Kronobergs Län 2020-06-15 Sida 2 Av 63 FÖRORD I Länsstyrelsens Uppgifter Ingår Att Bidra Till Arbetet Med Att Uppnå Regeringens Mål För Bostadspolitiken

Foto på omslaget: Camilla Zilo

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 2 av 63 FÖRORD I Länsstyrelsens uppgifter ingår att bidra till arbetet med att uppnå regeringens mål för bostadspolitiken. För detta ändamål samlas uppgifter in om det befintliga bostadsbeståndet, det vill säga antalet påbörjade, färdigställda och lediga lägenheter i länets kommuner, i syfte att få kunskap om länets bostadsmarknad. I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) regleras regeringens krav på kommunerna att planera sin bostadsförsörjning. Detta för att skapa förutsättningar för alla boende i kommunen att leva i bra boendemiljöer samt främja en ändamålsenlig bostadsförsörjning. Riktlinjer för bostads- försörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod och Länsstyrelsen ska stödja kommunerna med råd och underlag i deras arbete med bostadsplaneringen. Enligt förordningen (SFS 2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska Länsstyrelsen årligen i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet. Länsstyrelsen redovisar i rapporten hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen (SFS 2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar samt hur boendeplaneringen samordnas regionalt. Länsstyrelsens Bostadsmarknadsanalys grundar sig i stor omfattning på kommunernas svar i Bostadsmarknadsenkäten 2020. Enkäten besvarades av kommunerna i slutet av 2019 och i början av 2020, innan Corona-pandemin. Hur pandemin kommer att påverka bostadsmarknaden och bostadsförsörjningen i länet är idag svårt att svara på. Men det är stor sannolikhet att den bland annat kommer att påverka bostadsbyggandet, hushållens förmåga att tillgodose sina bostadsbehov och därmed också hemlösheten och inträdet på bostadsmarknaden. Länsstyrelsens Bostadsmarknadsanalys blir därmed en analys över rådande utgångsläge i länets kommuner innan Corona-pandemin bröt ut. Denna rapport är en redovisning av situationen på bostadsmarknaden i Kronobergs län och baseras till stor del på statistik från Statistiska Centralbyrån samt kommunernas svar i Boverkets Bostadsmarknadsenkät (BME). Länsstyrelsen har valt att fokusera på bostadsmarknad, befolkningsutveckling och marknadsförutsättningar för att redovisa läget på bostadsmarknaden i länet. Rapporten är framtagen av samhällsplanerare Marie Ståhle och planarkitekt Marina Martinsson. En arbetsgrupp med länsarkitekt Gunnel Henriksson, integrationsdirektör Gisela Andersson, Linda Fetiu, samordnare brottsförebyggande arbete och Susanne Frank, samordnare social hållbarhet har deltagit i processen.

Maria Arnholm Landshövding Gunnel Henriksson Länsarkitekt

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 3 av 63 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förord...... 3 Innehållsförteckning...... 4 Sammanfattning och slutsatser...... 6 Befolkningsökning och bostadsbrist...... 6 Bostadsbeståndet och bostadsbyggandet...... 6 Kommunernas bostadsplanering...... 6 Bostäder för alla...... 7 Strategisk boendeplanering...... 9 Regeringen...... 9 Boverket...... 9 Länsstyrelsens roll...... 9 Kommunernas roll...... 11 Läget i länet...... 12 Bostadsmarknad...... 12 Bostadsbeståndet...... 14 Prisläget i länets bostadsbestånd...... 17 Småhus...... 17 Bostadsrätter...... 20 Hyresrätter...... 21 Bostadsbyggande...... 22 Påbörjat byggande...... 22 Färdigställda bostäder...... 23 Förväntat byggande...... 25 Bygglov...... 26 Allmännyttan...... 27 Befolkning...... 28 Födelseöverskott och flyttnetto...... 32 Åldersstruktur...... 34 Befolkningstäthet...... 36 Marknadsförutsättningar...... 37 Inkomst...... 37 Arbetsmarknad...... 39 Pendling...... 41 Utbildning...... 43 Bostäder för alla?...... 44 Bostadsbehovet för särskilda grupper...... 44

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 4 av 63 Bostäder för nyanlända...... 45 Boende för nyanlända – ett viktigt samverkansområde i länet...... 47 Begränsningar av asylsökandes boende i fyra områden i Växjö kommun..... 48 Bostäder för ungdomar...... 48 Bostäder för studenter...... 49 Bostäder för äldre...... 51 Bostäder för personer med funktionsnedsättning...... 52 Hemlöshet...... 53 Regleringsbrevsuppdrag 2020 – vräkningsförebyggande arbete...... 53 Socialstyrelsens nationella kartläggning...... 53 Kommunernas insatser...... 55 Bostadsbrist och segregation...... 55 Möta framtiden...... 57 Kommunernas utmaningar...... 57 Kommunernas verktyg...... 58 Samverkan kring bostadsförsörjning...... 58 Kommunal bostadsförmedling...... 59 Förturssystem för bostad...... 59 Kommunala hyresgarantier...... 59 Riktlinjer för bostadsförsörjning...... 59 Samarbetet mellan länsstyrelse och kommun...... 60 Källförteckning...... 62

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 5 av 63 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

BEFOLKNINGSÖKNING OCH BOSTADSBRIST Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län har som helhet varit positiv under hela 2000-talet, med en mer kraftig ökning efter år 2005. Den positiva befolkningsutvecklingen beror främst på ett positivt flyttnetto med tyngdpunkt på inflyttade från utlandet. Länet har under lång tid även haft ett positivt födelsenetto, medan det inrikes flyttnettot varit negativt. År 2019 uppgick länets invånare till 201 469 personer. Med befolkningsökningen ökar också behovet av bostäder. I årets bostads- marknadsenkät uppger sju av länets åtta kommuner att de i dagsläget har ett underskott av bostäder. Markaryd har som enda kommun angett att det är balans i kommunen som helhet och även på centralorten. Det är ett underskott i de övriga centralorterna i länet och det är även ett underskott utanför centralorten i fem av kommunerna.

BOSTADSBESTÅNDET OCH BOSTADSBYGGANDET Åren 2016 och 2017 påbörjades rekordmånga bostäder i länet, 1584 respektive 1500. Trots att antalet påbörjade bostäder sedan halverades år 2018, låg länet kvar på en historiskt sett hög byggnadstakt. År 2019 påbörjades drygt 1100 bostäder i länet vilket var cirka 350 fler än året innan. Majoriteten av de påbörjade bostäderna byggdes i flerbostadshus. Antalet färdigställda bostäder däremot sjönk, som en följd av det lägre påbörjandet som skedde 2018. I den största kommunen, Växjö, byggdes drygt 75% av länets totala antal färdigställda bostäder i nybyggda hus år 2019. Boverket skrev i sin prognos för bostadsbyggandet 2019 att läget på bostadsmarknaden hade stabiliserats efter ett osäkert läge åren innan. Prognosen gjordes dock innan Corona-pandemin bröt ut. Vi vet ännu inte hur bostadsmarknaden kommer påverkas, men den kommer sannolikt att förändras. Sett till det totala bostadsbeståndet har Kronobergs län i jämförelse med riket i övrigt en hög andel småhus. Växjö kommun skiljer ut sig, jämfört med resten av länet, med 43,1% småhus mot länssnittet 65,6%. Trenden i samtliga åtta kommuner är dock att andelen småhus minskar. Länsstyrelsen kan se att de statliga stöden för bostadsbyggande har bidragit till ett ökat bostadsbyggande i de mindre kommunerna och framförallt ett ökat byggande av flerbostadshus. Även statligt bidrag för sanering av förorenade områden har kunnat möjliggöra för ny bostadsbebyggelse.

KOMMUNERNAS BOSTADSPLANERING I enkäten bedömer kommunerna även hur bostadsmarknadsläget kommer att se ut om tre år. Kommunen med flest invånare i länet, Växjö, bedömer att brist finns i hela kommunen, men kan ändå se att det bör bli balans utanför centralorten om tre år. Ljungby, Markaryds och Tingsryds kommuner anger att det kommer vara balans i kommunen som helhet och Markaryd och Tingsryd anger att det kommer vara balans i kommunens centralort. Alvesta, Lessebo, Uppvidinge och Älmhult ser däremot ett fortsatt underskott på bostadsmarknaden i kommunens övriga delar. Tingsryd ser som enda kommun ett överskott om tre år, när det gäller

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 6 av 63 kommunens övriga delar. Samtliga kommuner i länet ser ett behov av fler hyresrätter och då framförallt ettor, tvåor och treor. Kommunerna anger att hårda lånevillkor för privatpersoner är den enskilt största faktorn som begränsar bostadsbyggandet. Brist på detaljplanelagd attraktiv mark och även konflikter med statliga intressen enligt miljöbalken (exempelvis strandskyddet) är andra stora hinder. Länsstyrelsen arbetar på olika sätt med att stödja kommunernas arbete i planeringen och bostadsbyggandet. Tidig dialog med kommunerna och den tvärsektoriella samverkan internt på länsstyrelsen kring bland annat planärenden bidrar till hållbara och goda boendemiljöer. Länsstyrelsen arbetar för att upprätthålla en fortsatt god dialog med kommunerna och för att stödja dem i planeringsprocesserna. Samtliga kommuner i Kronobergs län hade antagna riktlinjer för bostads- försörjningen 2019. Länsstyrelsen har anordnat konferenser, besökt kommuner och besvarat remisser av bostadsförsörjningsprogram för att stötta kommunerna i deras arbete. Länsstyrelsen ser att kommunerna har utvecklat sitt arbete med bostadsförsörjningen, men det är viktigt att detta fortsätter. Länsstyrelsen kan även se att kommunerna har börjat med ökad förvaltningsövergripande samverkan kring bostadsplaneringen. Vi anser att planeringen behöver inriktas, inte bara på nybyggnation, utan också på det befintliga bostadsbeståndet som behöver uppmärksammas genom ombyggnader och kvalitetsförbättringar.

BOSTÄDER FÖR ALLA En del av underskottet på bostadsmarknaden utgörs av brist på bostäder för nyanlända, ungdomar, studenter och bostäder för personer med funktions- nedsättning. Kronobergs län har under många år haft ett högt mottagande av nyanlända i jämförelse med flertalet övriga län i landet. Länets mottagande är fortsatt unikt i landet. Bostadsbristen för nyanlända har också ökat och Länsstyrelsen bedömer att boende för nyanlända är fortsatt ett viktigt samverkans- område för länet. I flertalet kommuner anges att det finns brist på bostäder för ungdomar, en grupp som konkurrerar med övriga grupper på bostadsmarknaden, men trängs undan då de ofta har sämre ekonomiska förutsättningar. Detta kan leda till att ungdomar som inte hittar bostäder måste tacka nej till jobberbjudande. Ungdomar kan tvingas att bo kvar hemma eller flytta från länet, vilket inte heller är bra för arbetsmarknaden. Länsstyrelsen anser att där ungdomsbostäder behövs är det viktigt med satsningar på små bostäder med överkomliga hyror. I flertalet kommuner byggs och förväntas ytterligare byggande av bostäder för äldre mot bakgrund av en allt åldrande befolkning. Om olika alternativa boendeformer erbjuds så kan flyttkedjor skapas där bland annat villor och lägenheter frigörs till andra grupper av bostadssökande. En viktig faktor för att sätta igång flyttkedjor är dock att det också byggs nya, billiga bostäder som fler grupper har råd med och exempelvis motiverar en flytt från en villa till en nybyggd lägenhet. Bristen på bostäder i allmänhet och hyreslägenheter i synnerhet bidrar till problem med hemlöshet, trångboddhet och segregation. Dessa frågor kan inte lösas enbart genom byggande utan en mängd andra åtgärder behöver också ske inom andra samhällsområden. Länsstyrelsen ser det som viktigt med insatser för att motverka

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 7 av 63 hemlöshet och stödja resurssvaga grupper. Flertalet kommuner arbetar med detta exempelvis genom hyresgarantier, uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar med mera.

Foto: Marie Ståhle

Länsstyrelsen har för år 2020 och 2021 ett uppdrag i sitt regleringsbrev från regeringen, att stödja kommunerna i arbetet med att motverka vräkningar av barnfamiljer. Barnkonventionen har i år blivit lag. Ett tryggt boende är av stor betydelse för barn. Länsstyrelsen anser att det är viktigt med dialog mellan olika berörda parter kring dessa frågor och att tillsammans finna bra arbetssätt. Därför planerar vi bland annat hösten 2020 att anordna en konferens inom ramen för uppdraget.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 8 av 63 STRATEGISK BOENDEPLANERING

REGERINGEN Ansvaret för bostadsplaneringen i Sverige ligger på finansdepartementet med Per Bolund, finansmarknads- och bostadsminister, samt biträdande finansminister, som ansvarigt statsråd. Enligt regeringens hemsida är de övergripande målen gällande samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas, samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Målet är också långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven (www.regeringen.se).

BOVERKET I Boverkets prognos för bostadsbyggandet som gjordes i december 2019 framkom att läget på bostadsmarknaden har stabiliserats jämfört med förra prognosen som gjordes i juni 2019 då Boverket fortfarande såg ett osäkert läge på bostadsmarknaden. I den senaste prognosen bedömde Boverket att antalet småhus skulle öka med 5% och antalet bostadsrätter skulle minska med 7%. Prognosen skiljer sig dock åt i landet. I Storstockholm förväntas bostadsbyggandet öka något, i Storgöteborg ses en oförändrad byggtakt jämfört med 2019 och i Stormalmö ser de en fortsatt minskning. Den största ökningen ser de i större kommuner utanför storstads- regionerna. Däremot i mindre och medelstora kommuner ser Boverket en fortsatt minskning i bostadsbyggandet. I Boverkets rapport Behov av nya bostäder 2018-2025 (Boverket, 2018) gjorde de en bedömning att det behöver färdigställas 67 000 bostäder varje år mellan 2018 och 2025 för att svara mot befolkningsökningen och för att det har byggts för lite på vissa platser under de senaste åren. I år förväntas 50 000 bostäder att färdigställas vilket är markant lägre än vad som behövs men det har också sina förklaringar.

