Dilan Hassan 971112

DEN SVENSKA INTEGRATIONSPOLITIKEN

En kvalitativ studie om hur den svenska integrationspolitiken utvecklats från ett multikulturalistiskt till ett assimileringsperspektiv

Kurs: Statsvetenskap 61-90, SKA204

Högskolepoäng: 15 hp

Program: Statsvetarprogrammet

Handledare: Terence Fell

Examinator: Joakim Johansson

Datum: 2020-08-27

ABSTRACT

The Swedish integration policy has been formed after historical events such as labor immigration during the postwar era and during several immigrations immigration waves since the 1980s. Sweden has been characterized as a multicultural country and the same applies to integration policy. In recent years however, the Swedish integration policy has been questioned as to whether it really has succeeded or is durable. The purpose of this study is to investigate if the purpose of integration policy has been changed from multiculturalism to assimilation as a goal. The integration policy will therefore be studied to see how it has evolved with time. The study will be based on the labor market and education committee's reports which summarize the parliamentary parties' bills. The methods that are used are the qualitative text analysis which is combined with a qualitative and quantitative discourse analysis. The result and the conclusion of the study has demonstrated that multiculturalism still lives on in Sweden, however it’s not the same multiculturalism that existed before 2015. Swedish integration policy has changed from having multiculturalism as its goal to a multiculturalism with weaker features of an assimilation policy. In today's Sweden, for example, language and social orientation are more important in the integration process and are emphasized more than what the parties have emphasized before.

Keywords: Integration, migration, multiculturalism, assimilation, immigrants

SAMMANFATTNING

Den svenska integrationspolitiken har formats utifrån historiska händelser som arbetskraftsinvandringen under efterkrigstiden samt flera invandringsvågor sedan 1980- talet. Sverige har karaktäriserats som ett multikulturalistiskt land och detsamma gäller för integrationspolitiken. På senaste år har den svenska integrationspolitiken dock ifrågasatts om den verkligen lyckats är hållbar eller lyckats. Syftet med undersökningen är att studera huruvida integrationspolitikens ändamål förändrats från multikulturalism till assimilering. Integrationspolitiken kommer därför studeras för att se hur den utvecklats med tid. Undersökningen kommer att utgå från arbetsmarknads- och utbildningsutskottets betänkanden som sammanfattar riksdagspartiers motioner. Metoderna som tillämpas i detta arbete är den kvalitativa textanalysen som kombineras med en kvalitativ och kvantitativ diskursanalys. Resultatet och slutsatsen av undersökningen har påvisat att en multikulturalism fortfarande lever kvar i Sverige, dock är den ej densamma som multikulturalismen som fanns innan år 2015. Den svenska integrationspolitiken har förändrats från att ha multikulturalism som mål till en multikulturalism med svagare drag av en assimileringspolitik. I dagens Sverige är exempelvis språket och samhällsorienteringen viktigare i integrationsprocessen och lyfts upp mer än vad partierna lyft upp tidigare.

Nyckelord: integration, migration, multikulturalism, assimilering, nyanlända.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ...... 9

1.1 Bakgrund...... 10

1.2 Problemformulering och frågeställning ...... 13

1.3 Syfte och mål ...... 14

1.4 Avgränsning ...... 14

2 TEORETISK REFERENSRAM ...... 14

2.1 Första idealtypen: Spänningen mellan individen och kollektivitet ...... 15

2.2 Andra Idealtypen: Synen på den nationella identiteten – etnos kontra demos ..16

2.3 Kymlickas tre värden...... 18

3 METOD OCH MATERIAL ...... 19

3.1 Textanalys ...... 20

3.2 Diskursanalys ...... 21

3.3 Datainsamling ...... 22

4 RESULTAT ...... 23

4.1 Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2010/11:AU1 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ...... 23

4.2 Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2015/16:AU6 ‘’Integration’’ ...... 26

4.3 Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2018/19:AU7 ‘’Integration’’ ...... 30

4.4 Utbildningsutskottets betänkande 2007/08:UbU11 ‘’Grundskolan’’ ...... 33

4.5 Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU7 ‘’Grundskolan’’ ...... 34

4.6 Utbildningsutskottets betänkande 2016/17:UbU15 ‘’Gymnasieskolan’’ ...... 35

4.7 Utbildningsutskottets betänkande 2017/18:UbU14 ‘’Gymnasieskolan’’ ...... 36

4.8 Tabell ...... 37

5 DISKUSSION...... 39

5.1 Resultatdiskussion ...... 39

5.2 Metoddiskussion ...... 46

5.3 Fortsatt forskning ...... 46

6 SLUTSATSER ...... 46

REFERENSER ...... 2

TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING

Tabell 1 ''Sökord'' ...... 37

Figur 1 ''Föreställning om den nationella identiteten'' ...... 18

FÖRKORTNINGAR

Förkortning Beskrivning

SD Sverigedemokraterna

M Moderaterna

KD Kristdemokraterna

L Liberalerna

C Centerpartiet

S Socialdemokraterna

V Vänsterpartiet

MP Miljöpartiet

FN Förenta nationerna

1 INLEDNING

Strömmen av invandring till Sverige inleddes under efterkrigstiden då mot slutet av 1950- talet till 1970-talets början karaktäriserades den av arbetskraftsinvandring. Dock skiftade invandring till flyktinginvandring och anhöriginvandring efter ett uppehåll av invandring år 1972 för arbetskraftsinvandring. Detta resulterade i att invandringen från icke-europeiska länder ökade från knappt 10% mellan 1945-1972 till omkring 40% under följande årtionden, utöver 90-talet då invandring från Balkan dominerade. Till följd av detta har invandringen i modern tid karaktäriserats av flykting- och anhöriginvandring och Sverige är nu i EU en av de fem staterna som proportionellt tar emot mest invandrare. Dock har invandringen nyanserats då invandringen från östeuropa ökats till följd av att flera länder gick med i EU år 2004, samt att arbetskraftsinvandringen ökade för länder utanför EU år 2008. Detta har resulterat att i Sverige år 2012 finns det 1,4 miljoner utrikesfödda eller 15%, av invånarna, varav minst 400 tusen inrikesfödda har invandrarbakgrund. Den största gruppen av invandrarbakgrund är finländare och därefter är de största invandrargrupperna iranier, irakier och folk från dåvarande Jugoslavien (Borevi, 2014).

Sverige är bland länderna som internationellt tar emot mest flyktingar i relation till landets folkmängd och detta har även varit fallet under flyktingkrisen 2015 då Sverige tog emot uppemot 80 000 migranter under oktober och november månad, då siffran ökade till 170 000 mot årets slut (Krzyżanowski, 2018). Detta var rekordet för Sverige gällande flyktingmottagandet då mottagandet och det tidigare rekordet inte varit så högt sedan asylsökande från Balkan anlände till Sverige på 90-talet. Under 2000-talet fortsatte invandring bli ett politiskt ämne, bland annat arbetskraftsinvandringen, då invandring blev tydligare i media samt som ämne mellan partier. Socialdemokraterna gjorde det friare för arbetsmarknaden att anställa folk från EU-länder samtidigt som de begränsade arbetskraftsinvandringen från länder från tredje världen innan regeringsskiftet år 2006. När Socialdemokraterna kom till makten igen år 2014 fortsatte de med denna politik under rådande flyktingkris. Fokuset hamnade på ämnen om provisoriska uppehållstillstånd samt ankomsten för asylsökande (Krzyżanowski, 2018).

Invandringspolitiska åtgärder infördes den 24:e november 2015 av den socialdemokratiska regeringen då utlänningslagen användes för att provisoriska uppehållstillstånd samt ankomsten för asylsökande skulle begränsas till en period på maximalt 3 år (Krzyżanowski, 2018). Denna politiska åtgärd förnyade äldre förslag av Socialdemokraterna som syftade till att skilja nyanlända individer som Socialdemokraterna menade behövde provisorisk asyl eller skydd från kvotflyktingar. Åtgärdernas avsikt var även att provisorisk status som flykting skulle kunna ändras till ett varaktigt status om flyktingarna fick ett arbete, vilket inte ansågs vara realistiskt då inte många fick arbete så snabbt. Utöver detta höjdes åldersstandarden till 21 års ålder för enande av familjer för par. Åtgärderna i Sverige medförde medicinska åldersgranskningar för asylsökande som inte kunde bevisa sin ålder genom lämpliga handlingar, asylen tilldelades endast till barn som inte hunnit fylla 18 år vid en tilldelning samt att provisoriska inspektioner för identitetshandlingar lanserades i kollektivtrafiken (Krzyżanowski, 2018).

9

Detta problemområde är aktuellt eftersom integrationspolitiken är ett omtalat ämne, då Sverige fått uppleva flera invandringsvågor de senaste 40 åren som utmanat om vi i samhället anser att integrationen och multikulturalismen är hållbar eller inte.

1.1 Bakgrund Historiskt sett så har Socialdemokraternas politik format den svenska invandringspolitiken. Invandringspolitiken motiverades av Socialdemokraterna som en del av det det svenska Folkhemmets väsentliga principer, där de ansåg sig vara representanter av det svenska samhällets intressen (Krzyżanowski, 2018). I början av efterkrigstiden karaktäriserades Socialdemokraternas invandringspolitik av ekonomiskt politiska motiveringar. Fastän Socialdemokraterna introducerade år 1954 en liberal utlänningslag, då Sverige hade brist på exterritorial arbetskraft och det var nödvändigt med flera arbetare, främjades ekonomin när Socialdemokraterna slutade ta in utländsk arbetskraft efter politiska åtgärder år 1972. Socialdemokraterna stöttade beslutet som fattades år 1979 där främst individer utan svenskt medborgarskap inte hade rätt till välfärdsprivilegier samt pension. Detta politiska beslut skiftade den klassiska socialdemokratiska opinionen från att ta emot minimal invandring samt att välfärdsprivilegier ska va tillgänglig för alla, till att vara för integration för migranter samt asylsökande som fanns i landet till att börja med (Hinnfors, Spehar, & Knapp, 2012).

Incitamentet för invandringspolitiken i Sverige under 1980-talet var till följd av politiskt ekonomiska anledningar. Men under 1990-talet har Sveriges invandringspolitik varit ett resultat av, likt andra länder med ett socialdemokratiskt styre i Europa, politiska eftertankar då det bland annat var en lågkonjunktur i Sverige (Krzyzanowski & Wodak, 2009). I början av 1990-talet växte högerpopulistiska partier som exempelvis partiet Ny Demokrati då invandring blev ett allt mer kontroversiellt ämne inom politiken. Dessa partier lyfte upp ämnen som asylfrågan samt invandring till allmänheten och den dagliga debatten. I och med detta var etablerade partier tvungna att yttra sig, ta ställningstagande gällande den nya samhällsdebatten kring invandring samt redogöra för nya och vanligtvis tuffare krav på invandringen. Till följd av detta infördes åtskilliga målsättningar för invandringen där det ansågs att invandringen sen 1980-talet i Sverige inte var hållbar, att det behövdes eventuella åtgärder samt att i framtiden ska invandringen förändras (Abiri, 2000).

Multikulturalismen har börjats ses ner på och blivit stigmatiserad. Dagens uppfattning av multikulturalism ses som en ideologi baserad på en förnekelse av liberalism där upplyftandet av gemensamma gruppers identiteter favoriseras över enskilda civila samhälleliga rättigheter. Borevi (2013) instämmer med uppfattningen att en klassisk multikulturalism karaktäriseras av att gemensamma kulturer favoriseras över enskilda samhälleliga rättigheter, tydligt eller underförstått, vilket i allmänhet är den centrala principen. Dock hävdar Kymlicka att efter 1960-talet då länder i Västvärlden började tillämpa multikulturalism i samhället, så anses multikulturalismen vara en våg i mängden av flera politiskt folkliga riktningar som kollektivt etablerade en omfattande utveckling för expansionen av samhälleliga liberala rättigheter (Borevi, 2013).

10 Att minska på klyftorna i samhället var syftet för den nya välfärdsstaten i Sverige och då skulle även skillnaderna mellan folk rensas bort. Ett sätt att göra detta var genom assimilering, där vissa folkgruppers kultur ansågs vara opassande eller inte anpassad för det svenska samhället. Exempelvis så ansågs romernas kultur inte gå hand i hand med det svenska samhällets värderingar och för att åtgärda detta var målet att de skulle assimileras in i samhället för att till slut förlora sin kultur. Detta framgick i de ‘’politiska åtgärderna för romer mellan år 1954 till 1969. Assimileringen började dock kritiseras i det svenska samhället där opinionen började domineras under 1960-talet av att Sverige borde acceptera en mångfald av kulturer och även bidra till bevarandet av folkgruppers kulturer. Folkgrupper i Sverige skulle inte behöva systematiskt förlora sin kultur i utbyte mot att de integreras in i det svenska samhället (Borevi, 2013).

Assimilation kan definieras på två olika sätt, genom att karaktärisera assimilation som abstrakt och övergripande eller som organisk och bestämd (Brubaker, 2001). Definitionerna är annorlunda i avseendet om deras känslomässiga innebörd, förståndsmässiga sedesamhet, etiska och politiska betydelsenyans, men trots det är syftet för termen densamma. För det abstrakta och övergripande typen så är syftet att egaliteten ska växa, således jämställdheten och inte identiteten. Att göras jämlika, att bli behandlade jämlikt (när begreppet ses som transitivt) eller att bli jämlika (när begreppet ses som intransitivt) är definitionen av att assimileras (Brubaker, 2001). Därmed är utvecklingen att göras till jämlika, behandlas som jämlika eller bli jämlika, vad assimilation betyder. För det andra och organiska och bestämda typen av assimilation så är syftet transitivt. Att någon ska assimileras är enligt Oxfords engelska ordbok ‘’att omvandla något till ett unikt innehåll, såsom organ ombildar mat till blod och som sedan omvandlas till djurvävnad som upptas till systemet för att integreras. Således syftar en assimilering till en total upptagning. Exempelvis så ser den abstrakta och övergripande typen uttal som en utveckling och har inget slutgiltigt steg, samtidigt som assimilering ses utifrån olika steg. Assimilering tillsätter en väg för ombildning och inte ett enskilt steg för egalitet. Det bestämda och organiska menar att uttal är på det slutgiltiga steget och assimilering handlar om ‘’antingen eller’’, och inte av steg (Brubaker, 2001).

Rumbaut (2015) menar att assimilation kan beskrivas, utifrån ett sociologiskt perspektiv, som en flerdimensionell utveckling av sänkningen av skiljelinjer samt en mellanhand som häver och suddar ut en etnisk olikhet, de kulturella, sociala identiteter och distinktioner som förknippas i anslutning till den. Syftet med assimilation är därmed att särskilda etnokulturella folkgrupper blir till en olikartad grupp. Som exempel på detta menar Rumbaut (2015) att på enhetsnivå assimileras flertalet mindre folkgrupper till en allmän grupp, eller att mindre folkgrupper assimileras eller associeras som en grupp som exempelvis hur andra generationens folkgrupper från Karibien börjar övergå till och associeras som afroamerikaner. Däremot karaktäriseras assimilation på en enskild grad av en växande revidering som gör att personer från en folkgrupp integreras, identifierar sig och känner sig som en del av kulturen med andra individer av samhället (Rumbaut, 2015).

Dessutom menar Rumbaut (2015) även att assimilation är kontextuellt och hänvisar till amerikanska sociologer som Ernest Burgess och Robert Park (Rumbaut, 2015). Dessa sociologer etablerade en av de första förklaringarna där de beskriver assimilation som ‘’sammansmältningen och utvecklingen där individer och enheter etablerar andras tankesätt, inställningar och integreras med resterande samhället genom ett kollektivt kulturliv och att de delar samma historia och erfarenheter’’. Sociologerna beskrev planmässigt fyra olika typer av samverkan: konkurrens, dispyt, logi och assimilering som förknippas med respektive

11 ekonomiska, politiska, sociala och kulturella stiftelser. Assimileringen karaktäriseras av diskreta revideringar samt en utveckling som vanligtvis sker undermedvetet så att individen integreras till det vardagliga samhällslivet ovetandes att det skett. Därför är det mindre sannolikt att en assimilering sker bland invandrare i vuxen ålder. En assimilering är därmed vanligare bland anpassningsbara unga, andra och tredje generationen. Första generationens vuxna invandrare anpassar sig efter logi-typen (för en ny omständighet), som sker snabbt och individen eller enheten är synnerligen medveten om utvecklingen av att anpassa sig till dessa omständigheter (Rumbaut, 2015).

Multikulturalism beskrivs av Wickström (2015) som en politisk idé om huruvida en etnokulturell mångfaldig liberaldemokratisk politik ska anpassa och ta itu med mångfald av. Två väsentliga principer för multikulturalism är bland annat en etnokulturell mångfald som generellt ska vara accepterad för det allmännyttiga av den hela politiska gemenskapen. Vidare ska både inhemska och invandrar-minoritetsgrupper officiellt ses som minoriteter och bör beskyddas mot kraven eller pressen att assimileras i form av särbehandling av samhällets majoritetsbefolkning och få skydd mot olikbehandling eller orättvisa. Multikulturalismen stadgar även hur den politiska gemenskapen ska socialt och politiskt organiseras utifrån definitionen av att multikulturalismen är en politisk idé som framställer den politiska gemenskapen normativt genom att begreppsliga den som organiserats till följd av varierande etnokulturella enheter (Wickström, 2015).

Efter multikulturalismens införande i Sverige ändrades styrandet av politik gällande etnokulturell mångfald och hanterandet av minoritetsgrupper då rättigheten för dessa grupper att hålla sin kultur vid liv och kunna utveckla den inrättades i Sveriges konstitution. Mot mitten av 1970-talet blev inriktningen för multikulturalismen, invandrarpolitiken och rättigheterna för minoriteter att vidmakthålla och etablera en optimistisk inställning mot ett nytt multikulturalistiskt samhälle genom politisk tillämpning av den svenska undervisning, media och kulturen (Wickström, 2015).

