010 – Vellinge vidgar vyerna, aktualitetsförklarad 2017-12-06 Planprogram för ny bebyggelse vid Falsterbokanalen, planprogram 2016-06-29, samrådsredogörelse 2017-03-20 Lokala miljömål, antagen 2014-01-29 Vellinge översiktsplan 2010 – Vellinge vidgar vyerna, laga kraft 2013-06-27 Höga havsnivåer, Falsterbonäset samt områdena vid Höllviken/Kämpinge, Handlingsplan för skydd mot stigande havs- nivåer, 2011, SWECO Environment Kulturmiljöprogram, antagen 2019-04-24- Kustprogram, antagen 2020-09-28 Naturvärdesbedömning av sydkustens havsområde – med utgångspunkt i inventering och prediktion av nyckelarter genom EUprojektet MARMONI, SWECO 2018 Vattenbruk – ur ett sydkustperspektiv, SWECO 2018 Gemensamt planeringsunderlag för sydkustens havsområde, SWECO 2017 Om sandbehov och generella konsekvenser vid marin sandutvinning, SWECO 2017 Friluftslivets anspråk på sydkustens havsområde, SWECO 2017 Erosionsförhållanden längs Vellinge kommuns kust, SWECO 2019 Sandvolymsberäkningar Vellinge, SWECO 2020

Övriga utredningar Hansson, Hans, Blomgren, Sten, 1999, Hydrografiska och morfologiska processer runt Falsterbohalvön, Institutionen för teknisk vattenresurslära, Lunds tekniska högskola, Lunds universitet Hav- och Vattenmyndigheten 2020, Havsplan för östersjön Hav- och Vattenmyndigheten 2017, Havsplanering med hänsyn till klimatförändringar, Rapport 2017:26 Hav- och Vattenmyndigheten 2015, Havsplanering — Nuläge 2014, Rapport, 2015:2 Hav- och Vattenmyndigheten 2014, Åtgärder för att nå bevarandemålen i marina skyddade områden – fokus fiske HELCOM 2011, Eutrophication status of the Baltic Sea 2007-2011 Carlström, J & Carlén, I. 2016. Skyddsvärda områden för tumlare i svenska vatten. AquaBiota Report 2016:04. Intergovernmental Panel on Climate Change 2015, Climate change 2014 – synthesis report, Geneve Kairo Future 2013, The Outdoor Experience of the Future Länsstyrelsen i Skåne 2017a, Ålgräs i Skåne 2016, Rapport 2017:04, Länsstyrelsen i Skåne 2017, Redovisning av planeringsförutsättningar inom projektet fördjupat underlag för statlig planering i Öresund Länsstyrelsen i Skåne 2016, Marin inventering och modellering i Skåne län, Rapport 2016:09 Länsstyrelsen i Skåne 2020, Videoundersökningar i Natura 2000-området Sydvästskånes utsjövatten 2019 MalmöLundregionen 2016, Strukturbild för MalmöLundregionen Moksnes P-O, Eriander L, Hansen J, Albertsson J, Andersson M, Bergström U, Carlström J, Egardt J, Fredriksson R, Granhag L, Lindgren F, Nordberg K, Wendt I, Wikström S, Ytreberg E. 2019. Fritidsbåtars påverkan på grunda kuste- kosystem i Sverige. Havsmiljöinstitutets Rapport nr 2019:3. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2016, Riskbild för oljeolyckor till sjöss i Sverige – En kunskapsöversikt för Östersjön, Västerhavet och de stora sjöarna, MSB1002 Näringsdepartementet 2015, En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö, N2015.28 Region Skåne 2017, Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 Region Skåne 2013, Strukturbild för Skåne Riksantikvarieämbetet, 2003, Sveriges kust- och skärgårdslandskap Kulturhistoriska karaktärsdrag och känslighet för vindkraft, rapport 2003:4 Slagbrand, P., & Klingberg, F., 2015, Beskrivning och maringeologisk karta over Kriegers flak — Ystad K510 Sveriges Geologiska Undersökning, 2017, Förutsättningar för utvinning av marin sand och grus i Sverige, SGU-rapport

51 2017:05, Uppsala Sveriges geologiska undersökning, 2016, Skånes känsliga stränder — erosionsförhållanden och geologi för samhällspla- nering. SGU-rapport 2016:17, Trelleborgs kommun 2016, Översiktlig marinbiologisk kartläggning av Trelleborgs havsvatten, Rapport 2016:02

Lagstiftning SFS 2010:900 Plan och bygglag SFS 1998:808 Miljöbalk SFS 2004:660 förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön SFS 2010:1341 havsmiljöförordning SFS 1988:950 Kulturmiljölag 2000/60/EG Vattendirektivet 2008/56/EG Ramdirektiv om en marin strategi

Hemsidor Europeiska kommissionen (EC): • Scandinavian-Mediterranean https://ec.europa.eu/transport/themes/infrastructure/scandinavian-mediterranean_ en • Blå tillväxt https://ec.europa.eu/maritimeaffairs/policy/blue_growth_sv Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), FAO Major Fishing Areas ATLANTIC, NORTHE- AST (Major Fishing Area 27) http://www.fao.org/fishery/area/Area27/en#FAO-fishing-area-27.3 Malmö Museer, Arkeologi och marinarkeologi https://malmo.se/Kultur--fritid/Kultur--noje/Museer--utstallningar/ Malmo-Museer/Om-Malmo-Museer/Arkeologi-och-marinarkeologi.html Naturvårdsverket: • Sveriges miljömål www.sverigesmiljomal.se Nationella friluftslivsmålen http://www.naturvardsverket.se/Friluftsma- len/ • Biosfärområden https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/Biosfaromraden/ • MARBIPP ”Marine biodiversity, patterns and processes” http://www.marbipp.tmbl.gu.se/index.html SMHI: • Vad gör klimatförändringarna med Östersjön? https://www.smhi.se/forskning/forskningsnyheter/vad-gor-klimat- forandringarna-med-ostersjon-1.136995 • Östersjöns havsmiljö i ett förändrat klimat https://www.smhi.se/kunskapsbanken/konsekvenser-for-ostersjon-1.5836 • Naturliga faktorer som påverkar klimatet https://www.smhi.se/kunskapsbanken/naturliga-faktorer-som-paverkar- klimatet-1.3831 Sjöfartsverket: Fartyg utrustade med AIS-transponder http://www.sjofartsverket.se/pages/23519/Passager%20 och%20Trafik_Alla2015.png UNDP, Globala målen http://www.globalamalen.se/ World Shipping Council http://www.worldshipping.org/about-the-industry/global-trade/top-50-world-container-ports

Digitala databaser Länsstyrelsen, Marin inventering och modellering i Skåne län Länsstyrelsen, riksintressen Länsstyrelsen och Vattenmyndigheterna, Vatteninformationssystem Sverige (VISS) Naturvårdsverket, Skyddad natur Naturvårdsverket/HaV, Marina underlag Riksantikvarieämbetet, Fornsök (FMIS) Sjöfartsverket, Sjökort Sveriges Geografiska Undersökning, Jordartsdatabasen

Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00

Vellinge.se