LÄNSSTYRELSENS ROLL Länsstyrelsen har i uppdrag att integrera de mänskliga rättigheterna och jämställdhetsperspektivet i den egna verksamheten, samt att stödja kommunerna i arbetet med dessa frågor. Samhällsplaneringen, inklusive bostadsförsörjningen, berör ytterst invånarnas rätt till en skälig levnadsstandard. En fungerande bostadsförsörjning villkorar även individens rätt till privatliv, till utbildning, hälsa och kultur med mera. Det framgår av regeringens regleringsbrev till länsstyrelserna för år 2020 att verksamheten ska bidra till att uppnå målen om hållbar utveckling i Agenda 2030. Agenda 2030 ska integreras i verksamheten på samma sätt som de andra sektorsövergripande perspektiven. Flera av de 17 målen i Agenda 2030 har bäring på sociala och ekonomiska aspekter. Målen om jämställdhet, minskad ojämlikhet och hållbara städer har särskild betydelse för bostadsfrågan. Det är en mänsklig rättighet att ha tillgång till en bostad. Den 1 januari 2014 trädde en revidering av lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL) i kraft och samtidigt infördes bostadsbyggande

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 9 av 63 och utveckling av bostadsbeståndet som ett nytt allmänt intresse enligt 2 kapitlet plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Länsstyrelsen ska enligt 3 § BFL arbeta genom att tillhandahålla råd, information och underlag till kommunerna i deras arbete med planeringen av bostadsförsörjningen. Den 1 maj 2017 infördes även ett tillägg till Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 5 § punkt 9: Länsstyrelsen ska i sin verksamhet verka för att behovet av bostäder tillgodoses. Det innebär att bostadsfrågan tydliggörs bland övriga tvärsektoriella uppdrag i Länsstyrelsens verksamhet. Länsstyrelsen i Kronobergs län hanterar bostadsfrågorna dels genom den regionala administrationen av statliga bostadsstöd, dels genom strategiska frågor med bostadsförsörjning, bland annat som stöd och remissinstans för kommunernas bostadsförsörjningsprogramarbete och arbetet med bostadsmarknadsanalysen. Länsstyrelsen verkar också för att en god bebyggd miljö ska uppnås genom rådgivning, framtagande av planeringsunderlag samt samråd och granskning i arbetet med kommunernas detalj- och översiktsplaner. Frågorna hanteras av enheten för hållbar samhällsplanering inom Länsstyrelsens samhällsutvecklingsavdelning. En tvärsektoriell samverkan med olika sakområden inom länsstyrelsen bidrar till en helhetssyn på boendemiljöer och syftar till ett hållbart bostadsbyggande och en god livsmiljö. Kommunerna bjuds in till tidiga dialoger i planärenden för att förutsättningarna för planeringen ska kunna klargöras i ett tidigt skede. I årets regleringsbrev till länsstyrelserna framgår att länsstyrelsen har ett särskilt uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete med att motverka vräkningar av barnfamiljer. Länsstyrelsen i Kronoberg har för avsikt att följa upp den konferens som anordnades tillsammans med Länsstyrelsen i Kalmar under 2019. Ytterligare en konferens under hösten 2020 ger möjlighet till att fördjupa dialogen, öka samverkan mellan olika aktörer samt visa på goda exempel. I länsstyrelsens instruktion 5 § framgår även att barns perspektiv ska beaktas. Årshjulet på nästa sida beskriver alla landets länsstyrelsers gemensamma arbete med bostadsförsörjning. Årligen samlar länsstyrelserna in Bostadsmarknadsenkäten och sammanställer denna rapport – Bostadsmarkandsanalysen – om bostadsmarknaden i länet. Länsstyrelserna ansvarar för att kvalitetssäkra svaren i enkäten och för bland annat en dialog med de åtta kommunerna i länet i arbetet. Länsstyrelserna samlar också in de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagens värdeöverföringar föregående räkenskapsår och bedömer om värdeöverföringarna är i enlighet med vad som regleras i allbolagen (lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, 2010:879).

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 10 av 63 Årscykel för länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjningen

Figur 1. Årscykel för länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning. Källa: Länsstyrelserna 2018

KOMMUNERNAS ROLL Enligt 1 § BFL (Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 2000:1383) ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Lagen säger också att kommunen vid behov ska samråda med andra kommuner som berörs av planeringen, och att kommunen varje mandatperiod ska anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Kommunerna svarar varje år på Boverkets Bostadsmarknadsenkät (BME) som bland annat tar upp frågor om hur de planerar för bostadsförsörjningen.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 11 av 63 LÄGET I LÄNET Boverket tog 2015 fram en byggbehovsprognos av nya bostäder fram till år 2025 och tre år senare en reviderad prognos för åren 2018 - 2025. Prognoserna utgår från det kvantitativa behovet av bostäder i Sverige. För att kunna leva upp till det nationella målet för bostadspolitiken att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö, samt en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven, så måste även bostädernas kvalitativa aspekter sammanfalla med konsumenternas efterfrågan. Det kräver kunskap om den nuvarande situationen samt den utveckling som har skett över tid av både bostadsmarknaden och dess konsumenter (Boverket 2015, 2018). I följande kapitel kommer därför läget i länet utifrån aspekterna bostadsmarknad, bostadsbyggande, befolkning samt marknadsförutsättningar att redovisas.

BOSTADSMARKNAD Vad som är att betrakta som en bostadsmarknad i balans respektive obalans är upp till kommunerna att bedöma. I målet om en välfungerande bostadsmarknad anges dock att det innebär att konsumenternas efterfrågan ska kunna mötas på bostadsmarknaden. Det är dessutom rimligt att anta att det behövs en viss andel lediga lägenheter för att marknaden ska fungera på ett tillfredsställande sätt, då det annars är svårt att kunna byta till en lämplig bostad när behoven förändras i ett hushåll (Boverket, 2015). I den årliga bostadsmarknadsenkäten (BME) får kommunerna möjlighet att bedöma läget på bostadsmarknaden. I årets enkät uppger sju av länets åtta kommuner att de har ett underskott av bostäder. I tabellen på nästa sida (tabell 1) framgår att läget i kommunerna över lag har förvärrats under de senaste åren. Endast i Markaryds kommun har läget förbättrats i jämförelse med år 2017. Det är dock underskott i alla länets centralorter förutom i Markaryd. I drygt hälften av kommunerna råder det brist även utanför centralorten. I bostadsmarknadsenkäten bedömer kommunerna även hur bostadsmarknadsläget kommer att se ut om tre år (tabell 2). Där anger tre kommuner; Ljungby, Markaryd och Tingsryd, att de kommer ha balans i kommunen som helhet år 2023. Markaryd och Tingsryd är de två enda kommunerna som också bedömer att det kommer vara balans på centralorten, medan Ljungby i det fallet, liksom övriga kommuner i länet, väntar sig ett underskott. Endast tre kommuner anger att kommunen om tre år kommer att ha balans på bostadsmarknaden utanför centralorten och det är Ljungby, Markaryd och Växjö. Tingsryd däremot tror på ett överskott om tre år. Detta är ändå totalt en försämring i länet jämfört med bedömningen som gjordes 2019, då endast två kommuner förutspådde underskott utanför centralorten, på tre års sikt.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 12 av 63 Kommunernas1 bedömning av läget på bostadsmarknaden

Totalt 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby

Centralort 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby

Övriga 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 kommundelar Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby

Balans Underskott Överskott Ej svarat

Tabell 1. Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden totalt i kommunen, i centralort samt i övriga kommundelar. Källa: BME 2019

1 I bostadsmarknadsanalysen för Kronobergs län redovisas statistiken för kommunerna i ordning efter kommunkod. Uppvidinge kommun har 60, Lessebo 61, Tingsryd 63, Alvesta 64, Älmhult 65, Markaryd 67, Växjö 80 och Ljungby 81.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 13 av 63 Kommunernas bedömning av läget om tre år

Totalt Centralorten Övriga kommundelar Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby

Balans Underskott Överskott Tabell 2. Kommunernas bedömning av bostadsmarknaden om tre år. Källa BME 2019

BOSTADSBESTÅNDET Det totala kalkylerade bostadsbeståndet2 i Kronobergs län uppgick 31 december 2019 till knappt 95 400 bostäder. En viss eftersläpning av rapporteringen av bygglov gör att 2019 års siffror är underskattade. Småhus3 utgjorde 65,6% av bostäderna, vilket är en hög andel i förhållande till riket (42,6%). I jämförelse med riket är det också endast fyra län som har högre andel småhus; Kalmar, Gotlands, Hallands och Dalarnas län. Blekinge län hade år 2019 samma andel som Kronoberg. Stockholms län utmärker sig med den allra lägsta andelen småhus i landet med sina 25,9%. Trenden är att andelen småhus av det totala bostadsbeståndet minskar. I tabellen nedan ses en jämförelse mellan åren 2015 och 2019, där samtliga kommuner har minskat sin andel småhus de fem senaste åren.

Andel småhus i det totala bostadsbeståndet 2015 2019 Uppvidinge 72,5% 72,1% Lessebo 72,2% 72,1% Tingsryd 72,4% 72,5% Alvesta 70,5% 69,7% Älmhult 67,6% 66,9% Markaryd 68,4% 67,4% Tabell 3. Andel småhus i det totala Växjö 44,7% 43,1% bostadsbeståndet år 2015 och 2019 i Ljungby 61,0% 60,7% Kronoberg läns kommuner samt i länet som Totalt i länet 66,2% 65,6% helhet. Källa: SCB

2 Bostadsbeståndet är beräknat på flerbostadshus, småhus och specialbostäder. Variabeln Övriga hus är utesluten, då det avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, exempelvis byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. 3 Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Fr.o.m. 2010 används det årliga fastighetstaxeringsregistret som bas för beräkningarna av bostadsbeståndet. I tidigare beräkningar (1990-2009) användes Folk- och bostadsräkningen 1990 som bas. Källa: SCB

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 14 av 63 Av länets kommuner har Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge över 70% småhus medan Växjö utmärker sig med en låg andel, 43,1% småhus.

Fördelningen av Fördelningen av upplåtelseformer i länet upplåtelseformer i riket

11% 23,7% 48% 38,2%

41% 38,1%

Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt

Figur 2. Fördelningen av upplåtelseformer i det totala bostadsbeståndet i länet respektive i riket år 2019. Källa: SCB

Den höga andelen småhus avspeglar sig i länets fördelning av upplåtelseformer (figur 2), där äganderätterna år 2019 uppgick till 48,2 % i jämförelse med 38,2% i riket som helhet. Andelen bostadsrätter i länet (11,2%) var istället betydligt lägre än i riket (23,7%). Som framgår i diagrammet nedan (figur 3) har fem av länets åtta kommuner över 60% äganderätter i sitt bostadsbestånd (år 2019), och sju av åtta kommuner har lite drygt 30% hyresrätter. I en jämförelse mellan kommunerna är Växjö den kommun som utmärker sig mest med en betydligt lägre andel äganderätter och högre andel hyresrätter. Växjö är även den enda kommunen som har mer än 10% bostadsrätter. Ljungby och Älmhult är de enda kommunerna utöver Växjö som har mindre än 60% äganderätter. De har även högre andel bostadsrätter än övriga kommuner.

Fördelningen av upplåtelseformer i det totala bostadsbeståndet

100%

80%

60%

40%

20%

0% Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt

Figur 3. Fördelningen av upplåtelseformer i det totala bostadsbeståndet i länets kommuner år 2019. Källa: SCB

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 15 av 63 Fördelningen av upplåtelseformer i flerbostadshus

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Växjö Riket Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Ljungby Markaryd Uppvidinge

Hyresrätt Bostadsrätt Figur 4. Fördelningen av upplåtelseformer i flerbostadshus i länets kommuner år 2019. Källa: SCB

I diagrammet ovan (figur 4) framgår det att andelen hyresrätter i flerbostadshus- beståndet är hög i länets alla kommuner i jämförelse med rikets 58%. Växjö är den kommun som har lägst andel hyresrätter med 70%, medan både Tingsryd och Uppvidinge har 96% hyresrätter i flerbostadsbeståndet (år 2019). Trots att hyresbeståndet är högt i länet så har samtliga kommuner angett i bostadsmarknadsenkäten att de ser ett behov av att fler hyresrätter byggs de närmaste tre åren. Alla kommuner förutom Lessebo ser ett behov av tillskott på ettor, alla utom Tingsryd ser ett behov av tvåor och treor. Ett fåtal kommuner ser även ett behov av större hyreslägenheter. Sju av åtta kommuner, undantaget Markaryd, anger att de ser ett behov av fler bostadsrätter i kommunen. De flesta kommunerna ser ett behov av fler tvåor, treor och fyror, medan ettor endast behövs i Uppvidinge. Ingen kommun har angett ett behov av femmor.

Foto: Gunilla Lindbladh

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 16 av 63 PRISLÄGET I LÄNETS BOSTADSBESTÅND

Småhus Antalet sålda permanentbostäder (småhus) i Kronobergs län har varierat under 2000-talet. Under åren 2005-2007 var det toppnoteringar med i genomsnitt 1500 sålda småhus per år, för att därefter bli en minskande trend i samtliga av länets kommuner, med en lägsta försäljningssiffra år 2013 då sammanlagt 969 småhus såldes. Efter det har trenden vänt uppåt igen. De senaste fem åren har antalet sålda småhus legat ganska stabilt på i snitt 1160 per år fram till år 2019 då försäljningen ökade till knappt 1300 permanentbostäder i småhus.

Antal försålda permanentbostäder i Kronobergs län

1800 1543 1600 1448 1400 1289 1465 1153 1150 1154 1214 1200 1313 969 1000 1138 1139 1120 1189 1010 800 600 400 200 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Figur 5. Antal försålda permanentbostäder i småhus Kronobergs län år 2005-2019. Källa: SCB

Antal försålda permanentbostäder i småhus 2015 2016 2017 2018 2019 Uppvidinge 88 73 94 86 94 Lessebo 90 70 68 70 80 Tingsryd 102 92 91 104 86 Alvesta 117 148 130 135 140 Älmhult 128 124 130 147 147 Markaryd 79 74 102 72 89 Växjö 385 366 421 407 463 Ljungby 165 173 178 168 197 Länet 1154 1120 1214 1189 1296 Tabell 4. Antal försålda permanentbostäder i småhus i Kronobergs läns kommuner år 2015-2019. Källa: SCB

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 17 av 63 Köpeskilling för permanenta småhus

2400 2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län

Figur 6. Köpeskilling för permanenta småhus, medelvärde i tusentals kronor på länsnivå, år 2000-2019. Källa: SCB

Prisutvecklingen för permanenta småhus har varit stadig under 2000-talet, med en kraftigare utveckling under vissa år. År 2019 steg medelvärdet i Kronobergs län med 100 000 jämfört med föregående år och var då 1 951 000 kronor. De senaste fem åren har medelvärdet för köpeskillingen för permanenta småhus i länet ökat med drygt 400 000 kronor och ökningen har alltså varit kraftig. I jämförelse med omgivande län, har prisutvecklingen under senare år varit hög i samtliga län, men skillnaderna mellan länen är betydligt större nu än vad den var i början av 2000- talet (figur 6).

Köpeskilling för permanenta småhus

3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby

Figur 7. Köpeskilling för permanenta småhus, medelvärde i tusentals kronor på kommunnivå år 2000-2019. Källa: SCB

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 18 av 63 I en jämförelse av köpeskillingen mellan kommunerna kan det konstateras att skillnaderna har ökat under 2000-talet (figur 7). Prisutvecklingen har varit som starkast i Växjö och Älmhults kommuner sedan år 2000 (figur 8). Växjö har ett fortsatt högt medelpris i förhållande till övriga kommuner i länet.