James Tully (1995) har etablerat multikulturalismens teoretiska grunder för diskurser där han bland annat belyser kulturell bekräftelse för ursprungsbefolkningar i Australien och Nordamerika. Värderingar som assimilation och underkastelse avfärdas och istället lyfts gemensam autonomi samt samarbete upp för minoriteters politiska rättigheter. Tully ifrågasätter den nutida konstitutionalismkriterium för kulturell bekräftelse. Den nutida konstitutionalism kan inte omfatta en betydande kulturell pluralism eftersom den är byggd på uppfattningen om en homogen statssjälvständighet, vilket är ett av Tullys huvudargument mot den nutida konstitutionalism. Den nutida konstitutionalismen står i kontrast mot den klassiska. Den klassiska konstitutionalismen utgår från en historisk utveckling där klassiska sedvänjor samt erfarenheter bygger upp de juridiska institutioner (Tully, 1995). Lagarna grundades därmed utifrån sedvänjor samt bevarade sambandet med dess traditionella formningar. Detta kan förstås som att landet är kulturellt likartad eller att kultur inte är betydelsefullt för ett lands politiska konstitution. Tully hävdar även att identiteter kopplade till nationalitet samt kultur har inte en fastställd betydelse och en bestämd definitionen eller användningsområde. De är istället så kallat ‘’aspectival’’, vilket betyder att kulturalitet och identiteter utvecklas likt miljön förändras inom olika områden (Tully, 1995).

Tully (1995) tillkännager att överensstämmelsen för den nutida konstitutionalismen är inte den enda typen, samtidigt som han har en negativ inställning mot den nutida konstitutionalismen. Eftersom den sociala verkligheten är alltför invecklad samt olikartad,

12 samtidigt som kulturell pluralism måste omfattas, så är det inte tillräckligt med att etablera en överenskommelse som endast består av generella och subtila grunder från andra klassen. Tully (1995) kommer istället med tre olika normer för en kollektiv konstitutionalism, istället för att följa dessa subtilt generella andra klassens grunder, och dessa är: beviljande, kontinuitet samt kollektivt medgivande. Samtliga aktörer bör undvika grunder som anses vara totaliserande samt allmänna, för att vara objektiv samt mötas på halvväg mellan kulturellt olika aktörer, vilket olika aktörer försöker inrätta på andra (Tully, 1995).

Dessa normer utgår från benägenheten för att lyssna samt ändra ens ståndpunkt och den första är normen om kollektivt medgivande. Individer medverkandes i ett samråd måste acceptera varandras perspektiv och sätt att uttala sig om världen. Individer ska se de gemensamma dragen för kulturer genom att acceptera deras kulturellt skilda idiom. Dock måste kollektivt medgivande vidmakthållas varje dag, då den inte är tillräcklig. Normen om kontinuitet utgår istället från respekt om traditioner samt seder för autonoma individer. Aktörer åstadkommer kontinuitet om de följer normen för beviljande. Beviljande uppfattas som en aktiv utveckling. Här är den en pragmatisk diskurs, som gör mångkulturell uppfattning tänkbar mellan olika individer som medverkar i ett samråd (Tully, 1995).

Tully (1995) beskriver moralen, eller etos, av politisk kulturell bekräftelse med hjälp ‘’The spirit of Haida Gwaii’’ som är Bill Reids staty, vilket är en del av mytologin från en nordamerikansk indiansk kulturberättelse (Tully, 1995). Statyn beskriver en kanot med tretton skilda resande som paddlar åt samma håll samtidigt som de samexisterar utan att förolämpa varandras olikheter. Denna staty representerar en multilateral bekräftelse där individer från olika folkgrupper respekterar varandra och samexisterar. Moralen att lyssna, eller moralen av Haida Gwaii, är därmed ett borgerligt etos eftersom den ger oss förmågan att se den sociala verkligheten från flera perspektiv. Ett uppbyggande och kritiserande samtal är essentiellt för bekräftelse samt politisk integration av kulturell pluralism, utan moralen är inte detta plausibelt (Tully, 1995).

1.2 Problemformulering och frågeställning Sverige är bland de länder i världen som tar emot flest flyktingar i relation till dess folkmängd. Från 1950-talets arbetskraftsinvandring fram till flyktingkrisen 2015 och än idag är migrationspolitiken ett kontroversiellt politiskt ämne där landets olika partier har skilda åsikter och ageranden. Migration blev ett politiskt ämne alltmer när nya högerpopulistiska partier växte och frågan om invandring blev central i debatten, detta resulterade i att de etablerade partierna behövde yttra sig och ta ställning. Multikulturalism kan idag associeras negativt och har blivit stigmatiserat då det i princip handlar om att gemensamma kulturer favoriseras över enskilda samhälleliga rättigheter. Politiken i Sverige har länge fokuserat på att minska samhällsklyftorna och det innebär att skillnaderna mellan människor inte ska kvarstå, ett sätt att åstadkomma detta var assimilering där somliga folkgruppers kultur ansågs vara opassande för det svenska samhället.

Med bakgrund i ovanstående är integrationspolitiken ett kontroversiellt ämne då Sverige fått uppleva flera invandringsvågor de senaste 40 åren som utmanat samhällets perspektiv på invandring. Föreliggande studie avser därav att belysa följande forskningsfråga: hur ser politiken och samhällets syn på multikulturalism kontra assimilering ut och vart befinner sig

13 Sverige idag i multikulturalismen och assimileringen samt hur långt i assimileringen har vi kommit till i Sverige idag?

Frågeställningarna i denna undersökning blir således:  Vad innebär det om integrationspolitiken i Sverige förändrats från ett multikulturalistiskt perspektiv till ett assimileringsperspektiv?  Vart befinner sig Sverige i multikulturalismen och assimileringen?

1.3 Syfte och mål Syftet med denna studie är att undersöka huruvida integrationspolitik har förändrats från ett multikulturalistiskt synsätt till assimilering som mål samt undersöka vart Sverige befinner sig i en skala för multikulturalism och assimilering för att avgöra hur långt i assimileringen Sverige kommit till. För att besvara frågeställningen ska integrationspolitiken undersökas avseende hur olika partier i riksdagens motioner sett ut för att se hur integrationspolitiken utvecklats med tid. Riksdagspartiers motioner kommer att undersökas genom och inhämtas från arbetsmarknads- och utbildningsutskottets betänkanden för att sedan analyseras med hjälp av valda sökord samt diskursanalysen.

Målsättningen för den empiriska analysen är att undersöka riksdagspartiers motioner i utbildningsutskottets och arbetsutskottets betänkanden för att analysera på vilket sätt integrationspolitiken i Sverige har förändrats.

1.4 Avgränsning Avgränsning har grundat sig i att integrationspolitiken avgränsats till motioner i betänkanden för att undersöka riksdagspartiernas ståndpunkter. Det är även väsentligt att undersöka partiernas ordval i relationen till diskursanalysen för att sedan analysera materialet. Fler betänkanden av utbildningsutskottet kommer att undersökas eftersom dessa betänkanden innehåller mindre substans gällande integrationsåtgärder samt mer utav åtgärder och lagförslag som inte är relaterat till integrationsområdet.

2 TEORETISK REFERENSRAM

Detta avsnitt syftar till att redogöra för två olika teorier av Borevi och Kymlicka. Till att börja med kommer jag att analysera betänkandena med hjälp av Kymlickas åtta grundprinciper för att avgöra om målet i integrationspolitiken i Sverige förändrats, för att sedan avgöra utifrån Borevis idealtyper vad detta innebär.

Karin Borevis teori beskriver hur dessa idealtyper som hon formulerat kan tillämpas för att tolka och förstå integrationspolitikens utveckling i Sverige som fenomen i förhållande till de

14 valda teorierna. De tre teoretiska perspektiven som Borevi beskriver är spänningarna mellan individen och kollektivet, demos och ethnos samt det allmänna och det riktade. Av dessa idealtyper är det spänningarna mellan individen och kollektivet samt demos och ethnos som kommer ligga till grund i detta arbete. Den tredje idealtypen som handlar om det allmänna och det inriktade kommer inte att redogöras för eftersom idealtypen inte kan kopplas till undersökningen då den inte är relevant.

Kymlickas teori beskriver multikulturalism utifrån tre olika värden som existerar inom västvärlden och likt Borevis teorier kan även denna teori användas för att analysera integrationspolitiken. Det är den tredje och sista värdet som kommer vara den väsentliga teorin i denna undersökning och där beskrivs invandrargruppers multikulturella medborgarskap som följer åtta stycken grundprinciper som kommer att beskrivas.

2.1 Första idealtypen: Spänningen mellan individen och kollektivitet Borevi (Borevi, 2002) hävdar att det sociala sammanhanget i ett särskilt samhälle kan förknippas med rättigheter inom politiska, civila och sociala områden. Det som tillhör de tre rättighetsområdena beror främst på vilka uppfattningar som är centrala i frågor om individer generellt har rätt att få skydd eller vilka principiella nyttigheter individer har rätt att erhålla. Däremot kan det konstateras att konsekvenserna av beroendets sammanhang avlägsnar bort de sociala privilegierna gentemot de båda övriga rättighetsskikten (Borevi, 2002).

Det invånarna är befogade till är besvärligare för sociala rättigheter att noggrant stadga (Borevi, 2002). Skillnaden mellan övriga rättigheter och sociala rättigheter är något som Marshall argumenterade om. Marshall hävdar att det noggrant går att bestämma varje persons rättighet att exempelvis studera i skolan i ett antal år, i klasser med en specifik mängd elever med mera. En skolutbildning av en bra standard är något som inte kunde garanteras av dylika bestämningar samtidigt som det är en av de mest väsentliga rättigheter som medborgare bör ha. Samtligas privilegium till övriga tillgångar som utgör en del av det sociala rättslagret samt till studier, formuleras på ett enklare sätt i politiska syften än rättsliga bestämmelser. Invånare som är besvikna på allokeringen av sociala medel borde ställa ansvariga politiker till svars för att begära skyldighet, vilket är lämpligare än att vända sig till domstolar. Detta kommer bidra till att det väsentliga inom sociala rättighetsskiftet kommer bli av politisk betydelse istället för av rättslig betydelse (Borevi, 2002).

De sociala nyttigheterna formuleras i politiska syften istället för rättsliga paragrafer för flera anledningar än just att det är komplicerat att definiera de (Borevi, 2002). För välfärdsstatens del måste det inträffa en fördelning bland personliga samt gemensamma nödvändigheter och anspråk i större utsträckning menar Marshalls gällande de sociala nyttigheterna. Samhällets standard och kollektiva kvalite kan förknippas med människors rättigheter till en särskild social nivå. Inställning för individens allmänna nödvändigheter som är gemensamt för samtliga, krav på hem, livsmedel och kläder med, är inte det enda som formar innebörden av sociala rättigheter. Alla människor ska ha möjlighet att ta del av resurser som bidrar till att individer ser sig själva och kan anses vara fullvärdiga medborgare, vilket är en väsentlig integrativ del av de sociala rättigheterna som Marshall argumenterar för (Borevi, 2002). Det

15 sociala området för rättigheter definieras alltså av det som bedöms som väsentliga nyttigheter i ett typ av samhälle, som exempelvis som Albert Weales i Borevi (2002) redogör för:

”The basic criterion of a social minimum [...] is that when it is satisfied persons should be able to meet the obligations that are conventionally expected of all persons in that society as producers, citizens, neighbours, friends and parents.”

Kort sagt påstås samhälleliga samt enskilda överväganden vara allt mer associerade till de sociala rättigheterna än vad de är till de andra rättighetsområdena (Borevi, 2002). Att staten är tvungna att avgöra medborgares rätt till särskilda sociala nyttigheter i samband med omständigheterna som existerar för samhällsgemenskapen som helhet. Detta skapar ett dolt spänningsförhållande mellan den enskilde medborgaren och gemenskapen. Enskilda samt gemensamma anspråk och intressen måste landets regering i stort sett konstant balansera. Om något påstås vara ett väsentligt krav eller intresse för enskilda medborgare, måste det ej överensstämma med saker som uppfattas som väsentligt för gemenskapen i samhället och omvänt (Borevi, 2002).

2.2 Andra Idealtypen: Synen på den nationella identiteten – etnos kontra demos Kärnan av frågan om länders integration handlar om invandrares möjligt att få medborgarskap (Borevi, 2002). Detta medborgarskap kommer att medföra rättigheter inom politiken. Lagar för medborgarskap kan delas in i två olika grundsatser i diverse länder, territorialprincipen (jus soli) och principen om härstamning (jus sanguinis). Bland annat nationalstaten Tyskland tillämpar principen om härstamning för dess lagar om medborgarskap, där utgångspunkten är släktskap. I Sverige erhålls medborgarskap om föräldrarna har svenskt medborgarskap, oavsett om barnet är född utanför Sverige. Länder som tillämpar territorialprincipen är exempelvis Kanada, Australien och USA som är typiska länder för invandring. Oberoende av föräldrarnas medborgarskap så får barn i dessa länder medborgarskap vid födseln. Ett ytterligare exempel på ett land som tillämpar territorialprincipen är Frankrike (Borevi, 2002).

Ett annat sätt att kontrollera medborgarskap för att se vilken nivå av medborgarskap som praktiseras är genom att kontrollera under vilken tid individer befunnit sig i ett land (jus domicili) (Borevi, 2002). I Sverige har denna grundsats tillämpats då icke-inhemska medborgare kan få medborgarskap efter åtminstone fem års vistelse, medan medborgare från Norden kan få medborgarskap efter åtminstone två år. Den primära anledningen till att individer måste vistas i ett land för att få medborgarskap är p.g.a. att individen ska ha anpassat sig och ha kännedom om samhället. Dock infördes en lag om medborgarskap i Sverige år 2001 där barn som föds av individer utan svenskt medborgarskap nu får svenskt medborgarskap. Alltså tog Sverige ett steg mot territorialprincipen och dessutom så innebär den nya lagen att individer kan ha flera medborgarskap (Borevi, 2002).

Bildandet av en nationell identitet utgår ifrån lagar om medborgarskap (Borevi, 2002). En gemenskap bland medborgarna där det nationella medborgarskapet handlar om civil alternativt politisk förening lutar sig mer mot territorialprincipen, samtidigt som en förhållning där den nationella identiteten är synonymt med etniciteten kan kopplas till

16 principen om härstamning. Invandringspolitiken som staten tillämpar för den nationella identiteten får olika resultat. Två typiska inriktningar för invandringspolitik framhävs av Frankrike och Tyskland, dessa inriktningar formuleras utifrån de olika idéerna som länderna hävdar förenar medborgarna bäst. Ända till början av 1990-talet drevs denna politik som skapade skillnaden mellan länderna, men sedan har ländernas politik blivit mer lika. Dock finns det vissa grundläggande skillnaderna kvar efter 1990-talet och dessa är utgångspunkten som Borevi presenterar nedan (Borevi, 2002).

Tyskland har drivit en politik utifrån en sträng tolkning av härstamningsprincipen efter andra världskriget (Borevi, 2002). Detta har medfört att den stora arbetskraftsinvandringens följder resulterade att migranter uteslöts från gemenskapen som omfattades av tyskt medborgarskap. Migranter, framförallt turkar, för arbete uteslöts då p.g.a sin avvikande etnicitet från landets integrationsprojekt då grunden för nationen var den etniska samhörigheten. Denna tid karaktäriseras av gästarbetarpolitik för Tyskland och då sågs arbetstagarnas uppehåll i landet som tillfällig. Tanken var att utländska arbetare sedermera skulle åka tillbaka till sina hemländer, då de betraktades mer som ‘’gäster’’. Ett liknande synsätt fanns likaså för arbetare i Tyskland som blev kvar permanent. Tyskfödda barn vars föräldrar inte hade tyskt medborgarskap uteslöts i praktik från ett statsjuridiskt medborgarskap, då Tyskland utövade en grov tolkning av principen om härstamning (Borevi, 2002).

Att nationen ska fungera likt en politisk helhet grundar sig sedvanligen från en republikansk idé, som Frankrike tillämpat (Borevi, 2002). Tanken för medborgarskap grundar sig i att medborgarens religion eller etnicitet inte spelar någon roll. Det viktiga för samhörigheten bestäms istället av politiska begrepp. Därmed är egenskaper som släktskap och etnicitet inget betydligt för medborgarskap i Frankrike till skillnad från Tyskland. Ett medborgarskap i Frankrike är alltså mer inkluderande för invandrare än vad den är i Tyskland med hänsyn till lagarna. Oberoende på föräldrarnas medborgarskap får franskfödda direkt tillgång till statsjuridiskt medborgarskap och det är även en förhållandevis lätt process att anhålla och få medborgarskap i Frankrike för invandrare som vistas i landet under en bestämd tid (Borevi, 2002).

Den franska och tyska politiken för medborgarskap beskriver hur olika synsätt för den inhemska identiteten bidrar till olika grunder åt åtkomsten till statsjuridiska medborgarskapet (Borevi, 2002). Om någon stat relaterar etnicitet till medborgarskapet kan det finnas en benägenhet att utesluta invandrare och andra av annan etnicitet. En stat som dock följer en medborgerlig uppfattning för nationen mer, har en större chans att omfatta hela befolkningen för landets integrationsplan inklusive folk av annan etnisk tillhörighet. Länder kan bedömas utifrån Borevis figur 3 som är ett slags måttstock (Borevi, 2002). Etnicitet är inte bundet till medborgarens integration för en medborgarsamhörighet i den högra delen av skalan, där demos och etnos är separerade. I den västra delen är det dock annorlunda då samma etnicitet är bundet medborgarskapssamhörigheten. Den kollektiva etniciteten som kallas för etnos och medborgarskapssamhörigheten heter demos, blir ett här (Borevi, 2002).