Ökning av genomsnittlig köpeskilling år 2000-2019

2500 2136

2000

1387 1500 1069 1005 1000 689 528 551 436 500

0 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Figur 8. Ökning i köpeskilling för permanenta småhus, medelvärde i tusentals kronor, under åren 2000-2019. Källa: SCB

Pris per kvadratmeter bostadsyta

25000

20000

15000

10000

5000

Växjö Riket Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Ljungby Markaryd Uppvidinge Kronoberg Figur 9. Genomsnittlig köpesumma i kronor per kvadratmeter bostadsyta för småhus i juni 2020, baserat på försäljningsstatistik de senaste 12 månaderna. Källa: Svensk mäklarstatistik 2020

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 19 av 63 Det genomsnittliga kvadratmeterpriset för sålda småhus i Kronobergs län (juni 2020) är 15 164 kronor, vilket är lägre än rikets genomsnittliga pris på 25 779 kr/m². Skillnaderna är stora mellan länets kommuner. Växjö och Älmhults kommuner har ett kvadratmeterpris över 15 000 kronor och enbart Växjö har ett kvadratmeterpris över 20 000 kronor. Fyra av länets kommuner har ett kvadratmeterpris under 10 000 kronor. I de närliggande länen är det genomsnittliga kvadratmeterpriset för småhus relativt likvärdigt i Kalmar (15 732 kr/m²), medan det är något högre i Blekinge (16 393 kr/m²) och i Jönköpings län (17 686 kr/m²).

Bostadsrätter Prisutvecklingen för bostadsrätter i länet som helhet har varit stigande de senaste åren. I juni år 2020 var priset i genomsnitt 22 695 kr/m² för sålda lägenheter, till skillnad från år 2019 då siffran var 21 878 kr/m². För riket var siffran 40 224 kr/m². Länet hade en stark prisutveckling under tiden februari 2016 – februari 2017, men vid perioden mars 2017 – mars 2018 mattades prisökningen av och fortsatte så under åren 2018-2019. Kvadratmeterpriset för sålda lägenheter i Kronobergs län var något lägre än i Jönköpings län (24 693 kr/m²) medan det var betydligt högre än i Kalmar län (17 930 kr/m²) och Blekinge län (19 303 kr/m²).

Pris per kvadratmeter bostadsyta

40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0

Växjö Riket Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Ljungby Markaryd Uppvidinge Kronobergs län Figur 10. Genomsnittlig köpesumma i kronor per kvadratmeter bostadsyta för bostadsrätter under perioden juni 2019 – juni 2020. Källa: Svensk mäklarstatistik 2020

Medelpriset i Växjö kommun ligger cirka 13% över länets snittpris med sina 25 745 kr/m². Älmhult har ett medelpris på 15 470 kr/m², Alvesta på 10 874 kr/m², Ljungby på 14 347 kr/m². Resterande kommuner har mindre än 10 000 kr/m² som genomsnittlig köpesumma. Alvesta, Tingsryd och Uppvidinge kommun har haft en lägre genomsnittlig köpesumma mellan juni 2019 och juni 2020, jämfört med perioden maj 2018 – maj 2019, medan de andra kommunernas ökade.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 20 av 63 Markaryd och Uppvidinge har färre 10 lägenheter sålda under perioden juni 2019 – juni 2020, vilket kan påverka utfallet av medelpriset så att det inte är representativt (Svensk mäklarstatistik, 2020).

Hyresrätter Hyresförhandlingarna i kommunernas allmännyttiga bostadsbolag för år 2020 resulterade i att Växjöbostäder AB har den högsta hyreshöjningen med 2,45%. Den lägsta hyreshöjningen har Vidingehem och Tingsrydsbostäder med 1,65%. Detta kan jämföras med den högsta hyreshöjningen totalt i landet (allmännyttiga och privata hyresvärdar) som är 2,72% och de lägsta som ligger på 0,30%. (Hyresgästföreningen, 2020)

Foto: Marina Martinsson

Värt att poängtera; en jämförelse över tid av den genomsnittliga hyran speglar inte nödvändigtvis de årliga hyresförhandlingarna mellan bostadsbolagen och Hyresgästföreningen. Anledningen är att den genomsnittliga hyran beräknas utifrån det totala bostadsbeståndet, inklusive årets ny- och ombyggnation samt försäljning av fastigheter, medan hyresförhandlingarna enbart görs för det befintliga beståndet. Det innebär att den genomsnittliga hyran i en kommun som redan har ett stort bostadsbestånd inte påverkas i lika hög grad av de höga hyror som nybyggnation generellt medför, som i en kommun där det befintliga bostadsbeståndet är litet.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 21 av 63 BOSTADSBYGGANDE

PÅBÖRJAT BYGGANDE Siffror från SCB visar att det år 2019 påbörjades 1101 bostäder i länet. Det är en ökning med 350 jämfört med år 2018 då det påbörjades 751 bostäder. Detta är intressant med tanke på den halvering av påbörjade bostäder som skedde mellan år 2017 och 2018 (figur 11).

Antal påbörjade bostäder i Kronobergs län 1 584 1600 1 500

1400

1200 1 101

1000 751 800 658 679 657 600 374 336 400 292

200

0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Figur 11. Antal påbörjade bostäder i länet år 2019. Källa: SCB

Påbörjade bostäder 2017-2019 Majoriteten av de 1600 påbörjade bostäderna 1400 från och med år 2017 till 402 och med 2019 är i 1200 flerbostadshus. 1000 243 Småhusbyggandet 800 minskade markant år 600 244 1098 2018 jämfört med 2017 400 858 men har sedan ökat något 507 2019. Andelen småhus är 200 cirka 22% av antalet 0 påbörjade bostäder, vilket 2017 2018 2019 procentuellt är en Flerbostadshus Småhus minskning från 2018 med 10%. Figur 12. Antal påbörjade bostäder i länet år 2017- 2019. Källa: SCB

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 22 av 63 FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER År 2018 skedde en stor ökning av antalet färdigställda bostäder i Kronobergs län. Då skedde en ökning på 902 bostäder jämfört med året innan. Förra året skedde däremot en minskning med 882 bostäder och är nere på ungefär samma nivå som 2017. Denna minskningen förutspådde vi förra året eftersom antalet påbörjade bostäder hade halverats mellan 2017 och 2018.

Antal färdigställda bostäder i nybyggda hus i Kronobergs län 1785 1800

1600

1400

1200

1000 883 903

800 563 587 590 600 522 432 400 279 296

200

0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Figur 13. Antal färdigställda bostäder i nybyggda hus i länet år 2010- 2019. Källa: SCB

Andelen färdigställda bostäder i flerbostadshus och småhus låg år 2019 på ungefär samma nivåer som året innan. Som figur 17 visar så färdigställdes 76,3% bostäder i flerbostadshus och 23,7% i småhus.

Andel flerbostads- och småhus av färdigställda bostäder i nybyggda hus i Kronobergs län

0 Foto: Gunilla Lindbladh 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Flerbostadshus Småhus Figur 14. Andel flerbostads- och småhus av färdigställda bostäder i nybyggda hus i länet år 2010- 2019. Källa: SCB Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 23 av 63 Färdigställda bostäder i nybyggda hus 2015 2016 2017 2018 2019 Uppvidinge 1 17 11 0 0 Lessebo 2 3 6 13 6 Tingsryd 60 1 23 5 22 Alvesta 14 56 12 68 8 Älmhult 54 135 57 100 95 Markaryd 12 8 16 38 29 Växjö 434 362 718 1511 684 Ljungby 10 8 50 62 59 Totalt 587 590 893 1797 903 Tabell 5. Antal färdigställda bostäder i nybyggda hus år 2015–2019 i Kronoberg läns kommuner. Röd färg indikerar minskat antal färdigställa bostäder jämfört med föregående år, grön färg indikerar ökat antal. Källa: SCB

Det är stor variation i antalet färdigställda bostäder i länets kommuner från år till år. Sju av åtta kommuner har haft en minskning av antalet färdigställda bostäder jämfört med 2018 då sex av åtta hade haft en ökning. I Växjö kommun, byggs som kan ses i tabell 5, den enskilt största andelen bostäder. År 2019 byggdes i Växjö drygt 75% av länets totala antal färdigställda bostäder i nybyggda hus.

FÖRVÄNTAT BYGGANDE

Jämförelse mellan förväntat och påbörjat byggande

2500

2000

1500

1000

500

0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Förväntat påbörjat byggande (framskrivning 1 år)

Förväntat påbörjat byggande (innevarande år)

Påbörjat byggande

Figur 15. Jämförelse mellan påbörjat byggande och det förväntade byggande som kommunerna anger i bostadsmarknadsenkäten för innevarande år respektive nästkommande år i antal bostäder. Källa: SCB samt BME 2019. Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 24 av 63 I bostadsmarknadsenkäten uppskattar kommunerna det förväntade byggandet under innevarande och nästkommande år. I årets enkät uppskattar kommunerna det totala antalet bostäder som kommer påbörjas under 2020 till drygt 1300 bostäder i länet. Jämfört med den bedömning som gjordes i förra årets enkät (2019) har antalet minskat med cirka 350 bostäder. Detta är en halvering jämfört med föregående år vilket troligtvis betyder att kommunerna har blivit mer försiktiga i sina prognoser. Av det förväntade påbörjade byggandet i länet 2020 är bedömningen att ca 87% kommer påbörjas i flerbostadshus vilket är en ökning med 12% jämfört med förra året. Bostäderna kommer att byggas främst som hyresrätter i flerbostadshus vilket är en stor ändring från förra året. Under året förväntas även 10% av bostäderna som påbörjas vara till för specifika grupper, främst för äldre. Det förväntade påbörjandet av småhus i länet 2020 är lägre jämfört med bedömningen som gjordes 2019. Antalet hyresrätter i flerbostadshus förväntas bli ännu högre 2021 och bostadsrätter förväntas öka något.

BYGGLOV Antalet bygglov var fler 2019 jämfört med de senaste fem åren (figur 16). Det ska dock poängteras att eftersläpning i rapporteringen gör att 2019 års siffror är underskattade.

Antal bygglov för nybyggnad

90 84 80 73 63 70 61 55 60 47 46 50 41 36 40 34 40 30 30 20 10 0

2017K1 2017K2 2017K3 2017K4 2018K1 2018K2 2018K3 2018K4 2019K1 2019K2 2019K3 2019K4

Figur 16. Antal bygglov för nybyggnad i Kronobergs län per kvartal, åren 2017-2019. Eftersläpning i rapporteringen gör att 2019 års siffror är underskattade. Källa: SCB

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 25 av 63 Bygglov för antal lägenheter

2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2015 2016 2017 2018 2019 Småhus Flerbostadshus exkl. specialbostäder Specialbostäder Figur 17. Bygglov för antal lägenheter uppdelat på hustyp i Kronobergs län år 2015-2019. Eftersläpning i rapporteringen gör att 2019 års siffror är underskattade. Källa: SCB

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 26 av 63 ALLMÄNNYTTAN De kommunala allmännyttiga bostadsföretagen har länge varit en viktig aktör på bostadsmarknaden och de tar ofta ett stort bostadssocialt ansvar i kommunen. Kommunen kan genom ägardirektiv styra hur de allmännyttiga bostadsbolagen ska bedriva sin verksamhet (Länsstyrelserna, 2016). I Kronoberg finns åtta allmännyttiga bostadsaktiebolag och en stiftelse, uppdelade på sju kommuner. Växjö har två allmännyttiga bostadsbolag, Markaryd har inget och resterande kommuner har ett allmännyttigt företag per kommun. Tingsryd har dessutom en stiftelse. Av det totala bostadsbeståndet i länet (den 31 december 2019) på 98 009 bostäder innehade de allmännyttiga bostadsbolagen knappt 19%, vilket då motsvarade 18 256 lägenheter. Däremot uppgick allmännyttans andel av länets hyresbestånd till knappt 46% och sett till allmännyttans andel i flerbostadshusbeståndet var siffran knappt 36%. Enligt bostadsmarknadsenkäten tillkom totalt 181 lägenheter i det allmännyttiga beståndet i länet under 2019. 158 lägenheter nyproducerades vilket var nästan en halvering från 2018. 5 lägenheter köptes in och 84 bostäder tillkom genom ändring av byggnad, vilket också var en stor ökning från 2018. Det såldes 66 bostäder jämfört med 282 året innan.

Allmännyttands andel i flerbostadshusbeståndet 2019

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Allmännytta Övriga

Figur 18. Allmännyttans andel i flerbostadshusbeståndet år 2019 i Kronobergs läns kommuner. Källa: SCB

Enligt bostadsmarknadsenkäten har inga kommuner angett att det är aktuellt att sälja bostäder ur det allmännyttiga beståndet under 2020.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 27 av 63 BEFOLKNING Kronobergs län har haft en befolkningsökning under hela 2000-talet. Under år 2019 ökade antalet invånare med 1583 personer i länet och uppgick den 31 december till 201 469 personer.

Folkmängd i Kronobergs län

205000 201469

200000

195000 191369 190000 183940 185000 178443 180000 176639

175000

170000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Figur 19. Folkmängd i Kronobergs län år 2000-2019. I grafen har femårsintervaller markerats för att tydliggöra folkmängden. Källa: SCB

Befolkningsutvecklingen var svagt positiv i början av 2000-talet, men började öka mer kraftigt efter år 2005. Diagrammet ovan (figur 19) visar befolkningsutvecklingen under hela 2000-talet.

Folkmängden uppdelad på män och kvinnor

110000

105000

100000

95000

90000

85000

80000 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Män Kvinnor Figur 20. Kronobergs folkmängd uppdelat på män och kvinnor, åren 1990-2019. Källa: SCB

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 28 av 63 Av det totala antalet invånare är antalet män större i Kronoberg än antalet kvinnor (figur 20). Skillnaden har funnits under lång tid, men har ökat under de senaste åren. År 2017 var 50,8% av befolkningen män och 49,2% kvinnor. År 2018 ökade skillnaden och var då 50,9% män respektive 49,1% kvinnor. År 2019 ökade skillnaden ytterligare till 51% män och 49% kvinnor. Den procentuella skillnaden är liten och kan verka försumbar, men i jämförelse så har endast Blekinge och Norrbottens län en större andel män och en mindre andel kvinnor än Kronobergs län.

Befolkningsförändringen i Kronobergs län

3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Män Kvinnor Totalt

Figur 21. Folkökning i Kronobergs län år 2008-2018, uppdelat på män, kvinnor och den totala befolkningsökningen. Källa: SCB

Befolkningsutvecklingen har i länet som helhet, varit positiv varje år under det senaste decenniet, som lägst år 2011 med 714 nya invånare (figur 21). Efter det har det varje år varit en ökning, med en topp år 2016, då befolkningen ökade med 3259 personer i länet. Trenden efter toppnoteringen har varit att kurvan inte lika kraftigt pekar uppåt, även om det för länet fortfarande innebär en stor befolkningstillväxt. Åren 2017 och 2018 var befolkningsökningen 2891 respektive 2367 personer, för att jämförelsevis öka rätt blygsamt år 2019 med 1583 personer. Andelen män har ökat mer än kvinnor varje år under det senaste decenniet, med bara ett undantag år 2012, då var ökningen av kvinnor högre. Växjö kommun hade 2019 den högsta befolknings- ökningen i länet, då kommunen ökade med 1,7%. Vilket var samma procentuella ökning som kommunen hade året innan. Också Markaryd, Älmhult och Uppvidinge ökade sin befolkning, även om Uppvidinge kommuns ökning var marginell med Figur 22. Procentuell befolkningsförändring i Kronobergs läns 0,1% eller 7 nya invånare. kommuner år 2019. Källa: SCB Kartmaterial: Lantmäteriet

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 29 av 63 De fyra rödmarkerade kommunerna på kartan ovan; Alvesta, Lessebo, Ljungby och Tingsryd hade alla en liten minskning av sin befolkning. Nedan visas det exakta antalet i en tabell (tabell 6).

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs läns kommuner år 2014-2019 Antal Föränd- Föränd- Föränd- Föränd- Föränd- Antal Föränd- invånare ring ring ring ring ring invånare ring 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2019 2014- 2019 Uppvidinge Män 4784 +63 +126 +23 +10 -1 5005 +221 Kvinnor 4438 +34 +63 +30 +10 +8 4583 +145 Lessebo Män 4242 +159 +129 0 -24 -19 4487 +245 Kvinnor 4014 +101 +115 +46 -2 -28 4246 +232 Tingsryd Män 6173 +38 +99 +54 +1 -5 6360 +187 Kvinnor 6025 +24 +34 +4 -45 -9 6033 +8 Alvesta Män 9966 +49 +150 +78 +62 +34 10 339 +373 Kvinnor 9537 +29 +119 +98 +62 -50 9795 +258 Älmhult Män 8039 +148 +245 +269 +229 +99 9029 +990 Kvinnor 7869 +112 +205 +261 +191 -16 8622 +753 Markaryd Män 4843 +148 +111 +123 +45 +57 5327 +484 Kvinnor 4706 +82 +101 +56 +45 +3 4993 +287 Växjö Män 43 716 +614 +712 +895 +869 +860 47 666 +3950 Kvinnor 43 254 +524 +680 +665 +638 +702 46 463 +3209 Ljungby Män 13 955 +59 +221 +180 +171 -7 14 579 +624 Kvinnor 13 567 +57 +149 +109 +105 -45 13 942 +375 Totalt 189 128 2241 3259 2891 2367 1583 201 469 12 341 Tabell 6. Befolkningsförändringen i Kronoberg läns kommuner, uppdelat på män och kvinnor år 2014-2019. Orange färg indikerar ökning jämfört med föregående år och röd färg indikerar en minskning. Grön färg visar oförändrat läge mot föregående år. Källa: SCB

I länet har det alltså som helhet skett en befolkningsökning sedan början av 2000- talet, men utvecklingen har sett olika ut för kommunerna. Dessutom visar trenden de senaste åren att det i vissa kommuner rent av Foto: Gunilla Lindbladh blivit ett minskat befolkningsantal. I tabell 6 ovan redovisas kommunernas utveckling de senaste fem åren, totalt och även uppdelat efter kön. Efter flera års positiv utveckling i samtliga kommuner, visar statistiken från SCB nu alltså att flera av kommunerna hade en negativ befolknings- förändring under 2019.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 30 av 63 Befolkningsutveckling i olika åldrar Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Länet 0-4 år -10 -1 5 -37 -4 18 82 -28 25 5-14 år 42 -31 21 18 61 -7 208 -30 282 15-24 år -31 -1 -34 18 -19 9 201 -48 95 25-34 år 8 -15 14 -12 3 41 359 14 412 35-44 år -25 -16 -21 -3 36 -31 183 -75 48 45-54 år -3 -7 -17 -46 -68 -3 113 -27 -58 55-64 år 31 9 11 10 34 8 88 78 269 65-74 år -26 -30 -22 -7 -1 -27 -69 -58 -240 75-84 år 16 53 19 37 43 37 341 119 665 85-94 år 6 -13 6 0 -2 12 45 -3 51 95+ -1 5 4 6 0 3 11 6 34 Totalt 7 -47 -14 -16 83 60 1562 -52 1583 Tabell 7. Befolkningsutvecklingen i Kronoberg läns kommuner, uppdelat på olika åldersgrupper. Orange färg indikerar ökning jämfört med föregående år och röd färg indikerar en minskning från föregående år. Källa: SCB

När det gäller länets befolkningsutveckling, uppdelad i åldersgrupper, skedde ett trendbrott 2019. Till skillnad från de föregående åren, då gruppen 25-34 år ökade mest, var åldersgruppen 75-84 den mest ökande år 2019. Åldersgruppen 25-34 år kom på andra plats, följt av gruppen 5-14 år och därefter 55-64 år. Den mest minskande gruppen, som minskade i samtliga kommuner var åldersgrupp 65-74 år. Ytterligare en åldersgrupp hade en negativ utveckling i länet som helhet; 45-54 år.

Foto: Gunilla Lindbladh

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 31 av 63 FÖDELSEÖVERSKOTT OCH FLYTTNETTO I en tillbakablick över de senaste tio åren (figur 23) beror den positiva befolkningsutvecklingen till största delen på ett positivt flyttnetto, främst av inflyttade från utlandet. Det har även varit ett positivt födelseöverskott i länet.

Fördelning av befolkningsförändring i länet

5000

4000

3000

2000

1000

0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 -1000

-2000

Födelseöverskott män Födelseöverskott kvinnor Inrikes flyttöverskott män Inrikes flyttöverskottt kvinnor Utrikes flyttöverskott män Utrikes flyttöverskott kvinnor

Figur 23. Fördelning av befolkningsförändring i länet år 2010-2019. Källa: SCB

Däremot har det inrikes flyttnettot samtliga år varit negativt, även om antalet som flyttar från Kronoberg succesivt har minskat åren 2013-2018. År 2018 var det -153 personer, den lägsta siffran under de senaste tio åren, för att åter öka år 2019 till ett flyttnetto på -448 personer. Liksom tidigare år beror befolkningsökningen även år 2019 främst på ett positivt flyttnetto från utlandet, med 1506 personer. Det är en minskning med 671 personer jämfört med året innan. Efter flera år med ett mycket högre utrikes flyttöverskott, får man gå tillbaka till 2010-2012 för att finna liknande siffror. Samtliga kommuner i länet hade en positiv inflyttning från utlandet år 2019 (tabell 8). Det totala antalet var störst i Växjö med 716 personer. Procentuellt var nettoinvandringen dock högst i Uppvidinge och Älmhult som båda hade en ökning med 1,1% jämfört med Växjö som hade en ökning med 0,8%.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 32 av 63 Befolkningsförändring 2019 Föränd- Folk- ring Födelse- Födda Döda Flyttningsnetto mängd från år överskott 2018 Totalt Inrikes Utlandet Uppvidinge 9588 7 108 110 -2 9 -94 103 Lessebo 8733 -47 99 84 15 -64 -148 84 Tingsryd 12 393 -14 115 187 -72 58 -54 112 Alvesta 20 134 -16 230 195 35 -52 -129 77 Älmhult 17 651 83 214 151 63 8 -186 194 Markaryd 10 320 60 118 108 10 50 2 48 Växjö 94 129 1562 1132 718 414 1143 427 716 Ljungby 28 521 -52 292 264 28 -94 -266 172 Länet 201 469 1583 2308 1817 491 1058 -448 1506 Tabell 8. Befolkningsförändring i Kronobergs läns kommuner år 2018. Grön färg indikerar ökning jämfört med föregående år, röd färg indikerar minskning jämfört med föregående år. Källa: SCB

Födelseöverskottet var positivt i länet som helhet med 491 personer, vilket var en ökning jämfört med året innan då födelseöverskottet var 328 personer. Uppvidinge och Tingsryds kommuner hade dock ett negativt födelseöverskott (tabell 8). När det gäller invånare som flyttat till och från Kronobergs län inrikes, blev flyttnettot år 2019 negativt. Totalt flyttade 6312 personer till länet, vilket var något färre jämfört med föregående år då 6344 personer flyttade in. 6760 personer flyttade från länet, vilket en ökning jämfört med år 2018 då 6497 personer flyttade ut. Endast två av kommunerna hade ett positivt inrikes flyttnetto; Markaryd och Växjö (tabell 8). Likt tidigare år var det flest antal av de som flyttade från länet som flyttade till grannlänet Skåne, men många flyttade också till storstadslänen samt till de andra närliggande länen (tabell 9). Även när det gäller inflyttade skedde det största utbytet med Skåne, därefter med närliggande län samt storstadslänen.

Utflyttning från Kronobergs län 2019 Inflyttning till Kronobergs län 2019 Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Skåne län 938 957 1895 Skåne län 881 814 1695 Västra Götalands län 420 393 813 Jönköpings län 355 342 697 Västra Götalands Stockholms län 431 369 800 376 300 676 län Jönköpings län 348 286 634 Kalmar län 371 346 717 Kalmar län 359 336 695 Stockholms län 315 280 595 Blekinge län 248 192 440 Blekinge län 288 249 537 Hallands län 243 192 435 Hallands län 181 151 332 Övriga Sverige 524 524 1048 Övriga Sverige 562 501 1063 Total utflyttning 3511 3249 6760 Total inflyttning 3329 2983 6312 Tabell 9. Inrikes utflyttning från och inflyttning till Kronobergs län år 2019. Källa: SCB

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 33 av 63 Flyttnetto för män och kvinnor efter 10- årsklasser i länet år 2019

300 250 200 150 100 50 0 -50 0-4 år 5-14 år 15-24 år25-34 år35-44 år45-54 år55-64 år65-74 år75-84 år85-94 år 95 + -100

Män Kvinnor

Figur 24. Flyttnetto för män och kvinnor efter ålder i länet år 2019. Visar både inrikes och utrikes flyttningar till och från länet. Källa: SCB

När flyttnettot fördelas på ålder och kön syns det att män i högre utsträckning har ett positivt flyttnetto (figur 24). Skillnaden mellan män och kvinnors flyttnetto minskade år 2017 jämfört med 2016, från 307 till 150 personer, ökade år 2018 till 174 personer och ökade åter igen år 2019 till 256 personers skillnad mellan könen. Män i åldern 15-24 år utmärker sig som den grupp som flyttar i hög grad till länet.

ÅLDERSSTRUKTUR

Foto: Gunilla Lindbladh

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 34 av 63 Länets befolkningsstruktur Rikets befolkningsstruktur 2019 2019 98 år 91 år 96 år 84 år 88 år 77 år 80 år 70 år 72 år 63 år 64 år 56 år 56 år 49 år 48 år 42 år 40 år 35 år 32 år 28 år 24 år 21 år 16 år 14 år 8 år 7 år 0 år 0 år -1500-1000-500 0 500 10001500 -100000 0 100000 Kvinnor Män Kvinnor Män

Figur 25. Kronoberg läns respektive rikets åldersstruktur 31 december 2019. Källa: SCB

Kronobergs läns åldersstruktur är relativt likartad rikets (figur 25). Andelen barn och unga (0-19 år) är 24% i länet och 23,3% i riket, andelen unga vuxna (20-34 år) är 19,4% i länet och 19,8% i riket och andelen äldre (65+ år) är 21,2% i länet och 20% i riket. Det finns dock skillnader mellan länets kommuner (figur 26). Lessebo är den kommun med högst andel barn och unga, 26,5%. Andelen unga vuxna är störst i Växjö kommun med ca 22,8%. Tingsryd är den kommun som har lägst andel barn och unga samt unga vuxna med 21,1% respektive 14,7%. Tingsryd har i stället högst andel äldre med 28%, medan Växjö kommun har lägst andel äldre med 18,7%.

Befolkningsfördelning i olika åldrar år 2019

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Växjö Foto: MarinaLänet MartinssonRiket Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Ljungby Markaryd Uppvidinge

0-19 år 20-34 år 35-64 år 65 + år

Figur 26. Befolkningsfördelning för Kronobergs län, Kronobergs kommuner samt för riket år 2019. Källa: SCB

BEFOLKNINGSTÄTHET Befolkningstäthet

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 35 av 63 Befolkningstätheten i riket ligger på Män Kvinnor Totalt 25,4 invånare per km². Skillnaderna i Uppvidinge 4,3 3,9 8,2 Sverige är dock stora, med Stockholm som landets mest tätbefolkade län med Lessebo 10,9 10,3 21,2 364,9 invånare per km² medan Tingsryd 6,1 5,8 11,9 Jämtland och Norrbotten är de län Alvesta 10,6 10,1 20,7 som har glesast befolkning med 2,7 Älmhult 10,1 9,7 19,8 respektive 2,6 invånare per km². Kronoberg ligger strax under Markaryd 10,3 9,7 20,0 riksgenomsnittet, då länet på tio år har Växjö 28,6 27,9 56,5 ökat från 21,6 invånare till 23,9 Ljungby 8,3 8 16,3 invånare per km². Länet 12,2 11,7 23,9 Länets mest tätbefolkade kommun är Tabell 10. Befolkningstäthet (invånare per Växjö med 56,5 invånare per km² och kvadratkilometer) i länets kommuner år 2019. länets mest glesbefolkade kommun är Källa: SCB Uppvidinge med 8,2 invånare per km² (tabell 10). En stor andel av länets invånare, 79%, Boende i eller utanför tätort bor i tätorter medan 21% bor utanför tätorter, det vill säga på landsbygden Tätort Utanför tätort eller i småorter. Andelen befolkning Kronoberg 79% 21% boende i tätorterna i Kronobergs län skiljer sig inte så mycket jämfört med Kalmar 79% 21% de kringliggande länen förutom Skåne Blekinge 83% 17% län som ligger på 90%. Halland 84% 17% Jönköping 84% 17% Skåne 90% 10% Riket 87% 13% Tabell 11. Andel av befolkningen boende i eller utanför tätort i Kronobergs län samt närliggande län och riket år 2015. Källa: SCB

MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR

INKOMST Den genomsnittliga årsinkomsten i Kronobergs län var 295 400 kronor år 20184, vilket låg lägre än rikets genomsnittliga inkomst på 318 200 kronor. Skillnaderna mellan män och kvinnor var markanta, med en genomsnittlig årsinkomst på 334 400 kronor för män och 255 500 kronor för kvinnor i Kronoberg. Det innebär att en kvinnas medelinkomst var cirka 77% av en mans. Detta mönster återfinns i alla länets kommuner, såväl som i riket.