17

Figur 1 ''Föreställning om den nationella identiteten''

Att nationen som grundas på en gemensam etnicitet ska kunna kopplas till en liberal välfärdsstats grund om en jämställd respekt och hänsyn för samtliga medborgare, är komplicerat (Borevi, 2002). Dessutom är demokratins grund om politisk likställdhet svårt att förena med den etniska kopplingen till nationen. Detta eftersom en gemensam kultur eller etnicitet för individer ska vara obetydlig i en demokrati för att kunna va en del av en politisk samhörighet, som inte är en etnokrati. Borevis hävdar att integrationsplanen av en liberal välfärdsstat syftar till att uppfattningen av nationen borde vara så långt till högra delen av figur 3 som den kan vara (Borevi, 2002).

2.3 Kymlickas tre värden Will Kymlicka (2010) beskriver däremot multikulturalismen som ett inslag av mänskliga rättigheters revolution i ställning till ras och etnisk mångfald (Kymlicka, 2010). Dessutom menar Kymlicka att multikulturalism även handlar om att nyansera det demokratiska medborgarskapet utifrån mänskliga rättigheter, eftersom de ska förnya gamla icke-civila och icke-demokratiska exkluderande och hierarkiska samband. Kymlicka (2010) menar att multikulturalism kan ses utifrån tre olika värden som existerar inom västvärlden. Det första värdet utgår från att erkänna eller lyfta upp ursprungsbefolkningen som exempelvis samerna i Sverige, indianer i Nordamerika, aboriginer i Australien, maori i Nya Zeeland osv. Detta värde utgår från nio stycken grundprinciper som handlar om multikulturellt medborgarskap (Kymlicka, 2007). Det andra värdet handlar om självstyre eller autonomi och att dela makten för delstats nationalgrupper som exempelvis Skottland och Wales i Storbritannien, basker och katalaner i Spanien, Quebec i Kanada osv. Detta värde följer sex stycken grundprinciper som handlar om multikulturellt medborgarskap för minoriteter i nationen. Det sista och tredje värde är den centrala teorin för denna undersökning och handlar om invandrargruppers multikulturella medborgarskap och följer åtta stycken grundprinciper:

 Lagstiftande, grundlagsenlig samt demokratisk godkännande av multikulturalism på en kommunal, decentraliserad och central grad.  Införandet och etablerandet av multikulturalism i samhällsgrenar som skolans läroplan  Känsligheten inom uppdraget av offentliga medias, samt etniska företrädandet, eller för medias bemyndigande.  Avvikelsen av valet av kläder eller lagar gällande arbetstider på söndagar och liknande av förordningar eller av prejudikat.  Accepterandet av flera medborgarskap  Sponsrandet av etniska enheters föreningar som bidrar till kulturell verksamhet  Sponsrandet av undervisning på flera språk eller hemspråksundervisning

18  Kvoteringen för folkgrupper med dåliga förutsättningar (Kymlicka, 2010).

Multikulturalism kan globaliseras på två olika sätt enligt Kymlicka (Kymlicka, 2007). Den första typen för en global multikulturalism är genom en spridning av den politiska diskussionen i form av mellanstatliga samarbeten som NGO:er, vetenskapsmän, beslutsfattare osv som etablerar konceptet om hur betydelsefullt godtagandet av mångfald är. Mellanstatliga verksamheter strävar efter att föreläsa eller förlägga rapporter om multikulturalismens grundtanke genom att utbyta sedvänjor i olika länder, upprätta internationella representant- och specialistsamarbete, utrymme för att kunna uttrycka sig fritt om politiskt känsliga frågor samt för att kunna utbilda provinsiella pedagoger, tjänstemän, NGO:er och media i frågor som att acceptera en heterogen typ av invånare. Det andra sättet att globalisera multikulturalism är genom fastställandet i mellanstatliga normer ur ett rättsligt perspektiv, där det inrättas i redovisningar för minoriteters rättigheter. De senaste 15 åren så har antalet rättigheter för minoriteter i den globala världen och lokalt ökat. En redovisning för individuella etniska, lingvistiska, religiösa, nationella, minoriteters rättigheter antogs år 1992 av Förenta nationerna (FN) och under år 2007 diskuterades det om en redovisning för ursprungsbefolkningars rättigheter skulle introduceras (Kymlicka, 2007).

3 METOD OCH MATERIAL

Följande undersökning kommer grunda sig i den kvalitativa forskningsmetoden. Val av forskningsmetod grundade sig i vad undersökningen syftade till att belysa samt vad jag ville ha för svar i min forskning. För att kunna få en målande bild på problematiken, anser jag att den kvalitativa textanalysen är av relevans för denna studie med fokus på diskursanalysen eftersom metoden hjälper mig belysa och analysera ord som kan anses höra till multikulturalism eller assimilering.

I denna undersökning kommer betänkanden från Utbildningsutskottet samt Arbetsmarknadsutskottet att användas från de senaste 15 åren. Denna tidsperiod kommer att undersökas för att se hur integrationspolitiken utvecklats över en längre period samt för att undersöka hur integrationspolitiken såg ut innan och efter flyktingvågen år 2015. Dessa två utskottsdokument har använts eftersom integrationen sker på en skol- och arbetsnivå. Antal betänkanden som kommer att undersökas är sju stycken och anledningen till att fler av utbildningsutskottets betänkanden undersöks är för att det finns mindre substans i utbildningsutskottets betänkanden gällande integration.

Studien kommer att utgå ifrån en kvalitativ diskursanalys i kombination med en kvantitativ diskursanalys. Diskursanalysen bygger på kvantitativa data då tabell 1 ‘’sökord’’ presenterar hur många träffar varje sökord har och då antalet träffar kan bidra till att analysera integrationspolitiken om ett sökord förekommer ofta. Den kvalitativa datan används då dessa sökord kan betyda olika beroende på sammanhang samt att de kan analyseras med hjälp av diskursanalysen för att undersöka om integrationspolitiken förändrats till ett assimileringsperspektiv, med hjälp av Kymlickas och Borevis teorier. Exempelvis kan

19 sökordet modersmål eller hemspråk tolkas på två olika med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ diskursanalys. En minskning av begreppet kan betyda att vi går mot en assimilering eller att förslag för modersmål redan diskuterats sen innan och kan därför tolkas som att det inte är en assimilering då förslagen redan proponerats. Undersökningen kommer alltså analysera sökord utifrån en kvalitativ diskursanalys för att undersöka vad de betyder för integrationspolitiken samt analysera sökord med hjälp av kvantitativ diskursanalys för att se vad en ökning eller minskning av sökorden betyder.

Insamlingen av sökorden som kommer att användas i undersökningen inhämtas från utskottens betänkanden. Sökorden kommer att presenteras i tabell 1 där antalet träffar för sökorden framgår i respektive betänkande. Sedan kommer diskursanalysen användas för att analysera vad sökorden kan betyda och avgöra om sökorden indikerar multikulturalism eller assimilering. Dessa sökord som exempelvis hemspråk/modersmål och integration, kommer att användas som indikatorer för multikulturalism medans andra ord som exempelvis samhällsorientering och etablering kan användas som indikatorer för assimilering. Dock kan modersmål eller hemspråk tolkas utifrån ett assimileringsperspektiv samt samhällsorientering och etablering kan även tolkas utifrån ett multikulturalistiskt perspektiv beroende på kontext. Sådana ord indikerar en assimilering eller multikulturalism mer än vad andra ord gör då de bland annat förknippas med Kymlickas och Borevis idealtyper eller principer. Sökorden räknas för att exempelvis se om hemspråksundervisning blivit vanligare, om samhällsorientering poängteras mer av partierna samt för att generellt se trender i integrationspolitiken om exempelvis kultur, svensk historia osv blivit viktigare i den politiska debatten. En slutsats kommer sedan dras utifrån diskursanalysen i kombination av sökordens betydelser för att se om integrationspolitiken skiftat till ett assimileringsperspektiv.

3.1 Textanalys Kvalitativ textanalys syftar till att ta fram det relevanta och betydande innehållet i en text genom en fördjupad läsning av dess olika delar, som helhet samt dess sammanhang. Genom metodens systematiska tillvägagångssätt och genom utförlig läsning av textens delar finnes det väsentliga i texten. Fokus ligger både på utförlig läsning av textens delar såväl som texten som helhet, dess struktur och sammanhang samt dess mening (Esaiasson et al., 2017). Mening kan beskrivas som skrivet eller talat språk där frågor som vad och hur föreställningar och tankar ändras över tid. Det finns tre olika tillvägagångssätt inom kvalitativ textanalys som tillämpas för att besvara frågor. Dessa tre är följande:

 Systematiserande undersökningar: syftar till att både belysa textens viktiga innehåll och dess mening,  Kritiskt granskande: syftar till att granska idéer kritiskt och  Argumentationsanalyser: syftar till att kritiskt granska texten och samtidigt bedöma värdet av hur starkt innehållet och dess argument är (Esaiasson et al., 2017).

Då det centrala i en textanalys är att få fram det viktiga i en text tillämpas denna metod i detta arbete då utförlig genomläsning av diverse valda artiklar, lagar och betänkanden gjorts i syfte att få fram betydande och relevant information för arbetet som i sin tur resulterar i att arbetets syfte och frågeställningar kan besvaras. Textanalys valdes även för att kunna

20 analysera och förstå de olika texterna som valts ut till detta arbete då fokus även ligger i meningen och genom detta besvaras även syftet och frågeställningarna då de syftar till att undersöka vad det innebär om integrationspolitiken i Sverige förändrats från ett multikulturalistiskt perspektiv till ett assimileringsperspektiv vilket även undersöker hur politiken förändrats över tid. Då frågeställningarna lägger fokus på vad och hur anses textanalys vara det adekvata valet av analysmetod. I detta arbete har metoden systematiserande undersökning tillämpats för att få fram det väsentliga ur texterna samtidigt som mening är av stor vikt för att förstå (jfr. Esaiasson et al., 2017).

3.2 Diskursanalys Diskursanalys kan beskrivas genom att först definiera vad som menas med termen diskurs. Diskurstermen kan tolkas utifrån en bred eller snäv precisering och detta leder till att en utvärdering delas in i tre olika generationer. Perspektivet för den första generationen är att diskurs ses utifrån en snäv aspekt. Här kopplas den första generation till språkliga modeller för analys och diskurs tolkas som skriven eller talad skrift. Diskursanalysen för den andra generationen förknippas med det kritiska perspektivet där individer som Teun van Dijk och Norman Fairclough representerar perspektivet. Här undersöks dimensioner avgränsat, fastän den här generationen beaktar mer dimensioner än textuella. Den tredje och sista generationen innefattar diskurser samtliga sociala händelser eller ‘’förhållandeprogram’’. All åsiktsbildning förekommer diskursivt och begreppet diskurs räknar med icke-lingvistiska sociala perspektiv (Boréus & Bergström, 2018).

Språket för en diskursanalys tolkas ej som ett oberoende verktyg för kommunikation eftersom den består av ett perspektiv på språktillämpning samt språk. Språket företräder alltså inte en självklar sanning. Tonvikten läggs på språkets anpassning eller organiserande aspekt där språket erbjuder ett synsätt på världen. Dock avfärdar inte diskursanalysen icke- språkliga områdenas befintlighet eller ‘’existerande sanning‘’. Mouffe och Laclau illustrerar detta genom bilden av en stens existens på ett fält. Bilden av att ett objekt är diskursivt måste inte medföra ett idealistiskt perspektiv så att stenen bara existerar för åskådaren. Dock avfärdas stenens betydelse egentligen, men den kan få en betydelse utifrån det sociala sammanhanget. En student kan se det som ett arkeologiskt upptäckt, en uråldrig krigare kan använda den som kastvapen och för en nybyggare kan den ses som byggmaterial. Stenen kan ha olika betydelser beroende på språkets användning och detta är väsentlig del av vår kännedom och maktfrågan innebär att en särskild kännedom ska ses som den korrekta. Den sociala existensen är ej orubblig, den är medräknad i en konstant fortlöpande framställningsbehandling (Boréus & Bergström, 2018).

Frågor om maktförhållanden samt makt omfattar den andra diskursanalysen. Makten kan ses utifrån betoningen om ‘’power behind discourses’’, där det väsentliga handlar om generella diskurser som är en extrem del av den sociala realiteten eller delen av den ‘’gömda makten’’. En typ kan vara resultaten av nutida maktförhållanden, bland annat politiken för universiteten i Europas resultat till följd av marknadifiering, som dock inte måste vara konkreta eller uppenbara för högskolans elever. Denna typ av diskursiv makt kan kopplas till maktens tredje ansikte eller dimension på grund av de gemensamma dragen (Boréus & Bergström, 2018). Diskursanalys belyser även vilka grupper det är som försummas och befrämjas av diskurser. Diskursers bilder samt premisser som de grundar sig i får eventuella

21 konsekvenser. I ett reformsyrkande kan individer ställas orsak till samhällsproblem utifrån hur problemen formuleras fastän de själva kan drabbas av problemet. Individer måste ta tag i sina levnadssättsproblem som exempelvis fetma då individen anses vara orsaken till detta genom sina gärningar (Boréus & Bergström, 2018).

Till sist är uppkomsten samt utvecklingen av sociala identiteter relevant för den tredje diskursanalysen. Detta eftersom de bedöms som labila samt varierande, då de sociala identiteterna analyseras och det är väsentligt att se hur de framställs i en bestämd diskurs. Personligheterna är ej fysiskt grundade och därmed blir beskrivningar som man, kvinna, anställd ej givna. Identitetsstrukturer sker ej enbart individuellt utan de bildas utav självuppfattningen och den kollektiva uppfattningen i princip. Den bestämda identiteten måste alltså stå i kontrast till något och detta är bakgrunden till varför det är betydligt för diskursanalyser att analysera hur en ‘’vi-bildning’’ förekommer i förhållande till en ‘’de- bildning (Boréus & Bergström, 2018).

Materialet i denna undersökning kommer till stor del att utgå ifrån regeringens motioner till riksdagen och från statens offentliga utredningar samt andra vetenskapliga artiklar som fokuserar på svensk integrationspolitik.

3.3 Datainsamling För att genomföra undersökningen har jag valt att utgå ifrån samtliga riksdagspartiers motioner som sammanfattas i utbildningsutskottets samt arbetsmarknadsutskottets betänkanden som hämtats från riksdagens hemsida. Betänkandena har hämtats från riksdagens hemsida då avgränsades sökalternativen genom att tillämpa nyckelord som integration. Även en avgränsning gällande årtal gjordes från år 2008 till 2019. Därefter valdes betänkanden ut från respektive utskott som fokuserar på relevanta områden som exempelvis grundskolan och gymnasieskolan för utbildningsutskottet och ‘’integration’’ samt ‘’utgiftsområden integration och jämställdhet’’ för arbetsmarknadsutskottet. Andra områden som ‘’utbildning och universitetsforskning’’ för utbildningsutskottet och ‘’Insatser för vissa nyanlända invandrares etablering’’ för arbetsmarknadsutskottet uteslöts i och med att sådana betänkanden inte var tillräckligt relevanta för undersökningen då de inte behandlade integration eller behandlade irrelevant integration för studien. Betänkandena som kommer att undersökas är Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2010/11:AU1, 2015/16:AU6, 2018/19:AU7 samt Utbildningsutskottets betänkande 2007/08:UbU11, 2010/11:UbU7, 2016/17:UbU15 och 2017/18:UbU14. Arbetsmarknads- och utbildningsutskottets betänkanden valdes till följd av att betänkandena är lämpliga då de sammanfattar vad riksdagspartierna föreslår. Betänkandena anser jag var mer lämpade än andra alternativ, då alternativen som exempelvis att undersöka partiprogram genom åren för samtliga riksdagspartier hade varit för stort för undersökningen då syftet är att undersöka den generella integrationspolitiken i Sverige och ej ett fåtal partiers åsikter. Insamlingen av övrigt material som kommit till bruk i exempelvis bakgrund skedde genom sökande av artiklar och vetenskapliga artiklar genom Google Scholar samt Mälardalens högskolas egna databas PRIMO.

22 Urvalet av material kunde inkludera betänkanden från bostadsutskottet, kulturutskottet med mera då dessa utskott redogör för bland annat partiernas synpunkter kring segregeringen i bostadsmarknaden som är relevanta för integrationsområdet. Dessa utskott användes inte då jag anser att utbildnings- och arbetsmarknadsutskottet kunde kopplas mer till Kymlickas grundprinciper som exempelvis den andra och den sjunde principerna som kunde kopplas till utbildningsutskottet. Utbildnings- och arbetsmarknadsutskottet ansågs även vara lämpligare än andra utskott då partierna redogör för sina förslag som hur nyanlända ska effektivt integreras på arbetsmarknaden och hur multikulturalism ska etableras i skolans läroplan. Dessa åtgärder och utskottsområden menar jag är viktigare för integrationen i Sverige än andra områden.

Utskottsbetänkanden användes över andra källor eftersom betänkandena kollektivt sammanfattar riksdagspartiernas synpunkter i ett och samma dokument vilket underlättar undersökningens skrivprocess. Betänkanden var nyttiga för studien då den syftar att undersöka flera betänkanden från utskotten och därför är det viktiga att gå efter det väsentliga i dokumenten, vilket tillgodoses då informationen är sammanfattad. Ett problem eller en nackdel med denna typ av datainsamling är att eftersom dokumenten innehåller synpunkter av riksdagspartier som sammanfattats av utskotten, så finns det en risk att annan information förloras eller inte tas i åtanke. Informationen måste filtreras till det viktiga vilket medför att annan information då förloras eftersom det viktiga av förslagen behöver lyftas upp i betänkanden. Denna information som inte tas upp och filtreras bort kunde användas för att exempelvis med hjälp av diskursanalys analysera partiernas synpunkter och förslag ytterligare då det diskuteras mer om integrationsförslag i och med att mer skrivs i andra dokument. Då innehållet kortas ner kommer antalet ord även kortas ner, vilket betyder att ord kunde tolkas och analyseras, med hjälp av diskursanalys, annorlunda eller potentiellt på ett mer genomgripande sätt då andra källor innehåller mer text vilket medför att det finns mer ord att gå efter.