4 Statistik för år 2019 finns ännu inte från SCB

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 36 av 63 Inkomst år 2018

400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0

Växjö Riket Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Ljungby Markaryd Uppvidinge Kronobergs län

Kvinnor Män Totalt

Figur 27. Genomsnittlig årsinkomst i tusentals kronor per invånare bland de som är 20 år och äldre från exempelvis arbete och pension år 2018. Källa: SCB

Det var stora variationer mellan länets kommuner beträffande den genomsnittliga årsinkomsten 2018 (figur 27). Älmhults kommun hade likt tidigare år den högsta medelinkomsten med 321 700 kronor. Länets lägsta medelinkomst, också det i likhet med tidigare år, hade Lessebo med 263 200 kronor. Kronobergs län har under lång tid haft en lägre genomsnittlig årsinkomst än riket och skillnaden har bara blivit större med åren. År 2018 var skillnaden nästan 23 000 kronor, medan det år 2012 var en skillnad på 16 700 kronor jämfört med riket (tabell 12).

Genomsnittlig årsinkomst år 2012-2018 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Riket 270,2 276,7 282,9 289,9 300 308,7 318,2 Länet 253,5 258,4 264,2 269,9 279,7 288,1 295,4 Differens 16,7 18,3 18,7 20 20,3 20,6 22,8 Tabell 12. Genomsnittlig årsinkomst i tusentals kronor per invånare bland de som är 20 år eller äldre från exempelvis arbete och pension åren 2012-2018 i Kronobergs län och riket. Källa: SCB

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 37 av 63 Disponibel inkomst är summan av hushållens olika inkomster, inklusive kapitalvinst/förlust minus skatt och avgifter. Det är alltså den summa som hushållen kan använda till konsumtion eller sparande. Alvesta och Älmhult var de kommuner i länet där hushållen hade högst disponibel inkomst (medianvärde) år 2018. Älmhult kommuns medianvärdet 387 700 kronor var högre än riksgenomsnittet som låg på 369 000 kronor. Jämförs istället medelvärde låg Växjö kommun mycket högre än de andra kommunerna och även över riksgenomsnittet. Enligt SCB kan dock enstaka mycket höga eller låga värden påverka medelvärdet så pass mycket att det blir missvisande och därför redovisas medianvärdet i figur 28 nedan.

Disponibel inkomst för hushåll år 2018

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Länet Riket

Figur 28. Disponibel inkomst för hushåll år 2018. Medianvärde i tusentals kronor för personer över 18 år, år 2018. Källa: SCB

Skillnaden är dock ännu större när olika kön och boendekonstellationer tas upp i statistiken (tabell 13). När invånarna delas upp i män och kvinnor, sammanboende och ensamstående, samt med barn och utan barn (under 20 år) ses tydliga skillnader. Lägst disponibel inkomst har ensamstående kvinnor utan barn.

Disponibel medelinkomst för hushåll 18 + år 2018 Sammanboende Ensamstående kvinnor Ensamstående män utan barn med barn utan barn med barn utan barn med barn Uppvidinge 492,0 607,2 184,0 288,1 244,0 356,4 Lessebo 470,1 551,1 198,3 289,6 227,6 345,6 Tingsryd 486,9 607,3 193,0 293,4 232,8 350,9 Alvesta 514,1 619,7 196,3 306,5 246,8 332,2 Älmhult 532,5 676,0 226,3 363,8 247,1 407,3 Markaryd 506,8 579,7 186,2 294,3 230,3 357,8

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 38 av 63 Växjö 871,0 698,0 221,9 321,6 250,3 415,2 Ljungby 505,2 612,5 197,3 302,9 243,8 333,9 Länet 664,2 654,8 210,2 315,2 245,2 380,9 Riket 567,0 725,8 233,8 344,6 269,6 438,0 Tabell 13. Disponibel inkomst för hushåll 2018 uppdelat efter kön och boendekonstellation. Medelvärde i tusentals kronor för personer över 18 år. Källa: SCB

ARBETSMARKNAD I Arbetsförmedlingens prognos för Arbetslöshet arbetsmarknaden i Kronobergs län, Riket Län framtagen sommaren 2019, förutspåddes att sysselsättningen i Kronobergs län under 2019 Totalt 5,0% 6,5% skulle öka med 1000 jobb och sedan Kvinnor 4,9% 7,1% ytterligare 800 fler jobb under 2020. De Män 5,0% 6,1% förutspådde dock också en ökning av Tabell 14. Hur många procent av arbetslösheten 2020. Arbetslösheten för arbetskraften 15-74 år som var ungdomar har dock minskat de senaste åren i arbetslösa år 2019. Källa: SCB Kronobergs län. Mycket har hänt på arbetsmarknaden sedan prognosen gjordes och vi kommer troligtvis att se stora skillnader i nästa prognos som görs. Sysselsättning År 2019 var arbetslösheten totalt 6,5% i länet Riket Län (räknat på arbetskraften 15-74 år) jämfört Totalt 68,3% 69,3% med rikets arbetslöshet på 5,0%. Kvinnor 66,1% 67,0% Arbetslösheten var lägre för kvinnor än för Män 70,5% 71,5% män i riket, men inte i länet (tabell 14). Tabell 15. Hur många procent av Andelen sysselsatta män i riket var 70,5% arbetskraften 15-74 år som var och kvinnor 66,1%. Andelen sysselsatta var sysselsatta år 2019. Källa: SCB högre i Kronobergs län än i riket som helhet år 2019. En större andel män än kvinnor var sysselsatta både i länet och i riket (tabell 15). Antalet sysselsatta i länet har ökat under de senaste åren men enligt arbetsförmedlingens prognos var den grupp med lägst sysselsättningsgrad utrikes födda kvinnor (figur 29). Det totala antalet sysselsatta i Kronobergs län år 2019 var 99 800 personer, vilket är en ökning med 4600 personer från föregående år.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 39 av 63 Antal förvärvsarbetande i Kronobergs län (dagbefolkning)

100000 105000 90000 80000 100000 70000 60000 95000 50000 40000 90000 30000 20000 85000 10000 0 80000 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 kvinnor män Totalt (sekundär axel) Figur 29. Antalet förvärvsarbetande i åldern 15-74 år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) i Kronobergs län år 2012-2018. Observera sekundär axel för det totala antalet förvärvsarbetande. Källa: SCB

Tillverkning och utvinning var den bransch som sysselsatte flest personer i Kronobergs län år 2018, med 18,1 % av den förvärvsarbetande dagbefolkningen men den har sjunkit med 0,2% mot föregående år. Vård och omsorg/sociala tjänster var den näst största branschen med 16,7% (minskning med 0,5%) och på tredje plats finner vi handel med 11,9% (minskning med 0,4%). Dessa tre branscher stod för knappt hälften av alla arbetstillfällen i länet. Skillnaderna mellan könen är dock stor (figur 30). 26,5% av männen jobbar inom tillverkning och utvinning, 12,3% inom handel och 10,4% inom byggverksamhet, vilket innebär att ungefär hälften av männen i Kronobergs län är sysselsatta inom dessa tre sektorer. 28,9% av kvinnorna arbetar inom vård och omsorg, 17,3% inom utbildning och 11,3% inom handel, vilket gör att knappt 60% av kvinnorna i länet arbetar inom dessa tre branscher.

Foto: Gunilla Lindbladh

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 40 av 63 Även år 2018 var tillverkning och utvinning den största branschen i sex av länets kommuner och vård och omsorg var den näst största branschen. Undantagen var Växjö och Älmhults kommuner. I Växjö var vård och omsorg den största branschen, följt av handel. Den bransch som sysselsatte flest i Älmhult var företagstjänster och därefter handel.

Dagbefolkning efter näringsgren i Kronobergs län

Okänd verksamhet Kulturella och personliga tjänster m.m. Vård och omsorg; sociala tjänster Utbildning Offentlig förvaltning och försvar Företagstjänster Fastighetsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Information och kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Transport och magasinering Handel Byggverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Tillverkning och utvinning Jordbruk, skogsbruk och fiske

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 Kvinnor Män Figur 30. Antalet förvärvsarbetande i åldern 16+ med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) efter näringsgren (SNI 2007) i Kronobergs län år 2018. Källa: SCB

PENDLING Nästan 89 000 personer både bodde och arbetade i Kronobergs län under år 2018 och dessutom pendlade 12 703 personer in i länet. Samtidigt pendlade 7 385 personer ut ur länet. Antalet män som pendlade till och från länet är större än antalet kvinnor. Det var 47 personer färre som pendlade ut från länet, men 237 fler som Foto: Gunilla Lindbladh pendlade in i länet 2018 jämfört med 2017. Skåne var det län som Kronoberg hade mest omfattande pendlingsrelation med, visar sifforna från 2018 (tabell 16 och 17).

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 41 av 63 Utpendling Kronobergs län 2018 Män Kvinnor Totalt Skåne län 999 613 1612 Jönköpings län 1011 579 1590 Stockholms län 592 318 910 Kalmar län 607 343 950 Västra Götalands län 403 216 619 Blekinge län 418 233 651 Hallands län 310 204 514 Övriga län 379 155 534 Total utpendling 4719 2666 7385 Tabell 16. Förvärvsarbetande pendlare över länsgräns (utpendling) ålder 16+, år 2018. Källa: SCB

Inpendling Kronobergs län 2018 Män Kvinnor Totalt Skåne län 3108 2299 5407 Kalmar län 1094 653 1747 Jönköpings län 1018 589 1607 Blekinge län 840 466 1306 Hallands län 582 282 864 Stockholms län 347 212 559 Västra Götalands län 358 190 548 Övriga län 473 192 665 Total inpendling 7820 4883 12 703 Tabell 17. Förvärvsarbetande pendlare över länsgräns (inpendling) ålder 16+, år 2018. Källa: SCB

Växjö hade den största pendlingen år 2018, vilket enkelt förklaras med att det är länets största ort och regioncentra. Den större delen av pendlarna från de övriga kommunerna pendlade till Växjö kommun. Samtidigt hade Växjö också länets högsta utpendling sett till det totala antalet pendlare. Älmhult hade hög inpendling i jämförelse med utpendling, vilket till stor del beror på att IKEA är en stor och attraktiv arbetsgivare. Även Uppvidinge och Markaryds kommuner har ett större antal inpendlare än utpendlare, medan Alvesta kommun utmärker sig med ett stort antal utpendlare i relation till inpendlare (figur 31).

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 42 av 63 In- och utpendling i Kronobergs kommuner

12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 -2000 -4000 -6000 -8000 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby -10000

Inpendlare över kommungräns kvinnor Inpendlare över kommungräns män Utpendlare över kommungräns kvinnor Utpendlare över kommungräns män

Figur 31. In- och utpendling i Kronobergs kommuner 2018. Källa: SCB

UTBILDNING Växjö kommun, som administrativt centrum och universitetsstad, är den kommun i länet som har högst andel invånare som har minst tre års eftergymnasial utbildning. Andelen är cirka 30% av invånarna i åldern 25-64 år, vilket är högre än genomsnittet i riket som är cirka 27%. Markaryd har lägst andel invånare i åldern 25-64 år med eftergymnasial utbildning på 12,5%. I samtliga kommuner är andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning högre än andelen män. Skillnaden är högst i Växjö och lägst i Lessebo (figur 32).

Andel högre utbildning 2019

40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00%

Växjö Riket Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Ljungby Markaryd Uppvidinge Kronobergs län

Kvinnor Män Totalt

Figur 32. Andel personer med minst tre års eftergymnasial utbildning i åldern 25-64 år, 2019. Källa: SCB

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 43 av 63 BOSTÄDER FÖR ALLA? Det nationella målet för funktionshinderpolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och att barnrättsperspektivet uppmärksammas (Myndigheten för delaktighet, 2019). Från och med 2020 är Barnkonventionen lag i Sverige. Där anges att barn har rätt till ett hem och rätt till trygghet, lek och vila. Bra boende- förhållanden bedöms vara mycket viktiga för barns hälsa och utveckling. Det är en mänsklig rättighet att ha en bostad och alla grupper i samhället ska tas i beaktande. Tillgång till en bostad är en grundförutsättning för en god livsmiljö och ett bra liv för den enskilde, vilket är en självklar del av ett samhälles ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhet. Olika förutsättningar och olika behov innebär ökade krav på bostäder för alla. De kommande avsnitten kommer fokusera på de grupper som har en svag ställning på bostadsmarknaden. I skenet av den bostadsbrist som landet befinner sig i och som länets kommuner även vittnar om i sina svar i bostadsmarknads- enkäten, är det dessutom ännu viktigare att belysa dessa grupper då de drabbas hårdast av bostadsbristen. På samma gång kommer en stor del av den förväntade hushållstillväxten under de närmaste åren att ske i grupper med begränsade ekonomiska förutsättningar (Boverket, 2016). I en situation med tilltagande bostadsbrist beror svårigheter med att få en bostad främst på strukturella orsaker snarare än individuella.

BOSTADSBEHOVET FÖR SÄRSKILDA GRUPPER

Utbudet av bostäder för särskilda grupper

Personer Personer Personer med med med funktions- Äldre funktions- funktions- nedsättning Nyanlända Ungdomar Studenter (särskilt nedsättning nedsättning (annan boende) (grupp- (service- särskilt bostad) bostad) anpassad bostad)

Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby

Balans Underskott Överskott Boendeform saknas/Ej svarat Tabell 18. En sammanställning av kommunernas bedömning av utbudet av bostäder för särskilda grupper år 2020. Källa: BME

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 44 av 63 Länets kommuner fick i bostadsmarknadsenkäten också svara på hur de bedömer att utbudet vad gäller bostäder för särskilda grupper kommer vara under år 2020. Hälften av kommunerna svarade att de bedömer att de kommer ha brist på bostäder för nyanlända till skillnad från flera kommuner som inte har anvisade nyanlända i år. Personer med funktionsnedsättning (som söker boende i gruppbostad) och ungdomar, var två andra grupper som kommunerna i hög utsträckning trodde att det kommer vara brist på bostäder för. En grupp bedöms få det lättare att hitta bostad är äldre som behöver särskilt boende. När det gäller den typen av boende är det balans eller ett överskott i alla kommuner (tabell 18).

BOSTÄDER FÖR NYANLÄNDA Kronobergs län har under många år haft ett per capita högt mottagande av nyanlända, i jämförelse med flertalet övriga län i landet. I fjol uppgick mottagandet till 643 personer (tabell 19), i princip en halvering jämfört med år 2018. Uppvidinge kommun var den enda kommunen i länet med lika stort mottagande år 2019 som året innan. I förhållande till länets andel av befolkningen var mottagandet under år 2019 landets näst högsta, av samtliga 21 län. De kommuner dit flest nyanlända flyttade i fjol, i förhållande till folkmängden, är Uppvidinge respektive Lessebo.

Kommunernas mottagande Kvinnor Män Totalt Alvesta 28 29 57 Lessebo 19 26 45 Ljungby 35 46 81 Markaryd 17 23 40 Tingsryd 13 24 37 Uppvidinge 49 38 87 Växjö 99 131 230 Älmhult 29 27 56 Totalt 289 344 633 Tabell 19. En sammanställning av kommunernas mottagande av nyanlända år 2019, inklusive anvisade. Källa: Migrationsverket, 2020

Regeringen beslutar i enlighet med Bosättningslagen om antalet anvisade nyanlända per län, länstal, efter beräkning och förslag från Migrationsverket. Beräkningen utgår från kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända personer och ensamkommande barn samt antalet asylsökande personer som redan vistas i kommunen. Efter regeringens beslut om länstal beslutar länsstyrelsen om antalet anvisade nyanlända per kommun, kommuntal, vilket i Kronobergs län alltid sker i dialog med länets samtliga kommunledningar. Drygt 9% av de totalt 643 nyanlända personerna som mottogs i länet 2019 hade anvisats ett boende i enlighet med Bosättningslagen. Övriga 89% var så kallat självbosatta, och hade ordnat boendet på egen hand, ofta hos släkt eller vänner.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 45 av 63 Länets mottagande är därmed fortsatt unikt i landet, där andelen självbosatta i jämförelse med befolkningen är bland de högsta i riket. Under år 2020 kommer 37 nyanlända att anvisas ett boende i antingen Ljungby, Uppvidinge eller Växjö kommun, vilket är det lägsta länstalet bland samtliga län (Migrationsverket, 2020). Det låga länstalet beror på att det höga mottagandet via självbosättning. Antalet kommuner i länet med brist på bostäder för nyanlända har ökat sedan 2019 års bostadsmarknadsenkät. Sju av åtta kommuner uppger att det finns ett underskott (figur 33). Kommunerna anger att underskottet beror på ett generellt underskott på bostäder, samt ett underskott på stora respektive små lägenheter. Markaryds kommun anger att de har en fortsatt balans beträffande självbosatta nyanlända på bostadsmarknaden.

Utbudet av bostäder för nyanlända

2019 2020

Balans Underskott Överskott Ej svarat

Figur 33. En sammanställning av kommunernas bedömning av utbudet av bostäder för nyanlända i länets kommuner år 2019 och 2020. Källa: BME. Kartmaterial: Lantmäteriet I rapporteringen kommenterar samtliga kommuner det höga mottagandet av självbosatta nyanlända. Svaren speglar därmed tydligt effekter på en redan ansträngd bostadsmarknad i länet, där sju av åtta kommuner anger i enkäten att de har en akut brist på bostäder till självbosatta nyanlända. Kommunernas bedömning av bostadssituationen för nyanlända, samt deras arbete med bostadsförsörjning, har parallellt lyfts i den lägesbild om kommunernas beredskap och mottagningskapacitet som länsstyrelserna lämnade till regeringen i oktober 2019 (Länsstyrelserna, 2019). I rapporteringen för Kronobergs län tar berörda kommuner upp att mottagande av anvisade nyanlända sker på ett organiserat sätt där kommunen är i dialog med såväl individen som anvisande myndighet Migrationsverket. De anvisade nyanlända erbjuds oftast hållbara boendelösningar, dock i segregerade bostadsområden. Den goda samverkan lokalt kring anvisade nyanlända, mellan förvaltningar och bostadsbolagen, poängteras. Kommunerna ser samtidigt behov av en utvecklad bostadsförsörjningsplan där både anvisade och självbosatta nyanlända ingår. Andra behov som lyfts är plan mot segregation och utanförskap samt av ett mer hållbart boende för nyanlända med särskilda behov, bland dem kvotflyktingar. Markaryds kommun, som i bostadsmarknadsenkäten anger att de har balans beträffande självbosatta nyanlända på bostadsmarknaden, lyfter i lägesbilden 2019

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 46 av 63 att de arbetar organiserat med bostäder till självbosatta, vilken ingen av länets övriga kommuner uppger att de gör. Markaryds kommun beskriver att kommunen verkar för att alla nyanlända erbjuds ett eget kontrakt och att boende ges efter individuell prövning, en prövning där barnfamiljer och personer med särskilda behov prioriteras. Kommunerna i länet lyfter att den höga andelen självbosatta nyanlända genererar trångboddhet, segregation och ekonomisk utsatthet, med undermåliga bostäder till ockerhyror. Detta bidrar i sin tur till att berörda nyanlända individer får sämre förutsättningar till etablering och integration jämfört med anvisade nyanlända. Kommunerna efterlyser bättre och mer utvecklad bostadsinformation till både asylsökande och dem som nyligen fått uppehållstillstånd, inklusive deras anhöriga som planerar för flytten till Sverige (Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2019). Tre av länets kommuner kommenterar samtidigt i Bostadsmarknadsenkäten att de gör vissa bostadsrelaterade insatser för självbosatta nyanlända på bostadsmarknaden. Dessa består av följande; tillskapa nya lägenheter, boskola respektive samverkan med fastighetsföretag för att nyanlända med etableringsersättning ska kunna få egna kontrakt. I såväl denna Bostadsmarknadsanalys, i 2019 års analys, i lägesbilden för år 2019 samt i lägesbilderna för år 2018 framgår tydligt utmaningarna kring boende för såväl de nyanlända som inflyttningskommunerna. Effekter på en i länet redan ansträngd bostadsmarknad och en akut bostadsbrist i flertalet kommuner påverkar mottagandet och bosättningen av nyanlända. Bostadsbristen riskerar leda till trångboddhet, utsatthet, en förskjuten etablering för hela familjen, boende i undermåliga bostäder samt boende till ockerhyror – som i sin tur resulterar i skuldsättning, risk för hemlöshet med mera (Länsstyrelsen, 2019).

Boende för nyanlända – ett viktigt samverkansområde i länet När nyanlända ordnar boendet på egen hand, så kallat självbosatt, innebär detta att personen på egen hand har ordnat sitt boende. Hen kan hyra en egen bostad men oftare blir personen inneboende hos någon som själv är relativt nyanländ. Självbosättningen kan därmed bidra till ökad segregation i olika stadsdelar och i länets kommuner. Samtidigt som mottagande och bosättning av nyanlända ställs inför dessa och andra utmaningar i Kronobergs län arbetar länets parter strategiskt tillsammans, bland annat med frågor som rör boende och bosättning för asylsökande och nyanlända kvinnor och män, flickor och pojkar. Under våren 2020 har samverkan resulterat i en partsgemensam överenskommelse mellan flertalet av länets kommuner och övriga berörda parter. Samverkan kommer fram till år 2025 fokusera på de fyra områden som identifierats som särskilt viktiga och som även anknyter till Agenda 2030. Boende är ett av dessa fyra områden, för hållbara städer och samhällen.5 I den strategiska överenskommelsen beskriver parterna i länet område Boende på följande sätt: En rad aktörer i samhället har inflytande på människors möjligheter att få och behålla sina bostäder. De höga inträdeströsklarna på bostadsmarknaden är idag ett hinder och påverkar mottagande och etablering av nyanlända.6

5 Övriga tre samverkansområden är; Arbetsmarknad/kompetens, Hälsa och Delaktighet (Strategisk överenskommelse för Kronobergs län 2019–2025 – Mottagande och etablering i arbets- och samhällsliv, april 2020). 6 Strategisk överenskommelse för Kronobergs län 2019–2025, sidan 7.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 47 av 63 Även två regionala delmål inom Boende har tagits fram och dessa är:  Främja möjligheterna för nyanlända att skaffa ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart boende.  Andelen nyanlända som bor kvar i länets kommuner efter etableringen ska öka.

Begränsningar av asylsökandes boende i fyra områden i Växjö kommun Regeringen beslutade hösten 2019 om begränsningar av asylsökandes möjligheter att bo i eget boende.7 Begränsningarna innebär att kommuner som bedöms ha områden med särskilt sociala och ekonomiska utmaningar kan anmäla ett område eller flera områden i kommunen till Migrationsverket. Asylsökande som bosätter sig i eget boende i ett område som vid inflyttningen och under den tid hen bor där anses ha dessa sociala och ekonomiska utmaningar, har inte rätt till dagersättning eller särskilt bidrag. Lag- och förordningsändringarna gällde från den 1 januari 2020, men Migrationsverket börjar tillämpa dem från den 1 juli 2020. Växjö kommun är en av de 32 kommuner som getts möjlighet att anmäla områden till Migrationsverket med sociala och ekonomiska utmaningar. Kommunen har gjort en bedömning baserad på analys och sammanställning av statistik.8 Växjö kommun har identifierat, samt efter yttrande och godkännande av länsstyrelsen, även anmält fyra områden i kommunen med sociala och ekonomiska utmaningar, nämligen Araby, del av Teleborg, Braås och Lammhult. Tillsammans med övriga berörda kommuner i landet har Växjö kommun i sin anmälan till Migrationsverket använt sig av de så kallade DeSO-områdena, SCB:s demografiska statistikområden. I vilken mån andelen asylsökande minskar i dessa områden, och om förändringen påverkar självbosättningen av nyanlända i Växjö kommun, återkommer länsstyrelsen till i kommande års bostadsmarknadsanalyser, tillsammans med resultaten av samverkan och resultaten av de regionala delmålen för nyanländas boende och bosättning i Kronobergs län.

BOSTÄDER FÖR UNGDOMAR Gruppen ungdomar och unga vuxna är blandad, men gemensamt för dem är att de är en av de grupper som har det svårast att få tillgång till en bostad. Ungdomar konkurrerar med övriga grupper på bostadsmarknaden, men trängs undan då de ofta har sämre ekonomiska förutsättningar. Andra faktorer kan vara att de eftersom de är nya på bostadsmarknaden saknar kötid, kontakter eller tidigare bostad med bytesvärde. Möjligheten för unga att etablera sig på bostadsmarknaden i en kommun beror också på utbudet av bostadstyper samt storlek och pris på bostäderna

7 Se: Lag om ändring av i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (1994:137) och i Förordning om ändring i förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. 8 Statistik om andel personer med eftergymnasial utbildning 25-64 år, andel förvärvsarbetande 20- 64 år, medianinkomst >20 år, andel med utländsk bakgrund samt befolkning efter invandringsår i dessa områden.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 48 av 63 Av landets 290 kommuner anger, i årets enkät, 210 att de har underskott på bostäder för ungdomar. Trots det höga antalet så har färre kommuner i landet angett brist på ungdomsbostäder, två år i rad (Boverket, 2020).

Utbudet av bostäder för unga

2019 2020

Balans Underskott Överskott Ej svarat

Figur 34. En sammanställning av kommunernas bedömning av utbudet av bostäder för unga i länets kommuner år 2019 och 2020. Källa: BME. Kartmaterial: Lantmäteriet

Samtliga kommuner i länet angav för år 2018 att de bedömde ett underskott i utbudet av bostäder för ungdomar 19–25 år. I förra årets enkät hade fem kommuner svarat att det hade underskott och för detta året har det försämrats något igen då sex kommuner anser att de har ett underskott på bostäder för ungdomar. Bland orsakerna till bristen anger kommunerna att det beror på att det generellt finns för få lediga bostäder i kommunen och även att det finns för få små lediga bostäder. Utbudet av bostäder för unga har inte förändrats sedan förra året. Ingen av länets kommuner har särskilda ungdomsbostäder. Tre av kommunerna anger att den satsning som görs för unga i kommunen är en generell satsning på bostadsbyggande som även gynnar ungdomar. I Uppvidinge, Tingsryd och Älmhult sker nyproduktion av små bostäder med överkomliga hyror. I Växjö ger ett kommunalt bostadsbolag rabatter till de under 29 år.

BOSTÄDER FÖR STUDENTER Enligt Boverket så bor i dagsläget ca 25% av landets studenter i särskilda studentbostäder, vilket innebär att resterande får konkurrera om lägenheterna i det vanliga bostadsbeståndet. Studenter har, liksom gruppen ungdomar, ofta en låg betalningsförmåga. Ofta är studenter också nya på bostadsmarknaden i kommunen, då de flyttar till studieorten i samband med studiestart. Studenter efterfrågar främst små hyresrätter samt bostäder i kollektivtrafiknära lägen. I 2020 års bostadsmarknadsenkät bedömer 20 av landets 38 högskolekommuner att de har ett underskott på studentbostäder. Det gäller såväl stora som små högskolekommuner. Jämfört med året innan är det ingen större förändring då 21 av 38 högskolekommuner angav underskott i sina enkätsvar (Boverket, 2020).

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 49 av 63 Linnéuniversitetet hade år 2019 cirka 14 800 helårsstudenter i Växjö och Kalmar. Antalet studentbostäder i Växjö är drygt 3 700 bostäder. Ingen kommun i länet planerar för nya studentbostäder 2020 eller 2021.

Utbudet av bostäder för studenter

2019 2020

Balans Underskott Överskott Ej aktuellt

Figur 35. En sammanställning av kommunernas bedömning av utbudet av studentbostäder i länets kommuner år 2019 och 2020. Källa: BME. Kartmaterial: Lantmäteriet Fyra kommuner har i år svarat att de har ett underskott; Uppvidinge, Tingsryd och Alvesta och Växjö (figur 35). Balans råder i Markaryd, medan Lessebo och Älmhult har svarat att gruppen studenter inte finns i kommunen. Ljungby och Växjö är de enda kommunerna i länet som har särskilda studentbostäder. Ljungby har likt förra året ett överskott på studentlägenheter. Växjö däremot har gått från balans till ett underskott. De skriver i enkäten att bristsituationen har under senare år mildrats men ett visst underskott kvarstår fortfarande. Anledningen till underskottet i de kommuner som berörs är främst att det generellt finns för få lediga bostäder.