4 RESULTAT

4.1 Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2010/11:AU1 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet År 2009 under mars fattade riksdagen avgörande om propositionen Sfi-bonus, testverksamhet för att vitalisera nyanlända immigranter att lära sig svenska på ett effektivare sätt (prop. 2008/09:156, bet. 2008/09:AU8, rskr. 2008/09:255). Vid en snabbt fulländad sfi kan nyanlända skyddsbehövande erhålla en förmån på max 12 000 kronor under denna testverksamheten som håller på från 2009 till 2010. Avsikten är att nyanlända ska lära sig svenska snabbare så att de effektiviserar sina chanser att få arbete (Arbetsmarknadsutskottet, 2011).

23 (Motion A374) De rödgröna lyfter upp att språket är grundläggande för att nyanlända immigranter enklare ska erhålla arbeten. Dock går de rödgröna emot Alliansens investering gällande sfi-bonusen och vill snarare investera i sfi-undervisningen för att öka standarden. (Motion A292) Sverigedemokraterna betonar att en mer vederhäftig invandringspolitik behöver markant reducera invandringen. SD räknar med att invandrare som kommer till Sverige ska anpassa sig efter Sveriges samhälle och till följd av detta anser SD att sfi-bonusar samt dylika integrationsinsatser är onödiga. SD vill etablera en stark kollektiv identitet och av den orsaken ska verksamheter vars ändamål är att cementera invandrares ursprungskultur ej tilldelas bidrag. Dessutom lyfter SD upp att deras invandringspolitik betydligt mindre utgifter för att sköta invandringen (Arbetsmarknadsutskottet, 2011).

Sverigedemokraterna framhåller att en mer ansvarsfull invandringspolitik kräver att invandringen kraftigt begränsas. Man anser att de invandrare som väljer att flytta till Sverige ska förväntas vilja anpassa sig till det svenska samhället, och därför blir sfi-bonus och andra liknande integrationsåtgärder överflödiga. Som ett led i Sverigedemokraternas strävan efter en stärkt gemensam identitet ska organisationer som syftar till att förstärka invandrares ursprungskulturer nekas fortsatta bidrag (Arbetsmarknadsutskottet, 2011, s.9)

År 2010 lanserades en reform, ‘’Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering’’, som innebar att det allmänna åliggandet gällande etableringsinsatser omplacerades till Arbetsförmedlingen som nu kan bestämma om etableringsersättningen till personer. Kommunen kommer vidare ha väsentliga uppdrag i flyktingmottagandet samt för nyanländas integration som exempelvis boende, skola, samhällsorientering samt utbildning på svenska för en kompensation som stater kommer stå för. (Motion A292) SD erfordrar en mer vederhäftig invandringspolitik så att invandringen markant reduceras och då invandrare ska anpassa sig till Sveriges samhälle ska utgifter för att sköta invandringen minskas betydligt, bland annat kommunernas ersättning vid flyktingmottagande (Arbetsmarknadsutskottet, 2011).

Reformen som introducerades år 2010 medför att Arbetsförmedlingen kan utföra etableringsdiskussioner med den nyanlända så att en etableringsplan sätts upp efter att individen uppehållstillstånd tilldelas. (Motion A374) De rödgröna hävdar att nyanlända immigranter är en grupp som ska ges förtur, ska ingå i Arbetsförmedlings breda etableringsåtgärder samt lyfter upp att samtliga nyanländas rättigheter för en personlig etableringsplan. SD poängterar ännu en gång att dessa typer av åtgärder är onödiga och vill istället reducera invandringen markant (Arbetsmarknadsutskottet, 2011).

Arbetsförmedlingen kommer att ha ett påtagligare åliggande gällande nyanlända immigranters arbetsmarknadsintegration, vilket är reformens syfte. Etableringslotsen, som är en självständig deltagare som jobbar utifrån uppgifter av Arbetsförmedlingen, kommer vara en ny medverkande till följd av reformen som ska gynna den nyanlände under etableringsperioden. (Motion A374) Utöver att de rödgröna lyfter upp att nyanlända ska va en grupp som ska ges förtur, så förkastar de Alliansens lotsar för nyanlända och vill snarare förse Arbetsförmedlingen med 250 miljoner kronor extra för att Arbetsförmedlingen ska uppfylla sina uppgifter för en gynnsammare integration för nyanlända (utgiftsområde 14). Denna investering ska alltså öka standarden för sfi. SD understryker ytterligare en gång att deras insatser medför mindre utgifter, vill begränsa invandringen betydligt och därför är etableringslotsar irrelevanta (Arbetsmarknadsutskottet, 2011).

Syftet med hemutrustningslån är att ersätta utgifterna för ränta gällande pengarupplåningen för lån till hemutrustning. Mängden nyanlända som tagits emot samt i vilken grad

24 individerna bestämmer sig att ta lån avgör storleken för låneverksamheten. SD menar att hemutrustningslån och dylika åtgärder är ej väsentliga då partiet vill reducera invandringen betydligt (Arbetsmarknadsutskottet, 2011).

(I motion Sf379 yrkande 1) S:s Marie Granlund anser att samtliga kommuner ska mottaga flyktingar så att inte endast ett fåtal kommuner tar emot majoriteten av flyktingarna som kommer till Sverige. (I motion A419 yrkande 2) S:s Shadiye Heydari framhäver att nyanlända immigranter måste få bättre upplysning om chanser samt faror med beslut av bosättningsort. Chanserna för en lyckad integration minskar eftersom ett stort antal nyanlända bosätter sig i nuläget i orter där de har sina kompisar samt anhöriga. (I motion A245) L:s Roger Haddad lyfter också upp bosättningen av nyanlända och menar att lagarna gällande detta bör omprövas. En ny lag borde introduceras som hänvisar nyanlända under första åren i Sverige av Migrationsverket till områden där det finns gynnsammare villkor än övriga områden att medföra en kvalitativ integration. Detta kan omfatta åtkomst till jobb, praktik, bostäder, samt heldagsverksamhet hos sfi (Arbetsmarknadsutskottet, 2011).

(I motion A353) S:s Hillevi Larsson kräver en kungörelse om insatser till hjälp för bostadslösa samt traumatiserade flyktingbarn (Arbetsmarknadsutskottet, 2011). Dessa flyktingar som är tortyrskadade samt krigsskadad har specifika behov för att kunna integreras i samhället. Rätt insatser ska introduceras för att garantera de traumatiserade flyktingbarn lämpliga bemötande samt diagnos och reda ut det ödesdigra bostadstillståndet som synnerligen berör flyktingbarn. Flyktingbarn borde likt sina föräldrar hanteras som ett segment av svenskundervisningen samt introduktionen. (I motion A388) S:s Jonas Gunnarsson menar att nyanländas introduktionsprogrammet måste förnyas. Gunnarson hävdar att genderperspektivet måste lyftas upp för att nyanlända ska få en bra samhällsintroduktion. Introduktionsprogrammet borde således i synnerhet upplysa om de mänskliga rättigheterna samt om det generella jämställdhetspolitiska syftena att män och kvinnor ska erhålla lika makt att anpassa samhället samt sina individuella liv. (I motion A271) M:s Amir Adan kräver en kungörelse om bevarat utbyte till nyanlända immigranter som utbildar sig. Fler nyanlända immigranter ska på ett effektivt sätt börja etablera sig på arbetsmarknaden samt för att få sin utbildning bekräftad borde de få chansen att inom loppet av en avgränsad tid studera en masterutbildning på ett universitet med bevarat bidrag från kommunen alternativt Arbetsförmedlingen snarare än att få ut finansiering av Centrala studiestödsnämnden, CSN. (I motion A302) M:s Eliza Roszkowska Öberg menar att det måste finnas ett mer förenat förhållningssätt i integrationspolitiken. Integrationspolitiken ska konstrueras i förhållande till sakförhållandet samt enligt konsekvensanalysen av läget. En granskning borde utföras från hur integrationspolitiken kan ha ett mer förenat förhållningssätt som utgångspunkt där en sortering i enheter av bostadsområden samt individer kringgås (Arbetsmarknadsutskottet, 2011).

(I motion A335) S:s Shadiye Heydari samt Roza Güclü Hedin kräver en kungörelse beträffande att bygga upp företagandet för individer med utländsk bakgrund (Arbetsmarknadsutskottet, 2011). Villkoren för individer som har utländsk bakgrund att inleda samt idka verksamhet måste byggas upp. Kommuner ska ha möjlighet att ge lämpligare bruksanvisning samt att kommunen borde jobba mer verksamt med dylika frågor. (I motion A419 yrkande 1) S:s Shadiye Heydari menar att coaching för nyanlända borde förbättras så att coacher handleder nyanlända, tillåter kulturväxling samt tar fram lämpligare förbindelselänkar. (I motion A309 yrkande 1) KD:s Désirée Pethrus Engström hävdar att nyanlända immigranter borde under introduktionstiden upplysas om företagande. Det är

25 väsentligt att lyfta upp etablerandet av självständiga företag som valmöjlighet som andra val i nyanländas introduktion. För individer som immigrerar till Sverige av varierande skäl är det betydelsefullt att bli upplysta om hur företagande funkar i Sverige samt hur de kan få specifikt inställt stöd för detta (Arbetsmarknadsutskottet, 2011).

4.2 Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2015/16:AU6 ‘’Integration’’ Flyktinginvandringen som har tilltagit har inneburit markanta prövningar för det svenska mottagandet samt etablerandet. Flyktingvågen 2015 ledde till en kris som satte krav på Sveriges kompetens att hantera mottagandet samt ledde till en pluralitet av motioner för reformer. Dessa motioner kom inte bara från partier samt av andra aktörer vars enda intresse var att stänga gränsen eller att integrationspolitiken i sig skulle upphöra (Arbetsmarknadsutskottet, 2016).

Flera motioner tar upp ämnen om kommuners skyldighet samt vilken betydelse övriga aktörer borde ha angående hur nyanlända ska tas emot (Arbetsmarknadsutskottet, 2016). (I partimotion 2015/16:3241) M:s Anna Kinberg Batra hävdar att ett större antal kommuner bör ta ett större ansvar. Kommunerna borde därmed vara mer knutna än idag till avtalen som handlar om erhållandet som bundits med Migrationsverket (yrkande 21). M lyfter även upp att under dåvarande läge bör ett gemensamt arbete gällande erhållandet stärkas mellan staten, provinser samt kommuner (yrkande 24). Istället för Arbetsförmedlingen borde länsstyrelserna ta hand om samt bestämma mer i frågan om etableringen av nyanlända (yrkande 26). (I motion 2015/16:3245) C:s Johanna Jönsson lyfter upp och månar om tillgängligheten gentemot omvärlden samt att samtliga som kommer till Sverige ska på ett funktionellt sätt bli en faktor i samhället (yrkande 1). För att integrationen ska uppnås måste kommunerna vara en centralfigur. C menar dock att problemet är att kommunerna inte har tillräckligt med betydelse samt rätt redskap i betydelsefulla aspekter. C vill att kommunerna ska stå till svars för erhållandet snarare än Migrationsverket. Till slut vill C skapa ett praktisk boendeläge genom att investera i kommunal trafik, vilket utvecklar chanserna för glesbygdens anvisningshemvister (yrkande 11) (Arbetsmarknadsutskottet, 2016).

(I partimotion 2015/16:2782) L:s Jan Björklund hävdar att flyktingmottagandet är en nationell förpliktelse och därmed bör den tas hand om ömsesidigt (Arbetsmarknadsutskottet, 2016). Staten ska alltså kunna ge kommuner i uppdrag att mottaga mer nyanlända (yrkande 4). L:s Fredrik Malm belyser även detta i motion 2015/16:3313 - yrkande 2. L uppmärksammar till slut att flyktingmottagandet måste ske kollektivt och att samarbetet bör effektiviseras bland medverkande parter som kommuner samt landsting så att de deltar i en större omfattning än den nuvarande (yrkande 1). (I motion 2015/16:659) Roger Haddad instämmer med sina kollegor i L och föreslår att alla kommuner ska vara ålagda att mottaga flyktingar vars syfte är att solidariskt stå bakom den svenska regeringens samt riksdagens resolutioner (yrkande 1). (I motion 2015/16:601) S:s Mikael Dahlqvist lyfter upp att samtliga kommuner ska hjälpas åt med flyktingmottagandet samt sköta det lokala jobbet bra, såsom Sverige sköter frågan om ett kollektivt åliggande gällande flyktingpolitiken inom EU (yrkande 1). (Motion 2015/16:1457) M:s Erik Bengtzboe vill ompröva alternativet att kollektivt mellan stat och kommun förstatliga det planerade flyktingmottagandet, där betoningen ligger på slagkraftiga åtgärder för integration (yrkande 4). I en del yrkanden diskuteras kommuners

26 ersättning för flyktingmottagandet. (I motion 2015/16:3313) L:s Fredrik Malm framför förslaget att på nytt introducera samt förbättra den resultatinriktade hjälpen som kommuner får efter hur många nyanlända som mottas baserat på befolkningsmängden. (I motion 2015/16:1802) SD:s Fredrik Eriksson utgår från premissen om att nyanlända vanligen slutfört bitar av sin skolgång vilket gör att de etablerar sig snabbare i yrkeslivet än barn födda i Sverige. Att kommunerna får statlig belöning för flyktingmottagandet menar Eriksson är otänkbart och borde slopas eftersom kommunerna redan bestämmer över sina skattemedel (Arbetsmarknadsutskottet, 2016).

Lösningar för att uträtta ett funktionellt boendeläge för nyanlända nämns i flera motioner (Arbetsmarknadsutskottet, 2016). (I motion 2015/16:3245) C:s Johanna Jönsson proponerar exempelvis investeringar i kommunaltrafiken, vilket utvecklar chanserna för glesbygdens anvisningshemvister (yrkande 11). (I motion 2015/16:3313) L:s Fredrik Malm menar att en lång etableringsprocess är dåligt för samhället samt människor. L ställer krav på att boendekedjan för nyanlända samt asylsökande ska effektiviseras (yrkande 4) och då måste individer som nyligen fått uppehållstillstånd få företräde i fördelningen av bostäder, speciellt barnfamiljer (yrkande 8). Bostadsmarknaden måste allmänt nyanseras för att förhindra bostadsbristen som komplicerar nyanländas etablering (yrkande 5), exempelvis genom att effektivisera planutvecklingen samt kostnadsfri hyressättning för hyresrätter som nyligen byggts (I motion 2015/16:1433) S:s Monica Green poängterar att samtliga individer som kommit till Sverige ska mottas på ett rätt samt empatiskt sätt. Kvinnor ska inte glömmas och måste få chansen till yrke, praktik samt utbildning. Om Sveriges flyktingmottagande ska kunna hålla i längd och ha ett högt tryck menar C:s Staffan Danielsson (i motion 2015/16:739) att villkoren för en hög migrationspolitik behöver undersökas (Arbetsmarknadsutskottet, 2016).

(I partimotion 2015/16:3241) För att bättre standard samt tillväxt inom etableringsuppdraget ska uppnås proponerar M:s Anna Kinberg Batra att en fullständig etableringsersättning tilldelas i utbyte mot att individen med ett etableringsschema stannar i kommunen som den hänvisats till alternativt bestämt sig för på egen hand (yrkande 23) (Arbetsmarknadsutskottet, 2016). Inom etableringsschemat finns samhällsinformation som M menar ska riktas till samtliga samt hålla en hög standard (yrkande 28). Dessutom menar M att etableringsuppdraget generellt är för liten samt rekommenderar därmed att skyldigheten som staten bär ska förlängas så att uppdraget utökas till tre år (yrkande 25). I motion 2015/16:3214 föreslår Elisabeth Svantesson som representerar M ett dylikt yrkande (yrkande 2). (I partimotion 2015/16:2978) KD:s Andreas Carlson poängterar att en mänsklig migrationspolitik behöver anknytas till en verksam samt bra verkande integrationspolitik som förser individer med villkor för eget arbete samt försörjning (yrkande 2). (I motion 2015/16:2274) M:s Elisabeth Svantesson framhäver att flertal kvinnor födda utomlands inte haft kommunikation med Arbetsförmedlingen samtidigt som de under en period inte varit etablerad arbetskraft. Då uppsökande företag manifesterat bra utfall vill M att Arbetsförmedlingen ska jobba tillsammans med kommunerna för att mer utrikesfödda kvinnor ska nås ut till. (I motion 2015/16:3245) C:s Johanna Jönsson lyfter upp betydelsen av att regelverket ska konstrueras så att det lönar sig att jobba. C betonar att det ska finnas uttryckligare villkor på aktiviteter som resulterar till arbete samt gynnsammare integration som ska krävas för att nyanlända ska erhålla hela etableringsersättningen (yrkande 6) (Arbetsmarknadsutskottet, 2016).

27 (I motion 2015/16:3313) L:s Fredrik Malm menar att hindrena för Sveriges arbetsmarknad bör göras lägre för att jobbdelen i integrationspolitiken måste förstärkas, exempelvis genom enklare lågavlönade arbeten samt låga kriterium på kompetens som skapas i resultat av reformer (yrkande 10) (Arbetsmarknadsutskottet, 2016). L framhäver civilsamhällets betydelse för att gynna etableringen av nyanlända samt hävdar att vidare ska det också vara möjligt att söka om offentliga resurser för verksamheter som exempelvis rör flyktingguider (yrkande 14). L hävdar processen i anläggningsboende behöver minskas medans etableringsinsatser behöver effektiviseras, som exempelvis genom att förbättra chanserna att lära sig svenska redan på boendena hos Migrationsverket (yrkande 7). (I motion 2015/16:1994) KD:s Désirée Pethrus proponerar att undervisning i samhällsorientering ska utvidgas för nyanlända (yrkande 23) (Arbetsmarknadsutskottet, 2016).

(I motion 2015/16:2534) S:s Börje Vestlund poängterar betydelsen av att ta hänsyn till en politik som stimulerar sociala gemenskapen för Stockholmsområdets tilltagande (yrkande 7), för att exempelvis balansera skillnaden mellan individer som är födda i Sverige respektive utrikesföddas livschanser (Arbetsmarknadsutskottet, 2016). (I motion 2015/16:873) S:s Sara Karlsson och Lars Eriksson proponerar att åliggandet för integration bör hanteras av kommunerna för att producera bättre villkor för en funktionell och human integrations- samt etableringsprocess. (I motion 2015/16:573) S:s Åsa Westlund hävdar att plantageintresset hos flertal nyanlända är betydande vilket gör att plantering på fritiden kan vara en viktig beståndsdel för integration som borde lyftas upp och därmed borde information om fritidsplantering översättas till fler språk. (I motion 2015/16:639) talar S:s Olle Thorells om Språnget, vilket är det lokala integrationsprojektet som påverkat aktörernas livsvillkor positivt med bra utfall. Lärdomen av dessa framgångsrika integrationsprojekt borde utbredas till resterande delar av landet menar Thorell. (I motion 2015/16:991) S:s Johan Andersson menar att Östergötland borde testas som försökslän för en ny arbetsmetod beträffande nyanländas inledning på jobbmarknaden, där syftet är att se om integrationen nydanas i hela Sverige (Arbetsmarknadsutskottet, 2016).

(I motion 2015/16:2082) M:s Michael Svensson menar att invandrade akademikers centrala tröskel för att få jobben som motsvarar deras kvalifikationer är avsaknaden av kontakter (Arbetsmarknadsutskottet, 2016). Därför vill Svensson etablera ett kontaktnät av akademiker som är etablerade på jobbmarknaden som kan gynna etablerandet. Då systemet för nyanländas ersättning är synoptiskt komplicerat samt framkallar jordmån för lögner att formas samt missuppfattningar i samhällsdebatten krävs det en kollektiv granskning. (I motion 2015/16:979) M:s Amir Adan proponerar att det ska gå att utbilda sig på masternivå med bevarad bidrag från kommunen alternativt Arbetsförmedlingen, eftersom mer nyanlända kan då etablera sig på arbetsmarknaden. (I motion 2015/16:2582) M:s Jan R Andersson samt Finn Bengtsson vill förenkla för nyanlända invandrare samt individer med funktionsnedsättning genom att de får jobb i bolag (yrkande 2) via statlig bistånd till företagare som rekryterar nyanlända som arbetskraft (Arbetsmarknadsutskottet, 2016).

I motion 2015/16:2914 hävdar b.la. SD:s Paula Bieler att för nyanlända invandrare i etableringsprogrammet är samhällsorienteringen en vital del och utbildningen i samhällsorienteringen borde riktas till alla individer som emigrerar till Sverige som fokusgrupp vars avsikt är att långvarigt stanna i och vara sysselsatta i Sverige (yrkande 1) (Arbetsmarknadsutskottet, 2016). Samhällsorientering måste vara obligatorisk samt justeras i lag eftersom betydelsen ska betonas (yrkande 2 samt 3). Den rådande styrningen, som lyfts upp av förslagsställarna, betyder att de pragmatiska faktorerna av att bo i Sverige löper fara

28 att dölja de mänskliga rättigheternas kunskapsmål, de principiella demokratiska åsikter samt mål som kan ge ett expanderat innehållsmässigt betoning (yrkande 4). Mål för kompetens gällande ämnet om svensk tradition samt kultur introduceras i samhällsorienteringen proponeras även i motionen med bakgrunden av att individer som bor i Sverige ska ha vetskap om, acklimatisera samt acceptera mänskliga och västerländska kärnvärden (yrkande 5). (I motion 2015/16:3312) SD:s Paula Bieler hävdar att etableringsuppgiften mer än nödvändigt inriktar sig på etableringen på arbetsmarknaden, vilket ses som ett bekymmer. Etableringen i samhället handlar om mer än att bara arbeta därför vill Bieler faställa om etableringen så att lingvistik, kulturell samt samhällelig etablering gynnas (yrkande 1). Fokusgrupperna borde expanderas, medans det ska garanteras att ytterligare individer medverkar i betydelsefulla insatser (yrkande 2). Slutligen vill Bieler slopa åtgärder som medför positiv särbehandling gentemot nyanlända som individer födda i Sverige bekostar (yrkande 3) (Arbetsmarknadsutskottet, 2016).

I motion 2015/16:2914 anser Paula Bieler m.fl. (SD) att samhällsorientering är en viktig del i etableringsprocessen för nyanlända invandrare, varför målgruppen för undervisningen i samhällsorientering bör utvidgas till samtliga personer som invandrar till Sverige i syfte att under längre tid vara bosatta och verksamma i landet (yrkande 1). ... I enlighet med motionärernas uppfattning att var och en som lever i Sverige bör känna till, anpassa sig efter och bejaka en västerländsk och humanistisk värdegrund föreslås att ett kunskapsmål på temat svensk kultur och tradition införs i samhällsorientering (yrkande 5) (Arbetsmarknadsutskottet, 2016, s.12).

(I motion 2015/16:3099) SD:s Carina Herrstedt anser att den aktuella integrationspolitiken varit obetänksam och måste därmed omvandlas till en assimilationspolitik då en obekant kultur- och individsynsätt har tillträtt i Sverige (yrkande 1) (Arbetsmarknadsutskottet, 2016). Herrstedt menar även att ett fullständigt avbrott gällande insatser inom integrationen som medför eftergifter för kulturella uttryck som avviker från svenska kärnvärden bör införas (yrkande 3). Herrstedt vill även ta ståndpunkt från det allmänna för principiella uppfattningar om individers infogade egenvärden, jämlikhet mellan kvinnor och män och även människors rättigheter att göra individuella livsbeslut (yrkande 2). Ett upptrappat jobb med informationsspridning gällande samt anknytning av samhället i Sveriges kärnvärden proponeras i synnerhet för nyanlända samt individer som bor i utanförskapsområden (yrkande 4) (Arbetsmarknadsutskottet, 2016).

(I motion 2015/16:3042) C:s Per Åsling vill se en utbredning av de jobbinledande etableringsåtgärder för att fler anhöriginvandrare ska inkluderas, detta med den markanta differensen i sysselsättningen mellan kvinnor födda utanför Sverige och inrikesfödda samt öka chansen för inledning på jobbmarknaden som premisser (Arbetsmarknadsutskottet, 2016). V:s Stig Henriksson samt Amineh Kakabaveh argumenterar för ett alternativ för integrationspolitiken, där den nuvarande har uppfattningar om likartade kollektiv som gör att kvinnors omständigheter samt svårigheter döljs, där en ny ministerroll erfordras (yrkande 1), samt en viss medborgarrättsminister som garderar samtliga individers enskilda rättigheter. (I motion 2015/16:1940) MP:s Stefan Nilsson samt Marco Venegas anser att fastän upphävandet av integrationsdepartement givetvis hade den goda avsikten att idéen om integrationen skulle prägla jobbet inom samtliga departement så saknas nu generell koordinering och därmed kan det va nyttigt att utreda om en nationell koordinator behövs. (I motion 2015/16:2257) KD:s Mikael Oscarsson betonar att integrationen av nyanlända invandrare i dagens Sverige och Sveriges bostads- och arbetsmarknad är en av de största samhällsprövningar för vår tid och med detta i bakgrund borde en parlamentarisk tvärpolitiskt organ etableras för att argumentera om lösningar samt där breda uppgörelser kan åstadkommas (Arbetsmarknadsutskottet, 2016).

29 4.3 Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2018/19:AU7 ‘’Integration’’ Januariavtalet innebär att svenska lektioner samt samhällsintroduktion ska vara bindande för nyanlända från första dagen i Sverige. Under pågående process för asyl ska samhällsorienteringen påbörjas och utvecklas vilket Arbetsmarknadsutskottet menar kommer effektivisera integrationen. Arbetsförmedlingen kommer utifrån januariavtalet att förändras så att arbetsmarknadspolitiken fortfarande blir deras skyldighet, däremot kan självständiga medverkande nu hjälpa individer som söker yrken med att hitta tillgängliga yrken (Arbetsmarknadsutskottet, 2019).

M, C, KD och Liberalerna tycker att svenska lektioner ska bli bindande för nyanlända från första dagen i Sverige då detta effektiviserar integrationen (Arbetsmarknadsutskottet, 2019). Moderaternas Ulf Kristersson sätter fokus på integrationsåtgärder i partimotionen 2018/19:2918 med betoning på arbete, språk och undervisning från dag ett under processen för asyl i Sverige. Samhällsorienteringen borde tilldelas under bearbetning av asyl menar Josefin Malmqvist från M (i motion 2018/19:1436). Även Centerpartiets Johanna Jönsson instämmer med att asylsökande ska få sätta igång med samhällsorientering samt språkundervisning under processen för asyl. I kontrast lyfter inte Vänsterpartiets Christina Höj Larsen upp tyngden av språkundervisning, utan fokuserar istället på att asylsökares chans för att jobba bör förbättras. Detta ska utföras till följd av att asylsökande ska kunna registrera sig i Arbetsförmedlingen som yrkessökande och således få åtkomst till hjälp samt arbeten som resterande yrkessökande får. Liberalernas Juni Blom och Robert Hannah menar i motion 2018/19:253 att asylsökande borde attestera ett samhällskontrakt samt delta i en bindande inledningsutbildning där det framgår vilka åligganden och privilegium individer har utifrån svensk lag. Detta menar Hannah och Blom begrundas på förekommande trakasserier i asylboenden mot kvinnor, hbtq-individer samt kristna (Arbetsmarknadsutskottet, 2019).

Sverigedemokraternas Paula Bieler ifrågasätter bosättningslagen då partiet hävdar att lagen är ett grovt intrång i det municipala självstyret (Arbetsmarknadsutskottet, 2019). Enligt SD bör den aktuella inställningen bytas ut mot en procedur som kan användas av kommuner så att de självmant kan komma överens med Migrationsverket om hur mycket nyanlända kommunen kan ta emot utifrån tillgängliga omständigheter. Centerpartiets Martin Ådahl lyfter upp tyngden av att undersöka på vilket sätt yrkesvanor för utgifter samt vidareutvecklingen av kompensationen för kommuners asylmottagandet kan effektiviseras. Christina Höj Larsen som representerar Vänsterpartiet påstår att bosättningslagen måste granskas, dels för att rätta till sanktionspotentialens brister för kommuner som ej lyder lagen samt belysa tidsgränsen för kommuners skyldigheter beträffande bosättning. Sofia Damm från Kristdemokraterna hävdar att resultaten av minskningen av den maximala kostnaden för hemutrustningslån som infördes under mars 2016 borde granskas. Liberalernas Jan Björklund rekommenderar att nyanlända migranter ska vid direktiv till en kommun få insikten av att det är deras egna plikt att söka efter hemvist, genom att köa i bostadskö, samt arbete. Två olika motioner lyfter upp ämnen om skyldigheten för erhållande samt bosättning. Socialdemokraternas Patrik Engström menar att bosättningslagen måste förbättras och stimuleras för en jämnare allokering samt verkningsgrad, exempelvis genom att kommuner som ej tillgodoser sitt ansvar ska få sanktioner. Moderaternas Josefin Malmqvist menar att bosättningslagen tills viss del är vag och att det bör introduceras en rikstäckande styrning vars syfte är att nyanlända som inkluderas av lagen ska tilldelas hemvist upp till år av

30 kommunen (Arbetsmarknadsutskottet, 2019).

Tobias Billström menar (i kommittémotion 2018/19:28x19) med M, KD, L samt C att vid tiden för etablering borde aktivitetskraven bli allvarligare (Arbetsmarknadsutskottet, 2019). När individer inte medverkar i etableringsåtgärder med ett grundlöst motiv menar partierna att etableringsbidraget borde minskas mer än dagens minskning. Ulf Kristersson som representerar Moderaterna menar (i partimotion 2018/19:2918) att Arbetsförmedlingens insats gällande nyanländas migranters etablering är inadekvat. Kommuner som vill ta på sig uppgiften för etableringen samt integration av nyanlända migranter ska således få göra det. M menar även (i samma motion) att inom etableringsprogrammet har det lanserats en typ av utbildningsskyldighet för myndiga nyanlända invandrare som har en liten utbildning. Däremot är utgången anspråkslöst, så att M vill klargöra syftet med skyldigheten. Moderaternas Lars Hjälmered anser (I kommittémotion 2018/19:2783) att företagsägare ska ingå i en teori där de verkar som coacher för nyanlända migranter inom sitt arbetsområde. Centerpartiets Martin Ådahl anser att etableringsombildningen inte resulterat i motsvarande framsteg p.g.a Arbetsförmedlingens motgång och därmed bör kommunerna få chansen att sköta nyanlända migranters etablering. C menar även att nyanlända migranter i större omfattning ska ha möjligheten framöver i sin karriär att tillföra till sin egna finansiering av deras försörjning genom att ha rätt till lån för etablering snarare än bidrag. Nyanlända migranter med extra ambitioner som vill integreras effektivare i samhället ska få chansen menar C, genom att delta i ett intensivår som karaktäriseras av intensiva åtgärder för integration bestående av praktik, samhällsorientering samt språk (Arbetsmarknadsutskottet, 2019).

Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna anser i kommittémotion 2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. att aktivitetskraven under etableringstiden bör skärpas (yrkande 13). Partierna föreslår att etableringsersättningen ska sänkas i större omfattning än vad som är fallet i dag när man utan giltigt skäl inte deltar i etableringsinsatser (Arbetsmarknadsutskottet, 2019, s.11-12).

Vänsterpartiets Christina Höj Larsen (I kommittémotion 2018/19:756) lyfter upp tyngden av att kartlägga arbetskapaciteten samt välmåendet hos nyanlända migranter för att sedan ta ut lämpade åtgärder. Dessutom menar V att en svårighet för etablering på arbetsmarknaden är frånvaron av gymnasieutbildning. V stödjer Sveriges Kommuner och Landsting som föreslår en modern utbildningsmodell där arbetsprogram som är olika samt motsvarar regional behov på anställda utgör en del av åtgärderna som Arbetsförmedlingen förser samtliga nyanlända migranter. V lyfter även upp att överrepresentationen bland utlandsfödda universitetsstuderande sticker ut gällande individer med ett yrke under deras kompetensgrad och för att rätta till problemet vill V introducera ett valideringsår, vilket effektiviserar flexibiliteten samt sammanförandet (Arbetsmarknadsutskottet, 2019).

(I kommittémotion 2018/19:2915) KD:s Sofia Damm menar att individer som medverkar i SFI inte avslutar sina studier. KD menar att uteblivande från studier i SFI med grundlösa motiv ska leda till följder och vill att etableringsbidrag ska tilldelas vid medverkan i etableringsprogrammet. (I partimotion 2018/19:2923) L:s Jan Björklund menar att det är orealistiskt att samtliga nyanlända migranter ska efter 24 månader integreras och vara i etablering. L vill utifrån personers villkor samt behov etablera ett adaptivt program vars syfte är att minska perioden för etablering. Dessutom lyfter L upp sambandet av att behärska svenska språket med integration, vilket de menar öppnar upp för arbetsmöjligheter, frihet samt medverkan i samhället. L menar då invandrare som emigrerat till Sverige kommer från samhällen där mannen ofta är överordnad än kvinnan så bör integrationspolitiken stärka

31 demokratiska samt liberala synsätt. Parallellsamhällen är något som L inte tolererar, individer kan inte praktisera naturliga förmåner som ska gälla för alla i ett samhälle. L lyfter även upp tyngden av nyanlända migranters möjliga förmåga att bli företagsägare då det vägvalet innebär självständig försörjning. För att påbörja detta steg krävs saklig information (Arbetsmarknadsutskottet, 2019).

Socialdemokraternas Marlene Burwick poängterar att en precisering av termen nyanländ behövs för att klargöra kommunikationen bland myndigheter samt kommuner. (I motion 2018/19:990) Moderaternas Erik Bengtzboe menar att ett kollektiv samarbete för flyktingmottagandet bör övervägas mellan kommunerna samt staten så att syftet blir att införa slagkraftiga åtgärder för en integration snarare än att sprida ut individer mellan kommungränser. (I motion 2018/19:1398) Miljöpartiets Maria Ferm menar att sociala firmor kan förena praktik, undervisning samt arbete som till viss del kan anpassas för nyanlända migranter, alternativt individer som ej är etablerade på arbetsmarknaden. Dessa motioners syfte är att utveckla sociala firmors etablering av nyanlända migranter (Arbetsmarknadsutskottet, 2019).

KD, L och C menar, med Tobias Billström som representant, att för nyanlända migranter bör samhällsorienteringen förlängas till 100 timmar samt att substansen ska förbättras. M:s Jessica Polfjärd samt partiledaren Ulf Kristersson framför även idéen om 100 timmars samhällsorientering i motion 2018/19:2932 respektive partimotion 2018/19:2918, vilket de kompletterar med ett samhällsprov som slutför samhällsorienteringen. M menar att en granskning av samhällsorienteringen belyser olikheter mellan kommuners undervisningar. Således menar M att rikstäckande undervisningssystem för samhällsorienteringen ska lanseras som klargör undervisningens målsättningar samt innehåll. I motion 2018/19:1436 nämns planer för olika vägar i samhällsorienteringen åt nyanlända migranter med olika undervisningsgrader samt att ett större antal nyanlända migranter borde inkluderas av närvarokrav i samhällsorientering. Partiledaren Ulf Kristersson menar med M att nyanlända migranter, bland annat flickor och pojkar, ska få lärdom samt information om sina chanser, förpliktelser och lagliga förmåner. M vill även införa en lätt åtkomlig samt praktiskt informationsmaterial för nyanlända migranter som lyfter upp hedersrelaterat våld och förtryck, demokrati, likvärdighet samt mänskliga fri- och rättigheter. Detta nämns även i kommittémotion 2018/19:2813 av Moderaternas Marta Obminska (Arbetsmarknadsutskottet, 2019).