Foto: Gunilla Lindbladh

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 50 av 63 BOSTÄDER FÖR ÄLDRE Medellivslängden har ökat påtagligt i Sverige och därmed även andelen äldre personer i befolkningen. Var femte invånare i Sverige är 65 år eller äldre. Andelen varierar dock kraftigt mellan olika kommuner. Det finns kommuner där över 30 procent av invånarna är över 65 år. Ofta handlar det om små kommuner som under lång tid har haft en nettoutflyttning av människor i yrkesverksam ålder. Andelen äldre ökar således, men det saknas bostäder som är anpassade till den äldre människans behov. Det är framförallt i åldrarna över 85 år som det blir vanligare att nedsatt funktionsförmåga och ökat behov av vård och omsorg ställer särskilda krav på bostaden. Ytterligare en aspekt att ta i beaktande är att en äldre befolkning innebär fler ensamhushåll (Boverket, 2020). Utbudet av bostäder för äldre

2019 2020

Balans Underskott Överskott Ej svarat

Figur 36. En sammanställning av kommunernas bedömning av utbudet av bostäder för äldre i länets kommuner år 2019 och 2020. Källa: BME. Kartmaterial: Lantmäteriet Fyra av kommunerna i länet – Alvesta, Markaryd, Tingsryd och Älmhult – har enligt bostadsmarknadsenkäten balans beträffande särskilt boende för äldre. Tre av kommunerna – Lessebo, Uppvidinge och Växjö – anger att det finns ett överskott. Älmhult har gått från underskott till balans (figur 36), Uppvidinge har gått från balans till överskott och Alvesta från överskott till balans. I en tidigare dialog med Växjö har det framkommit att orsaken till överskottet beror på allt fler privata alternativ i kommunen, vilket i sin tur leder till överskott i det kommunala utbudet. I förra årets enkätsvar framgick det att behovet av särskilda boendeformer för äldre inte bedömdes vara täckt om fem år i fem av åtta kommuner. I årets svar är det endast Växjö kommun som anser att behovet inte kommer att vara täckt om fem år. Kommunen har idag ett överskott men anser att det förmodligen kommer behövas ytterligare platser för att möta det framtida behovet. I Uppvidinge finns det 121 bostäder inom särskilda boendeformer för äldre. Lessebo har 79, Tingsryd 181, Alvesta 222, Älmhult 160, Markaryd 111, Växjö 775 och Ljungby 299 bostäder. Under 2020 förväntas det påbörjas 60 nya särskilda bostäder för äldre i Ljungby. I Alvesta planeras det för 13 trygghetsbostäder och 30 i Ljungby. Växjö har angett att det förväntas påbörjas 119 trygghetsbostäder och 15 i Alvesta år 2021. Trygghetsbostäder står för den stora ökningen av bostäder för olika grupper.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 51 av 63 BOSTÄDER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Personer med funktionsnedsättning behöver ofta särskilt anpassade bostäder med god tillgänglighet. De kan också behöva en organiserad boendeform, till exempel i form av en gruppbostad.

Utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning

2019 2020

Balans Underskott Överskott Ej svarat

Figur 37. En sammanställning av kommunernas bedömning av utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning i länets kommuner år 2019 och 2020. Källa: BME. Kartmaterial: Lantmäteriet

Utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning, som är i behov av särskilt boende, har varierat i kommunerna under åren. I 2017 års enkät angav fyra av länets kommuner att det var underskott på den typen av bostäder och den andra hälften angav att det var balans (Figur 37). Förra året bedömde samtliga kommuner att de hade underskott, förutom Tingsryd som svarade att de hade balans. I år har det åter blivit en förbättring av läget då fem kommuner; Markaryd, Alvesta, Växjö, Uppvidinge och Tingsryd alla har gjort bedömningen att det är balans. När det gäller behovet av gruppbostäder9 anger hälften av kommunerna att de har balans och hälften att de har underskott. I fem av kommunerna är det balans när det gäller servicebostäder10 och i tre är det underskott. Sex av kommunerna har även boendeformen annan särskilt anpassad bostad11 och i samtliga av de kommunerna råder balans. Två kommuner, Alvesta och Ljungby anger att de varken kommer ha ett täckt behov av särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning om 2 år eller 5 år. Inte heller Växjö kommun bedömer att läget kommer att stabiliseras inom 5 år. De anger att behovet är större än vad kommunen hinner bygga. I

9 Gruppbostaden består av ett mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen. En fast personalgrupp ska täcka de boendes hela stödbehov inklusive fritids- och kulturella intressen. 10 Servicebostäder består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är i regel anpassade efter den enskildes behov och ligger oftast i samma eller kringliggande hus. 11 En egen bostad som den bostadssökande beviljas och som är anpassad till dennes behov. Ingen fast personalgrupp ingår.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 52 av 63 Lessebo kommun planeras det för 6 bostäder, Markaryd 6 bostäder och Växjö 24 bostäder under 2020. Under 2021 beräknas dock enbart 6 nya bostäder för personer med funktionsnedsättning att tillkomma i hela länet och det är i Markaryd. Fyra av sju kommuner med allmännyttigt bostadsbolag har tillgänglighets- inventerat sitt bestånd i flerbostadshus, men bara delvis, medan det privata flerbostadshusbeståndet bara delvis har inventerats i en kommun och det är i Uppvidinge. Ingen kommun har en plan på att genomföra en tillgänglighets- inventering under året. Tillgänglighetsinventeringarna används vid förmedling av tillgängliga bostäder i två kommuner och för att skapa ett åtgärdsprogram i två kommuner.

HEMLÖSHET Bristen på bostäder i allmänhet och hyreslägenheter i synnerhet bidrar till att allt fler ställs utanför bostadsmarknaden. Problem med hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är ett mångfasetterat problem som har både strukturella och individuella orsaker.

Regleringsbrevsuppdrag 2020 – vräkningsförebyggande arbete Länsstyrelserna har sedan år 2012 haft flertalet regleringsbrevsuppdrag som på olika sätt har berört hemlöshet, att förebygga och motverka vräkningar och att underlätta inträdet på bostadsmarknaden för resurssvaga hushåll. Uppdragen har framförallt inneburit en ökad samverkan med och mellan kommuner och bostadsbolag, kunskapsspridning om hemlöshet och vräkningsförebyggande arbete samt en kunskapsbas i de länsstyrelsegemensamma rapporterna som har utgjort en del i rapporteringen. Det senaste uppdraget som länsstyrelserna har fått är att stödja kommunerna i deras arbete med att motverka vräkningar av barnfamiljer. Länsstyrelserna ska redovisa uppdraget år 2021, inom ramen för den rapport som lämnas enligt förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 2019 anordnade Länsstyrelsen i Kalmar län tillsammans med Länsstyrelsen i Kronobergs län en bostadskonferens för att få fler att bo kvar genom vräknings- förebyggande arbete. I år planeras gemensamt en uppföljande bostadskonferens med samma tema. Konferensen riktar sig till personer som jobbar med bostadssociala frågor, både politiker och tjänstemän i kommunerna och på bostadsföretag. Målet med konferensen är att stödja kommunerna i deras arbete med att motverka vräkning av barnfamiljer. Inbjudna till konferensen är ett kommunalt bostadsföretag, en kommun och Kronofogden för att prata om hur de jobbar med frågorna och ge bra exempel på hur man kan göra och problem som kan uppstå. Alla deltagande kommer även få vara med i en workshop där de kan utbyta erfarenheter med varandra. Länsstyrelserna har även bjudit in en föreläsare från Lunds universitet som ska prata om hemlöshet. Länsstyrelsen hoppas på en bra bostadskonferens med många deltagare eftersom detta är en viktig fråga som alla bör jobba med.

Socialstyrelsens nationella kartläggning Socialstyrelsen kartlägger hemlösheten i landet vart sjätte år sedan 1993. Den senaste nationell kartläggningen genomförde 2017 och genomfördes under en

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 53 av 63 vecka. Detta innebär att det är en ögonblicksbild och inte heltäckande för hur många hemlösa personer som finns i landet. Problem som tidigare ofta har förknippats med hemlöshet, som psykisk ohälsa och missbruk, var det fortsatt färre personer som hade i kartläggningen. Det är främst männen som fortfarande har behov av och får stöd och behandling för missbruk och beroende. Missbruk anges också ofta vara en faktor som bidragit till deras hemlöshetssituation. I rapporten definieras hemlöshet i 4 olika situationer: Situation 1: Akut hemlöshet Personen är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddade boenden eller motsvarande. Här ingår också personer som sover i offentliga lokaler, utomhus eller i trappuppgångar, tält, bilar eller liknande. Situation 2: Institutionsvistelse och stödboende Personen är antingen intagen eller inskriven på en kriminalvårdsanstalt, ett hem för vård och boende (HVB), ett familjehem eller en SiS- institution1, eller bor på ett stödboende som drivs av socialtjänst/hälso- och sjukvård. Personen ska flytta därifrån inom tre månader efter mätveckan, men har inte någon egen bostad ordnad inför flytten eller utskrivningen. Foto: Gunilla Lindbladh Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut eller flyttat, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Situation 3: Långsiktiga boendelösningar Personen bor i en av kommunen (socialtjänsten) ordnad boendelösning såsom försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt, kommunalt kontrakt eller motsvarande på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal (eller kontrakt) där boendet är förenat med tillsyn, särskilda villkor eller regler. Situation 4: Eget ordnat kortsiktigt boende Personen bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (max tre månader efter mätveckan) inneboende- eller andrahandskontrakt hos en privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och kände till att denna hemlöshetssituation gällde under den aktuella mätveckan.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 54 av 63 I Socialstyrelsens kartläggning kan utläsas att Kronobergs län hade totalt 458 hemlösa personer vid kartläggningen år 2017. Orsaken till att ett hushåll inte kan få ett förstahandskontrakt på en bostad kan vara låga inkomster, brist på referenser, avsaknad av tillsvidareanställning, betalningsanmärkningar, hyresskulder, missbruksproblem eller tidigare störningar. Många hyresvärdar godkänner inte heller försörjningsstöd som inkomst (Länsstyrelserna, 2016).

Kommunernas insatser Kommunerna redovisar i bostadsmarknadsenkäten ett antal olika insatser som genomförts för att motverka eller avhjälpa hemlöshet. Endast en kommun har i årets enkät angett att de inte arbetar med några insatser. En metod är att arbeta med hyresgarantier som Alvesta, Tingsryd och Växjö har uppgett att de använder sig av. Uppvidinge, Alvesta och Växjö har svarat att de arbetar med uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, exempelvis med rådgivning eller särskilda insatser. I flera av kommunerna finns en överenskommelse med allmännyttan för att sänka kraven på de bostadssökande, till exempel genom att godkänna försörjningsstöd som inkomst och i Markaryd finns en liknande överenskommelse med privata fastighetsägare. Hälften av kommunerna har angett att de arbetar med uthyrning av andrahandslägenheter till personer som inte har blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden.

BOSTADSBRIST OCH SEGREGATION Bostadsmarknaden på en ort har inte bara en direkt påverkan på den enskildes möjlighet att få tillgång till en bostad, det finns också andra negativa följder om det råder en hårt pressad bostadsmarknad. Brist på bostäder, skev fördelning av bostäder och segregering leder till följder som drabbar både enskilda och samhället som kollektiv. Bostadsbrist kan också förstärka segregationen i samhället, vilket påverkar bostadsområdens utvecklingsmöjligheter. Detta beror på att människor i socioekonomiskt svaga områden ofta har sämre förutsättningar att få sina rättigheter och behov tillgodosedda, än boende i socioekonomiskt starka områden (Delmos, 2018). Socioekonomisk svaga områden präglas även av en hög omflyttning vilket vidare bidrar till att den sociala sammanhållningen blir svag (Hallin, 2020). Vad gäller boendesegregation så innebär det såväl positiva som negativa konsekvenser. En positiv aspekt är att det kan ge en känsla av trygghet att bo och leva bland människor som befinner sig i liknande situationer, vilket innebär att det är lättare att förstå och hitta vänner och användbara kontakter. När det kommer till de negativa konsekvenserna, lyfts det att om människor med olika erfarenheter och bakgrund lever åtskilda så kommer de inte heller att mötas på naturligt plan, vilket i sin tur ger en ökad risk för motsättningar och intolerans mellan olika grupper. Dessutom samlas de mest resurssvaga i de mindre attraktiva bostads- områdena, vilket genererar en sämre välfärdsutveckling (Boverket, 2010). Kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten visar att det i flera kommuner i länet finns generell bostadsbrist eller brist på tillräckligt stora bostäder. På nationell nivå visar enkäten också att ett växande problem är att det trots att det byggs mycket i landet, saknas bostäder som prismässigt motsvarar de bostads- behövande och deras ekonomi. Det kan göra att familjer eller andra konstellationer av sammanboende lever i trångboddhet.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 55 av 63 Trångboddheten leder till många konsekvenser för enskilda, bland annat kan det leda till att äldre barn och ungdomar inte vill eller har möjlighet att tillbringa tid hemma (Boverket, 2008). Istället spenderas tid utomhus eller i offentliga inomhus- miljöer där det saknas vuxennärvaro. Något som ofta beskrivs som otrygghets- skapande är ”ungdomsgäng som hänger”. Detta kan bli ett inslag i bostads- områden med stor trångboddhet och kan skapa otrygghet och medföra en ökad risk för ordningsstörningar. I viss mån kan det också finnas brottslighet kopplat till dessa ungdomsgängs aktiviteter. Trångboddheten har även i forskning lyfts som en aspekt med negativ inverkan på barn och ungdomars skolresultat och hälsa överlag. Detta stärks av Jämlikhetskommissionen (2019) som påpekar att boende i områden med socioekonomiska utmaningar generellt har sämre livs- möjligheter, skolresultat, arbetsmarkandsmöjligheter, utbildning, hälsa och levnadsvanor. Bostadsbrist leder vidare till att grupper som redan har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden får det ännu svårare, bland annat på grund av diskriminering och låg ekonomisk förmåga. Polisen har identifierat flera så kallade särskilt utsatta områden som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status, där kriminella har en inverkan på lokalsamhället och där det existerar parallella samhällsstrukturer (Polismyndigheten, 2016). I dessa områden finns en mängd riskfaktorer som kan leda till en bristande framtidstro såsom arbetslöshet, ohälsa och misslyckad skolgång. Dessa riskfaktorer både påverkar och förstärker varandra. Riskfaktorerna kan även bestå i strukturella faktorer som bostadsområdets fysiska miljö och en upplevd oro bland etniska grupper då historiska och globalt aktuella konflikter ger lokalt avtryck. Därtill finns en stor riskgrupp med unga personer som lätt påverkas av normbrytande beteenden, ett stort antal kriminella aktörer och en genomsnittlig lägre kollektiv förmåga. Tillsammans resulterar detta i en kriminaliserande process som med tiden får så stort genomslag att ett helt bostadsområde påverkas och en alternativ social ordning skapas. Även tillgång till bostad kan då styras genom sådana parallella system. Människor riskerar att utnyttjas eller luras när behovet av bostad tvingar dem att ta större risker. Exempelvis kan människor luras att betala förskottshyra för bostäder som inte ens existerar. Det finns också en marknad med försäljning av förstahandskontrakt. Personer som annars inte kan få tillgång till en sådan bostad som de vill ha, kan lockas att köpa ett förstahandskontrakt och därmed bidra till orättvis bostadsmarknad. I bostadsområden som är väldigt attraktiva kan priserna för förstahandskontrakt vara mycket höga och de som har råd att betala kan då visserligen få förstahandskontrakt på en attraktiv adress, men den typen av handlande bidrar samtidigt till ytterligare segregation, orättvisa och kriminalitet. Det ska också tilläggas att det antas bo många fler i vissa lägenheter än det antalet personer som är skrivna där. Även denna problematik uppfattas vara mer utbredd i särskilt utsatta områden. En väl fungerande bostadsmarknad är en viktig del i ett socialt hållbart samhälle och det är viktigt att myndigheter och andra aktörer i samhället arbetar tillsammans för att minska och motverka segregation, öka tryggheten och skapa goda förutsättningar på lika villkor för alla.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 56 av 63 MÖTA FRAMTIDEN

KOMMUNERNAS UTMANINGAR Tittar vi tillbaka fem år i tiden så har det färdigställts cirka 4700 bostäder i Kronobergs län. Trots detta så uppger alla kommuner i länet utom en att de har underskott på bostäder och endast tre kommuner tror att de kommer uppnå balans om tre år. Enligt kommunernas bedömning i bostadsmarknadsenkäten är det största hindret för bostadsbyggande problem för privatpersoner att få lån (figur 38). Säljs inga bostäder så kan husföretagen inte heller bygga några nya. Andra faktorer som begränsar bostadsbyggandet är enligt kommunerna även brist på detaljplan på attraktiv mark. Detta anser tre kommuner; Ljungby, Tingsryd och Uppvidinge. Även konflikter med statliga intressen enligt miljöbalken (exempelvis strandskyddet) anges vara en av de faktorer som begränsar bostadsbyggandet i länet.