SD menar (i kommittémotion 2018/19:2692) med Henrik Vinge som representant att medverkan i samhällsorientering ska vara nödvändig för alla som tilldelas uppehållstillstånd. SD framför även att att de inom samhällsorienteringen vill inkludera en ändamålsenlig inledning till livet i Sverige där insikter om det svenska samhället lyfts upp som exempelvis dess värderingar, kultur samt historia. Jan Björklund som representerar L menar att kännedom om svenska samhället, dess demokratiska synsätt, likvärdighet samt barnrättsperspektiv är väsentlig för att etablera sin kommande tid i Sverige. M:s Lotta Olsson menar att i samhällsorienteringen behöver jämställdhetsutbildningen bli viktigare. KD:s Lars Adaktusson och Hans Eklind hävdar att betydelsen av religionsfrihet i Sverige ska vara en föreskriven del i information som delas ut för nyanlända migranter samt asylsökande (Arbetsmarknadsutskottet, 2019).

C:s Martin Ådahl betonar (I kommittémotion 2018/19:2842) civilsamhällets roll för välkomnandet av nyanlända migranter samt menar att civilsamhällets vikt i

32 integrationsbehandlingen borde göras (Arbetsmarknadsutskottet, 2019). Detta stöds genom exempelvis att Sverige arbetar så att EU:s statsstöd samt upphandlingsprinciper utvecklas och görs tillgänglig för reserverade avtal så att civilsamhället får en större potential att ta ett väsentligare ansvar för samhället. KD:s Sofia Damm betonar att civilsamhället har en stor roll för en funktionell integration. Intresset ska inte överta fokuset menar KD, utan politiken ska bevara samt motivera civilsamhället och gynna arbetet som pågår baserat på demokratiska grundsatser samt individers jämlikhet. (I partimotion 2018/19:2923) L:s Jan Björklund menar att civilsamhället har en stor roll för etablerandet av integration, speciellt deltagare med större inflytande har en betydande funktion menar L. Allmänhet ska handla gemensamt samt tillföra med ekonomiskt stöd till civilsamhället medans inga allmänna resurser ska gynna odemokratiska verksamheter eller rörelser som försämrar etablerandet av integration och likvärdighet eller den demokratiska och liberala samhällsformen. I motion 2018/19:1441) M:s Kristina Axén Olin menar att Sverige är på en elitnivå beträffande självmant jobb samt civilt deltagande, exempelvis frivilliga verksamheter som hjälper nyanlända migranter när det gäller kontakt, information, samt hjälp. Med detta i bakgrund vill Olin omvärdera alternativet till faddersystem i syfte att utveckla integrationen för nyanlända migranter (Arbetsmarknadsutskottet, 2019).

4.4 Utbildningsutskottets betänkande 2007/08:UbU11 ‘’Grundskolan’’ (I motion 2007/08:Ub407) KD proponerar att Skolverket borde förklara ‘’religiös friskola’’ eftersom termen blivit en skällsbenäming i diskussionen gällande svensk skolpolitik medans det pratas om mångkulturell diskurs, om tolerans samt om respekt för andra religioner och kulturer. (I motion 2007/08:Ub407) S kräver att ordvalet om västerländsk humanism samt kristen tradition i läroplanen gällande det bindande skolväsendet tas bort för att istället formulera med ‘’humanismen’’. (I motion 2007/08:Ub536) S betonar att skolan har ett stort åliggande för att lära ut betydelsen av att tillämpa sina demokratiska rättigheter samt betydelsen av demokrati till elever. (I motion 2007/08:Ub349) C menar att skolor som inte följer läroplanen samt mot principiella fri- och rättigheter ska ha ökade chanser att ska stängas ned (Utbildningsutskottet, 2008).

I motion 2007/08:Ub407 (kd) anförs att Skolverket bör få i uppdrag att definiera begreppet ”religiös friskola”. Motionären menar att begreppet religiös friskola blivit något av ett skällsuttryck i svensk skolpolitisk debatt, samtidigt som det talas om interkulturell dialog, om tolerans och om respekt för olika kulturer och religioner (Utbildningsutskottet, 2008, s.17).

(I motion 2007/08:Ub400) Flera motioner tar upp frågan om friskolor. S framlägger anspråket av en ny grupp av friskolor, det vill säga nationell minoritetsskola. S menar även att det är nödvändigt med minoritetsskolor för exempelvis finländare eller samer. Såna skolor indelas ej på ett aktuellt vis, vilket komplicerar värvningen av elever för skolor samt ger skolan en vilseledande bild. Av den orsaken borde en ny grupp friskolor introduceras. (I motion 2007/08:Ub475) L lyfter upp Hillelskolan, som är den största judiska skolan, som borde kännetecknas som en etnisk skola istället för en konfessionell skola (Utbildningsutskottet, 2008).

(I motion 2007/08:Ub367) S menar att skolor för samtliga ska vara obestridligt i ett samhälle där samtliga individer ska vara sams över klassgränser samt religiösa hinder. S menar att

33 Sverige har en alldeles för liberal, möjligtvis i själva verket godtrogen, lagstiftning rörande friskolor samt att en lagstiftning behövs för att sektskolor ska motarbetas. (I motion 2007/08: Ub523) S lyfter även upp att upprättandet av friskolor behöver strängare regler. Att reserverade verksamheter kan erhålla tillstånd för att idka skola är bekymmersamt. (I motion 2007/08:Ub277) Till slut kräver S en granskning av skollagen så att religiösa sektmotsvarande föreningar inte tilldelas tillstånd för att grunda en skola eller förskola (Utbildningsutskottet, 2008).

(I motion 2007/08:Ub511 yrkande 9) S menar att konfessionella friskolor behöver strängare regler. Kravet på ordentlig samt kontinuerlig kontroll av självständiga konfessionella friskolor poängteras i i motion 2007/08:Ub255 av S. Kontroll av konfessionella självständiga skolor lyfts ytterligare i i motion 2007/08: Ub249 av S. I motion 2007/08:Ub456 begär S att lagstiftning för religiösa friskolor ska vara hårdare. Detta eftersom dessa skolor orsakar att segregationen vidgas samt hindrar elevers rättigheter för en multifunktionell och opartisk utbildning. S vill utvidga inblicken genom stränga lagar och bevakning samt att biståndet ska kunna återkallas. I motion 2007/08:Ub403 hävdar S att inblicken i samt granskningen av friskolor borde bli hårdare. Liknande nämns i motion 2007/08:Ub458 där även offentlighet ska uppmärksammas i friskolor (Utbildningsutskottet, 2008).

(I Motion2007/08:Ub566 yrkande 31) MP betonar att modersmålsundervisning ska vara tillgänglig för samtliga elever i svensk grundskola. (I motion 2007/08:Ub284) S anser att tillvalsspråken i skolan bör förnyas. Elevers modersmål är ett medel som ska bevaras och utnyttjas. (I motion 2007/08:Ub453) S menar att kommunerna ska ta sitt åliggande så att förmånen till hemspråk tillgodoses. (I motion 2007/08:Ub280) S proponerar en granskning av chansen att bygga ut rättigheten så att svenska som andraspråk dessutom lärs ut i förskoleklass. I motion 2007/08:Ub273 yrkande 1 proponerar S att det ska finnas en möjlighet att nationella proven ska utföras på modersmålet. Dessutom nämns det i yrkande 2 av samma motion att nationella prov i minoritetsspråk och svenska som andraspråk ska finnas tillgängligt (Utbildningsutskottet, 2008).

(I motion 2007/08:Kr281 yrkande 5) V hävdar att lagar gällande kulturskolor ska skrivas in i skollagen. (I samma motionsyrkande 4) V menar att ett tak borde introduceras gällande kulturskoleavgifter från kommunen samt hur höga priser kan hämtas. (I motionens yrkande 6) Insatser för att stärka åtkomsten till kulturskola för barn med utländsk bakgrund samt barn med funktionshinder (Utbildningsutskottet, 2008).

4.5 Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU7 ‘’Grundskolan’’ (I motion 2010/11:Ub275 yrkande 3) V menar det behöver introduceras inhemska lagar för resursallokeringen till skolor (Utbildningsutskottet, 2011). En jämlik skola är i behov av detta för att funktionera vilket förser samtliga studenter med en undervisning till högsta kvalite, uppfyller rättigheten till kunskap samt tar utländsk bakgrund, vårdnadshavarnas utbildningsnivå och studenternas klassbakgrund o.s.v i beaktande. (I motion 2010/11:Ub283) Dessutom menar V att en undersökning vars åliggande är att analysera de föregående årens betydande skolreformer borde utses med avsikt att stimulera chanserna till jämlika studier, en ökad standard samt en förenad skola. Enligt V är det tydligt att flera

34 svårigheter samt otydligheter existerade med den dåvarande Alliansstyrda justeringen av och ansvarsallokeringen inom skolan. Exempelvis förekom det alarmerande benägenheter till att bristfällig likvärdighet medförde en tillväxt av sociala skillnader i skolan. Dock är det bakomliggande skälet bakom den negativa förändringsprocessen ej belyst till fullo och därmed krävs det en fullständig granskning av Sveriges skolväsende. Granskningens ska därför granska samt bedöma skolans finansiering och reglering. Det fria skolvalet, kommunaliseringen samt resonemanget om självständiga skolors upprättande är de betydande skolreformerna som ska granskas. (I motion 2010/11:Ub245) S vill att regeringen skulle undersöka chansen att etablera en skolpolitiskt nämnd vars roll är att granska regeringens skollagen samt reformer inom skolpolitiken i förhållande till vetenskapen. Att politiken som rör skolor utmärks av fortlöpande sammanhang samt långsiktighet är essentiellt menar S (Utbildningsutskottet, 2011).

(I motion 2010/11:C311 yrkande 17) KD menar att kommuner borde kunna ha rätt att producera adaptiva svar för att tillgodose skolplikten, såsom skolutbildning fyra dagar i veckan för yngre barn vars resväg är lång (Utbildningsutskottet, 2011).

(I motion 2010/11:K424) MP lyfter upp att skolor borde ha betydelse för att förmedla lärdom om samt etablera insikter för de mänskliga rättigheter, bland annat religions- samt övertygelsefriheten (yrkande 3) (Utbildningsutskottet, 2011). Dessutom betonar MP att inblickar för religions- samt övertygelsefrihetens betydelse borde vara en del kursplaner samt läroplanen för undervisningen om religion i Sveriges skolor och att pedagoger borde ha åtkomst till läromaterial som behandlar området (yrkande 4). (I motion 2010/11:Ub361) S kräver vassare regler för tillstånd av bekännelsetrogna friskolor då S menar att barn ej ska grupperas utifrån föräldrarnas trosuppfattning samt att lagstiftningen är alldeles för liberal gällande friskolor (Utbildningsutskottet, 2011).

I motion 2010/11:Ub361 (S) begärs skärpta regler för godkännande av konfessionella friskolor. Motionären anser att barn inte ska sorteras efter föräldrarnas religion och att lagstiftningen är mycket liberal när det gäller friskolor (Utbildningsutskottet, 2011, s.33).

(I motion 2010/11:Kr338) MP vill införa en maxtaxa och menar att avgifterna för musik- och kulturskolan är alldeles för höga och bör därmed sänkas så att inget barn utesluts till följd av höga kostnader. (I motion 2010/11:Kr331) V lyfter även upp frågan om att maxtaxan borde omprövas. (I motion 2010/11:Ub323) S menar att höga kostnader kan resultera i en segregering där enbart barn samt ungdomar från hushåll som har det bra ekonomiskt har konkreta chanser att vara en del av en bra samt sporrande kulturverksamhet (Utbildningsutskottet, 2011).

4.6 Utbildningsutskottets betänkande 2016/17:UbU15 ‘’Gymnasieskolan’’ (I kommittémotion 2016/17:2973 yrkande 27) C:s Johanna Jönsson anser att äldre ungdomar som är ensamkommande ska etableras effektivt på yrkesutbildning utan villkor på gymnasieexamen, eller att nyanlända kan ta en gymnasieutbildning på engelska och således erhålla en gymnasieexamen (Utbildningsutskottet, 2017).

35 (I partimotion 2016/17:3389 yrkande 40) M:s Anna Kinberg Batra proponerar att en arbetsintroduktion samt språkintroduktion ska sammanställas för att etablera ett introduktionsprogram (Utbildningsutskottet 2017). Yrkanden av samma ämne framförs av M:s Anna Kinberg Batra i partimotion 2016/17:3372 yrkande 37 samt av M:s Camilla Waltersson Grönvall i i kommittémotion 2016/17:3067 yrkande 1. Grönvall samt Batra hävdar att nyanlända studerande vill inleda introduktionsprogrammet arbetsintroduktion där de kan stärka sina arbetsförmågor samtidigt som de tillfogar sin kompetens på introduktionsprogrammet språkintroduktion. De nutida lagarna komplicerar det istället för studerande att sammanställa utbildningar, vilket är ett problem då det måste gå att studera svenska, skaffa sig en gymnasieexamen medans individer övar inför ett jobb. I kommittémotion 2016/17:3067) SD:s Robert Stenkvist och Stefan Jakobsson hävdar att människor på gymnasiet ska uppdelas utifrån grundläggande kompetens ifall de medverkar i introduktionsprogrammets språkintroduktion. Den massiva mängden av nyanlända har haft en negativ effekt på programmet under de senaste åren. De grundläggande kompetenserna hos programmets elever har stora skillnader då det finns elever som klarat grundskolan till elever som inte tidigare gått i skolan. För att förse samtliga elever med bättre möjligheter att klara sig så borde en ny nivåindelning introduceras (Utbildningsutskottet, 2017).

I partimotion 2016/17:3389 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 40 föreslås ett nytt introduktionsprogram som kombinerar språkintroduktion och yrkesintroduktion. Likalydande yrkanden framställs i partimotion 2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 37 och i kommittémotion 2016/17:3067 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 1. Motionärerna framhåller att många nyanlända elever vill börja på introduktionsprogrammet yrkesintroduktion där de kan träna sina yrkesfärdigheter under tiden som de kompletterar sin behörighet på introduktionsprogrammet språkintroduktion (Utbildningsutskottet, 2017, s.8).

(I kommittémotion 2016/17:2954 yrkande 24) C:s Ulrika Carlsson proponerar att folkhögskolans åliggande ska kompletteras och att ytterligare folkhögskolor bör erhålla chansen att bedriva språkintroduktion för nyanlända på gymnasial nivå (Utbildningsutskottet 2017). (Enligt kommittémotion 2016/17:2973 yrkande 19) C:s Johanna Jönsson anser att kommuner borde ha möjligheten att kunna anställa folkhögskolor som verkställare av språkintroduktion. Kommuner borde få befogenheten som skolhuvudmän att kunna anställa folkhögskolor av anledningen att fler platser behövs på språkintroduktionen för nyanlända tonåringar. (Motion 2016/17:2234) S:s Eva Lindh anser att chanserna att behandla individuella elevers anspråk ska utvidgas samt anser även som C att folkhögskolorna borde få befogenheter att överta en del av den gymnasiala skolans utbildning gällande introduktionsprogrammet för språkintroduktionen. Många ensamkommande nyanlända var en del av de många nyanlända i gymnasieålder som kom till Sverige under år 2015. S lyfter upp att det är viktigt att synliggöra samt tillåta ett större antal kommuner att erbjuda folkhögskolevägen till språkintroduktion-studerande på en gymnasial nivå (Utbildningsutskottet, 2017).

4.7 Utbildningsutskottets betänkande 2017/18:UbU14 ‘’Gymnasieskolan’’ (I kommittémotion 2017/18:3759 yrkande 23) C:s Ulrika Carlsson proponerar att elever som är nyanlända och börjat i grundskolan sent ska få chansen till yrkesutbildningar på gymnasienivå där examen ska godkännas med undantag av de teoretiska ämnena, dock med väsentliga samhälls- samt språkkunskap. Ett system av denna princip kan förse elever som är

36 nyanlända med chansen att försörja sig på egen hand samt integreras snabbare i det svenska samhället.

(I motion 2017/18:1672 yrkande 3) MP:s Maria Ferm föreslår att åldersgränsen för asylsökande bör vara likadan som för studenter hemmahörande i Sverige gällande ansökan till gymnasieskolans program alternativt gymnasiesärskolan, med introduktionsprogram inräknat. Asylsökande borde ha rättigheten att ansöka till gymnasieskolans program tills första kalenderhalvåret för det året asylsökare fyller 20 år.

(I kommittémotion 2017/18:3759 yrkande 30) C:s Ulrika Carlsson hävdar att språkintroduktionsprogrammet i första hand bör vända sig till studenter som under senaste tid immigrerat till Sverige med avsikt att förbättra språkinstuderingen. (I motion 2017/18:744) lyfter S:s Johan Andersson upp vikten av arbetet som utövas på Östergötlands folkhögskolor inom gymnasieskolans språkintroduktionsprogram.

I kommittémotion 2017/18:3759 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 30 anförs att språkintroduktionsprogrammet främst borde rikta sig till de elever som nyligen kommit till Sverige i syfte att effektivisera språkinlärningen (Utbildningsutskottet, 2018, s.28).