Faktorer som begränsar bostadsbyggandet

0 1 2 3 4 5

SvårigheterSvårigeter för för privatpersoner privatpersoner att att få få lån/hårda lån/hårda lånevillkor lånevillkor Brist på detaljplanBrist på på detaljplan attraktiv markpå attraktiv mark

Konflikt medKonflikt statliga med intressen statliga enligt intressen miljöbalken enligt miljöbalken KonflikterKonflikter med med allmänna allmänna intressen intressen enligt enligt PBL PBL

Svag inkomstutvecklingSvag inkomstutveckling för hushållen för hushållen Svag andrahandsmarknad för bostäder Svag andrahandsmarknad för bostäder Det finnsDet inga finns begränsande inga begränsande faktorer faktorerför för bostadsbyggandebostadsbyggande i kommunen i kommunen Svag infrastruktur/osäkerhet kring framtidaSvag... infrastruktursatsningar Överklagande av detaljplanerÖverklaganden av detaljplaner

Annat Annat

Figur 38. En sammanställning av kommunernas svar på vilka de tre främsta orsakerna är som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen. Källa: BME 2019

Kommunerna i Kronobergs län skiljer sig till befolkningsstruktur, byggnations- takt, marknadsförutsättningar med mera och har följaktligen mycket olika förutsättningar och utmaningar. Trots att befolkningsutvecklingen i länet som helhet har varit positiv, hade hälften av kommunerna; Alvesta, Lessebo, Ljungby och Tingsryd en minskande befolkning år 2019, även om den i vissa av fallen var marginell. Växjö kommun är länets största kommun och har under lång tid haft den största befolkningsökningen och den enskilt kraftigaste ökningen beträffande bostadsbyggandet. År 2019 byggdes drygt 75% av länets totala antal färdigställda bostäder i nybyggda hus i Växjö.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 57 av 63 I Växjö, som är en i sammanhanget större stad, finns också en större utmaning med hur områden, som bedöms ha särskilt social och ekonomisk problematik, ska utvecklas mer gynnsamt. Trots att hyresbeståndet är högt i länet så har samtliga kommuner angett i bostadsmarknadsenkäten att de ser ett behov av att fler hyresrätter byggs de närmaste tre åren. Bristen på bostäder i allmänhet och hyreslägenheter i synnerhet bidrar till problem med hemlöshet, trångboddhet och segregation. Tingsryd är den kommun som har lägst andel barn och unga samt unga vuxna. Istället har Tingsryd den högsta andelen äldre. En utmaning är att ordna boende för den åldrande befolkning, men också att locka fler unga att stanna eller flytta till kommunen. Det kan tydligt utläsas av statistiken att en annan grupp som har svårare förutsättningar på bostadsmarknaden är kvinnor. Kvinnor har i genomsnitt högre utbildning än män, men ändå en genomsnittligt lägre disponibel inkomst. Eftersom de därmed får sämre ekonomi än männen, går en större andel av lönen till kostnaden för bostaden. Kvinnor är i större utsträckning än män hemma och tar hand om barnen, vilket också påverkar ekonomin negativt i längden. Kvinnors pensioner blir sämre och det medför att äldre, ensamstående kvinnor med låg pension får det svårt att klara boendesituationen. Överhuvudtaget är det en stor utmaning för de flesta kommuner att bygga billiga, hållbara och tillgängliga bostäder för de mindre köpstarka grupperna på bostadsmarknaden. Framförallt för de mindre kommunerna är även en stor utmaning att det är lika dyrt att bygga nya bostäder på landsbygden eller på mindre attraktiva platser, som det är på mer attraktiv mark. Däremot blir prisutvecklingen ofta svagare i de mindre kommunerna, vilket kan avskräcka från nybyggnation. Sammanfattningsvis ser Länsstyrelsen ett stort behov av att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Det behöver byggas bostäder för alla, i olika storlekar och i olika upplåtelseformer. Utmaningen i detta är att öka bostadsbyggandet och samtidigt bygga billigare bostäder som alla har råd att bo i. Grupperna med låg köpkraft måste få en chans att komma in på bostadsmarknaden och även stanna kvar där. En stor risk är annars att hemlösheten ökar. Vi har idag en stor grupp äldre som inte har råd att lämna sina större villor, för att de helt enkelt bor billigare där än i nya bostadsrätter och hyresrätter. Det är inte bara billiga bostäder som måste byggas. Vi måste tänka på helheten och bygga hållbara och tillgängliga bostäder. Länsstyrelsen anser att om vi ska klara Agenda 2030-målet med hållbara städer och samhällen, måste vi börja tänka på att bygga så att vi ökar livskvalitén. Människor ska inte bara bo, utan också ha tillgång till en god miljö.

KOMMUNERNAS VERKTYG De huvudsakliga verktyg som kommunen kan använda i arbetet med bostads- försörjning är riktlinjer för bostadsförsörjningen, direktiv till de allmännyttiga bostadsbolagen, kommunala hyresgarantier, kommunala bostadsförmedlingar, kommunal översikts- och detaljplanering, kommunalt markinnehav i kombination med en aktiv markpolitik.

Samverkan kring bostadsförsörjning Samtliga av länets kommuner anger i enkäten att de har någon form av samverkan mellan olika förvaltningar/sakområden i arbetet med planering för bostads-

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 58 av 63 försörjning. Hur samverkan ser ut skiljer sig dock i kommunerna. I flera kommuner sker samverkan mellan kommunledningsförvaltningen, samhälls- byggnadsförvaltningen (miljö- och bygg) och tekniska förvaltningen. Några har även samverkan med omsorgsförvaltningen. Fyra av åtta kommuner i länet har angett i bostadsmarknadsenkäten att de samverkar med andra kommuner kring planeringen för bostadsförsörjning, vilket är samma antal som förra året. Av de fyra kommunerna, har Älmhults kommun angett att de även samverkar med kommuner utanför Kronobergs län.

Kommunal bostadsförmedling Kommunerna ska anordna bostadsförmedling om det behövs för att främja bostadsförsörjningen. Kommunerna har i årets bostadsmarknadsenkät angett samma svar beträffande bostadsförmedling, som de angav i förra årets enkät. I Växjö finns en kommunal förmedling av bostäder och de har även en bostads- portal på kommunens webbplats. I alla de kommuner där det finns ett allmän- nyttigt bostadsbolag har de en egen bostadskö. Fyra av kommunerna anger att de har en lista med hyresvärdar på sin hemsida, däribland Markaryds kommun som inte har ett allmännyttigt bostadsföretag.

Förturssystem för bostad Tre av länets kommuner har angett att de inte har gett någon förtur under år 2019. Av dessa har dock Uppvidinge kommun svarat att de har ett förturssystem. De kan ge förtur till personer som har fått arbete i kommunen (och som bor utom pendlingsavstånd), samt till äldre personer. I fem av kommunerna i Kronobergs län ger de förtur till personer som fått arbete i kommunen (och som bor utom pendlingsavstånd). I Lessebo och Tingsryd ges förtur av sociala och medicinska skäl. Endast i Växjö kommun gav de förtur till hushåll som av ekonomiska skäl som behövde flytta till en billigare bostad. Utöver det gav enstaka kommuner förtur till personer som behövde flytta till en bostad med bättre tillgänglighet, till äldre, studenter och till kvinnor i behov av skyddat boende. I Växjö finns kvotlägenheter (6%) för vissa grupper, särskilt kvinnor och barn som utsatts för våld i nära relation och familjer med barn som är hemlösa.

Kommunala hyresgarantier Syftet med kommunala hyresgarantier är att ge stöd till hushåll som har en ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för eget boende men som trots detta har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Det är ett borgensåtagande från kommunens sida. Två av kommunerna i Kronobergs län (Alvesta och Tingsryd) använder kommunala hyresgarantier enligt svaren i årets bostadsmarknadsenkät. Endast de två kommunerna har för avsikt att använda sig av garantierna även i framtiden.

Riktlinjer för bostadsförsörjning Riktlinjer för bostadsförsörjning ska inte bara hantera nyproduktion, utan i många kommuner handlar inriktningen snarare om hur kommunen vill att bostads- beståndet ska anpassas och utvecklas (Lag om kommunernas bostads- försörjningsansvar 2000:1383). Enligt 2 § ska kommunernas riktlinjer minst innehålla:

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 59 av 63 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknads- förutsättningar. (Lagen om ändring om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 2013:866). Samtliga kommuner i länet har angett att de har antagna riktlinjer för bostads- försörjningen.

Foto: Marie Ståhle

SAMARBETET MELLAN LÄNSSTYRELSE OCH KOMMUN Länsstyrelsen arbetar på olika sätt genom rådgivning och att stödja kommunernas arbete i planeringen och bostadsbyggandet. Tidig dialog med kommunerna och den tvärsektoriella samverkan internt på länsstyrelsen, kring bland annat plan- ärenden och framtagande av underlag, bidrar till hållbara och goda boendemiljöer. Länsstyrelsens uppdrag och uppgifter styrs av förordningen (SFS 2017:868) med länsstyrelseinstruktion samt de årliga regleringsbreven från regeringen. Enligt ett tillägg till förordningen (2007:825, 5 § punkt 9) ska Länsstyrelsen i sin verksamhet även verka för att behovet av bostäder tillgodoses. Det innebär att bostadsfrågan ytterligare tydliggörs bland de tvärsektoriella uppdragen i verksamheten. Det framgår också av regeringens regleringsbrev att verksamheten på länsstyrelsen ska bidra till att uppnå målen om hållbar utveckling i Agenda 2030. Agenda 2030 ska integreras i verksamheten på samma sätt som de andra sektorsövergripande perspektiven. Flera av de 17 målen i Agenda 2030 har bäring på sociala och ekonomiska aspekter. Målen om jämställdhet, minskad ojämlikhet och hållbara städer har särskild betydelse för bostadsfrågan. Det är en mänsklig rättighet att ha tillgång till en bostad. En fungerande bostadsförsörjning villkorar även individens rätt till privatliv, till utbildning, hälsa och kultur med mera.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 60 av 63 I regleringsbrevet för år 2020 och 2021 har Länsstyrelsen bland annat ett uppdrag att stödja kommunerna i arbetet med att motverka vräkningar av barnfamiljer. I arbetet är det viktigt med dialog mellan kommunerna och Länsstyrelsen, samt med andra berörda aktörer. En konferens inom ramen för uppdraget planeras under hösten 2020. Länsstyrelsen arbetar också med bostadsfrågorna genom den regionala administrationen av statliga bostadsstöd. Länsstyrelsen kan se att stöden för bostadsbyggande bidrar till ett ökat bostadsbyggande i de mindre kommunerna och framförallt ett ökat byggande av flerbostadshus. Länsstyrelsen arbetar för att upprätthålla en fortsatt god dialog med kommunerna och för att stödja dem i planerings- och byggprocesserna.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 61 av 63 KÄLLFÖRTECKNING Arbetsförmedlingen (2019). Arbetsmarknadsutsikterna våren 2019 Kronobergs län – Prognos för arbetsmarknaden 2019-2020. Stockholm: Arbetsförmedlingen Boverket (2008). Asylsökandes eget boende, EBO – en kartläggning. Rapport 2001- 3490/2008. Karlskrona: Boverket Boverket (2010) Socialt hållbar stadsutveckling – en kunskapsöversikt. Rapport 2011- 4094/2009. Karlskrona: Boverket Boverket (2015). Behov av bostadsbyggande. Teori och metod samt en analys av behovet av bostäder till 2025. Rapport 2015:18. Karlskrona: Boverket Boverket (2018). Behov av nya bostäder 2018-2025. Rapport 2018:24. Karlskrona: Boverket Boverket (2019). Boverkets indikatorer. Analys av utvecklingen på bygg- och bostadsmarknaden med byggprognos. Nr 2 december 2019. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2019/boverkets- indikatorer-december-2019.pdf Hämtat: 2020-02-14 Boverket (2020) Behov av bostadsbyggande https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarkna den/behov-av-bostadsbyggande/ Hämtat 2020-05-28 Boverket (2020) Bostadsförsörjning för olika grupper https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/olika-grupper/ Hämtat 2020-05-28 Delmos (2018) Faktablad om segregation https://www.delmos.se/wp.../06/Delmos- Faktablad-om-segregation-2018-05-30.pdf Hämtat: 2019-05-15 Hallin, P-0. (2020). I. Gerell, Hallin, Nilvall & Westerdahl (Red), Att vända utvecklingen – från utsatt område till trygghet och delaktighet. Malmö: MAPIUS Hyresgästföreningen (2020), Hem & Hyra - Så mycket höjs din hyra. Nr. 3 april 2020, Hyresgästföreningen Jämlikhetskommissionen (2019). Grannskapseffekter och politik och planering för minskad segregation – Underlagsrapport till Jämlikhetskommissionen. Uppsala: Jämlikhetskommissionen Länsstyrelsen i Kronobergs län (2019): Länsrapport lägesbild - Uppdrag 41 RB 2019, ärende 851-4821-2019. Länsstyrelsen i Kronobergs län (2020) Strategisk överenskommelse för Kronobergs län 2019–2025 – Mottagande och etablering i arbets- och samhällsliv. Dnr 851-7420-19-3 Länsstyrelsen i Jönköpings län (2019b) Lägesbilder från kommuner och regioner 2019 – Mottagandet av asylsökande, nyanlända och ensamkommande barn. Nr 2019:21. Migrationsverket (2020) Anvisning till kommuner och bosättning https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Anvisning-till- kommuner-och-bosattning.html# Hämtat 2020-05-08 Polismyndigheten (2016) Utsatta områden – Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen. HD 44/14A203.023/2016. Stockholm: Nationella operativa avdelningen

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 62 av 63 Regeringen (2020) Mål för boende och byggande https://www.regeringen.se/regeringens-politik/bostader-och- samhallsplanering/mal-for-boende-och-byggande/ Hämtat 2020-05-28 Socialstyrelsen (2017). Hemlöshet – omfattning och karaktär. Artikelnummer 2017-11- 15.

Bostadsmarknadsanalys 2020 – Länsstyrelsen i Kronobergs län 2020-06-15 Sida 63 av 63