4.8 Tabell ‘’Värdegrund’’ söktes endast för arbetsmarknadsutskottet eftersom sökordet hade ingen betydelse, innebar något annat som inte var relevant eller förekom ej i Utbildningsutskottet. Utbildningsutskottets betänkande ‘’2017/18:UbU20, 2018/19:UbU8 Grundläggande om utbildningen’’ lades till eftersom utbildningsutskottets betänkande ‘’2016/17:UbU15, 2017/18:UbU14 Gymnasiet’’ som undersöktes behandlade inte modersmålsundervisning. Modersmål är ett väsentlig sökord för att undersöka multikulturalismens betydelse och därför lades dessa två betänkanden till endast för att undersöka modersmål.

Värdegrund har en annan betydelse för utbildningsutskottet Assimilation/Assimilering förekom ej i utbildningsutskottet

Tabell 1 ''Sökord''

Sökor Arbets Arbets Arbets Utbil Utbil Utbil Utbil Utbil Utbil d markn markn markn dning dning dning dning dning dning adsuts adsuts adsuts sutsk sutsk sutsk sutsk sutsk sutsk kottets kottets kottets ottets ottets ottets ottets ottets ottets bet bet bet bet bet bet bet bet bet 2010/1 2015/1 2018/1 2007/ 2010/ 2016/ 2017/ 2017/ 2018/ 1:AU1 6:AU6 9:AU7 08:U 11:Ub 17:Ub 18:Ub 18:Ub 19:Ub bU11 U7 U15 U14 U20 U8

37 Etable 151 140 143 38 37 1 3 - - ring

Nyanlä 178 168 153 0 0 15 9 - - nd

Invan 105 35 94 4 1 3 3 - - drare, invand ring, invand rade

Flyktin 49 25 5 0 0 0 20 - - g

Asyl/A 7 29 80 0 0 1 0 - - sylsök ande

Samhä 10 16 75 0 0 0 0 - - llsorie nterin g

Integr 128 73 71 15 2 0 2 - - ation

Svensk 51 49 47 62 51 24 30 - - , svensk a

Språk 16 14 24 63 71 53 34 - -

Moder 1 0 0 38 15 1 0 68 58 smål

Hems 0 0 0 2 0 0 0 0 0 pråk

Kultur 6 13 2 53 29 0 2 - -

Värde 9 9 2 ------grund

Histori 0 0 2 10 8 0 0 - - a

38 Etnicit 3 0 0 6 4 0 0 - - et/etni sk tillhöri ghet

Minori 4 1 0 15 7 0 0 - - tet

Assimi 1 4 0 ------lation/ assimil ering

5 DISKUSSION

Detta kapitel av undersökningen kommer att presentera och redogöra för undersökningens metod och material, resultat, urval i förhållande till undersökningens syfte, valda teorier, bakgrund, etik samt nyttan av undersökningen.

5.1 Resultatdiskussion Syftet med denna studie var att undersöka huruvida integrationspolitiken har förändrats från ett multikulturalistiskt synsätt till assimilering som mål. Integrationspolitiken skulle undersökas för att besvara frågeställningarna avseende hur olika partier i riksdagens motioner sett ut för att se hur integrationspolitiken utvecklats med tid.

Innehållet som betänkandena består av karaktäriseras till stor del av Kymlickas åtta grundprinciper som presenterats i det sista och tredje värdet, som handlar om invandrargruppers multikulturella medborgarskap och följer åtta stycken grundprinciper. Betänkandena reflekterar det första, andra, sjätte, sjunde samt åttonde grundprincipen. Den första principen handlar om lagstiftningen gällande multikulturalism på en kommunal, decentraliserad och central grad. Den andra principen handlar om införandet och etablerandet av multikulturalism i samhällsgrenar som skolans läroplan. Den sjätte principen handlar om sponsrandet av etniska enheters föreningar som bidrar till kulturell verksamhet. Den sjunde principen som kan hittas i betänkandena är sponsrandet av undervisning på flera språk eller hemspråksundervisning. Den åttonde principen handlar om kvoteringen för folkgrupper med dåliga förutsättningar, vilket i detta fall är nyanlända. Den första, andra samt sjunde av de åtta grundprinciperna framgår i analyserandet av utbildningsutskottets betänkanden, medans den första och sjätte principerna framgår i arbetsmarknadsutskottets betänkande. Den tredje, fjärde, femte och åttonde principen framgår inte i något betänkande alls.

39

I Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2010/11 lyfts en proposition av Alliansen upp om sfi-bonus för nyanlända, där de kan erhålla en bonus ifall de klarar sfi snabbt. De rödgröna gick emot detta förslag men ville dock öka standarden för sfi-undervisningen. Detta kan kopplas till Kymlickas första princip då båda blockpartiernas lagförslag handlar om att nyanlända ska etablera sig eller integrera i snabbt samhället vilket bidrar till ett multikulturalistiskt samhälle. SD gick emot detta förslag och istället föreslog de att invandringen skulle reduceras kraftigt, inga integrationsinsatser som sfi-bonusar, stoppa sponsrandet av kulturella verksamheter som stärker ursprungskulturer för att istället skapa en stark identitet. Med dessa fyra ståndpunkter tydliggör SD att de inte är för ett multikulturalistiskt samhälle då de inte följer Kymlickas första, sjätte samt sjunde princip. Deras mål är att ‘’invandrare som kommer till Sverige ska anpassa sig efter Sveriges samhälle’’ vilket betecknar att i kontrast till Alliansen och de rödgröna så vill de att integrationspolitiken ska assimilera invandrare.

Reformen som lanserades år 2010 innebar att kommunen tar större ansvar i integrationsfrågan samt att Arbetsförmedlingen hjälper till i integrationen. SD poängterar då att invandringen kraftigt ska reduceras, att invandrare ska anpassa sig tills det svenska samhället samt att integrationsinsatser är onödiga. SD är återigen emot Kymlickas första princip då dessa uppfattningar står i kontrast till Kymlickas multikulturistiska principer. För dessa reformer vill de rödgröna istället prioritera nyanlända i Arbetsförmedlingens etableringsplaner vilket tyder på att de följer Kymlickas första och åttonde princip, då nyanlända prioriteras för att integreras i samhället.

Då Arbetsförmedlingen kommer ha ett väsentligare åliggande i integrationspolitiken kommer de att introducera etableringslots vilket enligt Alliansen ska gynna integrationen. Detta svarar de rödgröna med en satsning på 250 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen för att öka standarden och gynna integrationen. SD vill istället inte investera några pengar alls i dessa insatser då de på nytt menar att dessa insatser inte behövs med deras politik. Dessa typer av integrationspolitik står i kontrast till varandra och därför är de rödgröna för ett multikulturalistiskt samhälle och följer Kymlickas första princip medans SD inte gör det och är alltså emot ett multikulturalistiskt samhälle.

S:s Granlund menar att samtliga kommuner ska va med i flyktingmottagandet, vilket följer Kymlickas första princip eftersom då samtliga kommuner hjälper så är det inte enbart ett fåtal koncentrerade platser som blir multikulturalistisk utan alla kommuner i Sverige blir det. S:s Heydari samt L:s Haddad lyfter upp hur bosättning av nyanlända påverkar integrationen och här följs Kymlickas första princip. Båda lyfter upp att det finns risker i att fler nyanlända bor på samma plats vilket kan påverka integrationen negativt och istället för gynnar en multikulturalism, kan skapa ett parallellsamhälle. Med detta synsätt är båda för en multikulturalism och Kymlickas värde, men ordvalet kan betyda olika här eftersom Heydari menar att det finns ‘’chanser’’ att integrationen inte kan lyckas, medans Haddad istället menar att Migrationsverket borde hänvisa nyanlända till ställen där med bättre villkor för en integration. Detta kan både betyda att partirepresentanterna vill vara försiktiga med multikulturalism eller att de menar att en multikulturalism fungerar i områden där inte alltför många nyanlända bor.

Socialdemokraternas Gunnarson hävdar att introduktionsprogrammet för nyanlända borde förnyas. Med hjälp av diskursanalysen kan ordet ‘’förnyas eller utvecklas’’ anses vara ett

40 tecken på att inte bara det svenska samhället ska anpassa sig efter nyanlända utan att nyanlända ska erhålla Sveriges värderingar och respektera samtliga i samhället vilket är positivt för en multikulturalism. Lagförslaget uppfyller Kymlickas första princip då den berör multikulturalism. M:s Adan belyser akademiska nyanlända och det här räknas som ett potentiellt positivt lagförslag som kan gynna en multikulturalism, och därmed Kymlickas första princip, då Adan vill att fler nyanlända ska integrera sig på arbetsmarknaden och få högre positioner i samhället. Heydari och Hedin som representerar S och Engström som representerar KD lyfter nyanlända potential som företagare. De proponerar lagförslag gällande multikulturalism då de vill uppmuntra fler nyanlända till att äga företag vilket är ett exempel på Kymlickas första princip om lagstiftning.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2015/16:AU6 kommer som ett svar av flyktingvågen år 2015, som satte Sveriges integration och flyktingmottagande på prov. Till början diskuteras mottagandet av M, C, L och S. Det kan tolkas som att kommunerna snarare än Migrationsverket är effektivare på att etablera och integrera nyanlända då de nämns oftare och det blir en mer utbredd åsikt bland partierna att kommunerna ska ta hand om mottagandet. Då ansvaret skiftar från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket till fler kommuner samt att de får ett utökat inflytande blir integrationen mer lokal än central vilket kan innebära att multikulturalismen sprids till fler kommuner i Sverige, eller att nyanlända hänvisas till kommuner där antalet nyanlända är lågt där de potentiellt kan assimileras. Därmed uppfyller detta Kymlickas första princip.

I Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2015/16:AU6 framför L att i bostadsfördelningen ska individer som nyligen fått uppehållstillstånd få företräde. Detta är kopplat till Kymlickas åttonde princip eftersom här får invandrare prioritering i bostadsfördelningen för att kunna etableras eller integreras enklare i det svenska samhället. Lagförslaget gynnar ett multikulturalistiskt samhälle då det blir lättare för nyanlända att komma in i samhället när de kommit till Sverige utan att stöta på hinder i bostadsmarknaden. Eftersom bostadsbristen försvårar nyanländas integrering är sådana lagar positiva för en multikulturalism. C:s Danielsson uttalande om en hög migrationspolitik kan vara en indikation på att syftet med integrationspolitiken kanske behöver omriktas från multikulturalism till assimilation, då Danielson menar att det ska hålla i längd med ett så högt tryck. Alternativt kan det betyda att migrationen kanske behöver minskas lite för att vara hållbart.

L:s Fredrik Malm diskuterar i Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2015/16:AU6 hinder för arbetsmarknaden. Detta är ett förslag som passar Kymlickas första samt åttonde grundprincip då det öppnar upp för invandrare att etablera sig och få in en fot på arbetsmarknaden, dock med en lägre lön. Förslaget kan anses gynna en multikulturalism och skapa bättre villkor eftersom den skapar fler arbetsmöjligheter för nyanlända, vilket gör att de kan ta sig vidare på arbetsmarknaden, upprätta kontakter med mera. L:s motioner gällande flyktingguider uppfyller även det första och åttonde principen då en sådan verksamhet kan betyda att kulturella värderingar utväxlas mellan den nyanlända samt individen som hjälper denne, vilket uppmuntrar ett multikulturellt samhälle.

Svenska värderingar och anpassa sig till Sverige lyfts upp av SD:s Bieler i Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2015/16:AU6 och dessa förslag går emot Kymlickas första och åttonde grundprincip. Förslagen att nyanlända ska i samhällsorienteringen anpassa sig efter svenska och västerländska kärnvärden är en indikation på att nyanlända ska assimileras och att multikulturalism inte ska etableras i det svenska samhället. Detta stärks

41 mer av att SD menar att kulturell, samhällelig samt lingvistik etablering ska gynnas samt att fler individer ska delta i etableringen. Den åttonde principen avvisas då SD menar att åtgärder som bidrar till positiv särbehandling för nyanlända men är till nackdel för svenskfödda ska avskaffas, vilket är motsats till principen. SD:s Herrstedt fortsätter avvisa multikulturalism och därmed den första och sjätte principen då hon menar att integrationspolitiken ska omvandlas till en assimilationspolitik. Eftersom deras integrationspolitik endast lyfter upp svenska värderingar och ej vill upprätthålla nyanländas kulturella värderingar går den emot den sjätte principen då svenska värderingar prioriteras över de nyanländas. Dessutom vill de förstärka assimileringen för individer som redan bor i utanförskapsområden vilket går emot den första och sjätte värderingen då de vill att de ska anpassa sig efter svenska värderingar och inte ha multikulturella värderingar.

Liberalernas Blom och Hannah menar att det borde finnas ett samhällskontrakt för nyanlända Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2018/19:AU7. Detta samhällskontrakt är svar på trakasserier i asylboenden och därför kan det ses som ett lagförslag för att stärka multikulturalismen vilket uppfyller Kymlickas första princip. KD, L samt C framför förslag för hur samhällsorienteringen bör formas i Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2018/19:AU7. Förslaget är strängare än vad som tidigare sagts om samhällsorientering i de tidigare betänkanden och inget som rör Kymlickas första princip kan kopplas. Dock vill M i motion 2018/19:1436 införa individuella planer för nyanlända vilket till viss del kan anses uppfylla Kymlickas första princip och vara ett steg för multikulturalism eftersom det erkänns att alla har olika förutsättningar för att klara samhällsorienteringen. Dessutom uppfylls Kymlickas första princip då M vill informera nyanlända om hedersrelaterat våld, demokrati osv, vilket kan betraktas som att samhället karaktäriseras av en multikulturalism och därför behöver åtgärder införas för att informera nyanlända om vad som är rätt och fel i Sverige.

SD, KD, M och L fortsätter framföra förslag gällande samhällsorienteringen i Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2018/19:AU7. SD vill i samhällsorienteringen poängtera svenska värderingar, kultur och liknande vilket kan tolkas som assimileringsinriktat och uppfyller därmed inte Kymlickas första princip eftersom sådana åtgärder motverkar en multikulturalism. L lyfter upp kännedom om svenska samhället men är inte lika inriktade på svensk kultur och kan därför inte anses vara assimilering, men samtidigt så går det ej att påstå att det är multikulturalism då det inte finns tillräckligt med grunder för det. M:s förslag om jämställdhetsutbildningen i samhällsorienteringen kan delvis räknas som multikulturalism och därmed Kymlickas första princip då förslaget kan bidra till en ökad acceptans bland individer i samhället. Detsamma gäller KD:s förslag för religionsfrihet i samhällsorienteringen.

S:s omformuleringen av ordvalen i läroplanen i Utbildningsutskottets betänkande 2007/08:UbU11 ‘’Grundskolan’’ är ett tecken på multikulturalism och uppfyller Kymlickas första och andra princip eftersom ordvalen omformuleras till ett mer inkluderande och nyanserat begrepp. S och L uppmärksammar betydelsen av friskolor för bland annat minoriteter vilket ger ett intryck av Kymlickas förstå samt andra princip då partierna belyser friskolor där minoriteter kan utöva sin och hålla kvar sin kultur. S anser att skolor ska inte dela upp individer och att lagarna är för liberala gällande detta vilket konstaterar att S införlivar multikulturalism i skolplanen då de ej accepterar att individer delas upp p.g.a religiösa eller andra anledningar. Eftersom sådana friskolor kan vidga segregationen för elever vill S lagstifta hårdare lagar för att motverka segregation vilket gör att multikulturalismen stärks då elever inte delas upp p.g.a religiös tillhörighet eller annat vilket

42 gör att en mångfald av elever går i samma skola. MP och S cementerar modersmålsundervisning i skolan som är speciellt den sjunde multikulturalistiska principen av Kymlicka, den andra och till viss del även den första vilket bevarar individers kultur genom språket och till följd av detta stärks det multikulturella samhället. S:s förslag om nationella prov på modersmål samt minoritetsspråk är även ett tecken på ett multikulturellt samhälle där Kymlickas första, andra och sjunde princip visar sig. Till slut belyser V att kulturskolan borde vara tillgänglig för alla barn, särskilt de med utländsk bakgrund eller handikapp vilket skulle kunna stärka multikulturalismen då kulturskolan skulle kunna locka elever med sämre förutsättningar om priserna skulle sjunka vilket V anser bör göras. Detta motsvarar den första och andra principen av Kymlicka.

V menar i Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU7 att lagar gällande resursallokeringen till skolor bör införas. Dessa lagar tar utländsk bakgrund, klassbakgrund med mera i hänsyn vilket betyder att lagarna som V vill införas handlar om multikulturalism och därmed två av Kymlickas åtta principer, vilket är den första samt andra principen. KD:s förslag i betänkandet kan innefatta multikulturalism då den handlar om att korta ner skolutbildning till fyra dagar för barn vars resväg är lång. Dessa barn kan bo längre bort från skolan i andra områden och kanske åker en längre bit till skolan än sina klasskamrater. Alltså kan exempelvis detta förslag gälla för nyanländas barn eller barn med föräldrar av utländsk härkomst. Således kan Kymlickas första och andra princip appliceras här då lagens syfte kan vara att barn från olika områden kan gå i samma skola och då stärks multikulturalismen.

I Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU7 vill MP införa info om de mänskliga rättigheter, som t.ex. religions- samt övertygelsefriheten i läroplanen för religion. Dessa inblickar kan öka tolerans i Sverige för individers religioner så att individer med annan etnisk eller religiös bakgrund känner sig mer inkluderad i samhället vilket stärker det multikulturella samhället. Till sist lyfter även MP, V och S, eller de rödgröna, upp diskussionen om avgifterna för musik- och kulturskolan. Som tidigare diskuterat i betänkande 2007/08:UbU11 kan sådana lagändringar förbättra multikulturalismen då elever med sämre villkor och elever vars föräldrar är utanför samhället kan delta i sådana skolor och öka mångfalden. Dessa två förslag av MP och de rödgröna indikerar att Kymlickas första och andra kan tillämpas i dessa fall.

Moderaternas Batra och Grönvall diskuterar hur introduktionsprogrammet kan utvecklas i Utbildningsutskottets betänkande 2016/17:UbU15. Deras förslag syftar på att nyanlända ska kunna arbeta samtidigt som de lär sig svenska språket, vilket inte kan göras idag menar de. Eftersom deras förslag öppnar upp för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden medans de lär sig språket via språkintroduktionen är detta ett steg för nyanlända att integreras i samhället, vilket kan anses gynna multikulturalismen i samhället då lagförslaget kan potentiellt underlätta processen för nyanlända. Därför kan det påstås att Kymlickas första och andra princip tillgodoses. Centerpartiets Jönssons förslag i betänkandet motsvarar även ett multikulturellt lagförslag eftersom nyanlända kan snabbare etableras på arbetsmarknaden och därmed integrera sig i samhället utan behovet av en gymnasieexamen. Samma principer av Kymlicka tillgodoses då här, vilket är den första och andra. SD framför även ett förslag i betänkandet som kan gynna etableringen av nyanlända så att de klarar introduktionsprogrammet snabbare genom att dela upp nyanlända efter deras kompetenser. Detta kan alltså uppfylla Kymlickas första och andra princip vilket gör att SD erhåller sina två första multikulturalistiska principer i undersökningen.

43 Till följd av flyktingvågen 2015 menar partier som S och C i Utbildningsutskottets betänkande 2016/17:UbU15 att språkintroduktionen borde kunna bedrivas av andra institutioner som folkhögskolor. Lagförslaget bidrar till att sprida integrationsinsatser till andra institutioner i samhället vilket medför att dessa institutioners system eller struktur kommer att bli mer multikulturell eftersom de bidrar till att stärka integrationen. Därför kan Kymlickas första och andra princip uppfyllas.

I Utbildningsutskottets betänkande 2017/18:UbU14 argumenterar C:s Carlsson för yrkesutbildningar på gymnasienivå. Motionen fokuserar på att godkänna en gymnasieexamen med fokus på språk- och samhällskunskaper vilket resulterar i att nyanlända elever kan komma ut på arbetsmarknaden snabbare och samtidigt försörja sig. Insatsen leder till att nyanlända enklare kan integreras i samhället då de kan få en yrkesutbildning redan på gymnasiet så att de snabbare kommer ut i arbetslivet vilket bidrar till en starkare multikulturalism i samhället. Kymlickas första och andra princip godkänns då till följd av lagförslaget. MP:s Ferm diskuterar åldersgränsen för samtliga individer gällande gymnasieskolan. Fler asylsökande skulle då kunna studera och därmed integrera sig i samhället då de får ta ta del av svenska skolan, vilket uppfyller Kymlickas första och andra princip. Till sist lyfter C:s Carlsson upp språkintroduktionsprogrammet betydelse för nyanlända. Carlssons motion kan stärka multikulturalismen, och med detta uppfylla Kymlickas första och andra princip, eftersom invandrare som nyligen kommit till Sverige får chansen att lära sig språket direkt vilket förenklar processen för att integreras i Sverige samt att fler nyanlända kan delta.

Borevi har alltså två idealtyper som är relevanta till att analysera huruvida den svenska integrationspolitiken har utvecklats, dessa är den första och andra idealtypen. Huvudprincipen för den första idealtypen är att individer är en del av samhället ifall de har sina individuella behov, rättigheter och resurser så kan de integreras i samhället. Den andra idealtypen handlar om att medborgarskapet är bunden till etnicitet, etnos, medans för demos är medborgarskap ej bundet till etnicitet utan där är politisk och civil förening viktigt för det nationella medborgarskapet.

Sveriges integrationspolitik som fenom har tolkats av Borevi som ett land som följer territorialprincipen och att medborgarskapet är kopplat till egenskaper av demos vilket gör att landet befinner sig mer åt den högra sidan i figur 3. Efter att ha undersökt resultatet i förhållande till teorierna av Borevi och även Kymlicka går det att dra en likadan slutsats som Borevi hävdar, vilket är att Sverige är ett land som befinner sig på den högra sidan av figur 3. Till följd av möjligtvis flyktingvågen 2015 går det att dra slutsatsen att integrationspolitiken blivit striktare då motionerna karaktäriseras av strängare egenskaper som exempelvis att L:s krav på kännedom om svenska samhället, att en stor majoritet av partierna lyfter upp betydelsen av språk för integration samt språkkrav än vad de gjorde innan år 2015.

Exempelvis L:s exempel om kännedom av svenska samhället kan anses vara ett exempel på att vi går mot en svagare typ av assimilering men bevarar multikulturalism. Innan år 2015 var det till stor del SD som lyfte upp det svenska samhällets värderingar, att nyanlända ska få insikter om kulturen och historian men nu lyfter fler partier alltmer betydelsen av att nyanlända genomgår en samhällsorientering och språkintroduktion. Med hjälp av diskursanalysen går det att tolka att SD:s nutida integration anpassats eftersom fler partier betonar samhällsorienteringen och att migrationen sjunkit, då ordvalet ändrats från ‘’dylika integrationsinsatser är onödiga‘’ från Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2010/11, till ‘’

44 anpassa sig efter svenska kärnvärden’’ från Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2015/16 och ‘’praktisk introduktion, kännedom om det svenska samhällets kultur…’’ från betänkandet 2018/2019. I tabell 1 så ser vi att antalet gånger samhällsorienteringen talats om ökat från 10 till 75 i betänkande 2010/11, 2015/16 och 2018/19 vilket stärker att dagens integration i Sverige blivit striktare eftersom fler riksdagspartier kommer med förslag för hur samhällsorienteringen ska utvecklas och anpassas till dagens samhälle.

Modersmål används som ett sökord som presenterats i tabell 1, och kan användas på olika sätt, för att mäta hur ofta ordet förekommer och på vilket sätt det förekommer, alltså om det talas om modersmål för att stärka multikulturalism eller för avskaffa modersmålsundervisning och etablera en assimilering. I utbildningsutskottets betänkande förekommer ordet modersmål regelbundet förutom för betänkande 2016/17:UbU15, 2017/18:UbU14 och det är enbart SD som är negativt inställda gentemot en modersmålsundervisning. Därför kan multikulturalismen tolkas på två olika sätt här med hjälp av diskursanalys. Från SD:s synsätt så tolkar jag med Kymlickas och Borevis teorier att lagförslagen för modersmålsundervisning är assimileringsbetonade och ett sådant lagförslag förespråkar därmed att medborgarskapet ska vara bundet till ‘’etnos’’-medborgarskapet. Alltså i detta fall ska medborgarskapet vara bundet till den svenska nationella identiteten. Med Borevis grundprinciper ses detta som ett steg från multikulturalism och därmed för en assimilering då SD:s lagförslag inte uppfyller första, andra och sjunde principen. Övriga partier proponerar lagförslag för en modersmålsundervisning och därmed så tolkas det med Borevis idealtyper att en sådan politik uppfyller den första och andra idealtypen. Detta då medborgarskapet är kopplat till egenskaper av demos då det viktiga är att individer får sina individuella behov och rättigheter för att kunna integreras, vilket i detta fall är rätten till modersmålsundervisning. Utifrån Kymlickas grundprinciper uppfyller partiernas lagförslag gällande modersmål den första, andra, sjätte samt sjunde då dessa lagförslag bidrar till en modersmål kan undervisas till elever.

Resultatet som framförts av studien var att Sveriges integrationspolitik har genomgått en liten utveckling i argument över tid, i förhållande till de olika tematiseringarna som analyserats för denna undersökning. I Sverige har integrationspolitiken skiftat från en multikulturalism till en multikulturalism med svagare drag av en assimileringspolitik. Alltså har Sverige som karaktäriseras av en multikulturell lagstiftning som därmed bidrar till att folkgrupper kan upprätthålla sin kultur börjat proponera lagförslag som kan tolkas som en riktning mot en multikulturalism med hårdare krav på språkinlärning, arbete, deltagande i integrationsinsatser som introduktionsprogram, o.s.v. som kan karaktärisera en svagare assimilering i samhället.

Med Borevis idealtyper går det att dra slutsatsen att Sverige uppfyller den första samt andra idealtypen och därmed upprätthålls multikulturalismen i Sverige fortfarande, men att riksdagspartier vill införa striktare regler avseende integrationsåtgärder som språkkrav, kännedom om samhället osv vilket resulterar i att vissa förslag kan anses vara assimileringsbetonade. Detta kan tolkas som att Sverige anpassat integrationen efter situationer som exempelvis flyktingvågen 2015 och flyttat sig ett steg närmre mitten av figur 3, som Borevi presenterar, men jag anser dock fortfarande att Sverige befinner sig på den högra sidan av figur 3, men inte lika långt åt höger som innan 2015.

45 5.2 Metoddiskussion Metoderna som tillämpats för att genomföra undersökningen och ge svar på frågan är den kvalitativa textanalysen och diskursanalysen. Den kvalitativa textanalysen som tillämpats i undersökningen handlar om att synliggöra det essentiella innehållet genom att noggrant studera bitar av en text och textens fullständighet. Det väsentliga är därmed att läsa texterna detaljerat för att sedan analysera innehållet. I denna studie har textanalysen använts för analysen av utbildnings- och arbetsmarknadsutskottets betänkanden. Jag har i denna studie noggrant läst dessa betänkanden för att välja ut de mest väsentliga betänkandena där integrationen lyfts upp, för att sedan besvarat frågeställningarna och slutföra undersökningen.

Materialet har begränsats till betänkanden för att fokusera på partiernas motioner samt deras representanters motioner. Detta har varit en fördel och underlättat datainsamlingsprocessen då betänkandena sammanfattar partiernas åsikter och förslag i ett dokument under respektive rubriker. Partiprogram eller andra artiklar gällande integrationspolitik hade inte varit lika praktiska då mitt mål inte är att se hur ett enskilt parti utvecklat sina åsikter över tid, utan mitt mål är att se hur samtliga partier format den svenska debatten om integrationspolitiken kollektivt och om den i så fall påverkat multikulturalism som finns i Sverige.

Diskursanalysen är den andra metoden som kommit till bruk för att komplettera den kvalitativa textanalysen. Diskursanalys handlar om att tolka ord på ett unikt sätt för att sedan analysera. Exempelvis kan en sten tolkas, användas och ses på olika sätt beroende på individ, exempelvis så ser en stenhuggare det som vapen, inbrottstjuv som redskap för inbrott bland annat. Den har varit till fördel då enskilda ord eller termer i betänkandena kunnat lyftas upp och förklarat bättre det väsentliga i textens stycken. I resultatdelen har jag presenterat sökord som tolkats i förhållande till teorierna och hjälp till att svara på frågeställningarna.

5.3 Fortsatt forskning Utifrån resultatet som framgått i undersökningen hade det varit intressant att studera integrationspolitik på ett annat sätt än att studera betänkanden. En studie som grundar sig på att studera integrationspolitik genom motioner eller partiprogram från olika årtal hade varit läsvärt då en sådan undersökning hade varit bredare och mer omfattande än min undersökning eftersom partiers förslag inte är sammanfattade som de är i betänkandena. För fortsatt forskning hade även en undersökning som exempelvis fokuserar på hur partier som S, M och SD:s integrationspolitik har utvecklats med tiden varit intressant att läsa.

6 SLUTSATSER

Detta kapitel redogör för undersökningens resultat, kommer svara på frågeställningarna och syftet. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida integrationspolitik har förändrats

46 från ett multikulturalistiskt synsätt till assimilering som mål. För att besvara frågeställningarna skulle integrationspolitiken undersökas avseende hur olika partier i riksdagens motioner sett ut för att sedan se hur integrationspolitiken utvecklats med tiden.

För att undersöka Sveriges om integrationspolitik förändrats sedan 2015 så grundar sig studien utifrån frågeställningarna vilka är:

 Vad innebär det om integrationspolitiken i Sverige förändrats från ett multikulturalistiskt perspektiv till ett assimileringsperspektiv?  Vart befinner befinner sig Sverige i multikulturalismen och assimileringen?

Studien har kommit fram till att integrationspolitiken i Sverige fortfarande upprätthåller en multikulturalism, men denna multikulturalism är inte densamma som innan år 2015. Dagens multikulturalism har svagare drag av en assimileringspolitik. Efter flyktingvågen svarade partierna med att föreslå motioner vars syfte var att göra integrationen tuffare genom exempelvis att kännedom om det svenska samhällets värderingar ska införas i samhällsorienteringen samt att språkkrav från dag ett ska gälla för nyanlända för att främja multikulturalismen och stärka de nyanländas chanser till att komma ut på arbetsmarknaden så snabbt som möjligt. Dessa åtgärder speglar dock till viss del assimileringsegenskaper då dessa insatser betonar betydelsen av svenska språket och de svenska värderingar i samhället. Utifrån Borevis och Kymlickas teorier har det multikulturella medborgarskapet kunnat analyserats och dessa principer och idealtyper kan utvärdera ifall multikulturalismen i Sverige fortfarande upprätthålls. Den svenska multikulturalismen lever kvar än idag men under strikt förhållanden än förr. Med Kymlickas grundprinciper kan jag bedöma att det svenska samhället uppfyller det första, andra, sjätte, sjunde och åttonde principen för ett multikulturellt medborgarskap. Borevis beskriver tre idealtyper varav den första och andra är relevanta här, Den första idealtypen lyfter upp individers individuella behov, resurser och rättigheter som gynnar deras chans att integreras i samhället. Även här uppfyller dagens svenska integrationspolitik de två idealtyperna individer har kvar sina rättigheter för kulturell verksamhet, rätt till modersmål och liknande. I figur 3 som avgör den nationella identiteten placerar sig Sverige långt åt höger vid ‘’demos’’ där den nationella identiteten kopplas till civil och politisk förening, men har tagit ett litet steg närmare mitten då lagförslag proponeras vars syfte är att lyfta upp svenska värderingar som tolkas som assimileringsdrag. Eftersom Kymlickas fem av åtta grundprinciper och Borevis två idealtyper av tre tillgodoses här kvarstår det multikulturella medborgarskapet i Sverige, men dock inte lika stark som innan flyktingvågen 2015 då assimileringsförslag har införts i integrationspolitiken. Att integrationspolitiken förändrats från ett multikulturalistiskt perspektiv till en multikulturalism med ett svagt assimileringsperspektiv kan därför vara en följd av flyktingvågen 2015 som satte press på Sveriges flyktingmottagande och integrationsprocess. Dessutom kan integrationsinsatser gällande svenska värderingar normaliserats då SD har suttit press på resterande riksdagspartier.

47 REFERENSER

Arbetsmarknadsutskottet. (2019). Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2018/19:AU7. Stockholm: Arbetsmarknadsutskottet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/integration_H601AU7

Arbetsmarknadsutskottet. (2016). Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2015/16:AU6. Stockholm: Arbetsmarknadsutskottet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/integration_H301AU6

Arbetsmarknadsutskottet (2011). Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2010/11:AU1. Stockholm: Arbetsmarknadsutskottet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/integration_H301AU6

Abiri, E. (2000). The changing praxis of ‘generosity’: Swedish refugee policy during the 1990s. Journal of Refugee Studies, 13(1), 11-28.

Boréus, K. & Bergström, G. (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Borevi, K. (2002). Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället. Diss. Uppsala: Univ., 2002. Uppsala.

Borevi, K. (2013). The political dynamics of multiculturalism in Sweden. Challenging multiculturalism, European models of diversity, http://library.oapen.org/bitstream/id/b6d7a304-9441-46ae-9ddd- d0042227b57b/642700.pdf#page=155

Borevi, K.(2014). Multiculturalism and welfare state integration: Swedish model path dependency, Identities, 21:6, 708-723, https://doi.org/10.1080/1070289X.2013.868351

Brubaker, R. (2001). The return of assimilation? Changing perspectives on immigration and its sequels in France, Germany, and the United States, Ethnic and Racial Studies, 24:4, 531-548 https://doi.org/10.1080/01419870120049770

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E. & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (Femte upplagan). Stockholm: Wolters Kluwer.

Hinnfors, J., Spehar, A., & Bucken-Knapp, G. (2012). The missing factor: Why social 2 democracy can lead to restrictive immigration policy. Journal of European Public Policy, 19(4), 585-603.

Krzyzanowski, M., & Wodak, R. (2011). The politics of exclusion: Debating migration in Austria. Transaction Publishers.

Krzyżanowski, M. (2018). “We Are a Small Country That Has Done Enormously Lot”: The ‘Refugee Crisis’ and the Hybrid Discourse of Politicizing Immigration in Sweden. Journal of Immigrant & Refugee Studies, 16(1-2), 97-117. https://doi.org/10.1080/15562948.2017.1317895

Kymlicka, W. (2007). Multicultural Odysseys, Ethnopolitics. 6(4), 585-597. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1080/17449050701659789

Kymlicka, W. (2010). The rise and fall of multiculturalism? New debates on inclusion and accommodation in diverse societies. International social science journal, 61(199), 97-112 https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1468-2451.2010.01750.x

Rumbaut, R. G. (2015). Assimilation of immigrants. James D. Wright (editor-in-chief), International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences,, 2, 81-87.

Tully, J. (1995). Strange Multiplicity [Elektronisk resurs] Constitutionalism in an Age of Diversity. Cambridge: Cambridge University Press.

Utbildningsutskottet. (2011). Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU7. Stockholm: Utbildningsutskottet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/arende/betankande/grundskolan_GY01UbU7

Wickström, M. (2015). Comparative and transnational perspectives on the introduction of multiculturalism in post-war Sweden. Scandinavian Journal of History, 40(4), 512-534. https://doi.org/10.1080/03468755.2015.1060897

3